Sök i Ratio Lex

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för främjande av fiskebåtsoch fiskredskaps försäkring.

1952-03-20 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1952:8, Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för främjande av fiskebåtsoch fiskredskaps försäkring.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Utlåtande med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till åtgärder för främjande av fiskebåts- och

fiskredskaps försäkring.

I årets statsverksproposition (IX ht punkt 149) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1952/53 beräkna dels till Fiskredskapsförsäkring: Bidrag vid försäkringsförluster

ett förslagsanslag av 10 000 kronor, dels till Fiskredskapsförsäkring:

Organisationsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 37 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i en till riksdagen den 11 januari 1952 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 34, föreslagit riksdagen

att å riksstaten för budgetåret 1952/53 under nionde huvudtiteln anvisa

dels till Organisationsbidrag m. in. vid fiskebåts- och fiskredskapsförsäkring

ett förslagsanslag av 37 000 kronor, dels ock till Bidrag vid förluster

på grund av fiskredskapsförsäkring ett förslagsanslag av 10 000

kronor.

Inledning.

Från och med budgetåret 1948/49 ha under nionde huvudtiteln anvisats

förslagsanslag dels till Fiskredskapsförsäkring: Organisationsbidrag m. m.,

dels till Fiskredskapsförsäkring: Bidrag vid försäkringsförluster. Dessa anslag,

beträffande vilka icke redovisats någon utbetalning före den 1 juli 1951,

ha från och med budgetåret 1949/50 varit uppförda med oförändrade belopp

av 37 000 respektive 10 000 kronor. Av förstnämnda anslag avses ett belopp

av högst 12 000 kronor för propaganda bland fiskarena rörande fiskredskapsförsäkring

och för rådgivande verksamhet beträffande utformandet

av bolagsordning, allmänna försäkringsvillkor m. m. Rörande bestämmelserna

i övrigt för anslagens användning hänvisas till statsliggaren s. 822

och 823.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök (skr. 9/8 1951) hemställer, att

nyssnämnda båda anslag skola uppföras med oförändrade belopp. Styrelsen

anför vidare, att det synes böra övervägas att överföra anslagen till tionde

huvudtiteln. Såsom skäl härför framhålles, att den statliga fiskredskapsförsäkringen

icke i något avseende ankommer på fiskeristyrelsen utan innefattar

en rent försäkringsmässig angelägenhet, som närmast synes ankomma

på försäkringsinspektionen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 10 samt. Nr S.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

Sedan dåvarande chefen för jordbruksdepartementet med stöd av Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1950 tillkallat särskilda sakkunniga

för att i enlighet med angivna riktlinjer utreda frågan om fiskebåtsförsäkring

och avgiva förslag i ämnet, ha de sakkunniga, vilka antogo benämningen

fiskebåtsförsäkringsutredningen, den 15 september 1951 avgivit betänkande

med förslag angående fiskebåtsförsäkring (stencilerat).

över betänkandet ha, efter remiss, yttranden avgivits av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar.

Huvuddragen av fiskebåtsförsäkringsutredningens förslag.

Utredningen framhåller inledningsvis, att fiskebåtsförsäkring för närvarande

sker huvudsakligen genom ömsesidiga försäkringsföreningar, ledda

och kontrollerade av fiskarena själva. Enligt utredningens mening är denna

försäkringsform också den lämpligaste för försäkring av fiskebåtar. Sådana

försäkringsmöjligheter saknas emellertid inom ostkustens fastlandslän och

inom större delen av Malmöhus län. Utredningen förordar därför att den

ömsesidiga försäkringsrörelsen på området skall utbyggas med ett antal nya

föreningar. Initiativ till bildandet av föreningarna tänkes kunna tagas av

nu befintliga organisationer bland fiskarena.

I betänkandet framhålles vidare, att bildandet av nya föreningar för försäkring

av fiskebåtar möter svårigheter bland annat därigenom att fiskarena

icke själva torde kunna sammanskjuta erforderligt kapital. Utredningen har

i enlighet med sina direktiv sökt finna en lösning av frågan, hur man skall

kunna ordna ett tillfredsställande försäkringsskydd, som utan ekonomiskt

stöd från det allmännas sida kan utgöra en ersättning för garantikapital. Utredningen

har för detta ändamål hänvänt sig till de svenska försäkringsaktiebolag,

som bedriva sjöförsäkring.

De tillfrågade försäkringsbolagen ha i princip utfäst sig att gemensamt

genom en pool

dels lämna ömsesidiga fiskebåtsförsäkringsföreningar en s. k. stop lossförsäkring,

vilken är avsedd att täcka det underskott, som kan uppkomma

för vederbörande föreningar därigenom att skadeersättningarna per kalenderår

överstiga det belopp, som föreningarna genom årsavgifter och uttaxeringar

kunna erhålla från sina medlemmar, dock att ersättningen under

stop loss-försäkringen maximeras till ett belopp lika med summan av föreningens

årsavgifter och maximiuttaxering;

dels teckna försäkringar för i föreningarna försäkrade fiskebåtar för den

del båtarnas värden överstiga föreningarnas högsta ansvarighet per båt (delkaskoförsäkring).

Utredningen förordar att en sådan stop loss-försäkring, kompletterad med

delkaskoförsäkring av dyrare båtar, skall läggas till grund för en lösning av

finansieringsfrågan för såväl nya föreningar som de äldre föreningar, vilka

kunna vara i behov av ifrågavarande försäkringsskydd för föreningarna och

deras delägare.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

3

Utredningen föreslår därjämte att under en tid av fem år statliga organisationsbidrag

skola utgå till i första hand nybildade föreningar. Bidraget

skall enligt utredningens förslag utgå med 10 kronor per försäkrad medlem.

För ändamålet beräknas omkring tf» 000 kronor erfordras om året.

Utredningen föreslår vidare statligt bidrag till upplysnings- och rådgivningsverksamhet

i fiskets försäkringsfrågor. Bidraget skall användas till

upplysningsverksamhet bland fiskarena beträffande försäkring av båtar och

redskap samt till försäkringsteknisk expertis åt de försäkringsföreningar på

området, som kunna vara i behov därav. För denna verksamhet, vilken endast

är avsedd att uppehållas under en uppbyggnadsperiod för fiskets försäkringsrörelse,

föreslås till en början ett belopp av 20 000 kronor, däri inberäknat

ett redan tillgängligt statsanslag om 12 000 kronor för upplysningsverksamhet

rörande fiskredskapsförsäkring.

För att underlätta bildandet av nya föreningar för fiskebåtsförsäkring har

utredningen slutligen uppdragit vissa allmänna riktlinjer för föreningarnas

organisation och försäkringsverksamhet samt utarbetat normalstadgar för

sådana föreningar.

Rörande det närmare innehållet i utredningens förslag och yttrandena

däröver torde utskottet få hänvisa till den redogörelse härför, som lämnats

å s. 5—18 i propositionen.

Föredragande statsrådet.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

»Såsom utredningen framhållit har behovet av försäkring av fiskebåtar

under senare år blivit allt större. Detta beror främst dels på att det yrkesmässiga

fisket numera kräver större och dyrbarare båtar än förr, dels på att

riskerna för skadefall ökat i och med att fisket kommit att bedrivas allt

längre från land. Försäkringsfrågan är emellertid för närvarande löst på ett

godtagbart sätt endast såvitt gäller västkusten och vissa delar av sydkusten.

Under sådana förhållanden anser jag i likhet med såväl utredningen som

remissinstanserna det önskvärt, att man även för det yrkesmässiga fisket

i övrigt skall skapa möjligheter att få ett tillfredsställande försäkringsskydd

till rimlig kostnad.

Enighet synes råda om att den lämpligaste vägen för uppnående av detta

mål är att utbygga det system med ömsesidiga båtförsäkringsföreningar,

som sedan åtskillig tid med gott resultat tillämpats särskilt på västkusten.

Även jag ansluter mig till denna uppfattning. Med anledning av vad som i ett

par remissyttranden anförts på denna punkt vill jag även framhålla, att det,

om man går denna väg, givetvis ej föreligger något hinder för att man i

större eller mindre omfattning begagnar sig av det organisationsarbete, som

redan utförts inom fiskarekåren. Tvärtom torde en anknytning till de befintliga

organisationerna kunna komma att avsevärt underlätta uppbyggandet

av båtförsäkringsföreningar på de kuststräckor, där sådana föreningar nu

saknas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

Vad som hittills framför allt lagt hinder i vägen för en lösning av försäkringsfrågan

på den väg, som nu angivits, torde ha varit svårigheten att anskaffa

erforderligt garantikapital. Ett sätt att undanröja denna svårighet

är givetvis att staten ställer sig som garant för verksamheten, exempelvis

genom att tillhandahålla garantikapital eller åtaga sig att svara för ersättningar

över viss gräns. I direktiven för utredningens arbete framhöll emellertid

dåvarande departementschefen, att man vid utredningen i första hand

borde sträva efter att vinna en lösning av frågan, som gjorde det möjligt

att anordna ett tillfredsställande försäkringsskydd för fiskarena utan ekonomiskt

stöd från det allmännas sida. Skulle sådant stöd visa sig erforderligt,

borde detsamma begränsas till vad som kunde anses oundgängligen nödvändigt

för att en godtagbar lösning skulle uppnås utan att fiskerinäringen

bleve betungad i alltför hög grad. Om möjligt borde man i dylikt fall vidare

söka giva stödet engångskaraktär, företrädesvis i form av organisationsbidrag.

Utredningen har med hänsyn härtill även föreslagit en annan lösning

av problemet. Denna kan i korthet sägas innebära, att de ömsesidiga båtförsäkringsföreningar,

som så behöva, skola kunna genom försäkring hos vissa

större sjöförsäkringsföretag bereda sig ett försäkringsskydd, som helt eller

delvis kan ersätta kravet på garantikapital.

Utredningens förslag har godtagits av flertalet remissinstanser. I några

yttranden, särskilt från fiskarenas organisationer, har emellertid uttalats

den meningen, att en dylik försäkringsform skulle bli alltför kostsam och

att man i stället borde överväga en lösning av frågan, som innebure att statsmakterna

skulle ikläda sig vissa ekonomiska förpliktelser. De erinringar

mot utredningens förslag, som gjorts i dessa yttranden, synas emellertid

åtminstone delvis bero på en alltför pessimistisk bedömning av de ekonomiska

konsekvenserna av det i betänkandet ifrågasatta försäkringsskyddet.

Det är nämligen bland annat att märka, att kostnaderna för detta skulle

komma att minska i samma mån som föreningarna efter hand kunna uppbygga

eget kapital.

För egen del finner jag, i överensstämmelse med den uppfattning som

uttalats av bland andra fiskeristyrelsen och försäkringsinspektionen, den

av utredningen angivna vägen innebära en godtagbar lösning av fiskets båtförsäkringsproblem.

Under sådana omständigheter finns enligt min mening

ej tillräcklig anledning att nu ifrågasätta ett direkt statligt stöd åt sagda försäkringsverksamhet

i form av statlig garanti till båtförsäkringsföreningarna

eller på liknande sätt. Jag kan därför ej biträda det i några remissyttranden

framförda önskemålet om en omprövning av sistnämnda fråga.

Enligt min mening bör det sålunda i fortsättningen ankomma på fiskarena

och deras organisationer att, med beaktande av den väg som utredningen

anvisat, söka åstadkomma en utbyggnad av systemet med ömsesidiga

båtförsäkringsföreningar och på så sätt få en tillfredsställande lösning

av båtförsäkringsfrågan. De synpunkter på riktlinjerna för båtförsäkringsverksamheten,

som under remissbehandlingen framförts från olika håll,

torde därvid få upptagas till övervägande för varje särskilt område.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

5

Om frågan skall kunna föras framåt utan onödigt dröjsmål, torde emellertid

ett visst biträde från det allmännas sida vara påkallat. I likhet med

vad som redan gäller beträffande fiskredskapsförsäkring torde sålunda vid

verksamhetens igångsättande statligt stöd böra lämnas i form av organisationsbidrag.

Dylika bidrag torde i första hand böra utgå till nybildade föreningar.

Bidragsbeloppet synes, i enlighet med vad utredningen föreslagit,

lämpligen kunna bestämmas till 10 kronor per medlem och år. Bidrag bör

kunna utgå under de första fem åren av föreningens verksamhet, dock längst

till och med år 1957. Då särskilda skäl därtill föranleda, bör bidrag vidare

under sagda tid kunna få lämnas även till redan nu verksamma båtförsäkringsföreningar.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda närmare

bestämmelser härom, sedan riksdagen fattat beslut i frågan. Medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål torde icke komma att överstiga det av utredningen

angivna beloppet, 15 000 kronor för år.

Slutligen föreligger otvivelaktigt behov av medel för viss upplysnings- och

rådgivningsverksamhet rörande båtförsäkringsfrågor. Jag förordar därför i

enlighet med utredningens förslag, att de medel ur anslaget till organisationsbidrag

m. m. för fiskredskapsförsäkring, som hittills avsetts för propaganda

bland fiskarena rörande fiskredskapsförsäkring och för viss rådgivande verksamhet

i fråga om sådan försäkring, från och med nästa budgetår skola få

disponeras jämväl för dylik propaganda och verksamhet i övrigt beträffande

fiskebåtsförsäkring. För båda dessa ändamål bör såsom utredningen förordat

beräknas ett belopp av 20 000 kronor. Detta innebär en ökning med

8 000 kronor i förhållande till vad som beräknats för innevarande budgetår.

Från nyssnämnda anslag torde även få bestridas kostnaderna för de i det

föregående förordade organisationsbidragen till båtförsäkringsföreningar.

Med hänsyn till den hittillsvarande belastningen å anslaget torde de nu föreslagna

utvidgningarna av anslagets användningsområde icke behöva föranleda

någon uppräkning av anslaget. Detta bör sålunda för nästa budgetår

uppföras med oförändrat belopp av 37 000 kronor. Däremot torde anslagets

rubrik böra ändras till förslagsvis Organisationsbidrag m. m. vid fiskebåtsoch

fiskredskapsförsäkring. I anslutning härtill torde anslaget till Fiskredskapsförsäkring:

Bidrag vid försäkringsförluster böra erhålla den ändrade

benämningen Bidrag vid förluster på grund av fiskredskapsförsäkring. Jämväl

detta anslag synes i enlighet med fiskeristyrelsens förslag böra uppföras

med oförändrat belopp eller sålunda med 10 000 kronor.

Såsom inledningsvis berörts har fiskeristyrelsen ifrågasatt att medel till

den statsunderstödda fiskredskapsförsäkringen i fortsättningen skulle anvisas

under tionde huvudtiteln. Med hänsyn dels till verksamhetens allmänna

karaktär av stöd åt fiskerinäringen, dels till att fiskeristyrelsen enligt

de i propositionen nr 70/1948 uppdragna riktlinjerna för verksamheten

skall utöva en viss övervakning över arbetet inom fiskredskapsförsäkringsbolagen

anser jag dock tillräckliga skäl ej föreligga för en sådan överflyttning.

»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att yrkesfiskarena

ha behov av ökade möjligheter att få ett tillfredsställande försäkringsskydd

för sina fartyg. Bland orsakerna till detta behov kan nämnas den

värdestegring, som båtmaterialet genomgått under det senaste årtiondet.

Härtill kommer, att fiskarena numera allmänt synas övergå till kraftigare

och mera värdefulla fartyg. På grund av inträffade höjningar av reparationskostnaderna

torde det ökade försäkringsbehovet gälla icke blott totalförluster

utan även partiella skador.

I syfte att avhjälpa rådande olägenheter har i propositionen framlagts

förslag, avseende en utbyggnad av det system med ömsesidiga båtförsäkringsföreningar,

som redan tillämpas bland fiskarena på vissa kuststräckor.

Då utskottet funnit detta förslag innebära en lämplig lösning av föreliggande

problem, tillstyrker utskottet detsamma.

Såsom föredragande statsrådet anfört synes tillräcklig anledning icke

föreligga att nu ifrågasätta ett direkt statligt stöd åt angivna försäkringsverksamhet

i form av statlig garanti eller på annat sätt. Ett tillfredsställande

försäkringsskydd torde i stället kunna ernås genom att de ömsesidiga

båtförsäkringsföreningarna — enligt de riktlinjer som uppdragits i

propositionen -—- ingå avtal med vissa större sjöförsäkringsföretag om s. k.

stop loss-försäkring. För att underlätta fiskarenas arbete att få till stånd

''den åsyftade utvidgningen av ifrågavarande försäkringssystem synes det

emellertid önskvärt, att erforderligt stöd från statens sida lämnas försäkringsföreningarna

i form av organisationsbidrag. Sådant bidrag torde böra

utgå i överensstämmelse med de grunder föredragande statsrådet förordat.

Med hänsyn till behovet av upplysnings- och rådgivningsverksamhet i frågor

om fiskebåtsförsäkring tillstyrker utskottet vidare, att medel skola ställas

till förfogande för dylik verksamhet.

Utskottet har icke något att invända mot de i propositionen framlagda

beräkningarna rörande medelsbehovet för de ändamål, som angivits i det

föregående.

Då Kungl. Maj :ts framställning ej heller i övriga delar föranleder någon

erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må å riksstaten för budgetåret 1952/53 under

nionde huvudtiteln anvisa

1) till Organisationsbidrag m. in. vid fiskebåts- och fiskredskapsförsäkring

ett förslagsanslag av 37 000 kronor;

2) till Bidrag vid förluster på grund av fiskredskapsförsäkring

ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

Stockholm den 20 mars 1952.

På jordbruksutskottets vägnar:

ALLAN ANDERSSON.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

7

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Anderberg*, Jon Jonsson, Bertil Andersson,

Sundberg, Bror Nilsson, Ebbe Ohlsson, Ernst Hjalmar Nilsson*. Franzén*,

Björnberg* och Nord*; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Pettersson i

Dahl, Jacobson i Vilhelmina, Antby*, Andersson i Hyssna*, Haeggblom, Utbult,

Mårtensson i Smedstorp*, fru Lindskog och herr Arweson.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:115 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för främjande av fiskebåtsoch fiskredskapsförsäkring. a1 i texten