Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om anstånd med upprättande av röstlängd under år, då allmänna val icke skola förrättas.

1952-03-11 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1952:10, Utlåtande i anledning av väckt motion om anstånd med upprättande av röstlängd under år, då allmänna val icke skola förrättas.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10.

Nr 10.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

om anstånd med upprättande av röstlängd under

år, då allmänna val icke skola förrättas.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 322, av herr Christenson i Malmö hemställes, »att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t snarast

ville, med beaktande av de i motionen anförda synpunkterna, låta verkställa

en utredning om möjligheten att, under år då allmänna val icke skola

förrättas, låta anstå med upprättande av röstlängd till dess behov av

sådan visar sig föreligga».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Gällande bestämmelser om upprättande av röstlängder för allmänna val

återfinnas i § 16 riksdagsordningen, 37—53 §§ lagen om val till riksdagen,

6—10 §§ kommunala vallagen samt kungörelsen den 18 april 1947 (nr 186)

om upprättande av röstlängd för val till riksdagens andra kammare samt

av kommunal röstlängd.

Bestämmelserna innebära, bland annat, följande.

Lokal skattemyndighet skall årligen som en gemensam handling i två

exemplar upprätta röstlängd för val till riksdagens andra kammare samt

röstlängd för kommunalval, kommunala beslut, prästval och omröstning

angående kallande av fjärde provpredikant. Det ena exemplaret skall i

regel användas vid andrakammarvalen och landstingsmannavalen, det

andra exemplaret vid fullmäktigval, kommunala beslut och prästval; företages

val av landstingsmän å samma dag som fullmäktigval, bör dock,

om samma myndighet skall sammanräkna rösterna beträffande båda valen,

i regel samma exemplar av röstlängderna användas vid valen.

Sedan mantalslängden för året blivit justerad och det hos länsbyrån för

folkbokföringen förda tryckande registret bragts i överensstämmelse med

den justerade längden, skall länsbyrån upprätta och senast den 12 juni

tillställa den lokala skattemyndigheten stomme till röstlängd i två exemplar.

Stommarna skola innehålla avtryck av det tryckande registret för alla

mantalsskrivna personer, som uppnått eller under kalenderåret uppnå en

ålder av tjuguett år. Sedan samma dag skall den lokala skattemyndigheten

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10.

7

av pastor tillställas uppgift beträffande personer inom församlingen, vilka

uppnått eller under året uppnå nämnda ålder, å dem som a) enligt upplysning,

inkommen under tiden från mantalsskrivningsförrättningen till

och med den 10 juni, blivit svenska medborgare, b) den 10 juni äro främmande

trosbekännare eller senast nämnda dag anmält sig till utträde ur

svenska kyrkan, eller c) den 10 juni äro omyndiga. Den lokala skattemyndigheten

har att kontrollera, att alla i mantalslängden upptagna personer,

som uppnått eller under året uppnå en ålder av tjuguett år medtagits i

stommarna till röstlängd, samt göra erforderliga anteckningar i dessa om

rösträttshinder och i övrigt fullständiga röstlängderna. Senast den 30 juni

skola röstlängderna vara upprättade och avsända eller avlämnade på landet

till valnämndens ordförande och i stad till magistraten eller valnämnden.

Under tiden den 6—den 12 juli skall röstlängden vara framlagd för allmän

granskning; tid och plats härför skall länsstyrelsen senast den 30 juni

ha kungjort. Å valnämndens ordförande eller magistraten ankommer att

ofördröjligen till envar i röstlängden upptagen person, som däri icke antecknats

såsom röstberättigad, sända underrättelse härom med angivande

av den eller de omständigheter, på grund varav han uteslutits från rösträtt,

samt den tid, inom vilken anmärkning mot röstlängden skall framställas.

Anmärkning mot röstlängden skall ingivas till valnämndens ordförande

eller magistraten senast den 18 juli. Har någon gjort anmärkning

däremot att annan upptagits i röstlängden, skall denne underrättas härom

med allmänna posten.

Den 25 juli eller, om söndag då infaller, nästa dag sammanträder på landet

valnämnden för prövning av de mot röstlängden framställda anmärkningarna.

Detsamma gäller i stad för magistraten, dock att sammanträde,

som skulle hållas å måndag, i stället äger rum nästa dag. Beslut över framställda

anmärkningar skall meddelas omedelbart eller senast dagen efter

slutad förhandling. I röstlängden införas de rättelser, som föranledas av

dessa beslut. Röstlängden underskrives därefter av valnämnden eller magistraten.

Besvär över valnämndens eller magistratens beslut skola ingivas till länsstyrelsen

sist å tionde dagen från beslutets dag. Avse besvären annan än

klaganden, skola de delgivas denne. Länsstyrelsen bestämmer därvid såväl

den tid, inom vilken delgivningsbevis skall ingivas, som den tid, räknat

från delgivningen, inom vilken förklaring må avgivas; envar av dessa tidsfrister

skall bestämmas till minst två, högst tio dagar.

Enligt lagen om val till riksdagen må klagan över länsstyrelsens beslut

föras endast i samband med besvär över valförrättning, vid vilken beslutet

tjänat till efterrättelse.

Den justerade röstlängden skall med de ändringar, som efter besvär må

komma att beslutas, lända till ovillkorlig efterrättelse intill dess nästföljande

års röstlängd föreligger justerad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10.

De allmänna röstlängderna ha i huvudsak två funktioner, den ena att

utgöra en förteckning å dem, som äga rösträtt vid vissa val eller vid fattande

av beslut å kommunala stämmor, den andra att beträffande ett stort

antal förtroendeuppdrag, för vilkas innehavande rösträtt utgör en förutsättning,

utvisa, huruvida viss person är valbar. Under år, då allmänna val

icke hållas, kan röstlängden i sin förstnämnda funktion komma till användning

i följande fall: vid nya val till riksdagens andra kammare efter upplösning

av kammaren; vid utseende av efterträdare åt avgången ledamot

av andra kammaren, därest ledigheten ej kan fyllas genom ny röstsammanräkning

utan val måste anordnas; vid folkomröstning; vid val till landsting,

som föranledes därav att stad inträtt i eller utträtt ur landstinget eller

därav att landstingsområde genom ändring i den territoriella indelningen

ökats eller minskats; vid val till primärkommunal representation, föranlett

av ändring i kommunal eller ecklesiastik indelning; vid fattande av beslut

å allmän rådstuga, kommunalstämma, municipalstämma och kyrkostämma;

vid prästval och omröstning rörande förslag om kallande av fjärde provpredikant.

Vad åter beträffar röstlängdens uppgift att utvisa, huruvida viss

person är valbar till ett uppdrag, till vars erhållande han ifrågasatts, fullgör

röstlängden denna funktion vid utseendet av ersättare efter avgången

riksdagsman, vid val av kyrkomötesombud samt vid ett mycket stort antal

val, som förrättas av menigheter eller primärkommunala representationer.

Rörande den tidsfrist, inom vilken ifrågavarande val skola hållas eller

beslut fattas, finnas olika bestämmelser. Enligt riksdagsordningen § 17

mom. 2 skola sålunda, därest Konungen förordnar om nya val till riksdagens

andra kammare, dessa förrättas ofördröj ligen.

Såsom motionären framhåller få längderna under år, då allmänna val

icke hållas, en förhållandevis begränsad användning. Några av de behov

— nyval efter upplösning av andra kammaren, fyllnadsval till andra kammaren,

folkomröstning eller extraordinära landstingsmannaval — som med

röstlängderna skola tillgodoses, äro mycket sällan förekommande eller —

primärkommunala val orsakade av indelningsändring — avse blott en helt

obetydlig del av de röstberättigade i riket. Som förteckning över de röstberättigade

vid kommunalstämma och allmän rådstuga har röstlängdernas

betydelse starkt minskat; frågan, om dessa kommunala organ behöva bibehållas

torde vara föremål för kommunallagskommitténs överväganden. Däremot

krävas alltjämt årligen röstlängder upptagande en icke oväsentlig del

av de röstberättigade i landet som förteckning över de vid kyrkostämma

i församling utan kyrkofullmäktige och vid prästval röstberättigade. Enligt

den officiella statistiken över 1950 års kommunalval voro i röstlängderna

för nämnda församlingar upptagna 738 738 personer. Antalet prästval i

riket utgjorde under tiden 1946—1950 i genomsnitt 115 om året. Röstlängdernas

uppgift att visa medborgarnas valbarhet till skilda uppdrag är

självfallet varken inskränkt till vissa kommuner eller mindre betydande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10.

9

under år, då allmänna val icke skola hållas. Huru behovet av tillförlitlig

och lättillgänglig upplysning i detta hänseende skulle tillgodoses, därest —

såsom motionären föreslår — röstlängder för hela riket icke färdigställdes

årligen, torde utgöra ett icke alldeles lättlöst problem.

Utskottet håller icke för osannolikt att väsentliga besparingar skulle stå

att vinna, därest arbetet med röstlängdernas upprättande kunde inskränkas

under de år, då allmänna val icke förrättas. Såsom erinras i motionen

har också under senare tid i flera sammanhang väckts förslag i samma

syfte som motionens. I en till finansdepartementet den 15 december 1950

inkommen skrift har sålunda föreslagits, att vallängder normalt endast

skola upprättas de år, då allmänna val hållas; vid uppkommande behov

under annat år av röstlängd skulle antingen särskild sådan iordningställas

eller mantalslängden begagnas som röstlängd. Denna framställning överlämnades

till 1949 års folkbokföringssakkunniga för att tagas i övervägande

vid utredningsuppdragets fullgörande. Sedan nämnda sakkunniga numera

avslutat sitt arbete, är framställningen föremål för övervägande av en sakkunnig,

som tillkallats att inom finansdepartementet i vissa delar slutföra

dessas utredningsuppdrag. Mera ingående har frågan behandlats i en av

statens organisationsnämnd till inrikesdepartemetet den 26 juni 1951 avgiven

(stencilerad) rapport över vissa organisationsundersökningar vid ett

antal häradsskrivarekontor, vilka undersökningar nämnden utfört på begäran

av 1949 års uppbördssakkunniga. I rapporten föreslås, att de år, då

allmänna val normalt icke skola hållas, endast vissa förberedande åtgärder

för upprättande av röstlängder skola företagas men med röstlängdernas

färdigställande i övrigt anstå i avbidan på att behov av röstlängder för

allmänna val eller kommunalt begränsat val framträder. De förberedande

åtgärderna skulle inskränkas till tryckning av stommar till röstlängder och

pastors avlämnande av kompletterande uppgifter. Över organisationsnämndens

rapport ha vissa remissyttranden inhämtats. Rapporten är för närvarande

föremål för behandling inom inrikesdepartementet.

Vid nu angivna förhållanden anser sig utskottet, som finner syftet med

motionen beaktansvärt, sakna anledning att tillstyrka en skrivelse till

Kungl. Maj:t med hemställan om utredning i ämnet, varför utskottet hemställer,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 mars 1952.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Karl August Johanson,* Elmgren, Herlitz*,

Lindén, Hällgren, Fritiof Karlsson, Lundgren,* Sandberg och Hansson;*

samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, von

Friesen, Norén,* Swedberg, Spångberg, Nolin, Jonsson i Haverö, Olsson i

Mora* och Gustafsson i Bogla.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.