Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av § 13 riksdagsordningen.
1952-03-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1952:12, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av § 13 riksdagsordningen.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12.
1
Nr 12.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
om viss ändring av § 13 riksdagsordningen.
Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 105, av herr von Friesen m. fl. hemställes, att riksdagen måtte
dels som vilande för vidare grundlagsenlig behandling antaga följande förslag
till ändrad lydelse av § 13 riksdagsordningen:
§ 13
Andra kammarens ledamöter skola till ett antal av tvåhundratrettio väljas
för en tid av fyra år, räknade från och med den 15 oktober det år, under
vilket valet skett;
dels ock uppdraga åt vederbörande utskott att utarbeta ändringar i övriga
författningar, som beröras av grundlagsändringen.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Mandattiden för andra kammarens ledamöter har alltsedan tillkomsten
år 1866 av riksdagsordningen börjat den 1 januari året efter det, varunder
'' al till kammaren förrättats. För ledamöterna av första kammaren gällde
mandattiden däremot ursprungligen för varje ledamot personligen från
dagen för hans val; först år 1909 bestämdes att mandattiden skulle räknas
från och med januari månad året efter det varunder ledamoten valts.
I samband med förslag till andra, mera genomgripande grundlagsändringar
framfördes inom riksdagen under 1930-talet olika förslag åsyftande
att förhindra att efter förrättat nyval till andra kammaren den tidigare uppsättningen
av ledamöter kunde komma att ännu någon tid fungera. Sålunda
föreslogs i en vid 1930 års riksdag väckt motion, I; 239, bland annat att
andra kammarens fyraåriga mandatperiod skulle räknas från nyval, även
om valen förrättats i anledning av upplösning av kammaren. Legislaturperioden
skulle enligt förslaget närmare bestämmas så, att valet, oavsett
vid vilken tidpunkt pa året det ägt rum, gällde —- om ej ny kammarupplösning
komme emellan — intill ordinarie val i september månad fjärde
året efter utgången av det år, varunder valet skett. Vid ändring i hithörande
delar av riksdagsordningen borde enligt motionen undanröjas den rådande
oegentligheten, att vid en eventuell urtima riksdag på hösten efter ordinarie
nyval icke den nyvalda andra kammaren utan den äldre trädde i funktion.
1 Ilihang till riksdagens protokoll 19.i‘2. ,5 samt. 2 avd. Nr 12.
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr u2.
Motionen avslogs av riksdagen på hemställan av konstitutionsutskottet (uti.
nr 20). Sistnämnda förslag upptogs även i en år 1934 väckt motion, II: 157,
vari i övrigt föreslogs att nyval till andra kammaren efter upplösning under
fjärde året av en valperiod skulle avse tiden till slutet av följande fyraårsperiod.
Konstitutionsutskottet (uti. nr 3) avstyrkte denna motion under uttalande,
att ett särskilt skäl mot sistberörda förslag vore, att det ur praktisk
synpunkt vore önskvärt, att såvitt möjligt en viss tidrymd förflöte mellan
tidpunkten för själva valet och begynnelseterminen för dettas giltighet.
Även denna motion avslogs av riksdagen. Slutligen föreslogs i två vid 1936
års riksdag väckta likalydande motioner, I: 172 och II: 514, att den gällande
ordningen med fast mandattid för andra kammaren och ordinarie nyval i
september månad skulle ersättas med ett system med rörliga mandatperioder
innebärande, att mandattiden i princip skulle utlöpa fyra år efter senast
företagna nyval. Ordinarie val skulle enligt förslaget äga rum tidigast 45 och
senast 35 dagar före mandatperiodens utgång; en tidrymd av 5 till 6 veckor
syntes motionärerna vara tillräcklig för att eventuella, av besvär föranledda
omval skulle hinna förrättas före inträdet av den nya perioden. Det vore
enligt motionärerna eftersträvansvärt att så mycket som möjligt förkorta
den tid, under vilken två andrakammaruppsättningar funnes — den gamla,
vars mandat ännu ej utslocknat, och den nyvalda. Motionen avstyrktes av
konstitutionsutskottet (uti. nr 18) och avslogs av riksdagen.
Enligt det nu framförda förslaget skulle mandattiden börja löpa den 15
oktober. Förslaget förutsätter sålunda, att tidpunkten för valen till andra
kammaren skulle förläggas avsevärt tidigare än den nuvarande valdagen.
Motionären avser däremot icke någon rubbning av den år 1949 genomförda
omläggningen av riksdagens arbetsformer, enligt vilken vårsessionen regelmässigt
ehuru icke obligatoriskt skall följas av en höstsession med början
efter den 15 oktober. Härav följer emellertid vissa i motionen icke uppmärksammade
konsekvenser. Sålunda bleve det bland annat nödvändigt
att vid höstsessionen under valår förrätta nya val till utskotten. Jämlikt
grunderna för bestämmelsen i riksdagsordningen § 58 tredje stycket, att
ärende ej må uppskjutas till nästföljande riksdag om nya val dessförinnan
förrättas, finge vidare ärende under valår ej uppskjutas från vårsessionen
till höstsessionen. Den med motionen åsyftade ändringen av förhållandena
rörande höstsession under år, då val till andra kammaren förrättas, kan därför
icke lämpligen åvägabringas annorledes än genom att tidpunkten för
riksdagsarbetets början förlägges tidigare och höstsessionen slopas. En sådan
reform innebure emellertid en övergång till det sätt att anordna riksdagens
sessionstider, som vid tillkomsten av nuvarande ordning diskuterades
under beteckningen »1-decemberlinjen». Till frågan om anordnandet
av riksdagens sessionstider har riksdagen dock så nyligen tagit ställning,
att det enligt utskottets mening icke kan komma i fråga att nu överväga
en så genomgripande omläggning av sessionstiderna.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12. 3
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 27 mars 1952.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Gottfrid Karlsson, Karl August Johanson,
Elmgren*, Gustav Emil Andersson, Herlitz*, Hällgren*, Fritiof
Karlsson*, Lundgren, Sandberg* och Hansson*; samt
från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, von Friesen,
Fast*, Norén, Swedberg, Nolin, Gustafsson i Bogla*, Hammar och fru
Wallin.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar von Friesen och Hammar.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.