Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av § 13 riksdagsordningen.

1952-03-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1952:12, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av § 13 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12.

1

Nr 12.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion

om viss ändring av § 13 riksdagsordningen.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 105, av herr von Friesen m. fl. hemställes, att riksdagen måtte

dels som vilande för vidare grundlagsenlig behandling antaga följande förslag

till ändrad lydelse av § 13 riksdagsordningen:

§ 13

Andra kammarens ledamöter skola till ett antal av tvåhundratrettio väljas

för en tid av fyra år, räknade från och med den 15 oktober det år, under

vilket valet skett;

dels ock uppdraga åt vederbörande utskott att utarbeta ändringar i övriga

författningar, som beröras av grundlagsändringen.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Mandattiden för andra kammarens ledamöter har alltsedan tillkomsten

år 1866 av riksdagsordningen börjat den 1 januari året efter det, varunder

'' al till kammaren förrättats. För ledamöterna av första kammaren gällde

mandattiden däremot ursprungligen för varje ledamot personligen från

dagen för hans val; först år 1909 bestämdes att mandattiden skulle räknas

från och med januari månad året efter det varunder ledamoten valts.

I samband med förslag till andra, mera genomgripande grundlagsändringar

framfördes inom riksdagen under 1930-talet olika förslag åsyftande

att förhindra att efter förrättat nyval till andra kammaren den tidigare uppsättningen

av ledamöter kunde komma att ännu någon tid fungera. Sålunda

föreslogs i en vid 1930 års riksdag väckt motion, I; 239, bland annat att

andra kammarens fyraåriga mandatperiod skulle räknas från nyval, även

om valen förrättats i anledning av upplösning av kammaren. Legislaturperioden

skulle enligt förslaget närmare bestämmas så, att valet, oavsett

vid vilken tidpunkt pa året det ägt rum, gällde —- om ej ny kammarupplösning

komme emellan — intill ordinarie val i september månad fjärde

året efter utgången av det år, varunder valet skett. Vid ändring i hithörande

delar av riksdagsordningen borde enligt motionen undanröjas den rådande

oegentligheten, att vid en eventuell urtima riksdag på hösten efter ordinarie

nyval icke den nyvalda andra kammaren utan den äldre trädde i funktion.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 19.i‘2. ,5 samt. 2 avd. Nr 12.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr u2.

Motionen avslogs av riksdagen på hemställan av konstitutionsutskottet (uti.

nr 20). Sistnämnda förslag upptogs även i en år 1934 väckt motion, II: 157,

vari i övrigt föreslogs att nyval till andra kammaren efter upplösning under

fjärde året av en valperiod skulle avse tiden till slutet av följande fyraårsperiod.

Konstitutionsutskottet (uti. nr 3) avstyrkte denna motion under uttalande,

att ett särskilt skäl mot sistberörda förslag vore, att det ur praktisk

synpunkt vore önskvärt, att såvitt möjligt en viss tidrymd förflöte mellan

tidpunkten för själva valet och begynnelseterminen för dettas giltighet.

Även denna motion avslogs av riksdagen. Slutligen föreslogs i två vid 1936

års riksdag väckta likalydande motioner, I: 172 och II: 514, att den gällande

ordningen med fast mandattid för andra kammaren och ordinarie nyval i

september månad skulle ersättas med ett system med rörliga mandatperioder

innebärande, att mandattiden i princip skulle utlöpa fyra år efter senast

företagna nyval. Ordinarie val skulle enligt förslaget äga rum tidigast 45 och

senast 35 dagar före mandatperiodens utgång; en tidrymd av 5 till 6 veckor

syntes motionärerna vara tillräcklig för att eventuella, av besvär föranledda

omval skulle hinna förrättas före inträdet av den nya perioden. Det vore

enligt motionärerna eftersträvansvärt att så mycket som möjligt förkorta

den tid, under vilken två andrakammaruppsättningar funnes — den gamla,

vars mandat ännu ej utslocknat, och den nyvalda. Motionen avstyrktes av

konstitutionsutskottet (uti. nr 18) och avslogs av riksdagen.

Enligt det nu framförda förslaget skulle mandattiden börja löpa den 15

oktober. Förslaget förutsätter sålunda, att tidpunkten för valen till andra

kammaren skulle förläggas avsevärt tidigare än den nuvarande valdagen.

Motionären avser däremot icke någon rubbning av den år 1949 genomförda

omläggningen av riksdagens arbetsformer, enligt vilken vårsessionen regelmässigt

ehuru icke obligatoriskt skall följas av en höstsession med början

efter den 15 oktober. Härav följer emellertid vissa i motionen icke uppmärksammade

konsekvenser. Sålunda bleve det bland annat nödvändigt

att vid höstsessionen under valår förrätta nya val till utskotten. Jämlikt

grunderna för bestämmelsen i riksdagsordningen § 58 tredje stycket, att

ärende ej må uppskjutas till nästföljande riksdag om nya val dessförinnan

förrättas, finge vidare ärende under valår ej uppskjutas från vårsessionen

till höstsessionen. Den med motionen åsyftade ändringen av förhållandena

rörande höstsession under år, då val till andra kammaren förrättas, kan därför

icke lämpligen åvägabringas annorledes än genom att tidpunkten för

riksdagsarbetets början förlägges tidigare och höstsessionen slopas. En sådan

reform innebure emellertid en övergång till det sätt att anordna riksdagens

sessionstider, som vid tillkomsten av nuvarande ordning diskuterades

under beteckningen »1-decemberlinjen». Till frågan om anordnandet

av riksdagens sessionstider har riksdagen dock så nyligen tagit ställning,

att det enligt utskottets mening icke kan komma i fråga att nu överväga

en så genomgripande omläggning av sessionstiderna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12. 3

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 27 mars 1952.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Gottfrid Karlsson, Karl August Johanson,

Elmgren*, Gustav Emil Andersson, Herlitz*, Hällgren*, Fritiof

Karlsson*, Lundgren, Sandberg* och Hansson*; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, von Friesen,

Fast*, Norén, Swedberg, Nolin, Gustafsson i Bogla*, Hammar och fru

Wallin.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar von Friesen och Hammar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.