Utlåtande i anledning av väckt motion angående riksdagens arbetsplena under höstsessionerna.
1952-04-01 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1952:15, Utlåtande i anledning av väckt motion angående riksdagens arbetsplena under höstsessionerna.
Dokumentets text
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15.
Nr 15.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående
riksdagens arbetsplena under höstsessionerna.
Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 80, av herr Gustafson i Göteborg hemställes, »att riksdagen, i
syfte att underlätta för dem som ha ett förvärvsarbete utanför det politiska
livets område att åtaga sig ledamotskap av riksdagen, måtte besluta att i
riksdagsstadgan införa en bestämmelse om att arbetsplena icke skola anordnas
under en tid av en månad räknat från en vecka efter höstsessionens
början, såvida icke särskilda skäl därtill äro, samt att vederbörande utskott
måtte utarbeta erforderlig författningstext».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Efter den revision av riksdagens arbetsformer, som genomfördes år 1949,
är riksdagens sessionstid normalt uppdelad på en vår- och en höstsession,
dock att höstsessionen icke är obligatorisk. Har riksdagen till höstsession
uppskjutit behandlingen av framlagda ärenden, skola talmännen kalla riksdagen
att sammanträda med början å dag efter den 15 oktober, som prövas
lämplig; sessionen skall därefter pågå så länge som finnes erforderligt. Höstsessionen
är i princip reserverad för slutbehandlingen av sådana ärenden
som ej medhunnits vid vårsessionen.
Motionären föreslår, att en utbrycklig föreskrift om planläggning av höstsessionens
arbetsplena införes i riksdagsstadgan. Ändamålet härmed skulle
vara att få riksdagsarbetet organiserat på ett sådant sätt, att det underlättades
för dem som hade sitt förvärvsarbete utanför det politiska livets
område att åtaga sig ledamotskap av riksdagen. Utskottet, som erkänner det
beaktansvärda i syftemålet med förslaget, kan dock icke tillstyrka en anordning
av ifrågavarande slag. Arbetsmaterialet vid höstsessionerna kan nämligen
vara av så skiftande omfattning, att den av motionären ifrågasatta
bestämmelsen skulle kunna försvåra en rationell planläggning av arbetet
vid dessa sessioner. Den ordning, som från olika synpunkter kan befinnas
lämplig för vinnande av nödig skyndsamhet och största möjliga planmässighet
i riksdagsarbetet, bör enligt utskottets mening i förevarande fall lämpligen
åstadkommas genom en praxis, som är obunden av detaljeradé be
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15.
7
stämmelser i riksdagsstadgan. Utskottet får därför, under erinran om talmännens
och talmanskonferensens uppgift att bedriva en målmedveten
ledning av riksdagsarbetet, hemställa,
att motionen 11:80 icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 1 april 1952.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elmgren, Gustav Emil Andersson,
Osvald*, Lindén, Hällgren*, Fritiof Karlsson, Lundgren, Sandberg* och
Damström*; samt
från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, von
Friesen, Fast*, Swedberg, Spångberg, Nolin*, Jonsson i Haverö, Nordkvist*
och Gustafsson i Bogla*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.