Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17
1952-04-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1952:17, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17
Dokumentets text
Nr 17—18.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17.
1
Nr 17.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
''proposition med förslag till ändrad lydelse av 12 kap.
1 § tryckfrihetsförordningen.
Till konstitutionsutskottets handläggning ha båda kamrarna den 19 april
1952 hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 183,
däri Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt i statsrådet
fört protokoll, föreslagit riksdagen att såsom vilande för vidare grundlagsenlig
behandling antaga nedan intagna förslag till ändrad lydelse av 12
kap. 1 § tryckfrihetsförordningen.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till det till propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
den 28 mars 1952.
Tryckfrihetsmål ha sedan gammalt handlagts endast av underdomstol i
stad men icke av häradsrätt. Enligt 12 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen
upptagas tryckfrihetsmål av rådhusrätt i stad som är säte för länsstyrelse
eller, om rådhusrätt ej finnes i staden, av den rådhusrätt inom länet, som
enligt Konungens förordnande är behörig att upptaga sådana mål; förekommer
anledning att även annan rådhusrätt inom länet skall äga upptaga
tryckfrihetsmål, äger Konungen förordna därom.
Den pågående indragningen av rådhusrätter i mindre städer har hittills
icke berört residensstäderna. Ursprungligen innehöll 1932 års lag om stads
och landsbygds förenande i judiciellt avseende uttryckligt förbud mot indragning
av rådhusrätt i residensstad. Stadgandet härom upphävdes år
1945. En indragning av rådhusrätter i sådan omfattning, att alla städer i
ett län komma att sakna rådhusrätt, kan emellertid icke äga rum utan att
tryckfrihetsförordningens bestämmelser om domstolar i tryckfrihetsmål
ändras.
I propositionen föreslås nu sådan ändring i tryckfrihetsförordningen, att,
för den händelse indragningen av rådhusrätter i mindre städer skulle leda
till att något län blir helt utan rådhusrätt, Kungl. Maj:t skall kunna utse
rådhusrätt utom länet att vara tryckfrihetsdomstol för länet. Förslaget
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. 8 avd. Nr 17—18.
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17.
innebär däremot ej någon ändring beträffande juryn, som fortfarande skall
utses från det län dit målet hör.
Frågan om att tillägga häradsrätt behörighet att upptaga tryckfrihetsmål
var såsom föredragande departementschefen framhållit föremål för
övervägande i samband med rättegångsreformens genomförande. Den avvisades
emellertid då. Även vid tillkomsten av 1949 års tryckfrihetsförordning
prövades detta spörsmål ingående. I likhet med departementschefen finner
utskottet ej anledning föreligga att denna fråga i förevarande begränsade
sammanhang ånyo tages under omprövning. Utskottet får därför tillstyrka,
att Kungl. Maj:t tillägges befogenhet att, om rådhusrätt skulle komma att
saknas i ett län, utse rådhusrätt utom länet att för länet upptaga tryckfrihetsmål.
Såsom departementschefen uttalat, bör Kungl. Maj:t vid meddelande
av sådant förordnande, som i förslaget avses, också meddela föreskrifter
om bestridande med statsmedel av erforderliga kostnader för rådhusrätts
sammanträde utanför staden vid handläggning av tryckfrihetsmål,
som härröra från annat län. Pa grund av vad salunda anförts far utskottet
hemställa,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition,
nr 183, såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling
måtte antaga följande
Förslag
till
ändrad lydelse av 12 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
1 §•
Tryckfrihetsmål upptagas av rådhusrätt
i stad som är säte för länsstyrelse
eller, om rådhusrätt ej finnes
i staden, av den rådhusrätt inom
länet, som enligt Konungens förordnande
är behörig att upptaga sådana
mål. Förekommer anledning att även
annan rådhusrätt inom länet skall
äga upptaga tryckfrihetsmål, äger
Konungen förordna därom.
1 §•
Tryckfrihetsmål upptagas av rådhusrätt
i stad som är säte för länsstyrelse
eller, om rådhusrätt ej finnes
i staden, av den rådhusrätt inom
länet, som enligt Konungens förordnande
är behörig att .för länet upptaga
sådana mål. Förekommer anledning
att även annan rådhusrätt inom
länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål,
äger Konungen förordna därom.
Finnes ej rådhusrätt inom länet,
äger Konungen utse rådhusrätt utom
länet att för länet upptaga tryckfrihetsmål.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17.
3
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
Till tryckfrihetsmål---i 9 Till tryckfrihetsmål---i 9
kap. 5 §. kap. 5 §.
Stockholm den 29 april 1952.
På konstitutionsutskottets vägnar:
J. W. PETTERSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elmgren,* Gustav Emil Andersson,
Herlitz, Lindén, Hällgren*, Fritiof Karlsson, Fritjof Thun* och Pettersson;
samt
från andra kammaren: herrar Hallén,* Pettersson i Norregård, Norén,
Spångberg, Jonsson i Haverö* och Larsson i Julita.
Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.