Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17

1952-04-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1952:17, Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 17—18.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17.

1

Nr 17.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

''proposition med förslag till ändrad lydelse av 12 kap.

1 § tryckfrihetsförordningen.

Till konstitutionsutskottets handläggning ha båda kamrarna den 19 april

1952 hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 183,

däri Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt i statsrådet

fört protokoll, föreslagit riksdagen att såsom vilande för vidare grundlagsenlig

behandling antaga nedan intagna förslag till ändrad lydelse av 12

kap. 1 § tryckfrihetsförordningen.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till det till propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

den 28 mars 1952.

Tryckfrihetsmål ha sedan gammalt handlagts endast av underdomstol i

stad men icke av häradsrätt. Enligt 12 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen

upptagas tryckfrihetsmål av rådhusrätt i stad som är säte för länsstyrelse

eller, om rådhusrätt ej finnes i staden, av den rådhusrätt inom länet, som

enligt Konungens förordnande är behörig att upptaga sådana mål; förekommer

anledning att även annan rådhusrätt inom länet skall äga upptaga

tryckfrihetsmål, äger Konungen förordna därom.

Den pågående indragningen av rådhusrätter i mindre städer har hittills

icke berört residensstäderna. Ursprungligen innehöll 1932 års lag om stads

och landsbygds förenande i judiciellt avseende uttryckligt förbud mot indragning

av rådhusrätt i residensstad. Stadgandet härom upphävdes år

1945. En indragning av rådhusrätter i sådan omfattning, att alla städer i

ett län komma att sakna rådhusrätt, kan emellertid icke äga rum utan att

tryckfrihetsförordningens bestämmelser om domstolar i tryckfrihetsmål

ändras.

I propositionen föreslås nu sådan ändring i tryckfrihetsförordningen, att,

för den händelse indragningen av rådhusrätter i mindre städer skulle leda

till att något län blir helt utan rådhusrätt, Kungl. Maj:t skall kunna utse

rådhusrätt utom länet att vara tryckfrihetsdomstol för länet. Förslaget

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. 8 avd. Nr 17—18.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17.

innebär däremot ej någon ändring beträffande juryn, som fortfarande skall

utses från det län dit målet hör.

Frågan om att tillägga häradsrätt behörighet att upptaga tryckfrihetsmål

var såsom föredragande departementschefen framhållit föremål för

övervägande i samband med rättegångsreformens genomförande. Den avvisades

emellertid då. Även vid tillkomsten av 1949 års tryckfrihetsförordning

prövades detta spörsmål ingående. I likhet med departementschefen finner

utskottet ej anledning föreligga att denna fråga i förevarande begränsade

sammanhang ånyo tages under omprövning. Utskottet får därför tillstyrka,

att Kungl. Maj:t tillägges befogenhet att, om rådhusrätt skulle komma att

saknas i ett län, utse rådhusrätt utom länet att för länet upptaga tryckfrihetsmål.

Såsom departementschefen uttalat, bör Kungl. Maj:t vid meddelande

av sådant förordnande, som i förslaget avses, också meddela föreskrifter

om bestridande med statsmedel av erforderliga kostnader för rådhusrätts

sammanträde utanför staden vid handläggning av tryckfrihetsmål,

som härröra från annat län. Pa grund av vad salunda anförts far utskottet

hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts proposition,

nr 183, såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling

måtte antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av 12 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

1 §•

Tryckfrihetsmål upptagas av rådhusrätt

i stad som är säte för länsstyrelse

eller, om rådhusrätt ej finnes

i staden, av den rådhusrätt inom

länet, som enligt Konungens förordnande

är behörig att upptaga sådana

mål. Förekommer anledning att även

annan rådhusrätt inom länet skall

äga upptaga tryckfrihetsmål, äger

Konungen förordna därom.

1 §•

Tryckfrihetsmål upptagas av rådhusrätt

i stad som är säte för länsstyrelse

eller, om rådhusrätt ej finnes

i staden, av den rådhusrätt inom

länet, som enligt Konungens förordnande

är behörig att .för länet upptaga

sådana mål. Förekommer anledning

att även annan rådhusrätt inom

länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål,

äger Konungen förordna därom.

Finnes ej rådhusrätt inom länet,

äger Konungen utse rådhusrätt utom

länet att för länet upptaga tryckfrihetsmål.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17.

3

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Till tryckfrihetsmål---i 9 Till tryckfrihetsmål---i 9

kap. 5 §. kap. 5 §.

Stockholm den 29 april 1952.

På konstitutionsutskottets vägnar:

J. W. PETTERSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren,* Gustav Emil Andersson,

Herlitz, Lindén, Hällgren*, Fritiof Karlsson, Fritjof Thun* och Pettersson;

samt

från andra kammaren: herrar Hallén,* Pettersson i Norregård, Norén,

Spångberg, Jonsson i Haverö* och Larsson i Julita.

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.