Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändrad lydelse av 56 § 4 mom. samt 59 och 79 §§ lagen den 26 november 1920

1952-05-06 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1952:21, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändrad lydelse av 56 § 4 mom. samt 59 och 79 §§ lagen den 26 november 1920

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

1

Nr 21.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 56 § 4 mom. samt 59 och 79 §§

lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen

ävensom till lag angående ändrad lydelse av

23 och 25 §§ kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253) samt av det i 24 $ samma lag angivna formuläret.

Till konstitutionsutskottets handläggning ha båda kamrarna den 19 april

1952 hänvisat en av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten proposition, nr 207,

däri Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av protokollet

över justitiedepartementsärenden den 28 mars 1952 föreslagit riksdagen

att antaga följande

1) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 56 § 4 mom. samt 59 och 79 §§ lagen den

26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 56 § 4 mom. samt 59 och 79 §§ lagen den 26

november 1920 om val till riksdagen* 1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives samt att det i 59 § samma lag angivna formuläret skall erhålla

följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

56 §.

4. Sedan den------anses obefintligt.

Över godkända anmälningar upprättar

Konungens befallningshavande

en lista. Å denna uppföras först anmälda

kartellbeteckningar i bokstavsordning

och under varje kartellbeteckning,

likaledes i bokstavsordning,

partibeteckningarna för de partier,

som ingå i kartellen, jämte under

över godkända anmälningar upprättar

Konungens befallningshavande

en lista. Å denna uppföras först anmälda

kartellbeteckningar i bokstavsordning

och under varje kartellbeteckning,

likaledes i bokstavsordning,

partibeteckningarna för de partier,

som ingå i kartellen, jämte under

1 Senaste lydelse, se SFS 1944:84.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 5 samt. 2 avd. Nr 21.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

(Nuvarande lydelse:)

varje partibeteckning de av partiet

anmälda kandidaterna. Därefter uppföras

i bokstavsordning partibeteckningarna

för de partier, vilka icke anmält

kartellbeteckning, jämte under

var och en av dessa partibeteckningar

de av partiet anmälda kandidaterna.

Å listan utsättes även erinran om bestämmelserna

i 59 § andra och fjärde

styckena. Formulär till listan fastställes

av Konungen.

Över Konungens-----------ö

(Föreslagen lydelse:)

varje partibeteckning de av partiet

anmälda kandidaterna. Därefter uppföras

i bokstavsordning partibeteckningarna

för de partier, vilka icke anmält

kartellbeteckning, jämte under

var och en av dessa partibeteckningar

de av partiet anmälda kandidaterna.

Å listan utsättes även erinran om bestämmelserna

i 59 § andra och femte

styckena. Formulär till listan fastställes

av Konungen,

rer valet.

Vid valet - Ä valsedel

Valsedel skall--

Har å-----

Valsedel bör---

59 §.

— utan kännetecken.

--tredje beteckning.

Nedanför namnen må vara såsom

valkretsbeteckning anbragt beteckning

för den valkrets sedeln avser.

— --det andra.

den beteckningen.

---vilka åsyftas.

79 §.

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt

papper;

å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med

avsikt där anbragt;

vilken saknar välj arbeteckning;

vilken upptager välj arbeteckning å

annat ställe än ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar

ovanför namnen;

vilken annorledes än såsom första

beteckning upptager kartellbeteckning,

som uppförts å den i 56 § 4

mom. omförmälda lista, eller såsom

första beteckning upptager dylik kartellbeteckning

utan att såsom andra

beteckning upptaga någon av de å

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt

papper;

å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med

avsikt där anbragt;

vilken saknar väljarbeteckning;

vilken upptager väljarbeteckning å

annat ställe än ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar

ovanför namnen;

vilken annorledes än såsom första

beteckning upptager kartellbeteckning,

som uppförts å den i 56 § 4

mom. omförmälda lista, eller såsom

första beteckning upptager dylik kartellbeteckning

utan att såsom andra

beteckning upptaga någon av de å

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

3

(Nuvarande lydelse:)

nämnda lista under kartellbeteckningen

uppförda partibeteckningarna;

vilken upptager någon å omförmälda

lista under kartellbeteckning uppförd

partibeteckning annorledes än

såsom andra beteckning under denna

kartellbeteckning;

vilken icke upptager något giltigt

namn; dock att då samtliga namn

skola av anledning, som i 80 § andra

stycket sägs, anses såsom obefintliga,

valsedeln likväl skall tillgodoräknas

den A-grupp, B-grupp och C-grupp

sedeln jämlikt 81 § på grund av sin

välj arbeteckning skall tillhöra.

Finnas i-----— valsedel]

(Föreslagen lydelse:)

nämnda lista under kartellbeteckningen

uppförda partibeteckningarna;

vilken upptager någon å omförmälda

lista under kartellbeteckning uppförd

partibeteckning annorledes än

såsom andra beteckning under denna

kartellbeteckning;

vilken upptager valkretsbeteckning

å annat ställe än nedanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt

namn; dock att då samtliga namn

skola av anledning, som i 80 § andra

stycket sägs, anses såsom obefintliga,

valsedeln likväl skall tillgodoräknas

den A-grupp, B-grupp och C-grupp

sedeln jämlikt 81 § på grund av sin

välj arbeteckning skall tillhöra,

ogill.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1952.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

Formulär nr 2.

Formulär till s. k. spaltad valsedel, som jämlikt 59 § lagen om val

till riksdagen må användas vid val till andra kammaren.

Plats för

välfar-

beteckning

1

Plats för valkretsbeteckning

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet.

Vänstra sidan är avsedd för riksdagsmanna- och efterträdarenamn; högra sidan

är avsedd för särskilda efterträdarenamn.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

5

2) Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 23 och 25 §§ kommunala vallagen den (i

jnni 1930 (nr 253) samt av det i 24 § samma lag angivna formuläret.

Härigenom förordnas, att 23 och 25 §§ kommunala vallagen den 6 juni

19301 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att det i 24 §

samma lag angivna formuläret skall erhålla följande ändrade lydelse. ''

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

23 §.

Val är omedelbart och sker med

slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Nederst å valsedels framsida

må vara såsom valbeteckning anbragt

en av beteckningarna »landstingsmannaval»,

»kommunalfullmäktigval»,

»municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval»,

»kyrkofullmäktigval

för församlingen», »kyrkofullmäktigval

för samfälligheten» eller »kyrkofullmäktigval

för skoldistriktet» eller

annan beteckning i ord för ifrågavarande

val. Ovanför namnen skall å

valsedel utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord

för viss grupp av väljare eller för viss

meningsriktning). Ovanför partibeteckningen

må förekomma en kartellbeteckning

(beteckning i ord för två

eller flera vid valet samverkande partier)

och mellan partibeteckningen

och namnen en fraktionsbeteckning

(beteckning i ord för viss grupp av

väljare eller viss meningsriktning

inom partiet).

1 Senaste lydelse, se SFS 1942: 177.

Val är omedelbart och sker med

slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Ovanför namnen skall å valsedel

utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för

viss grupp av väljare eller för viss

meningsriktning). Ovanför partibeteckningen

må förekomma en kartellbeteckning

(beteckning i ord för

två eller flera vid valet samverkande

partier) och mellan partibeteckningen

och namnen en fraktionsbeteckning

(beteckning i ord för viss grupp

av väljare eller viss meningsriktning

inom partiet). Nedanför namnen må

vara anbragt, såsom valbeteckning,

en av beteckningarna »landstingsmannaval»,

»koinmunalfullmäktigval»,

»municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval»,

»kyrkofullmäktigval

för församlingen», »kyrkofullmäktigval

för samfälligheten» eller »kyrkofullmäktigval

för skoldistriktet» eller

annan beteckning i ord för ifrågavarande

slag av val ävensom, såsom valkretsbeteckning,

beteckning för den

valkrets sedeln avser.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

(Nuvarande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

Valsedel bör

Är något--

--vilka åsyftas.

såsom obefintliga.

25 §.

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt

papper;

å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

vilken upptager valbeteckning å annat

ställe än nederst å framsidan;

vilken saknar partibeteckning;

vilken upptager parti-, kartell- eller

fraktionsbeteckning å annat ställe än

ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar

ovanför namnen; eller

vilken icke upptager något giltigt

namn.

Ogill är valsedel:

till vilken använts annat än vitt

papper;

å vilken finnes något kännetecken,

som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

vilken saknar partibeteckning;

vilken upptager parti-, kartell- eller

fraktionsbeteckning å annat ställe än

ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar

ovanför namnen;

vilken upptager valbeteckning eller

valkretsbeteckning å annat ställe än

nedanför namnen; eller

vilken icke upptager något giltigt

namn.

Har valsedel försetts med valkretsbeteckning

avseende annan valkrets

än den som väljaren tillhör, skall den

omständigheten icke föranleda att se
-

deln ogillas.

Finnas i--------sedel räknas.

Har vid val, vilket förrättats i samband

med ett eller två andra val, avgivits

en eller ock två likalydande

valsedlar, försedda med valbeteckning

för det andra eller något av de andra

valen, skall, med iakttagande av vad i

andra stycket sägs, angivna förhållande

icke föranleda, att sedeln ogillas.

Finnas i ett —

Finnas i annat

Där i---- -

Har vid val, vilket förrättats i samband

med ett eller två andra val, avgivits

en eller ock två likalydande valsedlar,

försedda med valbeteckning

för det andra valet eller något av de

andra valen, skall, med iakttagande

av vad i tredje stycket sägs, angivna

förhållande icke föranleda, att sedeln

ogillas.

---avgivits, räknas.

-----alla ogilla.

valsedeln ogill.

Denna lag tråder i kraft den 1 juli

1952.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

i

Formulär 1.

Formulär till ralsedel, som arses i 24 § sista stycket i kommunala vallagen.

Plats för kartellbeteckning

Plats för partibeteckning

Plats för fraktionsbeteckning

Plats för valbeteckning och valkretsbeteckning eller endera

Valsedelns storlek och antal rum å sedeln må lämpas efter behovet. Vänstra

sidan är avsedd för landstingsmanna- eller fullmäktignamn och suppleant-

eller efterträdarnamn; högra sidan är avsedd för särskilda suppleanteller

efterträdarnamn.

Såsom valbeteckning må nedanför namnen vara anbragt en av beteckningarna

»Landstingsmannaval», »Kommunalfullmäktigval», »Municipalfullmäktigval»,

»Stadsfullmäktigval», »Kyrkofullmäktigval för församlingen»,

»Kyrkofullmäktigval för samfälligheten» eller »Kyrkofullmäktigval för

skoldistriktet» eller annan beteckning i ord för ifrågavarande slag av val.

Såsom valkretsbeteckning må jämväl nedanför namnen vara anbragt beteckning

för den valkrets sedeln avser.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

I 59 § lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen och 23 § kommunala

vallagen den 6 juni 1930 stadgas, att vid val skola begagnas valsedlar

av vitt papper utan kännetecken. Jämlikt 59 § förstnämnda lag skall å valsedel

ovanför namnen utsättas en, två eller tre beteckningar i ord för viss

grupp väljare eller för samverkande sådana grupper eller för viss meningsriktning

(väljarbeteckning). Enligt 23 § kommunala vallagen skall å valsedel

ovanför namnen utsättas partibeteckning och må vidare förekomma dels

ovanför partibeteckningen en kartellbeteckning, dels mellan partibeteckningen

och namnen en lraktionsbeteckning.

Slutligen må jämlikt 23 § kommunala vallagen nederst å valsedels framsida

vara såsom valbeteckning anbragt en av beteckningarna »landstingsmannaval»,

»kommunalfullmäktigval», »municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval»,

»kyrkofullmäktigval för församlingen», »kyrkofullmäktigval

för samfälligheten» eller »kyrkofullmäktigval för skoldistriktet» eller annan

beteckning i ord för ifrågavarande val. Lagen om val till riksdagen innehåller

däremot icke något stadgande om möjlighet att anbringa valbeteckning.

Jämlikt 79 § lagen om val till riksdagen respektive 25 § kommunala vallagen

är valsedel ogill:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt

där anbragt;

vilken saknar väljarbeteckning respektive partibeteckning;

vilken upptager väljarbeteckning respektive parti-, kartell- eller fraktionsbeteckning''

å annat ställe än ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen; eller

vilken icke upptager något giltigt namn; dock att, i vad avser val till riksdagen,

då samtliga namn skola av anledning, som i 80 § andra stycket lagen

om val till riksdagen sägs, anses såsom obefintliga, valsedeln likväl skall

tillgodoräknas den A-grupp, B-grupp och C-grupp sedeln jämlikt 81 § på

grund av sin väljarbeteckning skall tillhöra.

Vidare är jämlikt 25 § kommunala vallagen valsedel ogill, vilken upptager

valbeteckning å annat ställe än nederst å framsidan.

Från övriga ogiltighetsorsaker torde här kunna bortses.

I skrivelse nr 265 hemställde 1951 års riksdag, under åberopande av konstitutionsutskottets

av riksdagen godkända utlåtande, nr 26, i anledning av

tre inom riksdagen väckta motioner, 1: 38 samt 1: 68 och II: 89 att Kungl.

Maj :t måtte för 1952 års riksdag framlägga förslag till bestämmelser i vallagarna

att beteckning för valkrets eller motsvarande må anbringas å valsedel.

I berörda utlåtande erinrade utskottet till en början om att utskottet i

utlåtande, nr 22, vid 1949 års riksdag uttalat, att av gällande bestämmelser

följde, att valkretsens (eller motsvarande) namn icke finge anbringas å valsedel.

Härefter anförde utskottet följande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

9

I förevarande motioner erinras bland annat om att vid 1950 års stadsfullmäktigval

i Borås ett av de i valet deltagande partierna låtit såsom valbeteckning

nederst å partiets valsedlar i tryck anbringa ordet »Stadsfullmäktigeval»

och därunder orden »Första kretsen» respektive »Andra kretsen»,

»Tredje kretsen». Vid sammanräkning godkände magistraten dessa sedlar.

Besvär anfördes icke över magistratens beslut.

Under den diskussion, som uppstått med anledning av nyssnämnda förhållanden

i samband med valet i Borås, har riktigheten av den av konstitutionsutskottet

tidigare uttalade meningen om tolkningen av kommunala

vallagen i nu förevarande hänseende ifrågasatts. Till stöd för konstitutionsutskottets

uppfattning kan anföras, att i det till grund för vallagens regler

om valbeteckning liggande departementschefsuttalandet valbeteckning endast

omnämnes såsom beteckning i ord för det »slag» av val sedeln avser.

Mot utskottets uppfattning kan emellertid invändas, att lagtextens utformning

lämnar utrymme för en vidsträcktare tolkning av vad som skall förstås

med valbeteckning, i det 23 § kommunala vallagen beskriver valbeteckning

såsom beteckning i ord för »ifrågavarande val», att den direkt härmed sammanhängande

kassationsbestännnelsen i 25 § förklarar valsedel ogill endast

om den upptager valbeteckning å annat ställe än nederst å framsidan samt

att den generella kassationsbestämmelsen i paragrafen, att sedel är ogill å

vilken finnes något kännetecken som uppenbarligen blivit med avsikt där

anbragt, icke kan vara tillämplig i här berörda fall.

Kommunala vallagens regler i förevarande ämne böra vara otvetydiga. En

lagändring, som undanröjer den uppkomna tvekan, synes utskottet därför

påkallad. Den bör företagas i den av motionärerna angivna riktningen och

alltså innebära, att anbringande av valkretsbeteckning för andrakammarval

och motsvarande beteckning för kommunalval uttryckligen medgives i respektive

vallagar. En sådan ändring är desto mera önskvärd, som det kan

vara lämpligt, att väljarna å sedlarna erhålla anvisning om den valkrets

för vilken sedlarna äro avsedda. Med bestämmelser av dylikt innehåll kan

också, i den män partierna komma att begagna sig av dessa, risken för kassation

av valsedlar på grund av frånvaron av giltigt namn minskas. Denna

kassationsrisk har särskilt kunnat konstateras för röstning å annan ort än

den, där väljaren är upptagen i röstlängden. I statistiska centralbyråns redogörelse

för andrakammarvalen 1948 upplyses sålunda, att av de inför

röstmottagare avgivna rösterna den utan jämförelse vanligaste kasseringsorsaken

var saknaden av giltigt namn, och det tillfogas, att väljarna i dessa

fall synbarligen använt valsedlar från de valkretsar, inom vilka de befunnit

sig vid röstningstillfället; antalet inför röstmottagare avgivna valsedlar, som

av sagda anledning kasserats, uppgick vid valet till omkring 2 400 i hela

riket.

Den lagändring i motionernas syfte, som utskottet alltså förordade, syntes

utskottet höra föregås av en närmare utredning inom vederbörande departement,

varvid jämväl en översyn av vallagarnas kassationsregler borde

företagas.

Med anledning av riksdagens framställning upprättades i justitiedepartetementet

en promemoria i ämnet.

I promemorian uttalades på närmare anförda skäl att något fog knappast

funnes för tvekan om att enligt gällande rätt valsedel, varå anbragts valkretsbeteckning,

vore ogiltig. Eu lagstiftning i den av riksdagen åsyftade

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

riktningen vore önskvärd till förhindrande av att valsedlar i betydande utsträckning

bleve kasserade på den grund att de avsåge annan valkrets än

den väljaren tillhörde och icke upptoge inom väljarens valkrets giltiga

namn. Å andra sidan måste tillses, anfördes det i promemorian, att lagändringen

icke utformades på ett sådant sätt att i stället andra kassationsgrunder

tillkomme. Härom anfördes närmare följande.

Det bör således icke komma i fråga att göra föreskriften om valkretsbeteckning

obligatorisk. Men även om föreskriften göres fakultativ, uppkomma

vissa kassationsproblem. Om valsedel får förses med valkretsbeteckning,

uppkommer nämligen fråga, huruvida den skall ogillas, om den enligt

valkretsbeteckningen avser annan valkrets än den, för vilken den avgivits,

men den eljest icke är ogiltig. Användande av valsedel med felaktig valbeteckning

torde för närvarande utan särskild föreskrift föranleda kassering

med undantag för vissa fall vid val som förrättats i samband med varandra.

Kassation på grund av felaktig valkretsbeteckning på valsedeln kunde befaras

komma att bli av större betydelse än den kassation som för närvarande

måste ske vid användande av valsedlar som avse annan valkrets — på grund

av att de icke upptaga något giltigt namn — eller annat val. Problemet är

av särskild betydelse beträffande kommunalval inom en stor kommun med

flera valkretsar, eftersom vid kommunalval valbarheten icke hänför sig till

valkretsen utan till kommunen eller motsvarande. Valsedeln skulle därför

kunna vara giltig ur synpunkten av att den upptar valbara namn, även om

felaktig valkretsbeteckning använts därför. Ett medgivande att förse valsedel

med valkretsbeteckning skulle — som nämnts — syfta till att i möjligaste

mån förhindra avlämnande av valsedlar, som icke äro giltiga, och felaktig

valkretsbeteckning torde därför icke böra föranleda att valsedeln skall anses

ogiltig. Av det sagda framgår dock att särskild föreskrift härom torde

vara erforderlig.

En föreskrift av den innebörd sålunda angivits upptogs i ett vid promemorian

fogat lagförslag såsom ett nytt andra stycke i 25 § kommunala vallagen.

För andrakammarvalen föreslogs däremot ingen motsvarande föreskrift,

enär en valsedel med felaktig valkretsbeteckning vid dessa val enligt

uttalande i promemorian regelmässigt vore ogiltig på grund av att den icke

upptoge något giltigt namn. Rörande uttrycket »annan valkrets» i det nya

stadgandet uttalades i promemorian, att därmed tydligen i första hand avsåges

annan valkrets inom samma valområde (landstingsområde, kommun)

för samma val men att stadgandet också täckte det fallet att valkretsbeteckningen

gällde annat val.

Beträffande platsen å valsedeln för valkretsbeteckningen föreslogs i promemorian,

att såväl i lagen om val till riksdagen som i kommunala vallagen

skulle stadgas, att valkretsbeteckningen skulle utsättas nedanför namnen.

Beträffade kommunala val syntes det vara likgiltigt i vilken ordning valbeteckning

och valkretsbeteckning koinme — beteckningarna förefölle också

böra kunna kombineras, t. ex. »stadsfullmäktigval i X valkrets». Utsattes

valkretsbeteckning annorstädes än under namnen, borde det enligt promemorian

utgöra kassationsanledning.

De ifrågasatta lagändringarna och vissa i samband därmed föreslagna

redaktionella jämkningar av 23 och 25 §§ kommunala vallagen upptogos i ett

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

11

vid promemorian fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 59 och

79 §§ lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen och till

lag angående ändrad lydelse av 23 och 25 §§ kommunala vallagen den 6 juni

1930 (nr 253). Förslaget innebar jämväl vissa kompletteringar av de i 59 §

lagen om val till riksdagen och 24 § kommunala vallagen omnämnda formulären

till valsedlar.

Lagändringarna föreslogos skola träda i kraft den 1 juli 1952.

över promemorian hördes överståthållarämbetet samt vissa länsstyrelser,

magistrater och organisationer. Flertalet av dessa tillstyrkte de remitterade

förslagen helt eller med allenast smärre invändningar.

Stockholms magistrat har ansett betydelsen av reformen för de i Stockholm

förrättade andrakammarvalen icke böra överskattas, enär en väljare

som å valdagen befunne sig å annan ort och av valkretsbeteckningen å där

tillgängliga valsedlar funne att dessa icke gällde för hans egen valkrets, i

allmänhet torde sakna möjlighet att förskaffa sig en för honom användbar

valsedel eller själv skriva en valsedel som kunde påräknas bliva godkänd.

Magistraten anför vidare:

Förhållandet är något annorlunda i avseende å stadsfullmäktigvalen, på

grund därav att staden vid dessa är uppdelad i flera valkretsar. I någon

utsträckning brukar det förekomma, att valsedlar, som av vederbörande

politiska parti avsetts för viss valkrets, avlämnas jämväl av väljare, tillhörande

annan valkrets inom staden. Med hänsyn till valbarhetsbestämmelserna

blir emellertid en sådan valsedel icke ogill; och antalet dylika

valsedlar brukar för övrigt vara obetydligt i jämförelse med vederbörande

partis för den ifrågavarande valkretsen avsedda röstsedlar, varför någon

konkurrens mellan de å de skilda sedlarna förekommande namnen sällan

uppkommer. Det synes således som om något större praktiskt värde ej heller

såvitt angår stadsfullmäktigval i Stockholm skulle kunna tillmätas den i

promemorian förordade principen. — Mer betydelsefull torde densamma

bliva för kyrkofullmäktigvalen i Stockholm med hänsyn dels därtill, att

endast inom vederbörande församling boende personer äro valbara till kyrkofullmäktige,

vilket medför att en inom viss församling avlämnad men för

annan församling avsedd valsedel blir ogill, dels ock därtill att valkretsarna

äro avsevärt mindre och röstningsfrekvensen lägre än vid andra val. De förmånliga

verkningarna av att valsedlarna förses med valkretsbeteckning såsom

ett observandum åt väljarna kunna därför bliva mer framträdande vid

valen av kyrkofullmäktige än vid de övriga valen.

Några remissmyndigheter ha ansett anledning saknas att i fråga om regleringen

av verkan därav, att valsedel försetts med valkretsbeteckning avseende

annan valkrets än den som väljaren tillhör, göra skillnad mellan

de båda vallagarna och därför förordat, att även i lagen om val till riksdagen

upptoges ett stadgande att berörda förhållande icke skulle göra eu

valsedel ogiltig. Överståthållarämbetet har däremot ansett, att valsedel med

felaktig valkretsbeteckning bör vid andrakammarval kasseras även om

sedeln skulle upptaga inom väljarens valkrets giltiga namn.

I fråga om kommunala val har överståthållarämbetet ansett, att i de fall

då valkretsen ej sammanfaller med valområdet, d. v. s. det område inom

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

vilket de å eu valsedel upptagna namnen äro valbara, det för väljarna vore

av större värde att å valsedeln angåves valområdet än att valkretsen vore

angiven. Härom har ämbetet anfört följande.

Intresset att upplysa väljarna därom, att valsedel är gällande endast inom

visst område, har främst avseende å poströstning å annan ort än hemorten.

Ur denna synpunkt är det vid kommunalval likgiltigt, om valkretsen angives

på valsedel eller icke; det väsentliga är i stället det område, inom vilket

namnen å valsedeln äro valbara. Vägande skäl synas således tala för en föreskrift,

att vid kommunalval må å valsedel angivas det område — landstingsområde,

stad, annan kommun, municipalsamhälle eller församling —

som valsedeln avser. Med en sådan bestämmelse skulle full likformighet

komma att råda mellan bestämmelserna i de båda vallagarna; valsedel med

beteckning, avseende annat valområde än det väljaren tillhör, skulle kunna

ogillas på grund av samma skäl som åberopats till stöd för motsvarande

uppfattning i fråga om felaktig valkretsbeteckning vid andrakammarvalen,

och den i promemorian föreslagna särbestämmelsen i kommunala vallagen —

avseende det fall att valsedel försetts med beteckning å annan valkrets än

den väljaren tillhör — skulle kunna undvaras. — Vad nu anförts utesluter

givetvis icke, att för landstingsområden samt sådana kommuner och församlingar,

som äro indelade i valkretsar, kan tillåtas att — jämte valområdet

— valkrets angives å valsedel.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har framhållit, att det synts länsstyrelsen

för tydlighetens skull lämpligt att uttalande i någon form utanför lagtexten

gjordes därom, att i de fall, då särskild valkretsindelning ej gjorts för

fullmäktigval, kommunen — församlingen, municipalsamhället — utgör

valkrets.

Departementschefen har i anslutning till den i departementspromemorian

uttalade uppfattningen framhållit, att det enligt gällande rätt icke torde vara

tillåtet att vid andrakammarval eller kommunalval å valsedel anbringa beteckning

för den valkrets, valsedeln avser. Det har emellertid synts departementschefen

vara av värde att vid såväl andrakammarvalen som kommunalvalen

införandet av valkretsbeteckning å valsedeln tillåtes. I propositionen

föreslås därför att i lagen om val till riksdagen och i kommunala vallagen

införes ett stadgande om att nedanför namnen å valsedeln må vara som

valkretsbeteckning anbragt beteckning för den valkrets sedeln avser.

Rörande innebörden av begreppet valkrets anför departementschefen följande.

Först torde innebörden av begreppet valkrets böra bestämmas. Med valkrets

förstås sålunda i allmänhet ett sådant område — kommun,

del av kommun, grupp av kommuner eller på annat sätt avgränsat

område — som utser det organ som skall väljas eller del av detta organ.

Terminologien i lagen om val till riksdagen överensstämmer härmed. Enligt

lagen om val till riksdagen indelas riket i tjuguåtta valkretsar. För varje

sådan valkrets väljes ett visst antal riksdagsledamöter. Ordalagen i de kommunala

författningarna äro emellertid i viss mån avvikande. Landstingsområde

är alltid indelat i valkretsar. Municipalsamhälle får däremot ej indelas

i valkretsar och stads- och landskommuner med högst 10 000 invånare

få ej indelas i valkretsar för stads- och kommunalfullmäktigval. Be
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

13

teckningen valkrets har alltså givits endast åt del av kommun, ej åt kommun

som icke är »indelad i valkretsar». Icke desto mindre måste också

sådan kommun, i överensstämmelse med den nyss angivna allmänna definitionen,

anses utgöra valkrets.

I den av överståthållarämbetet väckta frågan om rätt att å valsedel angiva

valområdet, har departementschefen funnit övervägande skäl tala för att

också i fråga om de kommunala valen uppgiften på valsedeln bör avse den

valkrets valsedeln gäller. Uppenbarligen förelåge intet hinder att utforma

denna beteckning så att därav också valområdet framginge. Ofta kunde

tydligen valkretsen icke betecknas utan samtidigt angivande av valområdet.

Beträffande spörsmålet om reglering av verkan av felaktig valkretsbeteckning

uttalade departementschefen följande.

Promemorieförslaget innebär dessutom i fråga om kommunala val ett

stadgande att den omständigheten att valsedel försetts med valkretsbeteckning

avseende annan valkrets än den som väljaren tillhör icke skall föranleda

att valsedeln ogillas. Något motsvarande stadgande har icke upptagits

för andrakammarvalens del. Skälet härtill är enligt promemorian att valsedel

avseende annan valkrets vid sådant val regelmässigt är ogill på grund av att

den saknar giltigt namn. Jag ansluter mig till denna ståndpunkt.

Det i promemorian gjorda uttalandet, att med uttrycket »annan valkrets»

i det föreslagna stadgandet i första hand avsåges annan valkrets inom samma

valområde men att stadgandet också täckte det fallet att valkretsbeteckningen

gällde annat val, torde enligt departementschefen vara riktigt.

I anledning av att några länsstyrelser berört det fallet, att å valsedel i

stället för valkrets kommit att anges valdistrikt eller att valkretsbeteckningen

icke fullt otvetydigt utvisar vilken valkrets som avses, uttalar departementschefen

att dessa fall i regel synas vara att jämställa med dem, då valkretsbeteckning

avseende annan valkrets blivit begagnad; ogiltighet skulle

i enlighet härmed icke föreligga. Tydligt vore emellertid att beteckning

kunde vara sådan att stadgandet om märkning av valsedel kunde vara tilllämpligt

och att ogiltighet alltså på den grund förelåge. Någon anledning

att i förevarande sammanhang närmare ingå på dessa spörsmål har departementschefen

emellertid icke ansett föreligga.

Utöver de i promemorian föreslagna ändringarna i vallagarna har i propositionen

gjorts en formell ändring i 56 § 4 mom. lagen om val till riksdagen.

Utskottet. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen begärde

föregående års riksdag hos Kungl. Maj :t framläggande för nu innevarande

riksdag av förslag till bestämmelser i lagen om val till riksdagen och i kommunala

vallagen att beteckning för valkrets eller motsvarande må anbringas

å valsedel. Genom förevarande proposition uppfylles denna begäran. Med

de framlagda lagförslagen åsyftas alltså att bereda väljarna cn otvetydig

rätt att vid andrakainmarval och kommunala val å valsedel utsätta valkretsbeteckning

utan att anbringandet därav blir obligatoriskt.

Mot de av Kungl. Maj:t i propositionen framlagda lagförslagens tekniska

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 21.

utformning har utskottet ej funnit anledning till erinran. Med hänsyn till

det lagtekniska samband, som råder mellan förevarande proposition och

den till utskottet jämväl hänvisade propositionen nr 175, varöver utskottet

denna dag avgiver utlåtande, nr 22, har utskottet emellertid funnit de föreslagna

ändringarna i lagen om val till riksdagen böra träda i kraft omedelbart

efter utfärdandet.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A) att riksdagen — med bifall i denna del till propositionen

— måtte antaga förslaget till lag angående ändrad lydelse

av 23 och 25 §§ kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253) samt av det i 24 § samma lag angivna formuläret;

B) att riksdagen -— med förklaring att riksdagen funnit

viss ändring böra vidtagas i det genom propositionen framlagda

förslaget till lag angående ändrad lydelse av 56 § 4

mom. samt 59 och 79 §§ lagen den 26 november 1920 (nr

796) om val till riksdagen — måtte för sin del antaga nämnda

lagförslag med den ändringen, att bestämmelsen om lagens

ikraftträdande erhåller följande lydelse:

Denna lag träder omedelbart i kraft.

Stockholm den 6 maj 1952.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elmgren, Gustav Emil Andersson, Herlitz,

Lindén, Hällgren*, Fritiof Karlsson, Fritjof Tliun* och Georg Pettersson*;

samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, Norén,

Spångberg, Jonsson i Haverö, Olsson i Mora och Larsson i Julita.

Ej närvarande vid justeringen.

Stockholm 1952. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Ö21370

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:249 Skrivelse till Körningen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 56 § 4 mom. samt 59 och 79 §§ lagen den 26 nov s. 15 i texten