Skrivelse till Kungl. Maj :t den 11 maj 1951 om utfärdande av vissa provisoriska föreskrifter beträffande gemensam styrelse för skola, där sådan försöksverksamhet bedreves, och statlig realskola.
1952-05-15 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1952:26, Skrivelse till Kungl. Maj :t den 11 maj 1951 om utfärdande av vissa provisoriska föreskrifter beträffande gemensam styrelse för skola, där sådan försöksverksamhet bedreves, och statlig realskola.
Dokumentets text
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.
Nr 26.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag om särskild skolstyrelse
i vissa fall.
Till konstitutionsutskottets handläggning ha båda kamrarna den 19 april
1952 hänvisat en av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten proposition, nr 224,
däri Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 4 april 1952 föreslagit riksdagen
att antaga nedan intagna förslag till lag om särskild skolstyrelse i
vissa fall.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj :ts förslag, får utskottet,
i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa
till propositionen.
I propositionen 1950: 133 angående vissa riktlinjer för enhetsskolans ledning
och lokala organisation uttalade departementschefen -— efter att ha
redogjort för vissa uttalanden av 1940 års skolutredning och 1946 års sltolkommission
— att den nuvarande ordningen med skilda skolstyrelser för
olika skolor vore ur flera synpunkter olämplig och att målet syntes böra
vara att åstadkomma största möjliga enhetlighet i skolväsendets ledning
inom varje distrikt. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 3) över
propositionen anslöt sig särskilda utskottet till denna uppfattning.
Med hänvisning till att försöksverksamheten med nioårig enhetsskola ledan
höstterminen 1951 på vissa orter komme att uppnå klass sju, motsvarande
realskolestadiet i de allmänna läroverken och de högre kommunala
skolorna, hemställde skolöverstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 11
maj 1951 om utfärdande av vissa provisoriska föreskrifter beträffande gemensam
styrelse för skola, där sådan försöksverksamhet bedreves, och statlig
realskola. I anledning härav uppdrog Kungl. Maj :t åt 1951 års skolstyrelseutredning
att skyndsamt framlägga särskilt förslag om den lokala
skolledningens organisation att underställas 1952 års riksdag.
Skolstyrelseutredningen, som funnit sig icke inom den förelagda tiden
kunna taga slutlig ställning till utredningsuppgiften, har den 24 januari 1952
avgivit förslag till provisorisk lag om gemensam skolstyrelse i vissa fall.
I vissa hänseenden gick utredningen därvid längre än skolöverstyrelsen
i dess förslag av den 11 maj 1951, vilket tjänade som utgångspunkt för utredningen.
Sålunda föreslog utredningen att, om i ett skoldistrikt, där försök
med nioårig enhetsskola bedreves, jämväl andra skolformer än folkskola
och realskola eller högre folkskola förekomme, gemensam skolstyrelse skulle
kunna få anordnas för flera eller samtliga skolor i distriktet. Vidare läm
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.
5
nade utredningens förslag möjlighet att inrätta gemensam skolstyrelse även
i skoldistrikt, där försöksverksamhet icke bedreves.
Över skolstyrelseutredningens förslag ha ett flertal myndigheter och sammanslutningar
avgivit yttranden.
Föredragande departementschefen har i ärendet anfört bl. a. följande.
Det är även enligt min mening av största vikt, att det första steget mot
enhetlig lokal skolledning nu tages. Det innebär visserligen vissa vanskligheter
att igångsätta ett så viktigt reformarbete på grundval av ett förslag,
som uttryckligen angives som ett provisorium. Med hänsyn till att försöksverksamheten
redan innevarande läsår nått enhctsskolans högstadium, d. v. s.
realskolestadiet, anser jag mig emellertid icke kunna stå till svars med ett
uppskov med att framlägga förslag i frågan. Jag är dock angelägen att betona,
att de lagbestämmelser, som jag föreslår, innebära ett provisorium som icke
kan få anses bindande vid den framtida definitiva regleringen av den lokala
skolledningens organisation.
Beträffande tillämplighetsområdet för den provisoriska regleringen har
departementschefen icke funnit sig beredd att under provisorietiden tillstyrka
förslaget, att gemensam skolstyrelse under vissa förutsättningar skall
kunna genomföras även i skoldistrikt, där försöksverksamhet ej bedrives.
Han ansluter sig till tanken, att i kommuner med olika skolor, för vilka
skilda styrelser behållas, på kommunalt initiativ inrättas ett icke lagbundet
samarbetsorgan för utredning och handläggning av för skolorna gemensamma
angelägenheter. I anledning av att i vissa remissyttranden hävdats, att
en gemensam skolstyrelse icke borde få omfatta yrkesundervisningsväsendet,
har departementschefen — under hänvisning till angelägenheten av att
yrkesundervisningen redan från början av genomförandet av enhetsskolan
även i praktiken likställes med den allmänna undervisningen — framhållit,
att redan nu möjlighet bör öppnas för vrkesundervisningsväsendet att inordnas
under den gemensamma skolstyrelsen. Detta bör enligt departementschefens
mening dock icke gälla de högre tekniska läroverken, som enbart
motsvara gymnasiestadiet, eller de centrala verkstadsskolorna, för vilka
landstingen äro huvudmän. Departementschefen delar skolstyrelseutredningens
mening, att den särskilda skolstyrelsen bör bli styrelse för annan skola
än folk- och fortsättningsskola, endast om Kungl. Maj:t så beslutar. Skall
den vara styrelse även för yrkesundervisningsanstalt, synes så böra ske endast
efter medgivande av Kungl. Maj :t på särskild framställning.
Den av skolstyrelseutredningen föreslagna beteckningen »gemensam skolstyrelse»
finner departementschefen — med hänsyn till att ifrågavarande
skolstyrelse obligatoriskt skall finnas även i försöksdistrikt, där endast folkoch
fortsättningsskola finnes — böra i lagtexten utbytas mot »särskild skolstyrelse».
Efter att ha anslutit sig till skolstyrelseutredningens mening, att bestämmelserna
om särskild skolstyrelse i huvudsak höra bygga på gällande bestämmelser
om folkskolestyrelserna, uttalar departementschefen, att i lagen
om särskild skolstyrelse icke böra upptagas bestämmelser av sådan karaktär,
att de lämpligen kunna meddelas i av Kungl. Maj :t utfärdade tillämpnings
-
6
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.
föreskrifter, såsom bestämmelser om vilka utöver ledamöterna, som skola
deltaga i skolstyrelsens sammanträden, om utseende av lärarrepresentanter
och om sättet för avgörande av fråga om befrielse från terminsavgift. Beträffande
sin inställning till vissa av dessa frågor anför departementschefen
följande.
Vid sammanträde med särskild skolstyrelse eller med inom densamma utsedd
nämnd böra rektor, distriktsöverlärare kommunal folkskolinspektör
och — om sådan finnes — för hela skoldistriktet utsedd skolchef äga närvara
och ha rätt att yttra sig men ej deltaga i besluten. Skolchef bör i enlighet
med av särskilda utskottet i utlåtandet 1950: 3 uttalad uppfattning
ha skyldighet att närvara. Huruvida dylik skyldighet bör åläggas även de
övriga av de angivna skolledarna, är jag icke för närvarande beredd att taga
ställning till. Som motivering för ett sådant åläggande kan åberopas intresset
av att alla skolledarna såvitt möjligt få en överblick över skoldistriktets
skolfrågor. I vissa yttranden över skolstyrelseutredningens förslag har yrkats,
att rektor vid sådan högre skola, för vilken särskild skolstyrelse skall
vara styrelse, skulle vara självskriven ledamot av styrelsen. Jag kan icke
tillstyrka ett sådant förslag. Däremot synes i tillämpningsföreskrifterna böra
intagas ett stadgande, att ärende, som berör viss skola, ej må avgöras, därest
ej skolans rektor haft tillfälle att yttra sig i ärendet. Vid särskild skolstyrelses
sammanträden böra också lärarrepresentanter äga närvara och ha rätt
att yttra sig. Lärarrepresentanterna synas regelmässigt böra vara högst tre.
I samband med att Kungl. Maj :t beslutar, att särskild skolstyrelse skall vara
styrelse även för annan skola än folk- och fortsättningsskolan, bör dock
Kungl. Maj :t lämpligen överväga, huruvida representanternas antal i dylikt
fall skall vara högre än tre. Det torde enligt min mening i författningsbestämmelsen
om lärarrepresentanterna böra utsägas, att vid utseendet av
dessa representanter särskilt bör iakttagas att de så väljas, att de kunna
anses företräda olika skolformer och skolstadier.
Den provisoriska lagen om särskild skolstyrelse föreslås skola träda i kraft
den 1 januari 1953 och gälla till och med den 31 december 1954.
Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet det angeläget,
att den pågående försöksverksamheten beträffande den nioåriga
enhetsskolan förbindes med en försöksvis anordnad samordning av den lokala
skolledningen. Självfallet bör, såsom departementschefen framhållit, det
provisorium, som därigenom skapas, icke binda statsmakterna vid den
framtida regleringen av den lokala skolledningens organisation. Det sakliga
innehållet i den föreslagna lagen om särskild skolstyrelse har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet har emellertid funnit den föreslagna lagen behäftad med vissa
tekniska brister och därför företagit eu formell översyn av lagförslaget.
Därvid har utskottet ur lagtexten uteslutit det föreslagna andra stycket a\
1 §. Ifrågavarande bestämmelse har nämligen synts utskottet icke vara av
beskaffenhet att böra intagas i en av Kungl. Maj :t och riksdagen stiftad lag.
Den reglering av lagens tillämplighetsområde, som i anledning av tidigare
utfärdade administrativa föreskrifter kan krävas utöver första och tredje
styckena i samma paragraf, får meddelas i administrativ ordning. Även den
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.
7
föreslagna bestämmelsen i 2 § 2 mom. andra stycket har av utskottet uteslutits,
enär vad där stadgas klart framgår av övriga bestämmelser i 1—-3 §§.
De övriga ändringar i författningstexten, som utskottet föreslår, äro av rent
redaktionell natur.
Mot det av departementschefen angivna innehållet i de tillämnade tilllämpningsföreskrifterna
har utskottet intet att erinra.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj :ts förevarande
proposition ej kunnat i oförändrat skick bifallas, i anledning
av sagda proposition måtte för sin del antaga följande,
såsom utskottets förslag betecknade
Förslag:
till
Lag
om särskild skolstyrelse i vissa fall.
Härigenom förordnas som följer.
(Kungl. Maj.ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
1 §•
enligt
I sådant skoldistrikt, där enligt
Konungens medgivande försök med
nioårig enhetsskola bedrives, skall, i
stället för vad eljest gäller, denna lag
äga tillämpning i fråga om styrelse
I sådant skoldistrikt, där
Kungl. Maj:ts medgivande försök
med nioårig enhetsskola bedrives,
skall i fråga om styrelse för vissa
skolor, i stället för vad eljest gäller,
bestämmelserna i denna lag äga till- för vissa skolor,
lämpning.
Skoldistrikt, som jämlikt Kungl.
Maj:ts medgivande bedriver sådan
pedagogisk försöksverksamhet av
förberedande slag, som avses i Kungl.
Maj. ts brev till skolöverstyrelsen den
20 maj 1949 angående pedagogisk
försöksverksamhet i vissa skoldistrikt,
skall vid tillämpningen av denna
lag anses hava erhållit medgivande
att anordna försök med nioårig
enhetsskola.
Denna lag gäller icke beträffande skolväsendet i Stockholms stad.
8
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
2 §.
1 mom. Förvaltningen och vården
av folk- och fortsättningsskolväsendet
samt försöksverksamheten skola
handhavas av en särskild styrelse,
benämnd skolstyrelsen.
2 mom. Därest Kungl. Maj.t så beslutar,
skall den särskilda skolstyrelsen
vara styrelse även för högre
folkskola eller fristående realskola
eller annan högre statlig eller kommunal
läroanstalt, belägen inom
skoldistriktet. Efter medgivande av
Kungl. Maj:t må skolstyrelsen vara
styrelse äve,n för yrkesundervisningsanstalt
inom skoldistriktet, dock ej
för högre tekniskt läroverk eller central
verkstadsskola.
I fall, som i detta moment avses,
träder den särskilda skolstyrelsen i
stället för den styrelse, som eljest
skolat finnas vid varje ifrågakommande
skola.
3 §•
Särskild skolstyrelse äger samma
befogenheter och har samma uppgifter
som enligt gällande författningar
och övriga föreskrifter tillkomma
och åvila folk- och fortsättningsskolestyrelse
samt styrelse vid sådan
skola, för vilken den särskilda skolstyrelsen
jämlikt 2 § 2 mom. utsetts
att vara styrelse.
Skolstyrelsen har också att särskilt
beakta de frågor, som på grund
av försöksverksamheten bliva gemensamma
angelägenheter för de olika
skolorna eller skolformerna, ävensom
att med uppmärksamhet följa
det pedagogiska försöksarbetet, främja
lärarnas vidareutbildning och verka
för ett fördjupat samarbete mellan
hem och skola.
(Utskottets förslag.)
2 §.
1 mom. Förvaltningen och vården
av folk- och fortsättningsskolväsendet
samt försöksverksamheten skola
handhavas av en särskild skolstyrelse.
2 mom. Därest Konungen så beslutar,
skall den särskilda skolstyrelsen
vara styrelse även för högre
folkskola eller fristående realskola
eller annan högre statlig eller kommunal
läroanstalt inom skoldistriktet.
Efter medgivande av Konungen
må styrelsen jämväl vara styrelse
för yrkesundervisningsanstalt inom
skoldistriktet, dock ej för högre tekniskt
läroverk eller central verkstadsskola.
3 §•
Särskild skolstyrelse äger samma
befogenheter och har samma uppgifter,
som eljest skolat tillkomma
eller åvila folk- och fortsättningsskolestyrelse
eller annan styrelse, i
vars ställe den särskilda skolstyrelsen
jämlikt 2 § 2 mom. trätt.
Styrelsen skall särskilt beakta för
de olika skolorna eller skolformerna
gemensamma frågor ävensom med
uppmärksamhet följa det pedagogiska
försöksarbetet, främja lärarnas vidareutbildning
och verka för ett fördjupat
samarbete mellan hem och skola.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.
9
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
4 §.
Ledamöter i särskild skolstyrelse
väljas av kommunal- eller stadsfullmäktige
till det antal, som fullmäktige
finna lämpligt med hänsyn till
kommunens folkmängd och struktur
samt till de skolor, för vilka skolstyrelsen
skall vara styrelse. Antalet ledamöter
skall dock vara minst sju
och högst tjuguen.
Ledamöter i särskild skolstyrelse
väljas av kommunal- eller stadsfullmäktige
till det antal, som fullmäktige
finna lämpligt med hänsyn till
kommunens folkmängd och struktur
samt till antalet och arten av de skolor,
som lyda under styrelsen. Antalet
ledamöter skall dock vara minst
sju och högst tjuguen.
Suppleanter må på enahanda sätt utses till det antal, som finnes lämpligt.
Sker ej valet proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken
suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.
Ledamöter och suppleanter skola väljas för två år, räknat från och med
den 1 januari 1953.
5 §.
Därest terminsavgift upptages av
lärjungarna vid skola, som hör under
särskild skolstyrelse, skall fråga
om befrielse från eller nedsättning
av sådan avgift prövas i den ordning
Kungl. Maj:t bestämmer.
6 §.
För att biträda vid behandlingen
av frågor angående den förberedande
yrkesundervisningen ävensom för
den allmänna yrkesundervisning, för
vilken särskild skolstyrelse kan hava
att ansvara, bör styrelsen utse ett
särskilt rådgivande organ, expertråd,
bestående av minst fyra ledamöter.
Till ledamöter i expertråd skola utses
lämpliga personer, representerande
såväl företagare som anställda,
med god kännedom om ortens arbetsliv
i allmänhet och om de särskilda
yrkesgrenar eller verksamhetsområden,
som undervisningen i fråga avser.
5 §•
Fråga om befrielse från eller nedsättning
av terminsavgift vid skola,
som lyder under särskild skolstyrelse,
prövas i den ordning Konungen
bestämmer.
6 §•
För att biträda vid behandlingen
av frågor angående den förberedande
yrkesundervisningen och den allmänna
yrkesundervisning, för vilken
särskild skolstyrelse ansvarar, bör
styrelsen utse ett särskilt rådgivande
organ, expertråd.
Expertrådet skall bestå av minst
fyra ledamöter. Dessa skola företräda
såväl företagare som anställda
samt äga god kännedom om ortens
arbetsliv i allmänhet och om de särskilda
yrkesgrenar eller verksamhetsområden,
som undervisningen i
fråga avser.
10
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
7 §•
I fråga om valbarhet som ledamot
eller suppleant i särskild skolstyrelse,
val av dylik ledamot och suppleant,
val av ordförande och vice ordförande,
sammanträden, suppleanternas
tjänstgöring, rätt för kyrkoherde
att deltaga i sammanträde med
skolstyrelsen eller någon dess
nämnd, handläggning av ärenden,
nämnder, omröstning, protokoll,
skriftväxling, sekreterare, kassaförvaltare,
sammanförande av medelsförvaltning,
uppgörande av förslag
till inkomst- och utgiftsstat samt redovisning
och granskning av räkenskaper
skola bestämmelserna om
folkskolestyrelse i lagen den 6 juni
1930 (nr 262) om skolstyrelse i vissa
kommuner äga motsvarande tillämpning,
såvitt icke i denna lag annorlunda
stadgats.
Jämväl i fråga om fullföljd av talan
gälla vad i nämnda lag om
I fråga om valbarhet som ledamot
eller suppleant i särskild skolstyrelse,
val av dylik ledamot och suppleant,
val av ordförande och vice ordförande,
sammanträden, suppleanternas
tjänstgöring, rätt för kyrkoherde
att deltaga i sammanträde med
styrelsen eller någon dess nämnd,
handläggning av ärenden, nämnder,
omröstning, protokoll, skriftväxling,
sekreterare, kassaförvaltare, sammanförande
av medelsförvaltning,
uppgörande av förslag till inkomstoch
utgiftsstat samt redovisning och
granskning av räkenskaper skola bestämmelserna
om folkskolestyrelse i
lagen den 6 juni 1930 (nr 262) om
skolstyrelse i vissa kommuner äga
motsvarande tillämpning, såvitt icke
i denna lag annorlunda stadgats.
mot särskild skolstyrelses beslut skall
e i vissa kommuner stadgas angående
fullföljd av talan mot folkskolestyrelses beslut; dock att
beträffande besvär över särskild skolstyrelses åtgärd i ärende, som rör
annan skola än folk- och fortsättningsskola, skola gälla de bestämmelser,
som äro meddelade i fråga om besvär över åtgärd av styrelse för sådan skola
varom fråga är, samt
beträffande besvär över tillsättning av lärare å enhetsskolans (försöksskolas)
högstadium skall gälla vad därom är särskilt stadgat.
I övriga hänseenden skola för särskild skolstyrelse tillämpas de för varje
särskild skolform utfärdade bestämmelserna om skolstyrelse.
8 §. 8 §.
Kungl. Maj:t äger utfärda de till- Närmare bestämmelser angående
läggs- och tillämpningsföreskrifter, tillämpningen av denna lag meddelas
som erfordras i anledning av denna av Konungen,
lag.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.
11
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1953 och gäller till och med den
31 december 1954; dock skall före den 1 januari 1953 förrättas val av särskild
skolstyrelse.
Stockholm den 15 maj 1952.
På konstitutionsutskottets vägnar:
JOHN W. PETTERSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Gottfrid Karlsson*, Karl August Johanson,
Elmgren*, Gustav Emil Andersson*, Herlitz, Lindén, Fritiof Karlsson,
Lundgren, Pettersson och Hansson; samt
från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, von Friesen*,
Norén, Spångberg, Larsson i Julita*, Nordkvist, Hammar, Håstad, Bark och
Bengtsson i Varberg.
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1952:407 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: Is proposition med förslag till lag om särskild skolstyrelse i vissa fall. a1 i texten