Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj :t den 11 maj 1951 om utfärdande av vissa provisoriska föreskrifter beträffande gemensam styrelse för skola, där sådan försöksverksamhet bedreves, och statlig realskola.

1952-05-15 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1952:26, Skrivelse till Kungl. Maj :t den 11 maj 1951 om utfärdande av vissa provisoriska föreskrifter beträffande gemensam styrelse för skola, där sådan försöksverksamhet bedreves, och statlig realskola.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.

Nr 26.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om särskild skolstyrelse

i vissa fall.

Till konstitutionsutskottets handläggning ha båda kamrarna den 19 april

1952 hänvisat en av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten proposition, nr 224,

däri Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 april 1952 föreslagit riksdagen

att antaga nedan intagna förslag till lag om särskild skolstyrelse i

vissa fall.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj :ts förslag, får utskottet,

i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till propositionen.

I propositionen 1950: 133 angående vissa riktlinjer för enhetsskolans ledning

och lokala organisation uttalade departementschefen -— efter att ha

redogjort för vissa uttalanden av 1940 års skolutredning och 1946 års sltolkommission

— att den nuvarande ordningen med skilda skolstyrelser för

olika skolor vore ur flera synpunkter olämplig och att målet syntes böra

vara att åstadkomma största möjliga enhetlighet i skolväsendets ledning

inom varje distrikt. I sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 3) över

propositionen anslöt sig särskilda utskottet till denna uppfattning.

Med hänvisning till att försöksverksamheten med nioårig enhetsskola ledan

höstterminen 1951 på vissa orter komme att uppnå klass sju, motsvarande

realskolestadiet i de allmänna läroverken och de högre kommunala

skolorna, hemställde skolöverstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 11

maj 1951 om utfärdande av vissa provisoriska föreskrifter beträffande gemensam

styrelse för skola, där sådan försöksverksamhet bedreves, och statlig

realskola. I anledning härav uppdrog Kungl. Maj :t åt 1951 års skolstyrelseutredning

att skyndsamt framlägga särskilt förslag om den lokala

skolledningens organisation att underställas 1952 års riksdag.

Skolstyrelseutredningen, som funnit sig icke inom den förelagda tiden

kunna taga slutlig ställning till utredningsuppgiften, har den 24 januari 1952

avgivit förslag till provisorisk lag om gemensam skolstyrelse i vissa fall.

I vissa hänseenden gick utredningen därvid längre än skolöverstyrelsen

i dess förslag av den 11 maj 1951, vilket tjänade som utgångspunkt för utredningen.

Sålunda föreslog utredningen att, om i ett skoldistrikt, där försök

med nioårig enhetsskola bedreves, jämväl andra skolformer än folkskola

och realskola eller högre folkskola förekomme, gemensam skolstyrelse skulle

kunna få anordnas för flera eller samtliga skolor i distriktet. Vidare läm
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.

5

nade utredningens förslag möjlighet att inrätta gemensam skolstyrelse även

i skoldistrikt, där försöksverksamhet icke bedreves.

Över skolstyrelseutredningens förslag ha ett flertal myndigheter och sammanslutningar

avgivit yttranden.

Föredragande departementschefen har i ärendet anfört bl. a. följande.

Det är även enligt min mening av största vikt, att det första steget mot

enhetlig lokal skolledning nu tages. Det innebär visserligen vissa vanskligheter

att igångsätta ett så viktigt reformarbete på grundval av ett förslag,

som uttryckligen angives som ett provisorium. Med hänsyn till att försöksverksamheten

redan innevarande läsår nått enhctsskolans högstadium, d. v. s.

realskolestadiet, anser jag mig emellertid icke kunna stå till svars med ett

uppskov med att framlägga förslag i frågan. Jag är dock angelägen att betona,

att de lagbestämmelser, som jag föreslår, innebära ett provisorium som icke

kan få anses bindande vid den framtida definitiva regleringen av den lokala

skolledningens organisation.

Beträffande tillämplighetsområdet för den provisoriska regleringen har

departementschefen icke funnit sig beredd att under provisorietiden tillstyrka

förslaget, att gemensam skolstyrelse under vissa förutsättningar skall

kunna genomföras även i skoldistrikt, där försöksverksamhet ej bedrives.

Han ansluter sig till tanken, att i kommuner med olika skolor, för vilka

skilda styrelser behållas, på kommunalt initiativ inrättas ett icke lagbundet

samarbetsorgan för utredning och handläggning av för skolorna gemensamma

angelägenheter. I anledning av att i vissa remissyttranden hävdats, att

en gemensam skolstyrelse icke borde få omfatta yrkesundervisningsväsendet,

har departementschefen — under hänvisning till angelägenheten av att

yrkesundervisningen redan från början av genomförandet av enhetsskolan

även i praktiken likställes med den allmänna undervisningen — framhållit,

att redan nu möjlighet bör öppnas för vrkesundervisningsväsendet att inordnas

under den gemensamma skolstyrelsen. Detta bör enligt departementschefens

mening dock icke gälla de högre tekniska läroverken, som enbart

motsvara gymnasiestadiet, eller de centrala verkstadsskolorna, för vilka

landstingen äro huvudmän. Departementschefen delar skolstyrelseutredningens

mening, att den särskilda skolstyrelsen bör bli styrelse för annan skola

än folk- och fortsättningsskola, endast om Kungl. Maj:t så beslutar. Skall

den vara styrelse även för yrkesundervisningsanstalt, synes så böra ske endast

efter medgivande av Kungl. Maj :t på särskild framställning.

Den av skolstyrelseutredningen föreslagna beteckningen »gemensam skolstyrelse»

finner departementschefen — med hänsyn till att ifrågavarande

skolstyrelse obligatoriskt skall finnas även i försöksdistrikt, där endast folkoch

fortsättningsskola finnes — böra i lagtexten utbytas mot »särskild skolstyrelse».

Efter att ha anslutit sig till skolstyrelseutredningens mening, att bestämmelserna

om särskild skolstyrelse i huvudsak höra bygga på gällande bestämmelser

om folkskolestyrelserna, uttalar departementschefen, att i lagen

om särskild skolstyrelse icke böra upptagas bestämmelser av sådan karaktär,

att de lämpligen kunna meddelas i av Kungl. Maj :t utfärdade tillämpnings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.

föreskrifter, såsom bestämmelser om vilka utöver ledamöterna, som skola

deltaga i skolstyrelsens sammanträden, om utseende av lärarrepresentanter

och om sättet för avgörande av fråga om befrielse från terminsavgift. Beträffande

sin inställning till vissa av dessa frågor anför departementschefen

följande.

Vid sammanträde med särskild skolstyrelse eller med inom densamma utsedd

nämnd böra rektor, distriktsöverlärare kommunal folkskolinspektör

och — om sådan finnes — för hela skoldistriktet utsedd skolchef äga närvara

och ha rätt att yttra sig men ej deltaga i besluten. Skolchef bör i enlighet

med av särskilda utskottet i utlåtandet 1950: 3 uttalad uppfattning

ha skyldighet att närvara. Huruvida dylik skyldighet bör åläggas även de

övriga av de angivna skolledarna, är jag icke för närvarande beredd att taga

ställning till. Som motivering för ett sådant åläggande kan åberopas intresset

av att alla skolledarna såvitt möjligt få en överblick över skoldistriktets

skolfrågor. I vissa yttranden över skolstyrelseutredningens förslag har yrkats,

att rektor vid sådan högre skola, för vilken särskild skolstyrelse skall

vara styrelse, skulle vara självskriven ledamot av styrelsen. Jag kan icke

tillstyrka ett sådant förslag. Däremot synes i tillämpningsföreskrifterna böra

intagas ett stadgande, att ärende, som berör viss skola, ej må avgöras, därest

ej skolans rektor haft tillfälle att yttra sig i ärendet. Vid särskild skolstyrelses

sammanträden böra också lärarrepresentanter äga närvara och ha rätt

att yttra sig. Lärarrepresentanterna synas regelmässigt böra vara högst tre.

I samband med att Kungl. Maj :t beslutar, att särskild skolstyrelse skall vara

styrelse även för annan skola än folk- och fortsättningsskolan, bör dock

Kungl. Maj :t lämpligen överväga, huruvida representanternas antal i dylikt

fall skall vara högre än tre. Det torde enligt min mening i författningsbestämmelsen

om lärarrepresentanterna böra utsägas, att vid utseendet av

dessa representanter särskilt bör iakttagas att de så väljas, att de kunna

anses företräda olika skolformer och skolstadier.

Den provisoriska lagen om särskild skolstyrelse föreslås skola träda i kraft

den 1 januari 1953 och gälla till och med den 31 december 1954.

Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet det angeläget,

att den pågående försöksverksamheten beträffande den nioåriga

enhetsskolan förbindes med en försöksvis anordnad samordning av den lokala

skolledningen. Självfallet bör, såsom departementschefen framhållit, det

provisorium, som därigenom skapas, icke binda statsmakterna vid den

framtida regleringen av den lokala skolledningens organisation. Det sakliga

innehållet i den föreslagna lagen om särskild skolstyrelse har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet har emellertid funnit den föreslagna lagen behäftad med vissa

tekniska brister och därför företagit eu formell översyn av lagförslaget.

Därvid har utskottet ur lagtexten uteslutit det föreslagna andra stycket a\

1 §. Ifrågavarande bestämmelse har nämligen synts utskottet icke vara av

beskaffenhet att böra intagas i en av Kungl. Maj :t och riksdagen stiftad lag.

Den reglering av lagens tillämplighetsområde, som i anledning av tidigare

utfärdade administrativa föreskrifter kan krävas utöver första och tredje

styckena i samma paragraf, får meddelas i administrativ ordning. Även den

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.

7

föreslagna bestämmelsen i 2 § 2 mom. andra stycket har av utskottet uteslutits,

enär vad där stadgas klart framgår av övriga bestämmelser i 1—-3 §§.

De övriga ändringar i författningstexten, som utskottet föreslår, äro av rent

redaktionell natur.

Mot det av departementschefen angivna innehållet i de tillämnade tilllämpningsföreskrifterna

har utskottet intet att erinra.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj :ts förevarande

proposition ej kunnat i oförändrat skick bifallas, i anledning

av sagda proposition måtte för sin del antaga följande,

såsom utskottets förslag betecknade

Förslag:

till

Lag

om särskild skolstyrelse i vissa fall.

Härigenom förordnas som följer.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

1 §•

enligt

I sådant skoldistrikt, där enligt

Konungens medgivande försök med

nioårig enhetsskola bedrives, skall, i

stället för vad eljest gäller, denna lag

äga tillämpning i fråga om styrelse

I sådant skoldistrikt, där

Kungl. Maj:ts medgivande försök

med nioårig enhetsskola bedrives,

skall i fråga om styrelse för vissa

skolor, i stället för vad eljest gäller,

bestämmelserna i denna lag äga till- för vissa skolor,

lämpning.

Skoldistrikt, som jämlikt Kungl.

Maj:ts medgivande bedriver sådan

pedagogisk försöksverksamhet av

förberedande slag, som avses i Kungl.

Maj. ts brev till skolöverstyrelsen den

20 maj 1949 angående pedagogisk

försöksverksamhet i vissa skoldistrikt,

skall vid tillämpningen av denna

lag anses hava erhållit medgivande

att anordna försök med nioårig

enhetsskola.

Denna lag gäller icke beträffande skolväsendet i Stockholms stad.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

2 §.

1 mom. Förvaltningen och vården

av folk- och fortsättningsskolväsendet

samt försöksverksamheten skola

handhavas av en särskild styrelse,

benämnd skolstyrelsen.

2 mom. Därest Kungl. Maj.t så beslutar,

skall den särskilda skolstyrelsen

vara styrelse även för högre

folkskola eller fristående realskola

eller annan högre statlig eller kommunal

läroanstalt, belägen inom

skoldistriktet. Efter medgivande av

Kungl. Maj:t må skolstyrelsen vara

styrelse äve,n för yrkesundervisningsanstalt

inom skoldistriktet, dock ej

för högre tekniskt läroverk eller central

verkstadsskola.

I fall, som i detta moment avses,

träder den särskilda skolstyrelsen i

stället för den styrelse, som eljest

skolat finnas vid varje ifrågakommande

skola.

3 §•

Särskild skolstyrelse äger samma

befogenheter och har samma uppgifter

som enligt gällande författningar

och övriga föreskrifter tillkomma

och åvila folk- och fortsättningsskolestyrelse

samt styrelse vid sådan

skola, för vilken den särskilda skolstyrelsen

jämlikt 2 § 2 mom. utsetts

att vara styrelse.

Skolstyrelsen har också att särskilt

beakta de frågor, som på grund

av försöksverksamheten bliva gemensamma

angelägenheter för de olika

skolorna eller skolformerna, ävensom

att med uppmärksamhet följa

det pedagogiska försöksarbetet, främja

lärarnas vidareutbildning och verka

för ett fördjupat samarbete mellan

hem och skola.

(Utskottets förslag.)

2 §.

1 mom. Förvaltningen och vården

av folk- och fortsättningsskolväsendet

samt försöksverksamheten skola

handhavas av en särskild skolstyrelse.

2 mom. Därest Konungen så beslutar,

skall den särskilda skolstyrelsen

vara styrelse även för högre

folkskola eller fristående realskola

eller annan högre statlig eller kommunal

läroanstalt inom skoldistriktet.

Efter medgivande av Konungen

må styrelsen jämväl vara styrelse

för yrkesundervisningsanstalt inom

skoldistriktet, dock ej för högre tekniskt

läroverk eller central verkstadsskola.

3 §•

Särskild skolstyrelse äger samma

befogenheter och har samma uppgifter,

som eljest skolat tillkomma

eller åvila folk- och fortsättningsskolestyrelse

eller annan styrelse, i

vars ställe den särskilda skolstyrelsen

jämlikt 2 § 2 mom. trätt.

Styrelsen skall särskilt beakta för

de olika skolorna eller skolformerna

gemensamma frågor ävensom med

uppmärksamhet följa det pedagogiska

försöksarbetet, främja lärarnas vidareutbildning

och verka för ett fördjupat

samarbete mellan hem och skola.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.

9

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

4 §.

Ledamöter i särskild skolstyrelse

väljas av kommunal- eller stadsfullmäktige

till det antal, som fullmäktige

finna lämpligt med hänsyn till

kommunens folkmängd och struktur

samt till de skolor, för vilka skolstyrelsen

skall vara styrelse. Antalet ledamöter

skall dock vara minst sju

och högst tjuguen.

Ledamöter i särskild skolstyrelse

väljas av kommunal- eller stadsfullmäktige

till det antal, som fullmäktige

finna lämpligt med hänsyn till

kommunens folkmängd och struktur

samt till antalet och arten av de skolor,

som lyda under styrelsen. Antalet

ledamöter skall dock vara minst

sju och högst tjuguen.

Suppleanter må på enahanda sätt utses till det antal, som finnes lämpligt.

Sker ej valet proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken

suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

Ledamöter och suppleanter skola väljas för två år, räknat från och med

den 1 januari 1953.

5 §.

Därest terminsavgift upptages av

lärjungarna vid skola, som hör under

särskild skolstyrelse, skall fråga

om befrielse från eller nedsättning

av sådan avgift prövas i den ordning

Kungl. Maj:t bestämmer.

6 §.

För att biträda vid behandlingen

av frågor angående den förberedande

yrkesundervisningen ävensom för

den allmänna yrkesundervisning, för

vilken särskild skolstyrelse kan hava

att ansvara, bör styrelsen utse ett

särskilt rådgivande organ, expertråd,

bestående av minst fyra ledamöter.

Till ledamöter i expertråd skola utses

lämpliga personer, representerande

såväl företagare som anställda,

med god kännedom om ortens arbetsliv

i allmänhet och om de särskilda

yrkesgrenar eller verksamhetsområden,

som undervisningen i fråga avser.

5 §•

Fråga om befrielse från eller nedsättning

av terminsavgift vid skola,

som lyder under särskild skolstyrelse,

prövas i den ordning Konungen

bestämmer.

6 §•

För att biträda vid behandlingen

av frågor angående den förberedande

yrkesundervisningen och den allmänna

yrkesundervisning, för vilken

särskild skolstyrelse ansvarar, bör

styrelsen utse ett särskilt rådgivande

organ, expertråd.

Expertrådet skall bestå av minst

fyra ledamöter. Dessa skola företräda

såväl företagare som anställda

samt äga god kännedom om ortens

arbetsliv i allmänhet och om de särskilda

yrkesgrenar eller verksamhetsområden,

som undervisningen i

fråga avser.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

7 §•

I fråga om valbarhet som ledamot

eller suppleant i särskild skolstyrelse,

val av dylik ledamot och suppleant,

val av ordförande och vice ordförande,

sammanträden, suppleanternas

tjänstgöring, rätt för kyrkoherde

att deltaga i sammanträde med

skolstyrelsen eller någon dess

nämnd, handläggning av ärenden,

nämnder, omröstning, protokoll,

skriftväxling, sekreterare, kassaförvaltare,

sammanförande av medelsförvaltning,

uppgörande av förslag

till inkomst- och utgiftsstat samt redovisning

och granskning av räkenskaper

skola bestämmelserna om

folkskolestyrelse i lagen den 6 juni

1930 (nr 262) om skolstyrelse i vissa

kommuner äga motsvarande tillämpning,

såvitt icke i denna lag annorlunda

stadgats.

Jämväl i fråga om fullföljd av talan

gälla vad i nämnda lag om

I fråga om valbarhet som ledamot

eller suppleant i särskild skolstyrelse,

val av dylik ledamot och suppleant,

val av ordförande och vice ordförande,

sammanträden, suppleanternas

tjänstgöring, rätt för kyrkoherde

att deltaga i sammanträde med

styrelsen eller någon dess nämnd,

handläggning av ärenden, nämnder,

omröstning, protokoll, skriftväxling,

sekreterare, kassaförvaltare, sammanförande

av medelsförvaltning,

uppgörande av förslag till inkomstoch

utgiftsstat samt redovisning och

granskning av räkenskaper skola bestämmelserna

om folkskolestyrelse i

lagen den 6 juni 1930 (nr 262) om

skolstyrelse i vissa kommuner äga

motsvarande tillämpning, såvitt icke

i denna lag annorlunda stadgats.

mot särskild skolstyrelses beslut skall

e i vissa kommuner stadgas angående

fullföljd av talan mot folkskolestyrelses beslut; dock att

beträffande besvär över särskild skolstyrelses åtgärd i ärende, som rör

annan skola än folk- och fortsättningsskola, skola gälla de bestämmelser,

som äro meddelade i fråga om besvär över åtgärd av styrelse för sådan skola

varom fråga är, samt

beträffande besvär över tillsättning av lärare å enhetsskolans (försöksskolas)

högstadium skall gälla vad därom är särskilt stadgat.

I övriga hänseenden skola för särskild skolstyrelse tillämpas de för varje

särskild skolform utfärdade bestämmelserna om skolstyrelse.

8 §. 8 §.

Kungl. Maj:t äger utfärda de till- Närmare bestämmelser angående

läggs- och tillämpningsföreskrifter, tillämpningen av denna lag meddelas

som erfordras i anledning av denna av Konungen,

lag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 26.

11

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1953 och gäller till och med den

31 december 1954; dock skall före den 1 januari 1953 förrättas val av särskild

skolstyrelse.

Stockholm den 15 maj 1952.

På konstitutionsutskottets vägnar:

JOHN W. PETTERSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Gottfrid Karlsson*, Karl August Johanson,

Elmgren*, Gustav Emil Andersson*, Herlitz, Lindén, Fritiof Karlsson,

Lundgren, Pettersson och Hansson; samt

från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, von Friesen*,

Norén, Spångberg, Larsson i Julita*, Nordkvist, Hammar, Håstad, Bark och

Bengtsson i Varberg.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:407 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: Is proposition med förslag till lag om särskild skolstyrelse i vissa fall. a1 i texten