Sök i Ratio Lex

Betänkande med förslag till vissa ändringar i riksdagsordningen.

1952-05-20 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1952:29, Betänkande med förslag till vissa ändringar i riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 29.

1

Nr 29.

Konstitutionsutskottets betänkande med förslag till vissa ändringar

i riksdagsordningen.

Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr I: 329, av herr Holmbäck hemställes, »att riksdagen ville till

vidare grundlagsenlig behandling såsom vilande antaga förslag avseende att

minska den forcering som nu äger rum i riksdagsarbetet vid slutet av riksdagens

vårsessioner samt att konstitutionsutskottet måtte utarbeta härför

erforderlig grundlagstext».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I samband med behandlingen av förevarande motion har utskottet till

prövning upptagit frågan om viss förlängning av tiden för väckande av motion

i anledning av proposition, som uppskjutits till höstsession.

I. Vårsessionens avslutande. Enligt den revision av riksdagens arbetsformer,

som genomfördes år 1949, är riksdagens sessionstid normalt uppdelad

på en vår- och en höstsession, av vilka den senare icke är obligatorisk. Enligt

§ 2 riksdagsordningen skall riksdagens vårsession avslutas senast den

31 maj; dock att riksdagen, därest behandlingen av framlagda ärenden bedömes

kunna avslutas senast den 15 juni, må, efter hörande av talmanskonferensen,

besluta att sessionen skall pågå till och med sistnämnda dag.

Har riksdagen enligt § 58 riksdagsordningen till höstsession uppskjutit behandlingen

av framlagda ärenden, skola talmännen kalla riksdagen till höstsession

med början å dag efter den 15 oktober, som prövas lämplig. Enligt

den sist nämnda paragrafen må nämligen kamrarna genom sammanstämmande

beslut till annan session eller, därest icke ordinarie val till andra

kammaren dessförinnan förrättas, till nästföljande riksdag uppskjuta behandlingen

av proposition eller motion, som ej berör riksstaten. Ytterligare

uppskov må beslutas; dock att ärendet skall avgöras senast under nästföljande

riksdag. Uppskov kan beslutas på framställning av vederbörande utskott,

som har att i frågan inhämta yttrande från talmanskonferensen;

kamrarna likväl obetaget att vid prövningen av utskottets utlåtande i ärendet

besluta uppskov enligt vad i det föregående sagts.

Förslag om uppmjukning av bestämmelserna om vårsessionens avslutande

framlades i motion vid 1951 års riksdag (I: 49) av herr Holmbäck. Förslaget

avsåg bl. a. att föreskriften om vårsessionens avslutande senast den

31 maj respektive senast den 15 juni skulle ersättas med en regel att före

visst datum, förslagsvis den 15 maj, utskotten skulle i de ärenden, som remitterats

till dem, avlämna utlåtande eller framställning om uppskov. DärBihang

till riksdagens protokoll 1952. 0 samt. 2 avd. Nr 29.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets betänkande nr 29.

est behandlingen av framlagda ärenden icke syntes föranleda höstsession,

borde riksdagen, enligt motionärens förslag, kunna besluta, att tidpunkten

för avlämnande av utskottsutlåtande eller framställning om uppskov till

nästa års riksdag bestämdes till den 1 juni. Motionären hemställde, att riksdagen

ville såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling antaga ändringar

i riksdagsordningen i enlighet med vad i motionen föreslagits.

I sitt utlåtande över motionen (nr 23) anförde konstitutionsutskottet, att

det delade den i motionen framförda uppfattningen att den forcering av

kammararbetet, som ägde rum under vårsessionens sista veckor, icke vore

önskvärd. Utskottet framhöll vidare, att motionären anvisat en väg till lösning

av frågan men att också andra möjligheter funnes att minska denna

forcering och även blivit föremål för överväganden inom utskottet. Enligt

utskottets uppfattning syntes emellertid ett bedömande av sättet, på vilket

frågan lämpligen borde lösas, ej böra äga rum förrän ytterligare erfarenheter

vunnits av den omorganisation av riksdagens arbetsformer, som genomförts

år 1949. Utskottet ansåg sig därför icke då kunna tillstyrka ett

reglerande av vårsessionens längd efter de riktlinjer, som föreslagits. Utskottets

hemställan bifölls av kamrarna.

I anledning av den nu till behandling föreliggande motionen får utskottet

ånyo understryka, att den forcering av riksdagsarbetet, som äger rum vid

slutet av vårsessionerna, icke är önskvärd. De erfarenheter, som vunnits under

de år de nya arbetsformerna tillämpats, utvisa, att det icke låter sig

göra att nämnvärt minska denna forcering, därest nu gällande stadganden

om bestämd slutdag bibehållas. Dessa föreskrifter medföra vidare, att kamrarna

under vårsessionens sista dagar i realiteten betagas möjligheten att

återremittera ärenden till utskott samt att fatta skiljaktiga beslut i frågor

som kunna föranleda sammanjämkning och gemensam votering. Härtill

kommer den möjlighet till obstruktion, som nuvarande bestämmelser om

bestämd slutdag öppna. Utskottet har därför ansett sig nu böra framlägga

förslag om att riksdagen såsom vilande antager grundlagsändringar, innebärande

en viss uppmjukning av gällande bestämmelser om vårsessionens

avslutande.

I nära anslutning till nu gällande ordning bör förslaget enligt utskottets

uppfattning så utformas, att vårsessionen även i fortsättningen kommer att

pågå normalt till omkring den 1 juni och undantagsvis till omkring den 15

juni. Härvid bör den nuvarande regeln i § 2 riksdagsordningen, att riksdagens

vårsession skall avslutas senast den 31 maj respektive den 15 juni,

utgå. I dess ställe böra införas dels en allmän föreskrift om att vårsessionen

skall pågå till dess att riksdagen slutbehandlat samtliga till utskotts

beredning hörande ärenden, vilkas behandling ej uppskjutits, dels en hänvisning

till § 45 mom. 3 riksdagsordningen, vari intagas bestämmelser angående

sista dagen för anmälan i kamrarna av utskotts yttrande. Förslagets

huvudsakliga innebörd är alltså att gällande föreskrifter om vårsessionens

avslutande å viss dag ersättas av tidsbestämningar för utskottsarbetets bedrivande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 29.

3

Med anledning av vad sålunda anförts har det nuvarande stadgandet i

§ 45 mom. 3 om utskottens skyldighet att skyndsamt avgiva på dem ankommande

yttranden kompletterats med följande regler: Har riksdagen före

den 20 maj beslutat att jämlikt § 58 riksdagsordningen till höstsession uppskjuta

proposition eller motion, bör utskott ej få avgiva något på detsamma

ankommande yttrande senare än att detta kan anmälas i kamrarna den 28

maj; har riksdagen icke före förstnämnda dag fattat ett eller flera sådana

uppskovsbeslut, bör ej något på utskott ankommande yttrande få avgivas

senare än att det kan anmälas i kamrarna den 12 juni. Konstitutionsutskottet

vill i samband härmed framhålla att det normalt bör vara möjligt för

riksdagen att i god tid före den 20 maj, med hjälp av talmanskonferensen

som arbetsledande organ, överblicka läget och, om så påfordras, fatta beslut

om ärendes uppskjutande till höstsession.

Undantag från den föreslagna huvudregeln i § 45 riksdagsordningen om

de nyss angivna sista tidpunkterna för anmälan i kamrarna av utskotts yttrande

bör emellertid göras för sådana framställningar, som föranledas av

kamrarnas beslut i anledning av utskotts yttrande. Härigenom blir det möjligt

för utskott att bland annat avgiva betänkande i anledning av återremiss

samt angående sammanjämkning och gemensam votering efter de 28 maj

respektive den 12 juni; även förslag till riksdagsskrivelser täckas av undantaget.

Till den nu berörda regeln i § 45 bör ytterligare fogas ett stadgande

om att nyssnämnda tidsbestämmelser ej utgöra hinder för utskott att avgiva

yttrande i fråga, som hänvisats till utskottet senare än åtta dagar före

den sista gällande dagen för anmälan i kamrarna av utskotts yttrande; på

så sätt skall den ordinarie sessionen kunna fortsättas och sålunda omvägen

med inkallande av extrasession undvikas, därest i ett exceptionellt läge en

brådskande proposition skulle föreläggas riksdagen i slutet av maj respektive

början av juni.

I samband med de ändringar och tillägg till §§ 2 och 45 riksdagsordningen,

som utskottet alltså föreslår, har utskottet jämväl företagit en formell

omarbetning av förstnämnda paragraf i förtydligande syfte; härvid

har paragrafens sista stycke uteslutits såsom obehövligt och formellt icke

tillfredsställande.

II. Motionstid vid höstsession. Enligt § 55 mom. 1 riksdagsordningen må

motion i anledning av proposition, som uppskjutits till höstsession, väckas

sist vid höstsessionens första sammanträde.

Det förhållandet, att den här avsedda motionstiden begränsats till höstsessionens

första sammanträde, torde ha betingats av önskemålet att höstsessionens

arbete skall kunna igångsättas omedelbart. Bestämmelsen har

emellertid så till vida visat sig oläglig som riksdagens ledamöter härigenom

stundom icke fått önskvärt tillfälle till inbördes samråd angående väckande

av motion. Behovet av sådant samråd skulle, utan märkbar försening av

utskottsarbetet, kunna tillgodoses, därest tiden för väckande av motion utsträcktes

till att omfatta även höstsessionens andra dag. Utskottet föreslår

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets betänkande nr 29.

därför en sådan ändring av § 55 mom. 1 riksdagsordningen, att motion, som

föranledes av proposition, vilken uppskjutits till höstsession, må väckas sist

dagen efter höstsessionens början.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I) att riksdagen, i anledning av motionen 1:329, såsom

vilande för vidare grundlagsenlig behandling måtte antaga

följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 2 och § 45 mom. 3 riksdagsordningen.

(Föreslagen lydelse.)

(Nuvarande lydelse.)

§ 2.

Riksdagen skall, i kraft av rikets

regeringsform och utan särskild kallelse,

sammanträda varje år den 10

januari eller, om helgdag då inträffar,

dagen därefter; Konungen dock

obetaget att, då Han så nödigt finner,

sammankalla riksdagen till tidigare

dag.

Riksdagens vårsession avslutas senast

den 31 maj; dock att riksdagen,

därest behandling av framlagda ärenden

bedömes kunna avslutas senast

den 15 juni, må, efter hörande av den

i 50 § omförmälda talmanskonferens,

besluta att sessionen skall pågå till

och med sistnämnda dag. Har riksdagen

enligt 58 § till höstsession uppskjutit

behandlingen av framlagda

ärenden, skola talmännen kalla riksdagen

till höstsession med början å

§ 2.

Riksdagen börjar, i kraft av rikets

regeringsform och utan särskild kallelse,

varje år den 10 januari eller,

om helgdag då inträffar, dagen därefter

samt är avslutad den 31 december.

Konungen vare dock obetaget att

sammankalla riksdagen till tidigare

dag i januari ån nyss sagts samt att,

om synnerliga skäl därtill äro, med

motsvarande förlängning av utlöpande

valperiod uppskjuta riksdagens

avslutning, vilken då skall äga rum

senast dagen före nästfoljande riksdags

början.

Riksdagen sammanträder till en

eller flera sessioner.

Riksdagens vårsession börjar å dag

i januari, som i första stycket sägs,

och pågår till dess att riksdagen slutbehandlat

samtliga till utskotts beredning

hörande ärenden, vilkas behandling

ej jämlikt 58 § uppskjutits

till annan session eller till nästf oljande

riksdag. Om utskottens skyldighet

under vårsession att inom viss tid avgiva

på dem ankommande yttranden

stadgas i 45 § 3 mom. andra stycket.

Har riksdagen till höstsession upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 29.

5

(Nuvarande lydelse.)

dag efter den 15 oktober, som prövas

lämplig; och skall sessionen därefter

pågå så länge det finnes erforderligt.

Riksdagen är avslutad den 31 december;

dock må Konungen, då synnerliga

skäl därtill äro, med motsvarande

förlängning av utlöpande valperiod,

besluta att uppskjuta riksdagens

avslutning, vilken skall äga rum senast

dagen före nästföljande riksdags

början.

Konungen må ock under tid, då session

eljest icke pågår, om Han så

nödigt finner, inkalla riksdagen till

extra session.

Under samma tid må ock sextiofem

ledamöter av första kammaren

eller etthundra ledamöter av andra

kammaren begära riksdagens inkallande

till extra session; i vilket fall

särskilt skäl för framställningen skall

uppgivas och kallelsen utfärdas senast

till tjugonde dagen efter det begäran

framställdes.

Om sammankallande av riksdagen

i vissa särskilda fall gäller vad i regeringsformens

91, 92, 93, 94 och 108 §§

finnes därom stadgat.

§ 45.

(Föreslagen lydelse.)

skjutit behandlingen av framlagda

ärenden, skola talmännen kalla riksdagen

till höstsession med början å

dag efter den 15 oktober, som prövas

lämplig; och skall sessionen därefter

pågå så länge det finnes erforderligt.

Konungen må under tid, då session

eljest icke pågår, om Han så nödigt

finner, inkalla riksdagen till extra

session.

Under samma tid må ock sextiofem

ledamöter av första kammaren

eller etthundra ledamöter av andra

kammaren begära riksdagens inkallande

till extra session; i vilket fall

särskilt skäl för framställningen skall

uppgivas och kallelsen utfärdas senast

till tjugonde dagen efter det begäran

framställdes.

§ 45.

3. Utskotten böra, så fort sig göra 3. Utskotten böra, så fort sig göra

låter, avgiva de yttranden, som på låter, avgiva de yttranden, som på

dem ankomma. dem ankomma.

Under vårsession gäller därjämte

följande: Har riksdagen före den 20

maj beslutat att jämlikt 58 § till höstsession

uppskjuta behandlingen av

proposition eller motion, må ej något

på utskott ankommande yttrande avgivas

senare än att det kan den 28

maj i kamrarna anmälas; har riksdagen

icke före förstnämnda dag fat
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets betänkande nr 29.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

tat sådant uppskovsbeslut, må ej

något på utskott ankommande yttrande

avgivas senare än att det kan

den 12 juni i kamrarna anmälas. Vad

nu sagts utgör ej hinder för utskott

att avgiva framställning, som föranledes

av kamrarnas beslut i anledning

av utskotts yttrande, eller att avgiva

yttrande i fråga, som till utskottet

hänvisats senare än åtta dagar

före den sista eljest gällande dagen

för anmälan av utskotts yttrande.

II) att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig

behandling måtte antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av § 55 mom. 1 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 55.

1. Motion må---till handa.

Motion, som---till handa.

Har behandlingen av proposition

uppskjutits till höstsession, må motion,

som föranledes av propositionen,

väckas sist vid höstsessionens

första sammanträde.

Vad i---delgives kammaren.

I frågor,---session pågår.

Motion bör--— beskaffenhet

sammanföras.

(Föreslagen lydelse.)

§ 55.

1. Motion må — — —- till handa.

Motion, som---till handa.

Har behandlingen av proposition

uppskjutits till höstsession, må motion,

som föranledes av propositionen,

väckas sist dagen efter höstsessionens

början.

Vad i---delgives kammaren.

I frågor,---session pågår.

Motion bör---beskaffenhet

sammanföras.

Stockholm den 20 maj 1952.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande nr 29.

7

Närvarande:

från första kammaren: herrar Karl August Johanson*, Herlitz, Lindén,

Hällgren, Fritiof Karlsson, Lundgren*, Thun, Georg Pettersson och Hansson;

samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, Fast*,

Norén*, Swedberg, Spångberg, Jonsson i Haverö*, Nordkvist, Hammar och

Håstad*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.