Betänkande med förslag till vissa ändringar i riksdagsordningen.
1952-05-20 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1952:29, Betänkande med förslag till vissa ändringar i riksdagsordningen.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets betänkande nr 29.
1
Nr 29.
Konstitutionsutskottets betänkande med förslag till vissa ändringar
i riksdagsordningen.
Uti en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr I: 329, av herr Holmbäck hemställes, »att riksdagen ville till
vidare grundlagsenlig behandling såsom vilande antaga förslag avseende att
minska den forcering som nu äger rum i riksdagsarbetet vid slutet av riksdagens
vårsessioner samt att konstitutionsutskottet måtte utarbeta härför
erforderlig grundlagstext».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
I samband med behandlingen av förevarande motion har utskottet till
prövning upptagit frågan om viss förlängning av tiden för väckande av motion
i anledning av proposition, som uppskjutits till höstsession.
I. Vårsessionens avslutande. Enligt den revision av riksdagens arbetsformer,
som genomfördes år 1949, är riksdagens sessionstid normalt uppdelad
på en vår- och en höstsession, av vilka den senare icke är obligatorisk. Enligt
§ 2 riksdagsordningen skall riksdagens vårsession avslutas senast den
31 maj; dock att riksdagen, därest behandlingen av framlagda ärenden bedömes
kunna avslutas senast den 15 juni, må, efter hörande av talmanskonferensen,
besluta att sessionen skall pågå till och med sistnämnda dag.
Har riksdagen enligt § 58 riksdagsordningen till höstsession uppskjutit behandlingen
av framlagda ärenden, skola talmännen kalla riksdagen till höstsession
med början å dag efter den 15 oktober, som prövas lämplig. Enligt
den sist nämnda paragrafen må nämligen kamrarna genom sammanstämmande
beslut till annan session eller, därest icke ordinarie val till andra
kammaren dessförinnan förrättas, till nästföljande riksdag uppskjuta behandlingen
av proposition eller motion, som ej berör riksstaten. Ytterligare
uppskov må beslutas; dock att ärendet skall avgöras senast under nästföljande
riksdag. Uppskov kan beslutas på framställning av vederbörande utskott,
som har att i frågan inhämta yttrande från talmanskonferensen;
kamrarna likväl obetaget att vid prövningen av utskottets utlåtande i ärendet
besluta uppskov enligt vad i det föregående sagts.
Förslag om uppmjukning av bestämmelserna om vårsessionens avslutande
framlades i motion vid 1951 års riksdag (I: 49) av herr Holmbäck. Förslaget
avsåg bl. a. att föreskriften om vårsessionens avslutande senast den
31 maj respektive senast den 15 juni skulle ersättas med en regel att före
visst datum, förslagsvis den 15 maj, utskotten skulle i de ärenden, som remitterats
till dem, avlämna utlåtande eller framställning om uppskov. DärBihang
till riksdagens protokoll 1952. 0 samt. 2 avd. Nr 29.
2
Konstitutionsutskottets betänkande nr 29.
est behandlingen av framlagda ärenden icke syntes föranleda höstsession,
borde riksdagen, enligt motionärens förslag, kunna besluta, att tidpunkten
för avlämnande av utskottsutlåtande eller framställning om uppskov till
nästa års riksdag bestämdes till den 1 juni. Motionären hemställde, att riksdagen
ville såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling antaga ändringar
i riksdagsordningen i enlighet med vad i motionen föreslagits.
I sitt utlåtande över motionen (nr 23) anförde konstitutionsutskottet, att
det delade den i motionen framförda uppfattningen att den forcering av
kammararbetet, som ägde rum under vårsessionens sista veckor, icke vore
önskvärd. Utskottet framhöll vidare, att motionären anvisat en väg till lösning
av frågan men att också andra möjligheter funnes att minska denna
forcering och även blivit föremål för överväganden inom utskottet. Enligt
utskottets uppfattning syntes emellertid ett bedömande av sättet, på vilket
frågan lämpligen borde lösas, ej böra äga rum förrän ytterligare erfarenheter
vunnits av den omorganisation av riksdagens arbetsformer, som genomförts
år 1949. Utskottet ansåg sig därför icke då kunna tillstyrka ett
reglerande av vårsessionens längd efter de riktlinjer, som föreslagits. Utskottets
hemställan bifölls av kamrarna.
I anledning av den nu till behandling föreliggande motionen får utskottet
ånyo understryka, att den forcering av riksdagsarbetet, som äger rum vid
slutet av vårsessionerna, icke är önskvärd. De erfarenheter, som vunnits under
de år de nya arbetsformerna tillämpats, utvisa, att det icke låter sig
göra att nämnvärt minska denna forcering, därest nu gällande stadganden
om bestämd slutdag bibehållas. Dessa föreskrifter medföra vidare, att kamrarna
under vårsessionens sista dagar i realiteten betagas möjligheten att
återremittera ärenden till utskott samt att fatta skiljaktiga beslut i frågor
som kunna föranleda sammanjämkning och gemensam votering. Härtill
kommer den möjlighet till obstruktion, som nuvarande bestämmelser om
bestämd slutdag öppna. Utskottet har därför ansett sig nu böra framlägga
förslag om att riksdagen såsom vilande antager grundlagsändringar, innebärande
en viss uppmjukning av gällande bestämmelser om vårsessionens
avslutande.
I nära anslutning till nu gällande ordning bör förslaget enligt utskottets
uppfattning så utformas, att vårsessionen även i fortsättningen kommer att
pågå normalt till omkring den 1 juni och undantagsvis till omkring den 15
juni. Härvid bör den nuvarande regeln i § 2 riksdagsordningen, att riksdagens
vårsession skall avslutas senast den 31 maj respektive den 15 juni,
utgå. I dess ställe böra införas dels en allmän föreskrift om att vårsessionen
skall pågå till dess att riksdagen slutbehandlat samtliga till utskotts
beredning hörande ärenden, vilkas behandling ej uppskjutits, dels en hänvisning
till § 45 mom. 3 riksdagsordningen, vari intagas bestämmelser angående
sista dagen för anmälan i kamrarna av utskotts yttrande. Förslagets
huvudsakliga innebörd är alltså att gällande föreskrifter om vårsessionens
avslutande å viss dag ersättas av tidsbestämningar för utskottsarbetets bedrivande.
Konstitutionsutskottets betänkande nr 29.
3
Med anledning av vad sålunda anförts har det nuvarande stadgandet i
§ 45 mom. 3 om utskottens skyldighet att skyndsamt avgiva på dem ankommande
yttranden kompletterats med följande regler: Har riksdagen före
den 20 maj beslutat att jämlikt § 58 riksdagsordningen till höstsession uppskjuta
proposition eller motion, bör utskott ej få avgiva något på detsamma
ankommande yttrande senare än att detta kan anmälas i kamrarna den 28
maj; har riksdagen icke före förstnämnda dag fattat ett eller flera sådana
uppskovsbeslut, bör ej något på utskott ankommande yttrande få avgivas
senare än att det kan anmälas i kamrarna den 12 juni. Konstitutionsutskottet
vill i samband härmed framhålla att det normalt bör vara möjligt för
riksdagen att i god tid före den 20 maj, med hjälp av talmanskonferensen
som arbetsledande organ, överblicka läget och, om så påfordras, fatta beslut
om ärendes uppskjutande till höstsession.
Undantag från den föreslagna huvudregeln i § 45 riksdagsordningen om
de nyss angivna sista tidpunkterna för anmälan i kamrarna av utskotts yttrande
bör emellertid göras för sådana framställningar, som föranledas av
kamrarnas beslut i anledning av utskotts yttrande. Härigenom blir det möjligt
för utskott att bland annat avgiva betänkande i anledning av återremiss
samt angående sammanjämkning och gemensam votering efter de 28 maj
respektive den 12 juni; även förslag till riksdagsskrivelser täckas av undantaget.
Till den nu berörda regeln i § 45 bör ytterligare fogas ett stadgande
om att nyssnämnda tidsbestämmelser ej utgöra hinder för utskott att avgiva
yttrande i fråga, som hänvisats till utskottet senare än åtta dagar före
den sista gällande dagen för anmälan i kamrarna av utskotts yttrande; på
så sätt skall den ordinarie sessionen kunna fortsättas och sålunda omvägen
med inkallande av extrasession undvikas, därest i ett exceptionellt läge en
brådskande proposition skulle föreläggas riksdagen i slutet av maj respektive
början av juni.
I samband med de ändringar och tillägg till §§ 2 och 45 riksdagsordningen,
som utskottet alltså föreslår, har utskottet jämväl företagit en formell
omarbetning av förstnämnda paragraf i förtydligande syfte; härvid
har paragrafens sista stycke uteslutits såsom obehövligt och formellt icke
tillfredsställande.
II. Motionstid vid höstsession. Enligt § 55 mom. 1 riksdagsordningen må
motion i anledning av proposition, som uppskjutits till höstsession, väckas
sist vid höstsessionens första sammanträde.
Det förhållandet, att den här avsedda motionstiden begränsats till höstsessionens
första sammanträde, torde ha betingats av önskemålet att höstsessionens
arbete skall kunna igångsättas omedelbart. Bestämmelsen har
emellertid så till vida visat sig oläglig som riksdagens ledamöter härigenom
stundom icke fått önskvärt tillfälle till inbördes samråd angående väckande
av motion. Behovet av sådant samråd skulle, utan märkbar försening av
utskottsarbetet, kunna tillgodoses, därest tiden för väckande av motion utsträcktes
till att omfatta även höstsessionens andra dag. Utskottet föreslår
4
Konstitutionsutskottets betänkande nr 29.
därför en sådan ändring av § 55 mom. 1 riksdagsordningen, att motion, som
föranledes av proposition, vilken uppskjutits till höstsession, må väckas sist
dagen efter höstsessionens början.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I) att riksdagen, i anledning av motionen 1:329, såsom
vilande för vidare grundlagsenlig behandling måtte antaga
följande
Förslag
till
ändrad lydelse av § 2 och § 45 mom. 3 riksdagsordningen.
(Föreslagen lydelse.)
(Nuvarande lydelse.)
§ 2.
Riksdagen skall, i kraft av rikets
regeringsform och utan särskild kallelse,
sammanträda varje år den 10
januari eller, om helgdag då inträffar,
dagen därefter; Konungen dock
obetaget att, då Han så nödigt finner,
sammankalla riksdagen till tidigare
dag.
Riksdagens vårsession avslutas senast
den 31 maj; dock att riksdagen,
därest behandling av framlagda ärenden
bedömes kunna avslutas senast
den 15 juni, må, efter hörande av den
i 50 § omförmälda talmanskonferens,
besluta att sessionen skall pågå till
och med sistnämnda dag. Har riksdagen
enligt 58 § till höstsession uppskjutit
behandlingen av framlagda
ärenden, skola talmännen kalla riksdagen
till höstsession med början å
§ 2.
Riksdagen börjar, i kraft av rikets
regeringsform och utan särskild kallelse,
varje år den 10 januari eller,
om helgdag då inträffar, dagen därefter
samt är avslutad den 31 december.
Konungen vare dock obetaget att
sammankalla riksdagen till tidigare
dag i januari ån nyss sagts samt att,
om synnerliga skäl därtill äro, med
motsvarande förlängning av utlöpande
valperiod uppskjuta riksdagens
avslutning, vilken då skall äga rum
senast dagen före nästfoljande riksdags
början.
Riksdagen sammanträder till en
eller flera sessioner.
Riksdagens vårsession börjar å dag
i januari, som i första stycket sägs,
och pågår till dess att riksdagen slutbehandlat
samtliga till utskotts beredning
hörande ärenden, vilkas behandling
ej jämlikt 58 § uppskjutits
till annan session eller till nästf oljande
riksdag. Om utskottens skyldighet
under vårsession att inom viss tid avgiva
på dem ankommande yttranden
stadgas i 45 § 3 mom. andra stycket.
Har riksdagen till höstsession upp
-
Konstitutionsutskottets betänkande nr 29.
5
(Nuvarande lydelse.)
dag efter den 15 oktober, som prövas
lämplig; och skall sessionen därefter
pågå så länge det finnes erforderligt.
Riksdagen är avslutad den 31 december;
dock må Konungen, då synnerliga
skäl därtill äro, med motsvarande
förlängning av utlöpande valperiod,
besluta att uppskjuta riksdagens
avslutning, vilken skall äga rum senast
dagen före nästföljande riksdags
början.
Konungen må ock under tid, då session
eljest icke pågår, om Han så
nödigt finner, inkalla riksdagen till
extra session.
Under samma tid må ock sextiofem
ledamöter av första kammaren
eller etthundra ledamöter av andra
kammaren begära riksdagens inkallande
till extra session; i vilket fall
särskilt skäl för framställningen skall
uppgivas och kallelsen utfärdas senast
till tjugonde dagen efter det begäran
framställdes.
Om sammankallande av riksdagen
i vissa särskilda fall gäller vad i regeringsformens
91, 92, 93, 94 och 108 §§
finnes därom stadgat.
§ 45.
(Föreslagen lydelse.)
skjutit behandlingen av framlagda
ärenden, skola talmännen kalla riksdagen
till höstsession med början å
dag efter den 15 oktober, som prövas
lämplig; och skall sessionen därefter
pågå så länge det finnes erforderligt.
Konungen må under tid, då session
eljest icke pågår, om Han så nödigt
finner, inkalla riksdagen till extra
session.
Under samma tid må ock sextiofem
ledamöter av första kammaren
eller etthundra ledamöter av andra
kammaren begära riksdagens inkallande
till extra session; i vilket fall
särskilt skäl för framställningen skall
uppgivas och kallelsen utfärdas senast
till tjugonde dagen efter det begäran
framställdes.
§ 45.
3. Utskotten böra, så fort sig göra 3. Utskotten böra, så fort sig göra
låter, avgiva de yttranden, som på låter, avgiva de yttranden, som på
dem ankomma. dem ankomma.
Under vårsession gäller därjämte
följande: Har riksdagen före den 20
maj beslutat att jämlikt 58 § till höstsession
uppskjuta behandlingen av
proposition eller motion, må ej något
på utskott ankommande yttrande avgivas
senare än att det kan den 28
maj i kamrarna anmälas; har riksdagen
icke före förstnämnda dag fat
-
6
Konstitutionsutskottets betänkande nr 29.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
tat sådant uppskovsbeslut, må ej
något på utskott ankommande yttrande
avgivas senare än att det kan
den 12 juni i kamrarna anmälas. Vad
nu sagts utgör ej hinder för utskott
att avgiva framställning, som föranledes
av kamrarnas beslut i anledning
av utskotts yttrande, eller att avgiva
yttrande i fråga, som till utskottet
hänvisats senare än åtta dagar
före den sista eljest gällande dagen
för anmälan av utskotts yttrande.
II) att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig
behandling måtte antaga följande
Förslag
till
ändrad lydelse av § 55 mom. 1 riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse.)
§ 55.
1. Motion må---till handa.
Motion, som---till handa.
Har behandlingen av proposition
uppskjutits till höstsession, må motion,
som föranledes av propositionen,
väckas sist vid höstsessionens
första sammanträde.
Vad i---delgives kammaren.
I frågor,---session pågår.
Motion bör--— beskaffenhet
sammanföras.
(Föreslagen lydelse.)
§ 55.
1. Motion må — — —- till handa.
Motion, som---till handa.
Har behandlingen av proposition
uppskjutits till höstsession, må motion,
som föranledes av propositionen,
väckas sist dagen efter höstsessionens
början.
Vad i---delgives kammaren.
I frågor,---session pågår.
Motion bör---beskaffenhet
sammanföras.
Stockholm den 20 maj 1952.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Konstitutionsutskottets betänkande nr 29.
7
Närvarande:
från första kammaren: herrar Karl August Johanson*, Herlitz, Lindén,
Hällgren, Fritiof Karlsson, Lundgren*, Thun, Georg Pettersson och Hansson;
samt
från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, Fast*,
Norén*, Swedberg, Spångberg, Jonsson i Haverö*, Nordkvist, Hammar och
Håstad*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.