Utlåtande i anledning av väckta motioner om förrättande av kyrkofullmäktigeval vid samma valförrättning som borgerliga kommunala val.
1952-02-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1952:6, Utlåtande i anledning av väckta motioner om förrättande av kyrkofullmäktigeval vid samma valförrättning som borgerliga kommunala val.
Dokumentets text
Nr 6—7.
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6.
1
Nr 6.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om förrättande av kyrkofullmäktigeval vid samma
valförrättning som borgerliga kommunala val.
Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna
nr 21 i första kammaren av herr Larsson, Nils August, m. fl. och nr 28 i
andra kammaren av herrar Nilsson i Kristinehamn och Andersson i Malmö
hemställes, »att riksdagen måtte besluta företaga sådana ändringar i kommunala
vallagen att kyrkofullmäktigeval må kunna förrättas vid samma
valförrättning som de borgerliga kommunala valen, samt att vederbörande
utskott måtte upprätta förslag till härför erforderliga ändringar i kommunala
vallagen».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
Alltsedan tillkomsten av kyrkofullmäktigeinstitutionen genom 1930 års
lag om församlingsstyrelse har gällt, att val av kyrkofullmäktige icke må
förrättas å dag, då borgerligt kommunalval äger rum inom valdistriktet.
Bestämmelserna härom återfinnas i 11 § kommunala vallagen, som beträffande
de allmänna kommunalvalen numera efter en år 1942 genomförd
ändring stadgar, att val av landstingsmän och kommunalfullmäktige eller
stadsfullmäktige förrättas tredje söndagen i september månad, val av municipalfullmäktige
första söndagen i oktober månad samt val av kyrkofullmäktige
tredje söndagen i sistnämnda månad.
Frågan om åtgärder för sammanförande i ökad utsträckning av kommunala
val har under senare tid upprepade gånger varit föremål för riksdagens
prövning, men de föreslagna åtgärderna ha därvid alltid avvisats av riksdagen.
Vid 1935 års riksdag väcktes sålunda motioner (1:120 av herr Bjurström
m. fl. och II: 251 av herr Olsson i Mora m. fl.) om beredande av
möjlighet att anordna kyrkofullmäktigeval samtidigt med val av kommunal-
eller stadsfullmäktige. I konstitutionsutskottets till grund för riksdagens
avslagsbeslut liggande utlåtande, nr 9, över motionerna framhölls
bland annat, att mera än två allmänna val av tekniska skäl icke lämpligen
kunde sammanföras till en och samma valförrättning. Av samma anledning
avstyrkte utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 12 år
1947 en motion (I: 116 av herr Holmbäck) om municipalfullmäktigevalens
1 — Jiihang till riksdagens protokoll 1952. 5 samt. 2 avd. Nr 6—7.
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6.
sammanförande med landstingsmanna- och kommunalfullmäktigevalen till
en förrättning. Slutligen väcktes vid 1949 års riksdag en motion (II: 18 av
herr Nilsson i Kristinehamn) med enahanda yrkande som i nu förevarande
motioner. I sitt över motionen avgivna utlåtande, nr 4, erinrade konstitutionsutskottet
till en början om de tidigare ställningstaganden mot ökat
sammanförande av kommunala val, som sålunda förekommit. Enligt utskottets
mening vore därvid anförda skäl alltjämt bärande. I fråga om de
kyrkliga kommunalvalen kunde visserligen efter år 1942 vidtagna ändringar
i kommunala vallagen förekomma fall, när tre val sammanförts till
samma valförrättning, nämligen då i vissa valdistrikt valdes fullmäktige
för församling, fullmäktige för kyrklig samfällighet och fullmäktige för
skoldistrikt. Att ett sådant sammanförande ansetts möjligt hade emellertid
berott därpå, att de fall, då tre kyrkofullmäktigeval måste förrättas
samtidigt, vore mycket sällsynta samt att antalet deltagare i kyrkofullmäktigeval
vore betydligt mindre än i övriga allmänna val. Så snart fråga
icke vore om uteslutande kyrkliga val, måste enligt utskottets mening
ett sammanförande till samma valförrättning av tre eller, som vid förenande
av kyrkliga och borgerliga kommunalval stundom skulle bliva nödvändigt,
ännu flera allmänna val stöta på alltför stora tekniska svårigheter.
Därjämte torde det, i varje fall i de större valdistrikten, bliva omöjligt att
redan i omedelbar anslutning till valförrättningen avsluta den preliminära
röstsammanräkningen, något som jämväl måste uppfattas som en olägenhet.
Även om ett sammanförande av kyrkliga och borgerliga kommunalval
skulle medföra en önskvärd lättnad för valdeltagarna, fann utskottet
sålunda avgörande praktiska skäl tala emot införandet av en sådan ordning.
Utskottet. Vad i nu förevarande motioner anföres till stöd för förslaget,
att kyrkofullmäktigevalen skola kunna sammanföras med valen till kommunal-
och stadsfullmäktige, har icke givit utskottet anledning att frånträda
sin så sent som år 1949 intagna, av riksdagen godkända ståndpunkt.
Fastmera synes den omständigheten, att den tidigare regelmässiga överensstämmelsen
mellan den borgerliga och den kyrkliga primärkommunen numera
genom 1946 års kommunindelningsreform för flertalet kommuner försvunnit,
göra det än naturligare, att valen till kyrkofullmäktige genomgående
anordnas som en helt fristående valförrättning. Härutöver vill utskottet
erinra om två för frågans bedömande väsentliga omständigheter. Väl är
det riktigt, som motionärerna framhålla, att vid kyrkofullmäktigevalen på
senare tid i flertalet församlingar kommit till användning antingen valsedlar
med de politiska partiernas beteckning eller av dessa partier upprättade
samlingslistor. Detta förhållande berättigar dock enligt utskottets
mening ingalunda till den slutsats, som motionärerna därav synas draga,
nämligen att kyrkofullmäktigevalen skulle vara politiserade i det närmaste
3
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6.
i samma grad som de borgerliga kommunalvalen. Med hänsyn till intresset
av största möjliga säkerhet i valförfarandet är det vidare angeläget, att
valsystemet är så utformat, att risk icke uppstår för omfattande förväxlingar
och kassationer av valsedlar; en påtaglig risk härför måste anses
förknippad med ett förrättande av flera än två val i en gemensam förrättning.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 28 februari 1952.
På konstitutionsutskottets vägnar:
JOHN W. PETTERSSON.
N ärvarande:
från första kammaren: herrar Gottfrid Karlsson, Karl August Johanson,
Elmgren, Gustav Emil Andersson, Herlitz,* Lindén, Hällgren, Fritiof
Karlsson, Lundgren och Hansson; samt
från andra kammaren: herrar Pettersson i Norregård, von Friesen,*
Fast,* Spångberg, Nolin, Olsson i Mora,* Nordkvist, Gustafsson i Bogla,
Adamsson och Bengtsson i Varberg.
Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.