Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets memorial nr 9

1952-03-11 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1952:9, Konstitutionsutskottets memorial nr 9

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 9—11.

Konstitutionsutskottets memorial nr 9.

1

Nr 9.

Konstitutionsutskottets memorial med förslag till ändrad lydelse

av §§ 17 och 18 riksdag sstadgan.

Konstitutionsutskottet har från andra lagutskottet emottagit en den

12 februari 1952 dagtecknad, så lydande skrivelse:

Andra lagutskottet får härmed fästa konstitutionsutskottets uppmärksamt

på följande förhållande.

Jämlikt § 20 riksdagsstadgan skola till lagutskotts behandling hörande

ärenden mellan lagutskotten fördelas vid särskilda sammanträden med deputerade

för dem. Sammanträde skall hållas så ofta det för fördelning av

inkomna ärenden finnes erforderligt.

I 17 § samma stadga sägs, att om ständigt utskott anser ett dit hänvisat

ärende ej böra av utskottet handläggas, åligger det utskottet att därom

senast inom åtta dagar, efter det ärendet till utskottet inkom, avgiva utlåtande

till kamrarna, vilka böra skyndsamt besluta, om frågan skall av

samma utskott behandlas eller till annat utskott överlämnas.

Sistnämnda bestämmelse innebär för lagutskottens del, att tidsfristen

om åtta dagar skall räknas från det ärendet inkom till lagutskott, och att

beslut om återlämnande skall fattas vid gemensamt sammanträde med alla

tre lagutskotten. Vid behandlingen av dylika ärenden fungera alltså de tre

lagutskotten som ett enda utskott. Dessa bestämmelser medföra i praktiken,

att möjligheten att återlämna ärenden är starkt beskuren.

Sedan ärendena av kamrarna hänvisats till lagutskott diarieföras ärendena

av första lagutskottets sekretariat. Vid riksdagssessionens början hänvisas

i regel ett stort antal fristående motioner på vitt skilda områden till

behandling av lagutskott. Det kan då rimligen icke begäras, att sekreterarpersonalen

i ett av lagutskotten skall pröva samtliga motioner, som till

synes tillhöra annat lagutskotts behandling, och därvid bedöma, huruvida

anledning finnes att ifrågasätta om motionerna i verkligheten också böra

behandlas av detta utskott eller återlämnas till kamrarna. Först sedan motionstiden

utgått hålles fördelningssammanträde och först därigenom få de

båda övriga lagutskottens presidier kännedom om de ärenden, som skola

tilldelas respektive utskott. Därest vederbörande utskott då finner att ett

utskottet tilldelat ärende ej bör av utskottet handläggas, är det i regel för

sent att återlämna ärendet till kamrarna. Det framstår dessutom såsom

synnerligen omständligt, att samtliga tre lagutskott skola behöva sammankallas

för att besluta om återlämnande av ett ärende, som endast berör ett

av utskotten.

Fristerna i den nuvarande ordningen har kommit till uttryck vid innevarande

riksdagssession, och utskottet anser skiil finnas för att möjligheterna

att försöka åstadkomma en ändring närmare undersökas.

Ett förslag till lösning är att räkna tidsfristen om åtta dagar från det

ärendet verkligen inkom till respektive lagutskott, vilket ordalagen i § 17

1 — liihang till riksdagens protokoll 1052. 5 samt. 2 avd. Nr 0—11.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial nr 9.

riksdagsstadgan oaktat sin egentliga innebörd dock närmast giva vid handen.

Om så anses erforderligt kunde eventuellt stadgas, att fördelning av

ärendena skall ske inom viss tid från det ärendena inkommit till lagutskott.

En annan tänkbar lösning vore måhända att giva de deputerade befogenhet

att vid fördelningssammanträdena besluta om återlämnande av

ärende.

Med anledning härav har utskottet till behandling upptagit frågan om

vissa ändringar i riksdagsstadgan.

Utskottet får till en början erinra om att § 7 reglementariska föreskrifter

för riksdagen under tiden 1868—1932 hade följande lydelse:

Anser ständigt utskott ett dit hänvisat ärende ej tillhöra dess befattning,

åligge utskottet att därom senast inom åtta dagar, efter det målet till utskottet

inkom, avgiva utlåtande till kamrarna, vilka böra skyndsamt besluta,

om frågan skall av samma utskott behandlas eller till annat utskott

överlämnas.

Med hänsyn till att nya remissregler antogos såsom vilande år 1932,

ändrades samma år förevarande stadgande i de reglementariska föreskrifterna

därhän, att om ett ständigt utskott ansåge ett dit hänvisat ärende ej

»böra av utskottet handläggas», skulle utskottet inom den angivna tiden

därom göra anmälan till kamrarna. De ändrade remissreglerna genomfördes

år 1933.

Stadgandet om återlämnande av ärende från ständigt utskott till kamrarna

överfördes år 1949 till den detta år antagna riksdagsstadgan, § 17,

varvid en formell justering vidtogs. Paragrafen har numera följande lydelse:

Anser ständigt utskott ett dit hänvisat ärende ej böra av utskottet handläggas,

åligge utskottet att därom senast inom åtta dagar, efter det ärendet

till utskottet inkom, avgiva utlåtande till kamrarna, vilka böra skyndsamt

besluta, om frågan skall av samma utskott behandlas eller till annat utskott

överlämnas.

I samband med inrättande av ett andra lagutskott år 1918 infördes i § 42

mom. 3 riksdagsordningen ett stadgande om att »lagutskotten fördela å

gemensamma sammanträden sig emellan de till dem hörande ärenden». I

sitt utlåtande med förslag till nämnda lydelse anförde konstitutionsutskottet

bland annat:

Med avseende på det av utskottet... föreslagna tredje momentet i § 42

riksdagsordningen anser sig utskottet böra betona, att den prövning, som

riksdagens utskott jämlikt § 7 i de reglementariska föreskrifterna för riksdagen

företaga av frågan, huruvida ett till visst utskott hänvisat ärende

»tillhör» dettas »befattning» eller ej, bör tillkomma varje lagutskott för

sig, ej båda i förening. Samtliga de ärenden, som av kamrarna hänvisats

till lagutskotten, böra sålunda av dem å de gemensamma sammanträdena

fördelas mellan det första och det andra utskottet, och först därefter tillkommer

det vart och ett av dessa utskott att ur nyss nämnd synpunkt

pröva de ärenden, som det fått sig tilldelade. (Konstitutionsutskottets utlåtande

år 1917 nr 13.)

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 9.

3

Efter inrättande av ett andra lagutskott år 1918 och fram till år 1949 har

emellertid lagutskotts återlämnande av ärende till kamrarna beslutats

vid gemensamma sammanträden med utskotten, eventuellt sedan ärendet

redan överlämnats till ett av utskotten och på initiativ av detta. Återlämnandet

har skett »på lagutskottens vägnar».

Sedan förslag i ämnet framlagts av 1946 års kommitté för revision av

riksdagens arbetsformer (SOU 1947: 79) inrättades år 1949 ett tredje lagutskott.

Härvid stadgades i § 42 mom. 3 riksdagsordningen, att »fördelning

mellan lagutskotten av till dem hörande ärenden verkställes på sätt riksdagen

bestämmer».

Regler om förfarandet vid fördelning av ärenden mellan lagutskotten infördes

i § 20 riksdagsstadgan. Denna paragraf lyder som följer:

Till lagutskotts behandling hörande ärenden skola mellan lagutskotten

fördelas vid särskilda sammanträden med deputerade för dem. Deputerade

äro för varje utskott ordföranden, vice ordföranden och två för hela riksdagen

utsedda ledamöter. Sammanträde hålles så ofta det för fördelning

av inkomna ärenden finnes erforderligt. Utskotten äga å gemensamma

sammanträden fastställa allmänna grunder för ärendenas fördelning mellan

utskotten att gälla till dess utskotten annorledes besluta.

Till grund för detta stadgande låg ett uttalande av 1946 års kommitté,

som anfört bland annat, att det »om tre lagutskott inrättas ter sig opraktiskt

att bibehålla den nuvarande bestämmelsen i 42 § 3 mom. riksdagsordningen

att lagutskotten å gemensamma sammanträden sig emellan skola

fördela de till dem hörande ärendena».

Efter inrättande av ett tredje lagutskott år 1949 har något återlämnande

av ärende från lagutskott till kamrarna icke förekommit.

Det synes utskottet ändamålsenligt, att de deputerade, som besluta om

fördelning av ärenden mellan lagutskotten, jämväl erhålla befogenhet att

besluta om återlämnande av ärende till kamrarna jämlikt § 17 riksdagsstadgan.

I anslutning härtill synes frågan om viss utsträckning av den i § 17 riksdagsstadgan

angivna tidsfristen för återlämnande av ärende från ständigt

utskott till kamrarna böra prövas. Den nu gällande fristen om åtta dagar

är enligt utskottets mening alltför knappt tillmätt. Utskottet föreslår därför,

att denna tidsfrist förlänges från åtta till fjorton dagar. Det synes dock

lämpligt att i författningstexten angives, att fristen skall räknas från den

tidpunkt, då ifrågavarande ärende inkom till vederbörande utskotts kansli;

utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att en sådan förlängning

av tidsfristen icke onödigtvis fördröjer ett utskotts behandling av

fråga om återlämnande.

Med anledning härav torde även § 18 mom. 1 riksdagsstadgan böra ändras.

Utskottet föreslår, att den där stadgade tidsfristen om åtta dagar för

framställning från ständigt utskott till kamrarna om visst ärendes över
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial nr 9.

lämnande till särskilt utskott skall räknas från den tidpunkt, då underrättelsen

om det särskilda utskottets tillsättande inkom till vederbörande ständiga

utskotts kansli. I detta fall bör emellertid enligt utskottets mening

icke någon utsträckning av tidsfristen från åtta till fjorton dagar för avlåtande

av framställning till kamrarna ifrågakomma, med hänsyn till att

tillsättande av ett särskilt utskott ofta beslutas vid en relativt sen tidpunkt

under en riksdagssession.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, med begagnande

av sin initiativrätt jämlikt § 38 mom. 1 riksdagsordningen, hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 17 och 18 riksdagssladgan.

(Nuvarande lydelse)

§ 17.

Anser ständigt utskott ett dit

hänvisat ärende ej böra av utskottet

handläggas, åligge utskottet att

därom senast inom åtta dagar, efter

det ärendet till utskottet inkom,

avgiva utlåtande till kamrarna,

vilka böra skyndsamt besluta,

om frågan skall av samma utskott

behandlas eller till annat utskott

överlämnas.

§ 18.

Mom. 1. Besluta kamrarna tillsätta

särskilt utskott för behandling

av något ärende, skall under
-

(Föreslag en lydelse)

§ 17.

Anser annat ständigt utskott än

lagutskott ett till utskottet hänvisat

ärende ej böra av detsamma

handläggas, åligge utskottet att

därom senast inom fjorton dagar,

efter det ärendet till utskottets

kansli inkom, avgiva utlåtande till

kamrarna, vilka böra skyndsamt

besluta, om frågan skall av samma

utskott behandlas eller till annat

utskott överlämnas.

Anse de i 20 % här nedan omförmälda

deputerade för lagutskotten

ett till behandling av lagutskott

hänvisat ärende ej böra av lagutskott

handläggas, åligge de deputerade

att därom senast inom fjorton

dagar, efter det ärendet till lagutskotts

kansli inkom, avgiva utlåtande

till kamrarna, varefter förfares

på sätt i första stycket sägs.

§ 18.

Mom. 1. Besluta kamrarna tillsätta

särskilt utskott för behandling

av något ärende, skall under
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 9.

5

(Nuvarande lydelse)

rättelse därom ofördröjligen meddelas

det eller de ständiga utskott,

■som eljest skolat ärendet handlägga.

Har, innan beslutet fattades,

ärende av enahanda eller likartad

beskaffenhet blivit till ständigt utskott

hänvisat, skall sådant utskott

inom åtta dagar efter av berörda

underrättelse erhållen del

hos kamrarna göra framställning

om dylikt ärendes överlämnande

till det särskilda utskottet.

Mom. 2. Varder, sedan---

---motsvarande tillämpning.

(Föreslagen lydelse)

rättelse därom ofördröjligen meddelas

det eller de ständiga utskott,

som eljest skolat ärendet handlägga.

Har, innan beslutet fattades,

ärende av enahanda eller likartad

beskaffenhet blivit till ständigt

utskott hänvisat, skall sådant

utskott inom åtta dagar, efter det

berörda underrättelse till utskottets

kansli inkom, hos kamrarna

göra framställning om dylikt ärendes

överlämnande till det särskilda

utskottet.

Mom. 2. Varder, sedan----

---motsvarande tillämpning.

Stockholm den 11 mars 1952.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD LIALLÉN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Gottfrid Karlsson,* Elmgren, Gustav

Emil Andersson, Herlitz,* Hällgren, Fritiof Karlsson, Lundgren,* Sandberg,

Georg Pettersson* och Hansson*; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, von Friesen,

Fast, Norén,* Swedberg, Nolin, Gustafsson i Bogla, Hammar* och fru

Wallin*

Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.