Konstitutionsutskottets memorial nr 9
1952-03-11 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1952:9, Konstitutionsutskottets memorial nr 9
Dokumentets text
Nr 9—11.
Konstitutionsutskottets memorial nr 9.
1
Nr 9.
Konstitutionsutskottets memorial med förslag till ändrad lydelse
av §§ 17 och 18 riksdag sstadgan.
Konstitutionsutskottet har från andra lagutskottet emottagit en den
12 februari 1952 dagtecknad, så lydande skrivelse:
Andra lagutskottet får härmed fästa konstitutionsutskottets uppmärksamt
på följande förhållande.
Jämlikt § 20 riksdagsstadgan skola till lagutskotts behandling hörande
ärenden mellan lagutskotten fördelas vid särskilda sammanträden med deputerade
för dem. Sammanträde skall hållas så ofta det för fördelning av
inkomna ärenden finnes erforderligt.
I 17 § samma stadga sägs, att om ständigt utskott anser ett dit hänvisat
ärende ej böra av utskottet handläggas, åligger det utskottet att därom
senast inom åtta dagar, efter det ärendet till utskottet inkom, avgiva utlåtande
till kamrarna, vilka böra skyndsamt besluta, om frågan skall av
samma utskott behandlas eller till annat utskott överlämnas.
Sistnämnda bestämmelse innebär för lagutskottens del, att tidsfristen
om åtta dagar skall räknas från det ärendet inkom till lagutskott, och att
beslut om återlämnande skall fattas vid gemensamt sammanträde med alla
tre lagutskotten. Vid behandlingen av dylika ärenden fungera alltså de tre
lagutskotten som ett enda utskott. Dessa bestämmelser medföra i praktiken,
att möjligheten att återlämna ärenden är starkt beskuren.
Sedan ärendena av kamrarna hänvisats till lagutskott diarieföras ärendena
av första lagutskottets sekretariat. Vid riksdagssessionens början hänvisas
i regel ett stort antal fristående motioner på vitt skilda områden till
behandling av lagutskott. Det kan då rimligen icke begäras, att sekreterarpersonalen
i ett av lagutskotten skall pröva samtliga motioner, som till
synes tillhöra annat lagutskotts behandling, och därvid bedöma, huruvida
anledning finnes att ifrågasätta om motionerna i verkligheten också böra
behandlas av detta utskott eller återlämnas till kamrarna. Först sedan motionstiden
utgått hålles fördelningssammanträde och först därigenom få de
båda övriga lagutskottens presidier kännedom om de ärenden, som skola
tilldelas respektive utskott. Därest vederbörande utskott då finner att ett
utskottet tilldelat ärende ej bör av utskottet handläggas, är det i regel för
sent att återlämna ärendet till kamrarna. Det framstår dessutom såsom
synnerligen omständligt, att samtliga tre lagutskott skola behöva sammankallas
för att besluta om återlämnande av ett ärende, som endast berör ett
av utskotten.
Fristerna i den nuvarande ordningen har kommit till uttryck vid innevarande
riksdagssession, och utskottet anser skiil finnas för att möjligheterna
att försöka åstadkomma en ändring närmare undersökas.
Ett förslag till lösning är att räkna tidsfristen om åtta dagar från det
ärendet verkligen inkom till respektive lagutskott, vilket ordalagen i § 17
1 — liihang till riksdagens protokoll 1052. 5 samt. 2 avd. Nr 0—11.
2
Konstitutionsutskottets memorial nr 9.
riksdagsstadgan oaktat sin egentliga innebörd dock närmast giva vid handen.
Om så anses erforderligt kunde eventuellt stadgas, att fördelning av
ärendena skall ske inom viss tid från det ärendena inkommit till lagutskott.
En annan tänkbar lösning vore måhända att giva de deputerade befogenhet
att vid fördelningssammanträdena besluta om återlämnande av
ärende.
Med anledning härav har utskottet till behandling upptagit frågan om
vissa ändringar i riksdagsstadgan.
Utskottet får till en början erinra om att § 7 reglementariska föreskrifter
för riksdagen under tiden 1868—1932 hade följande lydelse:
Anser ständigt utskott ett dit hänvisat ärende ej tillhöra dess befattning,
åligge utskottet att därom senast inom åtta dagar, efter det målet till utskottet
inkom, avgiva utlåtande till kamrarna, vilka böra skyndsamt besluta,
om frågan skall av samma utskott behandlas eller till annat utskott
överlämnas.
Med hänsyn till att nya remissregler antogos såsom vilande år 1932,
ändrades samma år förevarande stadgande i de reglementariska föreskrifterna
därhän, att om ett ständigt utskott ansåge ett dit hänvisat ärende ej
»böra av utskottet handläggas», skulle utskottet inom den angivna tiden
därom göra anmälan till kamrarna. De ändrade remissreglerna genomfördes
år 1933.
Stadgandet om återlämnande av ärende från ständigt utskott till kamrarna
överfördes år 1949 till den detta år antagna riksdagsstadgan, § 17,
varvid en formell justering vidtogs. Paragrafen har numera följande lydelse:
Anser ständigt utskott ett dit hänvisat ärende ej böra av utskottet handläggas,
åligge utskottet att därom senast inom åtta dagar, efter det ärendet
till utskottet inkom, avgiva utlåtande till kamrarna, vilka böra skyndsamt
besluta, om frågan skall av samma utskott behandlas eller till annat utskott
överlämnas.
I samband med inrättande av ett andra lagutskott år 1918 infördes i § 42
mom. 3 riksdagsordningen ett stadgande om att »lagutskotten fördela å
gemensamma sammanträden sig emellan de till dem hörande ärenden». I
sitt utlåtande med förslag till nämnda lydelse anförde konstitutionsutskottet
bland annat:
Med avseende på det av utskottet... föreslagna tredje momentet i § 42
riksdagsordningen anser sig utskottet böra betona, att den prövning, som
riksdagens utskott jämlikt § 7 i de reglementariska föreskrifterna för riksdagen
företaga av frågan, huruvida ett till visst utskott hänvisat ärende
»tillhör» dettas »befattning» eller ej, bör tillkomma varje lagutskott för
sig, ej båda i förening. Samtliga de ärenden, som av kamrarna hänvisats
till lagutskotten, böra sålunda av dem å de gemensamma sammanträdena
fördelas mellan det första och det andra utskottet, och först därefter tillkommer
det vart och ett av dessa utskott att ur nyss nämnd synpunkt
pröva de ärenden, som det fått sig tilldelade. (Konstitutionsutskottets utlåtande
år 1917 nr 13.)
Konstitutionsutskottets memorial nr 9.
3
Efter inrättande av ett andra lagutskott år 1918 och fram till år 1949 har
emellertid lagutskotts återlämnande av ärende till kamrarna beslutats
vid gemensamma sammanträden med utskotten, eventuellt sedan ärendet
redan överlämnats till ett av utskotten och på initiativ av detta. Återlämnandet
har skett »på lagutskottens vägnar».
Sedan förslag i ämnet framlagts av 1946 års kommitté för revision av
riksdagens arbetsformer (SOU 1947: 79) inrättades år 1949 ett tredje lagutskott.
Härvid stadgades i § 42 mom. 3 riksdagsordningen, att »fördelning
mellan lagutskotten av till dem hörande ärenden verkställes på sätt riksdagen
bestämmer».
Regler om förfarandet vid fördelning av ärenden mellan lagutskotten infördes
i § 20 riksdagsstadgan. Denna paragraf lyder som följer:
Till lagutskotts behandling hörande ärenden skola mellan lagutskotten
fördelas vid särskilda sammanträden med deputerade för dem. Deputerade
äro för varje utskott ordföranden, vice ordföranden och två för hela riksdagen
utsedda ledamöter. Sammanträde hålles så ofta det för fördelning
av inkomna ärenden finnes erforderligt. Utskotten äga å gemensamma
sammanträden fastställa allmänna grunder för ärendenas fördelning mellan
utskotten att gälla till dess utskotten annorledes besluta.
Till grund för detta stadgande låg ett uttalande av 1946 års kommitté,
som anfört bland annat, att det »om tre lagutskott inrättas ter sig opraktiskt
att bibehålla den nuvarande bestämmelsen i 42 § 3 mom. riksdagsordningen
att lagutskotten å gemensamma sammanträden sig emellan skola
fördela de till dem hörande ärendena».
Efter inrättande av ett tredje lagutskott år 1949 har något återlämnande
av ärende från lagutskott till kamrarna icke förekommit.
Det synes utskottet ändamålsenligt, att de deputerade, som besluta om
fördelning av ärenden mellan lagutskotten, jämväl erhålla befogenhet att
besluta om återlämnande av ärende till kamrarna jämlikt § 17 riksdagsstadgan.
I anslutning härtill synes frågan om viss utsträckning av den i § 17 riksdagsstadgan
angivna tidsfristen för återlämnande av ärende från ständigt
utskott till kamrarna böra prövas. Den nu gällande fristen om åtta dagar
är enligt utskottets mening alltför knappt tillmätt. Utskottet föreslår därför,
att denna tidsfrist förlänges från åtta till fjorton dagar. Det synes dock
lämpligt att i författningstexten angives, att fristen skall räknas från den
tidpunkt, då ifrågavarande ärende inkom till vederbörande utskotts kansli;
utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att en sådan förlängning
av tidsfristen icke onödigtvis fördröjer ett utskotts behandling av
fråga om återlämnande.
Med anledning härav torde även § 18 mom. 1 riksdagsstadgan böra ändras.
Utskottet föreslår, att den där stadgade tidsfristen om åtta dagar för
framställning från ständigt utskott till kamrarna om visst ärendes över
-
4
Konstitutionsutskottets memorial nr 9.
lämnande till särskilt utskott skall räknas från den tidpunkt, då underrättelsen
om det särskilda utskottets tillsättande inkom till vederbörande ständiga
utskotts kansli. I detta fall bör emellertid enligt utskottets mening
icke någon utsträckning av tidsfristen från åtta till fjorton dagar för avlåtande
av framställning till kamrarna ifrågakomma, med hänsyn till att
tillsättande av ett särskilt utskott ofta beslutas vid en relativt sen tidpunkt
under en riksdagssession.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, med begagnande
av sin initiativrätt jämlikt § 38 mom. 1 riksdagsordningen, hemställa,
att riksdagen måtte antaga följande
Förslag
till
ändrad lydelse av §§ 17 och 18 riksdagssladgan.
(Nuvarande lydelse)
§ 17.
Anser ständigt utskott ett dit
hänvisat ärende ej böra av utskottet
handläggas, åligge utskottet att
därom senast inom åtta dagar, efter
det ärendet till utskottet inkom,
avgiva utlåtande till kamrarna,
vilka böra skyndsamt besluta,
om frågan skall av samma utskott
behandlas eller till annat utskott
överlämnas.
§ 18.
Mom. 1. Besluta kamrarna tillsätta
särskilt utskott för behandling
av något ärende, skall under
-
(Föreslag en lydelse)
§ 17.
Anser annat ständigt utskott än
lagutskott ett till utskottet hänvisat
ärende ej böra av detsamma
handläggas, åligge utskottet att
därom senast inom fjorton dagar,
efter det ärendet till utskottets
kansli inkom, avgiva utlåtande till
kamrarna, vilka böra skyndsamt
besluta, om frågan skall av samma
utskott behandlas eller till annat
utskott överlämnas.
Anse de i 20 % här nedan omförmälda
deputerade för lagutskotten
ett till behandling av lagutskott
hänvisat ärende ej böra av lagutskott
handläggas, åligge de deputerade
att därom senast inom fjorton
dagar, efter det ärendet till lagutskotts
kansli inkom, avgiva utlåtande
till kamrarna, varefter förfares
på sätt i första stycket sägs.
§ 18.
Mom. 1. Besluta kamrarna tillsätta
särskilt utskott för behandling
av något ärende, skall under
-
Konstitutionsutskottets memorial nr 9.
5
(Nuvarande lydelse)
rättelse därom ofördröjligen meddelas
det eller de ständiga utskott,
■som eljest skolat ärendet handlägga.
Har, innan beslutet fattades,
ärende av enahanda eller likartad
beskaffenhet blivit till ständigt utskott
hänvisat, skall sådant utskott
inom åtta dagar efter av berörda
underrättelse erhållen del
hos kamrarna göra framställning
om dylikt ärendes överlämnande
till det särskilda utskottet.
Mom. 2. Varder, sedan---
---motsvarande tillämpning.
(Föreslagen lydelse)
rättelse därom ofördröjligen meddelas
det eller de ständiga utskott,
som eljest skolat ärendet handlägga.
Har, innan beslutet fattades,
ärende av enahanda eller likartad
beskaffenhet blivit till ständigt
utskott hänvisat, skall sådant
utskott inom åtta dagar, efter det
berörda underrättelse till utskottets
kansli inkom, hos kamrarna
göra framställning om dylikt ärendes
överlämnande till det särskilda
utskottet.
Mom. 2. Varder, sedan----
---motsvarande tillämpning.
Stockholm den 11 mars 1952.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD LIALLÉN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Gottfrid Karlsson,* Elmgren, Gustav
Emil Andersson, Herlitz,* Hällgren, Fritiof Karlsson, Lundgren,* Sandberg,
Georg Pettersson* och Hansson*; samt
från andra kammaren: herrar Hallén, Pettersson i Norregård, von Friesen,
Fast, Norén,* Swedberg, Nolin, Gustafsson i Bogla, Hammar* och fru
Wallin*
Ej närvarande vid justeringen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.