Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående dyrtidstillågg för år 1952 å särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn, dels ock i ämnet väckta motioner.

1952-03-26 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1952:1, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående dyrtidstillågg för år 1952 å särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

1

Nr 1.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående dyrtidstillågg för år 1952 å

särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl.

barn, dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 8 februari 1952 dagtecknad proposition, nr 70, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till lag angående dyrtidstillågg

för år 1952 å särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn;

dels ock till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m.

för budgetåret 1952/53 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 9 300 000 kronor.

Det vid propositionen fogade lagförslaget är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

angående dyrtidstillågg för år 1952 å särskilda barnbidrag till änkors och

invaliders m. fl. barn.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Å särskilt barnbidrag, som avses i 5 § lagen den 26 juli 1947 (nr 530)

om särskilda barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn, skall dyrtidstillägg

utgå med 35 kronor för envar av månaderna maj, augusti och

december 1952.

Ä särskilt barnbidrag enligt 6 § nämnda lag skall dyrtidstillågg utgå med

20 kronor för vardera av månaderna maj och augusti 1952 samt 30 kronor

för december 1952.

2 §•

Dyrtidstillägg enligt denna lag utbetalas från pensionsstyrelsen utan särskild

ansökning.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1952. G sand. 2 avd. Nr 1.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

3 §•

Bestämmelserna i 14 § samt 17—20 §§ lagen om särskilda barnbidrag till

änkors och invaliders m. fl. barn ävensom 38 § 2 mom. sista stycket lagen

den 29 juni 1946 om folkpensionering skola äga motsvarande tillämpning

å dyrtidstillägg enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I anledning av propositionen ha väckts två motioner, nämligen inom

första kammaren nr 376 av herr Söderquist och herr Andersson, Axel, samt

inom andra kammaren nr 499 av fröken Vinge m. fl. I motionerna, vilka

äro likalydande, har hemställts,

»att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 70

måtte för sin del besluta, att dyrtidstillägget för 1952 a de särskilda barnbidrag,

som avses i 5 § lagen den 26 juli 1947 (nr 530) om särskilda barnbidrag

till änkors och invaliders m. fl. barn, skall utöver vad Kungl. Maj :t

föreslagit utgå med 35 kronor även för september 1952;

att riksdagen till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn

m. m. måtte för budgetåret 1952/53 under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 9 334 000 kronor;

samt att riksdagen i övrigt måtte beakta i motionerna framförda synpunkter.

»

Propositionen och motionerna ha, såvitt angår anvisande av anslag under

femte huvudtiteln hänvisats till statsutskottet samt i övrigt till lagutskott,

därvid de tilldelats andra lagutskottet. Enligt överenskommelse mellan

statsutskottet och andra lagutskottet ha propositionen och motionerna hänskjutits

till behandling av sammansatt stats- och andra lagutskott.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i propositionen framlagda

förslagen, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna åberopat till stöd

för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås såsom ett provisorium, att under år 1952 dyrtidstillägg

skola utgå å de särskilda barnbidragen. Tilläggen föreslås utbetalade

under maj, augusti och december. Å särskilda barnbidrag enligt 5 § i 1947

års lag — bidrag om högst 420 kronor om året — föreslås tilläggen skola

utgå med 35 kronor under envar av nämnda månader samt å bidrag enligt

lagens 6 § — bidrag om högst 250 kronor om året — med 20 kronor under

vardera av månaderna maj och augusti och med 30 kronor under decembei.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr l.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen föreslås fördelade mellan staten och

kommunerna efter samma grunder som gälla för de särskilda barnbidragen.

Kostnaderna beräknas till omkring 2,4 milj. kronor, varav omkring 1,7

milj. kronor skulle belöpa på staten och 0,7 milj. kronor på kommunerna.

För budgetåret 1952/53 äskas anslag till Särskilda barnbidrag till änkors

och invaliders barn m. m. med 9,3 milj. kronor.

Gällande bestämmelser.

Lagen den 26 juli 1947 (nr 530) om särskilda barnbidrag till änkors och

invaliders m. fl. barn trädde i kraft den 1 januari 1948. De enligt lagen

bidragsberättigade barnen kunna med hänsyn till förutsättningarna för

bidrags erhållande samt bidragsbeloppens storlek indelas i två huvudgrupper.

Den ena gruppen omfattar föräldralösa och med dem jämställda barn.

För barn tillhörande denna kategori utgör bidraget högst 420 kronor om

året (5 §). Den andra gruppen omfattar barn till änkor och invalider m. fl.

För dessa barn utgår bidraget med högst 250 kronor om året (6 §). Bidrag

utgår längst till och med den månad, under vilken barnet fyller sexton år.

Bidrag enligt 5 § utgår ej eller nedsättes efter vad som finnes skäligt,

därest barnet har inkomst, som ej härrör från barnets eget arbete och som

helt eller i mera väsentlig mån kan anses täcka kostnaden för barnets uppehälle

och uppfostran.

Bidrag enligt 6 § reduceras med hänsyn till både barnets och försörj arens

inkomst. Barns egen arbetsinkomst inverkar dock ej på bidragets storlek.

Underhållsbidrag från någon som enligt lag är skyldig utgiva sådant bidrag

samt bidragsförskott skall i sin helhet avdragas å barnbidraget. I övrigt

gäller att annan inkomst som barnet åtnjuter är avdragsfri intill ett belopp

av 100 kronor om året, varefter avdrag sker med hela det överskjutande

inkomstbeloppet. Beträffande inverkan av försörjarens inkomst gäller, att

för ensamstående försörj are en årsinkomst av 1 800 kronor är avdragsfri.

Motsvarande belopp för sammanlevande makar eller föräldrar utgör 2 200

kronor. Överskjutande inkomster reducera barnbidraget med 25 procent av

inkomsten och med ytterligare 50 procent — alltså med sammanlagt 75

procent — i vad inkomsten överstiger för ogift 3 200 kronor och för sammanlevande

makar eller föräldrar 4 600 kronor.

Under förutsättning att barnet icke har egen inkomst upphör rätten till

barnbidrag enligt 6 §, när försörjarens årsinkomst uppgår till följande

belopp.

Årsinkomst vid vilken

rätten till barnbidrag

upphör

1

barn

Kr

2

barn

Kr

3

barn

Kr

4

barn

Kr

5

barn

Kr

6

barn

Kr

För ensamstående ......

2 800

3 200

3 400

4 200

3 740

4 800

4 070

5 140

4 400

5 470

4 740

5 800

För makar sammanlagt . .

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

De särskilda barnbidragen utbetalas av pensionsstyrelsen. Angående

utbetalningen äro särskilda föreskrifter meddelade i kungörelsen den 26

september 1947 (nr 769) angående sättet och tiden för utbetalning av särskilda

barnbidrag samt bidrag till änkor och änklingar med barn. Utbetalningen

sker genom postgiro månadsvis, dock att vad som av månadsbeloppet

överskjuter helt krontal utbetalas årsvis i samband med utbetalningen

för december månad. Barn, som uppbära högsta barnbidrag enligt 5 §,

erhålla i enlighet härmed 35 kronor i månaden och barn, som uppbära

högsta barnbidrag enligt 6 §, 20 kronor för envar av månaderna januari—

november och 30 kronor för december.

Kommunerna bidraga för varje kalenderår till kostnaderna för de särskilda

barnbidragen med viss andel — motsvarande 3Ao procent för varje

fullt tiotal skatteören per invånare i kommunen — av kostnaden för bidrag,

som under året utbetalas för barn, beträffande vilka pensionsnämnd inom

kommunen under året varit behörig pröva ansökning om särskilt baiii*

bidrag av det slag, varom är fråga. Kommunen svarar dock för högst hälften

av kostnaden (19 §).

Antalet barn, som äro berättigade till särskilda barnbidrag enligt 5 och

6 §§, beräknas till 1 400 resp. 33 000.

Departementschefen.

De ökade levnadskostnaderna under senare tid ha medfört, att de särskilda

barnbidragen minskat i värde. En förbättring av dessa bidrag —

som utgå till kategorier vilka äro i särskilt behov av hjälp — är därför av

behovet påkallad.

Bestämmelserna i lagen om särskilda barnbidrag äro för närvarande föiemål

för översyn av särskilt tillkallade sakkunniga. Enligt direktiven för

dessa sakkunniga, vilka antagit benämningen änkepensioneringskommittén,

skola de sakkunniga bl. a. uppmärksamma frågan om de särskilda

barnbidragens belopp. Enligt vad jag erfarit har änkepensioneringskommittén

för avsikt att innevarande år framlägga ett förslag i ämnet. Kommitténs

betänkande torde emellertid icke föreligga färdigt i sådan tid, att

något därpå grundat förslag kan underställas årets riksdag. Med hänsyn

härtill och då det ej syntes mig försvarligt att i avvaktan på de mera

ingående överväganden, som kunna föranledas av kommitténs förslag, nu

helt underlåta att förbättra de särskilda barnbidragen, erhöll pensionsstyrelsen

i slutet av föregående ar under hand i uppdrag att uti eda fragan

om en provisorisk förbättring av dessa bidrag under år 1952.

Enligt pensionsstyrelsens förslag skall dyrtidskompensationen nu i ett

sammanhang fastställas för hela år 1952. Svenska landskommunernas förbund

förordar, att i stället ett system med indextillägg efter mönster av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 5

folkpensioneringen kommer till användning, alltså ett system där varje

stegring av levnadskostnaderna med fem intervaller automatiskt utlöser en

förhöjning av förmånerna. Med hänsyn till att det här är fråga om ett

provisorium och för att icke föregripa resultatet av änkepensioneringskoinmitténs

överväganden — som bl. a. avse frågan om en indexreglering

av de särskilda barnbidragen — ansluter jag mig i detta hänseende till

pensionsstyrelsens mening, vilken såvitt nu är i fråga delas av dem som i

övrigt yttrat sig i ärendet.

När det från angivna utgångspunkt gäller att bestämma dyrtidskompensationens

storlek kunna två olika metoder komma till användning. Den ena

metoden innebär att man inför procentuella tillägg, d. v. s. tillägg som stå

i proportion till barnbidragets storlek i varje särskilt fall. Enligt den andra

metoden göras tilläggen fixa, varigenom alla barn inom samma huvudgrupp

erhålla lika stora tillägg, vare sig barnbidraget utgår med oavkortat

eller med reducerat belopp. Med hänsyn till att den proportionella metoden

medför den olägenheten, att avdragsfaktorn — d. v. s. det procenttal, varmed

egen inkomst reducerar barnbidraget — stegras i takt med dyrtidstilläggets

höjning, och då pensionsstyrelsen anser det mindre lämpligt att

ens provisoriskt ytterligare skärpa avdragsreglerna, har pensionsstyrelsen

föreslagit att tilläggen skola göras fixa. I remissyttrandena är man ense

om att förbättringen av de särskilda barnbidragen ej bör ske enligt den

proportionella metoden. Jag är av samma mening.

Enligt pensionsstyrelsens förslag böra de fixa tilläggen vidare konstrueras

såsom fristående tillägg och alltså ej såsom förhöjning av själva barnbidragen.

Systemet med fristående tillägg medför, konstaterar styrelsen,

visserligen den effekten, att i de fall, då vederbörandes inkomst ligger obetydligt

under den gräns där rätt till särskilt barnbidrag upphör, fullt tilllägg

kommer att utgå, medan en blott ringa ökning av inkomsten, varigenom

gränsen passeras, resulterar i att både barnbidraget och tillägget bortfalla. De

fall, där en sådan effekt teoretiskt kan inträda, skulle dock enligt styrelsens

mening i praktiken bli ytterst få. På grund härav och då det andra

alternativet -— enligt vilket tilläggen utformas såsom en förhöjning av

själva barnbidragen -—- skulle nödvändiggöra en omräkning av alla barnbidrag

och medföra vissa arbetstekniska svårigheter samt dessutom starkt

undanskymma anordningens karaktär av provisorium, har pensionsstyrelsen

funnit sistnämnda alternativ ej böra ifrågakomma. Vid remissbehandlingen

har förslaget i denna del tillstyrkts, dock ej av socialstyrelsen

som förordat en förhöjning av själva barnbidragen.

Jag har redan förut givit tillkänna, att enligt min mening den nu företagna

förhöjningen av de särskilda barnbidragen bör givas en provisorisk

karaktär samt att tilläggen böra utformas på sådant sätt, att svårigheter

ej skapas vid övergången till en mera definitiv ordning. Ett system med

fristående dyrtidstillägg är härvid avgjort att föredraga. Visserligen upp
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

kommer i vissa fall en s. k. inkomsttröskel, men eftersom denna tröskel

blir obetydlig och de berörda fallen fåtaliga, anser jag mig kunna bortse

från denna olägenhet.

I fråga om det närmare bestämmandet av ett fristående dyrtidstillägg

har pensionsstyrelsen föreslagit, att tilläggen fördelas på tre månader, nämligen

maj, eventuellt mars, samt augusti och december. Med utgångspunkt

från vad tidigare anförts därom, att den provisoriska förhöjningen ej bör

överstiga 30 procent av barnbidragens maximibelopp, har pensionsstyrelsen

föreslagit, att tillägg å det stora flertalet barnbidrag — bidrag enligt 6 §

om högst 250 kronor — skola utgå med samma belopp, som nu vid oavkortat

barnbidrag utbetalas under nämnda månader, nämligen 30 kronor

i december och 20 kronor under vardera av de båda övriga månaderna. Tillläggen

skulle därmed komma att utgöra 70 kronor och motsvara 28 procent

av barnbidragets maximibelopp. Å de särskilda barnbidragen enligt

5 §, vilka nu utgå med 35 kronor under envar av årets månader, föreslås

tre tillägg om vartdera 35 kronor, alltså en dyrtidskompensation om sammanlagt

105 kronor, motsvarande 25 procent av maximibeloppet för dessa

barnbidrag. Med ifrågavarande system vinnes, att utanordningen av tillläggen

kan förenklas i alla fall, där barnbidragen utgå med oavkortat

belopp, genom att dubbla postgiroanvisningar tryckas och expedieras samtidigt

de tre månader tilläggen utgå. I de omkring 2 000 fall, då barnbidraget

är reducerat, få däremot postgiroanvisningarna å barnbidraget

kompletteras med dyrtidstilläggets belopp, något som emellertid ej behöver

bli nämnvärt tids- eller kostnadskrävande.

Jag övergår nu till att beräkna medelsbehovet för nästa budgetår under

förslagsanslaget till Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn

m. m., vilket anslag för innevarande budgetår är uppfört med 7,2 milj.

kronor.

Enligt pensionsstyrelsens i vederbörlig anslagsframställning redovisade

beräkningar torde de totala kostnaderna under budgetåret 1952/53 komma

att, med tillämpning av nu gällande bestämmelser, uppgå till 8,5 milj. kronor

för de särskilda barnbidragen och 2,5 milj. kronor för bidragen till

änkor och änklingar med barn, eller tillhopa 11 milj. kronor. Vid beräkningen

har förutsatts, att pensionspristalet — som reglerar indextillägget

å bidragen till änkor och änklingar med barn — förblir mellan 120 och

130. Den ökning i antalet skattekronor, som alltjämt torde kunna förväntas,

samt införandet av nya kommunala ortsavdrag vid 1953 års taxering

beräknas tillsammans ha den effekten, att kommunernas procentuella andelar

för nästa budgetår kunna uppskattas till 31 procent beträffande de

särskilda barnbidragen och 35 procent beträffande bidragen till änkor och

änklingar med barn. Med ledning härav beräknas kommunernas andel till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr i. 7

sammanlagt 3,5 milj. kronor och den på statsverket belöpande andelen av

kostnaderna till 7,5 milj. kronor.

Pensionspristalet har numera uppnått 133. Det synes lämpligt att vid

anslagsberäkningen för nästa budgetår förutsätta ett pensionspristal av 135.

Med anledning härav böra ytterligare 100 000 kronor beräknas för indextillägg.

I övrigt har jag icke något att erinra mot pensionsstyrelsens beräkning

i denna del.

Kostnaderna för ett genomförande av föreliggande förslag kunna beräknas

till omkring 2,4 milj. kronor, varav omkring 1,7 milj. kronor skulle

belöpa på staten och 0,7 milj. kronor på kommunerna. Statens kostnader för

de dyrtidstillägg, som äro avsedda att utbetalas i maj 1952, kunna skattas

till omkring 0,5 milj. kronor. Sistnämnda belopp torde få belasta det för

budgetåret 1951/52 anvisade förslagsanslaget till förevarande ändamål.

Även om kostnaderna för den nu föreslagna dyrtidskompensationen till

viss del komma att belasta statsbudgeten för innevarande budgetår, synas

övervägande skäl tala för att någon motsvarande anordning kommer att

genomföras även avseende år 1953. Medelsbehovet för dyrtidsförbättring

av de särskilda barnbidragen torde vid sådant förhållande böra för budgetåret

1952/53 beräknas till samma belopp, som nyss angivits i fråga om

statens kostnader för det föreslagna dyrtidstillägget under år 1952, eller

till 1,7 milj. kronor.

Jag föreslår sålunda, att ett förslagsanslag av (7 500 000 + 100 000 +

1 700 000) 9 300 000 kronor äskas för nästa budgetår.

Motionerna.

I motionerna framhålles, att det i propositionen föreslagna dyrtidstillägget

icke ger full kompensation för levnadskonstnadernas stegring. Motionärerna

fortsätta:

Inte heller den tekniska utformning, som dyrtidskompensationen erhållit

i det i propositionen framlagda förslaget, kan anses fullt tillfredsställande.

Departementschefen föreslår i likhet med pensionsstyrelsen, att dyrtidskompensationen

skall utgå i form av fixa, fristående tillägg. Detta innebär

att förmånstagarna inom vardera huvudgruppen i dyrtidstillägg erhåller

samma belopp i kronor räknat (enligt förslaget 105 resp. 70 kronor) oavsett

om barnbidragen utgår med till följd av inkomstprövningen reducerade

belopp eller icke. De nuvarande inkomstgränserna skulle därvid bibehållas.

Pensionsstyrelsen har varit medveten om de olägenheter, som medföljer

systemet med fristående fixa tillägg, men har ansett, att detta system

dock borde accepteras såsom ett provisorium i avvaktan på en mera definitiv

anordning. En lösning i form av förhöjning av själva barnbidragen

skulle nämligen med det nuvarande utbetalningssystemet möta vissa arbets
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr i.

tekniska svårigheter. Departementschefen har anslutit sig till pensionsstyrelsens

mening.

Med hänsyn till de arbetstekniska svårigheterna och till vikten av att

dyrtidskompensationen kan börja utbetalas så snart som möjligt, torde

det vara nödvändigt att godtaga det föreslagna systemet såsom ett provisorium.

Vi vill dock starkt understryka, att en definitiv reglering av dyrtidskompensationen

bör åstadkommas fr. o. m. nästa år, och att man då

bör övergå till ett system med förhöjning av själva barnbidragen.

Enligt vår mening tillhör de särskilda barnbidragen den kategori av

sociala förmåner, vilkas realvärde borde tryggas genom indexreglering.

Eftersom frågan om en mera definitiv dyrtidsreglering av de särskilda

barnbidragen är föremål för utredning avstår vi dock nu från att göra

yrkande härom i avvaktan på utredningens förslag.

Utskottet.

Starka skäl tala enligt utskottets mening för den förbättring av de

särskilda barnbidragen, som nu föreslås. Bidragens maximibelopp fastställdes

år 1947, och bidragen ha genom den därefter inträdda försämringen

av penningvärdet avsevärt förlorat i värde. Bidragen äro vidare

avsedda för grupper, som äro i särskilt behov av hjälp från samhällets

sida. En förbättring av dessa bidrag är därför synnerligen önskvärd, och

utskottet delar departementschefens uppfattning, att det icke synes försvarligt

att låta med denna förbättring anstå i avvaktan på det förslag

angående de särskilda barnbidragen, som änkepensioneringskommittén

kommer att framlägga.

Det nu framlagda förslaget om dyrtidstillägg avser endast år 1952, och

det är att betrakta som ett provisorium. Den i propositionen föreslagna

konstruktionen av förhöjningen, innebärande fixa, fristående tillägg, är,

såsom påpekas såväl i motionerna som i vissa remissyttranden, behäftad

med en del påtagliga brister, främst att det s. k. tröskelproblemet förvärras.

Med hänsyn till anordningens provisoriska karaktär anser utskottet

likväl det föreslagna systemet godtagbart. Motionärerna understryka, att

en definitiv reglering av dyrtidskompensationen bör åstadkommas från och

med nästa år och att man då bör övergå till ett system med förhöjning av

själva barnbidragen. Motionärerna anse vidare, att de särskilda barnbidragen

tillhöra den kategori av sociala förmåner, vilkas realvärde borde

tryggas genom indexreglering. Då, såsom ovan nämnts, bestämmelserna i

lagen om särskilda barnbidrag äro föremål för översyn av änkepensioneringskommittén,

som särskilt upplyst, att den kommer att avgiva förslag

om en mera definitiv dyrtidsreglering av bidragen, kan utskottet icke finna

lämpligt, att riksdagen nu skall uttala sig om hur dyrtidskompensationen

bör utformas för framtiden.

Vad angår förhöjningens storlek för år 1952 har till utgångspunkt tagits

dyrtidskompensationen inom folkpensioneringen. Då pensionspristalet för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 9

november 1951—januari 1952 utgjorde 130, har förhöjningen ansetts böra

ske inom ramen av 30 procent. I propositionen har föreslagits, att å bidrag

för föräldralösa och med dem jämställda barn — vilka bidrag utgöra högst

420 kronor om året — skall utgå tillägg med 35 kronor under en var av

månaderna maj, augusti och december samt att å bidrag för änkors och

invaliders m. fl. barn — bidrag om högst 250 kronor om året — skall utgå

tillägg med 20 kronor under vardera av månaderna maj och augusti och

med 30 kronor under december. Detta motsvarar en höjning med 25 resp.

28 procent av bidragens maximibelopp. Vid remissbehandlingen ha icke

framställts några erinringar mot förslaget i denna del. I motionerna har

däremot föreslagits, att tillägg för den förstnämnda gruppen barn skall

utgå jämväl under september månad med 35 kronor. Det sammanlagda

tillägget för denna grupp skulle därigenom komma att motsvara en förhöjning

med omkring 33 procent.

Pensionspristalet har för februari—april månader innevarande år fastställts

till 133, och såsom departementschefen uttalat, kommer detta tal

med all sannolikhet att ytterligare stiga inom den närmaste tiden. Med

hänsyn till den stegring av levnadskostnaderna som sålunda redan inträtt

synes, såsom motionärerna framhålla, den föreslagna dyrtidskompensationen

icke fullt tillräcklig för att återställa bidragens realvärde. Men utskottet

anser icke underkompensationen bliva av sådan storleksordning,

att den bör föranleda ändring i det av Kungl. Maj :t framlagda förslaget.

Med det föreslagna systemet för dyrtidstilläggens konstruktion synes det

icke kunna komma i fråga att avpassa tilläggen så, att de exakt ansluta sig

till pensionspristalet. Att, såsom motionärerna föreslagit, öka tillägget upp

till 33 procent allenast för den ena gruppen av ifrågavarande barn, nämligen

de föräldralösa och med dem jämställda, anser utskottet ur rättvisesynpunkt

mindre tillfredsställande. Behovet av kompensation för stegrade

levnadskostnader torde vara minst lika stort, när det gäller bidrag för

änkors och invaliders in. fl. barn.

På grund av vad nu anförts får utskottet med avstyrkande av motionerna

i denna del tillstyrka det av Kungl. Maj :t framlagda förslaget om dyrtidstillägg.

Mot utformningen av den föreslagna lagen har utskottet ej funnit

anledning till erinran.

Kostnaderna för genomförande av Kungl. Maj:ts förslag beräknas till

2,4 miljoner kronor, varav omkring 1,7 miljoner kronor skulle belöpa på

staten och 0,7 miljoner kronor på kommunerna. Anslaget till Särskilda

barnbidrag till änkors och invaliders barn in. in. har för innevarande

budgetår upptagits med 7 200 000 kronor och har i årets statsverksproposition

preliminärt beräknats till 9 200 000 kronor. I enlighet med Kungl.

Maj :ts i förevarande proposition gjorda beräkningar, som icke föranlett

någon erinran från utskottets sida, bör anslaget för nästa budgetår upplagas

till 9 300 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte med avslag å motionerna 1:376

och II: 499, såvitt de avse förevarande lagförslag, antaga

det genom propositionen framlagda förslaget till lag angående

dyrtidstillägg för år 1952 å särskilda barnbidrag till

änkors och invaliders m. fl. barn;

B. att riksdagen måtte med avslag å motionerna 1:376

och II: 499, såvitt de avse förevarande anslag, till Särskilda

barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. för budgetåret

1952/53 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 9 300 000 kronor;

C. att motionerna I: 376 och II: 499, i den mån de icke

besvarats genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 mars 1952.

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från statsutskottet: herrar Mårtensson i Uddevalla, Bergh*, Gustaf

Karlsson, Iwar Anderson*, Boman i Kieryd och Rubbestad;

från andra lagutskottet: herrar Norman, Sten, Wahlund, Jacobsson

i Igelsbo, fru Nordgren* och herr Hagård.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

RESERVATION

av herrar Boman i Kieryd, Wahlund och Jacobsson i Igelsbo, vilka ansett,

att utskottets utlåtande bort erhålla följande lydelse:

Starka skäl--—- (lika med utskottet)---att framlägga.

Det nu — ■—- -—- (lika med utskottet)---för framtiden.

Vad angår förhöjningens storlek för år 1952 har till utgångspunkt tagits

dyrtidskompensationen inom folkpensioneringen. Då pensionspristalet för

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

november 1951—januari 1952 utgjorde 130, har i propositionen förhöjningen

ansetts böra ske inom ramen av 30 procent. I propositionen har

föreslagits, att å bidrag för föräldralösa och med dem jämställda barn —

vilka bidrag utgöra högst 420 kronor om året — skall utgå tillägg med

35 kronor under en var av månaderna maj, augusti och december, samt

att å bidrag för änkors och invaliders in. fl. barn — bidrag om högst 250

kronor om året — skall utgå tillägg med 20 kronor under vardera av

månaderna maj och augusti och med 30 kronor under december. Detta

motsvarar en höjning med 25 resp. 28 procent av bidragens maximibelopp.

I motionerna har däremot föreslagits, att tillägg för den förstnämnda

gruppen barn skall utgå jämväl under september månad med 35 kronor.

Det sammanlagda tillägget för denna grupp skulle därigenom komma att

motsvara en förhöjning med omkring 33 procent.

Pensionspristalet har för februari—april månader innevarande år fastställts

till 133, och såsom departementschefen uttalat, kommer detta tal

med all sannolikhet att ytterligare stiga inom den närmaste tiden. Avsevärda

prisstegringar ha redan inträtt under innevarande år.

Med hänsyn till denna stegring av levnadskostnaderna är den i propositionen

föreslagna dyrtidskompensationen icke tillräcklig för att återställa

bidragens realvärde. Samma uppfattning gav departementschefen

uttryck åt i sitt svar i andra kammaren den 19 innevarande mars på fråga

angående återställande av de sociala förmånernas realvärde. Departementschefen

uttalade nämligen beträffande de särskilda barnbidragen i sitt svar

— efter att ha hänvisat till förevarande proposition och stegringen av

levnadskostnaderna — bl. a., att numera hade dock stegringen gått längre,

varför det torde kunna sägas, att den föreslagna förbättringen endast

knappt kompenserade penningvärdeförsämringen för bidragstagare med helt

särskilt barnbidrag. Utskottet anser särskilt angeläget, att statsmakterna

försöka bibehålla realvärdet av sådana förmåner som ifrågavarande barnbidrag.

Såsom ovan nämnts bör till utgångspunkt för den nu förordade

förhöjningen tagas dyrtidskompensationen inom folkpensioneringen. Med

det föreslagna systemet för dyrtidstilläggens konstruktion synes det dock

icke möjligt att avpassa tilläggen så, att de exakt ansluta sig till pensionspristalet.

Då detta tal emellertid redan före de senaste prisstegringarna stigit till

133 anser utskottet, att ramen för de nu föreslagna dyrtidstilläggen bör

vara minst 33 procent. Utskottet tillstyrker därför det av motionärerna

framförda förslaget, att tillägget för gruppen föräldralösa och med dem

likställda barn ökas med 35 kronor att utbetalas under september månad.

Härigenom uppkommer visserligen skillnad i kompensationsgraden jämfört

med gruppen änkors och invaliders in. fl. barn, men detta torde vara ofrånkomligt

med den föreslagna konstruktionen av tillägget och om man vill

fasthålla vid att bidragen böra utgöra samma månadsbelopp som utgår vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

helt bidrag. Framhållas må att liknande skillnad även uppkommer enligt

propositionens förslag.

På grund av vad nu anförts får utskottet med tillstyrkande av motionerna

i denna del förorda den ändringen i Kungl. Maj :ts förslag, att dyrtidstilllägg

för föräldralösa och med dem jämställda barn skall utgå, utöver vad

som föreslås i propositionen, jämväl under september månad 1952 med

35 kronor.

Kostnaderna för genomförande av Kungl. Maj :ts förslag beräknas till

2,4 miljoner kronor, varav omkring 1,7 miljoner kronor skulle belöpa på

staten och 0,7 miljoner kronor på kommunerna. Bifall till den av utskottet

förordade ändringen skulle medföra en kostnadsökning av omkring 49 000

kronor, varav 15 000 kronor skulle belöpa på kommunerna och 34 000

kronor på statsverket. Anslaget till Särskilda barnbidrag till änkors och

invaliders barn m. m. har för innevarande budgetår upptagits med 7 200 000

kronor och har i årets statsverksproposition preliminärt beräknats till

9 200 000 kronor. I enlighet med Kungl. Maj :ts i förevarande proposition

gjorda beräkningar och på grund av den av utskottet ovan förordade ändringen

bör anslaget för nästa budgetår upptagas till 9 334 000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen med

bifall till motionerna I: 376 och II: 499, såvitt de avse ifrågavarande

lagförslag, funnit viss ändring böra vidtagas i det

genom propositionen framlagda lagförslaget — måtte för

sin del antaga följande förslag till

Lag

angående dyrtidstillägg för år 1952 å särskilda barnbidrag till änkors''och

invaliders m. £1. barn.

Härigenom förordnas som följer.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

1 §•

Å särskilt barnbidrag, som avses i

5 § lagen den 26 juli 1947 (nr 530)

om särskilda barnbidrag till änkors

och invaliders m. fl. barn, skall dyrtidstillägg

utgå med 35 kronor för

envar av månaderna maj, augusti och

december 1952.

Å särskilt barnbidrag enligt 6 § nämnda lag skall dyrtidstillägg utgå med

20 kronor för vardera av månaderna maj och augusti 1952 samt 30 kronor

för december 1952.

(Utskottets förslag:)

1 §•

A särskilt barnbidrag, som avses i

5 § lagen den 26 juli 1947 (nr 530)

om särskilda barnbidrag till änkors

och invaliders m. fl. barn, skall dyrtidstillägg

utgå med 35 kronor för

envar av månaderna maj, augusti,

september och december 1952.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1. 13

2 §.

Dyrtidstillägg enligt denna lag utbetalas från pensionsstyrelsen utan särskild

ansökning.

3 §.

Bestämmelserna i 14 § samt 17—20 §§ lagen om särskilda barnbidrag till

änkors och invaliders m. fl. barn ävensom 38 § 2 mom. sista stycket lagen

den 29 juni 1946 om folkpensionering skola äga motsvarande tillämpning

å dyrtidstillägg enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

B. att riksdagen måtte med bifall till motionerna 1:376

och II: 499, såvitt de avse förevarande anslag, till Särskilda

barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. för budgetåret

1952/53 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 9 334 000 kronor;

C. att motionerna I: 376 och II: 499, i den mån de icke

besvarats genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Iduns tr., Esselte, Sthlm 52

216264

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.