Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av d el s Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 8 § bidragsförskottslagen den 11 juni 1943

1952-05-20 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1952:3, Utlåtande i anledning av d el s Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 8 § bidragsförskottslagen den 11 juni 1943

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats• och andra tagutskotts utlåtande nr 3.

1

Nr 3.

Utlåtande i anledning av d el s Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse av 8 § bidragsförskottslagen

den 11 juni 1943 (nr 382), m. m., dels ock i

ämnet väckta motioner.

Genom en den 9 april 1952 dagtecknad proposition, nr 230, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 8 § bidragsförskottslagen den 11 juni 1943 (nr 382).

Härigenom förordnas, att 8 § bidragsförskottslagen den 11 juni 19431

skall hava följande ändrade lydelse.

8

(Gällande lydelse:)

Bidragsförskott utgår med det belopp

barnets fader jämlikt rättens

beslut eller enligt avtal är skyldig att

utgiva till barnets underhåll, dock

högst med 250 kronor för år räknat.

§-

(Föreslagen lydelse:)

Bidragsförskott utgår med det belopp

barnets fader jämlikt rättens

beslut eller enligt avtal är skyldig att

utgiva till barnets underhåll, dock

högst med 324 kronor för år räknat.

Denna lag tråder i kraft den 1 juli

1952; dock skall i fråga om bidragsförskott,

som efter nämnda dag beviljas

för tid dessförinnan, 8 § i dess

hittillsvarande lydelse tillämpas.

Vidare har Kungl. Maj.t i proposition nr 1, bilaga 7, punkt 24, föreslagit

riksdagen, att under femte huvudtiteln till Ersättning till barnavårdsnåmn
-

1 Senaste lydelse av 8 § se SFS 1947: 532.

Bihang till riksdagens protokoll 1952. (I samt. 2 avd. Nr 3.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

derna för bidragsförskott för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 2 700 000 kronor.

I anledning av propositionen nr 230 ha inom riksdagen väckts fem motioner,

nämligen

inom första kammaren

nr 471 av fru Sjöström-Bengtsson och fru Carlqvist och

nr 488 av herr Weiland samt

inom andra kammaren

nr 621 av herr Bengtsson i Halmstad m. fl.,

nr 622 av fru Johansson i Skövde m. fl. och

nr 657 av fru Sjöstrand m. fl.

Vidare har utskottet till behandling i förevarande sammanhang förehaft

en före nämnda propositions avlämnande, inom andra kammaren väckt

motion, nr 408, av fru Löfqvist m. fl.

Motionen I: 471 är likalydande med motionen II: 622 och motionen I: 488

likalydande med motionen 11:657.

I samtliga motioner yrkas, att maximibeloppet för bidragsförskott måtte

höjas utöver vad som föreslås i propositionen. I motionen 11:408 hemställes,

att maximibeloppet måtte bestämmas till 360 kronor per år. I

övriga motioner yrkas, att maximibeloppet skall höjas till 420 kronor för

år räknat. I motionen 11:621 har framlagts följande förslag till lydelse

av 8 § bidragsförskottslagen: »Bidragsförskott utgår med det belopp barnets

fader jämlikt rättens beslut eller enligt avtal är skyldig att utgiva till

barnets underhåll, dock högst med 420 kronor för år räknat.»

Propositionen nr 230 och motionerna ha hänvisats till lagutskott och tilldelats

andra lagutskottet. Enligt överenskommelse mellan statsutskottet

och andra lagutskottet ha sistnämnda proposition samt motionerna ävensom

ovannämnda punkt i statsverkspropositionen hänskjutits till behandling

av sammansatt stats- och andra lagutskott.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen

framlagda lagförslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna åberopat

till stöd för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför

ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

Gällande bestämmelser.

Genom bidragsförskottslagen den 11 juni 1943 (nr 382; ändr. 532/1947)

har det allmänna i viss omfattning åtagit sig att förskottera underhållsbidrag,

som barn under 16 år enligt lag äger utfå av sin fader men denne

underlåter att betala.

Bidragsförskott kan beviljas för såväl barn i som barn utom äktenskap.

I båda fallen kräves dock, att barnets föräldrar leva åtskilda och att barnet

ej sammanbor med fadern.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr ,''i. 3

Genom bidragsförskottet blir fadern icke befriad från sin underhållsskyldighet,

utan det allmänna har rätt att av honom återkräva det förskotterade

beloppet. För att rätt till bidragsförskott skall föreligga fordras

därför, att underhållsskyldigheten blivit fastställd i vederbörlig ordning,

d. v. s. antingen genom beslut av domstol eller genom skriftligt, av två

personer bevittnat avtal.

Enligt lagens 8 § utgår bidragsförskottet med det belopp, som fadern

enligt domstolsbeslutet eller avtalet är skyldig att utgiva, dock med högst

250 kronor för år. Förskottet är således maximerat. I motsats till vad som

var fallet före de år 1947 genomförda ändringarna i lagen är det däremot

helt oberoende av moderns och barnets ekonomiska förhållanden.

Bidragsförskott beviljas och utbetalas av vederbörande barnavårdsnämnd,

som även har att vidtaga erforderliga åtgärder för att indriva det förskotterade

beloppet hos fadern. Kostnaderna bestridas, i den mån ersättning

icke kunnat uttagas av denne, till 3/« av statsverket och 1/i av den

kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet. Statsverkets andel

i kostnaderna utbetalas till kommunerna i efterskott per budgetår.

Socialstyrelsens förslag.

Den 29 februari 1952 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen att efter

vederbörlig utredning inkomma med förslag till höjning av bidragsförskottens

maximibelopp. Socialstyrelsen har i skrivelse den 15 mars 1952

föreslagit, att maximibeloppet höjes till 420 kronor.

Socialstyrelsen erinrar inledningsvis om att levnadskostnaderna ökat

väsentligt sedan bidragsförskottens maximibelopp fastställdes år 1947. Med

hänsyn härtill finner styrelsen behovet av en förhöjning av

bidragsförskotten — vilka i övervägande grad utgå till mödrar i

knappa ekonomiska omständigheter — så uppenbart, att en närmare motivering

härför ej vore erforderlig.

Socialstyrelsen åberopar emellertid även andra skäl än de ökade levnadskostnaderna

för en förbättring av bidragsförskotten. Härutinnan hänvisar

socialstyrelsen bl. a. till det förslag om generell höjning av vissa före

år 1951 fastställda familjerättsliga underhållsbidrag, som numera genom

propositionen nr 222 förelagts innevarande riksdag. Styrelsen hänvisar vidare

till den provisoriska förbättring av de särskilda barnbidragen, som

årets riksdag fattat beslut om.

I fråga om den förhöjning av bidragsförskottens maximibelopp, som nu

bör ifrågakomma, uppställer socialstyrelsen som ett minimikrav, att full

kompensation erhålles för den levnadskostnadsökning, som inträtt efter det

nu gällande belopp fastställdes. Starka skäl talade emellertid för en ytterligare

förhöjning. Lagstiftningen om bidragsförskott kunde sägas organiskt

ansluta sig till de civilrättsliga stadgandena om föräldrars underhållsskyl
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

dighet mot barn. Då fadern icke kunde eller ville betala det i laga ordning

fastställda underhållsbidraget, ställde sig samhället som ekonomisk garant

för att barnet erhölle detta bidrag. Med hänsyn härtill borde de förskotterade

beloppen till sin storlek så nära som möjligt ansluta sig till de underhållsbidrag,

som normalt fastställdes för den grupp av barn, till vilka

bidragsförskott huvudsakligen utginge. Av konstruktionen följde också,

att det allmänna hade rätt att av de underhållsskyldiga återkräva förskotterade

belopp. För närvarande indreves cirka 40 procent av de utbetalade

förskotten av fäderna. Härigenom finge bidragsförskotten icke

på samma sätt som de särskilda barnbidragen karaktären av ett rent

understöd från det allmänna. Kostnaderna för det allmänna bleve också

—- vid samma bidragssumma — betydligt lägre för bidragsförskotten än

för de särskilda barnbidragen.

I detta sammanhang pekar socialstyrelsen på de avsevärda olägenheter,

som äro förknippade med att de avtalade eller utdömda underhållsbidragen

numera i regel överstiga maximibeloppet för bidragsförskott. Detta medförde,

att såväl barnavårdsnämnden som modern finge fordran på löpande

underhållsbidrag, vilket förhållande barnavårdsnämnden vore pliktig beakta

vid redovisning av de belopp, som indrivits från den underhållsskyldige.

Därest detta belopp icke försloge till gäldandet av såväl barnavårdsnämndens

som moderns fordran, skulle de influtna beloppen fördelas

dem emellan. Detta innebure ett avsevärt merarbete för barnavårdsnämnderna

och hade visat sig medföra en viss obenägenhet från i synnerhet

mindre nämnders sida att bevilja förskott. Det syntes därför även av

denna anledning vara angeläget, att bidragsförskotten så nära som möjligt

anslöte sig till de underhållsbidrag, som utginge inom förutnämnda grupp.

Vid sina överväganden angående maximibeloppets storlek har socialstyrelsen

utgått ifrån att ett betydande antal underhållsbidrag även efter

den ifrågasatta generella höjningen av de äldre underhållsbidragen komme

att utgöra 35 å 40 kronor per månad. Styrelsen har även tagit hänsyn till

att maximibeloppet, emedan bidragsförskotten utbetalas månatligen, bör

vara jämnt delbart med tolv.

Beträffande frågan om maximibeloppen för bidragsförskott och särskilda

barnbidrag till änkors och invaliders m. fl. barn böra vara lika stora uttalar

socialstyrelsen, att en sådan överensstämmelse beträffande beloppen

om än önskvärd icke vore oundgängligen nödvändig. Styrelsen anför härom

bl. a. följande.

Till eu början kan erinras därom, att barn till här ifrågavarande grupper

— i huvudsak änkor å en sidan och frånskilda eller ogifta kvinnor å

den andra — för vilka bidrag utgår i form av särskilda barnbidrag respektive

bidragsförskott, icke äro helt jämställda i fråga om samhälleliga hjälpåtgärder

trots den nuvarande överensstämmelsen i fråga om bidragens

maximibelopp. Dels äro nämligen de särskilda barnbidragen i motsats till

bidragsförskotten inkomstprövade, dels kan till änkor (änklingar), om

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3. 5

vederbörande hos sig har eget barn under 10 års ålder, utgå särskilt årligt

bidrag med maximibelopp varierande mellan 1 000 och 600 kronor. Även om

enhetlighet beträffande maximibeloppen för bidragsförskotten och de särskilda

barnbidragen bibehålies, uppnås sålunda ändock icke någon matematisk

rättvisa mellan de båda grupperna av bidragsmottagare. Därjämte

kan framhållas, att bidragsförskotten, som tidigare nämnts, ha en annan

konstruktion än de särskilda barnbidragen, varför också av den anledningen

en fullständig överensstämmelse i fråga om beloppen icke kan

anses erforderlig.

Därest emellertid maximibeloppen för bidragsförskotten och de särskilda

barnbidrag, som utgå enligt 6 § lagen om sådana bidrag, anses böra vara

lika stora — för vilken synpunkt beaktansvärda skäl helt visst kunna

anföras — behöver detta likväl icke hindra, att maximibeloppet för bidragsförskotten

nu höjes i enlighet med styrelsens förslag. Den förbättring

av de särskilda barnbidragen, varom förslag föreligger, är nämligen

avsedd att endast utgöra ett provisorium i avvaktan på änkepensioneringskommitténs

förslag till en mera definitiv reglering av sistnämnda bidrags

storlek. Vid behandlingen av det förslag härutinnan, som kommittén kom:"

mer att framlägga, kan enhetlighet i fråga om de olika bidragens maximibelopp,

om sådan anses böra ifrågakomma, åvägabringas.

Socialstyrelsen har beräknat, att, därest bidragsförskottens maximibelopp

höjes till 420 kronor, statens kostnader för bidragsförskotten komma att

årligen ökas från nuvarande 2,7 milj. kronor till 4,8 milj. kronor.

Departementschefen.

Den nu gällande regeln om maximering av bidragsförskottet till 250

kronor för år tillkom år 1947, då lagen erhöll sin nuvarande lydelse. Vid

detta tillfälle ansågs ett belopp av 250 kronor om året tillräckligt för att

jämte det allmänna barnbidraget och andra sociala förmåner tillförsäkra

ifrågavarande grupper av barn en ur samhällets synpunkt önskvärd minimistandard.

Sedan dess har emellertid en fortskridande försämring av penningvärdet

ägt rum. Som belysning härav kan nämnas, att levnadskostnadsindex

i 1935 års serie utan skatter och sociala förmåner under åren

1947—1951 stigit från 156 till 204, d. v. s. med omkring 30 procent. Om

bidragsförskottet skall kunna fylla sitt ursprungliga syfte är det därför

enligt min mening nödvändigt, att en höjning av dess maximibelopp kommer

till stånd.

En sådan höjning ligger helt i linje med det förslag till lag om höjning

av vissa underhållsbidrag, som genom proposition denna dag efter föredragning

av t. f. chefen för justitiedepartementet underställts riksdagen och

som innebär, att familjerättsliga underhållsbidrag, vilka bestämts genom

dom som meddelats eller avtal som slutits före den 1 januari 1951, fr. o. m.

den 1 instundande juli skola i närmare angiven ordning höjas med hänsyn

till penningvärdets fall. Om detta förslag genomföres men bidragsförskottslagens

maximiregel lämnas oförändrad, blir resultatet, såsom

socialstyrelsen påpekat, att de barn, som äro hänvisade till att utfå sitt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

underhåll av fadern i form av bidragsförskott, icke komma i åtnjutande

av den förbättring, som avses med förslaget.

När det gäller att taga ståndpunkt till frågan, hur högt bidragsförskottets

maximibelopp skall sättas, bör enligt min mening hänsyn tagas till storleken

av en annan med bidragsförskottet nära besläktad social förmån,

nämligen det särskilda barnbidraget. Sådant bidrag utgår till två huvudgrupper

av barn. Den ena gruppen omfattar föräldralösa barn; för dem

utgör bidraget högst 420 kronor om året. Till den andra gruppen höra

bl. a. barn, vilkas fäder avlidit, och barn av okända fäder, d. v. s. barn som

ur de synpunkter det här gäller äro likställda med dem, till vilka bidragsförskott

må utgå men som på grund av bidragsförskottslagens konstruktion

icke kunna komma i åtnjutande av sådant bidrag. För de barn, som

tillhöra sistnämnda grupp, utgör det särskilda barnbidraget högst 250

kronor om året. Bakom denna maximering ligga samma synpunkter, som

varit avgörande, då bidragsförskottets maximibelopp bestämts till 250 kronor

om året.

Emellertid skola enligt den av riksdagen numera godkända propositionen

nr 70 för år 1952 dyrtidstillägg utgå å de särskilda barnbidragen.

För de bidrag, som äro maximerade till 250 kronor, skall tillägget utgöra

70 kronor, vilket motsvarar 28 procent av bidragets maximibelopp. Då

frågan om dessa tillägg anmäldes i statsrådet erinrade jag om att bestämmelserna

i lagen om särskilda barnbidrag vore föremål för översyn

av änkepensioneringskommittén, vilken hade för avsikt att under innevarande

år framlägga ett förslag i ämnet. Med hänsyn härtill ansåg jag,

att tilläggen borde givas provisorisk karaktär och utformas på ett sådant

sätt, att svårigheter ej skapades vid övergången till en mera definitiv

ordning. Såsom nyss framhållits äro bidragsförskotten och de särskilda

barnbidragen förmåner, vilka stå varandra mycket nära, och enligt

vad jag erfarit är det sannolikt, att det resultat, vartill änkepensioneringskommittén

kan komma i fråga om barnbidragens storlek, medför att jämväl

frågan om bidragsförskottens maximibelopp måste tagas under omprövning.

Under sådana omständigheter anser jag mig nu icke böra förorda

större höjning av sistnämnda belopp än som motsvarar de föreslagna

tilläggen till barnbidragen. Eftersom bidragsförskottet utbetalas månadsvis

synes det dock lämpligt att jämka dess maximibelopp uppåt, så att det

blir jämnt delbart med 12.

På grund av vad nu anförts tillstyrker jag att maximibeloppet för bidragsförskottet

höjes med 74 kronor, d. v. s. från 250 till 324 kronor för år.

Kostnaden för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat

uttagas av den underhållsskyldige, till 3/« av statsverket och */« av den

kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet. Om föreliggande förslag

genomföres, beräknas statens andel i kostnaderna komma att öka med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3. 7

omkring 0,8 milj. kronor per år. Eftersom kommunerna erhålla gottgörelse

av staten i efterskott per budgetår, kommer ökningen emellertid icke att

belasta statsbudgeten under nästkommande budgetär.

Utskottet.

En höjning av bidragsförskottens maximibelopp är uppenbarligen befogad

och bör omedelbart komma till stånd.

I propositionen föreslås, att maximibeloppet — som nu är 250 kronor

för barn och år — skall fastställas till 324 kronor per år, vilket alltså skulle

motsvara 27 kronor per månad. Enligt utskottets mening tala visserligen

vägande skäl för motionärernas synpunkt, att maximibeloppet borde ytterligare

höjas. Därigenom skulle maximibeloppet komma att bättre ansluta

sig till de underhållsbidrag, som fadern på grund av avtal eller domstolsutslag

numera i regel är pliktig att utgiva. Vidare skulle grundtanken med bidragsförskotten,

nämligen att samhället skall förskottera de underhållsbidrag,

som fadern underlåter att betala, bliva bättre tillgodosedd. Såsom socialstyrelsen

påpekat, skulle detta även innebära fördelar ur administrativ

synpunkt. Ytterligare skäl för detta högre belopp kunna åberopas, såsom

t. ex. den stegring av levnadskostnaderna, som inträtt under innevarande

år. Vid bedömandet av denna fråga bör man uppenbarligen jämväl hålla i

minnet, att det allmänna äger rätt att av den underhållsskyldige återkräva

förskotterade belopp. Enligt socialstyrelsens uppgifter indrives f. n. cirka

40 procent av de utbetalda förskotten av fäderna.

När utskottet oaktat vad nu anförts icke anser sig kunna biträda motionärernas

yrkanden, beror det främst på sambandet mellan bidragsförskotten

och de särskilda barnbidragen till änkors och invaliders in. fl. barn.

I olika sammanhang har framhållits önskvärdheten av lika stora maximibelopp

för dessa bidrag. De särskilda barnbidragen till nyssnämnda barnkategori

komma till följd av riksdagens tidigare beslut i år att för år 1952

utgå med sammanlagt 320 kronor. Denna förhöjning är att anse som ett

provisorium i avbidan på änkepensioneringskommitténs förslag i ämnet,

vilket är att förvänta inom en nära framtid. Enligt vad departementschefen

uttalat, är det sannolikt att det resultat, vartill änkepensioneringskominittén

kan komma i fråga om barnbidragens storlek, kommer att medföra, att

jämväl frågan om bidragsförskottens maximibelopp måste tagas under omprövning.

För att icke försvåra ett slutligt ställningstagande till frågan om

storleken av bidragsbeloppen — såväl när det gäller de särskilda barnbidragen

som bidragsförskotten — anser sig utskottet icke böra förorda högre

maximibelopp för bidragsförskotten än det av Kungl. Maj:t föreslagna.

En höjning av maximibeloppet till 420 kronor, såsom yrkas i flertalet motioner,

skulle vidare medföra betydande kostnadsökningar, nämligen omkring

2,1 miljoner kronor enbart för statens del. Med hänsyn till vad nu

anförts kan utskottet alltså icke tillstyrka bifall till förevarande motioner.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.

Ökningen av bidragsförskottens maximibelopp i enlighet med propositionens

förslag beräknas för statens del medföra en kostnadsökning med

omkring 0,8 miljoner kronor per år. Eftersom kommunerna erhålla gottgörelse

av staten i efterskott per budgetår kommer ökningen icke att belasta

statsbudgeten under nästkommande budgetår.

Anslaget Ersättningar till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott är

för innevarande budgetår upptaget med 2 800 000 kronor. Med hänvisning

till medelsåtgången under budgetåret 1950/51 har socialstyrelsen föreslagit,

att anslaget måtte nedräknas med 100 000 kronor, vilket förslag departementschefen

tillstyrkt. I enlighet med vad Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen

föreslagit bör därför anslaget för nästa budgetår upptagas till

2 700 000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte med avslag å förevarande motioner,

1:471, 1:488, 11:408, 11:621, 11:622 och 11:657, antaga

det genom propositionen nr 230 framlagda förslaget

till lag om ändrad lydelse av 8 § bidragsförskottslagen den

11 juni 1943 (nr 382);

B. att riksdagen måtte till Ersättning till barnavårdsnämnderna

för bidragsförskott för budgetåret 1952/53 under

femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000

kronor.

Stockholm den 20 maj 1952.

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från statsutskottet: herrar Mårtensson i Uddevalla, Iwar Anderson,

Bergman, Magnusson*, Boman i Kieryd och Johansson i Mysinge;

från andra lagutskottet: herrar Norman, Nils Elowsson*, Bengtson,

Jacobsson i Igelsbo, fru Nordgren och herr Hagård.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Iduns tr„ Esselte, Sthlm 52

216392

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.