Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om extra tillägg för år 1952 å folkpensioner m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1952-05-20 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1952:4, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om extra tillägg för år 1952 å folkpensioner m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4.

1

.Nr 4.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om extra tillägg för år 1952 å folkpensioner

m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 25 april 1952 dagtecknad proposition, nr 238, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogat förslag till lag om extra tillägg för år

1952 å folkpensioner m. m.;

dels ock till Extra tillägg å folkpensioner m. m. för budgetåret 1952/53

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 37 000 000 kronor.

Det vid propositionen fogade lagförslaget är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

om extra tillägg för år 1952 å folkpensioner m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Å folkpension i form av allmän ålderspension, tilläggspension eller änkepension

skall för juli 1952 utgå extra tillägg med 30 kronor för änkepensionsberättigad

och för hustru, som uppbär hustrutillägg, 40 kronor

för gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension eller tilläggspension

eller vars hustru uppbär hustrutillägg, samt 50 kronor för

annan pensionsberättigad.

Å bidrag enligt lagen den 26 juli 1947 om bidrag till änkor och änklingar

med barn skall för juli 1952 utgå extra tillägg med 30 kronor.

2 §•

Vad som är stadgat i 13, 17 och 18 §§, 38 § 2 mom. andra—fjärde styckena

samt 40 § lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering skall äga motsvarande

tillämpning å tillägg enligt denna lag.

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. 2 avd. Nr 4.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4.

Tillägg enligt denna lag skall ej anses såsom inkomst enligt 14 § lagen

om folkpensionering.

3 §•

Tillägg enligt denna lag utbetalas, utan särskild ansökning därom, från

pensionsstyrelsen samtidigt med den förmån, varå tillägget utgår.

4 §•

De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för tillämpningen av

denna lag, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I anledning av propositionen ha väckts två motioner, nämligen inom

första kammaren nr 510 av herr Bergvall m. fl. och inom andra kammaren

nr 666 av herr Ohlin m. fl. I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts,

»att rikdagen måtte

1. i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att en skyndsam utredning rörande

folkpensionärernas andel i den allmänna standardhöjningen kommer

till stånd;

2. utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit i proposition nr 238 besluta ytterligare

ett extra tillägg för år 1952 å den allmänna ålderspensionen, tilläggspensioner

och änkepensioner samt änke- och änklingsbidragen att utbetalas

i oktober månad;

3. till Extra tillägg å folkpensioner m. m. för budgetåret 1952/53 under

femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 74 000 000 kronor.»

Före propositionens avlämnande ha vid innevarande års riksdag väckts

likalydande motionerna nr 110 i första kammaren av herr Norling och herr

Persson, Helmer, samt nr 148 i andra kammaren av herr Senander m. fl.

I dessa motioner har hemställts, »att riksdagen måtte besluta höja grundpensionen

för ålderspensionärerna med 300 kronor för ensamstående och

480 kronor för två makar;

att maximibeloppet för invalidpensionen höjes på samma sätt;

att änkepensionen höjes med 180 kronor; samt

att indextillägg enligt gällande grunder skall utgå på de sålunda förhöjda

beloppen i deras helhet».

Propositionen och motionerna I: 510 och II; 666 ha, såvitt angår anvisande

av anslag under femte huvudtiteln, hänvisats till statsutskottet

samt i övrigt till lagutskott, därvid de tilldelats andra lagutskottet. Motionerna

I: 110 och II: 148 ha hänvisats till lagutskott och tilldelats andra

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4.

lagutskottet. Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet

ha propositionen och motionerna hänskjutits till behandling av

sammansatt stats- och andra lagutskott.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i propositionen och

motionerna framlagda förslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför

icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

I propositionen föreslås i anslutning till de prishöjningar å livsmedel,

som sammanhänga med prisöverenskommelserna på jordbrukets område,

att under innevarande år ett extra tillägg skall utbetalas till folkpensionärerna.

Tillägget, som avses skola utbetalas under juli månad, föreslås skola

utgå helt av statsmedel och utgöra 30 kronor för änkepensionsberättigad

och för hustru, som uppbär hustrutillägg, 40 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension eller tilläggspension eller vars

hustru uppbär hustrutillägg — d. v. s. för äkta makar tillhopa 80 kronor

—• samt 50 kronor för annan pensionsberättigad.

Personer, som åtnjuta änke- och änklingsbidrag, föreslås skola erhålla

samma extra tillägg som änkepensionärerna, d. v. s. 30 kronor.

Kostnaderna för de extra tilläggen beräknas till i runt tal 37 milj. kronor.

Föredragande departementschefen, statsrådet Sträng, har i propositionen

anfört bland annat följande:

»Pensionspristalet för månaderna februari—april 1952 bestämdes genom

kungörelse den 18 januari 1952 (nr 10) till 133. Genom kungörelse den

18 april 1952 (nr 146) har pensionspristalet för månaderna maj—juli 1952

fastställts till 135. I enlighet härmed utgår från och med maj 1952 den

allmänna ålderspensionen för ogift efter ett belopp för år räknat av

(1 000 + 350 —) 1 350 kronor, medan makar som båda äro ålderspensionärer

sammanlagt uppbära allmän ålderspension efter ett årsbelopp av

(800 + 800 + 280 + 280 =) 2 160 kronor.

Den indexreglering av folkpensionerna, som kom till stånd efter beslut

av 1950 års riksdag — och år 1951 reviderades bl. a. i fråga om utbetalningssystemet

— syftar till att upprätthålla folkpensionernas realvärde och

avser således att ge folkpensionärerna täckning för den levnadskostnadsökning,

som inträffat efter det folkpensioneringslagen antogs i juni 1946.

Av vad jag redan anfört framgår också att indexregleringen medfört en

betydande förhöjning av folkpensionernas i lagen angivna belopp.

Icke desto mindre torde det vara anledning att bereda folkpensionärerna

en särskild kompensation för levnadskostnadsökningarna. Härför talar

framför allt prisutvecklingen i fråga om vissa av våra viktigaste livsmedel.

Under det gångna året ha priserna på livsmedel höjts vid två tillfällen, och

den senaste prisöverenskommelsen i fråga om jordbruksprodukterna kommer

att under årets senare del medföra ytterligare prishöjningar. Härut
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4.

innan får jag hänvisa till den redogörelse för hithörande förhållanden, som

lämnats av chefen för jordbruksdepartementet.

Visserligen kan sägas att i den mån ifrågavarande prisförhöjningar taga

sig uttryck i en höjning av socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex,

även pensionspristalet kommer att påverkas i för folkpensionärerna förmånlig

riktning. Att märka är dock att utgiftsfördelningen i en folkpensionär

sbudget i viss mån skiljer sig från utgiftsfördelningen i den budget,

som ligger till grund för socialstyrelsens levnadskostnadsindex, bl. a. därigenom

att i pensionärsbudgeten utgifterna i högre grad än i indexbudgeten

äro koncentrerade till livsmedelsposten. Denna skillnad har fått sin

särskilda accentuering genom årets prisfördyringar å livsmedel; fördyringar

som alltså måste bli förhållandevis mer kännbara för folkpensionärerna.

Härtill kommer att — även om efter den omläggning av indexregleringen

av folkpensionerna som beslöts föregående år indextilläggen

snabbt kunna anpassas efter växlingar i prisnivån — en viss eftersläpning

av indexkompensationen alltjämt äger rum och för övrigt torde vara

ofrånkomlig. Den i mars 1952 genomförda prishöjningen å livsmedelspriserna

kommer t. ex. icke att, såvitt folkpensionerna angår, ge utslag förrän

i fråga om det pensionspristal som i juli fastställes för månaderna augusti—

oktober; därmed ej sagt med ett ytterligare indextillägg som följd. Uppenbart

är att denna eftersläpning under mellantiden kan vålla besvärligheter

för stora grupper av folkpensionärerna.

Naturligen kunna olika meningar göra sig gällande beträffande frågan

om den väg, som man lämpligen bör beträda när det gäller att i nuvarande

situation förbättra folkpensionärernas ställning. Som bekant har uppgörelsen

avseende prissättningen inom jordbruket föranlett att i samband med

höjningen av smörpriset priset på margarin höjts utöver vad som direkt

betingats av ökade produktionskostnader. Med hänsyn härtill och då kostnaden

för matfett torde spela en viktig roll i pensionärernas livsinedelsbudget

har den tanken uppkommit, att man borde för folkpensionärerna införa

rabattkort å matfett. Ett dylikt system är dock alltid förenat med vissa

olägenheter och besvärligheter; och det synes mig som om det eftersträvade

syftet skulle kunna vinnas på ett enklare och smidigare sätt och med anlitande

av redan förefintlig teknisk apparatur. Jag syftar härvid på det

system för utgivande av indextillägg, som redan finnes inom folkpensioneringen.

Vid övervägande av denna fråga har jag därför stannat för att folkpensionärerna

bör beredas den erforderliga kompensationen i form av ett särskilt,

fristående engångstillägg å pensionerna. Detta tillägg synes böra utgå å

samma folkpensionsförmåner som nu förhöjas genom indextillägg, nämligen

allmän ålderspension, tilläggspension och änkepension, samt utbetalas

i juli månad innevarande år i samband med folkpensionsförmånerna

för nämnda månad. Det extra tilläggets belopp torde lämpligen kunna an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4. 5

knytas till indextillägget, så att det extra tillägget till storleken får motsvara

ett indexsteg för vederbörande pensionärskategori. Det extra tillägget

bör givetvis av administrativa och andra skäl icke vara beroende av inkomstprövning

utan utgå med samma belopp vare sig pensionen är oavkortad

eller reducerad.

Såsom redan berörts utgå änke- och änklingsbidragen enligt lagen den

26 juli 1947 om bidrag till änkor och änklingar med barn med belopp

motsvarande änkepension och bostadstillägg enligt folkpensioneringslagen.

Indexregleringen av änkepensionerna har ansetts böra föra med sig, att

även änke- och änklingsbidragen indexreglerats. Det synes naturligt att det

extra tillägget utgår även å sistnämnda bidrag.»

Utskottet.

Vad först angår frågan om höjning av folkpensionernas grundbelopp,

torde det onekligen förhålla sig så, att pensionsbeloppen i viss utsträckning

äro otillräckliga för att pensionstagarna skola kunna leva på en tillfredsställande

standard. I och för sig är det därför önskvärt att kunna

förbättra existensvillkoren för folkpensionärerna genom att höja pensionernas

grundbelopp. Vid bedömande av detta spörsmål måste emellertid

hänsyn tagas till en rad olika faktorer såsom det ekonomiska läget, befolkningsutvecklingen,

andra önskvärda och planerade sociala reformer o. s. v.

En höjning av grundbeloppen, särskilt av den storleksordning som föreslås

i motionerna I: 110 och II: 148, skulle medföra högst avsevärda kostnadsökningar.

Utrymme för sådana kostnadsökningar torde f. n. icke finnas.

Utskottet vill här endast erinra om den förhållandevis stora andel av utgifterna

i riksstaten som hänföra sig till folkpensionerna. Under nästa

budgetår torde de i driftbudgeten uppförda sammanlagda utgifterna för

folkpensionerna komma att uppgå till minst omkring 1 050 miljoner kronor.

Såvitt utskottet kan bedöma, måste man därför tills vidare genom

partiella reformer försöka förbättra folkpensionärernas ställning. Det i

utskottets utlåtande nr 5 behandlade förslaget om ändrade avdragsregler

och ny konstruktion av bostadstillägget, vilket förslag väntas medföra en

merkostnad av omkring 25 miljoner kronor, innebär sålunda en icke obetydlig

förbättring för en stor del av folkpensionärerna. Vidare utgör det i

förevarande proposition framlagda förslaget om ett särskilt extra tillägg

för innevarande år å folkpensioner in. in. en sådan partiell reform, som i

nuvarande läge framstår som befogad och möjlig att genomföra. Med hänvisning

till det nu anförda får utskottet avstyrka motionerna I: 110 och

II: 148 samt 1:51(1 och 11:666, de båda sistnämnda såvitt de avse begäran

om en skyndsam utredning rörande folkpensionärernas andel i den allmänna

standardhöjningen. Utskottet förutsätter emellertid att frågan om

eu ytterligare förbättring av folkpensionerna blir föremål för närmare prövning

i samband med översynen av övriga sociala förmåner.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr i.

Beträffande härefter frågan om ett extra tillägg för innevarande år å

folkpensioner in. in. får utskottet anföra följande.

Då indexreglering av folkpensionerna beslöts vid 1950 års riksdag, diskuterades

frågan, huruvida indexregleringen skulle anknytas till socialstyrelsens

allmänna levnadskostnadsindex eller om regleringen borde grunda

sig på en särskild pensionärsindex. Ingående undersökningar visade då,

att resultatet bleve i stort sett detsamma, vare sig allmänna levnadskostnadsindex

eller särskild pensionärsindex användes för att mäta förändringarna

i folkpensionärernas levnadskostnader. På grund därav och med

hänsyn till att varje indexberäkning torde vara förenad med vissa osäkerhetsmoment

ävensom med hänsyn till att det ur administrativ synpunkt

vore till fördel, om en särskild pensionärsindex kunde undvaras, stannade

man för att anknyta indexregleringen till allmänna levnadskostnadsindex.

Redan vid detta tillfälle uppmärksammades emellertid att utgiftsfördelningen

i en pensionärsbudget uppvisade vissa skillnader från utgiftsfördelningen

i den budget, som ligger till grund för socialstyrelsens allmänna

levnadskostnadsindex. I pensionärsbudgeten äro sålunda utgifterna i högre

grad än i den vanliga indexbudgeten koncentrerade till bl. a. posten livsmedel.

Indexregleringen av folkpensionerna torde i stort sett tillgodose syftet

att upprätthålla folkpensionernas realvärde. Men mot varje form av indexreglering

kunna givetvis riktas vissa allmänna anmärkningar såsom — förutom

själva osäkerhetsmomentet — den eftersläpning, som uppstår innan

prishöjningarna giva utslag i index, det förhållandet, att vissa intervaller

måste upprätthållas innan stegringen av index utlöser ett tillägg o. s. v.

Den senaste tidens prisstegringar hänföra sig i särskilt hög grad till

posten livsmedel och, såsom framgår av propositionen, äro ytterligare

stegringar av livsmedelspriserna att förvänta innevarande år. På grund

härav och med hänsyn till vad ovan anförts angående indexregleringens

konstruktion torde folkpensionärerna till följd av utvecklingen innevarande

år i många fall bliva försatta i en bekymmersam situation. Utskottet anser

därför starka skäl föreligga för att, såsom Kungl. Maj :t föreslår, i nuvarande

läge bereda folkpensionärerna särskild kompensation utöver de vanliga

indextilläggen.

Enligt utskottets mening är därvid ett system med särskilda, fristående

engångstillägg avgjort att föredraga framför ett system med rabattkort å

vissa livsmedel eller liknande anordningar. Genom att anknyta det extra

tilläggets belopp till indextillägget och låta det få motsvara ett indexsteg

för varje pensionärskategori, anser utskottet, att kompensationen får en

skälig avvägning. Längre synes man icke nu kunna gå. Anmärkas må i

samband härmed, att till följd av det nyligen fastställda pensionspristalet

för maj—juli 1952 folkpensionerna fr. o. m. maj månad i år dessutom —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr i. 7

i enlighet med bestämmelserna i lagen om folkpensionering —- komma att

höjas med ytterligare ett indextillägg.

Att, såsom i motionerna 1:510 och 11:666 föreslås, oberoende av levnadskostnadernas

stegring i detta sammanhang besluta om ytterligare ett

dylikt extra tillägg för att möjliggöra en standardhöjning kan utskottet

under hänvisning till vad här ovan anförts icke tillstyrka.

Kostnaderna för det i förevarande proposition föreslagna extra tillägget

ha beräknats till ,37 miljoner kronor. Dessa kostnader komma att belasta

statsbudgeten för nästkommande budgetår. I enlighet med Kungl. Maj:ts

hemställan bör för ändamålet ett särskilt förslagsanslag å omförmälda belopp

anvisas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte med avslag å motionerna 1:510

och II: 666, såvitt de avse förevarande lagförslag, oförändrat

antaga det genom propositionen framlagda förslaget till

lag om extra tillägg för år 1952 å folkpensioner m. m.;

B. att riksdagen måtte med avslag å motionerna 1:510

och 11:666, såvitt de avse förevarande anslag, till Extra

tillägg å folkpensioner m. m. för budgetåret 1952/53 under

femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 37 000 000

kronor;

C. att motionerna I: 510 och II: 666, i den mån de icke

besvarats genom vad utskottet ovan hemställt, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd; samt

D. att motionerna I: 110 och II: 148 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1952.

På sammansatt stats- och andra lagutskotts vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från statsutskottet: herrar Mårtensson i Uddevalla, Bergh, Iwar

Anderson, Bergman, Boman i Kieryd och Johansson i Mysinge;

från andra lagutskottet: herrar Norman, Sten, Bengtson, Jacobsson

i Igelsbo, fru Nordgren och herr Hagård.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4.

RESERVATIONER:

1) av herr Bergh;

2) av herr Hagård;

3) av herrar Boman i Kieryd, Bengtson och Jacobsson i Igelsbo, vilka ansett,

att utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

Vad först angår frågan om höjning av folkpensionernas grundbelopp,

torde det onekligen förhålla sig så, att för många folkpensionärer pensionsbeloppen

till följd av utvecklingen under de senaste åren numera äro otillräckliga.

De pensionärer, som äro hänvisade till att leva på sin folkpension,

kunna icke i dagens läge leva på en tillfredsställande standard. Redan av denna

anledning är det därför önskvärt att snarast möjligt kunna förbättra existensvillkoren

för folkpensionärerna genom att höja pensionernas grundbelopp.

Härtill kommer ytterligare en tungt vägande synpunkt, nämligen

att folkpensionärernas flertal icke erhållit någon andel i den stegring av

nationalinkomst och levnadsstandard, som ägt rum sedan tillkomsten av

1946 års lag om folkpensionering. Den genomsnittliga höjningen av levnadsstandarden

har väsentligt överstigit ett tiotal procent. Det är enligt utskottets

mening icke berättigat att folkpensionärernas flertal skall hållas utanför

varje andel i ett framåtskridande av denna omfattning. Utskottet anser

därför att tiden nu är inne att till prövning upptaga frågan om en höjning

av pensionernas grundbelopp. Vid bedömande av detta spörsmål måste

uppenbarligen hänsyn tagas till en rad olika faktorer såsom det ekonomiska

läget, befolkningsutvecklingen, andra önskvärda och planerade sociala

reformer o. s. v.

En förbättring av folkpensionerna måste därför föregås av en utredning.

Denna utredning anser utskottet omedelbart böra komma till stånd. Till

grund för utredningen bör främst läggas den principen, att folkpensionärerna

böra erhålla viss andel av den allmänna standardhöjningen. På grund

av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet den i motionerna I: 510 och

II: 666 begärda utredningen rörande folkpensionärernas andel i den allmänna

standardhöjningen.

Beträffande härefter — — — (lika med utskottet) — — — anföra

följande.

Då indexreglering---(lika med utskottet)---allmänna lev
nadskostnadsindex.

Redan vid--- -—- (lika med utskottet) —• ■— — posten livsmedel.

Indexregleringen av —--(lika med utskottet)---tillägg o. s. v.

Den senaste —---(lika med utskottet)---vanliga indextilläggen.

Oberoende av stegringen av levnadskostnaderna anser emellertid utskottet,

att man redan nu bör gå ett steg längre än vad Kungl. Maj :t föreslagit.

Enligt utskottets mening är det nämligen fullt befogat, att redan i år för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4. 9

söka ge folkpensionärerna någon liten del av den allmänna standardhöjningen.

Detta synes utskottet bäst kunna ske genom att ytterligare ett tilllägg

utgår till folkpensionärerna. Detta tillägg bör uppgå till samma belopp

som ett indextillägg och lämpligen utbetalas i oktober månad. Utskottet

tillstyrker således motionerna I: 510 och II: 666 jämväl i denna del.

Kostnaderna för det i förevarande proposition föreslagna extra tillägget

ha beräknats till 37 miljoner kronor. Enär utskottet funnit skäl tillstyrka

att ytterligare ett extra tillägg av samma storlek utbetalas innevarande år

komma sammanlagda kostnaderna att uppgå till omkring 74 miljoner kronor.

Dessa kostnader komma att belasta statsbudgeten för nästkommande

budgetår. För ändamålet bör ett särskilt förslagsanslag å sistnämnda belopp

anvisas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen med bifall

till motionerna I: 510 och II: 666, så vitt de avse ifrågavarande

lagförslag, funnit viss ändring böra vidtagas i det

genom propositionen framlagda lagförslaget — måtte för

sin del antaga följande förslag till

Lag

om''extra tillägg för år 1952 å folkpensioner m. m.

Härigenom förordnas som följer.

(Kungl. Maj.ts förslag:)

1 §•

Ä folkpension i form av allmän

ålderspension, tilläggspension eller

änkepension skall för juli 1952 utgå

extra tillägg med 30 kronor för änkepensionsberättigad

och för hustru,

som uppbär hustrutillägg, 40 kronor

för gift pensionsberättigad, vars make

åtnjuter ålderspension eller tillläggspension

eller vars hustru uppbär

hustrutillägg, samt 50 kronor för

annan pensionsberättigad.

Å bidrag enligt lagen den 26 juli

1947 om bidrag till änkor och änklingar

med barn skall för juli 1952

utgå extra tillägg med 30 kronor.

2 — Bihang till riksdagens protokoll

(Utskottets förslag:)

1 §•

Å folkpension i form av allmän ålderspension,

tilläggspension eller änkepension

skall för envar av månaderna

juli och oktober 1952 utgå

extra tillägg med 30 kronor för änkepensionsberättigad

och för hustru,

som uppbär hustrutillägg, 40 kronor

för gift pensionsberättigad, vars make

åtnjuter ålderspension eller tillläggspension

eller vars hustru uppbär

hustrutillägg, samt 50 kronor för

annan pensionsberättigad.

Å bidrag enligt lagen den 26 juli

1947 om bidrag till änkor och änklingar

med barn skall för envar av

månaderna juli och oktober 1952 utgå

extra tillägg med 30 kronor.

1952. G samt. 2 avd. Nr \.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 4.

2 §■

\ ad som är stadgat i 13, 17 och 18 §§, 38 § 2 mom. andra—fjärde styckena

samt 40 § lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering skall äga motsvarande

tillämpning å tillägg enligt denna lag.

Tillägg enligt denna lag skall ej anses såsom inkomst enligt 14 § lagen

om folkpensionering.

3 §.

Tillägg enligt denna lag utbetalas, utan särskild ansökan därom, från

pensionsstyrelsen samtidigt med den förmån, varå tillägget utgår.

4 §•

De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för tillämpningen av

denna lag, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uPP§ift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

B. att riksdagen måtte med bifall till motionerna I: 510

och II: 666, såvitt de avse förevarande anslag, till Extra tilllägg

å folkpensioner m. m. för budgetåret 1952/53 under

femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 74 000 000

kronor;

C. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om en skyndsam utredning rörande folkpensionärernas

andel i den allmänna standardhöjningen; samt

D. att motionerna I: 110 och II: 148 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.