Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1952-04-25 · 65 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 64 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

1

JVr 10.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1952/53 under tionde huvudtiteln,

avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

Handelsdepartementet.

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Maj :t under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 4 januari 1952) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i

personalförteckningen för handelsdepartementet, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Handelsdepartementet:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 628 200

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 487 700 kronor.

Med förmälan att hösten 1951 i handelsdepartementet inrättats en provisorisk

byrå med uppgift att bereda vissa frågor framför allt på utrikeshandelns

och folkförsörjningens område, har departementschefen föreslagit, att

en särskild tjänst inrättas för den befattningshavare, som leder byråns arbete.

Tjänsten har ansetts böra tills vidare placeras i Cg 37. Departementschefens

förslag innebär ytterligare, att en tjänst som extra ordinarie förste

kanslisekreterare i Ce 29 avföres från personalförteckningen.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition

den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal

m. m. föreslås vidare, att en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 utbytes

mot en kanslibiträdestjänst i Ca 11 samt att medel beräknas för två kontoristtjänster

i Ce 13 i stället för två kanslibiträdestjänster i Ce 11.

Kostnader för skrivhjälp åt departementets kommittéer ha hittills i huvudsak

bestritts från kommittéanslaget. För att rationalisera skrivarbetet

har det synts lämpligt, att departementet i största möjliga utsträckning tillhandahåller

skrivhjälp åt kommittéerna. I anledning härav föreslås, att

1 liihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. A''r 10.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 10.

departementets anslag för nästa budgetår höjes med 20 000 kronor och kom
mittéanslaget

sänkes med motsvarande belopp.

I övrigt innebär förslaget allenast automatiska kostnadsökningar.

Utskottet. På av departementschefen anförda skäl vill utskottet tillstyrka

förslaget om inrättande av en ny tjänst i lönegraden Cg 37. Mot de förordade

ändringarna i personalförteckningen har utskottet icke funnit något vara

att erinra liksom ej heller mot kostnadsberäkningarna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för handelsdepartementet, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari

1952;

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ............ 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis

.................................... 253 300

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 197 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 146 300

Summa kronor 628 200;

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 628 200 kronor.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 2, s. 3 och 4), innebärande en anslagshöjning av 100 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 64 100

kronor.

3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 4), innebärande

en anslagshöjning av 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av

statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

3

Kommerskollegium med underlydande myndigheter

och kårer.

4:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 4, s. 5—14) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för kommerskollegium, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Kommerskollegium:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 973 200 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nordenson m. fl. (I: 276) och den andra inom andra kammaren av

herr Birke (II: 330), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att inom

kommerskollegii monopolutredningsbyrå utöka antalet tjänster dels å avdelningen

för specialundersökningar i enlighet med kommerskollegii förslag,

redovisat i 1949 års statsverksproposition, tionde huvudtiteln, dels å

nyupprättad avdelning för analys av pris- och marknadsförhållanden i enlighet

med kommerskollegii förslag, redovisat i 1952 års statsverksproposition,

tionde huvudtiteln, samt att bevilja härför erforderliga medel,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bergvall (I: 277) och den andra inom andra kammaren av herr

Kollbcrg m. fl. (II: 329), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta utöka

antalet tjänster inom kommerskollegii monopolutredningsbyrå med en

1 :e aktuarie och två amanuenser för inrättande av en ny avdelning för analys

av pris- och marknadsförhållanden i enlighet med det kommerskollegii

förslag, som återgivits i årets statsverksproposition, 10 :e huvudtiteln, samt

bevilja härför erforderliga medel.

Kommerskollegii åberopade i 1949 års statsverksproposition, tionde huvudtiteln,

redovisade förslag innebär inrättande av fyra nya tjänster, nämligen

en för förste aktuarie i Ce 29, en för aktuarie i Ce 24 och två för amanuens

i Ce 22. Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina

yrkanden, hänvisas till motionerna I: 276 och II: 329.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 605 100 kronor.

Kommerskollegium har hemställt bl. a. om inrättande å monopolutredningsbyrån

av fyra befattningar, nämligen en för förste aktuarie med arvode

motsvarande löneklass 29, två för amanuens i Cg 22 och ett biträde i

Ce 6. Dessa tjänster avses skola ingå i en ny avdelning för analys av prisoch

marknadsförhållanden, varom kollegium framställt önskemål i petita

för budgetåren 1947/48—1950/51 (se bl. a. X ht 1949 s. 6—8 och 1950 s. 10).

Kollegium har förutsatt, att nyetahleringssakkunniga föreslå att verksam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 10.

heten för analys av pris- och marknadsförhållanden upptages snarast

möjligt.

Departementschefen föreslår, att en på handels- och administrativa byrån

placerad tjänst såsom byråsekreterare i Ca 24 utbytes mot en tjänst såsom

förste byråsekreterare i Ca 29 samt att den till elektriska byrån hörande

tjänsten såsom förste byråingenjör i Ca 27 omvandlas till byrådirektörstjänst

i Ca 31.

Departementschefen har anmält, att nyetableringssakkunniga den 20 september

1951 inkommit med betänkande med förslag till lag om skydd mot

samhällsskadlig konkurrensbegränsning. I anslutning härtill har departementschefen

beträffande frågan om utökning av monopolutredningsbyrån

med personal för analys av pris- och marknadsförhållanden framhållit, att

det slutliga ställningstagandet torde få anstå i avvaktan på behandlingen av

nyetableringssakkunnigas betänkande, beträffande vilket samtliga remissyttranden

ännu icke inkommit. Departementschefen förutsätter, att tills

vidare statens priskontrollnämnd har sin uppmärksamhet riktad på de

konkurrensbegränsande åtgärdernas inverkan på prissättningen och på prisoch

marknadsförhållandena efter upphävandet av konkurrensbegränsande

avtal. Priskontrollnämnden synes departementschefen även böra, under

nära samarbete med monopolutredningsbyrån, i den utsträckning som är

möjlig avdela särskild personal för undersökningar av hithörande spörsmål.

Beträffande biträdespersonalen föreslås att anslaget höjes med 5 600 kronor

för anställande av ytterligare ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Befattningen såsom instruktör i hemslöjd föreslås uppförd å kollegii stat,

med placering i Cg 26. Vidare tillstyrker departementschefen, att byrådirektören

å sjöfartssociala avdelningen uppflyttas från Ca 29 till Ca 31 samt

förste aktuarien å statistiska byråns avdelning för sjöfartsstatistik och

förste byråsekreteraren å fartygsinspektionsbyrån från Ca 27 till Ca 29.

Kostnaderna för undersökningarna rörande industriens kapitalinvesteringar

i egna anläggningar m. m. och för den preliminära bearbetningen av

produktionsuppgifterna för industrien föreslås skola från och med nästa

budgetår bestridas från kollegii avlönings- och omkostnadsanslag. Detsamma

synes departementschefen böra vara fallet med förekommande undersökningar

rörande bruttoinkomster och kostnader i utlandet vid utrikes

sjöfart.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition

den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal

m. m. föreslås, att fem kanslibiträdestjänster i Ca 11 utbytas mot

tre kansliskrivartjänster i Ca 15 och två kontoristtjänster i Ca 13 samt att

fyra kontorsbiträdestjänster i Ca 8 utbytas mot två kontoristtjänster i Ca 13

och två kanslibiträdestjänster i Ca 11 ävensom att medel beräknas till tre

kontoristtjänster i Ce 13 i stället för till två kanslibiträdestjänster i Ce 11

och en kontorsbiträdestjänst i Ce 8.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

5

Utskottet. Det i motionerna I: 276 och II: 330 gjorda yrkandet om inrättande

av fyra nya tjänster å kommerskollegii monopolutredningsbyrå, såvitt

avser den planerade tredje avdelningen för fortlöpande analyser av prisoch

marknadsförhållanden, överensstämmer med vad kollegium i anslagsäskandena

för nästa budgetår föreslagit. I motionerna I: 277 och II: 329 har

framförts samma yrkande, dock att antalet tjänster minskats med en, avsedd

för biträde i Ce 6.

Utskottet vill erinra, att nyetableringssakkunniga den 20 september 1951

avgivit betänkande med förslag till lag om skydd mot samhällsskadlig konkurrensbegränsning.

Över betänkandet ha yttranden infordrats från ett stort

antal myndigheter och organisationer. Utskottet vill i anslutning härtill

framhålla, att de sakkunniga bl. a. föreslagit en utbyggnad av kollegii monopolutredningsbyrå,

varvid två olika organisationsförslag framlagts. Enligt

vad utskottet inhämtat är remissbehandlingen ännu icke avslutad. Utskottet

anser det därför riktigast, att med ställningstagande till den i motionerna

berörda frågan får anstå i avvaktan på att ärendet slutbehandlats av

Kungl. Maj :t. Såvitt utskottet kan finna, torde någon olägenhet icke vara

förenad härmed, då utskottet i likhet med departementschefen förutsätter,

att tills vidare statens priskontrollnämnd har sin uppmärksamhet riktad på

de konkurrensbegränsande åtgärdernas inverkan på prissättningen och på

pris- och marknadsförhållandena efter upphävandet av konkurrensbegränsande

avtal ävensom att priskontrollnämnden under nära samarbete med monopolutredningsbyrån,

i den utsträckning som är möjlig, avdelar särskild

personal för undersökningar av hithörande spörsmål. Med hänsyn till det

anförda finner utskottet sig böra avstyrka motionerna I: 276 och II: 330, såvitt

nu är i fråga, samt I: 277 och II: 329.

I motionerna I: 276 och II: 330 har jämväl hemställts om förstärkning

av personalbeståndet å monopolutredningsbyråns avdelning för specialundersökningar.

Av skäl som utskottet anfört i det föregående och då härtill

kommer, att, såvitt utskottet kunnat finna, kommerskollegium i sina petita

till årets riksdag icke framlagt förslag om personalförstärkning beträffande

denna avdelning, avstyrkas sistnämnda båda motioner i jämväl nu berörd

del.

Mot Kungl. Maj :ts förslag i övrigt under förevarande punkt har utskottet

icke funnit något vara att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 276 och II: 330 samt I: 277

och II: 329,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för kommerskollegium vidtaga de ändringar, som angivits i

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari

1952;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Avlönings stat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 887 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t......................... 10 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 615 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 459 600

Summa kronor 1 973 200;

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 973 200 kronor.

5:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 5, s. 14—16), innebärande en huvudsakligen av prisstegringar

och medelsåtgången betingad anslagshöjning av 116 800 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 372 300

kronor.

6:o) Bergsstaten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

6, s. 16 och 17), innebärande en anslagshöjning av 25 300 kronor, beroende

dels av löneklassförändringar m. m. och dels av utbyte av 3 kontorsbiträdesbefattningar

i Ca 8 mot kanslibiträdesbefattningar i Ca 11, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för bergsstaten vidtaga den ändring, som angivits i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 4 januari 1952;

b) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 96 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

vis ..................................... 16 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 35 800

Summa kronor 148 700;

c) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 148 700 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

7

7:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7, s. 17 och 18), innebärande oförändrat anslagsbelopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 22 600 kronor.

8:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 8, s. 18 och 19), som innebär, förutom automatiska kostnadsförändringar,

att tjänsten som förste byråingenjör uppflyttas från Ca 27 till

Ca 29 och att arvodet till inspektionens militärassistent höjes med 100 kronor,

får utskottet — under erinran att anslaget för innevarande budgetår

uppförts med 73 600 kronor — hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

sprängämnesinspektionen vidtaga den ändring, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari

1952;

b) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 44 800

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t.............. 1 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 20 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 20 900

Summa kronor 87 200;

c) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 87 200 kronor.

9:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 9, s. 20), innebärande oförändrat anslagsbelopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

15 000 kronor.

10:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 10, s. 20—23) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för fartygsinspektionen, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 10.

till Fartygsinspektionen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 507 300 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 393 800 kronor.

Departementschefen föreslår, att förste fartygsinspektörerna uppflyttas

till 31 lönegraden. Beträffande andre fartygsinspektörerna kan departementschefen

för närvarande icke tillstyrka en högre lönegradsplacering av

tjänsterna för befattningshavare med civilingenjörsutbildning än 26 lönegraden

och av tjänsterna för övriga inspektörer än 24 lönegraden. Tjänstebenämningen

andre fartygsinspektör föreslås skola utbytas mot benämningen

f artygsinspektör.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition

den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal

m. m. föreslås, att en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 vid fartygsinspektionens

distriktskontor i Göteborg utbytes mot en kontoristtjänst i

Ca 13 och att vid vart och ett av de sex övriga distriktskontoren en kontorsbiträdestjänst

i Ca 8 omvandlas till befattning som kanslibiträde i Ca 11.

Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen för

fartygsinspektionen och har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

fartygsinspektionen vidtaga de ändringar, som angivits i

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari

1952;

b) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 337 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 46 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 124 000

Summa kronor 507 300;

c) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 507 300 kronor.

11 :o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 23), innebärande en av belastningen på anslaget och

inträdda kostnadsökningar föranledd anslagshöjning av 12 000 kronor, hemställer

utskottet,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

9

att riksdagen må till Partygsinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 92 000

kronor.

12:o) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 12, s. 24 och 25), som innebär, förutom anslagsuppräkning

på grund av verkställd arvodesreglering, höjning med 200 kronor av det

till biträde åt skeppsmätningskontrollören i Göteborg nu utgående arvodet

å högst 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 40 200

kronor.

13:o) Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 13, s. 25 och 26), innebärande en anslagsökning av

2 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

14 700 kronor.

14:o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 14, s. 26—30) att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för sjöbefälsskolorna, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till

Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 875 200 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 712 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker, att vaktmästarbefattningen vid sjöbefälsskolan

i Härnösand uppflyttas från Ca 9 till Ca 10. Vidare föreslås, att arvodena

till skolläkarna vid sjöbefälsskolorna höjas så, att det fasta arvodet

bestämmes till 480 kronor samt det rörliga arvodet till 2 kronor 10 öre

för varje under helt läsår närvarande lärjunge och till 1 krona 20 öre

för varje under kortare tid än helt läsår närvarande lärjunge.

På anförda skäl föreslås, att till personalförteckningen fogas en anmärkning

av innehåll, att en befattning såsom lektor å nautiska linjen skall

hållas obesatt, så länge en dylik befattningshavare innehar förordnande

att vara rektor vid sjöbefälsskola.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 10.

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteckningen

för sjöbefälsskolorna i enlighet med vad som angivits i

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari

1952;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 394 200

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis 7 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 351 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 136 400

Summa kronor 889 200

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1:

Hyror och hyresersättningar.................... 14 000

Nettoutgift kronor 875 200;

c) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 875 200 kronor.

15:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. Sjöbefälsskolorna: Stipendier. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 15 och 16, s. 30 och 31), innebärande

beträffande förstnämnda anslag oförändrad medelsanvisning och

beträffande sistnämnda anslag en höjning med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Sjöbefälsskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 42 200 kronor;

b) till Sjöbefälsskolorna: Stipendier ett anslag av 11 500

kronor.

16:o) Sjöbefälsskolorna: Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 17, s. 31 och 32) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 4 900 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 500 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär höjning av arvodena till lärarna vid nu

ifrågavarande kompletteringskurs och införande av undervisning i elektroteknik.

Härvid förutsättes, att arvodena bestämmas i enlighet med de grunder,

som angivas i 5 § kungörelsen angående timarvoden till vissa lärare

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

11

vid civila och militära skolor. Vidare föreslås, att arvodet till kursens ledare

höjes med 100 kronor till 600 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Kompletteringskurs

vid högre tekniskt läroverk för budgetåret 1952/53 anvisa

ett anslag av 4 900 kronor.

17:o) Sjöbefälsskolorna: Navigationslärarkurs. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 18, s. 33) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 1 800 kronor.

För budgetåret 1949/50 anvisades under rubriken Navigationsskolorna

ett reservationsanslag av 11 300 kronor till navigationslärarkurs. Någon sådan

kurs kom emellertid icke till stånd under budgetåret 1949/50 och

icke heller under något av budgetåren 1950/51 och 1951/52, enär icke tre

kompetenta sökande anmälde sig till deltagande i kursen under något av

nämnda år.

Departementschefen tillstyrker, att navigationslärarkurs anordnas under

budgetåret 1952/53, därest minst tre sökande anmäla sig till kursen. Vidare

förordas vissa av kommerskollegium föreslagna höjningar av lärar- och

vaktmästararvodena. Departementschefen föreslår, att, därest riksdagen icke

har något att erinra däremot, till det nya anslaget torde få överföras en vid

innevarande budgetårs utgång förefintlig reservation å det för budgetåret

1949/50 anvisade anslaget till Navigationsskolorna: Navigationslärarkurs.

Utskottet tillstyrker, att navigationslärarkurs må under angiven förutsättning

anordnas under nästa budgetår. Mot vad departementschefen i övrigt

anfört och föreslagit har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Navigationslärarkurs

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

1 800 kronor.

Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

18:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 19, s. 34 och 35), innebärande, förutom automatiska

kostnadsökningar, att 4 100 kronor anvisas för kameralt biträde till verkets

sekreterare, får utskottet — under erinran att anslaget för innevarande budgetår

uppförts med 531 100 kronor — hemställa,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottels utlåtande nr 10.

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska

undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 231 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 253 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 154 200

Summa kronor 638 700;

b) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 638 700 kronor.

19:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 35 och 36), innebärande en av automatiska

kostnadsförändringar föranledd anslagshöjning av 26 600 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 188 800 kronor.

20:o) Sveriges geologiska undersökning: Inredning och utrustning av nya

lokaler. Under erinran om att riksdagen för innevarande budgetår anvisat

16 000 kronor för ändamålet får utskottet i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 21, s. 36 och 37) hemställa,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1952

/53 anvisa ett reservationsanslag av 21 000 kronor.

21 :o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 37 och 38), innebärande en anslagshöjning

av 78 000 kronor för att möjliggöra att malmletningsverksamheten

skall kunna även i fortsättningen bedrivas i huvudsakligen samma omfattning

som hittills, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Malmletning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor.

22:o) Sveriges geologiska undersökning: Jordartskarfering inom Norrbottens

län. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 23, s. 38 och 39),

som avser medelsanvisning för ifrågavarande arbetens fortsatta bedrivande

och avslutande under nästa budgetår, hemställer utskottet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

13

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Jordartskartering inom Norrbottens län för budgetåret 1952

/53 anvisa ett reservationsanslag av 27 500 kronor.

23:o) Sveriges geologiska undersökning: Agrogeologiska kartor över sydvästra

Skåne. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 24, s. 39 och 40),

varigenom två kartblad beräknas kunna befordras till trycket jämte beskrivningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Agrogeologiska kartor över sydvästra Skåne för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 23 000 kronor.

24:o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 25, s. 40 och 41) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 40 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att enligt hans mening samtliga skatter

för legodriften — således även fastighetsskatten — böra såsom utgörande

kostnader för ifrågavarande gruvrörelse i första hand bestridas från

statsverkets inkomster av denna. Härav följer, att anslaget till Vissa kostnader

för statens gruvegendom enligt departementschefens åsikt icke bör

belastas med skatter för legodriften i vidare mån än som betingas av att

statens inkomster av legodriften äro otillräckliga för att bestrida skatteutgifterna.

Då nämnda inkomster åtminstone för närvarande äro betydande

och med hänsyn även till belastningen å anslaget under budgetåret 1950/51

har någon höjning av anslaget icke nu synts vara behövlig.

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och har icke något

att erinra mot vad departementschefen i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 40 000 kronor.

25 :o) Statens provningsanstali: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 26, s. 41—43) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Statens provningsanstalt:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

1 310 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr JO.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 102 500 kronor.

Departementschefen tillstyrker den anslagsuppräkning, som påkallas av

att reglerad befordringsgång beredes ingenjör spersonalen i anslutning till

de vid kommunikationsverken tillämpade principerna. Vidare föreslås ändrad

anställningsform -— överföring från extra till extraordinarie anställning

— för en elektromekaniker, en clektriker och tre provberedare.

I övrigt föreslås endast automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet har funnit sig böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 313 100

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 1 200

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis.. 208 400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 472 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 315 000

Summa kronor 1 310 000;

b) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 310 000 kronor.

26:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 27, s. 43 och 44), innebärande en huvudsakligen av kostnadsstegringar

föranledd anslagshöjning av 27 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

241 500 kronor.

27:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 28, s. 45) får utskottet — under erinran om att motsvarande

anslag för innevarande budgetår uppförts med 150 000 kronor — hemställa,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

120 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

15

28:o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 29, s. 45—47) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Flygtekniska försöksanstalten:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 986 800 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 461 500 kronor.

Under budgetåret 1950/51 uppgingo de sammanlagda utgifterna under anstaltens

avlönings- och omkostnadsanslag till inemot 1 710 000 kronor och

inkomsterna till drygt 1 025 000 kronor. Nettoutgiften, vilken anger omfattningen

av försöksanstaltens egen forskning, uppgick sålunda till i runt tal

700 000 kronor. Under innevarande och nästa budgetår väntas inkomsterna

efter hand öka. För budgetåret 1952/53 emotses sålunda en inkomst av

1 815 000 kronor. Departementschefen är i princip beredd förorda en mot

denna inkomsthöjning svarande uppräkning av anslaget, vilket å andra sidan

innebär att nettoutgiften och därmed anstaltens egen forskning under

nästa budgetår bör hållas i huvudsak oförändrad. Från denna utgångspunkt

tillstyrker departementschefen, att avlöningsanslaget höjes med 520 000

kronor. Vidare föreslås ändrad anställningsform — överföring från extra

till extra ordinarie anställning — för en försöksledare. I övrigt innebär förslaget

allenast automatiska kostnadsändringar.

Utskottet anser sig böra godtaga de av departementschefen verkställda

anslagsberäkningarna och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 96 200

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ........ 13 500

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsar
betare

och tillfälliga biträden, förslagsvis.. 1 047 300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 439 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 390 000

Summa kronor 1 986 800;

b) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 986 800 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 10.

29:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 30, s. 47—50), innebärande en av inträdda prisstegringar

och emotsedd utvidgning av försöksanstaltens verksamhet föranledd

anslagshöjning av 119 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 515 300 kronor.

30:o) Flygtekniska försöksanstalten: Komplettering av maskiner och utrustning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 50 och 51), som

innebär anskaffning av utrustning till mättekniska avdelningen och verkstadsavdelningen,

får utskottet — under erinran om att motsvarande anslag

för löpande budgetår uppförts med 255 000 kronor — hemställa,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Komplettering

av maskiner och utrustning för budgetåret 1952/

53 anvisa ett reservationsanslag av 62 000 kronor.

31 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning för vindtunnelanläggning

m. m. Beträffande Kungl. Maj :ts framställning om anslag till ifrågavarande

ändamål (punkt 32) har riksdagen redan fattat beslut (riksdagens skrivelse

nr 81), varom utskottet velat här

erinra.

32:o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 33, s. 52—55) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för statens hantverksinstitut,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53, dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 336 700 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 279 700 kronor.

Departementschefen föreslår, att befattningen som expeditionsvakt uppflyttas

från Ce 9 till Ce 10.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition

den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal

m. m. föreslås, att en tjänst som kanslibiträde i Ca 11 utbytes mot

en tjänst som kansliskrivare i Ca 15, att en tjänst som kontorsbiträde i Ca 8

utbytes mot en tjänst som kanslibiträde i Ca 11 samt att medel beräknas

för en tjänst som kanslibiträde i Ce 11 i stället för en tjänst som kontorsbiträde

i Ce 8. Beloppet för styrelsearvoden föreslås uppräknat med 600

kronor. Vidare förordas, att arvodet till den deltidsanställda bibliotekarien

höjs med 300 kronor. I övrigt föreslås automatiska kostnadsförändringar.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO.

17

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för statens hantverksinstitut, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4

januari 1952;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 101 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................ 5 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 150 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 78 700

Summa kronor 336 700;

c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

336 700 kronor.

33:o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 34, s. 55), innebärande en anslagshöjning av 18 000

kronor, som motiveras av höjda bränslekostnader samt ökad förbrukning

av elektrisk ström och vatten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

34:o) Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 35, s. 55 och 56), som innebär en

anslagshöjning av 25 000 kronor —- motsvarande en med hänsyn till storleken

av statens nuvarande bidrag skäligt avvägd del av inträdda utgiftsökningar

med avseende å löner, arvoden och materiel — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Bidrag till

kursverksamheten m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 170 000 kronor.

35:o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 36, s. 56 och 57) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 10.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Näsgård m. fl. (I: 278) och den andra inom andra kammaren

av herr Svefisson i Alingsås m. fl. (II: 326), hemställts, att riksdagen ville

för budgetåret 1952/53 besluta om anvisning av anslag för utrustning och

inredning vid statens hantverksinstitut räknat till 75 000 kronor i huvudsak

i enlighet med den disposition, som styrelsen för institutet föreslagit i

sina riksdagspetita för nästkommande budgetår.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 326.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 000 kronor.

Styrelsen för statens hantverksinstitut har hemställt, att anslaget för

nästa budgetår höjes med 50 000 kronor. Anslaget skulle därigenom uppgå

till ett belopp av 75 000 kronor, vilket är avsett att fördelas på utrustning

till de olika avdelningarna inom institutet enligt en å s. 56 och 57 i propositionen

återgiven sammanställning.

Styrelsen framhåller, att den begränsat sina yrkanden till vad som för

dagen anses oundgängligt för verksamhetens ändamålsenliga bedrivande.

Enär institutets verksamhet är inriktad på den högre hantverkstekniska utbildningen

och på specialutbildning, föranledd av näringsgrenarnas alltmera

tekniska och specialbetonade prägel, anser styrelsen, att institutet i utrustningshänseende

bör tillgodoses på sådant sätt att dess centrala och vägledande

ställning kan uppehållas bland yrkesmännen. Styrelsen framhåller vidare

vikten av att för framtiden ett välanpassat utrustningsanslag kontinuerligt

ställes till institutets förfogande, då det är nödvändigt att ersätta förefintlig

utrustning, som blivit försliten eller föråldrad.

Departementschefen har ansett sig i nuvarande läge icke kunna tillstyrka

någon höjning av utrustningsanslaget.

Utskottet vill erinra, att kostnaderna för hantverksinsiitutets verksamhet

bestridas dels av statsmedel, dels av inkomster från dess kurs-, informationsoch

publikationsverksamhet, dels ock av bidrag från olika näringsorganisationer.

Utskottet inser väl betydelsen av att institutets verksamhet, som fyller en

viktig uppgift för hantverkets och småindustriens utveckling, understödjes

och främjas. Ett ökat statsbidrag till institutet för en intensifiering av det

arbete, som där bedrives, genom ett bättre tillgodoseende av institutets utrustningsbehov

vore alltså synnerligen önskvärt. Utskottet förutsätter, att

Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på frågan. Med hänsyn till

den avvägning, som måste göras beträffande anslagen för olika handelsändamål,

och med förmälan att utskottet i särskilt utlåtande denna dag tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag om tilläggsanslag av 50 000 kronor till bidrag

till hantverksinstitutets kursverksamhet m. m., anser sig utskottet förhindrat

att för närvarande föreslå någon höjning av ifrågavarande anslag. De i

ämnet väckta motionerna avstyrkas alltså.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

19

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 278 och II: 326, till Statens hantverksinstitut:

Utrustning och inredning för budgetåret 1952/

53 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

36 :o) Statens hantverksinstitut: Särskilda rationaliseringsundersökningar.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Petrén (I: 279) och den andra inom andra kammaren av herr Kristensson

i Osby m. fl. (11:323), har hemställts, att riksdagen måtte till Bidrag till

statens hantverksinstitut: Särskilda rationaliseringsundersökningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört anfört till stöd för sitt yrkande,

hänvisas till motionen II: 323.

Styrelsen för statens hantverksinstitut har äskat ett anslag av 50 000 kronor

för särskilda rationaliseringsundersökningar på hantverkets och småindustriens

område. Departementschefen har ansett sig icke kunna förorda

förslaget i fråga.

Utskottet vill erinra, att rationaliseringsverksamheten inom hantverket

och den mindre industrien har i stort bedrivits och utvecklats på grundval

av de intäkter, som inflyta dels genom bidrag från branschorganisationer

och dels genom ersättning från enskilda företag för utförda uppdrag.

Utskottet är väl medvetet om den stora betydelse, som detta rationaliseringsarbete

har både för landets näringsliv i allmänhet och för småindustriens

utövare i synnerhet. Liksom då det gällde frågan om ökat bidrag till

institutets utrustningsbehov, anser sig utskottet av därvid åberopade skäl

icke heller kunna tillstyrka det nu gjorda yrkandet om anslag till institutets

rationaliseringsverksamhet. Utskottet förutsätter, att institutet prövar alla

möjligheter att öka sina inkomster från enskilt håll.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må avslå motionerna I: 279 och II: 323.

37:o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. Bidrag till

Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation

i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 37 och

38, s. 57—59), innebärande beträffande förstnämnda anslag en av den allmänna

stegringen av löner och priser föranledd höjning med 22 000 kronor

och beträffande sistnämnda anslag oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien

ett anslag av 152 000 kronor;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 10.

b) till Bidrag till Ingenjör svetenskapsakademien: Teknisktvetenskaplig

och industriell representation i utlandet ett reservationsanslag

av 57 600 kronor.

38:o) Statens tekniska forskningsråd. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 39, s. 59—61), innebärande en anslagshöjning av 8 700 kronor, som

motiverats av dels automatiska kostnadsändringar, dels höjning av arvodet

till rådets kamrerare med 600 kronor, dels ock höjning i vad avser omkostnader

med 2 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 66 700 kronor.

39 :o) Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 40, s. 61—63), innebärande en av den inträdda löne- och prisstegringen

föranledd anslagshöjning av 205 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniskt-vetenskaplig forskning

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 1 245 000 kronor.

40:o) Statens kommitté för byggnadsforskning. Kungl. Maj d har föreslagit

riksdagen (punkt 41, s. 63 och 64) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 58 800 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Lindblom och Petrén (I: 205) och den andra inom andra

kammaren av herr Nihlfors m. fl. (II: 276), hemställts, såvitt här är i fråga,

att riksdagen måtte till Statens kommitté för byggnadsforskning för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 276.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 49 500 kronor.

Statens kommitté för byggnadsforskning har hemställt, att anslaget för

nästa budgetår höjes med 20 500 kronor. Av detta belopp avses 18 500 kronor

till avlöning åt sekreterare och annan personal, 1 000 kronor till kostnader

för bränsle, lyse och vatten samt 1 000 kronor för övriga expenser.

Departementschefen har ansett förevarande anslag böra uppräknas med

hänsyn till ökningen av det rörliga tillägget till den personal, som för närvarande

är lönegradsplacerad, och till lönegradsuppflyttning av en teknisk

assistent. Departementschefen beräknar härför ett belopp av 5 200 kronor.

Vidare tillstyrker departementschefen, att anslaget höjes för ökning av arvodena

till biträdespersonalen och kamreraren med i runt tal 2 600 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO.

21

Anslagsposten till bränsle, lyse och vatten föreslås med hänsyn till belastningen

höjd med 1 000 kronor. I fråga om medel till övriga expenser har departementschefen

icke tillstyrkt höjning med större belopp än 500 kronor.

Då departementschefen icke i vidare mån än nu sagts ansett sig kunna biträda

kommitténs hemställan om ökad medelsanvisning under förevarande

anslag, föreslås detta för nästa budgetår uppfört med 58 800 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en uppräkning av förevarande

anslag med 9 300 kronor och skiljer sig från av statens kommitté för byggnadsforskning

gjorda anslagsäskanden — med vilka det motionsvis framställda

yrkandet överensstämmer — i huvudsak däri, att medel, 10 000

kronor, icke av Kungl. Maj :t begärts för anställande hos kommittén av

ytterligare en teknisk assistent. Utskottet har icke blivit övertygat om att

något omedelbart behov föreligger av ifrågavarande personalförstärkning,

varför utskottet saknar anledning frångå Kungl. Maj :ts förslag, som jämväl

i övrigt tillstyrkes. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att Kungl.

Maj :t i proposition nr 128 till årets riksdag äskat ett anslag av 100 000 kronor

till bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska

frågor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 205 och II: 276, såvitt här

är i fråga, till Statens kommitté för byggnadsforskning för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 58 800 kronor.

41 :o) Byggnadsforskning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42,

s. 64 och 65) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 330 000 kronor.

Vidare har i de under nästföregående punkt omförmälda båda likalydande

motionerna I: 205 av herrar Lindblom och Petrén och 11:276 av herr Nihlfors

m. fl. hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte till Byggnadsforskning

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 300 000 kronor.

Statens kommitté för byggnadsforskning har hemställt, att anslaget för

nästa budgetår höjes med 200 000 kronor, och har till stöd härför anfört i

huvudsak följande.

Enligt en av kommittén företagen undersökning är produktiviteten inom

byggnadsindustrien för närvarande icke högre än i slutet av 1930-talet.

Kommittén ställer detta förhållande i samband med den förhållandevis

ringa forskningsverksamheten på byggnadsområdet. De flesta företagen på

detta område äro små, framhåller kommittén, och ha ej den ekonomiska

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 10.

ryggrad, som fordras för att kunna bedriva ett systematiskt och på längre

sikt vinstgivande forskningsarbete; ej heller bedriva storföretagarna någon

mera omfattande forskning såvitt kommittén har sig bekant. Kommittén

anser att det arbete, som nedlägges på forskning och utveckling på byggnadsområdet,

ej står i rimlig proportion till byggnadsproduktionens betydelse

och att det allmänna på grund av sitt engagemang i denna produktion

starkt bör stödja sådan forskningsverksamhet. För att kunna fylla sin

uppgift på ett med hänsyn till byggnadsfackets betydelse godtagbart sätt

skulle kommittén i och för sig behöva mer än en fördubbling av det nuvarande

anslagsbeloppet. Kommittén anför vidare bl. a., att summan av sökta

bidrag från anslaget för innevarande budgetår uppgått till 725 000 kronor

och att anslagets realvärde i hög grad reducerats till följd av stegrade priser

och löner. Kommittén finner nödvändigt att ett anslag av 500 000 kronor

ställes till förfogande för nästa budgetår.

Departementschefen har framhållit, att forskningsverksamheten inom

byggnadsområdet enligt hans mening i likhet med övrig teknisk-vetenskaplig

forskning i väsentlig mån bör inriktas på sådana problem, vilkas lösning

åtminstone på längre sikt kan bidraga till produktivitetens höjande. Departementschefen

förutsätter, att statens kommitté för byggnadsforskning i

största möjliga utsträckning stödjer en så inriktad forskning. Ehuru det i

och för sig är önskvärt att ramen för ifrågavarande forskningsverksamhet

vidgas, anser departementschefen sig icke för närvarande kunna tillstyrka

en höjning av anslaget med högre belopp än 30 000 kronor.

Utskottet. Det är självfallet angeläget, att alla försök att förbättra och förbilliga

byggnadsindustrien stödjas och främjas. Byggnadsforskningen har

givetvis härvid ej minst i betraktande av de stora byggnadsbehov, som föreligga,

en betydelsefull uppgift att fylla. Utskottet finner därför väl motiverat,

att förevarande anslag, som under ett flertal år utgått med oförändrat belopp,

höjes. Utskottet är dock icke berett förorda en sådan avsevärd anslagshöjning

som i motionerna föreslagits utan anser sig böra stanna vid Kungl.

Maj :ts förslag, som innebär en uppräkning av anslaget med 30 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 205 och II: 276, såvitt här är i

fråga, till Byggnadsforskning för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 330 000 kronor.

42:o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 43, s. 65 och 66) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 673 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 600 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att statsbidraget till institutet höjes med

sammanlagt 4 016 kronor i anledning av redan företagen uppräkning av

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

23

arvodet åt den nuvarande styresmannen och lönen åt den avdelningschef,

som icke innehar professur vid tekniska högskolan. Departementschefen

tillstyrker vidare, att bidraget höjes med 66 084 kronor till ökat rörligt tilllägg

åt institutets personal och med 2 900 kronor i anledning av stegrade

städningskostnader.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

673 000 kronor.

43 :o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44, s. 66 och 67), innebärande en anslagshöjning av

12 600 kronor — som föranledes av en omräkning enligt gällande grunder

av det rörliga tillägget till institutets nuvarande, av statsmedel avlönade

personal — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

106 600 kronor.

44 :o) Bidrag till metallografiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 45, s. 67 och 68), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till metallografiska institutet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 23 700

kronor.

45 :o) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 46, s. 68 och 69) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 200 000 kronor.

Departementschefen, som utgår från att institutets huvudbyggnad skall

vara färdig för inflyttning omedelbart efter ingången av år 1953, föreslår,

att medel ställas till institutets förfogande för avlöning och pensionering av

sjutton befattningshavare under hela nästa budgetår samt ytterligare fem

befattningshavare under senare hälften av budgetåret ävensom för arvoden

åt vissa styrelseledamöter samt för en del av institutets omkostnader.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för konserveringsforskning

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 275 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 10.

46 :o) Bidrag till Hemmens forskningsinstitut. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 47, s. 69—71) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 130 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sunne m. fl. (I: 281) och den andra inom andra kammaren av

fröken Ager m. fl. (11:355), hemställts, att riksdagen måtte dels uttala sig

för en samordning av konsumentforskningen och konsumentupplysningen

i huvudsaklig anslutning till 1946 års utrednings förslag och efter de riktlinjer,

som senast framlagts av Hemmens forskningsinstitut i dess skrivelse

till Kungl. Maj :t den 5 oktober 1951, dels ock bevilja institutet ett till 325 000

kronor höjt reservationsanslag för budgetåret 1952/53.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 355.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 100 000 kronor.

Hemmens forskningsinstitut (skr. 5/10 1951) hemställer, att anslaget för

nästa budgetår höjes med 225 000 kronor till 325 000 kronor.

I anslutning till det av 1946 års utredning rörande kvalitetsforskning och

konsumentupplysning avgivna betänkandet (SOU 1949: 18) framlade institutet

i sina petita för innevarande budgetår förslag om sammanslagning av

institutet och avdelningen Aktiv hushållning inom statens priskontrollnämnd

samt om därmed sammanhängande omorganisation av institutet. Samtidigt

äskades viss höjning av det till institutet utgående statsbidraget. Efter remissbehandling

av ärendet anmäldes ärendet i föregående års statsverksproposition

(X ht 1951 s. 65—67). Den ifrågasatta sammanslagningen ansågs

emellertid icke då kunna komma till stånd. Ej heller kunde i dåvarande läge

statens bidrag till institutet ökas.

Institutet upprepar nu ifrågavarande förslag med vissa jämkningar. Till

stöd för förslaget anföres bl. a. följande.

Behovet av att konsumentforskning och konsumentupplysning får en fast

organisation synes vara trängande. Stigande varupriser ha gjort kravet på

vägledning till konsumenterna alltmera motiverat. Framställningar i riksdagen

och den livliga pressdebatten ha aktualiserat problemen i vida kretsar.

Hemmens forskningsinstitut får i ständigt stigande omfattning begäran om

hjälp vid organiserandet av studier och propagandaaktioner i konsumentfrågor

och förfrågningar i angelägenheter, som röra varuurval och hemarbetsproblem.

Dessa krav på att institutet skall fungera som ett upplysningsorgan

innebär en stor påfrestning i nuvarande läge då institutet saknar särskild

personal för dessa arbetsuppgifter.

Institutet framhåller vidare, att ytterligare behov av konsumentupplysning

uppkommit i samband med varudeklarationsnämndens inrättande.

I det för budgetåret 1952/53 såsom statsbidrag begärda beloppet, 325 000

kronor, ingår det nuvarande statsbidraget, 100 000 kronor, och de till 150 000

kronor beräknade kostnaderna för Aktiv hushållning.

Departementschefen har framhållit, att han fortfarande icke är beredd

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

25

att tillstyrka en sammanslagning av Hemmets forskningsinstitut och Aktiv

hushållning. Institutet har emellertid framfört enligt departementschefens

mening vägande skäl för ökat stöd i första hand åt institutets upplysningsverksamhet.

Departementschefen anser sig av denna anledning och med hänsyn

till den inträdda löne- och prisstegringen böra förorda en höjning av

statsbidraget till institutet med 30 000 kronor för nästa budgetår. Departementschefen

förutsätter att institutet söker såvitt möjligt utverka motsvarande

höjning av bidragen från enskilt håll. Institutet har i sin framställning

berört vissa organisatoriska förändringar med avseende å institutets

verksamhet. Dylika åtgärder synas departementschefen kunna aktualiseras

oberoende av den ifrågasatta sammanslagningen med Aktiv hushållning. I

den mån så erfordras förutsättes Kungl. Maj :t framdeles i samband med

fastställande av ändring av institutets stadgar få taga ställning till dessa

frågor.

Utskottet. Det motionsvis gjorda yrkandet om sammanslagning av Hemmens

forskningsinstitut och Aktiv hushållning överensstämmer i allt väsentligt

med ett av 1946 års utredning rörande kvalitetsforskning och konsumentupplysning

framlagt förslag. Enligt vad utskottet under hand inhämtat

ha vissa av de i ärendet hörda remissinstanserna ställt sig avvisande eller

tveksamma till lämpligheten av en sammanslagning. Denna fråga torde alltså

kräva nya överväganden. Utskottet anser därför försiktigheten bjuda, att

i avvaktan därpå riksdagen icke nu uttalar sig för en dylik samordning.

Motionerna i här berörd del torde alltså icke böra föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Utskottet inser väl hemhushållets och hemarbetets samhälleliga betydelse

och anser påkallat, att åtgärder vidtagas, som kunna främja forskningsinstitutets

arbetsuppgifter. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att

enligt vad utskottet under hand inhämtat statens sakrevision nyligen verkställt

granskning av verksamheten vid institutet. Sakrevisionen har därvid

gjort vissa erinringar mot institutets ekonomiska förvaltning och verksamhet.

Utskottet är i nuvarande läge icke berett tillstyrka större anslagshöjning

än som föreslagits av Kungl. Maj :t eller alltså 30 000 kronor. Motionerna,

såvitt nu är i fråga, avstyrkas alltså.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 281 och II: 355, såvitt avser

anslaget, till Bidrag till Hemmens forskningsinstitut för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 130 000

kronor;

b) att motionerna 1:281 och 11:355, i vad de icke behandlats

under a), icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''26

Statsutskottets utlåtande nr 10.

47 :o) Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för vissa forskningsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 48, s. 71 och 72), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken

för vissa forskningsarbeten för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 40 000 kronor.

48 :o) Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 49, s. 72—75) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 000 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att en av de närmast liggande uppgifterna

för Aktiebolaget Atomenergi är att färdigställa en atomreaktor för

fortsatta experiment och undersökningar rörande atomenergien. För att

kunna slutföra denna uppgift måste bolaget under innevarande budgetår

anskaffa vissa kvantiteter s. k. moderatormaterial till en sammanlagd kostnad

av 8 850 000 kronor inklusive tull. Bolagets medelsbehov beräknas under

budgetåret 1951/52 komma att med 8 420 000 kronor överskrida det belopp,

som under samma tid är disponibelt å anslaget till atomenergiforskning

m. m. inom bolaget. Ytterligare medel behöva sålunda, framhåller departementschefen,

ställas till förfogande, vilket torde böra ske genom medelsanvisning

under förevarande anslag å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår. Med hänsyn till att medelsbehovet för anskaffning av

moderatormaterial är av engångsnatur finner departementschefen lämpligt

förorda, att därvid anvisas hela det belopp, som erfordras för ifrågavarande

ändamål. Då frågan om tullbefrielse icke i detta sammanhang kan upptagas

till avgörande, har beloppet ansetts böra bestämmas till 8 850 000 kronor.

Därest medel för anskaffning av moderatormaterial ställas till förfogande

på sätt nyss förordats och bolagets medelsförbrukning under innevarande

budgetår visar sig överensstämma med gjorda beräkningar, uppkommer

vid slutet av budgetåret en behållning av (8 850 000 — 8 420 000 =)

430 000 kronor å anslaget till atomenergiforskning m. in. inom bolaget. Då

bolagets kostnader för budgetåret 1952/53 beräknas till 5 514 000 kronor,

skulle sålunda för sistnämnda budgetår föreligga ett anslagsbehov av

(5 514 000—430 000=) 5 084 000 kronor. Departementschefen tillstyrker,

att anslaget för nästa budgetår uppföres med ett till 5 000 000 kronor avrundat

belopp.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen för ifrågavarande ändamål å tillläggsstat

för innevarande budgetår anvisat 8 850 000 kronor, har icke funnit

något vara att erinra mot det under nu förevarande punkt äskade anslaget.

Utskottet hemställer,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

27

att riksdagen må till Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget

Atomenergi för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 000 kronor.

49 :o) Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk och

småindustri. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 52, s. 76) att till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 370 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 340 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att det enligt hans mening är av vikt,

att de sammanslutningar, som bedriva upplysnings- och organisationsverksamhet

i fråga om hantverk och småindustri och som tidigare befunnits

böra åtnjuta statsbidrag, beredas möjlighet att även i fortsättningen arbeta

på ett effektivt och för näringslivet fruktbringande sätt. Härför kan på grund

av den inträffade stegringen av löner och priser en höjning av statsbidraget

i vissa fall bli nödvändig. Departementschefen finner också önskvärt att ifrågavarande

verksamhet utbygges i lämplig takt och att staten härtill lämnar

stöd, där sådant prövas erforderligt. Departementschefen finner sig dock för

närvarande icke kunna tillstyrka, att anslaget höjes med större belopp än

30 000 kronor.

Utskottet finner på av departementschefen anförda skäl påkallat, att

anslaget höjes och har icke något att erinra mot att detsamma bestämmes

till 370 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Upplysnings- och organisationsverksamhet

i fråga om hantverk och småindustri för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 370 000 kronor.

50 :o) Befrämjande av hemslöjden. Bidrag till svenska slöjdföreningen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 53 och 54, s. 77 och 78), innebärande

beträffande förstnämnda anslag en höjning med 5 000 kronor och

beträffande sistnämnda anslag oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag

av 55 000 kronor;

b) till Bidrag till svenska slöjdföreningen ett anslag av

50 000 kronor.

51 :o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 55, s. 78 och 79) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 550 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 475 000 kronor.

Med hänsyn till betydelsen för landets näringsliv och för den svenska

allmänheten av att standardiseringsverksamheten och arbetet för vidgad användning

av varudeklarationer främjas i möjligaste mån tillstyrker departementschefen

en höjning av anslaget med 75 000 kronor. Av detta belopp avses

30 000 kronor skola användas till ökat bidrag åt varudeklarationsnämnden

och återstoden, 45 000 kronor, för andra angelägna ändamål; kommissionen

synes därvid, framhåller departementschefen, böra taga skälig hänsyn

till framförda önskemål om ökat bidrag från anslaget till grafiska standardiseringskommittén

och till internationellt standardiseringsarbete. Beträffande

standardiseringsverksamheten å det byggnadstekniska området

anser departementschefen, att det ökade medelsbehovet för denna verksamhet

i första hand bör täckas av bidrag från enskilt håll.

Utskottet har icke funnit något vara att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 550 000

kronor.

52 :o) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 56, s. 79 och 80), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 15 000

kronor.

Sjöfart och handel.

53 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 57, s. 81—83), innebärande i

huvudsak, förutom automatiska kostnadshöjningar, omändring av en kanslibiträdestjänst

i Ca 11 till en kassörstjänst i Ca 15, får utskottet — under

erinran om att motsvarande anslag för löpande budgetår uppförts med

474 000 kronor — hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för lotsstyrelsen uppföra en tjänst som kassör i Ca 15 samt

avföra en tjänst som kanslibiträde i Ca 11;

b) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10. 29

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

..................................... 307 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 137 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 125 300

Summa kronor 569 500;

c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos

lotsstgrelsen för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 569 500 kronor.

54:o) Lotsverket: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 59, s. 83—87) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 3 890 400 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion

(II: 67) hemställts, att riksdagen måtte under förevarande anslag besluta att

till reparation, underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg och därmed jämställda

fartyg samt lotsverket tillhöriga tjänstebåtar anvisa utöver av Kungl. Maj :t

föreslagna 637 000 + 223 000 = 860 000 kronor ytterligare 50 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 986 500 kronor.

Lotsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med 1 094 500 kronor, varav

10 000 kronor för sjukvård m. m., 25 500 kronor för reseersättningar,

51 000 kronor för expenser, 5 000 kronor för publikationstryck och 1 003 000

kronor för övriga utgifter. Den under sistnämnda anslagspost ingående delposten

till reparation och underhåll av fyrskepp, tjänstefartyg och därmed

jämställda fartyg samt lotsverket tillhöriga tjänstebåtar föreslås av styrelsen

höjd med 50 000 kronor för nyanskaffning av tre motorbåtar, avsedda

att tilldelas vissa fyrskepp och fyrplatser i stället för försliten dylik materiel;

båtarna användas för att upprätthålla förbindelse med land. Om den

flytande materielen i övrigt skall kunna bibehållas i sjovärdigt och driftsäkert

skick, erfordras enligt styrelsen till följd av prisstegringen en höjning

av delposten med sammanlagt minst 223 000 kronor.

Departementschefen anser sig icke kunna tillstyrka förslaget om nyanskaffning

av motorbåtarna i fråga men tillstyrker, att förberörda delpost

höjes med 223 000 kronor.

I övrigt innebär departementschefens förslag en uppräkning av anslaget

med 680 900 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt innebär en anslagshöjning

av 903 900 kronor. Utskottet förutsätter, att departementsche
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 10.

fen därvid i sina anslagsäskanden till riksdagen upptagit sådana av lotsstyrelsen

anmälda medelsbehov, som efter närmare prövning med hänsyn

till angelägenhetsgraden ansetts böra i första hand tillgodoses. Utskottet är

icke berett att föreslå en ytterligare höjning av lotsstyrelsens omkostnadsanslag,

varför den i ämnet väckta motionen avstyrkes. Därest det skulle

visa sig, att ett oundgängligt behov föreligger av de i motionen omförmälda

tre motorbåtarna, har utskottet anledning utgå från att Kungl. Maj :t för

riksdagen framlägger förslag om medel för anskaffning av desamma.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 67, till Lotsverket: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 890 400

kronor.

55 :o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning

om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 60) har riksdagen

redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 81), varom utskottet velat här

erinra.

56 :o) Materielanskaffning för vissa farleder. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 61, s. 92), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Materielanskaffning för vissa farleder

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

200 000 kronor.

57 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 62, s. 92—94) att dels medgiva, att under kalenderåret

1952 till pensionstagare hos handelsflottans pensionsanstalt må utbetalas

ej mindre dyrtidstillägg enligt samma grunder, som tillämpats under

kalenderåret 1951 än även härutöver provisoriskt tillägg enligt av departementschefen

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari

1952 tillstyrkta grunder, dels godkänna av departementschefen förordad

ändring i personalförteckningen för handelsflottans pensionsanstalt, dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för handelsflottans

pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53,

dels ock till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 36 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 30 500 kronor.

Departementschefen föreslår, att kontorsbiträdestjänsten överföres till ordinarie

stat samt att anslagsposten till rörligt tillägg uppräknas med 6 000

kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

31

Pensioner och dyrtidstillägg från anstalten föreslås under kalenderåret

1952 böra utgå i enlighet med de grunder, som gällt under 1951. Det provisoriska

tillägget har med hänsyn till levnadskostnadsstegringen synts böra

höjas och utgå med 25 procent under 1952. För tilläggets beräkning och utbetalning

böra i övrigt alltjämt gälla de grunder, som angivits i propositionen

nr 127/1951.

Utskottet har icke funnit något vara att erinra mot departementschefens

förslag beträffande pensioner och dyrtidstillägg från pensionsanstalten liksom

ej heller mot de förordade grunderna för det provisoriska tilläggets utgående.

Då jämväl beräkningen i övrigt av anslaget synes böra godtagas,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att under kalenderåret 1952 till pensionstagare

hos handelsflottans pensionsanstalt må utbetalas dels

dyrtidstillägg enligt samma grunder, som tillämpats under

kalenderåret 1951, dels ock härutöver provisoriskt tillägg enligt

av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 4 januari 1952 tillstyrkta grunder;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för handelsflottans pensionsanstalt uppföra en tjänst som

kontorsbiträde i Ca 8;

c) godkänna följande avlöningsstat för handelsflottans

pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 24 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t .............................. 3 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.... 8 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 9 600

Summa kronor 45 500

Särskilda u p p b ö r d s m e d e 1:

Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt bötes
andelar

.................................. 9 000

Nettoutgift kronor 36 500;

d) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 36 500 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 10.

58 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl.

Maj:ls förslag (punkt 63, s. 95), innebärande en anslagshöjning av 700 kronor,

avseende delposten till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 6 600 kronor.

59:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 64, s. 95—100) att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Statens

skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 366 900 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 269 100 kronor.

Departementschefen föreslår, att för det ytterligare behovet av tillfälliga

biträden anslaget uppräknas med 50 000 kronor. Vidare förordas, att kontoristtjänsten

omändras till en kassörstjänst i Ce 15 och att en verkmäslartjänst

i Ce 18 utbytes mot en förste verkmästartjänst i Ce 19.

Beträffande den lägre tekniska personalen föreslår departementschefen,

att de av befattningshavarna inom denna personalkategori, vilka avlagt examen

vid tekniskt läroverk eller institut, från och med nästa budgetår beredas

samma befordringsgång, som gäller för motsvarande befattningshavare

inom kommunikationsverken. I anledning härav har anslaget uppräknats

med 2 700 kronor.

Departementschefens förslag i övrigt innebär allenast automatiska kostnadsändringar.

Utskottet tillstyrker, att reglerad befordringsgång beredes viss av departementschefen

närmare angiven vid skeppsprovningsanstalten anställd teknisk

personal. Mot de verkställda anslagsberäkningarna har utskottet icke något

att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 39 400

2. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis . . 105 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 162 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 60 000

Summa kronor 366 900;

b) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 366 900 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nv 10.

33

60:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 65, s. 100 och 101), innebärande en huvudsakligen av

inträffade prisstegringar föranledd anslagshöjning av 11 700 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 61 000 kronor.

61 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 66, s. 101—103) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t anvisade 1946 års riksdag ett investeringsanslag

av 450 000 kronor för om- och tillbyggnad av statens skeppsprovningsanstalt.

Arbetena skulle utföras i två etapper. Den första etappen är avslutad,

medan arbetena med den andra komma att påbörjas inom den närmaste

tiden. Till utrustning och inredning av de nya lokalerna anvisades samtidigt

ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

Styrelsen för statens skeppssprovningsanstalt har hemställt om ett anslag

av 238 000 kronor för fortsatt utrustning av anstalten.

Departementschefen har framhållit, att det i nuvarande läge icke kan

komma i fråga att på en gång anvisa hela förenämnda belopp å 238 000 kronor.

I stället har en utrustningsplan på längre sikt synts böra upprättas,

varvid anstalten bör beredas tillfälle att för budgetåret 1952/53 anskaffa

en del av den behövliga utrustningen. Departementschefen har förordat, att

för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 50 000 kronor för ändamålet.

Eventuell reservation å det för budgetåret 1946/47 anvisade reservationsanslaget

till utrustning har synts departementschefen, därest riksdagen

ej har något att erinra däremot, få överföras till nu ifrågavarande anslag.

Utskottet tillstyrker, att för ändamålet anvisas ett särskilt reservationsanslag

och har icke något att erinra mot att detsamma bestämmes i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag. Eventuell reservation å det för budgetåret

1946/47 anvisade anslaget till utrustning synes jämväl utskottet lämpligen

böra överföras till nu ifrågavarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

62:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 68, s. 105 och 106), innebärande en av medelsåtgången

under budgetåret 1950/51 och inträdda prisstegringar föranledd anslagshöjning

av 1 800 kronor, hemställer utskottet,

3 Dihang till riksdagens protokoll 1952. G samt. Nr 10.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 25 000 kronor.

63:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 69, s. 106), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll

och ökning av samlingarna för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 3 000 kronor.

64 :o) Statens isbrytarverksamhet. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 70, s. 106—-108), innebärande en anslagshöjning av 200 000 kronor,

som betingats dels av ökade driftkostnader och dels därav att en partiell

översyn av statsisbrytaren »Atle» är behövlig, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

65 :o) Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 71, s. 108), som innebär anvisande av återstoden

av den för byggande av isbrytaren Thule beräknade sammanlagda

kostnaden av 10 068 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffande av ytterligare ett statens

isbrytarfartyg för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 1 918 000 kronor.

66:o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72, s. 108 och 109), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

256 000 kronor.

67 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 73, s. 109), innebärande en av belastningen på anslaget föranledd anslagshöjning

av 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

68:o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 74, s. 109—112) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 66 000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

35

Anslaget — under rubriken Beredande av billigare biljettkostnader för

sjöfolk vid resor till och från hemorten i vissa fall — är för innevarande

budgetår uppfört med 60 000 kronor.

Departementschefen förordar, att förmånen av rätt till lägre biljettkostnader

bibehålies oförändrad för det svenska sjöfolket, och anser sig icke

beredd att såsom föreslagits utsträcka förmånen i fråga till att avse även

vissa utländska sjömän. Med hänsyn till höjda biljettpriser föreslås att anslaget

uppräknas med 6 000 kronor. Då den nuvarande anslagsrubriken synes

onödigt omfattande, torde, framhåller departementschefen, anslaget i

fortsättningen få benämnas Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk

vid vissa resor.

Utskottet, som kan ansluta sig till vad departementschefen i ärendet anfört,

tillstyrker den äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Beredande av lägre biljettkostnader

för sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 66 000 kronor.

69 :o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 75, s. 112—114) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 442 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att så länge risken för magnetminor består,

det är av stor betydelse för vår sjöfart, att avmagnetiseringsstationcrnas

verksamhet fortsätter. Även ur beredskapssynpunkt är det, fortsätter

departementschefen, önskvärt att avmagnetiseringsstationerna äro i fullgott

skick och kunna drivas i tillräcklig omfattning.

Departementschefen föreslår, att anslaget uppräknas med så stort belopp,

som svarar mot löne- och prisstegringar, eller 42 000 kronor.

Departementschefens förslag innebär vidare, att mät- och avmagnetiseringsstationerna

i Stockholm och Göteborg repareras. Kostnaden för att

iståndsätta stationen i Göteborg har marinförvaltningen beräknat till 80 000

kronor, medan för stockholmsstationens del utgifterna uppskattas till

130 000 kronor. Departementschefen, som godtager dessa beräkningar, anser,

att för stockholmsstationens del medel böra ställas till förfogande redan

under innevarande budgetår. För göteborgsstationens del föreslås, att

kostnaden för reparation anvisas först för nästa budgetår. Departementschefen

har funnit erforderliga medel böra anvisas å särskilda anslag. Anslagen,

som ansetts böra ha reservationsanslags karaktär, ha synts lämpligen böra

benämnas Reparation av mät- och avmagnetiseringsstationen i Stockholm

och Reparation av mät- och avmagnetiseringsstationen i Göteborg.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet får erinra, att riksdagen å tilläggsstat för innevarande budgetår

anvisat 130 000 kronor till reparation av mät- och avmagnetiseringsstationen

i Stockholm. Utskottet tillstyrker, att motsvarande kostnader för stationen

i Göteborg bestridas av medel å särskilt anslag för nästa budgetår. Härför

föreslaget belopp av 80 000 kronor synes böra godtagas. Beträffande detta

anslag gör utskottet hemställan under närmast följande punkt.

I fråga om anslaget till driftkostnader har utskottet icke något att erinra

mot att för ändamålet anvisas 442 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

av 42 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 442 000 kronor.

70:o) Reparation av mät- och avmagnetiseringsstationen i Göteborg. Under

åberopande av vad utskottet anfört under närmast föregående punkt får

utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, s. 114) hemställa,

att riksdagen må till Reparation av mät- och avmagnetiseringsstationen

i Göteborg för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 80 000 kronor.

71 :o) Kostnader för handelssjöfartens dirigering. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 77, s. 114), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för handelssjöfartens dirigering

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

25 000 kronor.

72 :o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 78, s. 114—116) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 170 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ohlon m. fl. (I: 92) och den andra inom andra kammaren av herr Severin

m. fl. (II: 113), i vilka hemställts, att riksdagen måtte höja de i statsverkspropositionen

föreslagna anslagen till de båda handelshögskolorna med

de belopp, som erfordras för att de i högskolornas petitaskrivelser angivna

beloppen för driftkostnader skola täckas, nämligen för handelshögskolan i

Stockholm från 170 000 till 367 000 kronor och för handelshögskolan i Göteborg

från 130 000 till 320 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Eskilsson och Arrhén (I: 267) och den andra inom andra kamma
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

37

ren av herrar Hastad och Hseggblom (II: 348), i vilka, såvitt nu är i fråga,

hemställts, att riksdagen måtte fatta sådant beslut, att avgifterna för de studerande

vid handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg liksom för närvarande

vid Stockholms högskola kunna nedsättas och helst redan nästa

budgetår begränsas till 60 kronor per elev och år.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna I: 92 och I: 267.

Anslagen till handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg äro för innevarande

budgetår uppförda med 100 000 respektive 90 000 kronor.

Styrelsen för handelshögskoleföreningen i Stockholm (skr. 6/9 1951)

hemställer, att högskolans anslag för budgetåret 1952/53 bestämmes till

336 000 kronor, varav minst 54 000 kronor skulle användas för friplatser

eller nedsättning av elevavgifter. Styrelsen åberopar till stöd för sin begäran

bl. a. de grundläggande skäl för ökat stöd åt handelshögskolorna, som

framlagts i justitierådet G. Dahlmans utredning angående handelshögskolornas

ekonomi samt behov av statsbidrag fram till år 1954 (se X ht 1949

s. 117—119).

Styrelsen framhåller vidare, att ehuru högskolans fonder ökats genom donationer,

fondavkastningen på grund av penningvärdeförsämringen icke

längre förslår till att täcka kostnaderna för högskolans verksamhet. För de

två senaste läsåren hade sålunda uppstått underskott å omkring 55 000

respektive 117 000 kronor, vilka måst täckas av medel från högskolans

grundfond. För läsåret 1951/52 räknar styrelsen med ett underskott å

171 000 kronor. På grund av det försämrade ekonomiska läget har det blivit

nödvändigt att från och med innevarande läsår höja terminsavgifterna. Dessa

utgöra nu 225 kronor (675 kronor/år) för nyinskrivna och 200 kronor

(600 kronor/år) för andra elever mot tidigare 175 kronor (525 kronor/år)

för samtliga elever. Styrelsen förutskickar, att en ytterligare höjning av terminsavgifterna

kan bliva nödvändig om icke statsbidraget ökas. Högskolans

försämrade ekonomi har också medfört, att man endast delvis kunnat vidtaga

ytterst önskvärda personalförstärkningar. Lärarkrafternas antal vid

handelshögskolorna är i förhållande till studentantalet betydligt lägre än

vid andra fackhögskolor och vid universiteten. Ytterligare utgiftsstegringar

äro enligt styrelsen att förutse. Bl. a. kommer den under förra läsåret vidtagna

löneregleringen att i full utsträckning belasta lönestaten för innevarande

budgetår.

Styrelsen för handelshögskolan i Göteborg (skr. 3/7 1951) hemställer om

ett statsbidrag för nästa budgetår å 280 000 kronor eller 190 000 kronor mera

än för innevarande budgetår.

Vid sina beräkningar har styrelsen utgått ifrån att högskolans inkomster

— bortsett från statsanslaget — ej komma att öka under nästa budgetår.

Den begärda anslagsökningen är avsedd att täcka dels det underskott å

högskolans verksamhet av omkring 90 000 kronor, som föreligger med nuvarande

utgifter, dels de utgiftsökningar, som styrelsen anser erforderliga

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 10.

under nästa budgetår. Dessa ökningar, vilka uppgå till 100 000 kronor, sammanhänga

dels med beslutade löneregleringar för redan anställd personal,

dels därmed att högskolans nybyggnad beräknas kunna tagas i bruk från

och med budgetåret 1952/53. Sistnämnda förhållande medför ökat personalbehov

— 1 kamrer och 1 vaktmästare — samt väsentligt stegrade utgifter

av omkostnadsnatur.

Styrelsen understryker dock, att den vid denna beräkning helt bortsett

ifrån det utbyggnadsprogram för undervisnings- och forskningsverksamheten

som förordats i justitierådet Dahlmans utredning.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»I motsats till eleverna vid universiteten och vid flertalet övriga högskolor

i riket ha studenterna vid handelshögskolorna att erlägga terminsavgifter.

Avgifterna äro förhållandevis höga och torde utgöra en icke oväsentlig del

i de studerandes budget. Vid handelshögskolan i Stockholm uppgå de till

675 kronor per år för elever, som inskrivits under innevarande läsår, och till

600 kronor per år för tidigare inskrivna elever. Vid handelshögskolan i Göteborg

äro avgifterna bestämda till 500 kronor per år. Framställningar ha

gjorts från vederbörande studentorganisationer om ökade statsbidrag till

handelshögskolorna för att möjliggöra avgifternas avskaffande eller i varje

fall en reduktion av desamma. Även om det ur många synpunkter skulle

vara önskvärt att genomföra det första alternativet, är jag för närvarande

icke beredd tillstyrka ökad medelsanvisning annat än för att åstadkomma

en sänkning av terminsavgifterna. För detta ändamål torde bidraget till handelshögskolan

i Stockholm ökas med 70 000 kronor och bidraget till handelshögskolan

i Göteborg med 40 000 kronor. Jag räknar med att terminsavgifterna

härigenom skola kunna minskas med inemot en tredjedel. Om

så befinnes lämpligt torde en mindre del av anslagshöjningarna alternativt

få användas för att bereda ökat antal friplatser.

Vad därefter angår framställningarna från handelshögskolorna om ökade

statsbidrag till skolornas verksamhet anser jag mig icke heller i år kunna

tillstyrka någon höjning av riksstatsanslagen för detta ändamål. Vid sådant

förhållande bör således för nästa budgetår anslaget till handelshögskolan i

Stockholm upptagas med 170 000 kronor och anslaget till handelshögskolan

i Göteborg med 130 000 kronor.»

Utskottet. Det synes utskottet ur flera synpunkter befogat, att de förhållandevis

höga terminsavgifterna vid handelshögskolorna i Stockholm och

Göteborg sänkas. Utskottet kan därför helt ansluta sig till departementschefens

förslag om reducering av dessa avgifter och att handelshögskolorna

lämnas kompensation för det inkomstbortfall, som härigenom uppstår. Genom

förslaget i fråga beräknas avgifterna kunna minskas med inemot en

tredjedel. Även om en betydligt större sänkning hade varit önskvärd, anser

utskottet sig dock böra för närvarande stanna vid Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet

kan alltså icke biträda yrkandet i motionerna I: 267 och II: 348 men

vill i anledning av detsamma framhålla, att utskottet förutsätter, att Kungl.

Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

39

Vad härefter beträffar framställningarna från handelshögskolorna om

ökade statsbidrag till skolornas verksamhet synas, enligt vad handlingarna

i ärendet utvisa och utskottet därutöver under hand inhämtat, högskolorna

befinna sig i en svår ekonomisk situation. På grund av penningvärdeförsämringen

har fondavkastningens realvärde sjunkit. Det lärer vara en tidsfråga,

när tillgängliga dispositionsfonder förbrukats. För dessa skolors vidkommande

har någon upprustning motsvarande den som universiteten och

de övriga högskolorna undergått icke kunnat ske. Därest handelshögskolorna

skola kunna fylla sin för samhället betydelsefulla uppgift måste på ett eller

annat sätt de genom hittillsvarande kostnadsutveckling uppkomna svårigheterna

undanröjas. Visserligen ha högskolorna under flera år utöver statsanslagen

kommit i åtnjutande av bidrag från handels- och sjöfartsfonden

men en sådan finansieringsform kan dock i längden icke i och för sig anses

tillfredsställande. Vid nu angivna förhållanden synes utskottet angeläget, att

frågan om handelshögskolornas ekonomiska ställning snarast tages under

närmare omprövning. Önskvärt vore, om förslag i ämnet kunde föreläggas

riksdagen redan i höst. Då enligt vad utskottet under hand inhämtat handelshögskolorna

jämväl nästa budgetår kunna påräkna bidrag från handelsoch

sjöf artsfonden, anser utskottet sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag

i fråga om anslagens storlek. Det motionsvis gjorda yrkandet kan utskottet

alltså icke tillstyrka.

Beträffande anslaget till handelshögskolan i Göteborg gör utskottet hemställan

under nästfoljande punkt.

Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 92 och II: 113 samt I: 267

och II: 348, samtliga motioner såvitt här är i fråga, till Bidrag

till handelshögskolan i Stockholm för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 170 000 kronor.

73 :o) Bidrag till handelshögskolan i Göteborg. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 79, s. 117) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 130 000 kronor.

Utskottet, som under närmast föregående punkt yttrat sig i anledning av

motionerna I: 92 och II: 113 samt I: 267 och II: 348, får under åberopande

av vad därvid anförts hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna 1:92 och II: 113 samt 1:267

och II: 348, samtliga motioner såvitt här är i fråga, till Bidrag

till handelshögskolan i Göteborg för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 130 000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 10.

74 :o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder. Bidrag

till svenska handelskamrar i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkterna 80 och 81, s. 117—120), innebärande oförändrade medelsanvisningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande

länder ett reservationsanslag av 500 000 kronor;

b) till Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet ett

anslag av 102 000 kronor.

75 :o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 82, s. 120 och 121) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 480 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 380 000 kronor.

Handelsflottans välfärdsråd har hemställt, att för budgetåret 1952/53 avsättningsanslaget

uppföres med 710 000 kronor, varav för investeringsändamål

500 000 kronor och för löpande utgifter 210 000 kronor.

Med hänsyn till den återhållsamhet, som för närvarande bör iakttagas

beträffande statsutgifterna, har departementschefen ansett sig icke kunna

tillstyrka någon höjning av den för investeringsändamål avsedda anslagsdelen.

Däremot synes departementschefen liksom tidigare möjlighet böra

finnas att efter tillstånd av Kungl. Maj:t få använda statens bidrag till

löpande utgifter jämväl för investeringar.

Statens bidrag till i första hand löpande kostnader har — med utgångspunkt

från vad som influtit från redare och sjömän under första halvåret

1951 — synts departementschefen böra upptagas till högre belopp än vad

välfärdsrådet föreslagit. Departementschefen förordar, att för detta ändamål

beräknas 280 000 kronor.

Avsättningsanslaget till handelsflottans välfärdsfond skulle därmed för

budgetåret 1952/53 uppgå till 480 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och har icke något att erinra

mot vad departementschefen i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 480 000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

41

Patent- och registreringsväsendet m. m.

76:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 83, s. 122—126) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

vidtaga av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för patent- och registreringsverket, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Patent- och registreringsverket:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

4 259 400 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 511 800 kronor.

Departementschefen föreslår, att den förste byråsekreterartjänst i Ca 27,

som innehas av chefen för kanslibyrån, omvandlas till en dylik tjänst i Ca

29, ävensom att tre kontorsbiträdesbefattningar i Ce 8 utbytas mot tre sådana

befattningar i Ca 8.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i propositionen

1952: 14 angående lönegradsplaceiring för viss biträdespersonal

m. in. föreslås vidare, att tre kontoristtjänster i Ca 13 utbytas mot tre kansliskrivartjänster

i Ca 15 och att en kanslibiträdestjänst i Ca 11 utbytes mot en

kontoristtjänst i Ca 13 ävensom att medel beräknas under icke-ordinarieposten

för tjuguen kanslibiträdestjänster i Ce 11 mot att kostnader för motsvarande

antal kontorsbiträdestjänster i Ca 8 ej beräknas under ordinarieposten.

Beträffande vid patent- och registreringsverket anställda biträdande ingenjörer,

vilka avlagt civilingenjörsexamen, förordas, att verket tillämpar

samma befordringsgång, som inom kommunikationsverken gäller för dylik

personal, nämligen placering ett år i Cf 20, ett år i Ce 22, ett år i Ce 23 samt

därefter uppflyttning till Ce 24.

Beträffande arvodespersonal m. in. har räknats med en höjning med 18 %

av utgående ersättningar.

Med hänsyn till att kostnaderna för den inom patentverket bedrivna undervisningsverksamheten

endast avse lärararvoden, ha dessa ansetts icke

såsom nu böra utgå från verkets omkostnadsanslag utan i fortsättningen bestridas

från anslaget till avlöningar. För nästa budgetår ha under icke-ordinarieposten

beräknats 1 000 kronor för ändamålet.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro av automatisk natur.

Utskottet tillstyrker, att reglerad befordringsgång beredes viss av departementschefen

närmare angiven vid patent- och registreringsverket anstälid

ingenjörspersonal. Mot de verkställda kostnadsberäkningarna liksom mot

de föreslagna ändringarna i personalförteckningen har utskottet icke något

att erinra.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för patent- och registreringsverket,

som i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4

januari 1952 angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 1 757 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis .............................. 1 470 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 032 100

Summa kronor 4 259 400;

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 4 259 400

kronor.

77 :o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majrts förslag (punkt 84, s. 126 och 127), innebärande att delposten till

övriga expenser höjes med 30 000 kronor och att delposten till undervisning

å 1 000 kronor avföres ur omkostnadsstaten, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 619 000 kronor.

78:o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 127), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Granskningsnämnden för vissa patentansökningar

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

79 :o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 86, s. 127—129) att dels till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 60 000 kronor, dels ock

medgiva, att av det under tionde huvudtiteln för budgetåret 1951/52 anvisade

reservationsanslaget till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande

verksamhet 30 000 kronor må disponeras till täckande av vissa administra
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10. 43

tionskostnader för uppfinnarkontoret under budgetåren 1950/51 och 1951/

52.

Till Svenska uppfinnarkontoret ha från och med budgetåret 1947/48 anvisats

dels ett anslag till administrationskostnader, vilket anslag för innevarande

budgetår uppförts med 60 000 kronor, dels ett reservationsanslag

till understödjande verksamhet. Sistnämnda anslag är avsett för utdelning

av understöd till uppfinnare för att främja allmännyttig uppfinnarverksamhet.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 000 kronor. Vid

utgången av budgetåret 1950/51 fanns en odisponerad reservation å anslaget

av cirka 123 000 kronor.

Departementschefen anser sig av statsfinansiella skäl icke kunna tillstyrka

någon höjning av anslaget till uppfinnarkontorets administrationskostnader,

men förordar, att av reservationsanslaget till understödjande verksamhet

30 000 kronor må disponeras såsom bidrag till täckande av uppkomna

underskott under verksamhetsåren 1950/51 och 1951/52.

Vad angår medelsbehovet för nästa budgetår för understödjande verksamhet

kan departementschefen — med hänsyn till storleken av den reservation,

som kan beräknas kvarstå å anslaget vid utgången av innevarande

budgetår, samt till vikten av återhållsamhet med statsutgifter — icke förorda

någon ny medelsanvisning för ändamålet.

Utskottet har icke något att erinra mot vad departementschefen under

förevarande punkt föreslagit och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 60 000

kronor;

b) medgiva, att av det under tionde huvudtiteln för budgetåret

1951/52 anvisade reservationsanslaget till Svenska

uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet 30 000 kronor

må disponeras till täckande av i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 4 januari 1952 angivna administrationskostnader

för uppfinnarkontoret under budgetåren

1950/51 och 1951/52.

80:o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 87, s. 129 och 130) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 285 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 275 000 kronor.

Från anslaget bestridas de annonskostnader överståthållarämbetet och

länsstyrelserna ha att erlägga för kungörande av anmälningar som intagas

i förenings- och handelsregistren samt 3/B av patent- och registreringsverkets

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 10.

tryckningskostnader för utgivande av samlingar till olika register. I anledning

av sådana anmälningar influtna avgifter redovisas å riksstatens inkomstsida

såsom »Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register». I

riksstaten för innevarande budgetår är ifrågavarande inkomstpost uppförd

med 275 000 kronor.

Departementschefen har erinrat om att riksdagens revisorer i sin berättelse

över den år 1949 av dem verkställda granskningen angående statsverket

bl. a., under § 33, framhållit, att under budgetåret 1948/49 ifrågavarande

kostnader överstigit de influtna avgifterna samt att — då statsverket icke

borde åsamkas några kostnader för berörda uppgifter — en höjning av avgifterna

syntes böra komma till stånd. Riksdagen anhöll i skrivelse den 26

maj 1950, nr 319, att Kungl. Maj :t ville taga under övervägande åtgärder i

det av revisorerna angivna syftet. Kungl. Maj :t anbefallde på grund därav

riksräkenskapsverket att efter utredning inkomma med förslag till den höjning

av berörda avgifter, som erfordrades för att täckning i avsedd utsträckning

skulle erhållas för ifrågavarande kostnader. I skrivelse den 27 september

1951 har riksräkenskapsverket uppgivit att i ärendet gjord utredning

utvisar, att i fråga om handelsregistren summan av erlagda avgifter för däri

intagna anmälningar mer än väl täckt därmed förenade annonskostnader

men att sådana kostnader i anledning av i föreningsregistren intagna anmälningar

väsentligt överstigit därför erlagda avgifter. Riksräkenskapsverket,

som i anledning härav ansett att endast sistnämnda avgifter böra höjas,

har med utgångspunkt från annonsprisernas stegring sedan närmast föregående

avgiftshöjning framlagt förslag om höjning av dessa avgifter.

Kungl. Maj:t har genom kungörelse den 30 november 1951 vidtagit ändring

av 6 § kungörelsen den 15 december 1911 (nr 135) om föreningsregistrens

förande m. in., innebärande att anmälningsavgifterna från och

med den 1 januari 1952 höjts med av riksräkenskapsverket föreslagna belopp.

Härigenom torde, framhåller departementschefen, den av riksdagens

revisorer åsyftade balansen mellan berörda inkomster och kostnader komma

att uppnås. I anslutning till avgiftshöjningen har i riksstatsförslaget för

nästa budgetår inkomstposten »Avgifter för registrering i förenings- in. fl.

register» upptagits till 325 000 kronor.

Med hänsyn till anslagsbelastningen under budgetåret 1950/51 har anslaget

för nästa budgetår ansetts böra höjas med 10 000 kronor till 285 000

kronor.

Utskottet. Vad departementschefen anförl under förevarande punkt har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.

fl. register för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 285 000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

45

81 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 88, s. 130—-134) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att vidtaga av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen

för försäkringsinspektionen, dels godkänna av departementschefen förordad

stat för försäkringsinspektionen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53, dels ock till Avsättning till försäkringsinspektionens fond

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

Å riksstatens utgiftssida uppföres årligen för avsättning till försäkringsinspektionens

fond ett förslagsanslag — för innevarande budgetår uppfört

med 425 000 kronor — av enahanda storlek som det belopp, vilket samma

år redovisas under inkomsttiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen».

Nämnda bidrag tillgodoföres sålunda över utgiftsanslaget försäkringsinspektionens

fond, från vilken utgifterna för inspektionen bestridas.

Kungl. Maj :t har den 20 april 1951 fastställt stat för försäkringsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/52. Staten

slutar å 394 100 kronor.

De år 1950 beslutade ändringarna i lagen om försäkringsrörelse innebära

bl. a. att vissa s. k. sockenbolag underkastas lagens bestämmelser. Då detta

medför en väsentlig ökning av försäkringsinspektionens arbetsuppgifter, har

departementschefen föreslagit, att vid inspektionen inrättas en befattning

såsom förste revisor i Ce 29, en kansliskrivartjänst i Ce 15 och en kanslibiträdestjänst

i Ce 11.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro i huvudsak av automatisk

natur.

Staten har beräknats sluta på 503 100 (+ 109 000) kronor.

Inkomsttiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen» har i riksstatsförslaget

för nästa budgetår upptagits till 525 000 kronor. I överensstämmelse med

vad inledningsvis anförts föreslås för avsättning till försäkringsinspektionens

fond för nästa budgetår skola anvisas ett belopp av samma storlek.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga den ändring i

personalförteckningen för försäkringsinspektionen, som påkallas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

handelsärenden för den 4 januari 1952 förordat;

b) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Stat.

U tgifter.

Avlöningar.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 191 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.............. 6 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.................................. 120 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 98 100

5. Barntillägg, förslagsvis................. 400 417 000

Omkostnader.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis............ 3 000

2. Reseersättningar, förslagsvis............ 13 000

3. Expenser, förslagsvis.................. 44 900

4. Hyror, förslagsvis..................... 21 500

5. Publikationstryck, förslagsvis........... 15 500 97 900

Summa kronor 514 §00

Särskilda uppbördsmedel.

Registreringsavgifter, förslagsvis........... 11 100

Försålda publikationer, förslagsvis......... 100

Hyresmedel............................. 600 11 800

Nettoutgift kronor 503 100;

c) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.

82:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89, s. 135—138) att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53, dels ock till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 790 400

kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

47

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 634 000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört rörande översynen av löneställningen

för vissa chefstjänstemän m. m. föreslår departementschefen, att

riksnämndens kanslichef uppflyttas från Cp 13 till Cp 14. Vidare föreslås, att

den å övergångsstat uppförda befattningen såsom förste byråsekreterare i

Ca 29 avföres från personalförteckningen.

I enlighet med vad som angivits i propositionen nr 114/1951 förutsättes

något personligt lönetillägg icke skola utgå till nämndens direktör.

Till avlöning åt tre befattningshavare för planläggning av industriproduktionen

under krig eller beredskapstillstånd har räknats med ett medelsbehov

av 34 000 kronor.

Det till nämndens militärassistent utgående arvodet föreslås höjt med

120 kronor.

Departementschefens förslag i övrigt innebär allenast automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet får — under erinran att riksdagen numera godkänt Kungl.

Maj :ts i statsverkspropositionen, bil. 2, För flera huvudtitlar gemensamma

frågor, framlagda förslag rörande löneställningen för vissa chefstjänstemän

m. m. — tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

som i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 4 januari 1952 angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 189 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................ 13 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m.,

förslagsvis ............................... 423 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 165 000

Summa kronor 790 400;

c) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 790 400 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 10.

83:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 139), innebärande en anslagshöjning

av 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 168 000 kronor.

84:o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 91, s. 139—141) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 19 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 10 600 000 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har hemställt, att anslaget

höjes till 20 000 000 kronor. Av detta belopp avse 6 000 000 kronor lagerhållningskostnader,

240 000 kronor det av statsmakterna beslutade stödet åt

aluminiumindustrien och 13 760 000 kronor ränta för kalenderåret 1952 å

disponerade medel av den rörliga kredit i riksgäldskontoret, varmed riksnämnden

finansierar sina inköp. Vid sina beräkningar av kostnaderna för

lagerhållningen och räntekostnaderna för den rörliga krediten i riksgäldskontoret

har riksnämnden förutsatt, att krediten ökas med sammanlagt

300 000 000 kronor. Departementschefen har framhållit, att han i det följande

kommer att föreslå, att kreditökningen begränsas till 250 000 000 kronor.

Under sådana förhållanden syntes enligt departementschefen kostnaderna

för lagerhållningen under nästa budgetår kunna beräknas till ett

lägre belopp än riksnämnden räknat med. Departementschefen har uppskattat

dem till 5 000 000 kronor. Då den hittills beviljade krediten tagits i anspråk

i snabbare takt än riksnämnden från början räknat med, syntes enligt

departementschefen räntekostnaderna, trots begränsningen av kreditökningen,

böra beräknas till ett något högre belopp än riksnämnden angivit i sin

petitaskrivelse. Departementschefen har föreslagit, att räntekostnaderna beräknas

till 14 260 000 kronor.

I enlighet med riksnämndens förslag har departementschefen för det av

statsmakterna tidigare beslutade stödet åt aluminiumindustrien beräknat ett

belopp av 240 000 kronor.

Utskottet, som under en efterföljande punkt tillstyrker departementschefens

förslag, att den rörliga kredit i riksgäldskontoret, varmed riksnämnden

finansierar sin inköpsverksamhet, för nästa budgetår ökas med 200

miljoner kronor, anser sig böra godtaga den av departementschefen verkställda

beräkningen av dels kostnaderna för lagringsverksamheten och stödet

åt aluminiumindustrien, dels ock räntekostnaderna. Departementschefens

förslag i övrigt under nu förevarande punkt tillstyrkes jämväl.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

19 500 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

49

85 :o) Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande

bränslen. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 92, s. 141 och 142)

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor.

Ett flertal bombsäkra cisternanläggningar för flytande bränslen befinna

sig för närvarande under byggnad eller projektering. I anledning härav har

medelsbehovet under anslaget till bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar

för flytande bränslen stigit betydligt. Riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap har räknat med att till och med budgetåret 1952/

53 statsbidrag kan behöva beviljas intill ett belopp av 12 700 000 kronor utöver

hittills anvisade medel. Departementschefen har framhållit, att på

grund av de begränsade möjligheterna att erhålla byggnadstillstånd de av

riksnämnden avsedda cisternanläggningarna icke syntes kunna byggas i den

takt som nämnden förutsatt. Under sådana förhållanden har departementschefen

förklarat sig icke för närvarande beredd att tillstyrka en så omfattande

ram för bidragsgivningen som den av riksnämnden föreslagna. Därest

icke riksdagen har något att erinra däremot, torde, framhåller departementschefen

vidare, till och med utgången av nästa budgetår statsbidrag få

beviljas till nu ifrågavarande ändamål för högst 8 000 000 kronor utöver

hittills anvisade medel. Hela detta belopp syntes emellertid icke böra anvisas

såsom anslag för nästa budgetår. Liksom för innevarande budgetår har

anslaget ansetts böra bestämmas med hänsyn till storleken av de utbetalningar,

som kunna väntas bliva aktuella. Att nu göra en beräkning av utbetalningarna

under nästa budgetår för bl. a. anläggningar, som ännu icke

kommit i gång, möter enligt departementschefen stora svårigheter. En

nedskärning av medelsanvisningen för ändamålet från det av riksnämnden

föreslagna beloppet av 3 500 000 kronor till 2 000 000 kronor har emellertid

synts möjlig. Departementschefen har därför tillstyrkt, att anslaget

till bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande

bränslen begränsas till sistnämnda belopp.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt har icke givit

utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen i

samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande av bombsäkra

cisternanläggningar för flytande bränslen för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Söm) Anskaffning av viss reservmateriel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 93, s. 143), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

4 Bilxang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 10.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Anskaffning av viss reservmateriel

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

125 000 kronor.

87 :o) Finansieringen av riksnäntndens inköps- och lagringsverksamhet.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94, s. 143—145) medgiva, att

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap må, efter beslut av Kungl.

Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten intill ett

belopp av 640 000 000 kronor.

1951 års riksdag medgav, att riksnämnden finge, efter beslut av Kungl.

Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten intill ett

belopp av 390 000 000 kronor.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap bär hemställt, att krediten

måtte ökas dels med 50 000 000 kronor för ytterligare inköp av varor

under innevarande budgetår, dels ock med 250 000 000 kronor för inköp under

nästa budgetår.

Departementschefen har framhållit, att den beredskapslagring av olika

varor, som äger rum i riksnämndens regi, ännu icke har nått en sådan omfattning,

att vår beredskap på detta område är tillfredsställande. Nämnden

bör därför enligt departementschefen få tillfälle att utan avbrott fortsätta

sin inköps- och lagringsverksamhet. Då den hittills beviljade krediten av

390 000 000 kronor beräknas bliva till fullo disponerad under de första månaderna

av 1952, har departementschefen ansett beslut snarast möjligt böra

fattas om en utökning av krediten med 50 000 000 kronor. I anledning härav

har departementschefen förklarat sig ämna vid anmälan av ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1951/52 hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva, att

riksnämnden må, efter beslut av Kungl. Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret

upplagda rörliga krediten intill ett belopp av 440 000 000 kronor.

Frågan om ytterligare höjning av krediten har synts departementschefen

lämpligen kunna övervägas i samband med behandlingen av frågorna om

anslagen under tionde huvudtiteln för budgetåret 1952/53. Med hänsyn till

svårigheterna att till rimliga priser inköpa åtskilliga av de för beredskapslagring

avsedda varorna har departementschefen förklarat sig icke nu beredd

tillstyrka, att den ytterligare höjningen av krediten sättes till högre belopp

än 200 000 000 kronor.

Departementschefen har vidare anfört följande.

»I detta sammanhang må nämnas, att rådande inköpsförhållanden på

världsmarknaden skapat betydande svårigheter att tillgodose även vårt löpande

behov av en del viktiga importvaror. Beträffande vissa råvaror har

internationell allokering genomförts och ytterligare åtgärder av detta slag

kunna väntas. I ett sådant läge är det av vikt, att de tilldelningar Sverige

erhåller i samband med allokeringar och de inköpsmöjligheter som i öv
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

51

rigt yppas i fråga om försörj ningsviktiga varor icke gå oss ur händerna.

Fall kunna uppkomma, där det för landets försörjning visar sig nödvändigt,

att staten uppträder såsom köpare eller eljest gör åtaganden i samband

med import av vissa varor. Staten synes härvid lämpligen i vissa fall, efter

beslut av Kungl. Maj :t, böra företrädas av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap.

Den omständigheten att riksnämnden närmast skall verka

för vår försörjning under krig eller avspärrning bör icke hindra, att nämnden

i undantagsfall, efter särskilt bemyndigande av Kungl. Maj :t, ingår

avtal, som äro av betydelse för landets löpande försörjning.»

Utskottet vill erinra om att innevarande års riksdag efter förslag av Kungl.

Maj :t medgivit, att riksnämnden må, efter beslut av Kungl. Maj :t, disponera

den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten intill ett belopp av

440 000 000 kronor, innebärande en utökning av krediten med 50 000 000

kronor.

Departementschefen har nu föreslagit en ytterligare höjning av krediten.

Även utskottet finner en dylik höjning erforderlig. I likhet med departementschefen

anser utskottet därvid, att höjningen bör begränsas till

200 000 000 kronor. Härigenom skulle den sammanlagda krediten komma

att utgöra 640 000 000 kronor.

Vad av departementschefen i övrigt anförts under förevarande punkt har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap må, efter beslut av Kungl. Maj :t,

disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten

intill ett belopp av 640 000 000 kronor.

Krisförvaltningen.

88:o) Statens handels- och industrikommission: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 95, s. 146) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 100 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 200 000 kronor.

Statens handels- och industrikommission har hemställt, att anslaget höjes

med 900 000 kronor i anledning av de löneförhöjningar, som genomförts

från och med den 1 januari 1951.

Departementschefen har framhållit, att det är förenat med betydande svårigheter

att i rådande ovissa utrikes- och handelspolitiska läge göra en beräkning

av handels- och industrikommissionens medelsbehov för budgetåret

1952/53. Kommissionen har i sina petita räknat med en något mindre personalstyrka

än kommissionen för närvarande har. De på denna förutsättning

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 10.

grundade anslagsberäkningarna ha synts departementschefen böra godtagas.

Departementschefen har därför tillstyrkt, att kommissionens avlönings
anslag

för nästa budgetår uppföres med det äskade beloppet eller 5 100 000

kronor.

Utskottet anser sig böra tillstyrka det äskade anslaget och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Statens handels- och industrikommission:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 5 100 000 kronor.

89:o) Statens handels- och industrikommission: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 96, s. 147), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens handels- och indnstrikommission:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 700 000 kronor.

90:o) Statens priskontrollnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 97, s. 147 och 148) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 235 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 800 000 kronor.

Statens priskontrollnämnd har hemställt, att anslaget höjes med 435 000

kronor till 2 235 000 kronor. Såsom skäl för ökningen ha åberopats dels de

löneförhöjningar, som genomförts för statstjänstemännens del, dels ock den

omständigheten att nämndens arbetsbelastning framtvungit en utökning av

personalen.

För egen del har departementschefen framhållit, att med hänsyn till rådande

ekonomiska läge en avveckling av priskontrollen inom den närmaste

tiden icke är tänkbar. Jämväl för nästa budgetår böra därför medel anvisas

till priskontrollnämndens verksamhet. Att nu göra en närmare beräkning av

nämndens anslagsbehov för budgetåret 1952/53 möter enligt departementschefen

stora svårigheter. Priskontrollnämnden har för sin del uppskattat

medelsbehovet under avlöningsanslaget på grundval av de hösten 1951 rådande

förhållandena. Denna beräkning har synts departementschefen böra

godtagas. Departementschefen har därför tillstyrkt, att nämndens avlöningsanslag

för nästa budgetår uppföres med det av nämnden äskade beloppet

eller 2 235 000 kronor.

Utskotiet anser i likhet med departementschefen, att priskontrollnämndens

beräkningar av. medelsbehovet för avlöningar under nästa budgetår

böra kunna godtagas och hemställer alltså,

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

53

att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Avlö
ningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

2 235 000 kronor.

91 :o) Statens priskontrollnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 98, s. 148 och 149), innebärande en av ökad arbetsbelastning

för nämnden och av prisstegringar betingad anslagshöjning med

195 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

895 000 kronor.

92:o) Statens bränslekommission: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 99, s. 149 och 150) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 075 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 860 000 kronor.

Statens bränslekommission har hemställt, att anslaget höjes med 230 100

kronor.

Med hänsyn till den ovissa utvecklingen på bränslemarknaden är det,

framhåller departementschefen, vanskligt att nu bedöma, vilken omfattning

bränslekommissionens verksamhet behöver ha under nästa budgetår. Kommissionen

har vid sin beräkning av medelsbehovet utgått från det faktiska

personalbeståndet vid tiden för anslagsäskandenas framläggande och dessutom

räknat med att ytterligare några befattningshavare komma att anställas.

Departementschefen har ansett sig i huvudsak kunna godtaga dessa

beräkningar. Städningspersonalens ersättningar ha dock förutsatts i fortsättningen

skola bestridas från omkostnadsanslaget. I anledning härav bör

enligt departementschefen avlöningsanslaget, med en viss avrundning nedåt,

uppföras med 1 075 000 kronor.

Utskottet anser sig böra godtaga departementschefens beräkningar av

medelsbehovet för nästa budgetår och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens bränslekommission: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

1 075 000 kronor.

93:o) Statens bränslekommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 100, s. 150 och 151), innebärande bl. a. att medel till

bestridande av särskilda kostnader, av Kungl. Maj:t anvisade att täckas av

oinkostnadsmedel, icke beräknats för budgetåret 1952/53, får utskottet —

under erinran om att anslagsminskningen utgör 415 500 kronor — hemställa,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Statens bränslekommission: Omkost
nader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

437 500 kronor.

Diverse.

94 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 101 och 102, s. 152)

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 1 502 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lotsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 387 000 kronor.

95 :o) Omkostnader i samband med inköp och lagring av fasta bränslen

m. m. Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 103 och 104, s. 152 och 153), innebärande

oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för hudgetåret 1952/53 anvisa

a) till Omkostnader i samband med inköp och lagring av

fasta bränslen m. m. ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor;

b) till Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra

Atlanten ett förslagsanslag av 78 000 kronor.

96 :o) Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 105, s. 153), innebärande en av belastningen betingad

anslagshöjning av 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av en fyr å Kap

Spartel för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

7 000 kronor.

97 :o) Bidrag till vissa internationella byråer. Bidrag till internationella valfångstkommissionen.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 106

och 107, s. 154), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Bidrag till vissa internationella byråer ett förslagsanslag

av 9 000 kronor;

b) till Bidrag till internationella valfångstkommissionen

ett förslagsanslag av 2 500 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

55

98 :o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 108, s. 154—156), innebärande en

anslagsminskning av 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt

ekonomiskt samarbete för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 55 000 kronor.

99 :o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 109, s. 156 och 157), innebärande en anslagshöjning

av 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 360 000

kronor.

100 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 110, s. 157—159) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 6 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hansson m. fl. (I: 37) och den andra inom andra kammaren av herr

Allard m. fl. (II: 58), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen av

tionde huvudtiteln till Avsättning till fonden för idrottens främjande måtte

anvisa ett anslag av 7 000 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar öhman och Helmer Persson (I: 149) samt den andra inom

andra kammaren av herr Dahlgren m. fl. (II: 185), i vilka hemställts, att

riksdagen för sin del förverkligar beslutet från 1939 års lagtima riksdag om

avsättning till fonden för idrottens främjande och fonden för friluftslivets

främjande samt vidtager åtgärder, som leda till att ett ökat byggande av

idrotts- och friluftsanläggningar omedelbart kommer till stånd.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 58 och II: 185.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 500 000 kronor.

Sveriges riksidrottsförbund har hemställt, att anslaget höjes med

5 385 000 kronor till 10 885 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att idrottsrörelsen i och för sig är

förtjänt av ett starkt stöd från statsmakternas sida. Då emellertid anslaget

till avsättning till fonden för idrottens främjande förra året höjdes med inemot

40 procent, har departementschefen ansett sig i år icke kunna förorda

eu större höjning av anslaget för budgetåret 1952/53 än med 500 000 kronor.

Anslaget bör därför enligt departementschefen uppföras med 6 000 000 kro
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 10.

nor. Det har förutsatts få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma, hur stor

del av anslaget som skall reserveras för idrottsanläggningar. Med hänsyn till

rådande arbetsmarknads- och investeringsläge har vidare förutsatts, att

ifrågavarande delbelopp icke omedelbart ställes till förfogande.

Utskottet. Med hänsyn till idrottens betydelsefulla verksamhet anser utskottet

behj ärtans värt, att denna rörelse, som befinner sig i en fortgående

expansion, erhåller verkningsfullt stöd av statsmakterna. Till belysning

av denna utveckling kan framhållas, att enligt inhämtade uppgifter antalet

till riksidrottsförbundet anslutna föreningar under föregående år ökats

med inemot 260 och antalet medlemmar med omkring 40 700. Anslutningen

uppgår nu till 9 500 föreningar med 786 000 medlemmar.

I förhållande till motsvarande medelsanvisning för löpande budgetår innebär

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag en höjning med 500 000 kronor.

Vid bedömande av i vad mån denna anslagstilldelning kan i någorlunda

rimlig omfattning tillgodose verksamhetens viktigaste bidragsbehov må

framhållas bland annat, att anslaget för nästa budgetår kommer att belastas

med kostnaderna för Sveriges deltagande i sommarolympiaden, 400 000 kronor.

Motsvarande kostnader för vinterolympiaden, 175 000 kronor, ha fallit

på anslaget för innevarande budgetår. Av anslagshöjningen åtgå sålunda

225 000 kronor till detta speciella ändamål. Enligt vad utskottet vidare inhämtat

har av nu utgående anslag ett belopp av 75 000 kronor måst omdisponeras

till det olympiska förberedelsearbetet. Denna summa skall alltså inrymmas

i anslaget för nästa budgetår. Härutöver är att märka, att den 15-procentiga

löneökningen medför höjda kostnader med omkring 125 000 kronor.

Av den av Kungl. Maj :t äskade anslagshöjningen bör alltså för tillgodoseende

av nu angivna medelsbehov tagas i anspråk ett sammanlagt belopp av

425 000 kronor. Härtill kommer, att några av de viktigaste utgiftsposterna

drabbas av taxehöjningar samt ökade förläggnings- och förplägnadskostnader.

Av det anförda torde framgå, att den äskade anslagshöjningen innebär

en försämring i förhållande till innevarande budgetår. Den medger sålunda

knappast full kompensation för inträdda prisstegringar än mindre att skapa

möjligheter till fortsatt utveckling. Synnerligen starka skäl tala därför enligt

utskottets mening för en höjning av anslaget utöver Kungl. Maj :ts förslag.

Det kan i detta sammanhang vara av intresse att påvisa resultatet av den

ekonomiska undersökning av idrottens totala omsättning, som verkställts av

den s. k. ledareutredningen i vissa typdistrikt. Denna utvisar, att statsanslagen

utgöra omkring 10 % av medelsbehovet, 10 % täckas genom gåvor,

medlemsavgifter, kommunala bidrag m. in., 40 % erhållas genom tävlingsintäkter.

Återstående omkring 40 % måste anskaffas genom olika slag

av nöjesarrangemang, danser, basarer m. m.

Utskottet vill erinra om att förra årets riksdag i syfte att bereda utrymme

för en förstärkning av anslaget för innevarande budgetår förordade en

sedermera beslutad höjning med 5 öre av priset per tipsrad i Aktiebolaget

Tipstjänst. Denna prishöjning skulle enligt en försiktigt hållen kalkyl ge

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

57

en merinkomst åt statsverket av cirka 3 000 000 kronor under nämnda budgetår.

Riksdagen beslöt, att av denna merinkomst anslaget skulle erhålla

1 500 000 kronor, eller sålunda 50 % av den beräknade merinkomsten. Enligt

uppgift från Tipstjänst lärer det icke anses optimistiskt att utgå från att

merinkomsten kan komma att uppgå till 6 000 000 kronor. Utskottet vill vidare

framhålla, att enligt vad utskottet under hand från handelsdepartementet

inhämtat uppskattades vid den tidpunkt, då förevarande anslag beräknades,

inkomsterna av tipsmedel till 43 000 000 kronor. Det har emellertid

visat sig, att denna siffra legat i underkant och att i slutet av mars innevarande

år inkomsterna i fråga kunde uppskattas till cirka 48 000 000 kronor.

Av det anförda torde framgå, att en anslagshöjning utöver Kungl. Maj :ts

förslag är i hög grad påkallad och att enligt vad förenämnda kalkyler utvisa

de ekonomiska förutsättningarna härför nu äro gynnsammare än vad

fallet var vid tiden för statsverkspropositionens framläggande. Utskottet är

därför berett tillstyrka, att en ytterligare höjning av anslaget kommer till

stånd.

Vid övervägande av frågan rörande anslagets storlek har utskottet ansett

sig icke kunna helt tillmötesgå det i motionerna I: 37 och II: 58 gjorda yrkandet

utan finner sig böra föreslå, att den ytterligare anslagshöjningen begränsas

till 500 000 kronor. Anslaget skulle alltså uppföras med 6 500 000

kronor.

Utskottet anser, att det i nuvarande läge icke är möjligt att förverkliga

de av 1939 års riksdag godkända principerna för fördelningen av tipsmedlen,

varför utskottet icke kan biträda i motionerna I: 149 och II: 185 gjort yrkande

härom. I samma motioner har vidare hemställts, att riksdagen måtte

vidtaga åtgärder, som leda till att ett ökat byggande av idrotts- och friluftsanläggningar

omedelbart kommer till stånd. Utskottet vill gärna understryka

behovet av stöd för dylika anläggningar. Det synes emellertid utskottet,

såsom även departementschefen förutsatt, böra få ankomma på Kungl. Maj :t

att bestämma, hur stor del av avsättningsanslaget till idrottens främjande

som skall reserveras för idrottsanläggningar. Utskottet delar departementschefens

mening, att till följd av rådande arbetsmarknads- och investeringsläge

ifrågavarande delpost icke omedelbart ställes till förfogande. Med hänsyn

till vad utskottet sålunda anfört torde sistnämnda båda motioner, såvitt

här är i fråga, icke böra påkalla någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 37 och II: 58 ävensom med avslag å motionerna

I: 149 och II: 185, såvitt här är i fråga, till Avsättning

till fonden för idrottens främjande för budgetåret 1952/

53 anvisa ett anslag av 6 500 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 10.

101 :o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 111, s. 159) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 750 000 kronor.

Vidare har i förberörda båda likalydande motioner I: 149 av herrar Öhman

och Helmer Persson samt II: 185 av herr Dahlgren m. fl. hemställts, att

riksdagen för sin del förverkligar beslutet från 1939 års lagtima riksdag

om avsättning till fonden för idrottens främjande och fonden för friluftslivets

främjande samt vidtager åtgärder, som leda till att ett ökat byggande

av idrotts- och friluftsanläggningar omedelbart kommer till stånd.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 750 000 kronor.

Statens fritidsnämnd har hemställt, att anslaget höjes till 1 500 000

kronor.

För egen del har departementschefen med hänsyn till behållningen i fonden

för friluftslivets främjande samt till svårigheterna att i nuvarande investeringsläge

utföra olika slag av fritidsanläggningar ansett sig icke kunna

tillstyrka en höjning av anslaget till avsättning till fonden. Anslaget har

för nästa budgetår föreslagits skola uppföras med oförändrat belopp eller

750 000 kronor. I likhet med vad som förutsattes förra året ha högst 5 procent

av anslaget ansetts böra få användas för administrationsbidrag till friluftsorganisationer.

Utskottet har under närmast föregående punkt yttrat sig i anledning av

det i motionerna I: 149 och II: 185 framförda yrkandet rörande förverkligandet

av de av 1939 års riksdag godkända principerna för fördelningen av

tipsmedlen. Vad beträffar motionärernas yrkande om ökat byggande av friluftsanläggningar

anser utskottet med hänsyn till behållningen i fonden för

friluftslivets främjande samt till svårigheterna att i nuvarande investeringsläge

utföra olika slag av dylika anläggningar motionerna jämväl i denna

del icke böra påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet, som icke har något att erinra mot att även för nästa budgetår

högst 5 % av anslaget må användas för administrationsbidrag till friluftsorganisationer,

tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 149 och II: 185, såvitt här

är i fråga, till Avsättning till fonden för friluftslivets främjande

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 750 000

kronor.

102 :o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 112, s. 160—162) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 10 500 000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

59

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Birger Andersson m. fl. (I: 93) och den andra inom andra kammaren

av herr Larsson i Luttra m. fl. (II: 159), i vilka hemställts, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära, att vid fördelning av lotterimedel

hänsyn måtte tagas till de synpunkter, som i motionerna framförts, innebärande

att Folkrörelsernas konstfrämjande vid fördelningen av medlen under

budgetåret 1952/53 bör komma i åtnjutande av ett bidrag av 40 000

kronor,

dels ock en inom första kammaren av herr Nordenson väckt motion (I:

280), vari hemställts, att riksdagen till Avsättning till lotterimedelsfonden

måtte anvisa ett anslag av 11,5 miljoner kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna I: 93 och I: 280.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 9 500 000 kronor.

Bidragen från lotterimedelsfonden till landsbygdens och de mindre städernas

kulturinstitutioner ha ökat under det senaste kalenderåret. Samtidigt

ha åtgärder vidtagits för att begränsa de fasta bidragen. Då förhandlingarna

om ökade kommunala bidrag till teatrarna i de större städerna icke

slutförts och dessutom allenast halva budgetåret tilländalupit, kan, framhåller

departementschefen, någon fullständig redovisning för användningen

av den för innevarande budgetår beviljade anslagshöjningen ännu icke

lämnas. På grund av den allmänna kostnadsstegring, som inträffat under

år 1951, kan man dock förutse att det skall möta stora svårigheter att tillgodose

det av riksdagen uttalade önskemålet, att huvudparten av den medgivna

anslagshöjningen av 2 000 000 kronor skall komma landsbygden och

de mindre städerna till del. För att öka möjligheterna att tillgodose landsortens

intressen har departementschefen därför förordat, att anslaget för

innevarande budgetår höjes med 500 000 kronor. Departementschefen har

förklarat sig komma att göra hemställan härom i samband med anmälan

av ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1951/52. I detta sammanhang har departementschefen framhållit,

att de större städernas teater- och konsertverksamhet, som erhåller

stora bidrag från lotterimedelsfonden, kommer icke blott dessa orters invånare

utan även befolkningen i omnejden till godo och att de större städernas

teatrar ha betydelse som inspirationskällor samt rekryterings- och

utbildningsbaser för teaterverksamheten ute på landsbygden och de små

platserna.

I anledning av statsutskottets utlåtande nr 10/1951 rörande den förskottsdisponering

av anslaget till avsättning till lotterimedelsfonden, som under

flera år förekommit, vill departementschefen framhålla, att förskottsdisponeringen

endast innebär, att då på försommaren bidrag beviljas för det kommande

spelåret, det nya budgetårets anslag måste anlitas. Lotterimedelsfonden

har således icke under senare år haft någon större behållning, som

kunnat disponeras för ändamålet, vilket däremot tidigare varit fallet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Den allmänna omkostnadsstegringen och de stora anspråken på bidrag

från lotterimedelsfonden skulle, framhåller departementschefen vidare, i och

för sig motivera en väsentlig ökning av anslaget för nästa budgetår till avsättning

till fonden. Med hänsyn till det ekonomiska läget är departementschefen

emellertid icke beredd att tillstyrka, att anslaget för budgetåret 1952/

53 uppräknas med högre belopp än 1 000 000 kronor. Anslaget skulle härigenom

uppgå till 10 500 000 kronor.

Utskottet vill erinra, att utskottet vid tidigare behandling av förevarande

anslag med skärpa framhållit kravet på att landsbygden och de mindre städerna

borde för kulturella ändamål erhålla bidrag av statsmedel i väsentligt

större utsträckning än vad av Kungl. Maj :t äskade medelsanvisningar medgivit.

På förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1951 års riksdag att för innevarande

budgetår höja anslaget med 2 000 000 kronor, under uttalande av att huvudparten

av denna anslagshöjning skulle komma landsbygden och de mindre

städerna till del. På grund av den allmänna kostnadsstegringen under år

1951 har årets riksdag på framställning av Kungl. Maj :t å tilläggsstat anvisat

500 000 kronor för att kunna tillgodose det av riksdagen uttalade önskemålet.

Uppenbart är att inträffade prisstegringar och de ökade anspråk av kulturell

art, som ställas på lotterimedelsfonden, utgöra goda skäl för en väsentlig

höjning av anslaget för nästa budgetår. I nuvarande läge är utskottet

dock icke berett att tillstyrka större anslagshöjning än 1 000 000 kronor eller

alltså samma belopp som Kungl. Maj :t föreslagit. Härav följer, att utskottet

icke biträder yrkandet i motionen I: 280. I anslutning till vad utskottet i det

föregående anfört vill utskottet understryka angelägenheten av att landsbygdens

och de mindre städernas intressen i fråga om lotterimedel tillgodoses

i minst samma proportionella omfattning som för innevarande budgetår.

Vad beträffar det i motionerna I: 93 och II: 159 gjorda yrkandet, som innebär

att Folkrörelsernas konstfrämjande bör erhålla ett från 20 000 kronor

till 40 000 kronor förhöjt bidragsbelopp, vill utskottet hänvisa till vad utskottet

i det föregående anfört rörande ökad tilldelning av lotterimedel för

ett bättre tillgodoseende av landsbygdens och de mindre städernas kulturella

behov. På grund härav och då det liksom hittills bör ankomma på Kungl.

Maj :t att fördela de anvisade medlen torde motionerna i fråga icke böra

påkalla någon riksdagens åtgärd.

Utskottet vill slutligen framhålla, att, sedan det inom handelsdepartementet

konstaterats, att till teatrarna i vissa större städer kommunalt bidrag till

verksamheten icke alls utgår eller lämnas i betydligt mindre utsträckning än

man av hänsyn till omständigheterna trott sig ha anledning vänta, Kungl.

Maj :t låtit upptaga förhandlingar med vederbörande lokala instanser för att

från deras sida utverka kommunalt stöd till olika teatrar i vidare utsträckning

än som hittills förekommit.

Under åberopande av del anförda hemställer utskottet,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

61

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionen I: 280, till Avsättning till lotterimedelsfonden

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

10 500 000 kronor;

b) att motionerna I: 93 och II; 159 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

103 :o) Kostnader för företagsräkning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 113, s. 162 och 163), innebärande en anslagsminskning av 260 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för företagsräkning för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 600 000

kronor.

104 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 114, s. 163), innebärande en anslagsminskning

av 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

105 :o) Extra utgifter. Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 115 och 116, s. 163 och

164), innebärande beträffande förstnämnda anslag oförändrad medelsanvisning

och beträffande sistnämnda anslag en minskning med 6 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 50 000 kronor;
b)

till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens

tjänst ett förslagsanslag av 18 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

106;o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda

av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda förslag,

nämligen

punkten 50: Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning,

punkten 51: Bränsleteknisk forskning,

punkten 58: Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten

samt

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 10.

punkten 67: Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 25 april 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Näsgård, Ohlon, fröken

Andersson, herrar Leander, Gillström, Pålsson, Sundelin, Bergh, Hesselbom,

Erik Gustaf Andersson, Einar Persson, fru Lindström, herrar Birger

Andersson och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik,

Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Staxäng,

Åkerström, Hoppe, Kollberg, Thapper, Widén, Wedén, Nihlfors och Karlsson

i Olof ström.

Reservationer.

1) vid punkten 4 (Kommerskollegium: Avlöningar) av herr Ohlon, fröken

Andersson, herrar Sundelin, Bergh, Skoglund i Doverstorp, Staxäng, Kollberg,

Widén, Wedén och Nihlfors, vilka ansett, att utskottet bort i anledning

av motionerna I: 276 och II: 330 samt I: 277 och II: 329 föreslå höjning av

anslaget och att därför

dels andra och tredje styckena i utskottets yttrande bort ersättas med

text av följande lydelse:

»När ifrågavarande byrå inrättades år 1946 förutsaltes, att den skulle organiseras

på tre avdelningar, nämligen en för registrering av avtal, en för

verkställande av specialundersökningar och en för fortlöpande analyser av

priser och marknadsförhållanden. De båda förstnämnda avdelningarna ha

upprättats, under det att den tredje av brist på medel icke kunnat komma

till stånd. Det ligger i sakens natur, att samtliga dessa avdelningar måste

fungera, därest byrån skall kunna ej endast registrera avtal utan även verkligen

vara i stånd att bedöma avtalens verkningssätt. Det har visserligen

framhållits, att nyetableringssakkunnigas den 20 september 1951 framlagda

förslag till lag om skydd mot sainhällsskadlig konkurrensbegränsning ännu

är föremål för remissbehandling. Det är emellertid att märka, att de sakkunniga

föreslagit en avsevärd utbyggnad av monopolutredningsbyrån. Det

förtjänar därvid framhållas, att behovet av en utvidgning av byrån vitsordats

jämväl av reservanterna inom kommittén, som ansett, att byrån bl. a.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande ni 10.

63

bör sättas i tillfälle att utan dröjsmål upptaga en allmän analysverksamhet

med syfte att klarlägga de strukturella förändringarna inom vårt näringsliv

och konkurrensbegränsningarnas roll i detta avseende. Av det anförda torde

följa, att en verksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1946

planerade organisationen redan fr. o. m. budgetåret 1952/53 icke kan på ett

mindre önskvärt sätt föregripa de förslag till omorganisation av byrån, som

eventuellt kunna komma att följa av nyetableringssakkunnigas förslag.

Enligt utskottets mening är det särskilt angeläget, att analyser av prisoch

marknadsförhållanden möjliggöras genom att den tredje avdelningen

inom monopolutredningsbyrån inrättas. Såsom motionsvis framhållits är

det utan sådana analyser icke för närvarande möjligt att med bestämdhet

uttala sig om konsekvenserna av pågående publiceringsverksamhet och näringslivets

självsanering. En dylik utökning av byrån får anses utgöra en

förutsättning för att kunna bedöma möjligheterna av att inom ramen för

ett samarbete mellan näringslivets organ och monopolutredningsbyrån uppnå

tillfredsställande resultat vid bekämpningen av konkurrensbegränsningar.

Utskottet är vid angivna förhållanden berett tillstyrka inrättande å kommerskollegii

monopolutredningsbyrå av en ny avdelning för analys av prisoch

marknadsförhållanden. I enlighet med yrkandet i motionerna I: 276 och

11:330 böra i denna avdelning ingå fyra nya tjänster, nämligen en förste

aktuarie med arvode motsvarande löneklass 29, två amanuenser i Cg 22 och

ett biträde i Ce 6.

Utskottet anser sig i nuvarande läge icke böra föreslå annan utbyggnad

av byrån än vad som framgår av det föregående, varför utskottet finner sig,

oaktat starka skäl tala för det i motionerna I: 276 och II: 330 jämväl gjorda

yrkandet om förstärkning av personalbeståndet å monopolutredningsbyråns

andra avdelning för specialundersökningar, böra avstyrka detsamma.

Till följd av det anförda bör i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal höjas med i

runt tal 35 800 kronor och anslagsposten till rörligt tillägg med i runt tal

11 600 kronor samt anslagets slutsumma med (35 800 + 11 600 =) 47 400

kronor till 2 020 600 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj.ts förslag

samt motionerna I: 276 och II: 330 samt 1: 277 och II: 329,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för kommerskollegium vidtaga de ändringar, som i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 4 januari 1952

och av utskottet angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för kominerskollegium,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 887 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t . ........................ 10 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 651 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 471 200

Summa kronor 2 020 600;

c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 020 600 kronor.»

2) vid punkten 35 (Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning)

av herrar Ohlon, Sundelin, Bergh, Ilollberg, Widén, Wedén och Nihlfors,

vilka ansett, att utskottet bort i anledning av motionerna I: 278 och 11:326

föreslå höjning av anslaget och att därför

dels andra stycket i utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»De arbetsuppgifter, som hantverksinstitutet enligt av Kungl. Maj :t fastställd

instruktion fått sig ålagda, kunna sammanfattningsvis uttryckas så,

att institutet skall verka för en vidare utveckling av hantverket och småindustrien.

Dessa båda näringsgrenar intaga med hänsyn till såväl antal

sysselsatta som produktionsvärde en betydelsefull ställning. Av statsmakterna

hittills beviljade medelsanvisningar för utrustningsändamål understiga

betydligt vad 1946 års utredning rörande den fortsatta utbyggnaden av

institutet förordat. För att institutet skall kunna ändamålsenligt bedriva sin

verksamhet är det nödvändigt, att anslaget höjes. Utskottet är för sin del berett

föreslå, att medelsanvisningen för nästa budgetår bestämmes till 50 000

kronor, innebärande i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag en uppräkning

med 25 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna I: 278 och II: 326, till Statens hantverksinstitut:

Utrustning och inredning för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.»

3) vid punkten 36 (Statens hantverksinstitut: Särskilda rationaliseringsundersökningar)

av herrar Ohlon, Sundelin, Bergh, Staxäng, Kollberg, Widén,

Wedén och Nihlfors, vilka ansett, att utskottet bort i anledning av

motionerna I: 279 och II: 323 föreslå anvisande av medel för angivna ändamål

och att därför

dels andra stycket i utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Uppenbart är, att det inom hantverksinstitutet bedrivna rationaliseringsarbetet

har en synnerligen stor uppgift att fylla både för landets näringsliv i

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

65

allmänhet och för dess utövare i synnerhet. För att ekonomiskt möjliggöra

detta arbete är det angeläget, att, i likhet med vad som göres på andra områden

inom vårt näringsliv, staten lämnar direkt medverkan för att täcka

en del av de med rationaliseringsundersökningarna förenade kostnaderna.

Utskottet vill i anledning härav föreslå, att för ändamålet anvisas ett anslag

av 25 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 279 och

II: 323, till Statens hantverksinstitut: Särskilda rationaliseringsundersökningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag

av 25 000 kronor.»

4) vid punkten 40 (Statens kommitté för byggnadsforskning) av herrar

Wedén och Nihlfors.

5) vid punkten 41 (Byggnadsforskning) av herrar Sundelin, Hesselbom,

Wedén och Nihlfors.

6) vid punkten 72 (Bidrag till handelshögskolan i Stockholm)

a) av herrar Ohlon och Kollberg;

b) av fröken Andersson.

7) vid punkten 73 (Bidrag till handelshögskolan i Göteborg)

a) av herrar Ohlon och Kollberg;

b) av fröken Andersson.

8) vid punkten 102 (Avsättning till lotterimedelsfonden) av herrar Birger

Andersson och Nihlfors.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 10.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 und s. 1 i texten