Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av de i statens allmänna avlöningsreglemente förekommande undantagsbestämmelserna beträffande lärare vid högre kommunala skolor.

1952-04-29 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:112, Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av de i statens allmänna avlöningsreglemente förekommande undantagsbestämmelserna beträffande lärare vid högre kommunala skolor.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112.

5

Nr 112.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande

av de i statens allmänna avlöningsreglemente förekommande

undantagsbestämmelserna beträffande lärare

vid högre kommunala skolor.

(5:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Arrhén (I: 282) och den andra inom andra kammaren av herr Nestrup

(II: 371), har hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t begära utarbetande

av bestämmelser, som upphäva de i statens allmänna avlöningsreglemente

förekommande undantagsbestämmelserna beträffande lärare vid

högre kommunala skolor.

Till stöd för ifrågavarande förslag anföres i motionerna följande.

Statens allmänna avlöningsreglemente äger enligt 1 § Saar tillämpning

beträffande bl. a. lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor,

praktiska mellanskolor och högre folkskolor (de högre kommunala

skolorna).

Denna bestämmelse gäller dock icke undantagslöst. Sålunda skall t. ex.

enligt särskilda bestämmelserna till 41 § Saar angående sjukvård från det

belopp, varmed ersättning av statsmedel eljest skolat utgå, där ej är frågan

om olycksfall i tjänsten, avdrag ske med ett belopp av 100 kronor för redovisningsår,

som skall åvila tjänstemannen.

Icke heller skola bestämmelserna i 33 § Saar i vad de gälla ersättning för

flyttningskostnader tillämpas vid de högre kommunala skolorna i vidare

mån än beträffande tjänsteman, som förflyttas på grund av omorganisation

av den skolform, han tillhör, eller vid indragning av övertalig lärartjänst

eller eljest utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan.

Även på andra punkter innehåller Saar undantagsbestämmelser avseende

lärare, anställda vid högre kommunala skolor.

Då det framstår som önskvärt, att de kommunala skolorna — bl. a. av

rekryteringshänsyn — kunna erbjuda sina lärare samma villkor som de

statliga, får jag härmed föreslå, att riksdagen hemställer att Kungl. Maj:t

måtte utarbeta ändrade bestämmelser i berörda avseende.

över förevarande motioner ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord

framställning, skolöverstyrelsen och statens lönenämnd avgivit yttranden,

vilka bifogas detta utlåtande (Bilagor A och B).

Utskottet förbiser visserligen icke, att de i motionerna avsedda undantagsbestämmelserna

för lärare vid högre kommunala skolor kunna verka

hämmande för dessa skolor i konkurrensen med de statliga läroverken om

tillgängliga lärarkrafter. Såsom skolöverstyrelsen framhållit gälla emeller
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 112.

tid motsvarande undantagsbestämmelser åtminstone delvis även vid andra

skolformer än de högre kommunala skolorna. Med hänsyn härtill samt i

övrigt på de av statens lönenämnd anförda skälen finner sig utskottet icke

kunna tillstyrka en framställning till Kungl. Maj :t i det syfte, som i motionerna

angives.

Utskottet får förty hemställa,

att motionerna 1:282 och 11:371 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 april 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 111.

Reservation

av herr Arrhén.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112.

7

Bilaga A.

Till riksdagens statsutskott.

Sedan Kungl. Maj:t den 18 februari 1952 anmodat Kungl. Skolöverstyrelsen

att före den 1 april 1952 till statsutskottet avgiva utlåtande över motionerna

nr 282 i första kammaren och nr 371 i andra kammaren, får överstyrelsen

anföra följande.

Överstyrelsen hänvisar till bilagda sammanställning1 över de i statens

allmänna avlöningsreglemente och tilläggsbestämmelserna till avlöningsreglementet

förefintliga särbestämmelserna för lärare vid de högre kommunala

skolorna.

Vidkommande de i motionerna särskilt angivna skillnaderna får överstyrelsen

beträffande den s. k. självrisken vid bestämmande av sjukvårdsersättning

meddela, att frågan härom avhandlats i 1941 års lärarlönesakkunnigas

den 9 februari 1942 avgivna betänkande med förslag till folkskolans

avlöningsreglemente (SOU 1942:9 sid. 81 tf). Bestämmelser om

sådan självrisk ha sedermera influtit i avlöningsreglementet för folkskolan

(SFS 1942:619 och 1948:437) och i avlöningsreglementet för statsunderstödda

folkhögskolor etc. (SFS 1951:615) samt gälla jämväl vid de högre

kommunala skolorna, privatläroverken, fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala, sinnesslöskolorna och epileptikerskolorna på grund av särskilda

bestämmelser i statens allmänna avlöningsreglemente (SFS 1951:492). I

avlöningsreglementet för övningslärare (SFS 1951:386) 20 § stadgas, att

lärare skall erhålla sjukvård eller sjukvårdsersättning enligt de grunder,

som gälla för andra lärare vid den skola, där han är anställd. I yttrande

över ''betänkande med förslag angående överstyrelsens organisation (SOU

1951: 29) ha styrelserna för Sveriges folkskollärarförbund och Sveriges folkskollärarinneförbund

hävdat, att frågan om sjukvård för folkskolans lärare

borde lösas på samma sätt som för andra statsavlönade befattningshavare,

men i underdånigt utlåtande den 13 november 1951 angående skolöverstyrelsesakkunnigas

betänkande har överstyrelsen förklarat sig icke beredd

att då upptaga nämnda fråga om ändrade grunder för ifrågavarande sjukvårdsförmåner.

Frågan är icke berörd i det vid Kungl. Maj :ts proposition

den 7 mars 1952 (nr 149) angående omorganisation av överstyrelsen m. m.

fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden.

Beträffande omfattningen och kostnaderna för läkarvård må anföras,

att vid de högre kommunala skolorna funnos höstterminen 1949 1 303 ordinarie,

extra ordinarie och extra lärartjänster och att för budgetåret 1949/50

57 lärare vid sådana skolor erhöllo ersättning för läkarvård med tillhopa

24 101:80 kronor. För nämnda budgetår beräknas kostnaden för sjukvård

vid de allmänna läroverken ha uppgått till 277 120 kronor, medan antalet

till sjukvård berättigade lärare vid de allmänna läroverken höstterminen

1949 var omkring 4 400.

Vidkommande ersättning för flyttningskostnader må anmärkas, att

tjänster vid allmänna läroverk tillsättas av statliga organ, varemot tjänster

vid högre kommunala skolor — frånsett rektor stjänster — tillsättas av

respektive skolas styrelse.

Beträffande båda angivna slag av ersättningar må erinras om att cnhetsskolan

skall bliva en kommunal institution. I samband med eu omläggning

av stora delar av skolväsendet från statligt (ill kommunalt torde be
1

Här cj intagen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 112.

stämmelserna om ifrågavarande ersättningar böra bli föremål för översyn,

såvida icke frågan redan dessförinnan aktualiserats i samband med

pågående tjänsteförteckningsrevision. Till överstyrelsens kännedom har

kommit, att Läroverkslärarnas riksförbund torde komma att anhålla om

förhandlingar angående nu ifrågavarande båda avlöningsförmåner.

I avvaktan å dylika förhandlingar är överstyrelsen icke beredd till ett

ståndpunktstagande i ärendet.

Stockholm den 29 mars 1952.

NILS GUSTAV ROSÉN.

CARL WALLGREN.

Leif Goniedo.

Bilaga B.

Till riksdagens statsutskott.

Genom remiss den 18 februari 1952 har Kungl. Maj :t anbefallt statens

lönenämnd att avgiva utlåtande över de likalydande motionerna nr 282 i

första kammaren och nr 371 i andra kammaren. Med anledning härav får

lönenämnden anföra följande.

I förevarande motioner föreslås sådana ändringar i Saar, att samma bestämmelser

komma att gälla för lärare vid de högre kommunala skolorna

som för statsanställda lärare. I motionerna har därvid särskilt uppmärksammats,

dels att, enligt de särskilda bestämmelserna till 41 § angående

sjukvård åt lärare vid högre kommunala skolor, från det belopp, varmed

ersättning av statsmedel eljest skolat utgå, där ej fråga är om olycksfall i

tjänsten, avdrag skall ske för redovisningsår med ett belopp av 100 kronor,

soin skall åvila läraren, dels ock att bestämmelserna i 33 § angående flyttningsersättning

icke skola tillämpas för nu berörda lärare i vidare mån än

vid förflyttning på grund av omorganisation av den skolform han tillhör,

indragning av övertalig lärartjänst eller eljest utan egen ansökan eller

därom uttryckt önskan.

Vid ärendets behandling inom lönenämnden har — med hänsyn till nuvarande

svårigheter inom skolväsendet — från lärarhåll särskilt framhållits

önskvärdheten av att utredning kommer till stånd rörande möjligheten att

utsträcka rätten till flyttningsersättning för lärare vid de högre kommunala

skolorna till att omfatta jämväl befordringsfallen. Lönenämnden får emellertid

erinra, att Saar tillkommit efter förhandlingar mellan 1945 års lönekommitté

och tjänstemännens huvudorganisationer. Såsom lönenämnden

i skilda sammanhang uttalat, anser nämnden, att frågan om ändring av

bestämmelser i Saar icke bör upptagas till fristående prövning, utan bedömas

i ett vidare sammanhang, exempelvis vid en kommande översyn avreglementet.

Lönenämnden anser därför, att motionerna icke böra föranleda

någon riksdagens åtgärd. I

I avgörandet av förevarande ärende ha deltagit undertecknad samt ledamöterna

Almgren, Stenvinkel, Wahlmark, Wanngård och Wikström; dock

att ledamoten Wikström ej varit närvarande vid utlåtandets justering. Ledamoten

Stenvinkel har avgivit särskilt yttrande, vilket bifogas.

Stockholm den 27 mars 1952.

ALLAN BROOMÉ.

Gunnar Nyström.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112.

9

Särskild mening: För de högre kommunala skolorna gällde intill år

1947 ett speciellt reglemente, Avlöningsreglementet för de högre kommunala

skolorna KK 509/1943. Detta överensstämde med civila avlöningsreglementet,

dock med några särbestämmelser. Vid Saar:s tillkomst 1947 inordnades

de kommunala skolorna i detta. Därvid infördes avvikelserna mellan

de kommunala skolornas reglemente och civila avlöningsreglementet som

särskilda bestämmelser i Saar.

Lärartjänsterna vid de högre kommunala skolorna och vid de högre

statliga skolorna stå i stort sett öppna för sökande med samma utbildning.

För närvarande råder en stor lärarbrist inom de flesta ämneskombinationer.

De sämre ekonomiska villkor som de högre kommunala skolorna genom

ovannämnda särbestämmelser erbjuda försvåra avsevärt lärarrekryteringen

till dessa skolor. En ömtålig ställning intar särbestämmelserna rörande

flyttningsersättning. Detta kommer därvid även att inverka vid besättningen

av lediga rektorat. En lärare vid statlig högre skola, som söker och

erhåller ett rektorat vid statlig högre skola, erhåller flyttningsersättning,

men om han söker och erhåller ett rektorat vid en högre kommunal skola,

erhåller han ingen flyttningsersättning.

I uttalandet av majoriteten av statens lönenämnd, att frågan om ändring

av bestämmelser i Saar icke bör upptagas till fristående prövning, utan

bedömas i ett vidare sammanhang, exempelvis vid en kommande översyn

av reglementet, kan jag i detta fall ej instämma. Lärarbristen fordrar i

detta fall skyndsamma åtgärder, varför jag vill tillstyrka de i motionerna

framförda förslagen.

Gösta Stenvinkel.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.