Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m.

1952-05-02 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:120, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 120.

Nr 120.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

anslag för budgetåret 1952/53 till utbyggnad av

staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m.

(l:a avd.)

I propositionen nr 144 har Ivungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 7 mars 1952,

föreslagit riksdagen att dels till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar

i Malå socken m. m. under kapitalbudgeten, fonden för förlag

till statsverket, för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av

432 000 kronor, dels ock godkänna vad departementschefen förordat i fråga

om dispositionen av vissa medel under investeringsanslaget till Utbyggnad

av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken m. m.

Under en följd av år har Bolidens gruvaktiebolag jämlikt olika mellan

bolaget och kommerskollegium träffade avtal — de s. k. legodriftsavtalen

— omhänderhaft driften vid vissa staten tillhöriga gruvor i Västerbottens

län. För närvarande pågår legodrift av här åsyftat slag vid Adaltgruvan,

Lindsköldsgruvan och Rudtjebäcksgruvan inom Adakfältet i Malå socken.

Medel för investeringar i samband med legodriften ha vid skilda tillfällen

anvisats av riksdagen. Sålunda anvisades av föregående års riksdag

1 500 000 kronor till gruvanläggningar m. m. vid Rudtjebäcksgruvan, där en

tillfällig malmbrytning för utvinning av svavelkis föreslagits skola upptagas.

Det är nu enligt departementschefen påkallat att överväga dels lämpligaste

sättet att i fortsättningen utnyttja de malmtillgångar, som finnas i

Rudtjebäcksgruvan, dels ock frågan om ytterligare medelsanvisning för

legodriften i övrigt.

Rudtjebäcksgruvan beräknas innehålla i runt tal 3 miljoner ton brytvärd

malm. Av 1 000 ton råmalm från gruvan kan enligt gjorda beräkningar

utvinnas 640 ton svavelkisslig samt andra sliger med ett innehåll av 7 ton

koppar och 28,7 ton zink. Enighet synes råda därom, att det med hänsyn

till förvar j ningsläget i fråga om svavel och svavelkis är av vikt, att malmbrytningen

i gruvan utvidgas och ordnas på längre sikt. Förslag i detta syfte

ha framlagts av kommerskollegium och — som resultat av en inom handelsdepartementet

verkställd utredning — av rektorn vid tekniska högskolan

i Stockholm professor R. Woxén i samarbete med hovrättsassessor Å.

Martenius. Ett genomförande av kommerskollegii förslag skulle för statsverket

innebära nya investeringsutgifter å ca 16 800 000 kronor. Dessa me
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 120. 1

del skulle i huvudsak användas för tillredningsarbeten och gruvanläggningar.

Woxén har vid sina överläggningar med företrädare för svavelsyraindustrien

och cellulosaindustrien, som svara för större delen av landets förbrukning

av svavel och svavelkis, kommit till den uppfattningen att en

ökning av landets svavelkisproduktion med 60 000—70 000 ton per år är

vad som för närvarande ter sig lämpligt. Från industrihåll har uttalats, att

denna tillskottskvantitet tills vidare synes tillfredsställande. En produktionsökning

av nämnda storlek motsvarar en årlig brytning av ungefär

100 000 ton rudtjebäcksmalm. Efter verkställda undersökningar rörande

olika utvägar att åstadkomma en malmbrytning vid Rudtjebäcksgruvan av

denna omfattning har Woxén framlagt två förslag. Det ena förslaget innebär,

att Bolidens gruvaktiebolag åtager sig gruvdriften enligt ett s. k. halvlegoavtal,

som bolaget skulle ingå med staten. Halvlegoavtalet skulle innebära,

att malmens brytning och transport utföras av bolaget på kronans bekostnad

och att bolaget mot viss ersättning till kronan övertager malmen

för vidare bearbetning vid bolagets anrikningsverk i Kristineberg. Det andra

förslaget avser utarrendering av gruvan till bolaget för en tid av tjugo år

och på de villkor i övrigt, som framgå av ett av Woxén överlämnat avtalsförslag.

För att malmtillgångarna i Rudtjebäcksgruvan skola kunna utnyttjas i

den ordning, som avses med halvlegoavtalet eller arrendeavtalet, erfordras

nyinvesteringar till belopp av ca 7 800 000 respektive 7 500 000 kronor. I

det senare fallet skulle icke staten utan Bolidens gruvaktiebolag svara för

samtliga investeringskostnader i samband med gruvdriften inklusive vad

staten redan nedlagt för den tillfälliga brytningen; dessa medel skulle statsverket

sålunda återfå. Malmbrytningen skulle vid båda alternativen kunna

påbörjas i angiven omfattning redan år 1953. Statens inkomster från gruvan

beräknas komma att uppgå till ca 1,2 c miljon kronor per år vid halvlegodriften

och ca 350 000 kronor per år vid utarrendering, allt vid nuvarande

priser och kostnader.

Vid valet mellan de olika förslag, som framkommit i fråga om driften

vid Rudtjebäcksgruvan, torde avgörande vikt enligt departementschefens

mening böra fästas vid önskemålet att den utvidgade malmbrytningen kommer

till stånd snarast möjligt. Det vore vidare angeläget, att erforderliga

nyinvesteringar för ändamålet begränsades i möjligaste mån. Ur båda dessa

synpunkter vore de av Woxén framlagda alternativen att föredraga framför

kommerskollegii förslag. Det sistnämnda förslaget ävensom Woxéns

förslag om s. k. halvlegodrift skulle visserligen vid nuvarande priser på

svavelkis och metaller kunna beräknas medföra icke obetydlig vinst för

statsverket. Det borde emellertid erinras om att nämnda priser vore starkt

konjunkturkänsliga och att legodriftsvinsterna, såsom ock påvisats, lätt

kunde avsevärt minskas eller till och med förbytas i underskott, vilka skulle

läckas av statsverket. Vid arrendealternativet syntes statsverket komma att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 120.

tillförsäkras en visserligen ringa men dock, såvitt rimligen i förväg kunde

bedömas, säker inkomst från gruvan.

Vid övervägande av olika anförda synpunkter har departementschefen

stannat för att förorda, att Rudtjebäcksgruvan utarrenderas till Bolidens

gruvaktiebolag på i huvudsak de villkor, som framgå av Woxéns avtalsförslag.

Departementschefen har emellertid ansett lämpligt att, innan arrendeavtal

med bolaget träffas, riksdagen får kännedom om vad som förekommit

i ärendet.

Koinmerskollegium har föreslagit, att ett belopp av 360 000 kronor anvisas

till fortsatta undersökningar genom diamantborrning m. in. i trakten

av Rudtjebäcksgruvan. Härigenom skulle kunna utrönas huruvida ytterligare

inmutningsbara fyndigheter föreligga i anslutning till den redan kända

malmkroppen i gruvan. Departementschefen tillstyrker därför kollegii förslag

om medelsanvisning för ändamålet.

Kommerskollegium har vidare föreslagit, att för den nuvarande legodriften

i Adakfältet sammanlagt 570 000 kronor ställas till förfogande för vissa

angivna ändamål. Av nämnda belopp skulle 150 000 kronor användas för

att fullfölja undersöknings- och tillredningsarbeten in. m., till vilka medel

tidigare anvisats men där kostnaderna blivit högre än ursprungligen beräknats.

Vidare skulle 75 400 kronor användas för inköp av vissa maskiner och

inventarier, vilka av Bolidens gruvaktiebolag ansetts erforderliga för legodriften.

För oförutsedda ändamål beräknar kollegium ett belopp av 64 600

kronor, vilka enligt kollegii mening nu böra anvisas, enär någon ytterligare

framställning om investeringsmedel för legodriften icke torde komma att

göras. Slutligen anhåller kollegium om medelsanvisning för undersökning

och upptagande av brytning av ett tidigare icke känt malmparti i anslutning

till Lindsköldsgruvan. Denna malmfyndighet är visserligen jämförelsevis

fattig men anses likväl vid nuvarande kopparpriser brytvärd. För ändamålet

skulle erfordras sammanlagt 280 000 kronor, därav 50 000 kronor för undersökningsarbeten

och 230 000 kronor för vissa tillredningsarbeten och

kompletteringar av maskinparken.

Legodriften vid de statsägda gruvorna inom Adakfältet har, framhåller

departementschefen, en icke oväsentlig betydelse för landets försörjning med

koppar. Vid nuvarande metallpriser lämnar legodriften dessutom ett gott

ekonomiskt resultat. Sålunda ha till statsverket, under de omkring elva år

legodriften pågått, av Bolidens gruvaktiebolag inlevererats överskottsmedel

vilka, efter avdrag av underskott för vissa år, uppgå till ett sammanlagt belopp

av nära 9 800 000 kronor. Enligt gjorda beräkningar väntas på kronan

fallande andel av driftsöverskottet för år 1951 komma att utgöra omkring

7 000 000 kronor. När även driftsöverskottet för år 1951 inlevererats, kommer

summan av de från legodriften härrörande statsinkomsterna att icke oväsentligt

överstiga vad som hittills i investeringssyfte nedlagts i gruvanläggningar

m. m. inom Adakfältet.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter anser departementschefen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 120.

9

det angeläget, att legodriftens behöriga gång säkerställes. Departementschefen

tillstyrker därför, att medel ställas till förfogande i den utsträckning

kommerskollegium påyrkat. Sammanlagt skulle det erforderliga medelsbehovet

uppgå till (360 000 + 570 000 =) 930 000 kronor. Kollegii förslag

att omkring 498 000 kronor av det aktuella medelsbehovet täckas genom omdisposition

av tidigare anvisade anslagsmedel anser departementschefen sig

böra förorda. Nu skulle sålunda behöva anvisas ytterligare (930 000 —

498 000 =) 432 000 kronor. Medelsanvisningen har synts departementschefen,

liksom tidigare varit fallet i fråga om medel till legodriften, böra ske

i form av ett investeringsanslag till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar

i Malå socken in. in.

Utskottet. Med hänsyn till angelägenheten av att våra inhemska koppartillgångar

utnyttjas så långt detta är möjligt och då legodriften vid de statsägda

gruvorna inom Adakfältet därvid har sin betydelse, finner utskottet

sig böra tillstyrka, att ytterligare medel ställas till förfogande för ändamålet.

Det föreslagna medelstillskottet, 930 000 kronor, har ansetts behövligt

för att säkerställa legodriftens behöriga gång. Av nämnda belopp avses

360 000 kronor skola användas för undersökningsarbeten i trakten av Rudtjebäcksgruvan

inom Adakfältet och 570 000 kronor disponeras för vissa

investeringar i samband med den pågående legodriften vid Adak- och Lindsköldsgruvorna

inom samma gruvfält.

Beträffande finansieringen av de tillämnade investeringarna har erinrats

om att å det av 1946 års riksdag anvisade anslaget å 634 000 kronor till undersökningsarbeten

i Rävlidengruvan, där legodriften numera upphört,

kvarstår en behållning av ca 498 000 kronor. Utskottet anser icke något

vara att erinra mot att denna behållning, som icke längre är erforderlig,

får användas för det nu aktuella medelsbehovet. Nu erforderlig medelsanvisning

skulle alltså utgöra (930 000 — 498 000 ==) 432 000 kronor.

Departementschefen har i propositionen lämnat en redogörelse för framlagda

förslag rörande det fortsatta utnyttjandet av malmtillgångarna i

Rudtjebäcksgruvan och därvid förordat, att gruvan utarrenderas till Bolidens

gruvaktiebolag för en tid av tjugo år och på bland annat det villkoret,

att gruvaktiebolaget skulle svara för samtliga investeringskostnader i samband

med gruvdriften inklusive vad staten redan nedlagt för den tillfälliga

brytningen, vilka medel staten alltså skulle återfå. Förslaget i fråga torde

icke påkalla något särskilt uttalande från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i

Malå socken in. m. för budgetåret 1952/53 under fonden för

förlag till statsverket anvisa ett investeringsanslag av 432 000

kronor;

2—»4* f>ä Bihang till riksdagens protokoll 1952. ti sand. Nr 117—120.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 120.

b) godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 7 mars 1952 förordat i fråga om

dispositionen av vissa medel under investeringsanslaget till

Utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i Malå socken

in. m.

Stockholm den 2 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Näsgård,

Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström, Pålsson, Näsström,

Erik Gustaf Andersson, fru Lindström, herrar Ragnar Persson, Axel

Andersson, Lundgren och Edvin Thun; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Dover storp, Ward, Malmborg

i Skövde, Mårtensson i Uddevalla, Svensson i Ljungskile, Lindholm,

Rubbestad, Åkerström, Thapper, fröken Elmén, herrar Onsjö, Persson i

Växjö, Nihlfors, fröken Nygren och herr Hjalmarson.

Stockholm 1952. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:218 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i a1 i texten