Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 till Svenska skifferoljeaktiebolaget in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-02 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:121, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 till Svenska skifferoljeaktiebolaget in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121.

1

Nr 121.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1951/52 till Svenska skifferoljeaktiebolaget in. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I propositionen nr 100 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 7 mars 1952, föreslagit

riksdagen att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52

anvisa dels till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagets

verksamhet under tionde huvudtiteln ett reservationsanslag av

1 000 000 kronor, dels ock till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget under

kapitalbudgeten: Fonden för låneunderstöd ett investeringsanslag av

6 000 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Magnusson och Svärd (I: 435) och den andra inom andra

kammaren av herrar Birke och Fagerholm (11:540), hemställts, att riksdagen

vid sin behandling av proposition nr 100 måtte uttala, att definitivt

avtal av den art, som i propositionen förutsetts, bör underställas riksdagen.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen I: 435.

Svenska skifferoljeaktiebolagets närmaste uppgift var vid dess tillkomst

i början av andra världskriget att med utnyttjande av östra Närkes skifferoljetillgångar

bidraga till landets försörjning med flytande bränsle. Efter

krigets slut framlade bolagets ledning planer för den fortsatta verksamheten,

vilka syftade till att vid bolagets anläggning i Kvarntorp få till stånd

en i fredstid lönsam drift. Dessa planer godkändes av riksdagen år 1946.

Bolagets utveckling under den första tiden härefter förlöpte emellertid icke

på det gynnsamma sätt, varmed man räknat. I anledning härav uppdrogs åt

särskilt tillkallade utredningsmän, vilka antogo benämningen Kvarntorpsutredningen

1948, att utreda frågan om bolagets framtida verksamhet.

Ivvarntorpsutredningen fann det vara förmånligast för staten, att skifferoljebolagets

verksamhet fortsattes, och föreslog i sitt i februari 1949 avgivna

utlåtande, att bolagets utbyggnad skulle fullföljas i stort sett enligt bolagsledningens

tidigare planer, ehuru med kompletteringar i vissa avseenden.

Enligt Kvarntorpsutredningens beräkningar skulle produktionen av olja,

bensin, svavel, s. k. gasol, gas, ånga och elektrisk kraft komma att ökas vä
1

Biliang till riksdagens protokoll 1952. G samt. Nr 121.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 121.

sentligt genom utbyggnaden, vilken väntades kunna fullbordas omkring den

1 juli 1953. Efter vederbörlig prövning förelädes utredningsresultatet 1949

års riksdag, som på förslag av Kungl. Maj :t anvisade medel dels till en

första utbyggnadsetapp, omfattande bl. a. ombyggnad av en skifferdestillationsugn

av Berghs konstruktion, benämnd Bergh-ugn 1, dels för förnyelse

av bolagets redan befintliga anläggningar och för vissa andra ändamål.

Sedan ombyggnaden av Bergh-ugn 1 fullbordats och det genom verkställda

prov visat sig, att ombyggnaden medförde den beräknade produktionsökningen,

godkände 1950 års riksdag, att anläggningarna vid Kvarntorp utbyggdes

i en andra etapp. Härför anvisades efter förslag av Kungl. Maj :t

medel. Sålunda anvisades bl. a. 7 500 000 kronor till ombyggnad av bolagets

övriga Bergh-ugnar — Bergh-ugnarna 2 och 3 — 500 000 kronor till en tidigare

påbörjad vattenreningsanläggning, 3 100 000 kronor till ett svavelverk

och 1 000 000 kronor till utrustning för ökad skifferbrytning. Av de medel,

som avsågos för Bergh-ugnarnas ombyggnad och för fullbordande av vattenreningsanläggningen,

anvisades 3 000 000 kronor respektive 200 000 kronor

såsom anslag å driftbudgeten. Sistnämnda arbeten ansågos nämligen till

motsvarande del ha karaktär av förnyelsearbeten.

År 1951 medgav riksdagen, att 185 000 kronor av de år 1949 för utbyggnaden

anvisade medlen fingo användas för att täcka en del av de till sammanlagt

270 000 kronor uppskattade kostnaderna för ombyggnad av den s. k.

HG-ugnen. Återstoden av det beräknade medelsbehovet för detta ändamål,

85 000 kronor, bestreds av anslagsmedel, som avsetts för förnyelse av bolagets

redan befintliga anläggningar. Även HG-ugnens ombyggnad syftade till

en icke oväsentlig höjning av produktionen.

Svenska skifferoljeaktiebolaget har nu dels framlagt vissa planer på samarbete

med Kooperativa förbundet, avseende en kalksalpeterfabrik i anslutning

till skifferoljeverket i Kvarntorp, dels äskat ytterligare medel för att

täcka viss fördyring av den pågående utbyggnaden och för att anskaffa en

ny jordavrymningsmaskin.

Beträffande den tillämnade kalksalpetertillverkningen vid Kvarntorp har

departementschefen till eu början framhållit, att driften vid skifferoljeverket

i Kvarntorp kommer att, sedan den pågående utbyggnaden i år slutförts,

lämna en väsentligt högre produktion av bl. a. gas, ånga och elektrisk

kraft än tidigare. Det är för skifferoljebolagets ekonomi av stor betydelse,

att dessa produkter få en så fördelaktig användning som möjligt. Bolagets

undersökningar ha givit vid handen, att detta blir fallet, om gasen användes

för framställning av kalksalpeter. Vid en dylik tillverkning, för vilken gasens

sammansättning är synnerligen lämplig, komma även ånga och elektrisk

kraft från skifferoljeverket att tagas i anspråk i viss utsträckning. Tillverkningen

av kalksalpeter beräknas bli fullt konkurrenskraftig i förhållande

till motsvarande industriföretag på andra håll i landet, vilka använda

importerad koks som råvara.

Med hänsyn till de betydande investeringar, som äro nödvändiga för kalksalpeterfabriken,

har skifferoljebolaget icke velat föreslå, att rörelsen skall

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121.

3

finansieras av statsmedel. I stället har bolaget — under beaktande jämväl av

vad statsutskottet år 1949 anförde om önskvärdheten av samarbete med

annan kemisk-teknisk industri inom landet — såvitt angår företagets form

och finansiering tagit kontakt med Kooperativa förbundet, som tidigare visat

sig intresserat för att utnyttja skiffergasen för gödningsmedelstillverkning.

Med Kooperativa förbundet har skifferoljebolaget träffat en preliminär

överenskommelse som i stort sett går ut på att skifferoljebolaget och förbundet

inträda som hälftendelägare i ett nytt aktiebolag, vilket skall omhänderha

kalksalpetertillverkningen. Skifferoljebolagets andel i aktiekapitalet

skall tillskjutas av förbundet mot att det nya bolaget tillförsäkras erforderliga

leveranser av gas, ånga och elektrisk kraft in. m. från skifferoljeverket.

Överenskommelsen innefattar även bestämmelser om de priser, skifferoljebolaget

skall få tillgodoräkna sig för sagda leveranser. Det nya bolagets anläggningar

skola finansieras genom aktiekapitalet och genom upplåning mot

säkerheter, ställda av bolaget.

Det får, framhåller departementschefen, anses välbetänkt, att skifferoljebolaget

på längre sikt och på rimliga villkor säkerställer avsättningen av

sina biprodukter. Ett samarbete med andra industriföretag kan härvid visa

sig vara lämpligt. Det förslag till samgående med Kooperativa förbundet,

som bolaget framlagt, har synts departementschefen i huvudsak ägnat att

tillgodose skifferoljebolagets intressen. Därest förslaget genomföres, synes

bolagets avsättning av gas, ånga och elektrisk kraft bli tryggad för lång tid

framåt utan att bolaget behöver ikläda sig någon egentlig kapitalrisk. Ur allmän

försörjnings- och beredskapssynpunkt torde, framhåller departementschefen

vidare, tillkomsten av det nya företaget också höra hälsas med tillfredsställelse.

Det framlagda förslaget torde emellertid, med hänsyn bl. a.

till vad som anförts vid remissbehandlingen, få underkastas viss överarbetning,

som torde kräva ytterligare förhandling med Kooperativa förbundet.

Kontakt i ärendet synes även böra tagas med Sveriges lantbruksförbund.

Definitiv ställning kan därför ännu icke tagas till frågan, vars slutliga lösning

givetvis också påverkas av möjligheterna att erhålla byggnadstillstånd.

Då det här är meningen att ett stort statligt bolag skall upptaga en betydelsefull

ny verksamhetsgren, har departementschefen emellertid ansett lämpligt

att i detta sammanhang bringa saken till riksdagens kännedom.

Till täckande av ökade kostnader för den pågående utbyggnaden vid

Kvarntorp har skifferoljebolaget begärt anslag om sammanlagt 5 000 000

kronor. Av detta belopp avses 2 705 000 kronor till ombyggnaden av Berghugnarna

2 och 3, 200 000 kronor till svavelverket, 150 000 kronor till vattenreningsanläggningen,

1 500 000 kronor till utrustning för ökad skifferbrytning

och 445 000 kronor till ombyggnad av HG-ugnen. Kostnadsökningarna

hänföra sig sålunda till projekt, varom beslut fattats vid 1950 års riksdag

och — vad angår HG-ugnens ombyggnad — 1951 års riksdag. Huvudorsaken

till fördyringen uppgives vara den allmänna prisstegring, som inträffat sedan

kostnadsberäkningarna ursprungligen gjordes. De härav föranledda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 121.

kostnadsökningarna kunna på grundval av bolagets uppgifter i dess skrivelse

beräknas till i rnnt tal 2 900 000 kronor eller ca 23 procent av tidigare beräknade

kostnader för dessa arbeten. Vidare har bolaget, efter hand som

nya erfarenheter vunnits, ansett sig böra vidtaga tekniska förbättringar av

anläggningarna i samband med utbyggnadsarbetet, varigenom uppkommit

kostnadsökningar uppgående till, såvitt framgår av bolagets beräkningar, omkring

1 940 000 kronor. Slutligen beräknas kostnaderna för HG-ugnens ombyggnad

— oavsett fördyring av orsaker varom förut talats — komma alt

bil 160 000 kronor högre än tidigare beräknats till följd av brister i de ursprungliga

kostnadskalkylerna.

Någon erinran mot beräkningarna av fördyringen eller mot styrelsens

hemställan att kostnadsökningarna täckas genom anslag av statsmedel har

icke framkommit vid remissbehandlingen av ärendet. Mot de av styrelsen

angivna beloppen har icke heller departementschefen något att erinra. Departementschefen

finner också skäligt, att de kostnadsökningar, som föranletts

av den allmänna prisstegringen, täckas genom statsanslag å motsvarande

belopp. Vad angår den fördyring, som uppstått till följd av tekniska

förändringar av de ursprungligen fastställda planerna, finner departementschefen

visserligen önskvärt, att bolaget lägger sig vinn om att på

förhand så genomarbeta mera omfattande projekt, att väsentliga justeringar

i efterhand kunna undvikas. Man torde emellertid icke böra bortse från att

skifferoljebolaget, som är i färd med att genomföra ett intensivt och vidlyftigt

utvecklingsarbete på delvis nya områden, ibland kan göra oväntade

rön, vilka kunna leda till väsentlig rationalisering av driften och vilka därför

rimligtvis böra beaktas trots risken av högre investeringskostnader. Departementschefen

biträder med hänsyn härtill styrelsens anslagsyrkande

även i den del varom nu är fråga. Betänkligt finner departementschefen det

däremot vara, då bolaget till grund för anslagsberäkning framlägger kalkyler,

vilka, såsom fallet varit i fråga om HG-ugnens ombyggnad, äro behäftade

med sådana brister, att avsevärd justering måste ske efter förhållandevis

kort tid. Något påpekande om vad här förekommit har dock icke gjorts

av remissinstanserna. Då vidare jämväl ombyggnaden av HG-ugnen uppgivits

leda till en avgjord förbättring av driftresultatet vill departementschefen

nu icke motsätta sig att bolaget av statsmedel erhåller full täckning

också för denna ökade kostnad.

Styrelsen för skifferoljebolaget har ansett, att den inträffade fördyringen

till ett belopp av 1 240 000 kronor är hänförlig till sådana arbeten, viika

ha karaktären av förnyelse av bolagets anläggningar. Under åberopande härav

har bolaget hemställt, att nämnda belopp måtte anvisas utan återbetalningsskyldighet

för bolaget, d. v. s. å driftbudgeten. En avvikande mening

har framförts av statskontoret, som håller före, att medel å driftbudgeten

icke böra anvisas med högre belopp än som svarar mot den kostnadsstegring,

vilken belöper på tidigare för förnyelsearbeten i samband med ombyggnader

anvisade medel. Enligt statskontorets beräkning böra i följd härav

endast 926 350 kronor anvisas å driftbudgeten och återstoden av de äskade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121.

5

medlen tillföras bolaget i form av lån under fonden för låneunderstöd. Såvitt

departementschefen kunnat finna, är det icke utan en synnerligen ingående

utredning möjligt att utröna, vilketdera av dessa förslag som innebär

den mest skäliga lösningen av frågan om medelsanvisningens fördelning. Departementschefen

anser sig emellertid kunna förorda, att ett till 1 000 000

kronor avrundat belopp anvisas å driftbudgeten och återstoden, 4 000 000

kronor, å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd.

Bolagsstyrelsen har vidare hemställt om 2 000 000 kronor för anskaffning

av en ny jordavrymningsmaskin. Nämnda belopp utgör i stort sett skillnaden

mellan den nya maskinens inköpspris och det beräknade försäljningsvärdet

av bolagets nuvarande jordavrymningsmaskin. Ifrågavarande

anskaffning anser styrelsen nödvändig för att driften i skifferbrottet skall

kunna ordnas på ett rationellt sätt. Bolaget har för handels- och industrikommissionen

företett en räntabilitetskalkyl, som visar, att avsevärda besparingar

komma att göras vid användning av den nya maskinen. På grundval

av denna kalkyl har kommissionen, som även framhållit vissa fördelar

med ifrågavarande inköp ur beredskapssynpunkt, utfärdat importlicens för

densamma. Med hänsyn till nu nämnda omständigheter anser departementschefen,

att skifferoljebolaget bör beredas möjlighet att anskaffa den nya

jordavrymningsmaskinen och tillstyrker sålunda, att 2 000 000 kronor i enlighet

med styrelsens hemställan anvisas för ändamålet. Medlen torde böra

ställas till bolagets förfogande såsom lån från fonden för låneunderstöd. I

denna form skulle alltså anvisas ett belopp av sammanlagt (4 000 000

2 000 000 =) 6 000 000 kronor.

Då det är av vikt, att den pågående utbyggnaden av skifferoljeverket vid

Kvarntorp icke onödigtvis fördröjes av likviditetsskäl, har departementschefen

förordat, att den nu tillstyrkta medelsanvisningen sker å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår.

Statskontoret har ansett, att det belopp bolagsstyrelsen vill låna för att

erhålla ökat förlagskapital är så stort, att Kungl. Maj :ts medgivande till

upplåningen bör inhämtas. I anledning härav har departementschefen framhållit,

att en upplåning för ifrågavarande ändamål i princip får anses falla

inom ramen för bolagets löpande förvaltning. Med hänsyn till kreditbehovets

storlek och omständigheterna i övrigt synes dock enligt departementschefens

mening i detta fall anmälan böra göras hos Kungl. Maj:t innan bolaget

vidtager åtgärder för alt upptaga nya förlagslån.

Utskottet. Till täckande av ökade kostnader för den pågående utbyggnaden

vid Kvarntorp har skifferoljeaktiebolaget begärt anslag om sammanlagt

5 000 000 kronor. Av kostnadsökningarna, som hänföra sig till projekt, om

vilka beslut fattats vid 1050 och 1951 års riksdagar, hänföra sig 2 900 000

till sedermera inträffade prisstegringar, 1 940 000 kronor till tekniska förbättringar

av anläggningarna i samband med ^byggnadsarbete och 160 000

kronor till brister i de ursprungliga kostnadskalkylerna beträffande HG
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 121.

ugnens ombyggnad. Såsom departementschefen anfört lia remissmyndigheterna

icke gjort någon erinran mot beräkningarna i fråga. Även utskottet kan

godtaga desamma men vill i likhet med departementschefen framhålla det

anmärkningsvärda i att bolaget till grund för sina anslagsberäkningar framlägger

kalkyler, vilka, såsom fallet varit i fråga om HG-ugnens ombyggnad,

äro behäftade med sådana brister, att avsevärd justering måste ske efter

förhållandevis kort tid. Departementschefens förslag, enligt vilket av förenämnda

belopp 1 000 000 kronor skulle anvisas å driftbudgeten och 4 000 000

kronor å kapitalbudgeten ger icke utskottet anledning till erinran.

Bolaget har vidare hemställt om 2 000 000 kronor för anskaffning av en

ny jordavrymningsmaskin. Förslaget synes tillfyllest motiverat, varför utskottet

tillstyrker, att medlen i fråga ställas till bolagets förfogande såsom

lån från fonden för låneunderstöd.

Utskottet vill erinra, att utskottet i sitt av 1949 års riksdag godkända

utlåtande nr 148 angående skifferoljeaktiebolagets framtida verksamhet

framhöll, att det borde undersökas om icke samarbete i en eller annan form

med den kemisk-tekniska industrien inom landet kunde åstadkommas. I

anslutning härtill har bolaget nu framlagt förslag om samgående med Kooperativa

förbundet i syfte att för en planerad tillverkning av kalksalpeter få

användning för sitt överskott av skiffergas samt i viss mån ånga och elektrisk

kraft. Då den tilltänkta rörelsen icke skall finansieras av statsmedel

torde förslaget i fråga icke påkalla något uttalande i sak från riksdagens

sida. Utskottet förutsätter givetvis, att, därest avtal i ämnet kommer till

stånd mellan de båda kontrahenterna, detsamma icke medför, att riksdagen

därigenom ställes inför framtida förpliktelser. Utskottet vill i detta sammanhang

framhålla, att, även om kvarntorpsverkets största betydelse ligger

i dess beredskapsvärde, det dock är angeläget, att riksdagen hålles underrättad

om innebörden av den eventuella överenskommelsen samt om de troliga

kostnads- och räntabilitetsutsikterna för företaget av rimlig säkerhetsgrad.

Vid nu angivna förhållanden finner utskottet icke tillräcklig anledning

föreligga för ett biträdande av det motionsvis gjorda yrkandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) till Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktiebolagels

verksamhet å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1951/52 under tionde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 1 000 000 kronor;

b) till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1951/52 under fonden

för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 0 000 000

kronor;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 121.

7

II. att motionerna 1: 435 och II: 540 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Näsgård,

Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström, Pålsson, Näsström,

Erik Gustaf Andersson, fru Lindström, herrar Ragnar Persson, Axel

Andersson, Lundgren och Edvin Thun; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Dover storp, Ward, Malmborg

i Skövde, Mårtensson i Uddevalla, Svensson i Ljungskile, Lindholm,

Rubbestad, Åkerström, Thapper, fröken Elmén, herrar Onsjö, Persson i

Växjö, Nihlfors, fröken Nygren och herr Hjalmarson.

Reservation

av herr Svensson i Ljungskile.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till utbyggnad av staten tillhöriga gruvanläggningar i a1 i texten