Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till vattendomstolarna m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1952-05-02 · 9 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1952:123, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till vattendomstolarna m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 12!}.
Nr 123.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
anslag för budgetåret 1952/53 till vattendomstolarna
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under andra huvudtiteln, punkterna
25 och 26, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1952/53 såsom förslagsanslag beräkna till Vattendomstolarna:
Avlöningar 1 146 300 kronor och till Vattendomstolarna: Omkostnader
142 800 kronor.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 126, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justiticdeparteinentsärenden för
den 14 mars 1952, i ämnet framlagt de förslag, vilka framgå av den följande
redogörelsen.
1 :o) Vattendomstolarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 1, s.
2—17) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i vattendomstolarnas
personalförteckning vidtaga de ändringar, som föreslagits av
departementschefen, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för vattendomstolarna, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1952/53, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1952/53 medgiva
det överskridande av den i avlöningsstaten för vattendomstolarna upptagna
anslagsposten till icke-ordinarie personal, som kan föranledas av departementschefens
i propositionen angivna förslag, dels ock till Vattendomstolarna:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
1 144 400 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 859 800
kronor.
Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1951 har en .särskild
sakkunnig tillkallats för att inom departementet biträda med utredning
rörande instansordningen i vattenmål och därmed sammanhängande
spörsmål samt rörande vattendomstolarnas behov av juridiskt och tekniskt
utbildade befattningshavare. Den sakkunnige har den 31 december 1951
opaginerad Kontrollera mot PDF
t;
Statsutskottets utlåtande nr 123.
såsom resultatet av dittills bedriven utredning överlämnat en promemoria
angående förstärkning av vattendomstolarnas arbetskrafter in. in.
Utredningen utgår från nuvarande förhållanden beträffande vattendomstolarnas
antal och domsområden.
För arbetsbelastningen på vattendom stolsorganisationen,
betraktad såsom eu enhet, äro målen om vattenkraftanläggningar och
om vattenregleringar för kraftändamål av avgörande betydelse. I detta
hänseende föreligga emellertid vissa olikheter vid de särskilda vattendomstolarna.
Sålunda äro vid Norrbygdens och Mellanbygdens vattendomstolar
kraftverks- och regleringsmålen helt dominerande. Även vid österbygdens
och Västerbygdens vattendomstolar är övervikten för dessa mål tydlig
ehuru mindre markerad. Vid Söderbygdens vattendomstol, inom vars domsområde
de mera betydande krafttillgångarna till största delen redan äro
utnyttjade, anses numera endast omkring hälften av arbetet ägnas åt kraftverks-
och regleringsmål.
Rörande utvecklingen i fråga om förbrukning av elektrisk kraft och det
fortsatta arbetet på vattenkraftens tillgodogörande åberopar utredningsningsmannen
en av Centrala driftledningen (CDL) i oktober 1951 upprättad
promemoria. Enligt en däri redovisad undersökning får man för
de närmaste fem åren räkna med en belastningsökning av 1 200 miljoner
kilowattimmar (MkWh) per år (motsvarande tre å fyra nya kraftstationer
av Nämforsens eller Älvkarlebys storlek varje år) och därefter fram
till år 1960 med en ökning av 1 500 MkWh per år. CDL har vidare framhållit,
alt belastningsutvecklingen under 1960-talet är svår att förutsäga
men alt skäl saknas att nu förutse någon avmattning i utvecklingen inom
överskådlig tid. Inhämtade upplysningar synas utredningsmannen ge fog
för att angiva år 1970 såsom den tidpunkt då utbyggnadsverksamheten
tidigast kan vara i stort sett avslutad.
Även bortsett från det stegrade tempot i vattenkraftens utbyggande anses
domstolarnas arbete med ifrågavarande mål komma att successivt öka.
Utredningsmannen syftar härvid på det förhållandet, att i ett mål icke alla
rättsförhållanden alltid kunna regleras i huvuddomen, utan att vissa, ofta
vidlyftiga och svårbedömda, frågor kunna kräva en prövotid av upp till tio
år innan de slutligen kunna avgöras. Då samtidigt nyinkommande mål
kräva handläggning, uppstår en successiv ökning av arbetsbalansen. Ytterligare
är att beakta att domstolarnas arbete med kraftfrågorna i ett vattendrag
icke upphör i och med att detta utbyggts. Exploateringen fortsätter
även därefter genom ett hårdare utnyttjande av förefintliga regleringsmöjligheter,
varjämte tvister kunna uppstå om rätta innebörden av meddelade
tillstånd och träffade uppgörelser.
Vad angår övriga grenar av vattendomstolarnas verksamhet kunna vattentäkts-
och föroreningsfrågorna, vilka redan nu omfatta en avsevärd del
av arbetsbördan vid de sydliga domstolarna, förväntas få alltmer ökad be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 123. <
tydelse, oavsett huruvida ett i ämnet nyligen avgivet betänkande (SOU
1951:26) kominer att leda till lagstiftning eller andra åtgärder från statsmakternas
sida. Hithörande mål hos vattendomstolarna komma därför
säkerligen att öka i antal. Beträffande övriga mål, bl. a. torrläggnings- och
bromålen, anses några större förändringar i frekvensen icke vara att vänta.
Utredningsmannen sammanfattar utvecklingstendenserna beträffande vattendomstolarnas
arbetsbörda på följande sätt:
För Norrbygdens och Mellanbygdens vattendomstolar kan man — enbart
på grund av vattenkraftens fortgående exploatering — för avsevärd tid
framåt med säkerhet vänta en successiv ökning av arbetsbördan. Hur länge
det kommer att dröja innan denna utveckling kulminerar är omöjligt att
säga; i varje fall är det dock ytterst osannolikt att någon minskning av
arbetskraftsbehovet, jämfört med det som f. n. föreligger, skulle inträda
under de närmaste 20 åren. Med hänsyn till att omfattande kraftutbyggnader
förestå även inom österbygdens och Västerbygdens vattendomstolars
områden samt till de mångenstädes —- särskilt i landets södra och mellersta
delar -—- alltmer skärpta intressemotsättningarna i vattentäkts- och föroreningsfrågor
torde någon varaktig minskning i arbetsbördan för överskådlig
tid fä anses utesluten jämväl för de tre sydliga vattendomstolarnas
del. Snarare får man räkna med att utvecklingen kommer att ställa ökade
anspråk även på dessa domstolars arbetskapacitet. Vad särskilt angår
österbygdens vattendomstol torde utvecklingen —- till följd av den fortgående
utbyggnaden av vattenkraften i Ljusnan och Dalälven — i själva verket
komma att bli i viss mån likartad med den som kan förutses för de
båda nordliga vattendomstolarna.
Utredningsmannen granskar härefter personalorganisationen vid
vattendomstolarna i fråga om juridiskt och tekniskt utbildade
befattningshavare.
Vad först angår befattningshavare med rena domaruppgifter framhålles
att det från principiell synpunkt givetvis är mindre tillfredsställande, att
domaruppgifterna i den utsträckning som är fallet ligga i händerna på befattningshavare
med sådana lösa anställningsformer som äro gällande för
den extra vattenrättsdomaren vid Mellanbygdens vattendomstol och de biträdande
vattenrättsdomarna. Ifrågavarande befattningshavares arbetsuppgifter
utgöras åtminstone till stor del av mål, som ställa höga krav på skicklighet
och omdöme. Vid de sydliga vattendomstolarna kan möjligen en arbetsfördelning
ske med beaktande av målens storlek och svårighetsgrad, så
att de allra mest kvalificerade arbetsuppgifterna förbehållas den ordinarie
domaren. Vid de norrländska domstolarna, där arbetsfördelningen huvudsakligen
måste bestämmas å ena sidan av nödvändigheten att tillräckligt
snabbt få fram särskilt viktiga eller brådskande mål och å andra sidan av
synpunkten att mål med inbördes samband såvitt möjligt skola handläggas
av samme domare, kunna dock sådana hänsyn ej få bli avgörande, om arbetskraften
skall kunna utnyttjas effektivt. Kraftverk och sjöregleringar i
Norrland innebära ofta djupa ingrepp i naturförhållandena, varför intressemotsättningarna
bli mycket stora. Detta får lätt till följd att starka krafter
sättas i rörelse för att påverka domstolen i den ena eller andra riktningen.
Då därtill kommer att avgörandet på de centrala punkterna i allmänhet icke
är bundet vid några strikt juridiska normer utan i hög grad måste bli en
8
Statsutskottets utlåtande nr 123.
omdömesfråga, är det av allra största vikt, att domaren har eu ställning
som så långt möjligt garanterar objektivitet och självständighet. Såsom en
annan viktig synpunkt framhålles möjligheten att besätta såväl de ifrågavarande
domar tjänsterna som sekreterare änster av olika grader. Sedan flera
år har rekryteringen till vattendomstolarna främst på grund av det ringa antalet
sluttjänster berett stora svårigheter, särskilt vid de norrländska domstolarna.
I fråga om domartjänsterna är det vidare icke tillräckligt, att de
kunna besättas med personer som i och för sig äro lämpliga för uppgiften;
det är också angeläget att sörja för erforderlig kontinuitet. De kunskaper
och den rutin, som erfordras för ett effektivt arbete som vattenrättsdomare,
förvärvas icke utan flerårig praktik. Därtill kommer att behandlingen av
större vattenmål vanligen tager lång tid i anspråk. I många fall bör ett flertal
inbördes sammanhängande mål betraktas som en enhet. Ombyte av domare
innebär nästan alltid, att dyrbar arbetskraft går förlorad på dubbelarbete.
En förutsättning för en förnuftig planläggning av verksamheten är
därför att innehavarna av de egentliga domar tjänster na kvarstanna i dessa
under en längre följd av år.
Med hänsyn till det förut nämnda principiella kravet beträffande domares
ställning skulle det ligga närmast till hands att ombilda de nuvarande
biträdande domarbefattningarna till ordinarie tjänster. Arbetsbelastningen
vid samtliga vattendomstolar kommer otvivelaktigt för överskådlig tid
framåt att vara sä stor, att en dylik åtgärd i och för sig vore motiverad.
Ur rekryteringssynpunkt torde det emellertid vara fördelaktigare att göra
tjänsterna till extra ordinarie. Därigenom skulle vederbörande, i motsats
till ordinarie tjänstemän, vara oförhindrad att inneha lägre ordinarie tjänst,
som han icke utövar, och alltså givas åtminstone viss möjlighet att avancera
inom den vanliga domstolskarriären, vilket för många torde framstå
såsom en betydande förmån.
Under hänvisning till det anförda föreslås först och främst, att de biträdande
domarbefattningarna vid samtliga vattendomstolar samt arvodesbefattningen
såsom extra vattenrättsdomare vid Mellanbygdens vattendomstol
ombildas till extra ordinarie tjänster från och med den 1 juli 1952. Utredningsmannen
framhåller vidare, att för ifrågavarande icke-ordinarie
domartjänster en förbättrad löneställning måste anses önskvärd och skälig
med hänsyn till arbetets kvalificerade natur och det därmed förenade ansvaret.
För att säkerställa en tillfredsställande rekrytering och nödig kontinuitet
är i varje fall en tämligen betydande löneförbättring nödvändig beträffande
de nuvarande biträdande domartjänsterna vid Norrbygdens och
Mellanbygdens vattendomstol. Om dessa tjänster placeras högre än den nuvarande
extra domartjänsten vid sistnämnda domstol, bör även denna tjänst
uppflyttas, så att de tre befattningarna bli likställda.
Det sålunda framlagda förslaget innebär endast en ombildning av redan
existerande domarljänster. Det anses emellertid ej osannolikt, att förhållandena
tämligen snart utveckla sig därhän, att även en ökning av antalet
domartjänster blir ofrånkomlig. För närvarande anses tillräcklig anledning
ej föreligga att föreslå en dylik utökning. Behov av tillfällig förstärkning
av domarkrafterna anses däremot komma att yppa sig redan under nästa
budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 123.
9
Beträffande juridiskt utbildad personal vid vattendomstolarna, vattenrättssekreterare
och vattenrättsamanuenser, finner utredningsmannen, med
reservation för den personalökning som den framtida utvecklingen kan
medföra, ej anledning att föreslå någon ändring i nuvarande personaluppsättning.
I fråga om vattenrättsamanuenserna hänvisar utredningsmannen
till att dessas arbetsförhållanden och löneställning för närvarande är under
utredning av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.
Utredningsmannen ingår härefter på behovet av tekniskt utbildad personal
vid vattendomstolarna och föreslår inrättande fr. o. in. den 1 juli
1952 — lämpligen på extra ordinarie stat — av tre nya vattenrättsingenjörstjänster,
nämligen en agrikulturteknisk tjänst vid Norrbygdens vattendomstol
och en byggnadsteknisk tjänst vid vardera av Mellanbygdens
och österbygdens vattendomstolar. I fråga om den nya tjänsten vid Norrbygdens
vattendomstol erinras därom, att i samband med ombildningen
den 1 juli 1949 av domstolens s. k. B-avdelning till Mellanbygdens vattendomstol
beslut fattats om utökning av ingenjörsuppsättningen vid
förstnämnda domstol med en agrikulturteknisk tjänst men att innehavaren
av denna tjänst enligt senare beslut av Kungl. Maj :t tills vidare skall
ha tjänstgöringen förlagd företrädesvis till Mellanbygdens vattendomstol.
Behovet av ytterligare en byggnadsteknisk ingenjör vid Mellanbygdens
vattendomstol har för utredningsmannen med styrka framhållits såväl av
vattenrättsdomaren som av de vid domstolen tjänstgörande ingenjörerna.
Att den förstärkning på den agrikulturtekniska sidan, som vunnits genom
det förut nämnda överförandet av en extra ordinarie ingenjör stjänst från
Norrbygdens vattendomstol, efterföljes av motsvarande förstärkning på den
byggnadstekniska sidan måste anses såsom en helt naturlig utveckling.
Vid både österbygdens och Söderbygdens vattendomstolar har, enligt vad
respektive vattenrättsdomare för utredningsmannen understrukit, ingenjörernas
arbetsbörda varit mycket stor. Detta är också helt naturligt redan
med tanke på den intensifiering av verksamheten, som inrättandet av de
biträdande domar tjänsterna inneburit. För de närmaste åren anses ytterligare
stegrade anspråk på teknisk arbetskraft vara att emotse åtminstone
vid Österbygdens vattendomstol på grund av den fortgående utbyggnaden
av vattenkraft i Dalälven och Ljusnan. Att en ytterligare byggnadsteknisk
vattenrättsingenjör vid sistnämnda domstol föreslås redan nu sammanhänger
med att den vid denna domstol nu tjänstgörande ingenjören med
byggnadsteknisk sakkunskap, vilken befattningshavare till år 1950 varit
stationerad i Umeå, ägnar och ännu under åtskillig tid kommer att ägna
en stor del av sin arbetskraft åt mål från Indalsälven, vilka handläggas av
i Umeå bosatt domare. Detta förhållande uppväges i viss mån av att den
ordinarie byggnadstekniske ingenjören vid Norrbygdens vattendomstol, som
till nyssnämnda år tjänstgjort vid österbygdens vattendomstol, alltjämt
deltager i vissa där anhängiga mål, men dessa senare arbetsuppgifter äro
väsentligt mindre arbetskrävande än målen från Indalsälven. För åt! kom
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 123.
pensera Österbygdens vattendomstol skulle därför — om en ny tjänst icke
inrättades — tillfälliga förordnanden av särskild vattenrättsingenjör behöva
tillgripas i betydande utsträckning. Denna utväg anses emellertid
alltid förenad med vissa olägenheter för domstolsarbetet, och dessutom är
det i hög grad osäkert om någon lämplig kraft står till förfogande. På
grund härav och med hänsyn till den ökning av arbetsbördan, som med
stor sannolikhet kan förutses, anses det vara mest rationellt att omedelbart
anställa en ytterligare byggnadsteknisk ingenjör på extra ordinarie
stat med tjänstgöringsskyldighet företrädesvis vid österbygdens vattendomstol.
I den mån så erfordras och hans tid det medger, anses han kunna
utnyttjas även för att lätta arbetsbördan för den hårt belastade byggnadstelcniske
ingenjören vid Söderbygdens vattendomstol.
Beträffande de över utredningen avgivna yttrandena hänvisar utskottet
till propositionen, s. 8—13. Av vattenöverdomstolen gjorda anslagsäskanden
redovisas å s. 13 och 14 i propositionen.
Departementschefen anser genom den nu föreliggande utredningen klarlagt,
att en successiv ökning av arbetsbördan är att vänta vid Norrbygdens
och Mellanbygdens vattendomstolar samt att beträffande övriga vattendomstolar
någon varaktig minskning av arbetsbördan icke kan beräknas
inträda inom överskådlig tid. Under sådana förhållanden anses det ytterst
angeläget att åtgärder vidtagas för att öka vattendomstolarnas arbetskapacitet.
En av de omständigheter, som menligt inverkat på effektiviteten i vattendomstolarnas
arbete, anses vara de tämligen täta personbyten som förekomma
på de icke ordinarie domarbefaltningarna. Det anses fördenskull
att man i första hand bör giva befattningarna såsom extra vattenrättsdomare
och biträdande vattenrättsdomare en förmånligare ställning, varigenom
de kunna framstå såsom mera lockande för de yngre hovrättsjuristerna.
Härvid anses till en början böra tillses, att befattningshavarna
beredas fastare anställningsformer än de nu gällande. Det föreslås, att
tjänsterna, åtminstone till en början, uppföras såsom extra ordinarie. Departementschefen
tillstyrker, att den nuvarande extra vattenrättsdomaren
placeras i Gs 14 samt att de två tjänsterna såsom biträdande vattenrättsdomare
vid Norrbygdens och Mellanbygdens vattendomstolar, med hänsyn
till vad utredningen givit vid handen rörande dessa båda domstolar, utbytas
mot tjänster såsom vattenrättsdomare i Cs 14. övriga biträdande
vattenrättsdomare anses böra placeras i Ce 37 och därjämte tillerkännas
avlöningsförstärkning med 1 008 kronor för år, varigenom de komma i
samma läge som vattenrättsingenjörer. Till vattenrättsdomare i Cs 14 förutsättes
icke skola utgå avlöningsförstärkning.
I enlighet med utredningsmannens förslag förordas att de norrländska
vattendomstolarna beredas möjlighet till följande sammansättning av den
Statsutskottets utlåtande nr 123.
11
tekniskt utbildade personalen, nämligen vid Norrbygdens vattendomstol
tillhopa två byggnadstekniska och tre agrikulturtekniska vattenrättsingenjörer
samt vid Mellanbygdens vattendomstol två byggnadstekniska och två
agrikulturtekniska vattenrättsingenjörer. Detta innebär en förstärkning av
ingenjörskrafterna vid Norrbygdens och Mellanbygdens vattendomstolar
med en agrikulturteknisk resp. en byggnadsteknisk vattenrättsingenjör. Befattningarna
anses tills vidare böra vara extra ordinarie. För att bereda
möjlighet för Kungl. Maj:t att efter särskild prövning tillgodose sådant
under nästa budgetår uppkommande tillfälligt behov av särskild vattenrättsdomare
eller för ordinarie vattenrättsdomare partiellt förordnad vikarie
vid Mellanbygdens vattendomstol anses bemyndigande böra utverkas
för Kungl. Maj:t att efter prövning i varje särskilt fall medgiva det överskridande
av icke-ordinarieposten som kan föranledas härav.
Beträffande utökning av den icke rättsbildade personalen förordas att
medel beräknas för ett biträde i reglerad befordringsgång vid envar av
Norrbygdens och Mellanbygdens vattendomstolar.
Frågan om vattenrättsamanuensernas arbetsförhållanden och löneställning
ligger alltjämt under utredning hos 1949 års tjänsteförteckningskommitté,
varför förslag i ämnet icke hinner föreläggas årets riksdag. Innan
slutlig ställning tages till denna fråga, anses för övrigt lämpligt att vid
Mellanbygdens vattendomstol, där amanuenstjänsten hålles obesatt, försök
anställas i syfte att utröna i vad mån de på amanuenser nu ankommande
göromålen kunna fullgöras med anlitande av lägre kvalificerad personal.
Med anledning av riksdagens beslut angående lönegradsplacering för viss
biträdespersonal m. in. anses vidare medel böra beräknas för 5 kansliskrivare
i Ca 15 i stället för 2 kontorister i Ca 13 och 3 kanslibiträden i Ca 11
samt för 1 kanslibiträde i Ca 11 i stället för 1 kontorsbiträde i Ca 8.
I enlighet härmed skulle anslaget höjas med 6 588 kronor för utbyte
av två tjänster som biträdande vattenrättsdomare mot två vattenrättsdomartjänster
i Cs 14, med 3 024 kronor för avlöningsförstärkning till tre
biträdande vattenrättsdomare, med 49 776 kronor för två vattenrättsingenjörer,
med 11 760 kronor för två biträden i reglerad befordringsgång samt
med 6 576 kronor för lönereglering för biträdespersonal. De automatiska
utgiftsökningarna under anslaget beräknas till 206 800 kronor. Anslaget
skulle alltså höjas med 284 524 kronor eller i runt tal 284 600 kronor.
I vattendomstolarnas personalförteckning anses böra uppföras 3
vattenrättsdomare i Cs 14 och 3 biträdande vattenrättsdomare i Ce 37, varjämte
antalet vattenrättsingenjörer i Ce 37 ökas från 2 till 4. Vidare anses
i förteckningen böra uppföras 5 kansliskrivare i Ca 15 samtidigt som
2 kontorister i Ca 13, 2 kanslibiträden i Ca 11 och 1 kontorsbiträde i Ca 8
avföras ur densamma.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundqren (1:406) och den andra inom andra kammaren av herrar
12
Statsutskottets utlåtande nr 123.
Malmborg i Skövde och förste vice talmannen Skoglund (II: 556), har hemställts,
att riksdagen vid behandlingen av förevarande proposition måtte
anslå medel till anställande vid Mellanbygdens vattendomstol av ytterligare
en biträdande vattenrättssekreterare i lönegrad Cg 27.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till motionen 1:406.
Utskottet delar motionärernas uppfattning, att domar i betydelsefulla
vattenrättsmål icke böra avsevärt försenas till följd av bristande tillgång
på sekreterarhjälp. Det bör emellertid ankomma på Kungl. Maj :t att i
första hand pröva huruvida behovet av den i motionerna I: 406 och II: 556
föreslagna biträdande vattenrättssekreteraren är oundgängligt. Utskottet
erinrar om att departementschefen hemställt om bemyndigande för Kungl.
Maj :t att medgiva erforderligt överskridande av icke-ordinarieposten för
att möjliggöra närmare angiven förstärkning av de juridiskt utbildade arbetskrafterna
vid Mellanbygdens vattendomstol. Hinder bör ej möta för
Kungl. Maj :t att jämte de i propositionen avsedda högre befattningshavarna
tillfälligt förordna även en biträdande vattenrättssekreterare, om så
anses oundgängligen nödvändigt för de aktuella arbetsuppgifternas fullgörande.
Då syftet med ifrågavarande motioner alltså kan tillgodoses utan
att riksdagen redan nu anvisar särskilda medel, är utskottet icke berett tillstyrka
yrkandet i motionerna.
Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till annat uttalande
än att utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t ägnar fortlöpande uppmärksamhet
åt att vattendomstolarna ha en sådan organisation, att handläggningen
av målen icke i onödan fördröjes.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna 1: 406 och II: 556
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen
i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 14 mars 1952 angivna ändringar i vattendomstolarnas
personalförteckning;
b) fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 394 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 30 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 464 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 255 000
Summa kronor 1 144 400;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 123.
ia
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att -— för att möjliggöra dels
att extra biträdande vattenrättsdomare efter tjänstens besättande
med ny extra ordinarie innehavare må kunna tillfälligt
bibehållas i tjänstgöring, dels ock alt tillfälligt partiellt förordnande
av vikarie för vattenrättsdomaren i Mellanbygdens
vattendomstol må kunna meddelas —- för budgetåret 1952/53
medgiva det överskridande av den i avlöningsstaten för vattendomstolarna
upptagna anslagsposten till icke-ordinarie personal,
som kan föranledas härav;
d) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret
1952/53 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
1 144 400 kronor.
2ro) Vattendomstolarna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s.
17 och 18) föreslagit riksdagen att till Vattendomstolarna: Omkostnader
för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 142 800 kronor.
Medelsanvisningen till sjukvård m. in. anses böra höjas med 1 000 kronor.
Beträffande posten till reseersättningar förordas en höjning med
27 000 kronor. Till bränsle, lyse och vatten anses böra beräknas ytterligare
3 000 kronor. Vad slutligen angår delposten till övriga expenser föreslås
att för löpande utgifter anvisas ytterligare 14 700 kronor. För engångskostnader
avseende inventarieanskaffning in. in. för Norrbygdens,
Mellanbygdens och Västerbygdens vattendomstolar beräknas härjämte ett
belopp av 8 700 kronor. Genom fråndragning av det för innevarande budgetår
för engångskostnader avsedda beloppet, 7 200 kronor, begränsas höjningen
av denna delpost till 16 200 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Vattendomstolarna: Omkostnader för
budgetåret 1952/53 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 190 000 kronor.
Stockholm den 2 maj 1952.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Närvarande: se under utlåtandet nr 124.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1952:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av Spenshults sanatorium såsom eftervårdssjukhus för reumatiker. a1 i texten