Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till vattendomstolarna m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-02 · 9 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:123, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till vattendomstolarna m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12!}.

Nr 123.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

anslag för budgetåret 1952/53 till vattendomstolarna

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under andra huvudtiteln, punkterna

25 och 26, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1952/53 såsom förslagsanslag beräkna till Vattendomstolarna:

Avlöningar 1 146 300 kronor och till Vattendomstolarna: Omkostnader

142 800 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 126, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justiticdeparteinentsärenden för

den 14 mars 1952, i ämnet framlagt de förslag, vilka framgå av den följande

redogörelsen.

1 :o) Vattendomstolarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 1, s.

2—17) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i vattendomstolarnas

personalförteckning vidtaga de ändringar, som föreslagits av

departementschefen, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för vattendomstolarna, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1952/53, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1952/53 medgiva

det överskridande av den i avlöningsstaten för vattendomstolarna upptagna

anslagsposten till icke-ordinarie personal, som kan föranledas av departementschefens

i propositionen angivna förslag, dels ock till Vattendomstolarna:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

1 144 400 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 859 800

kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1951 har en .särskild

sakkunnig tillkallats för att inom departementet biträda med utredning

rörande instansordningen i vattenmål och därmed sammanhängande

spörsmål samt rörande vattendomstolarnas behov av juridiskt och tekniskt

utbildade befattningshavare. Den sakkunnige har den 31 december 1951

opaginerad Kontrollera mot PDF

t;

Statsutskottets utlåtande nr 123.

såsom resultatet av dittills bedriven utredning överlämnat en promemoria

angående förstärkning av vattendomstolarnas arbetskrafter in. in.

Utredningen utgår från nuvarande förhållanden beträffande vattendomstolarnas

antal och domsområden.

För arbetsbelastningen på vattendom stolsorganisationen,

betraktad såsom eu enhet, äro målen om vattenkraftanläggningar och

om vattenregleringar för kraftändamål av avgörande betydelse. I detta

hänseende föreligga emellertid vissa olikheter vid de särskilda vattendomstolarna.

Sålunda äro vid Norrbygdens och Mellanbygdens vattendomstolar

kraftverks- och regleringsmålen helt dominerande. Även vid österbygdens

och Västerbygdens vattendomstolar är övervikten för dessa mål tydlig

ehuru mindre markerad. Vid Söderbygdens vattendomstol, inom vars domsområde

de mera betydande krafttillgångarna till största delen redan äro

utnyttjade, anses numera endast omkring hälften av arbetet ägnas åt kraftverks-

och regleringsmål.

Rörande utvecklingen i fråga om förbrukning av elektrisk kraft och det

fortsatta arbetet på vattenkraftens tillgodogörande åberopar utredningsningsmannen

en av Centrala driftledningen (CDL) i oktober 1951 upprättad

promemoria. Enligt en däri redovisad undersökning får man för

de närmaste fem åren räkna med en belastningsökning av 1 200 miljoner

kilowattimmar (MkWh) per år (motsvarande tre å fyra nya kraftstationer

av Nämforsens eller Älvkarlebys storlek varje år) och därefter fram

till år 1960 med en ökning av 1 500 MkWh per år. CDL har vidare framhållit,

alt belastningsutvecklingen under 1960-talet är svår att förutsäga

men alt skäl saknas att nu förutse någon avmattning i utvecklingen inom

överskådlig tid. Inhämtade upplysningar synas utredningsmannen ge fog

för att angiva år 1970 såsom den tidpunkt då utbyggnadsverksamheten

tidigast kan vara i stort sett avslutad.

Även bortsett från det stegrade tempot i vattenkraftens utbyggande anses

domstolarnas arbete med ifrågavarande mål komma att successivt öka.

Utredningsmannen syftar härvid på det förhållandet, att i ett mål icke alla

rättsförhållanden alltid kunna regleras i huvuddomen, utan att vissa, ofta

vidlyftiga och svårbedömda, frågor kunna kräva en prövotid av upp till tio

år innan de slutligen kunna avgöras. Då samtidigt nyinkommande mål

kräva handläggning, uppstår en successiv ökning av arbetsbalansen. Ytterligare

är att beakta att domstolarnas arbete med kraftfrågorna i ett vattendrag

icke upphör i och med att detta utbyggts. Exploateringen fortsätter

även därefter genom ett hårdare utnyttjande av förefintliga regleringsmöjligheter,

varjämte tvister kunna uppstå om rätta innebörden av meddelade

tillstånd och träffade uppgörelser.

Vad angår övriga grenar av vattendomstolarnas verksamhet kunna vattentäkts-

och föroreningsfrågorna, vilka redan nu omfatta en avsevärd del

av arbetsbördan vid de sydliga domstolarna, förväntas få alltmer ökad be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 123. <

tydelse, oavsett huruvida ett i ämnet nyligen avgivet betänkande (SOU

1951:26) kominer att leda till lagstiftning eller andra åtgärder från statsmakternas

sida. Hithörande mål hos vattendomstolarna komma därför

säkerligen att öka i antal. Beträffande övriga mål, bl. a. torrläggnings- och

bromålen, anses några större förändringar i frekvensen icke vara att vänta.

Utredningsmannen sammanfattar utvecklingstendenserna beträffande vattendomstolarnas

arbetsbörda på följande sätt:

För Norrbygdens och Mellanbygdens vattendomstolar kan man — enbart

på grund av vattenkraftens fortgående exploatering — för avsevärd tid

framåt med säkerhet vänta en successiv ökning av arbetsbördan. Hur länge

det kommer att dröja innan denna utveckling kulminerar är omöjligt att

säga; i varje fall är det dock ytterst osannolikt att någon minskning av

arbetskraftsbehovet, jämfört med det som f. n. föreligger, skulle inträda

under de närmaste 20 åren. Med hänsyn till att omfattande kraftutbyggnader

förestå även inom österbygdens och Västerbygdens vattendomstolars

områden samt till de mångenstädes —- särskilt i landets södra och mellersta

delar -—- alltmer skärpta intressemotsättningarna i vattentäkts- och föroreningsfrågor

torde någon varaktig minskning i arbetsbördan för överskådlig

tid fä anses utesluten jämväl för de tre sydliga vattendomstolarnas

del. Snarare får man räkna med att utvecklingen kommer att ställa ökade

anspråk även på dessa domstolars arbetskapacitet. Vad särskilt angår

österbygdens vattendomstol torde utvecklingen —- till följd av den fortgående

utbyggnaden av vattenkraften i Ljusnan och Dalälven — i själva verket

komma att bli i viss mån likartad med den som kan förutses för de

båda nordliga vattendomstolarna.

Utredningsmannen granskar härefter personalorganisationen vid

vattendomstolarna i fråga om juridiskt och tekniskt utbildade

befattningshavare.

Vad först angår befattningshavare med rena domaruppgifter framhålles

att det från principiell synpunkt givetvis är mindre tillfredsställande, att

domaruppgifterna i den utsträckning som är fallet ligga i händerna på befattningshavare

med sådana lösa anställningsformer som äro gällande för

den extra vattenrättsdomaren vid Mellanbygdens vattendomstol och de biträdande

vattenrättsdomarna. Ifrågavarande befattningshavares arbetsuppgifter

utgöras åtminstone till stor del av mål, som ställa höga krav på skicklighet

och omdöme. Vid de sydliga vattendomstolarna kan möjligen en arbetsfördelning

ske med beaktande av målens storlek och svårighetsgrad, så

att de allra mest kvalificerade arbetsuppgifterna förbehållas den ordinarie

domaren. Vid de norrländska domstolarna, där arbetsfördelningen huvudsakligen

måste bestämmas å ena sidan av nödvändigheten att tillräckligt

snabbt få fram särskilt viktiga eller brådskande mål och å andra sidan av

synpunkten att mål med inbördes samband såvitt möjligt skola handläggas

av samme domare, kunna dock sådana hänsyn ej få bli avgörande, om arbetskraften

skall kunna utnyttjas effektivt. Kraftverk och sjöregleringar i

Norrland innebära ofta djupa ingrepp i naturförhållandena, varför intressemotsättningarna

bli mycket stora. Detta får lätt till följd att starka krafter

sättas i rörelse för att påverka domstolen i den ena eller andra riktningen.

Då därtill kommer att avgörandet på de centrala punkterna i allmänhet icke

är bundet vid några strikt juridiska normer utan i hög grad måste bli en

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 123.

omdömesfråga, är det av allra största vikt, att domaren har eu ställning

som så långt möjligt garanterar objektivitet och självständighet. Såsom en

annan viktig synpunkt framhålles möjligheten att besätta såväl de ifrågavarande

domar tjänsterna som sekreterare änster av olika grader. Sedan flera

år har rekryteringen till vattendomstolarna främst på grund av det ringa antalet

sluttjänster berett stora svårigheter, särskilt vid de norrländska domstolarna.

I fråga om domartjänsterna är det vidare icke tillräckligt, att de

kunna besättas med personer som i och för sig äro lämpliga för uppgiften;

det är också angeläget att sörja för erforderlig kontinuitet. De kunskaper

och den rutin, som erfordras för ett effektivt arbete som vattenrättsdomare,

förvärvas icke utan flerårig praktik. Därtill kommer att behandlingen av

större vattenmål vanligen tager lång tid i anspråk. I många fall bör ett flertal

inbördes sammanhängande mål betraktas som en enhet. Ombyte av domare

innebär nästan alltid, att dyrbar arbetskraft går förlorad på dubbelarbete.

En förutsättning för en förnuftig planläggning av verksamheten är

därför att innehavarna av de egentliga domar tjänster na kvarstanna i dessa

under en längre följd av år.

Med hänsyn till det förut nämnda principiella kravet beträffande domares

ställning skulle det ligga närmast till hands att ombilda de nuvarande

biträdande domarbefattningarna till ordinarie tjänster. Arbetsbelastningen

vid samtliga vattendomstolar kommer otvivelaktigt för överskådlig tid

framåt att vara sä stor, att en dylik åtgärd i och för sig vore motiverad.

Ur rekryteringssynpunkt torde det emellertid vara fördelaktigare att göra

tjänsterna till extra ordinarie. Därigenom skulle vederbörande, i motsats

till ordinarie tjänstemän, vara oförhindrad att inneha lägre ordinarie tjänst,

som han icke utövar, och alltså givas åtminstone viss möjlighet att avancera

inom den vanliga domstolskarriären, vilket för många torde framstå

såsom en betydande förmån.

Under hänvisning till det anförda föreslås först och främst, att de biträdande

domarbefattningarna vid samtliga vattendomstolar samt arvodesbefattningen

såsom extra vattenrättsdomare vid Mellanbygdens vattendomstol

ombildas till extra ordinarie tjänster från och med den 1 juli 1952. Utredningsmannen

framhåller vidare, att för ifrågavarande icke-ordinarie

domartjänster en förbättrad löneställning måste anses önskvärd och skälig

med hänsyn till arbetets kvalificerade natur och det därmed förenade ansvaret.

För att säkerställa en tillfredsställande rekrytering och nödig kontinuitet

är i varje fall en tämligen betydande löneförbättring nödvändig beträffande

de nuvarande biträdande domartjänsterna vid Norrbygdens och

Mellanbygdens vattendomstol. Om dessa tjänster placeras högre än den nuvarande

extra domartjänsten vid sistnämnda domstol, bör även denna tjänst

uppflyttas, så att de tre befattningarna bli likställda.

Det sålunda framlagda förslaget innebär endast en ombildning av redan

existerande domarljänster. Det anses emellertid ej osannolikt, att förhållandena

tämligen snart utveckla sig därhän, att även en ökning av antalet

domartjänster blir ofrånkomlig. För närvarande anses tillräcklig anledning

ej föreligga att föreslå en dylik utökning. Behov av tillfällig förstärkning

av domarkrafterna anses däremot komma att yppa sig redan under nästa

budgetår.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 123.

9

Beträffande juridiskt utbildad personal vid vattendomstolarna, vattenrättssekreterare

och vattenrättsamanuenser, finner utredningsmannen, med

reservation för den personalökning som den framtida utvecklingen kan

medföra, ej anledning att föreslå någon ändring i nuvarande personaluppsättning.

I fråga om vattenrättsamanuenserna hänvisar utredningsmannen

till att dessas arbetsförhållanden och löneställning för närvarande är under

utredning av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Utredningsmannen ingår härefter på behovet av tekniskt utbildad personal

vid vattendomstolarna och föreslår inrättande fr. o. in. den 1 juli

1952 — lämpligen på extra ordinarie stat — av tre nya vattenrättsingenjörstjänster,

nämligen en agrikulturteknisk tjänst vid Norrbygdens vattendomstol

och en byggnadsteknisk tjänst vid vardera av Mellanbygdens

och österbygdens vattendomstolar. I fråga om den nya tjänsten vid Norrbygdens

vattendomstol erinras därom, att i samband med ombildningen

den 1 juli 1949 av domstolens s. k. B-avdelning till Mellanbygdens vattendomstol

beslut fattats om utökning av ingenjörsuppsättningen vid

förstnämnda domstol med en agrikulturteknisk tjänst men att innehavaren

av denna tjänst enligt senare beslut av Kungl. Maj :t tills vidare skall

ha tjänstgöringen förlagd företrädesvis till Mellanbygdens vattendomstol.

Behovet av ytterligare en byggnadsteknisk ingenjör vid Mellanbygdens

vattendomstol har för utredningsmannen med styrka framhållits såväl av

vattenrättsdomaren som av de vid domstolen tjänstgörande ingenjörerna.

Att den förstärkning på den agrikulturtekniska sidan, som vunnits genom

det förut nämnda överförandet av en extra ordinarie ingenjör stjänst från

Norrbygdens vattendomstol, efterföljes av motsvarande förstärkning på den

byggnadstekniska sidan måste anses såsom en helt naturlig utveckling.

Vid både österbygdens och Söderbygdens vattendomstolar har, enligt vad

respektive vattenrättsdomare för utredningsmannen understrukit, ingenjörernas

arbetsbörda varit mycket stor. Detta är också helt naturligt redan

med tanke på den intensifiering av verksamheten, som inrättandet av de

biträdande domar tjänsterna inneburit. För de närmaste åren anses ytterligare

stegrade anspråk på teknisk arbetskraft vara att emotse åtminstone

vid Österbygdens vattendomstol på grund av den fortgående utbyggnaden

av vattenkraft i Dalälven och Ljusnan. Att en ytterligare byggnadsteknisk

vattenrättsingenjör vid sistnämnda domstol föreslås redan nu sammanhänger

med att den vid denna domstol nu tjänstgörande ingenjören med

byggnadsteknisk sakkunskap, vilken befattningshavare till år 1950 varit

stationerad i Umeå, ägnar och ännu under åtskillig tid kommer att ägna

en stor del av sin arbetskraft åt mål från Indalsälven, vilka handläggas av

i Umeå bosatt domare. Detta förhållande uppväges i viss mån av att den

ordinarie byggnadstekniske ingenjören vid Norrbygdens vattendomstol, som

till nyssnämnda år tjänstgjort vid österbygdens vattendomstol, alltjämt

deltager i vissa där anhängiga mål, men dessa senare arbetsuppgifter äro

väsentligt mindre arbetskrävande än målen från Indalsälven. För åt! kom
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 123.

pensera Österbygdens vattendomstol skulle därför — om en ny tjänst icke

inrättades — tillfälliga förordnanden av särskild vattenrättsingenjör behöva

tillgripas i betydande utsträckning. Denna utväg anses emellertid

alltid förenad med vissa olägenheter för domstolsarbetet, och dessutom är

det i hög grad osäkert om någon lämplig kraft står till förfogande. På

grund härav och med hänsyn till den ökning av arbetsbördan, som med

stor sannolikhet kan förutses, anses det vara mest rationellt att omedelbart

anställa en ytterligare byggnadsteknisk ingenjör på extra ordinarie

stat med tjänstgöringsskyldighet företrädesvis vid österbygdens vattendomstol.

I den mån så erfordras och hans tid det medger, anses han kunna

utnyttjas även för att lätta arbetsbördan för den hårt belastade byggnadstelcniske

ingenjören vid Söderbygdens vattendomstol.

Beträffande de över utredningen avgivna yttrandena hänvisar utskottet

till propositionen, s. 8—13. Av vattenöverdomstolen gjorda anslagsäskanden

redovisas å s. 13 och 14 i propositionen.

Departementschefen anser genom den nu föreliggande utredningen klarlagt,

att en successiv ökning av arbetsbördan är att vänta vid Norrbygdens

och Mellanbygdens vattendomstolar samt att beträffande övriga vattendomstolar

någon varaktig minskning av arbetsbördan icke kan beräknas

inträda inom överskådlig tid. Under sådana förhållanden anses det ytterst

angeläget att åtgärder vidtagas för att öka vattendomstolarnas arbetskapacitet.

En av de omständigheter, som menligt inverkat på effektiviteten i vattendomstolarnas

arbete, anses vara de tämligen täta personbyten som förekomma

på de icke ordinarie domarbefaltningarna. Det anses fördenskull

att man i första hand bör giva befattningarna såsom extra vattenrättsdomare

och biträdande vattenrättsdomare en förmånligare ställning, varigenom

de kunna framstå såsom mera lockande för de yngre hovrättsjuristerna.

Härvid anses till en början böra tillses, att befattningshavarna

beredas fastare anställningsformer än de nu gällande. Det föreslås, att

tjänsterna, åtminstone till en början, uppföras såsom extra ordinarie. Departementschefen

tillstyrker, att den nuvarande extra vattenrättsdomaren

placeras i Gs 14 samt att de två tjänsterna såsom biträdande vattenrättsdomare

vid Norrbygdens och Mellanbygdens vattendomstolar, med hänsyn

till vad utredningen givit vid handen rörande dessa båda domstolar, utbytas

mot tjänster såsom vattenrättsdomare i Cs 14. övriga biträdande

vattenrättsdomare anses böra placeras i Ce 37 och därjämte tillerkännas

avlöningsförstärkning med 1 008 kronor för år, varigenom de komma i

samma läge som vattenrättsingenjörer. Till vattenrättsdomare i Cs 14 förutsättes

icke skola utgå avlöningsförstärkning.

I enlighet med utredningsmannens förslag förordas att de norrländska

vattendomstolarna beredas möjlighet till följande sammansättning av den

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 123.

11

tekniskt utbildade personalen, nämligen vid Norrbygdens vattendomstol

tillhopa två byggnadstekniska och tre agrikulturtekniska vattenrättsingenjörer

samt vid Mellanbygdens vattendomstol två byggnadstekniska och två

agrikulturtekniska vattenrättsingenjörer. Detta innebär en förstärkning av

ingenjörskrafterna vid Norrbygdens och Mellanbygdens vattendomstolar

med en agrikulturteknisk resp. en byggnadsteknisk vattenrättsingenjör. Befattningarna

anses tills vidare böra vara extra ordinarie. För att bereda

möjlighet för Kungl. Maj:t att efter särskild prövning tillgodose sådant

under nästa budgetår uppkommande tillfälligt behov av särskild vattenrättsdomare

eller för ordinarie vattenrättsdomare partiellt förordnad vikarie

vid Mellanbygdens vattendomstol anses bemyndigande böra utverkas

för Kungl. Maj:t att efter prövning i varje särskilt fall medgiva det överskridande

av icke-ordinarieposten som kan föranledas härav.

Beträffande utökning av den icke rättsbildade personalen förordas att

medel beräknas för ett biträde i reglerad befordringsgång vid envar av

Norrbygdens och Mellanbygdens vattendomstolar.

Frågan om vattenrättsamanuensernas arbetsförhållanden och löneställning

ligger alltjämt under utredning hos 1949 års tjänsteförteckningskommitté,

varför förslag i ämnet icke hinner föreläggas årets riksdag. Innan

slutlig ställning tages till denna fråga, anses för övrigt lämpligt att vid

Mellanbygdens vattendomstol, där amanuenstjänsten hålles obesatt, försök

anställas i syfte att utröna i vad mån de på amanuenser nu ankommande

göromålen kunna fullgöras med anlitande av lägre kvalificerad personal.

Med anledning av riksdagens beslut angående lönegradsplacering för viss

biträdespersonal m. in. anses vidare medel böra beräknas för 5 kansliskrivare

i Ca 15 i stället för 2 kontorister i Ca 13 och 3 kanslibiträden i Ca 11

samt för 1 kanslibiträde i Ca 11 i stället för 1 kontorsbiträde i Ca 8.

I enlighet härmed skulle anslaget höjas med 6 588 kronor för utbyte

av två tjänster som biträdande vattenrättsdomare mot två vattenrättsdomartjänster

i Cs 14, med 3 024 kronor för avlöningsförstärkning till tre

biträdande vattenrättsdomare, med 49 776 kronor för två vattenrättsingenjörer,

med 11 760 kronor för två biträden i reglerad befordringsgång samt

med 6 576 kronor för lönereglering för biträdespersonal. De automatiska

utgiftsökningarna under anslaget beräknas till 206 800 kronor. Anslaget

skulle alltså höjas med 284 524 kronor eller i runt tal 284 600 kronor.

I vattendomstolarnas personalförteckning anses böra uppföras 3

vattenrättsdomare i Cs 14 och 3 biträdande vattenrättsdomare i Ce 37, varjämte

antalet vattenrättsingenjörer i Ce 37 ökas från 2 till 4. Vidare anses

i förteckningen böra uppföras 5 kansliskrivare i Ca 15 samtidigt som

2 kontorister i Ca 13, 2 kanslibiträden i Ca 11 och 1 kontorsbiträde i Ca 8

avföras ur densamma.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundqren (1:406) och den andra inom andra kammaren av herrar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 123.

Malmborg i Skövde och förste vice talmannen Skoglund (II: 556), har hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av förevarande proposition måtte

anslå medel till anställande vid Mellanbygdens vattendomstol av ytterligare

en biträdande vattenrättssekreterare i lönegrad Cg 27.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet hänvisa till motionen 1:406.

Utskottet delar motionärernas uppfattning, att domar i betydelsefulla

vattenrättsmål icke böra avsevärt försenas till följd av bristande tillgång

på sekreterarhjälp. Det bör emellertid ankomma på Kungl. Maj :t att i

första hand pröva huruvida behovet av den i motionerna I: 406 och II: 556

föreslagna biträdande vattenrättssekreteraren är oundgängligt. Utskottet

erinrar om att departementschefen hemställt om bemyndigande för Kungl.

Maj :t att medgiva erforderligt överskridande av icke-ordinarieposten för

att möjliggöra närmare angiven förstärkning av de juridiskt utbildade arbetskrafterna

vid Mellanbygdens vattendomstol. Hinder bör ej möta för

Kungl. Maj :t att jämte de i propositionen avsedda högre befattningshavarna

tillfälligt förordna även en biträdande vattenrättssekreterare, om så

anses oundgängligen nödvändigt för de aktuella arbetsuppgifternas fullgörande.

Då syftet med ifrågavarande motioner alltså kan tillgodoses utan

att riksdagen redan nu anvisar särskilda medel, är utskottet icke berett tillstyrka

yrkandet i motionerna.

Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till annat uttalande

än att utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t ägnar fortlöpande uppmärksamhet

åt att vattendomstolarna ha en sådan organisation, att handläggningen

av målen icke i onödan fördröjes.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1: 406 och II: 556

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen

i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 14 mars 1952 angivna ändringar i vattendomstolarnas

personalförteckning;

b) fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 394 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 30 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 464 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 255 000

Summa kronor 1 144 400;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 123.

ia

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att -— för att möjliggöra dels

att extra biträdande vattenrättsdomare efter tjänstens besättande

med ny extra ordinarie innehavare må kunna tillfälligt

bibehållas i tjänstgöring, dels ock alt tillfälligt partiellt förordnande

av vikarie för vattenrättsdomaren i Mellanbygdens

vattendomstol må kunna meddelas —- för budgetåret 1952/53

medgiva det överskridande av den i avlöningsstaten för vattendomstolarna

upptagna anslagsposten till icke-ordinarie personal,

som kan föranledas härav;

d) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret

1952/53 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 144 400 kronor.

2ro) Vattendomstolarna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s.

17 och 18) föreslagit riksdagen att till Vattendomstolarna: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 142 800 kronor.

Medelsanvisningen till sjukvård m. in. anses böra höjas med 1 000 kronor.

Beträffande posten till reseersättningar förordas en höjning med

27 000 kronor. Till bränsle, lyse och vatten anses böra beräknas ytterligare

3 000 kronor. Vad slutligen angår delposten till övriga expenser föreslås

att för löpande utgifter anvisas ytterligare 14 700 kronor. För engångskostnader

avseende inventarieanskaffning in. in. för Norrbygdens,

Mellanbygdens och Västerbygdens vattendomstolar beräknas härjämte ett

belopp av 8 700 kronor. Genom fråndragning av det för innevarande budgetår

för engångskostnader avsedda beloppet, 7 200 kronor, begränsas höjningen

av denna delpost till 16 200 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Vattendomstolarna: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 190 000 kronor.

Stockholm den 2 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 124.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående användande av Spenshults sanatorium såsom eftervårdssjukhus för reumatiker. a1 i texten