Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag under landsstaten för budgetåret 1952/53 jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-06 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:129, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag under landsstaten för budgetåret 1952/53 jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 129—130.

Statsutskottets utlåtande nr 129.

1

Nr 129.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

vissa anslag under landsstaten för budgetåret 1952/53

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna

164—166 samt 171, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna till Överståthållarämbetet:

Avlöningar resp. Omkostnader två förslagsanslag av 3 525 000 resp. 400 000

kronor, till Länsstyrelserna: Avlöningar ett förslagsanslag av 31 000 000

kronor samt till Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar ett förslagsanslag av

1 070 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 155, under åberopande av

bilägt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 14 mars

1952, föreslagit riksdagen att

dels godkänna de i propositionen framlagda grunderna för omorganisation

av länsstyrelserna,

dels besluta, att omorganisationen skall träda i kraft den 1 januari 1953,

dels medgiva, att Kungl. Maj :t må utfärda de bestämmelser, som må

bliva erforderliga för genomförandet av omorganisationen,

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i propositionen förordats

fastställa ändrade personalförteckningar för överståthållarämbetet,

länsstyrelserna och landsfogdarna in. fl.,

dels godkänna av departementschefen förordade avlöningsstater för överståthållarämbetet,

länsstyrelserna samt landsfogdarna in. fl., att tillämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1952/53,

dels ock å driftbudgeten för budgetåret 1952/53 under elfte huvudtiteln

anvisa till Överståthållarämbetet: Avlöningar resp. Omkostnader två förslagsanslag

av 3 650 000 resp. 400 000 kronor, till Länsstyrelserna: Avlöningar

ett förslagsanslag av 31 500 000 kronor samt till Landsfogdarna

m. fl.: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 095 000 kronor.

l:o) Överståthållarämbetet: Avlöningar. Ifrågavarande anslag är i riksstaten

för innevarande budgetår uppfört med 2 935 000 kronor.

överståthållarämbetets förslag om förstärkning av kansliavdelningarnas

personal samt uppräkning av anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal

med 33 000 kronor anser sig departementschefen icke kunna biträda.

1-—Bihang till riksdagens protokoll 1952. (i samt. Nr 129—130.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 129.

Övriga i propositionen angivna förslag rörande kansliavdelningarna föranleda

ej någon erinran från departementschefens sida.

Ämbetets framställningar rörande skatteavdelningen tillstyrkas i vad

angår löneregleringar och omräkning.

Departementschefen vill i detta sammanhang anmäla, att ämbetet hemställt

om inrättande fr. o. m. den 1 juli 1952 av 1 tjänst såsom taxeringsintendent

i Ce 32 och 5 icke-ordinarie amanuens- eller kanslisttjänster vid

skatteavdelningen. Det tillstyrkes att denna personalförstärkning tillföres

taxeringsavdelningen fr. o. m. nästa budgetår.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i propositionen

nr 14 till innevarande års riksdag angående lönegradsplacering

för viss biträdespersonal in. m. föreslås följande uppflyttning av vissa biträdestjänster

på kansliavdelningarna, nämligen 2 kanslibiträden i Ce 11

till kontorister i Ce 13, 1 kontorsbiträde i Ca 8 till kontorist i Ca 13, 5 kontorsbiträden

i Ca 8 till kanslibiträden i Ca 11 och 2 kontorsbiträden i Ce 8

till kanslibiträden i Ce 11. Inom skatteavdelningen anses följande befattningshavare

böra uppflyttas, nämligen 1 kanslibiträde i Ca 11 och 6 kontorsbiträden

i Ca 8 till kontorister i Ca 13, 2 kontorsbiträden i Ce 8 till

kontorister i Ce 13, 4 kontorsbiträden i Ca 8 till kanslibiträden i Ca 11 samt

2 kontorsbiträden i Ce 8 till kanslibiträden i Ce 11.

Vidare anses såsom förordats i propositionen nr 132 angående vissa anslag

till civilförsvaret för budgetåret 1952/53 in. m. tjänsten såsom civilförsvarsdirektör

i Ce 31 böra indragas. I stället anses vid kansliavdelningarna

böra inrättas en ny tjänst såsom assessor i Ce 30.

Storleken av överståthållarens representationsbidrag kommer att senare

upptagas till prövning av chefen för civildepartementet.

Anslaget föreslås höjt med i runt tal 28 100 kronor för löneförbättringar

i samband med chefslöneregleringen, 87 700 kronor för förstärkning av

taxeringspersonalen och 32 600 kronor för lönereglering för biträdespersonalen.

Härtill komma de automatiska utgiftsökningarna, vilka beräknas

för kansliavdelningarna till ca 2 000 kronor för uppflyttningar i reglerad

befordringsgång, 6 300 kronor för löneklassuppflyttningar och 175 700

kronor för höjning av det rörliga tillägget samt för skatteavdelningen till

8 600 kronor för löneklassuppflyttningar och 388 400 kronor för höjning

av det rörliga tillägget. Å andra sidan nedgår medelsbehovet med i runt

tal 800 kronor för indragningen av civilförsvarsdirektörstjänsten och inrättandet

av en assessorstjänst samt med ca 9 900 kronor till följd av personalutbyten

på skatteavdelningen. Anslaget skulle alltså höjas med

718 700 kronor eller i runt tal 715 000 kronor.

Anslaget beräknas för kansliavdelningarna sålunda: avlöningar till överståthållaren

och underståthållaren 55 800 (+ 5 300) kronor, avlöningar till

ordinarie tjänstemän 520 100 (+ 17 700) kronor, arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Ivungl. Maj :t, oförändrat 10 200, avlöningar till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

3

övrig icke-ordinarie personal 300 000 (+ 5 000) kronor, representationsbidrag

till överståthållaren oförändrat 15 000 kronor och rörligt tillägg

287 600 (+ 190 000) kronor.

För skatteavdelningen upptagas följande anslagsposter, nämligen avlöningar

till ordinarie tjänstemän 1 222 700 (+ 39 100) kronor, avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal 635 500 (+ 45 800) kronor och till rörligt

tillägg 603 100 (+ 412 100) kronor.

Anslagsposterna för ämbetet i dess helhet anses alltså böra uppföras med

följande belopp: avlöningar till överståthållaren och under ståthållaren

55 800 (+ 5 300) kronor, avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 742 800

(+ 56 800) kronor, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, oförändrat 10 200 kronor, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

935 500 (+ 50 800) kronor, representationsbidrag till överståthållaren

oförändrat 15 000 kronor och rörligt tillägg 890 700 (+ 602 100) kronor.

Anslaget bestämmes alltså till 3 650 000 (+ 715 000) kronor.

I anledning av förslagen föreslås personalförteckningen ändrad på det

sätt, att en tjänst som taxeringsintendent i Ce 32 och en som assessor i

Ce 30 samt 8 kontoristtjänster i Ca 13 och 8 kanslibiträdestjänster i Ca 11

upptagas ävensom en tjänst som civilförsvarsdirektör i Ce 31 och 13 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 uteslutas.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer därför,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för överståthållarämbetet, vilka av

departementschefen angivits i statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 14 mars 1952;

b) godkänna följande avlöningsstat för överståthållarämbetet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till överståthållaren och underståthållaren,

förslagsvis .................. 55 800

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 1 742 800

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 10 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 935 500

5. Representationsbidrag till överståthållaren . . 15 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 890 700

Summa förslagsanslag kronor 3 650 000;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 129.

c) till Överståthållarämbetet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

3 650 000 kronor.

2:o) Överståthållarämbetet: Omkostnader. Anslaget är i riksstaten för

innevarande budgetår uppfört med 315 000 kronor.

Medelsbehovet under anslagsposten till sjukvård m. in. uppskattas för

kansliavdelningarna till 9 000 kronor och för skatteavdelningen till 14 300

kronor, vilket innebär en uppräkning med 4 000 resp. 7 300 kronor. Anslagsposten

till reseersättningar föreslås höjd med 300 kronor för kansliavdelningarna

och med 1 000 kronor för skatteavdelningen. Till expenser

för kansliavdelningarna förordas en ökning av medelsanvisningen med

4 000 kronor för bränsle, lyse och vatten samt 8 800 kronor för övriga

expenser. För skatteavdelningen beräknas för nästa budgetår 30 000 kronor

till bränsle, lyse och vatten samt 225 000 kronor till övriga expenser,

d. v. s. resp. 14 000 och 50 700 kronor mer än för innevarande budgetår.

Kostnaderna för tryckning av aktievärderingslistorna skola i fortsättningen

bestridas av riksskattenämnden. Med hänsyn härtill anses anslagsposten

till publikationstryck kunna minskas med 5 100 kronor. Anslaget för nästa

budgetår föreslås alltså höjt med 85 000 kronor till 400 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Överståthållarämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 400 000 kronor.

3:o) Länsstyrelserna: Avlöningar. För innevarande budgetår har under

denna rubrik anvisats ett förslagsanslag av 22 600 000 kronor.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 5 mars och 30 juni 1948

tillkallade chefen för inrikesdepartementet sex sakkunniga att inom departementet

biträda med utredning rörande länsstyrelsernas organisation

och ställning inom den lokala förvaltningen. De sakkunniga, som antagit

benämningen 1948 års länsstyrelseutredning (i det följande benämnd utredningen),

ha i juli 1950 avgivit betänkande angående länsstyrelsernas

organisation och ställning inom länsförvaltningen (SOU 1950: 28).

I betänkandet framlagda förslag avse väsentligen att åstadkomma dels

en samordning av länsförvaltningen och dels en nydaning av länsstyrelsernas

inre organisation.

I fråga om samordningen av länsförvaltningen har föreslagits, att de fristående

organen länsarbetsnämnd, länsbostadsnämnd, länsnykterhetsnämnd,

mödrahjälpsnämnd och länsvägnämnd inordnas i länsstyrelsen.

Beträffande lantbruksnämnden — som förutsatts skola bestå som särskilt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

5

organ — har förordats, dels att landshövdingen skall vara självskriven

ledamot och ordförande med landssekreteraren som suppleant för honom

i hans egenskap av ledamot, dels att landssekreteraren eller hans ersättare

skall närvara vid nämndens sammanträden även då landshövdingen tjänstgör

som ordförande.

Vidare föreslås, att länsstyrelsens experter knytas fastare till länsstyrelsen.

De skulle vara skyldiga att såsom föredragande i länsstyrelsen handlägga

dem berörande ärenden eller att eljest närvara vid handläggningen

i länsstyrelsen av dylika ärenden med rätt och skyldighet att vid avvikande

mening avgiva reservation. Skyldighet att åtaga sig föredragningsuppgifter

eller att eljest närvara skulle åläggas länsarkitekt, förste provinsialläkare,

länsveterinär, distriktsingenjör för vattenförsörjning och avlopp, landsfogde,

biträdande landsfogde, lappfogde, lappfogdeassistent och länsbrandinspektör.

Överlantmätaren och lantbruksdirektören, vilka icke avses skola

ianspråktagas som föredragande, skulle ha skyldighet att närvara vid

handläggningen i länsstyrelsen av dem berörande ärenden. En ny befattning

— socialkonsulent — skulle inrättas, på vars innehavare skulle läggas

fattigvårds- och barnavårdskonsulentens samt länsnykterhetsnämndens

ombudsmans uppgifter.

Vad angår länsstyrelsernas inre organisation har utredningen förordat

införandet av sektionssystem, i samband varmed avdelningscheferna i princip

skulle befrias från egen föredragningsskyldighet. Deras uppgifter skulle

i stället bli av överdirektörs- och expeditionschefskaraktär. Det av utredningen

framlagda förslaget till sektionsindelning och till personalorganisation

bygger på den förutsättningen, att de fristående organen i förut angiven

omfattning skulle inordnas i länsstyrelsen.

Utredningen har därjämte föreslagit, delvis som en konsekvens av de

fristående organens inordnande i länsstyrelsen, att lekmän såsom bisittare

skulle deltaga i länsstyrelsens beslut i vissa fall. De ärenden, vari lekmän

borde deltaga, skulle röra arbetsmarknadsfrågor, bostadspolitiska frågor,

socialvårdsfrågor, inbegripet ärenden rörande mödrahjälp och frihetsberövanden,

bebyggelseplanering samt väg- och trafikfrågor.

Sedan de i betänkandet framlagda förslagen blivit föremål för överväganden

inom departementet, uppdrogs åt utredningens sekreterare, numera

landssekreteraren Åke H:son Syhvan, att i vissa avseenden och med ledning

av de avgivna remissutlåtandena överarbeta betänkandet. I juli 1951

överlämnade Sylwan en promemoria, dagtecknad den 14 juli 1951 (i det

följande kallad promemorian), med förslag till partiell länsstyrelsereform.

Till grund för förslagen i promemorian har lagts antagandet, att någon

inordning i länsstyrelsen av länsarbetsnämnd, länsbostadsnämnd, länsnykterlictsnämnd

eller länsvägnämnd f. n. icke bör komma till stånd, men

att förslaget i övrigt i tillämpliga delar genomföres.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Statsutskottets utlåtande nr 129.

En närmare redogörelse för utredningens och Sylwans förslag samt för

däröver avgivna yttranden lämnas å s. 10—35 i propositionen.

Departementschefen har beträffande samordningen av länsförvaltningen

framhållit, att länsförvaltningen är splittrad på ett flertal från varandra

fristående länsorgan. Anledningen härtill torde främst vara, att behandlingen

av de frågor, som tillagts de särskilda länsorganen, krävt speciell

sakkunskap samt medverkan av lekmän, krav, som länsstyrelserna med

nuvarande organisation icke ansetts kunna tillgodose. Dessa nya organ ha

kunnat koncentrera sig på sina specialuppgifter på ett sätt, som utan tvivel

varit till stort gagn, men samtidigt ha olägenheterna av splittringen varit

avsevärda icke minst för allmänheten, som ofta måste i samma ärende

vända sig till ett flertal länsorgan. Framför allt ha de framträtt på samhällsplaneringens,

byggnadsväsendets och socialvårdens områden.

Vid t. ex. bebyggelseplanering fordras deltagande av — förutom länsstyrelse

och merendels lantbruksnämnd — länsarkitekt, överlantmätare, vägdirektör,

distriktsingenjör för vatten och avlopp, landsantikvarie m. fl. Som

reinissmyndigheter eller självständigt beslutande organ deltaga i byggnadsfrågor

jämte länsstyrelsen och övriga nyssnämnda myndigheter länsarbetsnämnd,

länsbostadsnämnd, yrkesinspektör och andra. Inspektioner på socialvårdens

och närliggande arbetsfält förrättas såväl av länsstyrelsens tjänstemän

som av fattigvårds- och barnavårdskonsulenter samt tjänsteläkare.

Det anförda anser departementschefen vara tillräckligt för att belysa det

starka behovet av en samordning de olika myndigheterna emellan. Regler

och fastställda former för detta samarbete saknas i stort sett. För att i

någon mån råda bot på bristen härutinnan har inom flertalet län ett formlöst

samarbete kommit till stånd genom de s. k. länsråden. Vidare har man

sökt främja samordningen genom att i största möjliga utsträckning förordna

landshövdingarna såsom ordförande i länsnämnderna.

De i promemorian framförda förslagen i förevarande hänseenden innebära

följande. Man förutsätter, att mödrahjälpsnämnden skall inlemmas i

länsstyrelsen. I länsarbets-, länsbostads- och lantbruksnämnd skall landshövdingen

vara självskriven ledamot och ordförande. Såsom personlig suppleant

för honom i hans egenskap av ledamot föreslås landssekreteraren

skola fungera. Därest landshövdingen icke anses skola obligatoriskt vara

ordförande, förordas alternativt, att man vid uppkommande vakanser eftersträvar,

att han utses till ordförande. Vidare föreslås, att — oavsett vem

som är ordförande — landssekreteraren eller annan länsstyrelsetjänsteman

skall ha rätt och skyldighet att närvara vid nämndernas sammanträden.

Å andra sidan skola chefstjänstemännen hos länsnämnderna ävensom länsstyrelseexperterna

ha rätt och skyldighet att närvara vid handläggningen

inom länsstyrelserna av dem berörande ärenden. Slutligen förutsättes, att

länsstyrelsen skall kunna ålägga experterna viss föredragningsskyldighet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

7

vid länsstyrelsen. Skyldighet skall åvila expert och chefstjänsteman, antingen

han är föredragande eller ej, att vid avvikande mening avgiva reservation.

Spörsmålet om medverkan av lekmän i länsstyrelsen i socialvårdsfrågor

har behandlats av alkoholistvårdsutredningen, 1948 års lösdriveriutredning

och socialvårdskommittén, till vilkas förslag i detta avseende slutlig ställning

ännu icke tagits. Motsvarande frågor äro föremål för överväganden

inom barnavårdsutredningen och 1947 års psykopatvårdsutredning. Vidare

anses frågan om administrativa frihetsberövanden över huvud taget komma

att bliva föremål för närmare överväganden. Med hänsyn till nu angivna

förhållanden finner sig departementschefen icke kunna f. n. taga slutlig

ställning till förslaget om lekmannamedverkan i länsstyrelserna. Härav

följer, att departementschefen ej nu kan förorda, att mödrahjälpsnämnderna

inordnas i länsstyrelserna.

Den under rådande förhållanden lämpligaste vägen till samordning inom

länsförvaltningen anses vara att skapa bättre förutsättningar för en intensivare

samverkan på tjänstemannaplanet. Vidare finner departementschefen

naturligt att landshövdingarna skola vara ordförande i länsnämnderna.

Denna ordning anses emellertid icke böra göras obligatorisk. Vad i promemorian

i övrigt föreslagits beträffande samordningen föranleder ej

någon erinran från departementschefens sida. Det förutsättes emellertid,

att de erforderliga administrativa föreskrifterna komma att utformas på

sådant sätt, att experternas fältarbete ej hindras.

I fråga om länsstyrelsernas inre organisation har, framhåller departementschefen,

länsstyrelsens organisationsform tillkommit och avpassats

efter arbetsuppgifter, som varken till sin innebörd eller omfattning äro

jämförbara med de nuvarande. Organisationen är icke heller konstruerad

med tillräcklig hänsyn till behovet av att på länsstyrelsen kunna lägga nya

arbetsuppgifter.

I likhet med vad som förutsatts i utredningen och promemorian anses

lämpligt, att den nuvarande indelningen av länsstyrelsen i två huvudavdelningar,

landskontor och landskansli, bibehålies. Länsstyrelsens arbetsuppgifter

låta sig nämligen naturligt indelas i å ena sidan sådana som höra

till kameral- och skatteväsendet samt å andra sidan övriga ärenden. Länsstyrelsens

uppgifter äro numera så omfattande, att den inre organisationen

måste rationaliseras om de tidigare antydda olägenheterna skola kunna elimineras.

Detta anses kunna vinnas genom tillämpning i viss omfattning

av den inom de centrala ämbetsverken hävdvunna byråorganisationen. I

någon utsträckning har så redan skett, främst beträffande landskontoren.

Ett dylikt system skulle enligt departementschefen öppna möjligheter för

såväl landshövdingen som avdelningscheferna afl i ökad omfattning delegera

göromål av mindre vikt till underlydande befattningshavare. Särskilt

anses det önskvärt, att avdelningscheferna, och då främst landsseluete
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 129.

rarna, befrias från den egna föredragningen, som särskilt för landssekreterarna

är synnerligen betungande. Detta anses vara en förutsättning för

att avdelningscheferna skola kunna fullgöra de av utredningen berörda

expeditionschefsuppgifterna. Därigenom få avdelningscheferna även större

möjligheter att ägna sig åt betydelsefullare frågor, särskilt initiativärenden,

och att mera effektivt leda verksamheten inom vederbörande avdelning. En

förutsättning härför anses emellertid vara, att arbetsuppgifterna inom vardera

huvudavdelningen allt efter sin art sammanföras inom mindre enheter,

var och en under ledning av en kvalificerad chef. En sådan uppdelning

på smärre enheter, samordnade under avdelningschefen, skulle enligt

departementschefen främja kontinuitet och enhetlighet samt tillgodose

tidens krav på en aktiv förvaltningsverksamhet. Byråsystemet anses även

lämna större utrymme än nuvarande ordning för den personalledande verksamhet,

som är en förutsättning för att en rationell fördelning av arbetsuppgifterna

efter svårighetsgrad skall kunna ske utan att enhetligheten

eftersättes. Härigenom anses behovet av kvalificerad personal kunna begränsas

till vad som är oundgängligen nödvändigt. Även i övrigt skulle

man ernå en smidigare personalorganisation. Slutligen skulle byråsystemet

medföra, att vid behov ytterligare verksamhetsgrenar kunna läggas på

länsstyrelsen genom inrättande av nya sektioner utan att organisationsformen

därvid behöver rubbas.

De fördelar, som stå att vinna genom en utbyggnad av byråsystemet

inom länsstyrelserna, anses påtagliga. Departementschefen anser det därför

välbetänkt att nu genomföra en sådan organisation, här dock i bemärkelsen

sektionsorganisation. Av utredningen och i promemorian framlagda

förslag finner departementschefen ändamålsenliga och anser, att de i stort

sett kunna accepteras. Denna uppfattning anses bestyrkas av de goda erfarenheter,

som vunnits vid den inom fem länsstyrelser pågående försöksverksamheten.

Grundläggande för den närmare utformningen av den inre organisationen

är de olika länsstyrelsernas arbetsmängd på skilda områden.

Följande gruppindelning förordas.

Län

Grupp I

Grupp III

C.

Grupp IV

Stockholms

A.

Jönköpings

Uppsala

Malmöhus

Östergötlands

Kalmar

Kronobergs

Göteborg o. Bohus

Kristianstads

Blekinge

Värmlands

Hallands

Kopparbergs

Grupp II

Gävleborgs

Södermanlands

Älvsborgs

B

Skaraborgs1

Grupp V

Västernorrlands

Västerbottens

Jämtlands

Gotlands

Norrbottens

Västmanlands

1 Ur landskontorssynpunkt äro länsstyrelserna i Skaraborgs och Örebro län att hän-

föra till grupp II It C.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

9

Departementschefen föreslår, att det inom landskanslierna vid länsstyrelserna

i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län skall finnas en allmän sektion,

en planeringssektion, en socialsektion och en försvarssektion. För

övriga länsstyrelser föreslås, att socialsektionen sammanföres med den allmänna

sektionen. I fråga om Gotlands län föreslås att landskansliet organiseras

som en sektion.

Den förordade nya organisationsformen för länsstyrelserna kräver en

översyn av personalorganisationen. Man har då enligt departementschefen

att utgå från att — bortsett från tillgodoseendet av vissa ackumulerade

personalbehov, främst på taxeringssektionen —■ länsstyrelsernas nuvarande

arbetsuppgifter skola kunna fullgöras med i allmänhet oförändrat

personalantal. Det blir i stort sett endast fråga om en omfördelning av

arbetsuppgifterna i samband med den inre decentraliseringen. Cheferna för

sektionerna komma att erhålla mera krävande och ansvarsfulla arbetsuppgifter

än de nuvarande länsassessorerna. Sektionscheferna skola nämligen

svara för vissa uppgifter, som nu fullgöras av avdelningscheferna, och besluta

i ärenden, som av underordnade föredragas för dem. Sektionschefen

anses själv böra föredraga viktigare frågor samt, när det erfordras, närvara

vid underordnades föredragning inför avdelningschef eller landshövding.

Såvitt angår landskansliet anses nödvändigt att ställa särskilda krav

på chefen för dess allmänna sektion. Denne sektionschef kommer nämligen

att få ansvaret för ett mera mångskiftande och till arbetsmängden större

verksamhetsområde än vad fallet är beträffande övriga sektionschefer.

Genom att landssekreteraren i större omfattning än nu skall övertaga vissa

av landshövdingens uppgifter och därför anses komma att få ägna mera

tid åt den yttre verksamheten, uppstår ett ökat behov av ersättare för

honom. Denna uppgift anses lämpligen böra anförtros nyssnämnda sektionschef.

Åtminstone vid de större länsstyrelserna anses denna uppgift

komma att få en sådan omfattning, att behov av särskild ersättare även

för sektionschefen kommer att föreligga. Med hänsyn härtill och för alt i

någon mån tillmötesgå yrkandena om tillräckligt kvalificerad personal för

handläggning av socialärendena föreslås, att vid envar av länsstyrelserna

tillhörande grupperna I och III A skall under sektionschefen inrättas en

något mera kvalificerad tjänst än den nuvarande förste länsnotarietjänsten.

De möjligheter att företaga ytterligare decentralisering utan att eftersätta

kravet på säkerhet, som det nya systemet medgiver, anses även böra

utnyttjas så, att därför lämpade landskanslister och landskontorister anförtros

att föredraga mera rutinmässiga ärenden. Härigenom vinner man

bl. a., att det nuvarande systemet med s. k. enmansärenden bättre kan anpassas

efter kravet på säkerhet. Erfarenheterna ha tillika visat, att vissa

av de nuvarande arbetsdetaljerna äro för små för att medgiva en tillräckligt

smidig disposition av personalen. Departementschefen ansluter sig där
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 129.

lör till förslaget, att den omedelbara ledningen av biträdespersonalens

arbete inom varje sektion i princip skall åvila en landskanslist resp. landskontorist

såsom arbetsledare.

I fråga om personalbehovet erinras, att länsstyrelserna under en lång

följd av år praktiskt taget icke erhållit någon förstärkning av den kvalificerade

personalen, oaktat arbetsuppgifterna under denna tid ökat avsevärt.

Därvid bortses från förändringarna i samband med omorganisationen

av bl. a. folkbokföringen och uppbörden. Delta har medfört, att det f. n.

föreligger ett uppdämt behov av sådan personal. Mest framträdande är

detta inom taxeringssektionen. Arbetsmaterialet har under senare år kraftigt

stegrats genom att antalet skattskyldiga väsentligt ökats. Sålunda uppgick

antalet självdeklarationer i länen år 1940 till 2 443 321, medan motsvarande

siffra år 1950 var 3 467 385. Under senare tid ha vidare åtskilliga

åtgärder på skatteväsendets område beslutats, vilka inverka på taxeringssektionernas

arbetsbörda. Källskattesystemet har medfört en icke obetydlig

kontrollverksamhet även inom taxeringssektionen. Genom lagstiftningen

om beskattning av realisationsvinst och ackumulerad inkomst, av familjebolag,

försäkringsbolag, av försäkringstagare och folkpensionärer samt angående

utskiftningsskatt, bolagsfusioner och avsättning till pensionsstiftelse

ha nya eller ökade arbetsuppgifter tillförts sektionerna. Samma är

förhållandet med tillämpningen av avtal med främmande stater till förhindrande

av dubbelbeskattning. Även lagstiftningen om taxering av jordbrukare

efter bokföringsmässiga grunder kommer att förorsaka taxeringssektionerna

mycket merarbete. Någon mot dessa uppgifter av mera stadigvarande

natur svarande personalförstärkning har icke kommit taxeringssektionerna

till del. En följd härav har blivit, att den tillgängliga arbetskraften

måst inriktas väsentligen på behandlingen av besvärsmål, medan

bokgranskning och efterprövning av taxeringsmaterialet över huvud måst

eftersättas. En avsevärd förstärkning av personalen anses därför nödvändig

för att taxeringssektionerna skola kunna bemästra sina arbetsuppgifter.

Med hänsyn härtill föreslås, att en biträdande taxeringsintendenttjänst

inrättas vid envar av länsstyrelserna, tillhörande grupperna I—III B, dock

alt vid länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län inrättas

två sådana tjänster. Det ytterligare behovet av biträdande taxeringsintendenter

anses liksom nu böra tillgodoses genom tidsbegränsade förordnanden.

Vidare föreslås antalet taxeringsinspektörer i 27 lönegraden ökat med

12 och de i 24 lönegraden med 14. Härjämte anses ytterligare tjänster som

taxeringsassistent i reglerad befordringsgång böra inrättas till ett antal av

26. Emellertid anses denna personalförstärkning icke förslå för bestridande

även av de arbetsuppgifter av mera tillfällig karaktär, som bli en

följd av vissa redan beslutade eller föreslagna åtgärder. Särskilt åsyftas

investeringsskatten, de nya bestämmelserna om investeringsavgift, om varulagervärdering

och om avsättning till investeringskonto för skog samt den

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

11

föreslagna konjunkturskatten. För bestridande av dessa mera tillfälliga

uppgifter anses länsstyrelserna böra bemyndigas att anställa erforderlig

tillfällig personal. Såväl för de stadigvarande som de mera tillfälliga uppgifterna

erfordras härutöver ytterligare biträdespersonal. Den föreslagna

förstärkningen av taxeringspersonalen anses böra genomföras redan med

ingången av nästa budgetår. Rekryteringen till de nu föreslagna tjänsterna

anses i viss utsträckning kunna ske från landskontoristkåren.

I övrigt ansluter sig departementschefen till förslagen i promemorian i

vad de avse landskontoren.

Vad angår personalbehovet för landskanslierna anser sig departementschefen

kunna godtaga det i promemorian framlagda förslaget med ovan

angivna modifikationer beträffande förste länsnotarietjänsterna samt följande

ändringar. Med hänsyn till arbetsuppgifternas omfång föreslås länsstyrelserna

i grupperna I och II förstärkas med vardera en länsnotarie,

nämligen länsstyrelserna i Stockholms och Älvsborgs län med en ickeordinarie

samt övriga länsstyrelser med en ordinarie andre länsnotarie.

Den förordade uppflyttningen av länsstyrelsen i Västmanlands län till

grupp III D medför, att länsstyrelsen bör tilldelas en ordinarie andre länsnotarietjänst

och en ordinarie landskanslisttjänst. I propositionen nr 132

angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1952/53 föreslås att tjänsten

som civilförsvarsdirektör i länet indrages. Då Kungl. Maj :t den 30 november

1951 förordnat, att Gotlands län skall utgöra ett civilförsvarsområde,

kan civilförsvarschefen inom området övertaga åtskilliga av de på

länsstyrelsen eljest ankommande civilförsvarsuppgifterna. Vissa mera

krävande uppgifter av detta slag komma likväl att kvarstå. Då vidare promemorians

förslag enligt departementschefens mening icke tillräckligt tillgodoser

behovet av kvalificerad ersättare för landssekreteraren, föreslås,

att förste länsnotarietjänsten ersättes med en länsassessorstjänst. För

handhavande av löpande föredragningsuppgifter erfordras härjämte en

tjänst som ordinarie andre länsnotarie.

Vid övergången till den nya organisationen, som av praktiska skäl föreslås

tillämpad fr. o. in. den 1 januari 1953, anses möjlighet böra finnas för

Kungl. Maj :t att till övergångsstat överföra sådana befattningshavare, vilka

på grund av svag hälsa eller av annan orsak ej äro fullt tjänstedugliga eller

lämpliga att övergå till den nya organisationen. I den mån så kan ske

föreslås häremot svarande antal lägre befattningar hållas vakanta. Motsvarande

vakantsättning anses böra upprätthållas, så länge vissa till följd

av den nya organisationen övertaliga extra ordinarie befattningshavare

kvarstå i tjänst. Slutligen föreslås att en förste länsnotarie- och en förste

länsbokhållartjänst, som f. n. uppehållas på förordnande, så länge två motsvarande

befattningshavare kvarstå å indragningsstat, få återbesättas i

vanlig ordning.

Beträffande utbildnings- och kompetensfrågor framhåller departements
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 129.

chefen, att landskanslisterna i betydande utsträckning anförtros att bereda

vissa ärenden och uppsätta förslag till beslut. Den möjlighet, som länsstyrelserna

numera ha att förordna landskanslist till föredragande i ärenden

av expeditionell natur eller av enklare beskaffenhet, utnyttjas även. Därest

den ovan föreslagna inre organisationen av länsstyrelserna genomföres,

anses landskanslisterna komma att i väsentligt större omfattning utnyttjas

såsom föredragande. Med hänsyn härtill anses, såsom utredningen och

länsstyrelsernas utbildningsnämnd föreslagit, särskild utbildning böra anordnas

för landskanslisterna. Vad nämnden förordat i fråga om villkor

för erhållande av ordinarie landskanslisttjänst samt om antagande till extra

landskanslist av befattningshavare ur biträdeskategorien anses nu icke behöva

upptagas till behandling. Omfattningen av utbildningen föreslås vara

den av utbildningsnämnden föreslagna. Det förutsättes få ankomma på

Kungl. Maj :t att närmare besluta om kursernas utformning. Utbildningen

anses böra handhavas av utbildningsnämnden. Mot den gjorda beräkningen

av kostnaderna för kurserna har departementschefen ingen erinran.

Dessa utgifter föreslås — i likhet med kostnaderna för utbildning av landskontorister

— få bestridas från anslaget till Länsstyrelserna: Expenser.

Den för nästa budgetår erforderliga medelsanvisningen anses rymmas

inom det belopp, varmed anslaget i statsverkspropositionen föreslagits

uppfört.

Vissa länsstyrelser ha enligt departementschefen i särskilda framställningar

föreslagit inrättande av tjänster utöver de ovan föreslagna. Vidare

ha civilbefälhavarna hemställt, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder för

inrättande av befattningar som kanslichefer åt dem.

Med anledning härav föreslår departementschefen, att enligt grunderna

för den reglerade befordringsgången för biträden med skriv- och kontorsgöromål

ytterligare 57 extra ordinarie sådana biträden fr. o. in. nästa budgetår

erhålla ordinarie tjänster i Ca 8. Vidare tillstyrkes att till förfogande

för var och en av de fem civilbefälhavarna fr. o. m. nästa budgetår ställes

en särskild föredragande. Denne anses efter civilbefälhavarens bestämmande

böra biträda de enskilda länsstyrelserna och närmast under civilbefälhavarna

följa planläggningen och leda samordningen mellan de olika

länen och skilda verksamhetsområdena. Höga krav måste därför enligt

departementschefen ställas på föredragandens förmåga att taga initiativ

och leda utredningar av olika slag liksom på hans auktoritet och förmåga

att samarbeta. Föredraganden anses böra vara arvodesanställd. Arvodet

föreslås motsvara avlöning till länsassessor i begynnelselöneklassen. Därest

länsassessor, som åtnjuter lön enligt högre löneklass än den nyssnämnda,

förordnas på befattningen, anses han böra få bibehållas i sin löneställning.

I fråga om lönegradsplacering av viss personal har i propositionen nr 107

rörande lönegradsplacering för vissa tjänster in. m. framlagts förslag,

som beröra löneställningen även för vissa befattningar vid länsstyrelserna.

Beträffande dessa befattningar hänvisas till nämnda proposition. I fråga

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

13

om andra tjänster åter är lönegradsfrågan eller väntas bli föremål för överväganden

inom tjänsteförteckningskommittén. Med hänsyn härtill räknar

departementschefen med nedan angivna undantag med nuvarande lönegradsplacering

av tjänsterna inom länsstyrelseorganisationen. Tjänsterna

som taxeringsinspektör i Ce 27 — såväl de nuvarande som de förordade

nya tjänsterna — anses fr. o. m. nästa budgetår böra uppföras på ordinarie

stat och benämnas förste taxeringsinspektör. Till ordinarie stat föreslås

även överförda nuvarande tjänster som taxeringsinspektör i Ce 24, medan

nytillkommande sådana tjänster föreslås inrättade såsom extra ordinarie.

De i promemorian framförda förslagen med avseende på lönereglering för

biträdespersonalen —■ vilka bygga på av länsstyrelseutredningen i samråd

med biträdesutredningen uppgjorda förslag — anses böra genomföras

fr. o. m. nästa budgetår. Till innehavarna av de förordade tjänsterna som

biträdande taxeringsintendent föreslås i avvaktan på att lönegraden bestämmes

för dessa tjänster utgå arvode med belopp, motsvarande avlöning

enligt 31 löneklassen.

I detta sammanhang vill departementschefen vidare upptaga frågan om

reglering av avlöningsförmånerna för den nuvarande landshövdingen i

Södermanlands län, vilken kvarstår på 1925 års lönestat för landshövdingarna.

Till följd av löneutvecklingen under senare tid har denne landshövdings

löneförmåner i förhållande till övriga landshövdingars kommit att

minska. För att i viss utsträckning återställa den tidigare relationen föreslås

att han kommer i åtnjutande av ett månatligt lönetillägg av 500 kronor.

Storleken av landshövdingarnas representationsbidrag kommer senare

att upptagas till prövning av chefen för civildepartementet.

Vid bifall till vad ovan föreslagits skulle enligt redovisade kostnadsberäkningar

medelsbehovet under anslaget öka med 1 440 000 kronor för förstärkning

av taxeringspersonalen, 100 000 kronor för utökning av landskansliernas

arbetskraft, 130 000 kronor för lönereglering för biträdespersonalen

samt 86 000 kronor för särskilda föredragande åt civilbefälhavarna.

Anslaget beräknas sålunda: avlöningar till landshövdingarna 660 000

kronor, avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie stat 10 250 000 kronor,

avlöningar till tjänstemän å övergångsstat 260 000 kronor, arvoden och

särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 180 000 kronor, därav

till sakkunniga, militärassistenter och inkvarteringschefer resp. 98 000.

71 500 och 10 500 kronor, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

12 250 000 kronor, särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän 135 00C

kronor, tilläggsförmåner åt befattningshavare å äldre stat 19 000 kronor

samt rörligt tillägg 7 746 000 kronor.

Anslaget bestämmes alltså till 31 500 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren a\

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 129.

herrar Ahlberg och Boo (I: 414) och den andra inom andra kammaren av

fröken Wetterström m. fl. (11:596), i vilka hemställts, att riksdagen vid

behandlingen av Kung!. Maj :ts proposition nr 155 i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla att en omprövning beträffande biträdespersonalens

arbetsuppgifter och löneställning vid länsstyrelserna skyndsamt företages

och förslag härom framläggas med retroaktiv verkan från och med budgetåret

1952/53, samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om att villkoren för biträdespersonal vid tillträde till utbildningskurserna

och befordringskarriären för landskanslister förbättras,

dels ock en inom andra kammaren av herr Olsson i Mellerud m. fl. väckt

motion (II: 533), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att å landskontoret

i Älvsborgs län skola finnas bl. a. 3 länsassessorer samt att därstädes

nu befintliga länsbokhållartjänster i Ca 24 i stället minskas med 1.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna II: 596 samt II: 533.

Utskottet understryker vad departementschefen anfört i fråga om sådan

samordning av länsförvaltningen, att de erforderliga administrativa

föreskrifterna utformas på sådant sätt, att experternas fältarbete

ej hindras. Härutöver vill utskottet särskilt framhålla angelägenheten av

att fortlöpande uppmärksamhet ägnas möjligheterna att förenkla instruktioner

och därmed jämförliga bestämmelser, så att dubbelarbete undvikes

så långt detta är möjligt utan att ändamålet med inspektioner och annat

förvaltningsarbete äventyras.

Departementschefens beträffande länsstyrelsernas inre organisation

framlagda förslag att vid länsstyrelserna skall genomföras en

sektionsorganisation föranleder ej erinran från utskottets sida. Då sektionscheferna

skola vara underställda avdelningscheferna, är det uppenbart,

att sektionsindelningen icke kan tagas till intäkt för allmänna krav

på löneförbättringar för sektionschefernas del. Vad departementschefen

anfört om grupperingen av länsstyrelserna kan utskottet i och för sig godtaga.

De skäl som anförts i motionen II: 533 för likställighet i fråga om

personaluppsättningen på landskontoren vid länsstyrelserna i Älvsborgs

och Västernorrlands län — vilka av departementschefen båda hänförts till

grupp II — har utskottet emellertid funnit beaktansvärda. Utskottet vill

därför förorda, att Kungl. Maj :t tager denna fråga under förnyat övervägande.

Hinder bör därvid ej möta för Kungl. Maj :t att utbyta en av de

vid länsstyrelsen i Älvsborgs län befintliga länsbokhållartjänsterna mot en

länsassessorstjänst samt att vidtaga häremot svarande ändring i personalförteckningen

för länsstyrelserna, för den händelse utbytet skulle befinnas

ofrånkomligt. Någon uppräkning av anslaget i anledning härav finner utskottet

ej erforderlig.

Den betydande ökning av anslaget, som Kungl. Maj :t föreslagit, är väsent
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

15

ligen föranledd av kostnader för den förstärkning av taxeringspersonalen,

som nu begäres. Utskottet anser det visserligen otillfredsställande, att den

nu tillgängliga arbetskraften måst till så betydande del som nu är fallet

inriktas på behandlingen av besvärsmål, men finner å andra sidan den

föreslagna utbyggnaden av personalorganisationen ägnad att inge starka

betänkligheter. I anslutning härtill förutsätter utskottet att Kungl. Maj :t

tager under ytterligare omprövning nödvändigheten av att nu genomföra

en så kraftig utökning som i propositionen föreslagits av antalet tjänster

vid länsstyrelserna — detta så mycket mera som riksdagen i skrivelse den

13 maj 1950, nr 219, begärt en allsidig och förutsättningslös utredning

rörande taxeringsförfarandet och taxeringsprocessen.

Trots de betänkligheter, som sålunda anförts, vill utskottet icke motsätta

sig Kungl. Maj :ts förslag beträffande personalorganisationen för nästa budgetår

om detta efter den av utskottet förordade omprövningen finnes vara

oundgängligt. Vad departementschefen anfört beträffande rekryteringen

till de i propositionen föreslagna tjänsterna föranleder ej annat uttalande

från utskottets sida än att det visserligen bör tillses att fullt kvalificerad

personal erhålles för de i varje fall föreliggande arbetsuppgifterna, men

att å andra sidan kraven på teoretisk utbildning ej böra sättas högre än

nödvändigt. Schablonmässiga dispenser böra icke ifrågakomma; avgörande

vikt bör vid varje tillsättning i stället fästas vid vederbörandes sakliga kvalifikationer,

vilka kunna dokumenteras lika väl genom praktisk erfarenhet

och ådagalagd duglighet som genom akademisk utbildning.

Kungl. Maj :ts förslag i fråga om utbildnings- och kompetensfrågor

vill utskottet ej motsätta sig. Då en omprövning beträffande

biträdespersonalens vid länsstyrelserna arbetsuppgifter och löneställning

samt därmed sammanhängande spörsmål enligt vad utskottet under hand

inhämtat kan väntas komma under bedömande av 1947 års biträdesutredning,

synes syftet med motionerna 1:414 och 11:596 ha tillgodosetts. Utskottet

kan därför icke tillstyrka en framställning av i motionerna angivet

innehåli.

Med anledning av departementschefens förslag under rubriken särskilda

framställningar vill utskottet erinra om sitt av fjolårets

riksdag godkända utlåtande nr 145 rörande bl. a. den civila regionala beredskapsorganisationen.

Likväl vill utskottet icke motsätta sig, att till förfogande

för var och en av de fem civilbefälhavarna under nästa budgetår

ställes en särskild föredragande, vilken i enlighet med departementschefens

förslag med hänsyn till uppdragets helt tillfälliga natur bör vara arvodesanställd.

För att möjliggöra för civilbefälhavarna att erhålla den för

uppdraget i varje särskilt fall mest lämpade förordar utskottet - - med utvidgning

härutinnan av departementschefens förslag — att, därest i enstaka

fall annan tjänsteman vid länsstyrelse än länsassessor förordnas såsom

föredragande, arvodet må utgå med belopp, motsvarande avlöning enligt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 129.

hans innehavande löneklass, dock icke högre löneklass än den högsta för

länsassessor fastställda.

Departementschefens förslag beträffande lönegradsplacering av

viss personal kan av utskottet i huvudsak förordas. Förslaget om

ett särskilt lönetillägg till landshövdingen i Södermanlands län synes ur

principiella synpunkter betänkligt. Då utskottet emellertid utgått från att

ett bifall till vad departementschefen på denna punkt hemställt icke skall

kunna givas prejudicerande verkan, har utskottet ej velat motsätta sig förslaget.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit tillstyrkes av utskottet.

Kostnadsberäkningarna har utskottet funnit sig kunna godtaga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionen II: 533

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 14 mars 1952 föreslagna

grunder för omorganisation av länsstyrelserna;

b) besluta, att omorganisationen skall träda i kraft den

1 januari 1953;

c) medgiva, att Kungl. Maj :t må utfärda de bestämmelser,

som må bliva erforderliga för genomförandet av omorganisationen

;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa ändrad personalförteckning

för länsstyrelserna i enlighet med vad av

departementschefen i statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 14 mars 1952 samt av utskottet angivits;

e) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis 660 000

2. Avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis 10 250 000

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis ............................ 260 000

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Ersättning till sakkunniga för biträde

vid utredningar m. m., förslagsvis

...................... 98 000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

17

b) Ersättning till militärassistenter,

förslagsvis .................... 71 500

c) Ersättning till inkvarteringsche
fer,

förslagsvis ................ 10 500 180 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 12 250 000

fi. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän

(representationsbidrag till landshövdingarna),

förslagsvis.................... 135 000

7. Tilläggsförmåner åt befattningshavare å äldre

stat, förslagsvis ........................ 19 000

8. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 7 746 000

Summa förslagsanslag kronor 31 500 000;

f) till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1952/53

under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

31 500 000 kronor;

II. att motionerna 1:414 och 11:596 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

4:o) Landsfogdarna m. fl.: Avlöningar. Anslaget är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 950 000 kronor.

I fråga om lönegradsplaceringen av landsfogdarna hänvisas till vad chefen

för civildepartementet anfört i propositionen nr 107 rörande lönegradsplacering

för vissa tjänster m. in. Anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän föreslås för nästa budgetår uppförd med oförändrat

375 000 kronor.

Under anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal beräknas

sammanlagt 201 000 kronor för avlönande av biträdande landsfogdar och

fasta assistenter. Medelsbehovet för aspirantorganisationen uppskattas till

240 000 kronor. För arvoden åt tingsnotarier nnder tjänstgöring på landsfogdeexpedition

anses slutligen — såsom för innevarande budgetår — böra

upptagas ett belopp av 20 000 kronor. Den under anslagsposten erforderliga

sammanlagda medelsanvisningen skulle alltså uppgå till 461 000 kronor,

vilket belopp anses kunna avrundas till 460 000 (— 18 000) kronor.

För rörligt tillägg anses böra avses 260 000 (+ 163 000) kronor. Anslaget

bestämmes alltså till 1 095 000 (+ 145 000) kronor.

På personalförteckningen anses fr. o. in. nästa budgetår böra upptagas

24 ambulerande landsfogdeassistenter i Ce 25.

Utskottet. Ehuru utskottet måste ställa sig betänksamt mot en så kraftig

uppräkning av anslaget, som här föreslagits, har utskottet, med hänsyn

till att det ökade medelsbehovet får anses hänföra sig till den redan be2

— Hihang till riksdagens protokoll 1952. ti sand. Nr 129 -130.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 129.

slutade processreformen, icke kunnat motsätta sig departementschefens

förslag. Utskottet förutsätter dock, att även den under förevarande punkt

föreslagna personalförstärkningen blir föremål för omprövning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för landsfogdarna in. fl., vilka av

departementschefen angivits i statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 14 mars 1952;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsfogdarna

in. fl., att tillämpas tills vidare fr. o. m. hudgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... 375 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal 460 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis 260 000

Summa förslagsanslag kronor 1 095 000;

c) till Landsfogdarna in. fl.: Avlöningar för budgetåret

1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

1 095 000 kronor.

Stockholm den 6 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Eric Ericson,

Pålsson, Näsström, Sundelin, Bergh, Ragnar Persson och Edvin Thun; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Svensson i Grönvik, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm,

Rubbestad, Bergstrand, Åkerström, Hoppe, Petterson i Degcrfors, fröken

Elmén, herr Birke, fru Ericsson i Luleå och herr Nihlfors.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 129.

19

RESERVATIONER

vid punkten 3:o) (Länsstyrelserna: Avlöningar)

a) herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon, Leander, Ragnar

Persson, Edvin Tliun, Åkerström och Petterson i Degerfors, vilka ansett,

att utskottet icke bort tillstyrka anställande av extra föredragande hos

civilbefälhavarna för längre tid än ett år samt att därför andra och tredje

meningarna i det stycke av utskottets uttalande, som på s. 15 börjar med

orden »Med anledning» och på s. 16 slutar med orden »länsassessor fastställda»,

bort hava följande lydelse:

»Likväl vill utskottet icke motsätta sig, att till förfogande för envar av

de fem civilbefälhavarna under nästa budgetår ställes en särskild arvodesanställd

föredragande. Utskottet förutsätter, att dessa föredragande icke

skola vara behövliga mer än under nästa budgetår.»

b) av herr Näsström.

c) av herrar lwar Anderson och Nihlfors.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till undersökningar angående levnadsvillkor och hushålls a1 i texten