Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte i ämnet väckta motioner.

1952-02-19 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,

För flera huvudtitlar gemensamma frågor, jämte

i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 1 (bilaga 2) ha under Utgifter å driftbudgeten, För

flera huvudtitlar gemensamma frågor, till behandling upptagits här nedan

angivna spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4

januari 1952).

Proposition och motioner.

Tjänsteförteckningsrevisionen och vissa därmed sammanhängande frågor.

I såväl 1950 som 1951 års statsverkspropositioner (För flera huvudtitlar

gemensamma frågor) framhölls, att den omständigheten att arbetet med

en allmän tjänsteförteckningsrevision påginge föranlett återhållsamhet med

förslag om höjd löneställning för särskilda tjänstemän eller grupper av

tjänstemän. I enlighet härmed framlades förslag om ändrad löneställning

till 1950 års riksdag och till vårriksdagen 1951 i huvudsak endast i de fall,

då principbeslut därom redan fattats eller dylika förslag vid tidigare förhandlingar

om stabilisering av lönenivån utfästs från statsmakternas sida.

Under loppet av år 1951 började det emellertid bli möjligt att närmare

överblicka läget å förevarande område, och förslag om ändrad löneställning

lör viss vård- och ekonomipersonal, delvis grundade på överenskommelser

som träffats av 1949 års tjänsteförteckningskommitté, ansågos kunna föreläggas

höstriksdagen, vilken biföll förslagen (r. skr. 1951: 378). Chefen för

civildepartementet framhåller nu, att även om arbetet inom tjänsteförteckningskommittén

ännu icke slutförts, det dock varit möjligt att under budgetarbetet

till prövning upptaga åtskilliga tjänster, till vilkas lönegradsplacering

ställning tidigare icke ansetts kunna tagas.

Till innevarande års riksdag ha avlåtits dels proposition angående lönegradsplacering

för viss biträdespersonal in. m., dels ock proposition angående

lönc- och pensionsreglering för professorer och vissa andra akademiska

lärare in. fl. I förstnämnda proposition, som grundats på förslag, avgivna

av 1947 års biträdesutredning, har framhållits, att ytterligare förslag från

utredningen kunna förväntas bli framlagda senare under innevarande år

och att åtgärder synas böra vidtagas för att möjliggöra ett snabbt genomförande

av dessa förslag.

Förhandlingar med statstjänstemännens huvudorganisationer rörande

I liihting till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 13.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 13.

det fortsatta arbetet med tjänsteförteckningsrevisionen pågå för närvarande

inför 1949 års tjänsteförteckningskommitté och kunna beräknas leda

till att förslag inom en nära framtid framläggas av kommittén. Det är enligt

departementschefen angeläget, att dessa förslag liksom även biträdesutredningens

ytterligare förslag samt de övriga frågor, som kunna upptagas

i samband därmed, snarast prövas av statsmakterna. Utan att frågorna behandlats

i statsverkspropositionen eller vederbörande anslag utbrutits därur

kunna ändringar i lönegradsplaceringen för särskilda tjänster eller

grupper av tjänster genomföras från och med den 1 juli 1952, därest riksdagen

beslutar, att de personalförteckningar, som riksdagen fastställer innan

beslutet meddelats i anledning av nyssnämnda förslag, skola gälla endast

i den mån icke riksdagen i samband med behandlingen av angivna

förslag annorlunda beslutar. Denna anordning förutsätter emellertid även,

att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att i enlighet med de beslut, som

riksdagen kan komma att fatta, vidtaga erforderliga ändringar i personalförteckningarna

samt att Kungl. Maj :t erhåller bemyndigande att av förevarande

anledning medgiva överskridande av vissa begränsade anslagsposter.

Till sistnämnda frågor avser departementschefen att återkomma i samband

med framläggandet av förslag till ifrågavarande lönerevision. Motsvarande

anordning vidtogs år 1951 för att möjliggöra genomförandet från och

med den 1 juli 1951 av chefslöneregleringen.

Placering i lönegrad av vissa chefstjänster. 1951 års riksdags beslut angående

lönerevision för vissa chefstjänstemän m. m. (prop. nr 114; statsutsk.

uti. nr 128; r. skr. nr 219) innebar i huvudsak, att innehavare av tjänster

med lön enligt lägst Ca, Ce eller Cg 33 eller Ma 12 å löneplan nr 1 samt 13

lönegraden å löneplan nr 2 erhöllo viss grundlöneförbättring, varjämte det

maximibelopp, varå tilläggsförmåner beräknas, höjdes från 1 200 till 1 600

kronor för månad räknat. Vissa chefstjänster undantogos av olika skäl helt

eller delvis från grundlöneförbättringen. Dessa tjänster finnas upptagna i

en förteckning å s. 71—73 i propositionen 1951: 114. Enligt uttalande i propositionen

skulle dessa tjänsters lönegradsplacering göras till föremål för

förnyad översyn. Denna översyn skulle så bedrivas, att resultatet kunde föreläggas

1952 års riksdag. Av vad som anförts i samma proposition framgår,

att även löneställningen för vissa andra tjänster än de i förteckningen

upptagna skulle prövas vid sagda översyn. Detta gällde överste-(kommendörs-)

beställningarna i Ma 12, den för pensionerad officer avsedda befattningen

såsom domänofficer i fortifikationsförvaltningen med arvode efter

löneklassen 40 samt den tjänst såsom överingenjör vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

vilken vid lönerevisionen bibehölls i tidigare placering i

Cp 15.

I fråga om chefstjänster, vilka ha direkt motsvarighet i lägre lönegrader

än dem som berördes av 1951 års lönerevision, ankommer nyssnämnda

prövning på 1949 års tjänsteförteckningskommitté. I övrigt har prövningen

av löneställningen för ifrågavarande chefstjänster uppdragits åt särskilda

sakkunniga, vilka hittills avgivit promemorior. De sakkunniga ha redogjort

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

3

för gränsdragningen mellan deras och 1949 års tjänsteförteckningskommittés

arbete. Av vad därvid anförts framgår, att prövningen av vissa i

propositionen 1951: 114 (s. 71—73) angivna tjänster ansetts böra ankomma

på tjänsteförteckningskommittén.

Av de sakkunnigas arbetsuppgifter återstår prövningen av vissa chefstjänster

i huvudsak vid de centrala myndigheter inom försvaret, vilka beröras

av 1946 års militära förvaltningsutrednings förslag. Avsikten är, att

denna del av de sakkunnigas arbete skall kunna slutföras i början av år

1952.

I statsverkspropositionen lämnas en redogörelse för de sakkunnigas förslag

samt för chefens för civildepartementet ställningstagande till förslagen.

Utskottet får härutinnan hänvisa till propositionen (s. 4—27). Vad särskilt

angår häradshövdingetjänsterna — i fråga om vilka föreligger nedan angivna

motionsyrkande — anför föredragande departementschefen, att han

i likhet med de sakkunniga anser att en uppflyttning av dessa tjänster skulle

påverka det allmänna löneläget för chefstjänstemän. För att ytterligare belysa

detta spörsmål erinrar departementschefen, att i den för häradshövdingarna

gällande lönegraden 14 på löneplanen 2 äro placerade ett stort

antal chefstjänster, såväl civila som militära, med maktpållggande arbetsuppgifter

och betydande ansvar ävensom att han i annat sammanhang föreslagit,

att professorerna vid universitet och högskolor skola hänföras till

denna lönegrad.

I följande sammanställning redovisas de förslag till ändrad lönegradsplacering

för civila och militära tjänster som av departementschefen förordats.

I sammanställningen redovisas även de sakkunnigas förslag beträffande

dessa tjänster.

Myndighet m. in.

Befattning

Lönegradsplacering

Antal

För

närvarande

De sakkunnigas

förslag

Departements- chefens förslag

Häradsrätterna.

Tingsdomare......................

22

Ca 33

Ca 33

Ca 37

Väg- och vaitenbijggnadsstyrelscn.

Överingenjör......................

1

Cp 15

Cp 16

Cp 16

Statens sakrevision.

Kanslichef........................

1

Cp 14

Cp 15

; : i

Cp 15

Lantbruksstyrclsen.

Överdirektör och souschef ........

1

Cp 16

Cp 15''

Cp 151

Itiksnärnnden för ekonomisk försvars- beredskap.

Kanslichef........................

1

Cp 13

Cp 14

Cp 14 |

Statens polisskola.

Rektor ..........................

1

Ca 33 2

Ca 37

Ca 37 !

1 Härjämte skall enligt de sakkunnigas förslag arvode å 2 0U4 kronor för år utgå till överdirektör,

som förordnas att vara generaldirektörens ställföreträdare. Departementschefen förordar,

att arvodet bestämmes till 2 400 kronor för år (jfr s. 26).

2 Härjämte utgår avlöningsförstärkning med 1 OOti kronor för ur.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 13.

Myndighet m. m.

Befattning

Lönegradsplacering

Antal

För

närvarande

De sakkunnigas

förslag

Departements- chefens förslag

Telegrafverket.

Trafikdirektör ....................

1

Cp 10

Cp 13

Cp 13

Avdelningsdirektör................

Statens vattenfallsverk.

2

Cp 10

Cp 13

Cp 13

Avdelningsdirektör................

1

Cp 10

Cp 13

Cp 13

Förste byrådirektör ..............

Försvarsstaben.

1

Ca 33

Cp 13

Cp 13

Chef för sektion I ..............

1

Ma 12

Mo 14

Mo 14

Chef för sektion II ..............

1

Ma 12

Mo 14

Mo 14

Chef för sektion III ..............

1

Ma 12, Ma 11

eller Ma 10

Ma 11

Ma 11

Forskningsofficer..................

Arméstaben.

1

Ma 12, Ma 11

eller Ma 10

Ma 12

Ma 12

Chef för sektion I ................

Kavalleriet.

1

Ma 12

Mo 14

Mo 14

Regcments-(sekund-)chef ..........

Artilleriet, luftvärnet, ingenjörlrupperna.

2

Ma 12

Ma 12

Mo 13

Kårchef..........................

Marinslaben.

8

Ma 12

Ma 12

Mo 13

Souschef..........................

'' Flottan.

Inspektörer för sjöartilleriet, torped- vapnet, ubåtsvapnet och minvä-

1

Ma 12

Mo 14

Mo 14

sendet..........................

4

Ma 12

Mo 14

Mo 14

Chef för Göteborgs örlogsvarv......

1

Ma 12

Ma 12

Mo 13

Flaggkapten ......................

1

Ma 12

Mo 14

Mo 14

Sjögående förbandschef............

_ Kustartilleriet.

Chef för Gotlands kustartilleriförsvar,

tillika chef för Gotlands kustar-

1

Ma 12

Ma 12

Mo 13

tillerikår........................

Flygstaben.

1

Ma 12

Ma 12

Mo 13

Souschef..........................

’ Krigshögskolan, sjökrigshögskolan.

1

Mo 14 eller

Ma 12

Mo 14

Mo 14

Chef..............................

Flygkrigshögskolan.

2

Ma 12

Mo 14

Mo 14

Chef..............................

Infanteriskfulskolan.

1

Mo 14 eller

Ma 12

Mo 14

Mo 14

, Chef ............................

Krigsskolan, arméns underofficersskola,

flygvapnets centrala skolor, arlilleri- skjutskolan, luftvärnsskjutskolan.

1

Ma 12 eller

Ma 11

Mo 14

Mo 13

Chef..............................

5

Ma 12 eller

Ma 11

Ma 12

Ma 12

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

5

Beträffande övriga tjänster, som kommit under bedömning i detta sammanhang,

föreslår departementschefen icke någon ändrad löneställning.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Cassel (I: 248) och den andra inom andra kammaren av fru Gärde Widemar

och herr Häckner (11:328), har hemställts, att häradshövdingarna,

som nu äro placerade i lönegrad Co 14, måtte uppflyttas till Co 15. Till stöd

för nämnda yrkande anföres i motionen I: 248 följande.

Vid den av 1951 års riksdag beslutade lönerevisionen för de statliga chefstjänstemännen

undantogos helt eller delvis vissa tjänster, vilka enligt uttalande

i propositionen (1951: 114) skulle göras till föremål för förnyad översyn.

På grundval av den nu verkställda nya utredningen föreslår chefen för

civildepartementet en definitiv placering i lönegrad av de chefstjänster, vilkas

löneställning prövats av kommittén. Sålunda förordas bland annat, att

häradshövdingarna måtte bibehållas i oförändrad löneställning, nämligen

lönegrad Co 14 å statens löneplan 2. Hade de regler, som gällde för 1951 års

chefslönerevision, tillämpats jämväl å häradshövdingarna, hade dessa nu

varit upptagna i lönegrad Co 15.

När häradshövdingarna genom beslut av 1942 års riksdag inplacerades å

den statliga löneplanen, framhöll dåvarande chefen för justitiedepartementet

bland annat, att det ur rättsvårdens synpunkt vore angeläget, att häradshövdingarna

bereddes en god löneställning. I annat fall kunde befaras, att

de mera dugande juristerna sökte sig ifrån domarbanan. I fråga om rekryteringen

av häradshövdingeämbetena ansåg departementschefen vidare, att

denna företrädesvis borde ske bland revisionssekreterare och hovrättsråd.

Avvägningen av lönerna gjordes sålunda på det sättet, att de skulle vara

skäliga i förhållande till övriga statliga domares löner. Häradshövdingetjänsterna

ha härefter icke blivit föremål för någon lönerevision. De skäl,

som motiverat en förbättring av övriga statliga chefstjänstemäns löneställning,

äro även enligt min mening för handen beträffande häradshövdingarna.

Härjämte bör erinras om att den nya rättegångsordningen med sin koncentrerade

handläggning har medfört en betydande ökning av häradshövdingarnas

arbetsbörda och även ställt större krav på dessa domare. Vidare

ha parternas kostnader för process i överrätterna ökats väsentligt efter

processreformen, vilket fått till följd, att mången av ekonomiska skäl måste

avstå från att få sin sak prövad i högre instans. Härigenom har rättskipningens

tyngdpunkt i mera framträdande grad än tidigare kommit att ligga

i underrätterna. Det är sålunda numera av största vikt, att garantier skapas

för att eu part redan i första instans får sin sak tillfredsställande prövad.

En sådan garanti är bland annat, att underrättsdomarna erhålla löner, som

framstå som lockande i konkurrens med de löner, som bjudas motsvarande

befattningshavare i överrätterna.

I detta sammanhang bör även uppmärksammas, att domarkanslierna

oftast äro belägna i mindre städer och samhällen, vilket förhållande av olika

skäl verkar hämmande på rekryteringen. Ett bibehållande av häradshövdingarna

i lönegrad Co 14 innebär i realiteten en deklassering av dessa ämbeten

i förhållande till såväl andra domartjänster som chefsbefattningarna

inom administrationen. Åtgärden kan endast vara ägnad att försvaga rekryteringen

till domarbanan och därmed även försvaga rättsskipningen i första

instans. Jag anser dessutom, all starka billighetsskäl tala för alt häradshövdingarna,

vilkas arbetsuppgifter sålunda under senare år blivit mera maktpåliggande

och även i avsevärd utsträckning ökats, erhålla samma löneställ
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 13.

ning som andra befattningshavare, vilka tidigare varit lönegradsplacerade i

paritet med häradshövdingarna.

Överskridande av vissa anslagsposter m. m. I 1941 års statsverksproposition

föreslog Kungl. Maj :t riksdagen bemyndiga Kungl. Maj :t att, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordat, medgiva överskridande

under budgetåret 1941/42 av genom riksdagens beslut maximerade

anslagsposter till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal. Enligt skrivelse 1941:

17 lämnade riksdagen det sålunda föreslagna bemyndigandet, vilket sedermera

årligen förlängts.

De ifrågavarande bemyndigandenas art framgår av Kungl. Maj :ts cirkulär

den 30 maj 1941, nr 536, angående överskridande av vissa poster i avlöningsstaterna,

vilket cirkulär gäller även under innevarande budgetår.

Frånsett förhållanden, som hänföra sig till då rådande krissituation, innebära

dessa bemyndiganden, vilka i fortsättningen benämnas 1941 års bemyndiganden,

i huvudsak följande.

1) Kungl. Maj:t äger att i särskilda fall medgiva överskridande av maximerad

anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal, när denna

blivit i en icke förutsedd omfattning belastad med utgifter för avlöningar

åt icke-ordinarie befattningshavare som vikarierat å ordinarie tjänst, vars

innehavare åtnjutit ledighet för offentligt uppdrag eller av annan anledning

mot avstående av hela lönen.

2) Motsvarande befogenhet tillkommer Kungl. Maj :t, såvitt angår smärre

verk, ifråga om kostnader, som sammanhänga med att icke-ordinarie ersättare

behöver anlitas vid längre tids ledighet för sjukdom eller av annan

därmed jämförlig anledning.

3) I fråga om maximerade arvodesposter och icke-ordinarieposter, beträffande

vilka stor osäkerhet gjort sig gällande vid beräkningen av kostnaderna

för vikariat m. in., äger Kungl. Maj :t medgiva överskridande, då en

underskattning av medelsbehovet visat sig föreligga.

I 1947 års statsverksproposition begärdes vidare bemyndigande för Kungl.

Maj :t att i enlighet med vad departementschefen förordat under budgetåret

1947/48 medgiva det överskridande av maximerade anslag och anslagsposter,

som bland annat påkallades med hänsyn till regleringen av befordringsgången

för biträdes- och amanuenspersonal. Enligt skrivelse 1947:56 lämnade

riksdagen det sålunda begärda bemyndigandet. Motsvarande bemyndigande

har sedermera lämnats för budgetåren 1948/52.

I 1949 års statsverksproposition (För flera huvudtitlar gemensamma frågor)

framhöll chefen för finansdepartementet, att såväl 1941 års bemyndiganden

som bemyndigandet i fråga om reglerad befordringsgång måste

anses utgöra erforderliga komplement till gällande regler för anslagsdispo
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

7

sitionen, bl. a. med hänsyn till att de vid statberäkningarna icke alltid förutsebara

kostnaderna för icke-ordinarie personal, vilken ersatte ordinarie personal,

enligt dessa regler normalt skulle avföras från maximerad post.

Chefen för civildepartementet anför att vad sålunda anförts i fråga om

de för budgetåret 1949/50 givna bemyndigandena äger sin giltighet beträffande

behovet av motsvarande bemyndiganden för budgetåret 1952/53 med

undantag av det under 3) angivna bemyndigandet. Med hänsyn till den sparsamhet,

som iakttages vid anslagsberäkningen, har det under 2) upptagna

bemyndigandet ansetts icke vidare böra begränsas till smärre verk. Bemyndigandet

under 1) har i praxis ansetts omfatta jämväl det fall att ordinarie

tjänst är obesatt men uppehälles av icke-ordinarie vikarie.

I propositionen den 28 december 1951 angående lönegradsplacering för

viss biträdespersonal m. m., har Kungl. Maj :t hemställt om bemyndigande

att medgiva de överskridanden av maximerade anslagsposter, som kunna

bli erforderliga i anledning av de i propositionen framlagda förslagen.

För flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar. Efter förhandlingar

med statstjänstemännens huvudorganisationer meddelades vid 1951

års riksdag med avseende å rörligt tillägg beslut att för höjning av grundlönerna

under år 1951 skulle gälla procenttalet 32, dock att å grundlön

eller del därav, som ej överstege 500 kronor för månad, procenttalet skulle

utgöra 33. Vilka grunder som borde gälla efter 1951 års utgång förutsattes

skola bli föremål för nya förhandlingar med personalorganisationerna. I avbidan

på beslut i ämnet borde provisoriskt tillämpas samma procenttal som

under år 1951. Vid 1951 års riksdag beslöts vidare en höjning av det belopp

för månad, varå rörlig förhöjning må beräknas, från 1 200 till 1 600 kronor.

Samma procenttal, som gälla för höjning av grundlön enligt statens löneplansförordning,

äro tillämpliga beträffande höjning av pensionernas grundbelopp.

Då förhandlingar med statstjänstemännens huvudorganisationer förutsatts

skola äga rum beträffande förevarande spörsmål, har det icke varit

möjligt att angiva de grunder, som i detta hänseende böra gälla under år

1952. Denna fråga avses skola anmälas senare under riksdagen. Med hänsyn

härtill ha till grund för beräkningen av anslagsmedlen för rörliga löne- och

pensionsförmåner i riksstatsförslaget för nästa budgetår lagts de procenttal,

som varit gällande under år 1951. Det har emellertid förutsatts att man

måste räkna med ett ökat medelsbehov för de rörliga tilläggsförmånerna.

Å löner enligt civila avlöningsreglementet och de övriga löneförfattningar,

i vilka löneavvägningen skett efter samma grunder som i nämnda reglemente,

utgår enligt gällande bestämmelser rörligt tillägg å 15 procent. Sedan

från och med den 1 juli 1950 genomförts lönereglering för statliga och kommunala

övningslärare, har den personal, å vilken berörda löneförfattningar

tillämpas, i stort sett begränsats till befattningshavare, som överförts till

indragningsstat eller enligt sin egen önskan kvarstå vid tillämpningen av

nämnda löneförfattningar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 13.

I gällande bestämmelser angående dyrtidstillägg ifrågasättes icke någon

ändring. Den av 1951 års riksdag för budgetåret 1951/52 beslutade maximeringen

av tillägget till visst indextal avses alltså skola gälla även för

nästa budgetår.

Under innevarande budgetår bestridas förekommande dyrtidstilläggsutgifter

från vederbörliga avlönings- eller statsbidragsanslag med allenast de

undantag, som föranledas av att under åttonde huvudtiteln upptagits särskilda

anslag till dyrtidstillägg för befattningshavare i statens tjänst och

för lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter m. fl. Flertalet

av de befattningshavare, som beröras av sistnämnda anslag, ha numera erhållit

reglerad lön eller avses skola införas å det i allmänhet gällande lönesystemet

från och med nästa budgetår. I avvaktan på närmare erfarenhet

rörande antalet befattningshavare, som icke övergått å reglerad stat, anses

emellertid åtminstone för nästa budgetår under åttonde huvudtiteln böra

upptagas särskilda anslag för ändamålet.

Under innevarande budgetår utgår kristillägg å löner, utom till präster,

endast till vissa relativt små personalgrupper, däribland professorer m. fl.

vid universiteten och de medicinska högskolorna. Löneregleringen för präster

har trätt i kraft den 1 januari 1952. Därest den i det föregående omnämnda

löneregleringen för professorer m. fl. genomföres under nästa

budgetår, kommer den personal, som uppbär kristillägg, att ytterligare begränsas.

Kristillägget har under år 1951 utgått efter 53,8 procent å högst 500 kronor

av kristilläggsunderlaget samt efter 52,4 procent å återstoden därav. Det

har förutsatts, att i avvaktan på beslut i ämnet provisoriskt borde under år

1952 tillämpas samma procenttal som under år 1951.

De slutgiltiga kristilläggsgrunderna för tiden efter utgången av år 1951

förutsättas bli beroende av de beräkningsgrunder för rörligt tillägg, som

komma att fastställas. Frågan avses därför skola återupptagas i samband

med regleringen av det rörliga tillägget.

Från och med budgetåret 1947/48 ha de särskilda huvudtitelsanslagen till

kristillägg borttagits, dock med undantag för anslaget under åttonde huvudtiteln.

Åtminstone för nästa budgetår anses denna anordning böra bibehållas.

För budgetåret 1951/52 utgår provisoriskt lönetillägg till vissa befattningshavare,

som icke omfattats av de under senare år genomförda löneregleringarna,

huvudsakligen befattningshavare med s. k. oreglerad avlöning

jämte dyrtidstillägg och kristillägg. Det provisoriska lönetillägget utgår

efter olika grunder för olika kategorier av befattningshavare.

Kostnaderna för provisoriskt lönetillägg bestridas, i vad de belasta statsverket,

av de anslag eller andra medel, från vilka vederbörandes löner utbetalas.

Särskilt anslag för ändamålet finnes för närvarande uppfört endast

under åttonde huvudtiteln. Därest löneregleringen för professorer m. fl.

genomföres från och med nästa budgetår, anses sistnämnda anslag ej längre

erforderligt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

9

Beträffande ersättning till statens allmänna fastighetsfond angivas i statsrådsprotokollet

de anslag, tillhopa 38 046 000 kronor, som under de olika

huvudtitlarna erfordras för ersättning till de olika delfonderna för upplåtna

lokaler ni. in.

I fråga om ersättning till statens domäners fond för upplåten mark redovisas

de å fonden bokförda kronoegendomar, som under budgetåret 1952/53

komma att disponeras för viss för domänstyrelsen främmande verksamhet,

och angives storleken av de anslag under andra, femte, åttonde, nionde och

elfte huvudtitlarna, som funnits böra anvisas till ersättning åt fonden.

Utskottet.

Vad först angår tjänsteförteckningsrevisionen och vissa därmed sammanhängande

frågor har i förevarande bilaga till statsverkspropositionen erinrats

om de förslag om ändrad löneställning för viss vård- och ekonomipersonal

som bifallits vid 1951 års höstriksdag. I fråga om för närvarande aktuella

lönegradsspörsmål har framhållits att det under budgetarbetet varit

möjligt att till prövning upptaga åtskilliga tjänster, till vilkas lönegradsplacering

ställning tidigare icke ansetts kunna tagas. Vidare har erinrats att

propositioner förelagts innevarande års riksdag dels angående lönegradsplacering

för viss biträdespersonal m. m., dels ock angående löne- och pensionsreglering

för professorer och vissa andra akademiska lärare. Slutligen

har omnämnts att förhandlingar pågå mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté

och statstjänstemännens huvudorganisationer, vilka förhandlingar

beräknats leda till förslag från kommitténs sida inom en nära framtid.

Departementschefen har ansett angeläget att dessa förslag liksom även

vissa övriga lönefrågor snarast prövas av statsmakterna. För möjliggörande

härav förordas en anordning i syfte att ändringar i lönegradsplaceringen för

särskilda tjänster eller grupper av tjänster skola kunna genomföras fr. o. m.

den 1 juli 1952 utan att frågorna behandlats i statsverkspropositionen eller

vederbörande anslag utbrutits därur; en motsvarande anordning vidtogs

förra året vid genomförandet av den s. k. chefslöneregleringen.

Utskottet har med beaktande av det avsevärda antal lönegradsfrågor som

beräknas komma under behandling vid innevarande års riksdag funnit sig

böra tillstyrka vad departementschefen i nu ifrågavarande avseende förordat.

Under avsnittet placering i lönegrad av vissa chefstjänster behandlas i

propositionen vissa tjänster som av olika skäl helt eller delvis undantagits

från fjolårets chefslönereglering men nu underkastats särskild översyn.

Ifrågavarande tjänster ha i propositionen indelats i tre grupper, nämligen

vissa domstolstjänster, vissa civila chefstjänster samt överste-(kommcndörs-)beställningar

i Ma 12. Löneställningen för vissa övriga chefstjänster

som undantagits från chefslönerevisionen avses skola behandlas av 1949 års

tjänsteförteckningskommitté.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 13.

Inom gruppen vissa domstolstjänster märkas häradshövdingetjänsterna.

Dessa bibehöllos vid fjolårets chefslönereglering i Co 14 och föreslås nu

skola definitivt placeras i denna lönegrad. I motionerna I: 248 och II: 328

yrkas att häradshövdingarna uppflyttas till Co 15.

Med avseende på den i nämnda motioner förebragta motiveringen vill utskottet

till en början anföra, att påståendet att häradshövdingarna nu hade

tillhört lönegrad Co 15, om de regler som gällde för 1951 års chefslönerevision

hade tillämpats på dem, äger sin fulla riktighet endast under förutsättning

att samtliga tjänster d 14 lönegraden å löneplan 2 vid chefslöneregleringen

hänförts till 15 lönegraden. Detta är emellertid icke fallet. Vidare

må i anledning av uppgiften att häradshövdingetjänsterna sedan löneregleringen

år 1942 icke blivit föremål för någon lönerevision erinras, att

den i fjol genomförda ändringen av löneplan 2 medfört en grundlöneökning

för häradshövdingarna av 900 kronor för år.

Vid bedömandet av frågan om häradshövdingarnas löneställning bör

beaktas att endast 13 av landets 117 häradshövdingar ha en löneställning

motsvarande den för Co 14 gällande lönen. Alla övriga häradshövdingar

ha genom gällande lönegruppssystem en löneställning som delvis betydligt

överstiger lönegradslönen; såsom exempel på effekten härav anföres i propositionen,

att ett hovrättsråd med slutlön å 5-ort erhåller en löneökning

av 4 200 kronor för år vid övergång till häradshövdingetjänst i mellersta

lönegruppen. Enligt utskottets mening innebär häradshövdingarnas

placering i Co 14 i förening med gällande system av avlöningsförstärkning

en god löneställning, och motionärernas farhågor för en försvagad rekrytering

synas utskottet överdrivna. Däremot bör vid frågans bedömande särskilt

avseende fästas vid vad departementschefen anfört om att en uppflyttning

av dessa tjänster skulle påverka det allmänna löneläget för chefstjänstemän.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts

förslag och avstyrker de nämnda motionerna.

Vad i propositionen i övrigt föreslagits beträffande domstolstjänster har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet tillstyrker de i fråga om övriga civila chefstjänster föreslagna

lönegradsplaceringarna. Den förordade anordningen beträffande två personliga

tjänster i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilkas innehavare föreslås

placerade i Cp 13 som om de varit vägdirektörer, bör emellertid icke

anses innebära något ställningstagande till frågan om de nu i Cp 9 placerade

vägdirektörernas framtida lönegradsplacering, vilket spörsmål prövas av

1949 års tjänsteförteckningskommitté.

I fråga om militära beställningar med överstes tjänsteställning innebär

Kungl. Maj :ts förslag, att icke mindre än fyra lönegrader skulle tagas i anspråk,

nämligen Ma 12, Mo 13, Mo 14 och Mo 15. Utskottet har emellertid

på av departementschefen anförda skäl funnit sig kunna tillstyrka förslaget.

Vad departementschefen i övrigt under detta avsnitt anfört har icke givit

utskottet anledning till erinran.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

11

I fråga om överskridande av vissa anslagsposter m. m. hemställes om bemyndigande

för Kungl. Maj :t att överskrida genom riksdagens beslut maximerade

anslag och anslagsposter i huvudsaklig anslutning till vad hittills

gällt. Vad sålunda föreslagits tillstyrkes av utskottet.

Vad i fråga om rörligt tillägg, dyrtidstillägg, kristillägg, provisoriskt lönetillägg,

ersättning till statens allmänna fasiighetsfond samt ersättning till

statens domäners fond för upplåten mark föreslagits eller anförts har icke

givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1. besluta, att de personalförteckningar, som riksdagen

fastställer innan riksdagen meddelat beslut i anledning av

de förslag, som må föranledas av tjänsteförteckningsrevisionen

och därmed sammanhängande frågor, skola gälla endast

i den mån icke annat följer av vad riksdagen i samband med

behandlingen av nämnda förslag beslutar;

2. beträffande placeringen i lönegrad av vissa chefstjänster
a)

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:248 och II: 328 godkänna av chefen för civildepartementet

förordad placering av häradshövdingtjänsterna

i Co 14,

b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag godkänna av chefen

för civildepartementet förordad placering av tingsdomartjänsterna

i Ca 37,

c) godkänna av chefen för civildepartementet i övrigt förordad

placering i lönegrad av vissa chefstjänster;

3. bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret 1952/53 i

enlighet med vad i statsverkspropositionen förordats medgiva
a)

de överskridanden av genom riksdagens beslut maximerade

anslagsposter till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, eller till avlöningar till icke-ordinarie

personal, som erfordras till följd av att dylik anslagspost

blivit i en icke förutsedd omfattning belastad antingen

med utgifter för avlöningar åt icke ordinarie tjänsteman,

som vikarierat å ordinarie tjänst, vilken är obesatt eller

vars innehavare åtnjutit ledighet för offentligt uppdrag eller

av annan anledning mot avstående av hela lönen, eller med

kostnader, som sammanhänga med att icke-ordinarie ersättare

behöver anlitas vid längre tids ledighet för sjukdom

eller av annan därmed jämförlig anledning,

b) de överskridanden av genom riksdagens beslut maximerade

anslag och anslagsposter, som påkallas med hänsyn

till regleringen av befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonal;
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 13.

4. medgiva, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst in. fl. under budgetåret 1952/53 må i huvudsaklig

överensstämmelse med av chefen för civildepartementet

förordade grunder utgå enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas av Kungl. Maj:t;

5. besluta, att utgifterna för dyrtidstillägg skola, där ej

särskilt anslag för ändamålet är anvisat, bestridas från de

anslag eller andra medel, av vilka utgifterna i övrigt för vederbörandes

avlöning bestridas.

Stockholm den 19 februari 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström,

Eric Ericson, Näsström, Sundelin, Bergh, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson

och Nils Theodor Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Wallentheim,

Svensson i Ljungskile, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Petterson i Degerfors,

Andersson i Munkaljungby, Gustafsson i Stockholm och Nihlfors.

Reservationer:

1) av fröken Andersson, herrar Bergh, Boman i Kieryd, Staxäng och Nihlfors,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka förslaget i motionerna I: 248

och II: 328 om uppflyttning av häradshövdingtjänsterna från Co 14 till Co 15

och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 10, som börjar med orden »Med

avseende» och slutar med orden »nämnda motionerna», bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Utskottet vill erinra att de sakkunniga angående lönegradsplaceringen av

vissa domstolstjänster i sitt arbete biträtts av hovrättspresidenten J. E.

Wieslander såsom expert. Denne har därvid föreslagit att häradshövdingarna

skola placeras i Co 15.

Skälen för en sådan uppflyttning äro bl. a. den både kvantitativa och

kvalitativa ökning av häradshövdingarnas arbetsuppgifter som följt med

processreformen. Denna reform har också medfört att ökat antal mål stanna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13.

13

i första instans och alltså endast bli föremål för den prövning som där äger

rum. Ur rättssäkerhetens synpunkt är det därför av allra största vikt att

domarkrafterna i första instans hållas på högsta möjliga standard.

Innan häradshövdingarnas löner blevo reglerade voro många häradshövdingeämbeten

så ekonomiskt givande i förhållande till andra domarämbeten

att de verkade lockande även på synnerligen kvalificerade krafter. Detta

gjorde att häradshövdingekåren i gemen kom att bestå av högt förtjänta

domare. Det synes utskottet angeläget att bibehålla detta förhållande. Särskilt

är detta ett betydande landsbygdsintresse.

För att de bästa förmågorna skola förmås att söka sig ut till häradshövdingetjänster

och att stanna kvar på dessa tjänster, är det önskvärt att häradshövdingarnas

löner hållas på sådan nivå, att det icke av olika skäl skall

framstå som mera lockande för dem att övergå till tjänster inom hovrätterna.

Vad i motionerna anförts till stöd för yrkandet om häradshövdingarnas

placering i Co 15 synes utskottet därför värt beaktande. Utskottet finner sig

sålunda böra tillstyrka nämnda yrkande.»

dels ock utskottets hemställan under 2 a) bort hava följande lydelse:

»a) med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till

motionerna 1:248 och 11:328 besluta, att häradshövdingtjänsterna

uppflyttas från Co 14 till Co 15,»

2) av herrar Nils Theodor Larsson, Svensson i Grönvik, Wallentheim>

Rubbestad, Petterson i Degerfors och Gustaf sson'' i Stockholm, vilka ansett,

att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj :ts förslag om uppflyttning av tingsdomartjänsterna

från Ca 33 till Ca 37 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10, som börjar med orden »Vad

i» och slutar med orden »till erinran», bort hava följande lydelse:

»Vad i propositionen i övrigt föreslagits beträffande domstolstjänster har

icke givit utskottet anledning till annan erinran än att utskottet anser, att

tingsdomarna med hänsyn till vad de sakkunniga anfört angående sambandet

med såväl spörsmålet om assessorernas lönegradsplacering som frågan

om det ändamålsenliga utformandet av befordringsgången på domarebanan

böra tills vidare kvarbliva i Ca 33 och följaktligen icke nu uppflyttas

till Ca 37.»

dels ock utskottets hemställan under 2 b) bort hava följande lydelse:

»b) avslå Kungl. Maj :ts förslag om uppflyttning av tingsdomartjänsterna

från Ca 33 till Ca 37,»

3) beträffande tingsdomartjänsterna av herr Karl Andersson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:136 Skrivelse till Konungen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till lindring i mindre bemedlades kostnader för djursj s. 4 i texten
  2. Rskr. 1952:44 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 30 april 1948 a1 i texten