Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder till främjande av bränsleförsörjningen.

1952-05-09 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:132, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder till främjande av bränsleförsörjningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132.

1

Nr 132.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

åtgärder till främjande av bränsleförsörjningen.

(1 :a avd.)

Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 under tionde huvudtiteln, punkterna

50 och 51, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1952/53 såsom reservationsanslag beräkna till Bidrag

till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning 900 000 kronor samt

till Bränsleteknisk forskning 300 000 kronor, har Kungl. Maj :t i propositionen

nr 87, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

handelsärenden för den 22 februari 1952, föreslagit riksdagen att för nämnda

budgetår under tionde huvudtiteln anvisa såsom reservationsanslag dels

till Sveriges geologiska undersökning: Inventering av torvmossar 60 000 kronor,

dels till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning

900 000 kronor, dels ock till Åtgärder till främjande av en rationell bränsleförsörjning

300 000 kronor.

Sverige är i hög grad beroende av import för att täcka behovet av bränsle.

Förhållandena utomlands kunna därför kännbart påverka vår bränsleförsörjning.

Efter det andra världskrigets utbrott måste statsmakterna också

ingripa för att trygga vår försörjning på detta område, och handeln med

ett flertal bränslen reglerades. Mot slutet av 1940-talet kunde dock dessa

regleringar efter hand avvecklas.

I samband med skärpningen av det utrikespolitiska läget under år 1950

försämrades bränslesituationen ånyo. Möjligheterna att importera fossila

bränslen minskades avsevärt, och särskilda åtgärder ansågos nödvändiga

för att bygga upp en reserv av såväl importerade som inhemska bränslen.

1951 års riksdag beviljade sålunda investeringsanslag till förlagskapital för

inköp av ved om tillhopa 60 miljoner kronor och för inköp av fossila bränslen

om sammanlagt 50 miljoner kronor. Härigenom har det blivit möjligt att

hittills trygga en jämn införsel av fossila bränslen. Betydande svårigheter

ha däremot förelegat att täcka efterfrågan på ved, och de förlagsmedel, som

anvisats för inköp av detta bränsle, ha endast i mycket ringa omfattning tagits

i anspråk härför. Prisutvecklingen på vedmarknaden har även ingivit

farhågor. Den hittills förhållandevis milda vintern har emellertid bidragit

till att förbättra det aktuella läget, och enligt bränslekommissionens bedömande

täcker tillgången på ved numera behovet under innevarande bränslesäsong.

1 liihnng till riksdagens protokoll 1952. C samt. Nr 132.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 132.

Under nästa budgetår synes, framhåller departementschefen, läget beträffande

de fossila bränslena i huvudsak förbli oförändrat. Någon nämnvärd

ökning av importen från europeiska länder torde icke vara att emotse och

inköpen av amerikanska kol böra därför fortsätta. Med hänsyn till den allvarliga

bränslesituationen torde även de i övrigt vidtagna åtgärderna för

inköp och lagring av bränsle in. in. böra fullföljas under budgetåret 1952/

53. Bränslekommissionen har emellertid framhållit, att man svårligen kan

ange de kvantiteter bränsle av skilda slag, som kunna anskaffas. Om riksdagen

icke anför erinran häremot, torde, fortsätter departementschefen, de

förut nämnda investeringsanslagen till förlagskapital för inköp av ved och

till förlagskapital för inköp av fossila bränslen i fortsättningen få disponeras

för anskaffande av olika slags bränslen oberoende av anslagets rubricering.

Departementschefen har härefter till behandling upptagit frågan om möjligheten

att på något längre sikt förbättra vår bränsleförsörjning och intensifiera

forskningen på området samt har härom till en början anfört följande.

I direktiven för den år 1951 tillkallade bränsleutredningen framhöll jag,

att utformningen av vår bränsleförsörjning innefattade stora tekniska och

ekonomiska problem. Utredningen skulle bl. a. pröva möjligheten att minska

vårt beroende av utlandet i fråga om bränsle. Utredningen har nu i en preliminär

undersökning framhållit att ett flertal samverkande faktorer medför

att energibehovet inom landet kan väntas avsevärt öka under innevarande

årtionde. Härigenom accentueras ytterligare behovet av snara åtgärder i syfte

att förbättra vår bränsleförsörjning. Strävandena att utveckla den inhemska

bränsleproduktionen — främst vattenkraft, skiffer och torv — böra intensifieras.

Vad gäller vattenkraften är denna föremål för planmässig utbyggnad.

Frågan om skifferoljeindustriens ställning kommer i annat sammanhang

att föreläggas riksdagen. Möjligheterna att öka torvproduktionen skola

emellertid här närmare belysas.

Sverige är rikt på torvmossar. Flertalet av dem kan dock till följd av belägenhet,

torvens beskaffenhet etc. icke rimligen komma i fråga för produktion.

Man har emellertid räknat med att från övriga mossar en torvbränslemängd

motsvarande ca 400 miljoner ton stenkol skulle kunna utvinnas.

Som jämförelse må nämnas, att importbehovet av bränsle för eldningsändamål

f. n. uppgår till — räknat i stenkol — ca 12 miljoner ton per år.

Om fullgoda tekniska möjligheter förelåge att utnyttja torven, skulle denna

vara av stor betydelse för vår bränsleförsörjning. Med hittills tillämpade

metoder har den dock i huvudsak endast blivit ett ersättningsbränsle. Under

åren närmast före det andra världskriget utgjorde tillverkningen av torv för

bränsleändamål sålunda blott ca 25 000 ton per år. Produktionen ökade sedan

kraftigt under krigsåren och uppgick år 1945 till omkring 1 250 000 ton,

motsvarande mer än 000 000 ton kol, men minskade därefter snabbt och

nedgick vad beträffar maskintorven till ungefärligen förkrigsnivån. Sedan

bränslekommissionen ingått avtal med torvproducenterna angående tillverkning

under 1951, varigenom producenterna tillförsäkrades ett garantipris

på torv samt vissa förlagsmedel, steg produktionen av maskintorv nämnda

år till ca 100 000 ton. Härjämte tillverkades omkring 50 000 ton torvbriketter.

För 1952 har kommissionen bemyndigats ingå iiknande avtal om produktion

intill 400 000 ton. Det är enligt min mening angeläget, att möjligheterna

att utnyttja torven som bränsle på allt sätt utvecklas. Den nuvarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132.

3

produktionen bör därför avsevärt höjas och forskningen intensifieras. Målet

bör vara att göra torven till ett konkurrenskraftigt bränsle på flera områden,

så att torvindustrien kan bli lönsam även under normala förhållanden. Jag

vill erinra om att bränsleutredningen förordat att torvframställningen successivt

ökas så att man år 1960 uppnår en produktion av maskintorv, torvbriketter

och frästorv om 4 miljoner ton, motsvarande ca 2 miljoner ton

stenkol.

Bränslekommissionen har nu hemställt om bemyndigande att ingå ett

treårsavtal med torvproducenterna om årlig tillverkning av torv för eldningsändamål

intill 400 000 ton. Enligt avtalet skola producenterna kunna

erhålla anläggnings- och driftslån, varjämte kommissionen förbinder sig att

inlösa osåld torv till visst garanterat pris, som för 1953 utgör 40 kronor, för

1954 likaledes 40 kronor samt för 1955 35 kronor för ton. Departementschefen

delar kommissionens uppfattning, att ett flerårsavtal bör komma till

stånd för att på något längre sikt vidmakthålla intresset för torv hos såväl

producenter som konsumenter. Utformningen av det framlagda avtalsförslaget

har synts departementschefen kunna godtagas. Om riksdagen ej har

något att erinra häremot, bör enligt departementschefen kommissionen bemyndigas

ingå avtal av sådan innebörd.

Av kommissionen framlagt förslag att eventuellt kontraktera leveranser

till vissa större konsumenter, såsom statens järnvägar och arméförvaltningen,

varigenom dessa skulle tillförsäkras torv till ett pris som efter vissa

grunder understeg det aktuella kolpriset, torde enligt departementschefens

mening lämpligen böra ytterligare övervägas.

Av nu rådande prisläge att döma — det aktuella genomsnittspriset utgör

för stenkol 128 kronor per ton och för bränntorv 57 kronor 50 öre per ton

— torde avsättningsgarantien icke medföra några nämnvärda kostnader för

statsverket. I den mån utgifter av denna anledning likväl uppkomma, förutsättas

de tills vidare få bestridas från det å tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till Omkostnader i samband med inköp och lagring av fasta

bränslen, m. m. Departementschefen förordar vidare, att medelsbehovet för

utlämnande av anläggnings- och driftslån tillgodoses från de förutnämnda

å kapitalbudgeten anvisade investeringsanslagen till förlagskapital för inköp

av ved och förlagskapital för inköp av fossila bränslen, vilka anslag

även böra tillgodoföras återbetalda belopp. Särskild medelsanvisning har

synts departementschefen f. n. icke erforderlig.

För en utvidgning av torvtillverkningen behövs, framhåller departementschefen

vidare, en överblick över vilka mossar, som äro lämpade för produktion.

Genom Sveriges geologiska undersöknings försorg har under år 1951

eu mossinventcring påbörjats. Nämnda år täcktes kostnaderna härför av

medel, som ställts till bränslekommissionens förfogande för omkostnader.

Av Sveriges geologiska undersökning, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

och bränslekommissionen ba nu begärts Ullhopa 160 000 kronor

för innevarande och nästa budgetår till fortsatt mossinventcring. Myndigheterna

ha vidare framhållit att inventeringen bör fortgå under åtminstone

fem är. Utan tvivel är det, enligt departementschefens mening, angeläget att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 132.

åtgärder vidtagas för att bättre kännedom skall vinnas om torvmarkernas

läge och beskaffenhet. Departementschefen är emellertid icke beredd att

föreslå någon väsentligt ökad medelsanvisning för ändamålet utan förutsätter

att inventeringen under 1952 bedrives i ungefär samma omfattning som

under 1951. Departementschefen förordar därför att 60 000 kronor anvisas

såsom reservationsanslag för budgetåret 1952/53 till Inventering av torvmossar.

Av bränslekommissionen gjord hemställan att förberedelser måtte vidtagas

för uppförande av en ny torvbrikettfabrik för en beräknad kostnad av

11 miljoner kronor har departementschefen f. n. ansett icke böra föranleda

någon åtgärd. Departementschefen förutsätter att styrelsen för det statliga

torvbolaget tar frågan under övervägande och därest så befinnes påkallat

framlägger förslag till erforderliga åtgärder.

Med hänsyn till torvproduktionens nuvarande tekniska läge förutsätter

en mera betydande ökning av tillverkningen ett omfattande forskningsarbete.

Det väsentliga problemet är här frågan om torvens avvattning. De hittillsvarande

metoderna för torvens utnyttjande bygga på lufttorkning, vilket

bl. a. innebär, att arbetet endast kan utföras på sommaren och att man i hög

grad är beroende av klimatförhållandena. För rationalisering av torvproduktionen

är det därför synnerligen angeläget att söka nå fram till sådana metoder,

som möjliggöra kontinuerlig industriell drift. Det forskningsarbete,

som bedrives av det statsägda Aktiebolaget Svensk torvförädling, har bl. a.

inriktats på våtkolningsmetoden, vid vilken torven avvattnas på mekanisk

väg. För att få klarlagt, om denna metod är räntabel, anses emellertid

nödvändigt att fortsatta undersökningar ske vid en försöksanläggning i

halvstor skala. Torvbolaget har för anordnande av en sådan anläggning

begärt anslag med 1 500 000 kronor. För egen del anser departementschefen

det värdefullt att försök av denna storleksordning kommer till stånd. Fn

mindre del av kostnaderna synes emellertid böra bäras av bolaget. Departementschefen

beräknar därför att staten bör svara för i runt tal 1,2 miljon

kronor av totalkostnaderna för försöksanläggningens uppförande och drift.

Då den fortsatta projekteringen av anläggningen torde ta åtskillig tid, synes

medelsanvisningen kunna uppdelas på två budgetår. Med dessa utgångspunkter

är departementschefen beredd tillstyrka att för nästa budgetår

500 000 kronor ställas till bolagets förfogande för sagda ändamål.

Under åtskillig tid torde — oavsett hur våtkolningsförsöken utfalla —

de nuvarande maskintorvmetoderna i första hand komma i fråga vid torvtillverkning.

För utvecklingsarbete på detta område har bolaget hemställt

om anslag med 500 000 kronor, varjämte för den ordinarie forskningsverksamheten

under nästa budgetår äskats 400 000 kronor. Som bidrag till bolagets

forskningsverksamhet under innevarande budgetår ha anvisats 150 000

kronor. Med hänsyn till vikten av att forsknings- och försöksverksamheten

intensifieras har departementschefen ansett beloppet böra uppräknas för

nästa budgetår men har icke kunnat tillstyrka större höjning för båda här

ifrågavarande ändamål än till sammanlagt 400 000 kronor, varigenom ansla
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132.

5

get till bidrag till bolagets forsknings- och försöksverksamhet under budgetåret

1952/53 skulle uppgå till (500 000 -f- 400 000 =) 900 000 kronor.

För understödjande av sådan torvforskning, som bedrives utanför det

statliga bolaget, samt för anställande av en torvkonsulent har bränslekommissionen

begärt anslag med 1 000 000 kronor. Departementschefen delar

kommissionens uppfattning, att även andra producenter och forskare än det

statliga bolaget böra kunna komma i åtnjutande av bidrag till sådana försök,

vilka kunna bedömas vara värdefulla, och tillstyrker därför att vissa medel

för nästa budgetår ställas till kommissionens förfogande för detta ändamål.

Vad beträffar förslaget om anställande av en torvkonsulent har denna fråga

synts departementschefen icke böra närmare övervägas i detta sammanhang

utan behandlas som ett vanligt personalärende vid kommissionen.

Bränsleutredningen har framhållit betydelsen av att åtgärder snarast vidtagas

till främjande av en rationell bränsleförsörjning. Utredningen har angivit

en rad aktuella arbetsuppgifter för rationalisering och försöksverksamhet

på bränsleområdet samt begärt ett anslag av 1 000 000 kronor för

undersökningar i dessa frågor. Utredningen avser att samordna det föreslagna

anslaget med övriga anslag från staten, kommuner och enskilda för

likartade ändamål. Departementschefen, som i det föregående understrukit,

att åtgärder snarast möjligt böra vidtagas i syfte att förbättra vår bränsleförsörjning,

tillstyrker, att undersökningar påbörjas rörande de frågor,

bränsleutredningen angivit. Det har dock synts departementschefen ej vara

möjligt att redan i inledningsstadiet ge verksamheten så vidsträckt omfattning

som bränsleutredningen föreslagit. Vissa av de nu tillämnade undersökningarna

torde sålunda tills vidare få uppskjutas eller såvitt möjligt bekostas

av medel från annat håll. Departementschefen förordar — i anledning

av de medelsäskanden, som gjorts av bränslekommissionen och bränsleutredningen

— att ett anslag av 300 000 kronor anvisas för åtgärder till

främjande av en rationell bränsleförsörjning. Det torde enligt departementschefen

få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter rörande

anslagets användning, varvid emellertid förutsältes, att det till större

delen utnyttjas för de av bränsleutredningen angivna ändamålen. Det förutsättes

även få disponeras för sådana undersökningskostnader i samband med

utredningens verksamhet, vilka icke lämpligen böra belasta kommittéanslaget.

I en vid föregående års riksdag väckt motion (II: 348) hemställdes om utredning

av frågan angående en fond för möjliggörande av forskning rörande

våra inhemska bränsletillgångar. I anledning härav uttalade riksdagen den

förhoppningen (statsutsk. uti. nr 197, skr. nr 372), att det skulle visa sig

möjligt för bränsleutredningen att anvisa framkomliga vägar för en lösning

av bränsleförsörjningens omfattande och svårbemästrade problem. Riksdagen

framhöll vidare, att frågan om finansieringen av forskning på detta område

diskuterats inom utredningen. Motionen föranledde ej annan åtgärd

från riksdagens sida än att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t gav tillkänna

vad sålunda anförts.

Vid bifall till departementschefens i det föregående framlagda förslag kan,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 132.

framhåller departementschefen, en förhållandevis betydande forskningsverksamhet

äga rum under nästa budgetår. Vidare har framhållits, att det torde

bli anledning återkomma till dessa frågor, sedan bränsleutredningen avgivit

sitt slutgiltiga förslag rörande bränsleforskningens ordnande. Innan ställning

tages till det i nyssnämnda motion framförda förslaget om en särskild

forskningsfond, har även resultatet av pågående utredning om dispositionen

av överskottsmedel i vissa clearingkassor ansetts böra avvaktas.

Utskottet. Enligt vad bränslekommissionen framhållit är det med hänsyn

till de oberäkneliga förhållanden, som råda på såväl den inhemska som den

utländska bränslemarknaden, för närvarande icke möjligt att närmare ange

de kvantiteter bränsle av olika slag, som kunna anskaffas under nästa budgetår.

Utskottet har därför icke något att erinra mot att de av 1951 års riksdag

beviljade investeringsanslagen till förlagskapital för inköp av ved om

tillhopa 60 miljoner kronor och för inköp av fossila bränslen om sammanlagt

50 miljoner kronor få i fortsättningen disponeras för anskaffande av olika

slags bränslen oberoende av anslagets rubricering.

I sitt av förra årets riksdag godkända utlåtande nr 197 i anledning av

väckt motion om utredning av frågan om en fond för möjliggörande av

forskning rörande våra inhemska bränsletillgångar uttalade statsutskottet

den förhoppningen, att det skulle bliva möjligt för den år 1951 på framställning

av riksdagen tillsatta bränsleutredningen att anvisa framkomliga vägar

för en lösning av detta omfattande och svårbemästrade problem. Denna utredning

har ännu icke slutförts. Departementschefen har emellertid på framställningar

av bränslekommissionen och bränsleutredningen framlagt vissa

förslag i fråga om möjligheten att på något längre sikt förbättra vår bränsleförsörjning

och intensifiera forskningen på detta område.

Departementschefen berör härvid till en början möjligheterna att få till

stånd avtal med vissa torvproducenter om leverans av torv och föreslår i

sådant syfte bemyndigande för bränslekommissionen att ingå ett treårsavtal

med torvproducenterna om årlig tillverkning av torv för eldningsändamål.

Såsom ett led i strävan att utvidga maskintorvproduktionen synes förslaget

vara värt beaktande. Enligt detsamma skola producenterna kunna

erhålla anläggnings- och driftslån, varjämte kommissionen förbinder sig att

inlösa osåld torv till visst garanterat pris, som för 1953 och 1954 skulle utgöra

40 kronor samt för 1955 35 kronor för ton. Enligt vad departementschefen

anfört torde av rådande prisläge att döma avsättningsgarantien icke

medföra några nämnvärda kostnader för statsverket. Utskottet vill i anslutning

härtill emellertid erinra, att, sedan Kungl. Maj :ts förevarande proposition

förelädes riksdagen, kolpriserna på den internationella kolmarknaden

allt mer tenderat att falla, vilket i sänkande riktning påverkat priset på

torv. Med hänsyn till detta förhållande bör enligt utskottets mening avsättningsgarantien

begagnas med viss försiktighet och i första hand komma till

användning beträffande sådana företag, som kunna förväntas bedriva en

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 132.

7

torvproduktion på längre sikt och efter rationella arbetsmetoder. Med hänsyn

till vad nu anförts synes utskottet icke något vara att erinra mot att

kommissionen bemyndigas ingå avtal av föreslagen innebörd. Ej heller har

utskottet något att invända mot vad departementschefen anfört i fråga om

sättet för tillgodoseende av medelsbehovet för ändamålet.

För en utvidgning av torvtillverkningen erfordras, såsom departementschefen

framhållit, en överblick över vilka mossar som äro lämpade för

produktion. Väl inseende behovet härav vill utskottet tillstyrka, att den år

1951 påbörjade mossinventeringen fortsättes och att för nästa budgetår

anvisas 60 000 kronor för ändamålet.

Givet är att ett omfattande forskningsarbete är nödvändigt för att åstadkomma

en mera avsevärd ökning av tillverkningen. Enligt vad som i propositionen

upplysts har det forskningsarbete, som bedrives av Aktiebolaget

Svensk torvförädling, inriktats på våtkolningsmetoden, vid vilken torven

avvattnas på mekanisk väg. I syfte att få underlag för en säker ekonomisk

kalkyl rörande denna metods räntabilitet har det befunnits erforderligt, att

fortsatta undersökningar ske vid en försöksanläggning i halvstor skala. En

dylik anläggning beräknas kosta 1,5 miljoner kronor. Utskottet kan ansluta

sig till departementschefens förslag, att staten härav skäligen bör svara

för 1,2 miljoner kronor. Då medelsanvisningen synts lämpligen böra uppdelas

på två budgetår, vill utskottet tillstyrka, att riksdagen för nästa budgetår

anvisar 500 000 kronor.

Det har framhållits, att under åtskillig tid torde — oavsett hur våtkolningsförsöken

utfalla —- de nuvarande maskintorvmetoderna i första hand

komma i fråga vid torvtillverkning. Departementschefen föreslår, att för

fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete på detta område anvisas 400 000

kronor. Utskottet kan biträda förslaget jämväl i denna del.

I likhet med departementschefen och bränsleutredningen vill utskottet

understryka betydelsen av att åtgärder vidtagas till främjande av en rationell

bränsleförsörjning. Utredningen har angivit en rad aktuella arbetsuppgifter

på området för åstadkommande av framför allt ekonomisering vid användning

av bränslen. Utskottet, som föreställer sig att betydande besparingar

härigenom skulle stå att vinna, vill tillstyrka, att medel anvisas för

ändamålet och har icke något att erinra mot att anslaget härför bestämmes

till 300 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare

föreskrifter rörande anslagets användning. Utskottet förutsätter emellertid

i likhet med departementschefen, att anslaget i fråga till större delen

utnyttjas för de av bränsleutredningen angivna ändamålen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

alt riksdagen må för budgetåret 1952/53 under tionde huvudtiteln

anvisa följande reservationsanslag, nämligen

a) til! Sveriges geologiska undersökning: Inventering av

torvmossar 60 000 kronor;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 132.

b) till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för

torvforskning 900 000 kronor;

c) till Åtgärder till främjande av en rationell bränsleförsörjning

300 000 kronor.

Stockholm den 9 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Iwar Anderson, Näsgård,

Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström, Eric Ericson,

Pålsson, Näsström, Sundelin, Bergh, Hesselbom, Birger Andersson och Bergman;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Dover storp, Ward, Malmborg

i Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla,

Wallentheim, Lindholm, Ståhl, Hoppe, Kvling, fröken Elmén, herrar Onsjö,

Widén och fröken Nygren.

Reservation

av herr Onsjö.

627474. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:241 Skrivelse till Korning en i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till främjande av bränsleförsörjningen. a1 i texten