Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar vid landsmålsarkiven jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-09 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:135, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar vid landsmålsarkiven jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

11

Nr 135.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om anslag för budgetåret

1952/53 till avlöningar vid landsmålsarkiven jämte

i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkt

145, s. 186—188 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1952) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen angiven avlöningsstat för landsmålsarkiven, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Landsmålsarkiven:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 228 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Holmbäck m. fl.

(I: 196) och den andra inom andra kammaren av herr Ståhl m. fl. (II: 168),

i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att från och med budgetåret

1952/53 vid landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala skall inrättas en

förste arkivarie-tjänst i lönegrad Ce 29 för arkivarien vid arkivet filosofie

doktorn Folke Hedblom och att dennes nuvarande befattning i lönegrad

Ce 26 tills vidare skall indragas.

Kungl. Maj:ts förslag innebär främst de lönegradsuppflyttningar, som

stå i samband med löneregleringen för biträdespersonal.

Styrelsen för landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala har bland annat

föreslagit inrättande av en ordinarie arkivarietjänst i 29 lönegraden, vars

innehavare skulle vara föreståndare för arkivets grammofonavdelning. Å

denna befattning skulle placeras nuvarande arkivarien vid arkivet Folke

Hedblom. Samtidigt skulle den av honom innehavda arkivarietjänsten i 26

lönegraden tills vidare vakanssättas. Universitetskanslern har förordat, att

en ny förste arkivarietjänst i lönegraden Ce 29 inrättas för arkivarien Hedblom

samtidigt som en arkivarietjänst i lönegraden Ce 26 indrages.

Departementschefen har icke ansett sig nu kunna tillstyrka inrättandet

av den ifrågasatta nya förste arkivarietjänsten.

Till stöd för det i motionerna 1:196 och II: 168 framställda yrkandet

har anförts bland annat följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 135.

Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala har under de senaste fem

åren utvecklat en livlig verksamhet för att med moderna grammofon- och

magnetofonapparater åstadkomma ett skivarkiv med representativa språkprov

och sammanhängande texter av Sveriges gamla, nu i upplösning stadda

folkmål. Upptagningarna ha bedrivits i nära samarbete med motsvarande

institutioner i Lund och Göteborg. Med den enligt riksdagens beslut 1945

till arkivets förfogande stående upptagningsbilen ha mycket vidsträckta resor

företagits i svenska landskap och systematiska upptagningar ägt rum.

Ett synnerligen omfattande och representativt material har redan insamlats,

och skivsamlingen, som nu uppgår till över 4 000 originalskivor, till

stor del intalade av personer som redan gått ur tiden, väntas ytterligare

komma att öka vid fortsatt planmässig genomgång av de olika landskapen.

För upptagningarna utväljas i bygderna de bästa möjliga sagesmännen genom

särskilda anvisningar av betrodda personer på platsen. Språkvetenskapen

och i synnerhet vårt lands dialektforskning har med dessa skivor tillförts

— och tillföres alltjämt — ett rikt och synnerligen värdefullt material,

men även folkminnesforskning och kulturhistorisk forskning i vidare

mening få här talade urkunder till sitt förfogande, som kunna ge sällsynt

levande och genuina bilder av det gamla folklivet i svenska bygder. Upptagningarna

ha också omfattats med stort intresse från ortsbefolkningens

och hembygdsrörelsernas sida i de bygder i vilka de hittills företagits.

Som ledare för dessa upptagningar har sedan många år tjänstgjort arkivarien

vid landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala filosofie doktorn

Folke Hedblom. Både tekniskt och vetenskapligt har han en förfarenhet och

lämplighet på området, som för närvarande icke torde finnas hos någon

annan svensk dialekt- och folktraditionsforskare. Det är också till största

delen hans förtjänst, att skivarkivet i Uppsala nått den omfattning och representativitet

det redan nu äger. Men det är också klart, att ett dylikt

skivarkiv kräver ständig sakkunnig vård och komplettering. I synnerhet

måste nödig konservering ägnas de dyrbara originalskivorna som bestå av

aluminiumplattor, överdragna med acetatlack, och som oftast äro intalade

av mycket ålderstigna personer, vilka något eller några år efter inspelningen

avlidit eller blivit urståndsatta att med ord uttrycka sina tankar.

Hela den vetenskapliga bearbetningen av materialet är ju också en sak,

som inte kan ställas på framtiden. Texterna måste skrivas ut och innehållet

göras tillgängligt för forskningen. På grund av doktor Hedbloms

övriga arbetsuppgifter som arkivarie vid arkivet har han icke kunnat ägna

sig kontinuerligt åt skivarkivets skötsel och utredigering av skivornas innehåll,

utan han har hittills huvudsakligen kunnat stå till förfogande endast

för själva upptagningarna under sommarhalvåret. Landsmåls- och

folkminnesarkivets styrelse har därför ansett det synnerligen angeläget, att

— med tanke på det ofantliga värde som ligger i skivarkivet och med tanke

jämväl på att för framtiden försäkra sig om Hedbloms kapacitet — en särskild

befattning i avdelningsföreståndares ställning inrättades vid arkivet

för Hedblom. Denne skulle som förste arkivarie vara ledare av arkivets

omfattande grammofonverksamhet och ha ansvaret för dess grammofonarkiv.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har styrelsen för

landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala hemställt om inrättandet av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 135.

13

en ordinarie förste arkivariebefattning i 29 lönegraden, vars innehavare

skulle vara föreståndare för arkivets grammofonavdelning. Å denna befattning

skulle placeras arkivarien vid arkivet Folke Hedblom. Kanslern för

rikets universitet har förordat att en ny förste arkivariebefattning i Ce 29

skulle inrättas för Hedblom samtidigt som den nu av Hedblom innehavda

arkivarietjänsten i Ce 26 skulle indragas. Departementschefen har icke

funnit sig böra nu biträda de i ämnet gjorda framställningarna.

Det i motionerna 1:196 och II: 168 framställda yrkandet överensstämmer

i huvudsak med vad kanslern förordat. Utskottet har vid sin prövning

av förevarande fråga funnit de skäl, som anförts för beredandet av en högre

löneställning för Hedblom bärande. Utskottet tillstyrker därför, att från

och med nästa budgetår för Hedblom inrättas en ny förste arkivariebefattning

i lönegraden Ce 29. Den av honom nu innehavda arkivariebefattningen

bör samtidigt härmed indragas. Utskottet förutsätter, att vid framdeles

inträffande ledighet å här ifrågavarande förste arkivarietjänst frågan om

tjänstens lämpliga lönegradsplacering upptages till övervägande.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke i övrigt givit utskottet anledning

till erinran.

På grund av vad utskottet sålunda ovan förordat bör dels vederbörlig

ändring vidtagas i personalförteckningen för landsmålsarkiven, dels ock de

i avlöningsstaten för landsmålsarkiven ingående anslagsposterna till avlöningar

till icke-ordinarie personal samt till rörligt tillägg ökas med 1 800

respektive 600 kronor till 168 700 respektive 56 300 kronor samt avlöningsanslagets

slutsumma utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit höjas med (1 800

-F 600 =) 2 400 kronor till (228 000 + 2 400 =) 230 400 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:196 och II: 168,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för landsmålsarkiven, som föranledes

av vad utskottet anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

t

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 5 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 168 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 56 300

Summa kronor 230 400

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 135.

c) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 230 400 kronor.

Stockholm den 9 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Iwar Anderson, Näsgård,

Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Eric Ericson, Pålsson, Näsström,

Sundelin, Bergh, Hesselbom, Birger Andersson, Edvin Thun och

Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla,

Wallentheim, Lindholm, Ståhl, Hoppe, Kyling, fröken Elmén, herrar

Onsjö, Widén och fröken Nygren.

Stockholm 1952 Ivar H«ggströms Boktryckeri A. B.

521068

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:244 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1952/53 till förvärv av en fastighe a1 i texten