Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till arbetsmarknadsstyrelsen och den offentliga arbetsförmedlingen in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-09 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:137, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till arbetsmarknadsstyrelsen och den offentliga arbetsförmedlingen in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

1

Nr 137.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

anslag för budgetåret 1952/53 till arbetsmarknadsstyrelsen

och den offentliga arbetsförmedlingen

in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under femte huvudtiteln, punkterna

44—49 och 56, framlagt preliminära förslag i ämnet, har Kungl. Maj:t

i propositionen nr 127, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 7 mars 1952, föreslagit riksdagen att

dels godkänna de av departementschefen förordade riktlinjerna beträffande

arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet och organisation;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningarna för arbetsmarknadsstyrelsen

och den offentliga arbetsförmedlingen vidtaga de ändringar,

som påkallas av vad departementschefen förordat;

dels fastställa av departementschefen förordade avlöningsstater för arbetsmarknadsstyrelsens

och den offentliga arbetsförmedlingens permanenta

organisation att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53;

dels ock under femte huvudtiteln för budgetåret 1952/53 anvisa

till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 343 000

kronor;

till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 761 000

kronor;

till Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen ett förslagsanslag av

875 000 kronor;

till Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar ett förslagsanslag av

14 960 000 kronor;

till Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 3 978 000 kronor;

till Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen ett förslagsanslag

av 2 500 000 kronor;

till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet ett reservationsanslag

av 100 kronor.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

från första kammaren:

I: 24 av herr Elon Andersson m. fl.,

1 — 11 ihantj till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 757.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 137.

från andra kammaren:

II: 36 av herr Lindholm m. fl.,

II:267 av herr Lindberg,

II: 450 av fru Ewerlöf,

II: 557 av fru Eriksson i Stockholm samt

II: 558 av herr Larsson i Stockholm.

Yrkandena i motionerna redovisas i det följande.

Propositionen.

Åtgärder för näringslivets lokalisering.

I propositionen behandlas till en början ett av utredningen angående

näringslivets lokalisering avgivet betänkande (SOU 1951: 6). För betänkandets

närmare innehåll samt däröver avgivna yttranden torde få hänvisas

till propositionen s. 4—13.

Departementschefen anför att den verksamhet, som hittills bedrivits i

skilda former i syfte att ernå en lämplig förläggning och spridning av industriföretagen,

har varit av icke ringa betydelse. Utredningen angående näringslivets

lokalisering har i sitt betänkande förordat en systematisk utveckling

av denna verksamhet. I likhet med utredningen och flertalet av

dem som yttrat sig i ärendet är departementschefen av den uppfattningen,

att samhället bör bedriva en aktiv lokaliseringspolitik. Kunskaperna på

detta område äro emellertid ännu långt ifrån fullständiga. Det blir därför

en primär uppgift att sammanställa och bearbeta tillgängligt material samt

att främja specialundersökningar och annan forskning.

De synpunkter av ekonomisk, social och försvarspolitisk natur, som utredningen

anlagt på behovet av en samhällelig lokalisering spolitik, äro enligt

departementschefen beaktansvärda. Lokaliseringspolitiken bör samordnas

med strävandena att maximalt utnyttja tillgängliga arbetskraftsresurser

och stödja utbyggnaden av näringslivet på de platser, där de totala

kostnaderna för produktionen äro lägst. Särskild uppmärksamhet bör ägnas

folkminskningen på landsbygden och utflyttningen från de landsdelar, som

nu ha en relativt stor befolkning inom jord-* och skogsbruk. I sammanhanget

erinras om det allvarliga problem, som Stor-Stockholms tillväxt

innebär.

En precisering av de riktlinjer, efter vilka lokaliseringspolitiken bör

arbeta, när det gäller förläggningen av näringsliv och samhälleliga anläggningar

inom olika regioner, anses kunna erhållas genom såväl undersökningar

berörande hela landet som regionala studier av den typ som lokaliseringsutredningen

skisserat. Sådana regionala studier anses böra komma

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

3

till stånd länsvis och anknytas till bebyggelseplaneringen och den regionala

jordbruksplaneringen.

Vad angår lokaliseringspolitikens medel anses den politik, som från samhällets

sida skall bedrivas i syfte att påverka enskilda företags förläggning,

främst böra få formen av upplysning och rådgivning. Härom anför departementschefen

vidare följande.

Denna verksamhet måste framför allt taga sikte på att för företagarna

klargöra de sociala och ekonomiska förhållanden, som ur det allmännas

synpunkt böra beaktas vid lokaliseringen. Företagarna å sin sida böra ha

intresse av att centralt och lättillgängligt kunna få erforderliga upplysningar

rörande sådana förhållanden, som äro av betydelse för deras ställningstagande

i lokaliseringsfrågor, såsom arbetsmarknadsläget på olika

platser, markpriser, transportkostnader o. s. v.

I åtskilliga remissuttalanden har framhållits, att lokaliseringspolitiken

tills vidare icke bör omfatta mera än forskning och rådgivning. Denna uppfattning

kan motiveras med att man här rör sig på ett svårbedömbart och

föga känt område. Med hänsyn härtill synes det riktigt att forsknings- och

upplysningsverksamhet i synnerhet i begynnelseskedet erhåller en dominerande

ställning vid lokaliseringspolitikens utformning. Jag vill emellertid

samtidigt understryka, att om dessa uppgifter effektivt skola kunna fullföljas

måste ett fortlöpande intimt samarbete äga rum mellan statliga, kommunala

och enskilda organ, som i olika sammanhang syssla med lokaliseringsfrågor.

Ett statligt organ på detta område bör sålunda söka samordna

strävandena att åstadkomma en välavvägd lokalisering. Man har anledning

hoppas att genom en sådan samordnande verksamhet efterhand skola

vinnas icke blott ökade kunskaper om olika lokaliseringsproblem utan överhuvud

taget ett bättre underlag för en sund lokaliseringspolitik.

Departementschefen delar lokaliseringsutredningens uppfattning, att individuella

bidrag av staten som medel för lokaliseringspåverkan i regel icke

böra förekomma. Frågan huruvida kollektiva bidrag böra ifrågakomma

förutsättes få prövas i varje särskilt fall. I överensstämmelse med vad

som anförts såväl av utredningen som i flertalet yttranden understryker

departementschefen önskvärdheten av att de kommunala subventionerna

upphöra.

Tillståndsgivning för att förhindra olämplig lokalisering anser departementschefen

icke erforderlig. Så länge byggnadsregleringen fortgår, anses

emellertid lokaliseringspolitiska synpunkter böra anläggas vid prövningen

av ansökningar om byggnadstillstånd.

Med hänsyn till vad som tidigare anförts om målsättningen för lokaliseringspolitiken

är det enligt departementschefen av största vikt, att denna

politik nära samordnas med arbetsmarknadspolitiken, bebyggelseplaneringen

och jordbruksplaneringen.

De nu berörda uppgifterna böra enligt utredningen anförtros ett centralt

statligt organ. Utredningen har föreslagit inrättande av en särskild nämnd,

varigenom en fri och auktoritativ ställning skulle beredas centralorganet.

T åtskilliga yttranden bär emellertid uttalats den uppfattningen, att en

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 137.

viss utvidgning av arbetsmarknadsstyrelsens sektion för social planläggning

bör vara tillräcklig. Arbetsmarknadsstyrelsen själv samt kommerskollegium

lia uttalat sig för en särskild nämnd, som dock skulle vara knuten

till styrelsen.

Då verksamheten tills vidare endast bör ha försökskaraktär anser departementschefen

det ur administrativ synpunkt vara lämpligt, att den

förlägges till någon redan bestående myndighet. I första hand anses härvid

arbetsmarknadsstyrelsen och byggnadsstyrelsen kunna komma i fråga. I

avvaktan på närmare erfarenheter och den slutliga utformningen av planväsendets

organisation förordas att ledningen av lokaliseringsverksamheten

tills vidare förlägges till arbetsmarknadsstyrelsen, vilken som nämnts redan

har en sektion med vissa uppgifter på detta område. Departementschefen

har övervägt, huruvida styrelsen för prövning av de lokaliseringspolitiska

frågor, som skola handläggas av centralorganet, bör kompletteras med speciell

sakkunskap på samma sätt som redan skett genom den särskilda delegationen

hos styrelsen för frågor rörande arbetslöshetsförsäkring. Inrättandet

av en sådan delegation anses emellertid kunna anstå något. Till en

början förutsättes det erforderliga samrådet med berörda myndigheter,

organisationer m. fl. kunna ske i andra former.

Såsom närmare framgår av ett följande avsnitt, berörande arbetsmarknadsstyrelsens

organisation, föreslås den nuvarande sociala planläggningssektionen,

där lokaliseringsfrågoma för närvarande behandlas, skola ingå

i en lokaliserings- och utredningsbyrå. Denna byrå förutsättes som en av

sina huvuduppgifter ha lokaliseringsfrågoma.

Departementschefen är icke för närvarande beredd att taga ställning

till organiserandet av den lokaliseringspolitiska verksamheten på länsstadiet

men anser ej detta vara något hinder för att påbörja verksamheten;

tvärtom anses det lämpligt att innan länsorganisationen hinner fastlåsas

avvakta erfarenheten från det centrala lokaliseringsorganets arbete. De

uppgifter som här föreligga avses tills vidare skola ombesörjas av länsstyrelserna,

länsarbetsnämnderna, lantbruksnämnderna och andra lokala

organ, som handlägga ifrågavarande ärenden.

Arbetsmarknadsstyrelsens organisation.

1950 års arbetsförmedlingsutredning, vilken tidigare behandlat den

offentliga arbetsförmedlingens organisation, har avlämnat ett den 22 november

1951 dagtecknat betänkande (stencilerat) angående arbetsmarknadsstyrelsens

organisation. Beträffande den nuvarande organisationen,

betänkandets innehåll samt däröver avgivna yttranden hänvisas till propositionen

s. 16—56.

Departementschefen framhåller att det är naturligt att ett nyorganiserat

ämbetsverk behöver göras till föremål för översyn sedan någon tids erfaren
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

5

het av den nya organisationen vunnits. I fråga om arbetsmarknadsstyrelsen,

som inrättades enligt beslut av statsmakterna år 1947, tillkommer den

omständigheten, att avsevärda förändringar som påverka styrelsens arbetsuppgifter

inträtt sedan den nuvarande organisationen fastställdes. 1950 års

arbetsförmedlingsutredning, vilken som huvuduppgift haft att granska den

lokala arbetsförmedlingsorganisationen, har i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen

även granskat styrelsens organisation. Granskningen har begränsats

i vissa hänseenden, bland annat med hänsyn till pågående tjänsteförteckningsrevision

och annat pågående utredningsarbete. Vidare har arbetsförmedlingsutredningen

förutsatt, att arbetsrutiner in. m. komma att granskas

genom organisationsnämndens försorg. Enligt departementschefen

skulle det givetvis ha varit önskvärt att resultatet av organisationsnämndens

undersökning förelegat innan ställning tages till arbetsförmedlingsutredningens

förslag. Organisationsnämndens undersökning, som även avses

omfatta den offentliga arbetsförmedlingen, är emellertid en fråga på längre

sikt (minst två år). Under sådana förhållanden och då organisationsfrågan

med hänsyn till de förändringar, som inträtt i styrelsens arbetsuppgifter

sedan nuvarande organisation beslöts, icke utan olägenhet kan uppskjutas,

anses arbetsförmedlingsutredningens förslag böra läggas till grund för proposition

till årets riksdag. I detta sammanhang framhålles, att man även i

framtiden torde ha att räkna med att en fortgående anpassning av verksamheten

och organisationen måste äga rum i anslutning till utvecklingen

på arbetsmarknaden.

Vad angår arbetsmarknadsstyrelsens verksamhetsområde har

i det föregående förordats, att de uppgifter, som avse näringslivets lokalisering,

skola utvecklas ytterligare. Arbetsförmedlingsutredningen har ifrågasatt

mera väsentliga förändringar endast beträffande arbetsvärden, styrelsens

byggande verksamhet samt dess förrådsverksamhet. Sistnämnda verksamhet

behandlas i ett senare avsnitt. I detta sammanhang behandlar departementschefen

arbetsvärden och den byggande verksamheten.

Beträffande arbetsvärden innebär utredningens förslag att en — i samband

med att statsmakterna år 1950 uppdrogo riktlinjerna för den fortsatta

försöksverksamheten på detta område — ifrågasatt överflyttning till

arbetsmarknadsstyrelsen av den yrkesutbildande verksamhet, som pensionsstyrelsen

utövar, bör verkställas successivt med början den 1 juli 1952.

Arbetmarknadsstyrelsen har tillstyrkt detta förslag medan pensionsstyrelsen

har uttryckt farhågor för eu sådan överflyttning med hänsyn till den

samordning, som måste förefinnas mellan invaliditetsprövningen i folkpensioneringsärenden

och den verksamhet som syftar till att häva invaliditet

och arbetsoförmåga. För egen del ansluter sig departementschefen till

den uppfattning, som omfattades av hans företrädare i ämbetet vid frågans

tidigare behandling, nämligen att det i längden kommer att framstå som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 137.

administrativt olämpligt att arbetsmarknadsstyrelsen och pensionsstyrelsen

parallellt och utan klar gränsdragning sinsemellan bedriva yrkesutbildande

verksamhet för partiellt arbetsföra. Åtminstone huvuddelen av pensionsstyrelsens

ifrågavarande verksamhet bör överföras till arbetsmarknadsstyrelsen.

Departementschefen tillstyrker, att beslut nu fattas om att

ifrågavarande överflyttning skall påbörjas under nästa budgetår. Då omorganisationen

av arbetsmarknadsstyrelsen icke bör träda i kraft förrän

den 1 januari 1953, kan någon mera betydande omläggning knappast

genomföras under budgetåret 1952/53. Förslag till närmare riktlinjer för

ärendesfördelningen mellan de båda verken, angående det nödvändiga samarbetet

samt angående erforderliga ändringar i pensionsstyrelsens organisation

böra enligt departementschefen läggas fram i samband med de båda

verkens anslagsäskanden för budgetåret 1953/54.

Vad angår frågan om arbetsmarknadsstyrelsens byggande verksamhet

anför departementschefen bland annat följande.

Utredningen har under hänvisning till de skäl som åberopades vid arbetsmarknadsstyrelsens

tillkomst, stannat för att styrelsen alltjämt bör utrustas

på sådant sätt, att den kan driva beredskapsarbeten i egen regi. Utredningen

har icke heller ansett, att väg- och vattenbyggnadsverket bör fritagas

från drivande av dylika arbeten, då vissa fördelar för verkets del

i fråga om utnyttjande av maskiner m. in. äro förenade därmed. Med hänsyn

härtill anser utredningen det vara en lämplig anordning, att väg- och

vattenbyggnadsverket fortsätter att i viss omfattning driva beredskapsarbeten

samt att arbetsmarknadsstyrelsen tillföres andra byggande uppgifter,

så att dess tekniska personal utnyttjas fullt. Utredningen har i

sådant syfte pekat på möjligheten att arbetsmarknadsstyrelsen övertager

den byggande verksamhet i fråga om vatten och avlopp, som väg- och

vattenbyggnadsverket bedriver såsom entreprenör för kommunerna.

Arbetsmarknadsstyrelsen har, ehuru med reservation av en ledamot och

tre byråchefer, tillstyrkt utredningens förslag. Även väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

har tillstyrkt förslaget. Innan den framtida utformningen av

vatten- och avloppsorganisationen är klar, anses det dock icke lämpligt

eller önskvärt att arbetsmarknadsstyrelsen helt övertar väg- och vattenbyggnadsverkets

ifrågavarande verksamhet. Vidare anser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att det bör övervägas att ge arbetsmarknadsstyrelsen

möjlighet att utföra vägföretag i öppna marknaden.

För egen del framhåller departementschefen att, ehuru man bör räkna

med att beredskapsarbeten sannolikt icke komma att i framtiden spela

samma roll som tidigare vid bekämpande av arbetslöshet, böra sådana

arbeten såväl i statlig som i kommunal regi fortfarande ingå bland de arbetslöshetsbekämpande

åtgärderna. På grund härav och då utvecklingen å arbetsmarknaden

icke kan förutses med säkerhet finner han — trots att de

statliga beredskapsarbetena under de senaste åren kunnat reduceras starkt

till omfattningen — icke välbetänkt att avskaffa det instrument för en

aktiv arbetsmarknadspolitik, som arbetsmarknadsstyrelsens byggande or
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

7

ganisation oaktat sin ringa omfattning utgör. Departementschefen tillstyrker

sålunda utredningens förslag att arbetsmarknadsstyrelsen alltjämt utrustas

för att driva arbeten i egen regi. Han har vidare icke något att erinra

mot att arbetsmarknadsstyrelsen beredes möjlighet att under tider med

låga arbetslöshetssiffror bedriva arbeten i öppna marknaden, som kunna

hålla dess byggnadsorganisation fullt sysselsatt. De i sådant syfte anvisade

möjligheterna beträffande utförande av vatten- och avloppsföretag samt

vägföretag anser departementschefen böra prövas. Hur de bägge frågorna

närmare skola lösas, förutsattes få bli beroende av samråd mellan arbetsmarknadsstyrelsen

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Mot utredningens förslag i vad det avser uppdelningen av styrelsens

personalorganisation i en permanent del och en k r i s d e 1, till vilken

senare föreslås skola hänföras personalen för byggnadsregleringen och

utlänningsverksamheten, har departementschefen icke något att erinra.

Utredningens förslag i fråga om byråorganisationen innebär,

att inom styrelsen alltjämt skola finnas tio byråer. Två nya byråer, benämnda

arbetsvårdsbyrån och utredningsbyrån, skulle tillkomma, medan

nuvarande sociala byrån och utlänningsbyrån föreslås skola utgå ur organisationen.

I några yttranden har ifrågasatts huruvida en så långt driven

uppdelning på byråer kan anses motiverad. Enligt departementschefens

mening föranleder mångsidigheten i arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet

behov av ett relativt stort antal byråer. Med undantag för förslaget att

behålla försvarsbyrån som självständig byrå anses därför utredningens

förslag för närvarande kunna godtagas. Härvid har departementschefen

också beaktat de ytterligare anspråk på organisationen, som den föreslagna

utbyggnaden av lokaliseringsverksamheten ställer.

Departementschefen tillstyrker sålunda utredningens förslag att sociala

byrån och utlänningsbyrån utgå ur byråorganisationen.

Vad utredningen anfört beträffande behovet av en särskild byrå för den

arbetsvårdande verksamheten, vilken nu omhänderhas av den till utlänningsbyrån

provisoriskt knutna arbetsvårdssektionen, anses innefatta en

bärande motivering för förslaget. Arbetsvärden är av stor betydelse ur samhällsekonomisk

och social synpunkt. Arbetsuppgifterna äro, sedan nya riktlinjer

enligt beslut av 1950 års riksdag uppdragits för verksamheten, i ständigt

stigande och komma att ytterligare öka genom den förordade överflyttningen

av åtminstone huvuddelen av pensionsstyrelsens yrkesutbildande

verksamhet till arbetsmarknadsstyrelsen. Då arbetsvårdsärendena vidare

icke låta sig organiskt inordnas i någon annan byrå, tillstyrkes sålunda,

att arbetsvårdssektionen ombildas till en särskild arbetsvårdsbyrå.

Departementschefen delar utredningens uppfattning att utrednings- och

planläggningsverksamheten i arbetsmarknadsfrågor i nuvarande läge bör

givas ökat utrymme inom styrelsens organisation. Av särskild betydelse är

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 137.

behovet av ett speciellt organ för den förut nämnda lokaliseringsverksamheten.

För ifrågavarande ärenden bör finnas en särskild byrå som bör erhålla

benämningen lokaliserings- och utredningsbyrån. Den nuvarande försvarsbyrån,

vars uppgifter i huvudsak äro av utredande och planläggande

natur, anses lämpligen kunna inordnas som en sektion inom den nya byrån.

Beträffande kanslibyrån och kameralbyrån delar departementschefen

utredningens och överrevisorernas uppfattning att frågan om en sammanslagning

av dessa byråer bör närmare prövas, när de av byggnadsregleringen

föranledda åtalsärendena, vilka utgöra en avsevärd del av kanslibyråns

arbetsuppgifter, minskat väsentligt i antal. Med hänsyn till vad riksräkenskapsverket

anfört anses någon indragning av styrelsens kamerala revision

för närvarande icke komma till stånd.

Vad gäller personalbehovet anför departementschefen bland

annat.

Arbetsfönnedlingsutredningen har erinrat, att arbetsmarknadsstyrelsens

avlöningsanslag för innevarande budgetår minskats genom den anbefallda

treprocentsnedskärningen. Då styrelsen på grund av vakanser icke tagit

ställning till indragning av tjänster i anledning härav, har utredningen vid

sin prövning av personalbehovet utgått från den vid budgetårsskiftet den

1 juli 1951 gällande organisationen. Det sammanlagda antalet befattningar

utgjorde vid denna tidpunkt enligt arbetsmarknadsstyrelsen 385. Av dessa

voro cirka 25 vakanta. Detta är ett uttryck för den reduktion av styrelsens

personalorganisation — särskilt krisdelen — vilken ägt rum under de senaste

åren och vilken möjliggjorts av utvecklingen på arbetsmarknaden.

Enligt arbetsförmedlingsutredningens förslag skulle organisationen minskas

med ett antal tjänster motsvarande de vakantsatta samt därutöver ytterligare

ett antal tjänster. Samtidigt har utredningen på några punkter föreslagit

förstärkningar för arbetsuppgifter, som vuxit i omfattning. Enligt

utredningsförslaget skulle antalet befattningar bli 345, varav 282 inom den

permanenta organisationen och 63 inom krisorganisationen. Arbetsmarknadsstyrelsen

har föreslagit respektive 350, 290 och 60 befattningar. I den

mån minskningar i personalorganisationen befunnits möjliga böra de givetvis

genomföras. Utbyggnaderna kan jag tillstyrka endast i mycket begränsad

omfattning. Till lönegradsuppflyttningarna kan jag för närvarande

endast i undantagsfall taga ställning. I övrigt torde dessa frågor böra prövas

av tjänsteförteckningskommittén. De av statens lönenämnd aktualiserade

spörsmålen angående användningen av amanuens- och byråsekrc - terarpersonal, å ena, samt assistent- och inspektörspersonal, å andra sidan,

komma att upptagas i ett vidare sammanhang. I avbidan på resultatet av

tjänsteförteckningsrevisionen har jag icke ansett mig böra förorda någon

ordinariesättning av tjänster.

I bilaga till propositionen redovisas sammanställningar över personalorganisationen

för arbetsmarknadsstyrelsen. I det följande redogöres för

den närmare innebörden av departementschefens förslag i huvudsak endast

i vad detta avser inrättande av nya tjänster samt ändrad lönesättning för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137. 9

befintliga tjänster. I övrigt torde få hänvisas till de nämnda sammanställningarna.

Från arbetsmarknadsstyrelsens samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

sida har föreslagits, att den nuvarande arvodestjänsten som överingenjör

uppföres i lönegrad med beteckningen Cp. Med hänsyn till svårigheterna

att överblicka det framtida behovet av tjänsten är departementschefen icke

beredd att nu tillstyrka någon ändring beträffande denna tjänst.

Såsom framgår av det föregående föranleder departementschefens förslag

till byråindelning att nuvarande försvars- och utlänningsbyråema utgå ur

styrelsens organisation. Till följd härav föreslås de för dessa båda byråer

inrättade byråchefstjänsterna i Ce 37 skola indragas. Den för sociala byrån

inrättade byråchefstjänsten i Ca 37 anses böra utnyttjas för utredningsbyrån.

För arbetsvårdsbyrån föreslås en ny tjänst som byråchef i Ce 37. Med

hänsyn till att yrkesvägledningens framtida ställning ännu icke är helt

klarlagd bör den för yrkesvägledningsbyrån avsedda byråchefstjänsten

fortfarande vara extra ordinarie.

Övriga av departementschefen tillstyrkta förändringar i personalbehovet

redovisas i det följande byrå för byrå med undantag av biträdespersonalen

m. fl., vilken behandlas i ett sammanhang.

I fråga om yrkesvägledningsbyrån kan departementschefen icke tillstyrka,

att den nuvarande tjänsten som förste byråinspektör i Ce 27 ombildas

till ordinarie tjänst. Frågan om lönegradsplaceringen för denna tjänst

anses böra prövas av tjänsteförteckningskommittén. Även frågan om utbyte

av en amanuenstjänst mot en befattning i Ce 27 bör prövas i nämnda

sammanhang. Däremot biträdes förslaget att de båda konsulenttjänsterna

i Cg 27 ombildas till tjänster i Ce 27. För de arbetsuppgifter, som skulle

falla på andra sektionen (sammanställning av upplysnings- och informationsmaterial),

beräknas 7 tjänster för amanuenser eller assistenter, av

vilka högst 4 böra vara amanuenstjänster.

För yrkesväglednings- och arbetsvårdsärenden finnes hos styrelsen anställd

en läkare med årsarvode om 3 900 kronor. Detta arvode anses böra

höjas med 400 kronor.

Beträffande arbetsvårdsbyrån tillstyrker departementschefen, att den

nuvarande personalen tills vidare förstärkes med 2 assistenter i Ce 22 för de

ökade uppgifter, som följa med övertagandet av pensionsstyrelsens hithörande

ärenden. Frågan om möjliga minskningar av pensionsstyrelsens

personalbehov i anledning härav torde böra prövas först sedan de närmare

riktlinjerna för överflyttningen blivit uppdragna. Utredningen har föreslagit,

att byråns personal förstärkes med ytterligare 2 assistenttjänster i

Ce 22. Departementschefen kan för närvarande endast tillstyrka den ena

av dessa tjänster.

Utredningen liar vidare föreslagit, att en för närvarande vakant arvodes
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 137.

befattning för tekniker ändras till en byråinspektörstjänst i Ce 25. Departementschefen

biträder förslaget med den ändringen att tjänsten tills vidare

placeras i Cg 25. För tillgodoseende av teknikerbehovet för de arbetsvårdande

uppgifterna beräknas i stället ett belopp av 4 000 kronor under styrelsens

anslag till experter och sakkunniga.

Vad försäkringsbyrån angår har utredningen erinrat, att en omorganisation

av byrån varit aktuell ända sedan byrån i samband med arbetsmarknadsstyrelsens

tillkomst överflyttades dit från socialstyrelsen men att

denna fråga ansetts böra anstå till dess klarhet vunnits rörande arbetslöshetsförsäkringens

framtid. Med hänsyn till att särskilda utredningsmän

numera tillkallats för en översyn av den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen

har utredningen icke upptagit organisationsfrågan till mera ingående behandling.

Den år från år ökade omfattningen av byråns arbetsbörda har utredningen

dock ansett nödvändiggöra, att en viss personalförstärkning redan

nu kommer till stånd. En provisorisk förstärkning är även enligt departementschefens

mening motiverad. Personalförstärkningarna föreslås böra begränsas

till en tjänst i Cg 25 för inspektions- och instruktionsuppgifter samt

en tjänst i Cg 27 för försäkringsteknisk-statistiska uppgifter. Sistnämnda

tjänst bör tillsättas endast om därigenom vinnes en verklig förstärkning av

arbetskrafterna för angivna uppgifter. Vidare föreslås att en förste byråsekreterartjänst

i Cg 27 ombildas till tjänst i Ce 27.

Beträffande lokaliserings- och utredningsbyrån utgår departementschefen

från att dess arbete organiseras på fyra sektioner, nämligen en sektion motsvarande

den nuvarande sociala planläggningssektionen, här kallad allmänna

sektionen, en sektion motsvarande den nuvarande tekniska planläggningssektionen,

en statistiksektion och en försvarssektion.

För allmänna sektionen beräknas den personal, som för närvarande finns

inom sociala planläggningssektionen. För lokaliseringsärendena föreslås tills

vidare endast skola inrättas en befattning som förste aktuarie i Cg 27 och

en amanuenstjänst, varvid beaktats, att en nu befintlig amanuenstjänst

huvudsakligen utnyttjas för lokaliseringsfrågor, varjämte byrådirektören

ägnar en del av sin tid åt dessa frågor. Arbetsförmedlingsutredningens förslag

att en ny förste byråsekreterartjänst i Ce 27 skall inrättas i utbyte

mot en amanuensbefattning kan departementschefen för närvarande icke

tillstyrka. För tekniska sektionen föreslås samma personaluppsättning som

nu finns med undantag för att en befattning i Ce 19 utgår.

I samband med att försvarsbyrån omändras till en särskild sektion och

den nuvarande byråchefsbefattningen utgår ur organisationen föreslås en

byrådirektörstjänst i Ce 31 inrättad.

I avbidan på resultatet av arbetsmarknadsstatistikkommitténs arbete

kan departementschefen i likhet med utredningen icke förorda annan ändring

i personaluppsättningen för statistiksektionen än att en amanuens

med statistikuppgifter överflyttas från yrkesvägledningsbyrån till sektionen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

11

Vad härefter angår tekniska byrån har utredningen beräknat personal

för arkivarbetsärendena samt ärendena rörande kontantunderstöd m. m. inom

denna byrå. För arkivarbetsärendenas del har härvid avsetts ett provisorium

i avbidan på resultatet av styrelsens utredning rörande dessa ärenden.

En för ifrågavarande ärenden avsedd tjänst som byrådirektör i Ce 31 —

för närvarande uppehållen medelst ett förordnande i 29 lönegraden — föreslår

utredningen till indragning. I stället beräknas 2 förste byråsekreterarbefattningar

i Ce 27, av vilka den ena avses för arkivarbetsärenden och den

andra för ärenden rörande kontantunderstöd m. m. Departementschefen

kan för närvarande endast förorda, att den ena av dessa tjänster inrättas.

För byggnadssektionen räknar departementschefen i likhet med utredningen

med oförändrat personalbehov bortsett från att en amanuensbefattning

utgår.

I fråga om kanslibyråns organisation ansluter sig departementschefen till

utredningens uppfattning, att byråchefens befattning med åtalsärendena

bör minskas till förmån för hans övriga uppgifter. Han tillstyrker sålunda,

att den juridisk-administrativa sektionen förstärkes med en byrådirektörstjänst

mot att en dylik tjänst å personalsektionen indrages.

Byrådirektörstjänsten å juridisk-administrativa sektionen föreslås inrättad

i stället för en befattning som förste byråsekreterare i Ca 29, vilken är

avsedd för styrelsens ordinarie ombudsmannaärenden. Med hänsyn till ovissheten

om det framtida behovet av en ombudsmannatjänst i 31 lönegraden

för bland annat åtalsärendena föreslås, att befattningen tills vidare inrättas

som extra ordinarie, varvid den nämnda förste byråsekreterarbefattningen

i Ca 29 bör föras på övergångsstat. För åtalsärendena i övrigt beräknar

departementschefen i enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag 3 förste

byråsekreterarbefattningar i Ce 27 samt en amanuens, vilka samtliga anses

böra redovisas inom krisorganisationen. I jämförelse med nuvarande organisation

för ifrågavarande ärenden innebär förslaget, att en förste byråsekreterarbefattning

i Ce 29 nedflyttas till Ce 27 samt att antalet amanuenser

minskas från två till en.

Beträffande sektionens personalbehov i övrigt föreslås att en förste byråsekreterarbefattning

i Ce 27 inrättas mot att antalet byråsekreterare och

amanuenser minskas från 4 till 2. Härjämte föreslås att en assistenttjänst

i 19 lönegraden indrages och en förste byråsekreterare i Ca 27 överflyttas

till kameralbyrån.

Utredningen har tillstyrkt ett av arbetsmarknadsstyrelsen framlagt förslag

att riksvakanslistan skall ersättas med vakansrapportering med anlitande

av det s. k. telexsystemet samt att arbetsmarknadsstyrelsen skall

utge en tidskrift såsom ersättning bland annat för det avsnitt om arbetsmarknadsfrågor

som nu ingår i Sociala meddelanden. Departementschefen

har icke annat att erinra mot dessa förslag än att den planerade tidskriften

tills vidare bör få en mindre omfattning än styrelsen tänkt sig och ut
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 137.

ges månadsvis. Utredningens förslag att redaktörsbefattningen omändras

till tjänst i Ce 27 avstyrkes.

Vad personalsektionen angår föreslås, såsom förut nämnts, att byrådirektörstjänsten

i Ca 31 indrages. I stället beräknas en förste byråsekreterartjänst

i Ca 29. Frågan om inrättande av ytterligare en förste byråsekreterarbefattning

i Ce 27 i utbyte mot en amanuenstjänst anses böra

prövas av tjänsteförteckningskommittén.

Beträffande kameralbyrån tillstyrker departementschefen utredningens

förslag med den ändringen att lönegradsuppflyttningarna böra prövas av

tjänsteförteckningskommittén. Den å kamerala sektionen inrättade tjänsten

i Cg 17 föreslås tills vidare ändras till befattning i Ce 17.

Med hänsyn till rådande ovisshet rörande byggnadsregleringen i framtiden

anses för närvarande icke några större förändringar böra vidtagas

beträffande byggnadstillståndsbyrån. Departementschefen räknar för närvarande

icke med annan ändring än att antalet amanuenstjänster såsom

utredningen föreslagit inskränkes till en.

I fråga om biträdespersonalen m. m. innebär utredningens förslag dels å

ena sidan ökning med 2 kansliskrivare och en kontorist samt å andra sidan

minskning med ett kanslibiträde och 20 biträden i reglerad befordringsgång

och dels minskning med 2 expeditionsvakter. Med undantag av att

för de föreslagna kansliskri vart jänsterna i stället bör avses kontoristbefattningar

godtages detta förslag, varvid de nya tjänsterna upptagas såsom

extra ordinarie.

De av departementschefen förordade förslagen innebära, att hela antalet

befattningar blir 348, varav 64 inom krisorganisationen.

I fråga om ikraftträdande av de föreslagna ändringarna i organisationen

ansluter sig departementschefen till arbetsmarknadsstyrelsens förslag, att

tidpunkten härför i syfte att möjliggöra en så friktionsfri övergång som

möjligt fastställes till den 1 januari 1953. Det förutsättes dock att det skall

visa sig möjligt att redan dessförinnan indraga tjänster, som icke skola ingå

i den nya organisationen, varvid det förutsättes få ankomma på Kungl.

Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser som befinnas erforderliga.

Anslag till arbetsmarknadsstyrelsen.

Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar. Anslaget är i gällande riksstat

uppfört med 2 724 000 kronor.

Vid bifall till de av departementschefen i det föregående förordade förslagen

och med inräknande av ett belopp av 75 000 kronor för tillfällig personal

samt vikariats- och övertidsersättningar beräknas det erforderliga

anslagsbehovet under nästa budgetår till 3 343 000 kronor. Inberäknat kostnader

för chefslöneregleringen, löneklassuppflyttningar, reglerad befordringsgång

samt höjning av det rörliga tillägget innebär detta en ökning av

anslaget med 619 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

13

Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader. För innevarande budgetår har

anslaget anvisats med 671 000 kronor.

Anslagsposten till sjukvård m. m. uppräknas med 13 000 kronor. Under

delposten till övriga expenser beräknas ett ökat medelsbehov av 85 000

kronor, därav 80 0Q0 kronor till avgifter för vakansrapportering genom

utnyttjande av telexsystem. Delposten till expenser för annat än eget

behov uppräknas med 10 000 kronor med hänsyn till prisstegringar m. m.

Under anslagsposten till publikationstryck beräknas 20 000 kronor för utgivande

av den månadstidskrift av mindre omfattning, som avses skola ersätta

det i Sociala meddelanden ingående avsnittet angående arbetsmarknaden,

91 500 kronor till kostnader för broschyrer m. m. för yrkesvägledningen

samt 16 000 kronor för övriga publikationer, vilket innebär en minskning

av posten med 17 500 kronor. Posten till särskilda kurser för arbetsförmedlingst

jänstemän föreslås minskad med 500 kronor.

Omkostnadsanslaget höjes sålunda med 90 000 kronor och uppföres med

761 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen. Anslaget är i gällande riksstat

uppfört med 900 000 kronor.

Antalet befattningar inom krisorganisationen uppgick vid ingången av

budgetåret 1951/52 till 93, varav dock några voro vakanta. Vid bifall till

de av departementschefen i det föregående förordade förslagen skulle antalet

befattningar under nästa budgetår utgöra 64. Avlöningskostnaderna

kunna för nästa budgetår uppskattas till cirka 775 000 kronor inberäknat

32—33 procent rörligt tillägg. Då till omkostnader beräknas oförändrat

belopp, 100 000 kronor, upptages hela anslaget till 875 000 kronor.

Särskilda frågor rörande den offentliga

arbetsförmedlingen.

1950 års arbetsförmedlingsutredning har tidigare avlämnat betänkanden

angående den offentliga arbetsförmedlingens organisation, varvid dock

organisationen i Stockholms stad och län endast behandlades delvis. Med

anledning av ifrågavarande betänkanden omprövades arbetsförmedlingens

organisation i sin huvuddel vid 1951 års riksdag (prop. nr 135, statsutsk.

uti. nr 152, rd. skr. nr 296). Arbetsförmedlingsutredningen har därefter den

20 juni 1951 avlämnat sitt betänkande III, Arbetsförmedlingsorganisationen

i Stor-Stockhohn (stencilerat). Vidare har arbetsförmedlingsutredningen

i särskild skrivelse den 28 december 1951 behandlat tjänsterna för de

s. k. statistikassistenterna. I fråga om sistnämnda betänkandes samt skrivelses

närmare innehåll ävensom avgivna yttranden hänvisas till propositionen

s. 71—79.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 137.

Departementschefen anför att arbetsförmedlingens organisation inom

Stockholms stad och Stockholms län erbjuder särskilda problem med hänsyn

till att den centrala delen av länet utan tvivel i arbetsmarknadshänseende

hör närmare samman med Stockholms stad än med de yttre delarna

av länet. En samordning av verksamheten inom Stockholmsområdet är

därför angelägen. När arbetsförmedlingens nuvarande organisation fastställdes

av statsmakterna år 1947 förelåg förslag att för att säkerställa samordningen

förlägga den centrala delen av länet under arbetsnämnden i

Stockholm. Förslaget avböjdes med motivering att för arbetsmarknadsfrågorna

icke borde skapas en organisation, som avvek från länsindelningen.

Samma synpunkt bör enligt departementschefens mening fortfarande tillmätas

avgörande vikt. Det är icke önskvärt att för förvaltningsuppgifter

av sådan natur som de arbetsmarknadspolitiska ha en från länsindelningen

avvikande organisation. De svårigheter, som den nuvarande länsindelningen

i Stockholmsområdet föranleder, anses böra lösas i annat sammanhang.

Departementschefen ansluter sig därför till arbetsförmedlingsutredningens

förslag att en särskild länsarbetsnämnd fortfarande skall finnas för Stockholms

län. Då en samordnad verksamhet beträffande arbetsmarknadsfrågorna

inom staden och länet ändock bör säkerställas, anses det lämpligt, att

de båda nämndernas kanslier såsom utredningen föreslagit sammanföras

inom en byggnad. Detta kan icke ske för närvarande. Arbetsnämndens

lokaler äro splittrade och delvis i hög grad otillfredsställande. Länsarbetsnämnden

har nyligen flyttat in i goda lokaler i anslutning till arbetsförmedlingens

kontor i Solna. Lokalfrågan anses emellertid böra upptagas till förnyad

prövning när nya lokaler bli tillgängliga för arbetsnämnden i Stockholm.

Närmare bestämmelser angående gränsdragningen mellan de båda

nämndernas verksamhet och angående samordningen mellan dem förutsättas

liksom hittills skola utfärdas av arbetsmarknadsstyrelsen.

Trots den ökning av folkmängden i Stockholmsområdet, som ägt rum

under de senaste åren, har arbetsförmedlingsutredningen föreslagit en viss

minskning av personalorganisationen; om de 7 till indragning föreslagna

tjänsterna inom krisorganisationen medräknas skulle enligt utredningens

förslag antalet heltidstjänster i Stockholms stad och län minskas med 5.

I fråga om antalet tjänster kan departementschefen tillstyrka utredningens

förslag utom så till vida, att någon tjänst icke beräknas för ett nytt kontor

i Huddinge. Vad angår anställningsform och lönegrad tillstyrkes däremot

endast delvis förslagen. Avsikten är att statens organisationsnämnd skal!

fortsätta den granskning av arbetsförmedlingens organisation, som företagits

genom arbetsförmedlingsutredningen. Visserligen torde det dröja en

avsevärd tid innan resultatet av denna granskning föreligger. Den avses

dock få föranleda, att extra anställningsform tillämpas beträffande flertalet

av de tjänster som enligt utredningens förslag skola inrättas eller ombildas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 137.

Antalet kanslibiträden vid arbetsnämnden föreslås ökat med 3 och samtidigt

6 extra befattningar för skriv- eller kontorsbiträden utgå. I fråga om

kanslibiträdestjänsterna tillstyrkes extra ordinarie anställningsform. I övrigt

skulle enligt utredningens förslag beträffande Stockholms stad tillkomma

en tjänst i Ce 22 och en tjänst i Ce 19. En tjänst i Cg 19 och 4

tjänster i Cg 16 skulle ombildas till Ce-tjänster. Som ersättning för indragna

tjänster inom krisorganisationen skulle ytterligare 3 tjänster i Ce 16 tillkomma.

Samtliga ifrågavarande tjänster beräknas tills vidare som extra

tjänster. Slutligen skulle 12 aspiranttjänster ersättas med 10 tjänster i

Ce 16. Detta förslag kan departementschefen tillstyrka endast så till vida

att 10 tjänster i Cg 16 inrättas.

Förslaget beträffande Stockholms län innebär, bortsett från den föreslagna

kontorsföreståndartjänsten, att en tjänst i Ce 19 och en tjänst i Ce 16

skulle inrättas. Även dessa tjänster anses tills vidare böra vara Cg-tjänster.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i annat sammanhang anmält, att placeringen

av länsarbetsnämndens kansli i anslutning till kontoret i Solna möjliggör

ett bättre utnyttjande av personalen, varför en aspirantbefattning

och 2 befattningar för skriv- eller kontorsbiträden (den ena inom krisorganisationen)

kunna indragas. Medel beräknas icke för dessa tjänster under

nästa budgetår.

Arbetsförmedlingsutredningen har föreslagit, att de s. k. statistikassistenterna

skola — med bibehållande i förekommande fall av sin tjänst i Cg 17

— beredas extra ordinarie tjänst i 15 lönegraden i avbidan på slutlig prövning

av tjänsternas lönegradsplacering. Departementschefen biträder detta

förslag. Vidare tillstyrkes att arbetsmarknadsstyrelsen må, om särskilda

skäl föreligga därtill, förordna tjänsteman i högst lönegrad Ca (Ce) 19 att

uppehålla dylik tjänst.

Anslag till den offentliga arbetsförmedlingen.

Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar. Anslaget är i gällande

riksstat uppfört med 12 670 000 kronor.

Med anledning av de av departementschefen förordade förslagen beträffande

organisationen inom Stockholms stad och län bör anslaget höjas med

27 000 kronor.

Kontaktmännen för yrkesvägledning — lärare som anlitas på orter där

ungdomsförmedling icke finnes — erhålla för lektioner i skolan ersättning

enligt timtaxa i kungörelsen nr 495/1950. Denna ersättning har höjts i samband

med att det rörliga tillägget ökats. För tjänstgöring under expeditionstid

utgår ersättning med 5 kronor för timme, vilket belopp varit oförändrat

sedan år 1945. Arbetsmarknadsstyrelsen har funnit det skäligt att

beloppet höjes till 6 kronor för timme.

Enligt styrelsen beräknas vidare ett belopp av 10 000 kronor komma att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 137.

erfordras för avlöning åt yrkesvalslärare inom försöksdistrikten med nioårig

enhetsskola för deras tjänstgöring inom arbetsförmedlingen. De blivande

yrkesvalslärarna avses under cirka 3 veckor skola hospitera vid ungdomsförmedling,

innan de förklaras behöriga såsom yrkesvalslärare. Kostnaderna

härför har styrelsen beräknat till 5 000 kronor. Departementschefen

har icke något att erinra med anledning av dessa förslag. Riktlinjer för den

försöksverksamhet, där sistnämnda lärare anlitas, underställdes riksdagen

i propositionen 1951:136. Det förutsättes ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela bestämmelser om yrkesvalslärarnas arvoden. Det för arvoden till

arbetsförmedlingsombud avsedda beloppet minskades för innevarande budgetår

med 90 000 kronor (inberäknat 12 procent rörligt tillägg). Styrelsen

har nu hemställt, att beloppet ånyo måtte ökas med 75 000 kronor (inberäknat

33 procent rörligt tillägg). Försök som företagits med skriftliga

anmälningar av arbetssökande å orter där arbetsförmedlingskontor eller

ombud ej finnes ha icke motsvarat förväntningarna. På grund härav och

med hänsyn till de numera osäkra förhållandena på arbetsmarknaden anser

departementschefen sig icke böra motsätta sig en viss förstärkning av

det för ombudsarvoden avsedda beloppet. Förstärkningen föreslås dock

begränsad till 50 000 kronor.

Vidare förordar departementschefen att ytterligare SO tjänster (2 i 24

lgr, 16 i 22 lgr, 38 i 19 lgr och 24 i 16 Igr) ombildas till ordinarie tjänster.

Härjämte bör antalet befattningar i Ca 8 ökas med 15.

De av departementschefen förordade förslagen föranleda, inberäknat omräkningsposterna,

en ökning av anslaget med 2 290 000 kronor.

Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader. Anslaget är i gällande

riksstat uppfört med 3 450 000 kronor. Anslagsposterna till sjukvård in. m.,

underhåll och drift av tjänstebilar samt lokalkostnader uppräknas med

respektive 30 000, 15 000 och 163 000 kronor. Anslagsposten till reseersättningar

höjes med 40 000 kronor, anslagsposten till expenser med 270 000

kronor samt anslagsposten till utbildnings- och instruktionsverksamhet med

10 000 kronor. Anslaget höjes alltså med 528 000 kronor och upptages till

3 978 000 kronor.

Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen. För innevarande

budgetår har anslaget anvisats med 2 500 000 kronor.

Under budgetåret har ett antal av de för utlänningsärenden inrättade

tjänsterna indragits i enlighet med beslut av 1951 års riksdag. I det föregående

har departementschefen tillstyrkt indragning av ytterligare 7 dylika

tjänster. Möjligheterna att minska även den för handhavande av byggnadsregleringen

avsedda organisationen anses givetvis böra beaktas. Emellertid

föranleder det höjda rörliga tillägget samt prisstegringarna ett ökat

medelsbehov. För nästa budgetår föreslås anslaget böra anvisas med oförändrat

belopp 2 500 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

17

Arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet.

För de anläggningsarbeten, som under 1930-talet och början av 1940- talet utfördes av arbetsmarknadsstyrelsens föregångare, statens arbetslöshetskommission

och statens arbetsmarknadskommission, anskaffades betydande

mängder arbetsmaskiner, arbetsredskap och förläggningsmateriel.

Ehuru omfattningen av de anläggningsarbeten, som bedrivits i arbetslöshetsbekämpande

syfte, sedermera minskats starkt, har en stor del av materielen

behållits såsom en reserv med tanke på ett eventuellt ökat behov av

dylika arbeten. Någon klar målsättning för den sålunda uppehållna beredskapen

har dock icke funnits. Materielen har under årens lopp blivit föråldrad

och starkt försliten. Under de senaste åren har åtskillig materiel

utrangerats och försålts. Nyanskaffning av materiel har under samma tid

ägt rum i begränsad omfattning; senast har för ett vart av budgetåren

1950/51 och 1951/52 ett belopp av 500 000 kronor ställts till förfogande

för nyanskaffning och återanskaffning av materiel. Sådan materiel som

icke tages i anspråk för de i statlig regi bedrivna beredskapsarbetena uthyres

i stor utsträckning.

Under hänvisning till sitt förslag i det föregående, att arbetsmarknadsstyrelsen

fortfarande skall vara utrustad för att driva beredskapsarbeten

1 egen regi anser departementschefen att styrelsen för dessa arbeten bör

disponera arbetsmaskiner av så god beskaffenhet, att arbetena kunna bedrivas

på ett enligt nutida måttstock ekonomiskt sätt. Departementschefen

anför följande.

Även för beredskapsarbeten, som drivas i annan statlig myndighets eller

kommuns regi, bör i den mån så erfordras materieltillskott kunna erhållas

från arbetsmarknadsstyrelsen. Detta kan vara en förutsättning för att beredskapsarbetena

skola kunna komma till stånd. Utöver den sålunda erforderliga

maskinuppsättningen — vilken om man tar hänsyn endast till de

senaste årens beredskapsarbeten skulle behöva ha en relativt liten omfattning

— bör emellertid fortfarande finnas en reserv. Utvecklingen på arbetsmarknaden

kan icke med säkerhet förutses. Man bör därför räkna med möjligheten

av störningar, som kunna föranleda behov av att öka anläggningsarbetenas

sammanlagda omfattning. I ett sådant läge är tillgången till materiel

en av de väsentliga förutsättningarna för att åtgärder skola kunna

vidtagas snabbt. Även vid ett mycket begränsat behov av nya beredskapsarbeten

är snabbheten i åtgärderna beroende av att materiel finnes tillgänglig

omedelbart.

När det gäller att fastställa ett mått för den beredskap som sålunda bör

upprätthållas föreligga, såsom arbetsförmedlingsutredningen anfört, betydande

svårigheter. Utredningen har föreslagit, att beredskapen skall begränsas

till att avse arbetsmaskiner för sysselsättande av cirka 3 000 man.

Arbetsmarknadsstyrelsen har ansett, att beredskapen bör avse materiel för

7 500 man. Även väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har uttalat tvekan angående

tillräckligheten av den av utredningen föreslagna materielberedskapen.

2 —■ Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. A:r 137.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 137.

För egen del är departementschefen böjd för att anse en bättre beredskap

än den av utredningen föreslagna önskvärd. Läget är emellertid sådant,

att arbetsmarknadsstyrelsens nuvarande maskinpark behöver kompletteras

och förnyas i mycket betydande utsträckning redan för att den skall kunna

anses utgöra en tillfredsställande beredskap för 3 000 man. Styrelsen har

angivit kostnaderna härför till cirka 5,2 miljoner kronor. Ehuru de av styrelsen

härvid förutsatta anskaffningarna torde kunna reduceras något utan

att det väsentliga syftet går förlorat, innebär sålunda även en beredskap

för 3 000 man ett betydande investeringsbehov. För närvarande anses beslut

böra fattas om att materielberedskapen under de närmaste åren bör ökas

till att avse behovet för sysselsättning av det sålunda av utredningen föreslagna

antalet. Sedan detta program genomförts anses med ledning av då

föreliggande erfarenheter ställning böra tagas till frågan om en eventuell

ytterligare förbättring av beredskapen.

Vad angår handredskap och förläggningsmateriel delar departementschefen

utredningens uppfattning att lagring av sådan materiel knappast är

påkallad av beredskapsskäl. I vilken utsträckning nu befintlig materiel av

dessa slag fortfarande skall behållas bör bedömas med hänsynstagande till

lagringskostnaderna. Avgörandet torde böra få ankomma på Kungl. Maj:t.

Med den målsättning för materielhållningen, som i enlighet med det

anförda bör gälla under de närmaste åren, anses arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsorganisation såsom utredningen föreslagit böra koncentreras till centralförrådet

i Gnesta. Ett mindre förråd bör finnas i Norrland. Det nuvarande

förrådet i Tenhult bör avvecklas. Möjligen kan det visa sig lämpligt

att åtminstone under en övergångstid behålla ett mindre förråd även

i södra Sverige. Även i denna del förutsättes avgörandet böra få ankomma

på Kungl. Maj:t.

I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår har arbetsmarknadsstyrelsen

beräknat, att vid en begränsning av målsättningen i fråga om arbetsmaskiner

till behovet för 3 000 man maskinparken behöver kompletteras

för cirka 2,7 miljoner kronor samt att maskiner för en kostnad av cirka 2,5

miljoner kronor behöva anskaffas såsom ersättning för föråldrade och utslitna

maskiner. Förstnämnda belopp torde kunna minskas med cirka 0,5

miljon kronor. Det anses närmare böra undersökas huruvida icke också

återanskaffningen kan reduceras något genom att en del av den äldre materielen

repareras. Departementschefen beräknar det sammanlagda medelsbehovet

till cirka 4,5 miljoner kronor, vilket torde böra fördelas på tre år.

Under nästa budgetår bör alltså ett belopp av 1,5 miljoner kronor ställas

till förfogande av de medel — försäljnings- och hyresinkomster — som finnas

reserverade under arbetsmarknadsstyrelsens förrådsanslag. Vid materielanskaffningen

förutsättes den största hänsyn böra tagas till andra statliga

samt enskilda beställningar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

19

Till kostnader för förrådens drift beräknas 360 000 kronor, till anskaffning

av reservdelar 150 000 kronor, till förräntning av förråd av rör och

rördelar samt anskaffning av diverse materiel 50 000 kronor samt till flyttning

av förrådet i Vännäs 35 000 kronor. Härtill kommer kostnaden för

förbättringsarbeten beträffande Gnesta-förrådet, vilka arbeten tidigare beräknats

kosta 95 000 kronor och numera — med hänsyn till prisstegringarna

— 110 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså utgöra

2 205 000 kronor. Härjämte förutsättes medel, som anvisats under

tidigare budgetår men icke disponerats eller utbetalats, få ställas till förfogande

i mån av behov. Då under anslaget tillgängliga medel beräknas

komma att uppgå till 4 770 000 kronor erfordras endast formell medelsanvisning.

Motionerna.

I de likalydande motionerna I: 24 (av herr Elon Andersson m. fl.) och

II: 36 (av herr Lindholm m. fl.) hemställes, att riksdagen måtte besluta, att

arbetsförmedlingskontoret av klass 5 i Hofors från den 1 juli 1952 omvandlas

till kontor av klass 4.

I motionen II: 267 (av herr Lindberg) yrkas att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om utredning angående ett slopande av det

nuvarande systemet med statliga och statskommunala beredskapsarbeten

samt införande av ett smidigare och tidsenligare system än det nuvarande

för uttagning och hänvisning av arbetskraft till arbeten för arbetslösa.

I motionen II: 450 (av fru Ewerlöf) hemställes att riksdagen måtte besluta

dels att sociala byrån och tekniska byrån inom arbetsmarknadsstyrelsen

skola utgå som självständiga byråer inom styrelsen, varvid en del

av dessa byråers arbetsuppgifter tilldelas annan byrå eller andra byråer

inom ämbetsverket, medan arbetsmarknadsstyrelsens byggande verksamhet

överflyttas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, dels att anslaget enligt

proposition nr 1 under femte huvudtiteln, punkt 44, Arbetsmarknadsstyrelsen:

Avlöningar skall uppföras med ett belopp av 3 259 000 kronor, dels

ock att något anslag icke skall uppföras under femte huvudtiteln, punkt 56,

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet.

I motionen II: 557 (av fru Eriksson i Stockholm) hemställes att riksdagen

vid behandlingen av Kungl. Maj:ts föreliggande förslag måtte anvisa medel

för förstärkning av arbetsmarknadsstyrelsens kansli med en tjänsteman

med specialuppgift att — till en början försöksvis — handlägga ärendena

rörande arbetsvärd och yrkesvägledning för de förut dömda.

I motionen II: 558 (av herr Larsson i Stockholm) hemställes, att riksdagen

måtte, vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition om anslag

till arbetsmarknadsstyrelsen och den offentliga arbetsförmedlingen, beakta

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 137.

vad i motionen anförts dels om organisationen av den samhälleliga lokaliseringspolitiken,

dels ock om organisationen av arbetsförmedlingen i Stockholms

stad och Stockholms län.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas

till motionerna I: 24, II: 267, II: 450, II: 557 och II: 558.

Utskottet.

Arbetsmarknadsstyrelsen. Utskottet kan, under hänvisning till sitt uttalande

nedan beträffande styrelsens byråorganisation för dessa uppgifter,

i huvudsak ansluta sig till vad departementschefen anfört rörande frågan

om åtgärder för näringslivets lokalisering och grunderna

för verksamhetens bedrivande i fortsättningen. Vidare finner utskottet det

lämpligt att uppgiften att vara centralmyndighet för verksamheten, som

tills vidare skall ha försökskaraktär, fortfarande får ankomma på arbetsmarknadsstyrelsen

.

I likhet med departementschefen anser utskottet att frågan om inrättande

av en särskild delegation inom arbetsmarknadsstyrelsen för prövning av

lokaliseringspolitiska frågor bör kunna anstå. Behovet av speciell sakkunskap

i hithörande frågor torde, såsom departementschefen förutsatt, tills

vidare kunna tillgodoses genom samråd med berörda myndigheter och organisationer.

Med hänsyn till det nu anförda är utskottet icke berett att tillstyrka

motionen II: 558 i vad den avser inrättande av en dylik delegation

av sakkunniga representanter från andra centrala myndigheter m. fl.

I fråga om den arbetsvårdande verksamheten ansluter sig

utskottet till departementschefens förslag att beslut nu fattas om överflyttning

till arbetsmarknadsstyrelsen av den yrkesutbildande verksamhet för

partiellt arbetsföra, som pensionsstyrelsen utövar. Utskottet förutsätter

dock att vid uppgörande av de förslag till närmare riktlinjer för ärendesfördelningen

mellan de båda verken, som departementschefen förutskickat

skola framläggas i samband med verkens anslagsäskanden för budgetåret

1953/54, garantier skapas för att handläggningen av utbildningsfrågor i

ärenden rörande folkpension och invalidunderstöd genom den föreslagna

överflyttningen icke kommer att fördröja pensions- eller understödsfrägornas

avgörande.

Beträffande frågan om arbetsmarknadsstyrelsens byggande

verksamhet har departementschefen tillstyrkt arbetsförmedlingsutredningens

förslag att arbetsmarknadsstyrelsen alltjämt bör utrustas

för att driva arbeten i egen regi. Departementschefen anser, att beredskapsarbeten

såväl i statlig som kommunal regi fortfarande böra ingå

bland de arbetslöshetsbekämpande åtgärderna. Av denna anledning och

under hänvisning till att läget å arbetsmarknaden icke kan förutses, finner

departementschefen det icke välbetänkt att avskaffa det instrument för en

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137. 21

aktiv arbetsmarknadspolitik, som arbetsmarknadsstyrelsens byggande organisation

utgör.

I motionen II: 267 yrkas, att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om

utredning angående slopande av det nuvarande systemet med statliga och

statskommunala arbeten samt införande av ett smidigare och tidsenligare

system än det nuvarande för uttagning och hänvisning av arbetskraft till

arbeten för arbetslösa, varjämte i motionen II: 450, såvitt nu är i fråga,

hemställes att arbetsmarknadsstyrelsens byggande verksamhet överflyttas

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Enligt utskottets mening bör den omständigheten att beredskapsarbetena

på grund av läget på arbetsmarknaden haft ringa omfattning under senare

åren, icke tagas till intäkt för ett slopande av denna verksamhet. Arbetsmarknadsläget

kan nämligen snabbt förändras och framtvinga särskilda

åtgärder för tryggande av sysselsättningen. Med hänsyn härtill och med

hänvisning till den redan verkställda utredningen finner utskottet icke tillräckligt

bärande skäl föreligga för den i motionen II: 267 begärda ytterligare

utredningen rörande beredskapsarbetenas avskaffande. Vad som anförts

i motionen rörande förfarandet vid hänvisning av arbetslösa till beredskapsarbeten

bör enligt utskottets mening bli föremål för närmare övervägande

inom arbetsmarknadsstyrelsen.

Utskottet har således icke funnit anledning frångå departementschefens

förslag att arbetsmarknadsstyrelsen alltjämt bör utrustas för att i egen regi

bedriva beredskapsarbeten liksom att styrelsen beredes möjlighet att under

tider med låga arbetslöshetssiffror bedriva arbeten i öppna marknaden,

som kan hålla dess byggnadsorganisation fullt sysselsatt. Av detta ställningstagande

följer att utskottet icke kan biträda yrkandet i motionen

II: 450 om överförande av styrelsens byggande verksamhet beträffande

beredskapsarbeten till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Vad härefter angår frågan om byråorganisationen kan utskottet

i allt väsentligt ansluta sig till departementschefens förslag, vilket innebär,

att två nya byråer, benämnda arbetsvårdsbyrån samt lokaliseringsoch

utredningsbyrån tillkomma, medan sociala byrån, försvarsbyrån och

utlänningsbyrån utgå ur organisationen. Yrkandet i motionen II: 450 att

sociala byrån skall utgå som självständig byrå torde härigenom få anses

vara i huvudsak tillgodosett, medan å andra sidan yrkandet i samma motion

om att även tekniska byrån bör upphöra som självständig byrå sålunda

avstyrkes av utskottet.

I lokaliserings- och utredningsbyrån skall enligt förslaget ingå den nuvarande

sociala planläggningssektionen, där lokaliseringsfrågorna för närvarande

behandlas, varvid byrån som en av sina huvuduppgifter skall

handha dylika frågor. Genom denna organisation beräknas behovet av personal

för denna verksamhet tills vidare knnna begränsas till endast ett fåtal

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 137.

tjänster utöver dem, som arbetsmarknadsstyrelsen redan disponerar för

ändamålet. Till den nya byrån förutsättes i övrigt föras inom styrelsen

förekommande uppgifter av utredande och planläggande natur, bland annat

de frågor, som nu handläggas av försvarsbyrån. Då utskottet funnit sig

böra tillstyrka detta förslag, har utskottet utgått från att det skall bli möjligt

att begränsa byråns personalbehov till det i propositionen beräknade.

Vid behov av mera omfattande utredningar, som icke helt kunna utföras av

byrån, böra sålunda möjligheterna att anlita utomstående redan befintliga

expertorgan undersökas, innan fråga om personalförstärkning väckes. Utskottet

förutsätter att intimt samarbete åstadkommes mellan nämnda byrå

samt övriga myndigheter och organisationer, som syssla med planläggningsfrågor.

Beträffande den tekniska byrån förutsätter utskottet, att frågan om

arkivarbetsärendenas förläggande till denna byrå eller den föreslagna arbetsvårdsbyrån

närmare prövas, sedan arbetsmarknadsstyrelsens utredning

rörande dessa arbetens framtida utformning slutförts. I samband därmed

synes böra övervägas att från tekniska byrån till arbetsvårdsbyrån

överföra även ärenden rörande allmän arbetslöshetshjälp.

Vad gäller kameral- och kanslibyråema delar departementschefen arbetsförmedlingsutredningens

uppfattning att frågan om en sammanslagning

av dessa byråer bör närmare prövas, sedan de av byggnadsregleringen föranledda

åtalsärendena minskat i antal. Enligt utskottets mening bör denna

fråga ägnas fortlöpande uppmärksamhet och förslag härutinnan snarast

föreläggas riksdagen. I syfte att underlätta den ifrågasatta sammanslagningen

bör det undersökas huruvida icke länsarbetsnämnderna i förhållande

till arbetsmarknadsstyrelsen kunna tillerkännas något ökade befogenheter

utan att detta behöver medföra någon personalökning hos nämnderna eller

förbindas med särskild kontroll från centralorganets sida.

Kungl. Maj:ts förslag till personalorganisation för arbetsmarknadsstyrelsen

innebär att totala antalet tjänster i förhållande till organisationen

den 1 juli 1951 nedbringas från 385 till 348. I motionen II: 557

yrkas att organisationen måtte förstärkas med en tjänsteman med specialuppgift

att handlägga ärenden rörande arbetsvärd och yrkesvägledning för

de förut dömda. Då någon tjänst för ändamålet enligt utskottets mening

icke erfordras inom själva arbetsmarknadsstyrelsen och då den i motionen

berörda frågan redan varit föremål för denna riksdags prövning, kan ifrågavarande

spörsmål enligt utskottets mening icke i förevarande sammanhang

ånyo upptagas till behandling.

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag än att utskottet förväntar, att ytterligare personalbesparingar

främst i vad avser krisorganisationen, häri inbegripet kanslibyråns personal

för åtalsärenden, skola visa sig möjliga.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

23

Den offentliga arbetsförmedlingen. Departementschefen erinrar att, när

arbetsförmedlingens nuvarande organisation fastställdes av statsmakterna

år 1947, förslag förelåg att förlägga den centrala delen av Stockholms län

under arbetsnämnden i Stockholm, men att förslaget avböjdes med motivering

att för arbetsmarknadsfrågorna icke borde skapas en organisation

som avvek från länsindelningen. Samma synpunkt anser departementschefen

fortfarande böra tillmätas avgörande vikt och ansluter sig därför

till arbetsförmedlingsutredningens förslag att en särskild länsarbetsnämnd

fortfarande skall finnas i Stockholms län.

I motionen II: 558 hemställes, såvitt nu är i fråga, att riksdagen vid

behandlingen av förevarande proposition måtte beakta i motionen anförda

synpunkter rörande en enhetlig organisation för arbetsförmedlingen inom

Stockholms stad och län.

Enligt utskottets mening tala vissa skäl för en sammanslagning av de

båda nämnderna för Stockholmsområdet. Utskottet finner det därför angeläget,

att frågan av Kungl. Maj:t ägnas fortsatt uppmärksamhet med

beaktande av utvecklingen på arbetsmarknaden och angränsande områden.

Vad angår personalorganisationen kan utskottet med vissa mindre jämkningar

ansluta sig till departementschefens förslag. Med hänsyn till innebörden

i tidigare av riksdagen fattade beslut rörande arbetsförmedlingsorganisationen

i övriga landet samt till att de tjänstemän, vilka kunna komma

i fråga, redan tidigare torde ha extraordinarie anställning har utskottet

ansett sig böra förorda, att för Stockholms stad en tjänst i Cg 22 och 10

tjänster i Cg 16, de senare avsedda att ersätta 12 aspiranttjänster, i enlighet

med arbetsförmedlingsutredningens förslag inrättas som Ce^tjänster.

I de likalydande motionerna I: 24 och II: 36 hemställes att riksdagen

måtte besluta, att arbetsförmedlingskontoret av klass 5 (deltidskontor) i

Hofors från den 1 juli 1952 omvandlas till kontor av klass 4 (heltidskontor).

Enligt vad arbetsmarknadsstyrelsen upplyst är kontoret till följd av den

pågående utbyggnaden av järnverket i Hofors för närvarande provisoriskt

inrättat som heltidskontor. Med hänsyn härtill ävensom till de skäl, motionärerna

anfört till stöd för sitt förslag, vill utskottet icke motsätta sig att

Kungl. Maj:t vidtager erforderliga ändringar i gällande kontors- och personalorganisation

för kontorets upptagande i klass 4, om detta efter närmare

prövning visar sig vara erforderligt för att förmedlingsarbetet skall kunna

bedrivas på ett tillfredsställande sätt för framtiden.

Anslagsberäkningar. Departementschefens beräkning av medelsbehoven

under avlönings- och omkostnadsanslagen till arbetsmarknadsstyrelsen och

den offentliga arbetsförmedlingen har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet avstyrker sålunda yrkandet i motionen II: 450, i vad

därigenom föreslagits att avlöningsanslaget till arbetsmarknadsstyrelsens

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande nr 137.

permanenta organisation skall anvisas med lägre belopp än vad i propositionen

föreslagits.

Arbetsmarknadsstyrelsens jörrådsverksamhet. Departementschefens förslag

beträffande styrelsens nämnda verksamhet har utskottet funnit sig

kunna godtaga. Härav följer att utskottet icke kan biträda yrkandet i motionen

II: 450 att något anslag icke skall uppföras för denna verksamhet.

Vad departementschefen i övrigt anfört i förevarande proposition har

icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. besluta, att motionen II: 267 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

II. besluta, att motionen II: 557 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionerna II: 450 samt II: 558, bägge motionerna såvitt

nu är ifråga, godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 7 mars 1952

förordade riktlinjerna beträffande arbetsmarknadsstyrelsens

verksamhet och organisation;

IV. beträffande arbetsförmedlingens organisation för

Stockholms stad och län, i anledning av motionen II: 558,

såvitt nu är ifråga, godkänna vad utskottet anfört;

V. beträffande antalet extra ordinarie befattningar i 22

och 16 lönegraden för arbetsförmedlingen i Stockholms

stad godkänna vad utskottet föreslagit;

VI. beträffande arbetsförmedlingskontoret i Hofors, i anledning

av motionerna I: 24 och II: 36, godkänna vad utskottet

anfört;

VII. bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningarna

för arbetsmarknadsstyrelsen och den offentliga arbetsförmedlingen

vidtaga de ändringar, som påkallas av vad

departementschefen anfört i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 7 mars 1952;

VIII. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionen II: 450, såvitt nu är ifråga, fastställa följande

avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens permanenta organisation,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1952/53:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137. 25

Avlöning sstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 840 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 65 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 621 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga,

förslagsvis ............................ 17 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ............... 799 400

Summa kronor 3 343 000;

IX. fastställa följande avlöningsstat för den offentliga

arbetsförmedlingens permanenta organisation, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .............................. 5115 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.......... 229 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 6 037 000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis..... 1 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 3 577 500

Summa kronor 14 960 000;

X. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionen II: 450, såvitt nu är ifråga, under femte huvudtiteln

för budgetåret 1952/53 anvisa

1. till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag

av 3 343 000 kronor;

2. till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet

ett reservationsanslag av 100 kronor;

XI. under femte huvudtiteln för budgetåret 1952/53 anvisa
1.

till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag

av 761 000 kronor;

2. till Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen ett förslagsanslag

av 875 000 kronor;

3. till Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar ett

förslagsanslag av 14 960 000 kronor;

3 — Biliang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt Nr 1S7.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 137.

4. till Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader ett

förslagsanslag av 3 978 000 kronor;

5. till Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen

ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

Stockholm den 9 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Iwar Anderson, Näsgård,

Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Eric Ericson, Pålsson, Näsström,

Sundelin, Bergh, Hesselbom, Birger Andersson, Edvin Thun och

Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla,

Wallentheim, Lindholm, Ståhl, Hoppe, Petterson i Degerfors, fröken

Elmén, herrar Onsjö, Birke och Gustafsson i Skellefteå.

Reservationer.

1) beträffande näringslivets lokalisering av herr Ohlon,

fröken Andersson, herrar Sundelin, Bergh, Skoglund i Doverstorp, Malmborg

i Skövde, Ståhl, fröken Elmén, herrar Birke och Gustafsson i Skellefteå,

vilka ansett, att andra meningen i första stycket av utskottets yttrande,

vilken mening börjar med orden »Vidare finner» och slutar med orden

»på arbetsmarknadsstyrelsen», bort ersättas med text av följande lydelse:

»I anslutning till departementschefens uttalande vill utskottet understryka

att verksamheten i huvudsak bör få formen av upplysning och rådgivning.

Vidare finner utskottet det lämpligt att uppgiften att vara centralmyndighet

för verksamheten, som tills vidare skall ha försökskaraktär, i

avbidan på ytterligare erfarenheter anförtros åt arbetsmarknadsstyrelsen.»

2) beträffande arbetsmarknadsstyrelsens byggande

verksamhet och byråorganisationen av fröken Andersson,

herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett, att

dels den del av utskottets yttrande på s. 21, som börjar med orden

»Enligt utskottets» och slutar med orden »till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 137.

27

»Den ständiga minskningen under senare år av antalet till statligt beredskapsarbete

hänvisade arbetslösa beror ej blott på det successivt förbättrade

arbetsmarknadsläget utan också på arbetsmarknadsstyrelsens medvetna

strävan att, så snart det varit möjligt, bekämpa uppkommande lokal

arbetslöshet genom beviljande av byggnadstillstånd och detta mången gång

redan innan arbetslösheten givit sig till känna genom hjälpansökningar hos

arbetslöshetsnämnderna. För den händelse en mera svårartad kris på arbetsmarknaden

skulle uppstå, torde vidare de beredskapsåtgärder, arbetsplanerande

och ekonomiska, som alltsedan krigsslutet förberetts, vara avsedda

att sättas i funktion. Ett bibehållande av de statliga beredskapsarbetena

vid sidan av de allmänna arbeten i öppna marknaden, som således

skulle anordnas för sysselsättande av arbetslösa, synes därför medföra

en onödig dualism.

Om de statliga beredskapsarbetena avvecklas såsom hjälpform, bortfaller

nödvändigheten att med hänsyn till dem bibehålla arbetsmarknadsstyrelsens

byggande verksamhet och därmed också nödvändigheten att tillföra arbetsmarknadsstyrelsens

tekniska byrå byggande arbetsuppgifter i öppna marknaden,

motiverade med önskemålet att fullt utnyttja den tekniska personalen.

Då utskottet likväl för närvarande icke vill motsätta sig att arbetsmarknadsstyrelsen

tills vidare utrustas för att i egen regi bedriva beredskapsarbeten,

förutsätter utskottet att frågan om bibehållande i beredskapssyfte

av arbetsmarknadsstyrelsen som byggande verk ägnas fortlöpande uppmärksamhet

samt under beaktande av arbetsmarknadsutvecklingen göres

till föremål för förnyat övervägande.

Med det anförda torde syftet med motionen II: 267 om utredning rörande

beredskapsarbetenas slopande m. m. i huvudsak få anses vara tillgodosett.

Av det anförda följer vidare, att utskottet icke nu är berett att tillstyrka

yrkandet i motionen II: 450 om överflyttande av arbetsmarknadsstyrelsens

byggande verksamhet till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.»

dels första meningen i det stycke av utskottets yttrande på s. 21, som

börjar med orden »Vad härefter» och slutar med orden »av utskottet»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»Vad angår frågan om byråorganisationen innebär departementschefens

förslag, att två nya byråer, benämnda arbetsvårdsbyrån samt lokaliseringsoch

utredningsbyrån, tillkomma, medan sociala byrån, försvarsbyrån och

utlänningsbyrån utgå ur organisationen. Under hänvisning till vad utskottet

ovan anfört beträffande arbetsmarknadsstyrelsens byggande verksamhet

kan utskottet tills vidare godtaga detta förslag.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. i anledning av motionen II: 267 i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva tillkänna vad utskottet anfört;».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. a1 i texten