Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande blindoch dövstumundervisningen jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-13 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:139, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande blindoch dövstumundervisningen jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 139—H2.

Statsutskottets utlåtande nr 139.

1

Nr 139.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa frågor rörande blind- och dövstumundervisningen

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 liar Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna

271, 273, 279 och 283 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna

till Läroanstalter för blinda: Avlöningar ett förslagsanslag av 775 000

kronor,

till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar ett

förslagsanslag av 490 000 kronor,

till Dövstumskolorna: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 650 000 kronor,

till Dövstumskolorna: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor,

till Dövstumskolorna: Engångsanskaffning av utrustning m. m. ett reservationsanslag

av 90 000 kronor samt

till Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn ett förslagsanslag

av 60 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 103, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

7 mars 1952, framlagt de närmare förslag i dessa hänseenden, vilka framgå

av den följande redogörelsen, och därjämte till behandling upptagit vissa

frågor rörande den författningsmässiga regleringen av blindundervisningen,

vilka remitterats till lagutskott, samt rörande dövstumundervisningens

organisation.

l:o) Vissa frågor rörande dövstumundervisningens organisation.

Kungl. Maj:t har (avsnitt II, s. 4—35) föreslagit riksdagen att godkänna

av departementschefen under nämnda avsnitt förordade ändrade grunder

för dövstumundervisningens organisation.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Håstad och fröken Nygren väckt motion (II: 525), i vil
1

— Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt Nr 139—H2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 139.

ken hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att

frågan om inrättandet av en frivillig teoretisk fortsättningsskollinje för

studiebegåvad dövstum ungdom måtte bli föremål för förnyad utredning

i samband med en undersökning om förutsättningarna att på området åstadkomma

ett nordiskt samarbete samt att förslag i ämnet snarast framlägges

för riksdagen.

I statsrådsprotokollet har inledningsvis erinrats om att 191+5 års dövstumutredning

i sitt betänkande (SOU 1947: 64) föreslagit åtskilliga förbättringar

av dövstumundervisningen, av vilka de mera betydande gällde

upprättande av statliga förskolor, förbättring av dövstumskolomas lokalförhållanden,

nyanskaffning av apparatur och materiel samt förbättring av

fortsättningsskolundervisningen.

Departementschefen, som framhållit, att de förbättringar, som föreslagits

av utredningen eller i anslutning till dess betänkande, till en del genomförts

eller beslutats, har därefter till behandling upptagit vissa återstående

reformförslag av större betydelse.

Nuvarande organisation m. m. Utredningen föreslår, att uttrycket

»dövstumskola» utbytes mot »skola för döva» samt att motsvarande

förändring vidtages i fråga om andra benämningar, i vilka ordet

»dövstum» ingår. Utredningen framhåller, att stumheten, som är en följd

av dövheten och alltså icke beror på fel i talorganen, numera helt eller delvis

häves genom dövstumundervisningen. Namnfrågan är enligt utredningens

mening icke betydelselös. Ofta inlägger allmänheten i beteckningen

»dövstum» något av intellektuell undermålighet, och benämningen ger enligt

utredningens mening en skev uppfattning såväl om eleverna och deras

svårigheter som om skolans arbete och mål. Utomlands har man alltmera

frångått benämningen dövstumskolor.

Departementschefen ansluter sig till utredningens förslag och föreslår,

att ändringarna skola genomföras från och med den 1 juli 1953.

Elevernas fritidsverksamhet m. m. Dövstumutredningen

framhåller, att dövstumskolorna äro icke blott undervisnings- utan även

uppfostringsanstalter. Skolorna böra därför såvitt möjligt ersätta de naturliga

hemmen. I syfte att underlätta lärjungarnas långa vistelse vid dövstumskola

och göra den rikare och mera anpassad efter elevernas individualiteter

föreslår utredningen en rad åtgärder, bland dem en minskning

av timantalet per vecka för den obligatoriska undervisningen samt en omläggning

av dagordningen i avsikt att bereda mera sammanhängande fritid,

viss frihet för eleverna att med stigande ålder utnyttja sin tid för självvalda

intressen, frivillig undervisning i teckning och slöjd samt i Örebroskolan

sång. Ökad tid föreslås för gymnastik, lek och sport samt rytmik.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 139.

3

I samband härmed förordar utredningen, att ordinarie gymnastiklärartjänster

inrättas vid alla barndomsskolor.

Departementschefen, som erinrar om att åtgärder vidtagits för förbättring

av intematen, anför i detta sammanhang följande.

Av dövstumutredningen i övrigt föreslagna åtgärder för att öka elevernas

trivsel och gagna deras utveckling torde i stort sett böra genomföras.

Bland annat bör frivillig undervisning i förutnämnda övningsämnen anordnas

samt ökad tid anslås för gymnastik, lek, sport och rytmik. Jag kan dock

icke tillstyrka att ordinarie gymnastiklärartjänst inrättas med hänsyn

härtill.

Biträdande lärare. I anledning av ett av utredningen framlagt

förslag om anställande vid dövstumskolorna av biträdande lärare anför departementschefen

bland annat följande.

Det nu ifrågavarande förslaget åsyftar att bereda klassläraren möjlighet

att helt ägna sig åt den individuella tal- och hörundervisningen genom att

låta en biträdande lärare övertaga undervisningen av den övriga klassen.

Jag finner den föreslagna anordningen mycket värdefull och vill därför förorda,

att vid envar av de fem barndomsskolorna successivt anställes en

biträdande lärare, alltså sammanlagt fem sådana, varav två från och med

nästa budgetår.

Det synes mig lämpligast, att som biträdande lärare anställas småskollärare

med viss dövstumlärarutbildning. Två års specialutbildning synes

vara erforderlig. Lönegradsplaceringen torde böra bestämmas till Ce 16

(vid framtida ordinariesättning bör lönegraden bli Ca 17). Biträdande lärare

bör ha samma tjänstgöringsskyldighet som lärare i kunskapsämne. Frågan

om inredande av särskilda artikulationsrum torde icke nu böra upptagas

till behandling.

Vid barndomsskolorna har ett antal ämneslärare erhållit viss nedsättning

av tjänstgöringsskyldigheten för skötsel av skolans bibliotek eller vård av

dess undervisningsmateriel. För att lärarnas undervisningsskyldighet skall

kunna i ökad utsträckning utnyttjas för egentlig undervisning torde för

skötsel av bibliotek böra anslås arvoden ä 300 kronor eller för samtliga

barndomsskolor 1 500 kronor. Detta förslag bör genomföras från och med

nästa budgetår.

Fortsättning sskolorna. För de från barndomsskolorna avgående

dövstumma lärjungarna finnas följande fortsättningsskolor, nämligen

fortsättningsskolan i Vänersborg för gossar, lantbruksskolan å Broby

gård och fortsättningsskolan i Växjö för flickor.

Utbildningstiden för de manliga eleverna, vilken är obligatorisk, omfattar

4 eller, å viss linje, 3 år. För de kvinnliga eleverna är den obligatoriska linjen

liksom den därpå följande frivilliga 2-årig.

Dövstumutredningen har omprövat frågan om fortsättningsskolundervisningen

i dess helhet. Utredningen anser obligatorisk fortsättningsskolgång

böra bibehållas samt uppställer som önskemål en utbildningsform, vil
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 139.

ken på samma gång sörjer för behovet av fördjupade språkliga och allmänbildande

kunskaper och genom praktisk utbildning lägger grund för förvärvsarbetet

utan att inskränka på ett fritt yrkesval. Utredningen föreslår,

att fortsättningsskolplikten för dövstumma gossar minskas till två år och

att yrkesvalsramen vidgas samt att fortsättningsskolans praktiska utbildning

inriktas på grundläggande yrkesutbildning.

Utredningen har diskuterat två olika alternativ till fortsättningsskola,

vilka båda medge en organisation enligt de angivna riktlinjerna, nämligen

»Gö teborgsalternativet» och »Vänersborgsalternativet». Härom anför utredningen

bland annat följande.

Göteborgsalternativet. Enligt detta alternativ skulle den nuvarande

fortsättningsskolan i Vänersborg nedläggas och ersättas med en

internatskola i en stad med rikt förgrenat näringsliv, förslagsvis Göteborg.

Eleverna skulle bo på skolan och där erhålla sin teoretiska undervisning.

Yrkesutbildningen däremot skulle ske vid stadens yrkesskolor och inom det

enskilda näringslivet.

V änersborgsalternativet. Enligt detta alternativ bör fortsättningsskolan

i Vänersborg bibehållas samt reformeras i enlighet med

tidigare avgivna förslag. Skolplikten minskas till två år. Den teoretiska

undervisningen ökas till att omfatta 12 veckotimmar. Den praktiska utbildningen

inriktas mera på yrkesorientering och förberedande yrkesutbildning.

Nuvarande yrkeslinjer i snickeri, skrädderi, skomakeri och tapetseri

bibehållas. I enlighet med förslag av skolöverstyrelsen år 1944 inrättas en

metallutbildningslinje samt en särskild avdelning för utbildning av tempoarbetare

för metallindustrin. I övrigt synes man icke böra på förhand

binda sig vid vissa utbildningsyrken, utan i möjligaste mån anpassa urvalet

av dessa efter växlingarna i behovet och vunna erfarenheter. En utvidgning

av yrkesvalsramen åstadkommes genom ett intensivare utnyttjande

av de utbildningsmöjligheter, som stadens och grannstaden Trollhättans

yrkesskolor och näringsliv erbjuda.

Utredningen förordar för sin del en organisation enligt Vänersborgsalternativet

och föreslår, att nuvarande rektorstjänst i Cb 8 vid upptagningsoch

fortsättningsskolorna i Vänersborg uppdelas på två rektorstjänster i

Cb 6, en för vardera skolan. Skolöverstyrelsen tillstyrker minskning av fortsättningsskolplikten

för gossar till två år och ökning av den teoretiska utbildningen

till 12 veckotimmar. Överstyrelsen föreslår dock avkortning av

arbetsåret från 46 till 39 veckor i fråga om de båda obligatoriska åren.

Vad angår fortsättningsskolans organisation, förordar överstyrelsen Göteborgsalternativet.

Såsom en övergångsanordning i avvaktan på att Vänersborgsskolan skall

kunna nedläggas bör enligt överstyrelsens mening en provisorisk skola med

25 elever anordnas i Göteborg. Kostnaderna härför ha i november 1948 beräknats

till sammanlagt 78 000 kronor. Å andra sidan beräknas anslagen

till Vänersborgsskolan kunna minskas med cirka 40 000 kronor, varjämte

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 139. 5

en reducering av arbetsåret skulle medföra avsevärda besparingar i omkostnadsanslagen.

Överstyrelsen för yrkesutbildning tillstyrker i stort sett utredningens förslag,

ehuru överstyrelsen helst vill se Göteborgsalternativet genomfört. I en

inom överstyrelsen upprättad promemoria har vidare frågan om möjligheterna

att i Göteborg försöksvis anordna en yrkesutbildning för dövstumma

pojkar närmare behandlats.

I fråga om lantbruksskolan å Broby föreslår utredningen endast den ändringen,

att den nuvarande uppdelningen i eu mera allmänt förberedande

jordbruksutbildning om tre arbetsår samt en ettårig mera speciell utbildning

ändras till en obligatorisk allmänt förberedande jordbruksutbildning

på två år samt därefter en frivillig utbildning om högst två år. Organisationen

av fortsättningsskolan i Växjö bör enligt utredningen bibehållas

i sina grunddrag.

Utredningen framhåller slutligen i fråga om undervisningen i fortsättningsskola,

att flera av de intellektuellt gott utrustade bland de dövstumma

pojkarna och flickorna ha intresse av en fortsatt teoretisk skolgång efter

barndomsskolans slut och förutsättningar att tillgodogöra sig en sådan. Utredningen

föreslår därför, att en tvåårig teoretisk fortsättningsskollinje inrättas

vid Manillaskolan, under förutsättning att minst sex lärjungar (från

hela landet) anmäla sig. Undervisningen bör avse att ge en fördjupad språklig

och allmän bildning samt att öka elevernas tal- och avläsefärdighet.

Skolöverstyrelsen tillstyrker förslaget. Svenska dövstumläraresällskapet

avstyrker däremot förslaget. Sällskapet anser en teoretisk linje utan svårighet

kunna ordnas inom ramen för nuvarande fortsättningsskolorganisation.

Departementschefen anför till en början bland annat följande angående

bakgrunden till den föreslagna omläggningen av fortsättningsskolundervisningen

för dövstumma ynglingar.

Otvivelaktigt har den obligatoriska utbildningen i fortsättningsskolorna

varit till gagn för ett avsevärt antal dövstumma. För ynglingarnas del har

emellertid utbildningens begränsning till ett fåtal yrken medfört, att olikheter

i intressen och anlag blott i ringa mån kunnat tillgodoses. Många

dövstumma ynglingar ha nödgats ägna 3—t år åt att lära sig ett annat

yrke än de haft håg och fallenhet för eller i varje fall sedermera kommit

att utöva. Under de senare årens goda konjunkturer på arbetsmarknaden

har ett stort antal manliga dövstumma dragits till industrin och andra

arbetsområden, där de icke haft egentlig användning för yrkesutbildningen

i fortsättningsskolorna. Visserligen hade man år 1938 sökt skapa ytterligare

yrkesvalsmöjligheter genom att införa ett dispenssystem, innebärande

att en dövstum kan med visst statligt stöd få yrkesutbildning utanför

skolan, men en alltför restriktiv tillämpning synes ha orsakat, att dessa

möjligheter icke utnyttjats tillräckligt.

I fråga om själva förslaget till omläggning av undervisningen i fortsättningsskola

uttalar departementschefen i huvudsak följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 139.

Dövstumutredningens förslag till omläggning av fortsättningsskolundervisningen

för dövstumma ynglingar innebär, att man frångår kravet på att

den manliga fortsättningsskolan skall obligatoriskt meddela fullständig yrkesutbildning.

En dylik avses skola förvärvas under en fortsatt 2-årig frivillig

utbildning i skolan eller utanför denna. Jag finner den föreslagna omläggningen

böra genomföras från och med arbetsåret 1953/54.

Omläggningen av den obligatoriska utbildningen torde vara en förutsättning

för att yrkesvalsramen skall kunna vidgas. Visserligen kan i en

del fall uppkomma risk för att dövstumma icke skaffa sig tillräcklig yrkesutbildning

och kanske därför drabbas av arbetslöshet, om arbetstillgången

skulle försämras. Emellertid blir utbildningen obligatorisk under två år,

vilken tid är den vanligaste utbildningstiden i yrkesskolorna. Dövstumkonsulenterna

och skolmyndigheterna torde dock böra tillse, att varje dövstum

yngling erhåller den utbildning, som kan anses liimplig för honom;

där så erfordras böra myndigheterna genom föreställningar söka förmå

elever och målsmän att inse vikten av ordentlig yrkesutbildning.

Vid yrkesutbildning utanför fortsättningsskolan böra de dövstumma

ynglingarna — liksom flickorna i motsvarande fall — under två år efter

den obligatoriska tiden äga rätt till samma av statsmedel bekostade förmåner

som om dessa år vore obligatoriska.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att även den årliga obligatoriska lästiden

i fortsättningsskolorna, nu 46 veckor, skulle avkortas. En sådan avkortning

synes önskvärd, men frågan torde böra prövas i samband med

behandlingen framdeles av lärarlönesakkunnigas betänkande om arbetsläramas

anställningsförhållanden.

Övergången till tvåårig obligatorisk skolutbildning torde komma att medföra

betydande kostnadsminskningar.

I valet mellan Göteborgs- och Vänersborgsalternativen har departementschefen

stannat för det sistnämnda och därvid anfört i huvudsak följande.

Göteborgsalternativet är givetvis överlägset i fråga om möjligheterna att

bereda de dövstumma ynglingarna tillfälle att välja mellan ett stort antal

yrken. Skolöverstyrelsen framhåller, att detta alternativ enligt överstyrelsens

erfarenhet bäst motsvarar de krav, som ungdomarna själva och deras

målsmän önska få tillgodosedda. I detta hänseende bör dock nämnas, att

förhållandena vid Vänersborgsskolan numera ändrats såtillvida som hösten

1951 10 lärjungar av 27 utbildades utanför skolan vid stadens yrkesskola

eller hos företag i staden eller i Trollhättan. Önskemål om annan yrkesutbildning

än som kan erhållas vid fortsättningsskolan ha alltså tillmötesgåtts.

Överstyrelsen har vidare uttalat, att ett nytt elevhem måste uppföras

vid Vänersborgsskolan, då nuvarande förhyrda förläggningar icke

anses tillfredsställande, samt att verkstadslokalerna i skolan måste underkastas

genomgripande reparation och ombyggnad. Även Vänersborgsalternativet

skulle alltså enligt överstyrelsens mening medföra stora byggnadskostnader;

överstyrelsen anser det för övrigt möjligt att i Göteborg till

en början förhyra skollokaler och inackordera eleverna i privata hem. Vad

angår lokalfrågorna må framhållas, att förhållandena vid Vänersborgsskolan

också i dessa avseenden numera förbättrats. Såsom ett skäl för

Göteborgsalternativet har vidare nämnts, att ynglingarna i Göteborg lättare

skulle komma i kontakt med hörande och med sin blivande arbetsmiljö.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 139.

7

Skälet till att dövstumutredningen förordat Vänersborgsalternativet

torde ha varit svårigheterna att undervisa dövstumma i vanliga skolor,

vilket särskilt angivits gälla grundläggande utbildning och svagare begåvade

elever. Skolöverstyrelsen har invänt, att svårigheterna i åtskilliga fall

torde bli desamma — i en del fall till och med större — enligt Vänersborgsalternativet,

då detta ju också innebär, att yrkesutbildningen skulle kunna

förvärvas utanför dövstumskolan.

Enligt min mening kunna hittillsvarande erfarenheter knappast sägas ge

tillräckligt stöd för uppfattningen, att särskild yrkesutbildningsanstalt för

dövstumma icke är behövlig. Undervisningen av dövstumma i yrkesskolor

för fullsinnade möter svårigheter i fråga om de teoretiska och grundläggande

momenten samt arbetsanvisningarna. Svårigheterna äro särskilt betydande

vad angår mindre begåvade dövstumma. Mera begåvade och elever

med större hörselrester torde däremot bättre kunna tillgodogöra sig utbildningen

i vanliga yrkesutbildningsanstalter. Man skulle möjligen kunna

tänka sig olika fortsättningsskolor för olika kategorier av dövstumma. Det

är dock icke bara fråga om huruvida utbildning i vanliga skolor är möjlig

utan även om den medför övervägande fördelar för de dövstumma. Det

synes föreligga starka skäl för åsikten, att om särskild yrkesutbildning för

dövstumma kan anordnas, den är att föredraga i flertalet fall. Därest Vänersborgsskolan

utbygges på föreslaget sätt, torde den fylla ett behov.

Vänersborgsskolan representerar ett värde, ingalunda blott ekonomiskt,

som knappast bör spolieras, om man icke är säker på att vad som sättes i

stället är bättre. Det är icke osannolikt, att en fortsättningsskola i Göteborg

måste förses med särskilda yrkesavdelningar för dövstumma, i vilket

fall nedläggandet av Vänersborgsskolan skulle framstå såsom särskilt opåkallat.

För att de dövstummas yrkesvalsram skall kunna vidgas är det

emellertid nödvändigt att anlita också yrkesutbildningsmöjligheterna utanför

dövstumskolan. För de fall, då yrkesutbildning utanför dövstumskolan

anses lämplig, synes Vänersborg och Trollhättan äga så många utbildningsmöjligheter,

att de i stort sett torde motsvara behovet. I frågan huruvida

Göteborgsalternativet i miljöhänseende är bättre än Vänersborgsalternativet

råda delade meningar; jag är icke övertygad om att Göteborgsmiljön

är att föredraga.

Med hänsyn till vad som anförts finner jag det emellertid värdefullt,

om erfarenhet av en utbildning i Göteborg i anslutning till vad som föreslagits

i den inom överstyrelsen för yrkesutbildning upprättade promemorian

kunde vinnas. Jag vill därför tillstyrka, att från Vänersborgsskolan

arbetsåret 1953/54 — då nästa nyintagning sker — utsändes en försöksavdelning

om cirka 12 elever för avsedd undervisning i Göteborg eller

Mölndal. Frågan om hur detta försök skall utformas torde böra upptagas

till närmare granskning vid behandlingen av anslagsäskandena för budgetåret

1953/54.

Med hänsyn till vad jag sålunda föreslagit anser jag mig icke böra nu

ifrågasätta någon utbyggnad eller annan organisatorisk förändring av

Vänersborgsskolan. Jag föreslår alltså icke någon ändring beträffande rektorstjänsten.

Om någon ordinarie tjänst vid skolan skulle bli ledig, bör den

icke nu återbesiittas med ordinarie innehavare. Om försöksavdelningens

förläggning till Göteborg skulle medföra en minskad beläggning av Vänersborgsskolans

elevhem, torde detta böra föranleda en önskvärd reducering

av elevantalet per rum.

Vad i övrigt angår fortsättningsskolundervisningen för dövstumma,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 139.

kan jag icke nu tillstyrka, att teoretisk undervisning meddelas även under

de frivilliga utbildningsåren vid skolorna. Den av dövstumutredningen

föreslagna teoretiska fortsättningsskolundervisningen vid dövstumskolan

i Örebro anser jag mig icke heller för närvarande kunna förorda.

Vid Växjöskolan för flickor torde kontorsutbildningen böra förbättras; jag

upptager i det följande till behandling frågan om ökad medelsanvisning

för ändamålet. Inrättandet av en teoretisk fortsättningsskollinje kan jag

icke tillstyrka. Om i något fall teoretisk vidareutbildning — med befrielse

från skolgång i fortsättningsskola — skulle anses motiverad, torde skolans

medverkan härtill böra inskränka sig till stöd åt enskilda studier.

Till stöd för det i motionen II: 525 framförda yrkandet i fråga om en

frivillig teoretisk fortsättningsskollinje för studiebegåvad dövstum ungdom

har anförts bland annat följande.

Bland den dövstumma ungdomen finnas liksom bland normalungdomen

personer med varierande intellektuella förutsättningar. För de intellektuellt

rikare utrustade och mera ambitiösa ungdomar, vilka äga förutsättningar

att tillgodogöra sig högre bildning än som meddelas inom den nuvarande

dövstumskolorganisationens ram, föreligga för närvarande mycket svåröverstigliga

hinder att erhålla en vidgad teoretisk skolning. Dövstumutredningen

har anvisat en väg att på föga kostnadskrävande sätt söka åtminstone

i någon mån undanröja dessa hinder och därigenom ge ifrågavarande

ungdomar en start i livet, som motsvarar deras intellektuella förutsättningar.

Erfarenheterna från liknande fortsatt teoretisk utbildning för dövstumma

i andra kulturländer ha klart visat värdet av densamma.

Enligt vår mening är genomförandet av förslaget om en teoretisk frivillig

fortsättningsskollinje för gott begåvade dövstumma ett synnerligen önskvärt

och nödvändigt komplement till den ändrade fortsättningsskolorganisation

som föreslås i propositionen. Med hänsyn till den ringa omfattning,

som linjen beräknas erhålla, och i syfte att vinna en bredare grundval för

densamma kan möjligen ifrågasättas att närmare undersöka i vad mån en

gemensam verksamhet på området för samtliga nordiska länder kunde

komma till stånd.

Lärarutbildningen. Beträffande lärare i kunskapsämnen föreslår

utredningen, att den nuvarande studiegången med ett seminarieår och

ett provår ersättes med en tvåårig seminarieutbildning med förbättrad undervisning.

Seminariet föreslås definitivt förlagt till dövstumskolan i Stockholm.

Rektor och lärare vid skolan föreslås uppflyttade till högre lönegrader,

varjämte förslaget innebär höjning av vissa arvoden och medelsanvisning

till materiel in. m. Utbildningen av vårdanstalts- och förskolelärarinnor

avses skola ske genom en ettårig seminariekurs. Utredningen föreslår

även viss utbildning för andra befattningshavare vid dövstumskolorna.

Departementschefen har i huvudsak biträtt vad utredningen sålunda

föreslagit.

I fråga om lönegradsplacering för rektor m. m. har departementschefen

anfört följande.

I ärendet har föreslagits högre lönegradsplacering för rektor och lärare

vid Manillaskolan. Jag är icke för närvarande beredd att taga ställning till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 139.

9

frågan, huruvida rektor bör erhålla ersättning för seminariearbetet i form

av högre lönegradsplacering eller på annat sätt, och icke heller till spörsmålet

om nämnda lärares löneställning. Preliminärt räknar jag i det följande

med viss ändring av rektors arvoden. För nästa budgetår beräknar jag

vidare vissa förhöjda arvoden åt föreståndare och lärare vid seminariet.

Utredningen har föreslagit, att för teknisk utrustning åt seminariet

skulle anvisas ett engångsanslag av 10 000 kronor samt att medelsanvisningen

till seminariets bibliotek skulle ökas. Jag biträder detta förslag;

frågan om medelsanvisningen för nästa budgetår behandlar jag i det följande.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att jag förutsätter, att statsverket

icke åsamkas kostnader för de studiebesök vid andra skolor m. m.,

som utredningen ansett önskvärda.

Dövstumutredningen har vidare föreslagit, att jämväl annan personal

vid dövstumskolorna än ämneslärare skulle få dövstumpedagogisk utbildning.

Ehuru jag inser behovet och värdet av en dylik utbildning, anser

jag mig icke kunna förorda, att statsverket åsamkas särskilda kostnader

härför. Det torde vara möjligt att vid varje skola anordna en enklare utbildning

av ifrågavarande slag utan särskild kostnad.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

i de frågor rörande dövstumundervisningens organisation, som

behandlats i förevarande avsnitt av propositionen, i väsentliga delar följt

dövstumutredningens förslag. Vid sina överväganden huruvida en tvåårig

fortsättningsskola för dövstumma ynglingar bör förläggas till Göteborg

eller Vänersborg har departementschefen sålunda stannat för att icke nu

ifrågasätta någon organisatorisk förändring av den nuvarande Vänersborgsskolan.

I anslutning till vad skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning

anfört i denna fråga har departementschefen emellertid föreslagit,

att en avdelning om 12 elever från Vänersborgsskolan från och med

arbetsåret 1953/54 försöksvis skall förläggas till Göteborg.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört i fråga om nämnda fortsättningsskolas förläggning liksom

ej heller mot de riktlinjer i övrigt för dövstumundervisningens organisation,

som departementschefen uppdragit. Utskottet tillstyrker därför bifall

till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Vad angår motionen II: 525, i vilken hemställts om förnyad utredning

av frågan om en teoretisk fortsättningsskollinje i samband med en undersökning

av förutsättningarna för ett nordiskt samarbete på området, vill

utskottet uttala, att goda skäl synas anförda för att en sådan utredning

kommer till stånd. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen II: 525.

I anledning av förslag av skolöverstyrelsen om avkortning från nuvarande

40 veckor av den årliga obligatoriska lästiden i fortsättningsskolorna

har departementschefen uttalat, att en sådan avkortning vore önskvärd,

men att frågan syntes böra prövas i samband med behandlingen framdeles

av lärarlönesakkunnigas betänkande om arbetslärarnas anställningsförhållanden.

Utskottet, som vill erinra om att undervisningstiden vid fortsätt
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 139.

ningsskolan i Växjö för talundervisade dövstumma flickor genom beslut

av Kungl. Maj:t provisoriskt avkortats under de båda sista läsåren, vill

för sin del uttala, att något hinder enligt utskottets mening icke bör möta

mot en fortsatt provisorisk avkortning av lästiden vid fortsättningsskoloma,

i den mån Kungl. Maj:t finner en sådan avkortning önskvärd i avvaktan

på att slutlig ställning kan tagas till frågan om undervisningstidens

längd.

Kungl. Maj:ts förslag i nu ifrågavarande del har icke i vidare mån än

som framgått av det föregående givit utskottet anledning till erinran eller

uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 7 mars 1952 under avsnittet

II förordade grunder för dövstumundervisningens

organisation;

b) med bifall till motionen II: 525 i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla om utredning i det i motionen angivna hänseendet.

2:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (avsnitt

III, punkt 1, s. 35—38) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1952/53, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för läroanstalterna

för blinda, vilka föranledas av vad departementschefen förordat, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för läroanstalterna för

blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock

till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 797 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Liljedahl m. fl. väckt motion (II: 524), i vilken

hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition

nr 103 ville besluta,

att inrätta 6 biträdande husmoderstjänster varav 2 för budgetåret

1952/53, den ena vid Tomteboda blindinstitut och den andra vid ett av

dövstumintematen, samt

att utöver vad som föreslagits i propositionen inrätta ytterligare 4 vårdarinnetjänster,

fördelade efter behov till Tomteboda blindinstitut och dövstumskoleintematen,

och

att uppräkna det i propositionen föreslagna beloppet till erforderlig

storlek.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 139.

11

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak dels uppflyttning i högre lönegrad

i enlighet med riksdagens i skrivelsen 1951: 378 anmälda beslut av

vissa tjänster för vård- och ekonomipersonal, dels vissa arvodesförbättringar,

dels ock inrättande vid institutet å Tomteboda av ytterligare en

tjänst som vårdarinna i lönegraden Ce 7. Av skolöverstyrelsen gjorda framställningar

beträffande införandet av ett åttonde teoretiskt skolår och inrättande

av en tjänst som biträdande husmoder vid institutet har departementschefen

ansett sig icke nu kunna tillstyrka.

I motionen II: 52J+ har beklagats, att departementschefen icke nu ansett

sig kunna tillstyrka skolöverstyrelsens förslag om inrättandet av biträdande

husmoderstjänster dels vid Tomteboda blindinstitut och dels vid de

större dövstumskoleinternaten samt ytterligare 4 vårdarinnetjänster vid

Tomteboda och 5 vårdarinnetjänster vid dövstumskoleinternaten. Behovet

av dessa tjänsters inrättande hade framhållits redan i skolöverstyrelsens

petita till 1950 års riksdag och framförts ytterligare i samband med anslagsäskanden

till 1951 och 1952 års riksdagar. Vidare har anförts bland

annat följande.

En utvidgning av personalen synes oss väl berättigad. Dessa barn fordrar

på grund av sitt lyte en alldeles särskild tillsyn och särskilt stöd och förståelse

för att rätt kunna utvecklas. Det är därför av stor betydelse att det

både för deras utveckling och deras trygghet finnes tillräcklig vårdpersonal.

Ett ytterligare skäl för inrättande av biträdande husmoderstjänster synes

oss vara det, att, då husmodern numera har reglerad arbetstid, det är av

behovet påkallat att kvalificerad ersättare för henne finnes.

Det synes oss önskvärt att riksdagen vid behandlingen av denna proposition

i princip toge ställning till skolöverstyrelsens förslag beträffande inrättandet

av biträdande husmoderstjänster, liksom departementschefen

gjort då det gäller inrättandet av biträdande lärartjänster, även om man

inte för dagen anser sig kunna tillstyrka samtliga tjänsters inrättande.

Utsfcottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Vad angår motionen II: 524, vilken berör såväl förevarande anslag som

anslaget till avlöningar vid dövstumskolorna, har utskottet visserligen funnit

skäl tala för ett bifall till det i motionen gjorda yrkandet men dock icke

ansett sig nu kunna tillstyrka, att beslut fattas om inrättande av de i motionen

avsedda tjänsterna. Motionen torde därför icke böra av riksdagen

bifallas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 524, såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för läroanstalterna för blinda,

vilka föranledas av vad departementschefen förordat,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 139.

b) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 360 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 17 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 230 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 190 000

Summa kronor 797 000

c) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 797 000 kronor.

3:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 38 och 39), vilket

innebär en anslagshöjning med 94 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte, vilka föranledas av vad departementschefen

anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 120 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 11 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 256 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 121 300

Summa kronor 509 000

c) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1952/53 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 509 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 139.

13

4:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s.

39—43) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för dövstumskolorna, som föranledas av vad

departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för dövstumskolorna, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53, dels ock till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 754 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft den i det

föregående under punkten 2 angivna motionen II: 521+. Beträffande vad i

motionen anförts och yrkats torde få hänvisas till nyssnämnda punkt.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande, nämligen dels uppflyttning

i högre lönegrad av viss vård- och ekonomipersonal, delvis föranledd

av riksdagens i skrivelsen 1951:378 anmälda beslut, dels vissa arvodesförbättringar,

dels ock inrättande av två tjänster som biträdande lärare

i lönegraden Ce 16.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Vad angår det i motionen II: 524 gjorda yrkandet, såvitt detsamma berör

förevarande anslag, får utskottet hänvisa till vad utskottet anfört därom

under punkten 1.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 524, såvitt här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för dövstumskolorna, som

föranledas av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... 1 095 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 77 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis...................... 920 000

4. Itörligt tillägg, förslagsvis ............. 662 000

Summa kronor 2 754 000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 139.

c) till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 754 000 kronor.

5:o) Dövstumskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 4, s. 43—46), vilket innebär en anslagshöjning med 175 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 1 234 000 kronor.

6:o) Dövstumskolorna: Engångsanskaffning av utrustning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 46—48), vilket innebär

en ökning av medelsanvisningen för ändamålet med 34 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Engångsanskaffning

av utrustning m. m. för budgetåret 1952/53 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

124 000 kronor.

7 :o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 48—52), vilket innebär dels

en höjning av statsbidraget till ifrågavarande förskolor och skolhem från

800 till 1 200 kronor för varje intaget barn, dels ock en anslagshöjning med

89 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 7 mars 1952 förordad

ändring av grunderna för statsbidrag till förskolor och skolhem

för dövstumma barn, att tillämpas från och med budgetåret

1952/53,

b) till Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma

barn för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

Stockholm den 13 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Närvarande: se under utlåtandet nr 142.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:287 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj: Is i statsverkspropositionen gjorda framställning angående bcredskapsstat för för svar sväsendet för budgetår a1 i texten