Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda jramställningar om anslag för budgetåret 1952/53 till stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter och elever vid folkhögskolor jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:142, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda jramställningar om anslag för budgetåret 1952/53 till stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter och elever vid folkhögskolor jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 1^2.

Nr 142.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda jramställningar om anslag för budgetåret

1952/53 till stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter

och elever vid folkhögskolor jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkten

215 s. 280—282 och punkterna 269, 359 och 360 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1952) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1952/53 dels till Stipendier åt lärjungar

vid högre läroanstalter anvisa ett förslagsanslag av 13 800 000 kronor, varav

högst 5 000 000 kronor må användas till behovsstipendier, dels ock till

Folkhögskolor: Stipendier åt elever anvisa ett förslagsanslag av 2 600 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Nils Theodor Larsson och Bengtson (I: 34) och den andra inom

andra kammaren av herr Ericsson i Näs m. fl. (II: 19), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta att grundstipendiebeloppet måtte höjas från

för närvarande 500 kronor till 600 kronor per elev,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sundelin (I: 270) och den andra inom andra kammaren av herr

Widén m. fl. (II: 354), i vilka hemställts, dels att riksdagen måtte uttala

l:o) att villkoren för erhållande av statsstipendier för studier vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter (SFS nr 552/1946) ändras i enlighet

med det av studielånenämnden i betänkande av den 23 juni 1949 (SOU

1949: 41) framlagda förslaget, 2:o) att grundstipendium må utgå med 540

kronor för läsår och behovsstipendium må utgå med 675 kronor för läsår,

dels ock att riksdagen måtte till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 17 300 000

kronor, varav högst 5 000 000 kronor må användas till behovsstipendier.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna II: 19 och II: 354.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr ljf®.

1 :o) Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter.

Bestämmelser angående ifrågavarande statsstipendier äro meddelade i

kungörelsen 1946: 552. Stipendierna äro av två slag, grundstipendier, som

utgå utan behovsprövning, och beliovsstipendier. Till behovsstipendier må

under innevarande budgetår användas högst 4 300 000 kronor.

Studielånenämnden erinrar i anslagsäskanden för nästa budgetår om sitt

den 23 juni 1949 avgivna betänkande angående studiehjälpverksamheten

vid de allmänna läroverken m. fl. statliga och statsunderstödda läroanstalter

(SOU 1949: 41). Medelsbehovet vid ett genomförande av vissa i detta

betänkande framlagda förslag beräknar nämnden till 15 540 000 kronor

eller — om en viss uppräkning av stipendiebeloppen vidtages med hänsyn

till penningvärdets försämring — till 17 300 000 kronor. Vid endast en

mindre förändring i stipendiegrundema beräknar nämnden, att förevarande

anslag bör uppföras med 13 800 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Jag är icke beredd förorda, att en omläggning redan från och med nästa

budgetår genomföres av studiehjälpverksamheten i anslutning till studielånenämndens

i förutnämnda betänkande framlagda förslag. I avvaktan

på en dylik omläggning framstår det emellertid som synnerligen önskvärt,

att den av penningvärdets försämring förorsakade sänkningen av stipendiernas

realvärde i möjligaste mån motverkas åtminstone i vad avser behovsstipendiema.

Med hänsyn härtill tillstyrker jag nämndens alternativa

förslag om en uppräkning av dessa stipendiers maximibelopp från nuvarande

540 kronor till 630 kronor.

Den ekonomiska utvecklingen sedan förevarande stipendiers tillkomst

år 1946 har medfört icke blott prisstegringar utan även en allmän inkomstökning.

Detta måste givetvis påverka de siffermässiga normer, efter vilka

de stipendiesökandes behov av ekonomisk hjälp bedömes. Om nämligen

dessa normer få förbli oförändrade, innebär detta i själva verket en skärpning

av de ekonomiska krav, som gälla för erhållande av behovsstipendium,

och detta- i sin tur medför, att den kategori, som kan komma i fråga till

sådant stipendium, blir allt mindre. Normerna böra därför anpassas efter

det ändrade läget. Jag förutsätter å andra sidan, att därvid iakttages, att

någon utvidgning i förhållande till vad som gäller för innevarande budgetår

icke må ske av den kategori, som med hänsyn till sitt ekonomiska

läge kan erhålla behovstipendium.

Studielånenämndens beräkning av medelsbehovet har icke givit mig

anledning till erinran. Jag föreslår därför, att anslaget för nästa budgetår

höjes med 1 600 000 kronor till 13 800 000 kronor, varav högst 5 000 000

kronor böra få användas till behovsstipendier.

2:o) Stipendier åt elever vid folkhögskolor.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget höjes med 400 000 kronor enligt

följande sammanställning:

3 — Biliang till riksdagens protokoll 1952. G saml. Nr ISO — H2.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr lJf2.

1. Ökning av stipendiebeloppen per elev med 15 procent........ 320 000

2. Högre elevantal samt nytillkomna skolor .................. SO 000

Summa ökning kronor 400 000

Som motivering för förslaget under 1. anför överstyrelsen följande.

På grund av de stegrade levnadskostnaderna föreslår överstyrelsen i samråd

med överstyrelsen för yrkesutbildning och lantbruksstyrelsen, att stipendiebeloppen

per elev i de olika behovsgrupperna höjas från respektive

90, 60 och 30 kronor per månad till respektive 105, 70 och 35 kronor per

månad, vilket i runt tal innebär en höjning med 15 procent. För elev vid

folkhögskola i stad från annan ort än skolorten, vilken icke kan beredas

inackordering i elevhem, böra i nämnda behovsgrader i stället för som nu

högst respektive 115, 85 och 55 kronor beräknas högst respektive 130, 95

och 60 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

De nuvarande maximibeloppen för stipendier åt folkhögskolelever bestämdes

åren 1946 och 1947. På grund av levnadskostnadernas stegring

böra beloppen höjas. Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag om att

maximibeloppen skola höjas med i princip 15 procent. De generella beloppen

böra sålunda ökas på sätt överstyrelsen föreslagit till 105, 70 och 35

kronor per månad. De särskilda beloppen för viss elevkategori vid folkhögskola

i stad böra, för att lämplig relation till statsstipendiema för läroverkselever

m. fl. skall ernås, endast höjas till 125, 95 och 60 kronor per

månad. I övrigt ifrågasätter jag icke någon ändring beträffande de stipendier,

som utgå ur anslaget. Därest riksdagen icke framställer erinran mot

de av mig förordade höjningarna av stipendiernas maximibelopp, torde det

få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om dessa höjningar.

Anslaget torde i överensstämmelse med överstyrelsens förslag böra

ökas med 400 000 kronor till 2 600 000 kronor.

Utskottet får erinra om att Kungl. Maj:t i särskild proposition till innevarande

års riksdag (nr 220) framlagt förslag angående studiehjälpverksamheten

vid de allmänna läroverken m. fl. läro- och utbildningsanstalter,

grundat på ovannämnda av studielånenämnden år 1949 framlagda betänkande

i ämnet. Det studiehjälpsystem, som i propositionen föreslås, avses

skola börja tillämpas först budgetåret 1953/54. Utskottet kommer att i

annat sammanhang behandla ifrågavarande proposition.

Vad angår Kungl. Maj:ts i det föregående redovisade förslag tillstyrker

utskottet bifall till desamma och är icke berett att biträda de i motionerna

I: 34 och II: 19 samt I: 270 och II: 354 framställda yrkandena.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 34 och II: 19 samt

I: 270 och II: 354,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 11$.

a) till Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter för

budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 13 800 000 kronor, varav högst 5 000 000

kronor må användas till behovsstipendier;

b) till Folkhögskolor: Stipendier åt elever för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 600 000 kronor.

Stockholm den 13 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Iwar Anderson, Näsgård,

fröken Andersson, herrar Leander, Gillström, Eric Ericson, Näsström,

Sundelin, Bergh, Hesselbom, Edvin Thun, Bergman, Söderquist och Nils

Theodor Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Svensson i Grön vik, Mårtensson

i Uddevalla, Wallentheim, Svensson i Ljungskile, Lindholm, Ståhl, Staxäng,

Hoppe, Kollberg, Kyling, Thapper, Onsjö, Gustafsson i Skellefteå och

fröken Nygren.

Reservation

av herrar Näsgård och Nils Theodor Larsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:290 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1952/53 till stipendier åt lärjun a1 i texten