Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-13 · 50 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 48 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:144, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr l\b.

1

Nr 144.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

anslag till främjande av bostadsförsörjningen m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln, punkterna

62—-66, samt under kapitalbudgeten: socialdepartementet, föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna

följande anslag:

A. Driftbudgeten.

Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbygg
-

nadslån, förslagsanslag................................ 8 000 000

Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer, förslagsanslag

.......................................... 47 000 000

Särskilda bostadsrabatter, reservationsanslag.............. 1 950 000

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

reservationsanslag .................................... 13 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag 11 000 000

B. Kapitalbudgeten.

Under statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsbyggande, investeringsanslag........ 450 000 000

Under fonden för låneunderstöd:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, investeringsanslag.

.............................................. 180 000 000

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder,

investeringsanslag .................................... 100

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier, investeringsanslag 1 500 000

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 128, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 14 mars

1952, föreslagit riksdagen att

t — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr lifr.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 114.

I. godkänna av departementschefen förordade ändringar i olika avseenden

från och med den 1 juli 1952 av grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten

till förmån för bostadsförsörjningen;

II. medgiva, att räntefoten för lantarbetarbostadslån, vilka må komma att

beviljas under budgetåret 1952/53, bestämmes till 3,2 5 % ;

III. medgiva att för budgetåret 1952/53

dels preliminära beslut angående lån, som skola utgå från lånefonden för

bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp av 380 000 000 kronor,

dels preliminära beslut angående lån, som skola utgå från anslaget till

tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, må meddelas intill ett belopp

av 210 000 000 kronor,

dels av det senast för budgetåret 1947/48 anvisade investeringsanslaget

till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet må disponeras ett belopp

av 4 000 000 kronor;

IV. för budgetåret 1952/53 anvisa

a) å driftbudgeten under femte huvudtiteln

1) till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån

ett förslagsanslag av 7 000 000 kronor;

2) till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag

av 47 000 000 kronor;

3) till Särskilda bostadsrabatter ett reservationsanslag av 900 000 kronor;
4)

till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag

av 15 000 000 kronor;

5) till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag av

11 000 000 kronor;

6) till Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska

frågor ett reservationsanslag av 100 000 kronor;

b) å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder

1) till Lånefonden för bostadsbyggande ett investeringsanslag av

450 000 000 kronor;

2) till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien ett

investeringsanslag av 4 000 000 kronor;

c) å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

1) till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett investeringsanslag

av 180 000 000 kronor;

2) till Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder ett investeringsanslag

av 100 kronor;

3) till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor;

V. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 å kapitalbudgeten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 744.

3

under statens utlåningsfonder till Lånefonden för bostadsbyggande anvisa

ett investeringsanslag av 75 000 000 kronor.

I samband med Kung!. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft följande motioner, nämligen

från första kammaren

I: 70 av herr Falk,

1: 439 av herr Norling in. fl.,

1: 440 av herr Ewerlöf m. fl.;

från andra kammaren

II: 22 av herr Wedén in. fl.,

II: 81 av herr Jansson i Hällefors,

II: 559 av herr Hjalmarson m. fl.,

II: 561 av herr Persson i Växjö samt

II: 562 av herr Lager m. fl.

Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.

Propositionen.

BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN OCH BYGGNADSMARKNADEN.

Angående en i propositionen lämnad sammanfattning av bostadsstyrelsens

uppgifter om bostadsbyggandet, bostadsbristen och bostadsefterfrågans tillväxt

får utskottet hänvisa till propositionen s. 3 och 4. I denna redovisas

vidare en av bostadsstyrelsen upprättad promemoria med förslag till åtgärder

för bättre utnyttjande av arbetskraft och material vid byggnadsproduktionen

(propositionen s. 4—6) samt infordrade yttranden (s. 6—11).

Departementschefen framhåller, att en utökning av byggnadsindustriens

kapacitet är angelägen med hänsyn till de föreliggande stora byggnadsbehoven.

I betydande utsträckning torde byggnadsverksamhetens omfattning bli

beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen, av vilken tillgången

på material och arbetskraft är i hög grad avhängig. Åtskilligt torde dock stå

att vinna med åtgärder av mera begränsad räckvidd. Rekryteringen av arbetskraft

till byggnadsyrkena bör underlättas. Åtgärder i detta syfte ha under

den senaste tiden vidtagits. Den s. k. behörighetsprövningen, vilken verkställts

av arbetsmarknadsorganen och begränsat nyanställningarna inom

byggnadsindustrien, har i huvudsak slopats. Utbildningsfrågorna ha tagits

upp till behandling. Rland annat överväges ytterligare statligt stöd till lärlingsutbildningen

inom muraryrket.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr J4i.

Hur än tillgången på arbetskraft och material kommer att bli, framstår

det som angeläget att olika möjligheter att begränsa material- och arbetskraftsåtgången

inom byggnadsindustrien tillvaratagas. Ett särskilt skäl härför

äro de nuvarande höga byggnadskostnaderna, som bl. a. ha nödvändiggjort

avsevärda statliga subventioner till bostadsbyggandet.

Bostadsstyrelsens förslag beträffande statliga åtgärder i fråga om mekaniseringen

inom byggnadsindustrien synas ta sikte på två särskilda problem:

dels hur nya maskiner, kranar och andra mekaniska hjälpmedel inom byggnadsområdet

skola snabbt bli praktiskt prövade, dels hur dylika hjälpmedel,

som vid praktiskt prov visat sig värdefulla, skola komma till allmän användning

inom byggnadsindustrien.

Enligt departementschefen torde det kunna tagas för givet att något behov

av en mera allmän statlig kreditgivning för främjande av byggnadsindustriens

mekanisering icke föreligger. Bostadsstyrelsens förslag anses ej

heller ha denna innebörd, även om den av styrelsen förordade kreditgivningen

icke har klart avgränsats, vilket har givit åtskilliga remissorgan anledning

till en kritisk eller avvaktande hållning till förslaget. Departementschefen

anför, att särskilda insatser från det allmänna emellertid kunna visa sig

värdefulla. Det kan sålunda vara motiverat att lämna finansiellt stöd åt

företag, som äro beredda att praktiskt pröva nya maskiner, vilka på goda

grunder kunna antagas medföra besparingar i fråga om arbetskraft och material.

Det torde här närmast vara fråga om vad byggnadsindustriförbundet

och byggnadsentreprenörföreningen betecknat som exklusiva maskiner.

Lämpligt anses vidare vara att staten lämnar bidrag till en upplysningsverksamhet

rörande vunna framsteg i fråga om maskinella hjälpmedel, arbetsmetoder

och material. Däremot är departementschefen icke beredd att taga

ställning till bostadsstyrelsens förslag om bidrag till experiment och undersökningar.

Med hänsyn till angelägenheten av att alla möjligheter att minska åtgången

av material och arbetskraft inom byggnadsindustrien tillvaratagas,

anser departementschefen, att under nästa budgetår staten försöksvis bör

stödja mekaniseringen inom byggnadsindustrien på nyss angivet sätt.

Sålunda förordas att lån skola kunna lämnas till byggnadsföretag —

enskilda, kooperativa och kommunala — samt till kooperativt organiserade

maskinstationer för finansiering av maskiner och kranar, vilka ännu icke

kommit till allmän användning inom byggnadsindustrien, men som på goda

grunder kunna väntas ge påtagliga besparingar i fråga om material och arbetskraft.

Lånen böra, som statskontoret föreslagit, löpa med 4 % ränta.

Amorteringstiden bör i enlighet med bostadsstyrelsens förslag utgöra högst

10 år. Med hänsyn till statskontorets och byggnadsstyrelsens yttranden anses

det dock lämpligt att, om särskilda skäl ej kunna åberopas för en förhållandevis

lång amorteringstid, begränsa densamma till 6 å 8 år. I enlighet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 744.

5

med bostadsstyrelsens förslag föreslås lån kunna utgå med belopp motsvarande

högst 80 % av anskaffningskostnaden. För lån skall ställas godtagbar

säkerhet.

Bidrag anses böra beviljas till upplysningsverksamhet angående nya framsteg

i fråga om maskinella hjälpmedel, arbetsmetoder och material samt i

första hand lämnas till sådan verksamhet, som avser att sprida allmän

kännedom om de erfarenheter, som vinnas i samband med den med statliga

lån finansierade maskinanskaffningen.

Ifrågavarande lån och bidrag anses böra beviljas av Kungl. Maj:t, varvid

det bör ankomma på bostadsstyrelsen att verkställa den förberedande gransningen

av låneansökningarna samt att med eget yttrande överlämna desamma

till Kungl. Maj :t. Vid styrelsens handläggning av ifrågavarande ärenden

böra deltaga representanter för ekonomisk och teknisk sakkunskap och för

det praktiska arbetet inom byggnadsverksamheten. Dessa böra få utses av

Kungl. Maj :t. Det anses lämpligt att bostadsstyrelsen jämväl förvaltar lånen.

Förslag till fördelning av anslaget till bidrag till upplysningsverksamhet

bör uppgöras av bostadsstyrelsen i samråd med nämnda representanter

samt statens kommitté för byggnadsforskning.

Vad angår anslag till lån för främjande av maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

föreslås att för budgetåret 1952/53 anvisas ett belopp av

4 000 000 kronor. Anslaget anses böra anvisas till en nyinrättad fond under

statens utlåningsfonder, förslagsvis benämnd Lånefonden för maskinanskaffning

inom byggnadsindustrien.

Till bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska frågor

föreslås att för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag å 100 000

kronor.

Administrationskostnaderna kunna f. n. icke exakt beräknas men anses

under alla förhållanden bli låga. Departementschefen förutsätter att huvuddelen

av de göromål. som uppkomma vid den förberedande granskningen

av låneansökningar, skall bestridas av personal inom bostadsstyrelsens byrå

för teknisk-ekonomiska utredningar. Till de representanter, vilka skola biträda

vid bostadsstyrelsens handläggning av låne- och bidragsärenden, bör

ersättning få utgå jämlikt kommittékungörelsen. Hinder anses icke böra möta

att från anslaget till bidrag till upplysningsverksamhet bestrida vissa

med låne- och bidragsverksamhcten sammanhängande administrationskostnader.

RÄNTE- OCH AMORTERINGS VILLKOREN FÖR ÄLDRE

TERTIÄRLÄN M. M.

I propositionen har lämnats en redogörelse för 1951 ars bostadsutrednings

förslag (propositionen s. 16—18) samt däröver avgivna yttranden (s. 18—

22).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr lil.

Bostadsutredningen bär i huvudsak föreslagit, att beträffande de tertiärlån

och tilläggslån som under budgetåret 1952/53 ha utestått i tio år ställning

icke nu skall tagas till ränte- och amorteringsvillkoren. överenskommelser

Itorde om möjligt träffas med vederbörande låntagare om att uppskjuta

prövningen av frågan huruvida tilläggslån och räntefria, stående delar

av tertiärlån skola förräntas och amorteras eller avskrivas. Som ett slags

kompensation åt låntagarna borde i förekommande fall medgivas att annuiteten

å tertiärlån tills vidare skulle förbli oförändrad.

Vad först angår tilläggslån till flerfamiljshus erinrar departementschefen,

att det vid behandlingen av frågan vid förra årets riksdag förutsattes, att

bostadsutredningen skulle framlägga förslag i ämnet i sådan tid, att ett

principbeslut kunde fattas av innevarande års riksdag. Det framhölls, att

endast tre lån till ett sammanlagt belopp av 38 000 kronor krävde beslut i

förevarande hänseende under budgetåret 1951/52.

Då bostadsutredningen ännu icke framlagt förslag beträffande den framtida

hyrcspolitiken och grunderna för kapitalsubventionerna till nybyggda

hus anses det slutliga ståndspunktstagandet till frågan böra uppskjutas ännu

ett år. Ett beslut beträffande de lån, som under nästa budgetår ha utestått

i tio år, måste dock fattas. Härvid bör beaktas möjligheten av att sådan

ställning till hyrespolitiken kan komma att tagas, att beviljade tilläggslån

böra förräntas och amorteras. För att inte föregripa utvecklingen anses det

därför att de tilläggslån, som aktualiseras under nästa budgetår, icke böra

avskrivas. Det anses lämpligt att räntan fastställes till 3,5 % och att lånen

amorteras på 20 år. Intill dess för berörda fastigheter sådana hyreshöjningar

medgivas, som medföra att fastigheternas nettoavkastning ökar, böra

emellertid förfallande räntor och amorteringar efterskänkas.

Beträffande kapitalsubventionen till egnahem och tvåfamilj shus i form av

räntefri, stående del av tertiärlån samt tilläggslån synas de av bostadsutredningen

lämnade uppgifterna rörande de årliga kapitalkostnaderna för dylika

vid olika tidpunkter uppförda hus ge stöd för uppfattningen att krav kan

ställas på återbetalning av lämnad subvention. Departementschefen anför,

att den allmänna bostadskostnadsnivån otvivelaktigt har stigit så mycket att

utrymme finns för förräntning och amortering av ifrågavarande lån till hus

som uppfördes för tio år sedan. Ktt uttryck för kostnadsstegringen äro de

stigande försäljningspriserna för egnahem. Förhållandena torde dock icke

vara likartade på alla orter. På de flesta större och medelstora orter torde

en markerad tendens till stegring av kostnadsnivån ha gjort sig gällande,

medan så antagligen inte har varit fallet på flertalet mindre orter och på

landsbygden. Det är osäkert, hur bostadskostnader och försäljningspriser

komma att utveckla sig under den närmaste tiden. Vidare torde avseende böra

fästas därvid att olika slag av fastighetsutgifter — framför allt för bräns
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1 li.

7

le — ha ökat under den senaste tiden. Departementschefen anser därför,

att egnahemsägarna icke f. n. skola avkrävas ränta och amortering å tillläggslån

och räntefria, stående delar av tertiärlån, som utestått under tio år,

men att det å andra sidan knappast förefaller välbetänkt att nu avskriva

dessa lån. Med hänsyn till att frågan om kapitalsubventioner till bostadsbyggandet

är föremål för prövning av bostadsutredningen föreslås att de

lån, som under nästa budgetår komma att ha utestått under tio år, under

ytterligare ett år skola vara räntefria och stående.

Vad härefter angår räntebärande tertiärlån anser departementschefen att

några särskilda skäl för att ompröva givna bestämmelser i fråga om förräntning

och amortering knappast kunna anföras. I anledning av vad bostadsutredningen

anfört därom att den höjning av annuiteten å tertiärlån, som

inträder efter de tio första åren, kan betyda en ökning av kapitalkostnaderna

för flerfamiljshus med drygt 9 %, framhålles, att det kan ifrågasättas om

icke amorteringsbestämmelserna äro mindre lämpligt utformade. I propositionen

nr 124 till 1951 års riksdag föreslogs, att amorteringstiden för äldre

tertiärlån skulle förlängas så mycket, att vid en samtidig sänkning i förekommande

fall av räntan från 4,5 till 4 % annuiteten å tertiärlånet skulle kunna

hållas oförändrad. Förslaget godtogs icke av riksdagen, som ansåg att frågan

borde prövas i samband med att ställning togs till kapitalsubventionerna.

Om departementschefens förslag i det föregående beträffande tilläggslån

och räntefria, stående delar av tertiärlån godtages, anses jämväl ståndpunkt

nu böra tagas till annuiteten å tertiärlån. Departementschefen föreslår, att

för tertiärlån som utestått under tio år amorteringstiden förlänges så, att

den kommer att i huvudsak överensstämma med de amorteringstider som

numera gälla för nya lån. För nybyggnad av flerfamiljshus bör alltså amorteringstiden

fastställas till i fråga om hus av sten 40 år och beträffande hus

av trä oförändrat 30 år. För nybyggnad av egnahem och tvåfamiljshus bör

amorteringstiden förlängas så mycket att annuiteten kan hållas oförändrad.

Amorteringstiden blir härvid omkring 25 år, vilket ansluter till gällande bestämmelser

för egnahemslån till nybyggnad. För ombyggt flerfamiljshus bör

amorteringstiden kunna fastställas till 30 år och för ombyggt egethem eller

tvåfamiljshus till 25 år.

I fråga om de tertiärlån som här avses har för tio år lämnats en garanti

beträffande räntorna på underliggande krediter. Den garanterade räntan är

3,5 % för primärlån och däremot svarande ränta för sekundärlån. För närvarande

överensstämmer ränteläget i huvudsak med de garanterade räntorna.

I avvaktan på bostadsutredningens slutliga ställningstagande till låneoch

bidragsfrågorna anses, att i förekommande fall räntegarantien bör förlängas

att gälla till utgången av nästa budgetår.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 14b.

FÖRBÄTTRINGSLÅN.

För bostadsutredningens förslag samt infordrade yttranden lämnas en

redogörelse å s. 28—40 i propositionen, vartill utskottet får hänvisa.

I utlåtande nr 155 i anledning av propositionen nr 124 till 1951 års riksdag

angående anslag för budgetåret 1951/52 till främjande av bostadsförsörjningen

in. in. jämte i ämnet väckta motioner behandlade statsutskottet frågan

om förbättringslångivningens omfattning. Utskottet ansåg bland annat,

att det syntes önskvärt med eu utvidgning av långivningen till sådan upprustning

av bostäder av låg klass, som visserligen icke medförde att fullgoda

bostäder erhölles men innebure att allvarliga brister kunde avhjälpas till

en med hänsyn till användningstiden rimlig kostnad. Utskottet förutsatte,

att Kungl. Maj:t följde utvecklingen och om anledning därtill förelåge vidtoge

för jämkningar i stödets inriktning erforderliga åtgärder. Det borde vidare

enligt statsutskottets mening tagas under övervägande, huruvida icke

på grund av de begränsade möjligheterna att på kort sikt förbättra bostadsförhållandena,

egnahemslån till kostnadskrävande ombyggnad borde undvikas

och i stället den på mindre men synnerligen angelägen upprustning av

bostäder av låg klass inriktade förbättringslångivningen utvidgas. Ett särskilt

skäl härför i nuvarande läge ansåg utskottet vara, att de höjda byggnadsmaterialpriserna

medförde, att i åtskilliga fall kostnaderna för genomgripande

ombyggnad bleve alltför höga i förhållande till egnahemsägarnas

ekonomiska resurser. Riksdagen godkände vad utskottet sålunda anfört.

Bostadsutredningen har funnit en relativt fri tillämpning av bestämmelserna

beträffande förbättringslån önskvärd, men anser att länsbostadsnämnderna

ha utbildat en praxis, i vilken all rimlig hänsyn tages till de olika

omständigheter, som kunna föreligga i de enskilda fallen.

Enligt departementschefens mening tala starka skäl för en utvidgning avstödet

till upprustning och förbättring av bostäder, främst på landsbygden.

Byggnadskostnaderna synas sålunda ha nått en sådan höjd att försiktighet

bör iakttagas i fråga om såväl nybyggnad som ombyggnad av egnahem

och tvåfamiljshus. I större och medelstora samhällen bär flerfamiljshusproduktionen

givas företräde. Så torde för övrigt redan vara förhållandet

i många orter. För landsbygdens och småorternas del är emellertid av

naturliga skäl uppförandet av flerfamiljshus aktuellt endast i undantagsfall.

Egnahemsbyggandet måste där fortgå, men bör i ökad utsträckning kompletteras

med en förbättringsverksamhet, i första hand inriktad på upprustning

av äldre bostäder med allvarliga brister.

För att utvidga förbättringsverksamheten på landsbygden och småorter

anses olika jämkningar i bestämmelserna rörande förbättringslån böra vidtagas

i vad det gäller tillämpningsområdet för långivningen, maximibeloppen

och behovsprövningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 144.

9

Tillämpningsområdet. I första hand anses bidrag (räntefritt, stående förbättringslån)

liksom också räntebärande förbättringslån böra kunna beviljas

för upprustning av hus, vilka äro av låg klass. Bidragen böra icke såsom

hittiils i huvudsak har varit fallet begränsas till hus, som icke skola bestå

på längre sikt. Även i sådana fall, där en genomgripande ombyggnad kan

framstå som lämplig, bör hinder icke möta att lämna förbättringslån till en

mindre upprustning. Så långt möjligt bör dock tillses att upprustningen genomföres

på sudant sätt att en framtida mera genomgripande ombyggnad

underlättas.

Maximibeloppen. För räntefritt, stående förbättringslån anses maximibeloppen

böra höjas icke endast med hänsyn till byggnadskostnadsstegringen

utan också för att underlätta genomförandet av mera kostnadskrävande

upprustnings- och förbättringsarbeten. Den av bostadsutredningen föreslagna

uppräkningen av maximibeloppen till 6 000 kronor per hus, vilken synes

grundad enbart på stegringen av byggnadskostnaderna, angives i så fall vara

otillräcklig. Departementschefen anser, att ifrågavarande maximibidrag

böra höjas till 8 000 kronor, d. v. s. för egnahem med 4 000 kronor och för

tvåfamiljshus med 2 000 kronor, varigenom liksom tidigare varit fallet överensstämmelse

kommer att råda mellan maximibeloppen för räntefri, stående

del av egnahemslån och räntefritt, stående förbättringslån. I anslutning härtill

förordas att för arbeten, som avse enbart anordnandet av vatten och avlopp

eller förbättring av vattentäkt räntefritt, stående förbättringslån böra

kunna beviljas med högst 2 400 kronor i stället för som för närvarande med

högst 1 200 kronor för enfamiljshus och 1 800 kronor för tvåfamiljshus. För

annat förbättringsarbete bör kunna beviljas högst 8 000 kronor oavsett om

det omfattar anordnandet av vatten och avlopp eller ej. Departementschefens

förslag innebär att samma maximibelopp skola gälla för såväl egnahem

som tvåfamiljshus.

Under hänvisning till bl. a. statsutskottets uttalande i anledning av propositionen

nr 217 till 1951 års riksdag (uti. nr 192), att frågan om att i särskilda

fält medgiva räntefri, stående del av egnahemslån med förhöjt belopp,

t. ex. 9 000 kronor, snarast blir föremål för prövning framhåller departementschefen,

att vissa skäl onekligen kunna anföras för att räntefri, stående

del av såväl förbättringslån som egnahemslån till tvåfamiljshus i särskilda

fall skall kunna utgå med högre belopp än 8 000 kronor. Bostadsutredningen

har ansett att behov av utvidgat stöd kan föreligga, då fråga är

om upprustning av tvåfamiljshus, vars ägare icke har något mera avsevärt

ekonomiskt utbyte av den andra lägenheten. Departementschefen har inte

blivit övertygad om att de fall utredningen åsyftat böra givas en undantagsställning

och är inte heller beredd att taga slutlig ställning till frågan i vilka

former kapitalsubvention med belopp överstigande 8 000 kronor bör kunna

utgå. Frågan anses få aktualiseras i samband med den prövning av grun
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr i44.

derna för kapitalsubventionerna till ny- och ombyggnad av bostadshus, vilken

är avsedd att verkställas nästa år.

Behovsprövningen. Räntefritt, stående förbättringslån beviljas efter behovsprövning.

Närmare bestämmelser rörande denna prövning ha icke fastställts

av riksdagen. Departementschefen anser, att vissa enkla grunder för

behovsprövningen nu torde böra fastställas. För att garantera stadga i behovsprövningen

böra sålunda vissa inkomst- och förmögenhetsstreck bestämmas,

vilka dock icke böra vara absolut bindande för länsbostadsnämnderna.

Bostadsstyrelsens anvisningar beträffande prövningen av behovet av förbättringslån

innebära att ramen för långivningen ur inkomstsynpunkt är

betydligt snävare än den som gäller för familjebostadsbidrag. Eftersom enligt

styrelsens anvisningar behovsprövningen skall ha karaktär av en kombinerad

inkomst- och förmögenhetsprövning finnes emellertid icke någon

fast inkomstgräns angiven. I fall då enbart den taxerade inkomsten tages i

betraktande vid behovsprövningen skulle gränsen ligga vid 3 000 kronor beskattningsbar

inkomst.

Om förbättringsverksamheten, såsom departementschefen har förordat,

skall utvidgas och delvis ersätta ny- och ombyggnad, anser han att förbättringslån

bör kunna beviljas även i fall då den beskattningsbara inkomsten

betydligt överstiger 3 000 kronor. Han föreslår, att gränsen sättes vid 5 000

kronor beskattningsbar inkomst. Departementschefen hänvisar i detta sammanhang

till sitt förslag i det följande att inkomststrecket för familjebostadsbidrag

till tvåbarnsfamiljer sättes vid 6 000 kronor beskattningsbar inkomst.

Streckens höjd i detta senare fall angives delvis vara beroende av att

det är fråga om familjer med behov av en relativt stor bostad, som också

kan antagas betinga en relativt hög hyra. Det anses därför motiverat, att inkomststrecket

för förbättringslån ligger något lägre än för familjebostadsbidrag

till tvåbarnsfamiljer. I enskilda fall förutsättes dock lån kunna beviljas,

även om inkomsten något överstiger 5 000 kronor beskattningsbar inkomst.

Huruvida förbättringslångivningen bör begränsas med hänsyn till förmögenhet

finner departementschefen tveksamt under hänvisning till bl. a.

att förmögenhetens storlek inte utgör någon tillförlitlig mätare av tillgången

på likvida medel. Det synes departementschefen lämpligt föreskriva, att räntefritt,

stående förbättringslån som regel skall kunna beviljas endast den

som icke har skattepliktig förmögenhet. Liksom i fråga om inkomsten anses

beträffande förmögenheten i särskilda fall undantag kunna medgivas.

En fråga, som hittills icke torde ha ägnats särskild uppmärksamhet, är i

vad mån behovet av statligt stöd till förbättring och upprustning av bostäder

bör utmätas med beaktande av förbättringskostnadens storlek. Några generella

regler för behandlingen av denna fråga anses svårligen kunna uppställas.

Principen bör emellertid vara att i första hand förbättring och upprust
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr IM.

11

ning av bostäder av låg klass skall befordras, vilket innebär att långivningen

bör ta sikte på mera kostnadskrävande upprustningsarbeten. Eftersom medelstillgången

torde bli begränsad, kan det till och med visa sig olämpligt att

stimulera till mindre förbättringar av hus, som i stort sett äro tillfredsställande.

Departementschefen förutsätter, att länsbostadsnämnderna komma

att iaktta försiktighet vid prövningen av låneansökningar, som avse sådana

smärre förbättringsarbeten.

Särskilda frågor. Departementschefens förslag beträffande tillämpningsområdet

för förbättringslån innebär, att länsbostadsnämnderna i betydligt

större utsträckning än hittills skulle kunna medverka till förbättring och

upprustning av äldre hus på landsbygden och i småorter. Det synes departementschefen

angeläget, att åldringarnas bostadsproblem i detta sammanhang

särskilt uppmärksammas. För ordnande av åldringarnas bostadsfråga

torde för landsbygdens del men också på många småorter upprustning aväldre

bostäder kunna utgöra ett värdefullt komplement till pensionärshemsverksamheten.

Många åldringar torde föredra att kvarbo i sina gamla bostäder

framför att flytta till pensionärshem, därest deras höstäder rustas

upp och förses med moderna bekvämligheter, främst vatten och avlopp samt

ändamålsenlig uppvärmningsanordning. Ur samhällets synpunkt är det också

önskvärt att de gamla bostäderna utnyttjas, framför allt med hänsyn till

den rådande bostadsbristen. För kommunerna, vilka som regel få bära en

stor del av de årliga kostnaderna för pensionärshem, torde den föreslagna

upprustningsverksamheten innebära ekonomiska fördelar.

I detta sammanhang anmäler sig emellertid en viktig fråga. För närvarande

skall för förbättringslån lämnas godtagbar säkerhet, i första hand i form

av inteckning, dock att räntefritt lån som icke överstiger 1 200 kronor kan

utlämnas utan säkerhet. 1 många fall torde den lånesökande icke kunna prestera

säkerhet i form av inteckning. Det hinder för förbättring av bostadsförhållandena—

särskilt på landsbygden — som betingas härav, kan för närvarande

icke mera allmänt undanröjas. Det ankommer på 1948 års sakkunniga

angående vissa bostadsförbättringsfrågor att framlägga förslag i denna fråga.

Vissa provisoriska åtgärder anses emellertid redan nu böra vidtagas. Med

hänsyn till att — såsom förut har utvecklats — en utvidgning av förhättringslångivningen

i nuvarande läge är påkallad, anser departementschefen att

räntefritt, stående lån skall kunna utlämnas utan säkerhet intill ett belopp

av 2 400 kronor. Då fråga är om upprustning av bostäder åt åldringar, varmed

bör avses icke endast folkpensionärer, torde ytterligare åtgärder vara

nödvändiga i här förevarande hänseende. I de fall inteckning icke kan lämnas,

bör beträffande den del av lån, som överstiger 2 400 kronor, gälla, att

denna kan utlämnas utan säkerhet, därest vederbörande kommun åtager sig

att svara för hälften av de förluster, som kunna uppkomma på ifrågavarande

lånedel. Departementschefen förutsätter, att kommunerna skola visa sig

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 1 it.

villiga att medverka på här angivet sätt i de fall så befinnes nödvändigt.

För lån över 500 kronor anses alltfort ett personligt betalningsansvar för

låntagaren böra föreskrivas.

I detta sammanhang erinras om att räntefritt, stående förbättringsbin

som regel kan utgå med belopp motsvarande högst 80 % av kostnaden för

förbättringsarbetet. Därest ömmande omständigheter föreligga, kan lån utgå

med högre procent, varvid dock återstående del av kostnaden, i den mån

denna inte täcks genom sökandens eget arbete eller på annat sätt, skall bestridas

av kommunen. För att stödet till åldringar skall bli effektivt, förutsattes

i vissa fall krävas ekonomiska insatser av kommunerna.

De krav på säkerhet för förbättringslån, som skola ställas, ha tillkommit

enbart för att förhindra missbruk, närmast i samband med överlåtelse av

fastighet. Departementschefen anför att om räntefritt förbättringslån

i enlighet med hans förslag skall kunna beviljas med ett så stort belopp som

8 000 kronor, kunna fall tänkas, där vid överlåtelse av fastighet det icke är

rimligt vare sig att låta hela lånet förbli räntefritt eller att omedelbart återkräva

detsamma. Länsbostadsnämnderna böra därför ha rätt att pröva, huruvida

och i vad mån så avgörande förändringar inträtt i fråga om de förutsättningar

för låns beviljande, vilka förelågo vid låneansökans ingivande,

att räntefritt, stående lån skall löpa med ränta och amorteras. Räntan bör

i förekommande fall utgöra 3 % och amorteringstiden bestämmas med hänsyn

till omständigheterna i det enskilda fallet. Vidare bör som en huvudregel

gälla, att viss del av lånet — förslagsvis motsvarande Vio per år —

skall betraktas som avskriven. Om efter det att ett räntefritt, stående lånutestått

t. ex. under fem år, fastigheten överlåtes till person som icke är i

behov av statligt bidrag skall halva lånet anses avskrivet och återstoden förräntas

och amorteras på förut angivna villkor. Efter tio år bör räntefritt,

stående förbätlringslån — på sätt nu gäller — avskrivas.

De ny bestämmelserna om förbättringslån föreslås skola träda i kraft den

1 juli 1952, varvid i fråga om före denna tidpunkt meddelade beslut låneärendet

bör kunna omprövas, såvitt lånet inte är utbetalt.

FAMILJEBOSTADSBIDRAG OCH BRÄNSLEBIDRAG M. M.

I propositionen har redogjorts för bostadsutredningens förslag samt för

de över dessa förslag avgivna yttrandena. Utskottet får i dessa delar hänvisa

till propositionen s. 47—68.

Vid framläggandet av förslag om familjebostadsbidrag m. m. 1947 gav

dåvarande chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, sin principiella

anslutning till uppfattningen, att bidragsgivningen icke borde vara förbunden

med inkomstprövning. Med hänsyn till att familjer med endast ett barn

tills vidare skulle bli utestängda från bidrag samt till den rådande bostads
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1U.

13

bristen, vilken hindrade familjer som så önskade att flytta till bidragsberättigande

bostäder, fann emellertid departementschefen, att bidrag icke

borde utgå till flerbarnsfamiljer med jämförelsevis höga inkomster. Han

föreslog därför, att vissa inkomststreck infördes. Detta blev också riksdagens

beslut.

1947 års beslut innebar, att inkomstgränsen för tvåbarnsfamiljer blev

4 000 kronor beskattningsbar inkomst, för trebarnsfamiljer 5 000 kronor

o. s. v. med en höjning av 1 000 kronor för varje ytterligare barn under 10

år. I propositionen nr 124 till 1951 års riksdag uttalade dåvarande departementschefen,

att den senaste utvecklingen beträffande penninginkomster

och levnadskostnader syntes innebära, att inkomstprövningen vid oförändrade

inkomststreck skulle skärpas på ett icke godtagbart sätt. Eftersom de

inträdda inkomststegringarna icke påverkade bidragsgivnängen förrän resultatet

av 1951 års taxering förelåge, kunde emellertid frågan om en höjning

av inkomststrecken anstå till våren 1952, då hänsyn kunde tagas jämväl till

utvecklingen under år 1951.

1951 års bostadsutredning har framlagt förslag om en uppräkning av

inkomststrecken. Samtidigt har utredningen förordat vissa ändringar av gällande

regler för inkomstprövningen och av inkomstgränsens konstruktion.

Utredningen har i dessa frågor funnit åtgärder påkallade utan avvaktan på

den pågående allmänna omprövningen av bidragsgivningen. De sistnämnda

förslagen avse att åstadkomma en lösning av det s. k. tröskelproblemet.

Angående utredningens förslag beträffande inkomststrecken anför departementschefen

följande.

Utredningen förordar en höjning av inkomststrecken med 2 000 kronor.

Därvid har emellertid förutsatts att reducerade bidrag skola kunna utgå ovanför

dessa streck. Det för helt bidrag gällande inkomststrecket skulle sålunda

för en tvåbarnsfamilj bli 6 000 kronor beskattningsbar inkomst, för en trebarnsfamilj

7 000 kronor, o. s. v. Då inkomsten överstiger dessa streck, beviljas

reducerat bidrag, vilket sjunker för varje gång inkomsten stiger

med 400—500 kronor, dock med visst undantag för tvåbarnsfamiljer. Det

högre beloppet avser egnahemsägare. Antalet »trappsteg» blir lika med antalet

barn under 16 år. Då inkomsten för två- och trebarnsfamiljerna

ligger mer än 1 200—1 500 kronor över de för helt bidrag gällande inkomststrecken,

utgår inget bidrag. För familjer med flera barn än tre utgår reducerat

bidrag även vid större överskridanden av inkomstgränsen. Den omprövning

av beviljade bidrag med hänsyn till inkomsten, som enligt nu gällande

regler för normala fall skall äga rum vart femte år, ersättes enligt förslaget

med en årlig prövning.

I fråga om de alltjämt utgående familjebidragen av äldre typ föreslår utredningen,

att bostadsstyrelsen anknyter till de för familjebostadsbidragen

gällande inkomststrecken. Däremot föreslås ej något system med reducerade

familjebidrag. Till vissa ytterligare förslag rörande bidragsgivningen återkommer

jag i det följande.

Då det gäller att bedöma hur stor höjning av inkomststrecken, som kan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr IM.

vara befogad med hänsyn till utvecklingen beträffande penninginkomster

och levnadskostnader, bör i första hand beaktas den penningvärdeförsämring

som inträtt sedan 1947, då familjebostadsbidragen tillkommo. Levnadskostnadsindex

låg i december 1951 31 % högre än genomsnittet för 1947.

Det är tydligt, att en motsvarande uppräkning av inkomststrecken bör

ske. Samtidigt är det ett önskemål, att i stort sett de, vilka hittills åtnjutit

förmånen, få behålla densamma, även om en mindre realinkomststegring

skulle ha ägt rum.

Inom bostadsutredningen ha starka sympatier funnits för en uppräkning

av inkomststrecken med 3 000 kronor med hänsyn till inkomstutvecklingen.

Samma uppfattning har framkommit i några remissyttranden. Å andra sidan

har man i vissa yttranden ifrågasatt, huruvida realinkomststegringen borde

tagas med i beräkningen. De flesta remissorganen ha dock tillstyrkt utredningens

förslag om en höjning med 2 000 kronor med hänsyn till att ovanför

inkomststrecken reducerade bidrag föreslås utgå.

Den för den vanligaste familjetypen, tvåbarnsfamiljen, nu gällande inkomstgränsen,

4 000 kronor beskattningsbar inkomst vid statsbeskattningen,

motsvarar ungefärligen en faktisk inkomst av 7 500 kronor. En höjning av

detta belopp med 30 % till 9 750 kronor motsvarar en beskattningsbar inkomst

vid 1952 års taxering av omkring (3 000 kronor. För en familj med större

barnantal och sålunda högre inkomstgräns motsvarar en höjning av gränsen

med 2 000 kronor en lägre faktisk inkomststegring än 30 %, för en trebarnsfamilj

med inkomst invid inkomstgränsen sålunda omgring 26 %, för

en fembarnsfamilj ca 20 %. Med den av utredningen föreslagna uppjusteringen

av gränsen för helt bidrag skulle för de vanligaste familjetyperna

och inkomstlägena penningvärdeförsämringen under tiden 1947—1951 i

stort sett kompenseras.

Departementschefen finner sig för närvarande icke kunna tillstyrka en

höjning av inkomststrecken med mer än 2 000 kronor och godtar sålunda

bostadsutredningens förslag i denna del. Under hänvisning till sitt förslag

i det följande om en anordning med reducerade bidrag vid inkomster strax

ovanför de nya inkomststrecken för helt bidrag framhåller han, att härigenom

skälig hänsyn torde ha tagits till levnadskostnadsstegringen. De avvecklingsregler,

som föreslås, gå ut på att i stort sett garantera, att beviljat

bidrag icke bortfaller förrän vid eu påtaglig förändring i inkomstförhållandena.

Departementschefen återkommer härefter till frågan om metoderna för inkomstprövningen

samt inkomststreckens konstruktion. Bostadsutredningen

uttalar, att det enligt dess mening är uppenbart, att allvarliga missförhållanden

äro förbundna med de nuvarande bestämmelserna i dessa avseenden.

Utredningen har dock ej närmare angivit vari dessa missförhållanden bestå.

Den s. k. femårsprövning, som nu tillämpas för redan beviljade bidrag,

innebär en mycket lång eftersläpning till bidragstagarnas förmån. Från beviljandet

utgår bidraget i minst fem år, såvida icke inkomstökningen visar

sig vara exceptionellt kraftig, då bidraget kan dras in snabbare. Dessa anordningar

garantera de allra flesta bidragstagare en betydande stabilitet i

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr IM.

15

fråga om deras bostadskostnad. För närvarande påverkas bidraget för den

enskilde i långt större utsträckning av förändringar i antalet barn under 16

år än av ändrade inkomstförhållanden.

Departementschefen kan med hänsyn härtill ej finna, att det för sådana familjer,

som redan erhållit bidrag, kan vara påkallat att ändra awecklingsreglerna

på det sätt utredningen föreslagit. Den föreslagna årliga inkomstprövningen

måste, såsom även socialstyrelsen uttalar, medföra risk för en

icke önskvärd ryckighet i bidragsgivningen och för dessa familjer i själva

verket innebära en försämring i förhållande till nu gällande ordning.

Han anser sålunda, att en årlig rigorös inkomstprövning icke bör förekomma.

Tänkbara fördelar av en sådan ordning skulle inte motsvara det

administrativa besväret. Ä andra sidan föreligga enligt departementschefens

mening skäl för att icke heller behålla regeln om en prövning endast vart

femte år, då därigenom otvivelaktigt vissa orättvisor kunna uppkomma med

hänsyn till de många andra omständigheter än inkomstförhållanden, som

reglera bidragsgivningen. Denna fråga behandlas ytterligare i det följande.

Vad därefter angår frågan om inkomststreckens konstruktion anför departementschefen

att bostadsutredningens förslag om reducerade bidrag

innebär att omräkning av bidraget skulle komma att ske vid inkomstförändringar

av endast någon eller några få procent. Förändringen av bidragsbeloppet

bleve ganska obetydlig i förhållande till familjens inkomst.

Bostadsorganens arbete skulle öka avsevärt.

Ett så komplicerat system som det föreslagna anses icke vara erforderligt,

i synnerhet som det av utredningen förutsatts, att generella inkomstökningar

skola föranleda generella höjningar av inkomststrecken. Att inkomstprövningen

sker med hänsyn till taxeringsresultaten innebär en icke obetydlig

eftersläpning til! bidragstagarens förmån. Därtill kommer att skattelagstiftningen

icke möjliggör en sådan precision och absolut rättvisa vid fastställandet

av beskattningsbar inkomst, som förslaget synes förutsätta.

Som ett särskilt skäl att icke nu införa ett detaljerat system för bidragsgivningen

framhålles att en omläggning av den direkta beskattningen för

närvarande diskuteras. En skattereform kan komma att förändra innebörden

av de regler som fastställas.

Det s. k. tröskelproblemet är enligt departemenschefens mening icke så

inycket en fråga om bortfallande förmåner som snarare en fråga om uteblivna

förmåner. Det berör sålunda främst de familjer, som äro helt uteslutna

från bidrag på grund av en något för hög inkomst eller på grund av

att de bo i ett hus färdigställt före de för bidragen gällande tidpunkterna eller,

slutligen, på grund av att de ha endast ett barn i den föreskrivna åldern.

Bostadsutredningen kommer att senare behandla de gällande reglerna om

byggnadsår och antalet barn. Utredningen har likväl funnit de på grund av

inkomstförhållandena uteslutna fallen kräva åtgärder redan nu.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 144.

Ehuru det är tveksamt, om denna del av tröskelproblemet bör behandlas

innan den allmänna omprövningen av bidragsgivningen verkställes, tala enligt

departementschefens mening vissa skäl för att så sker. I första hand

framhålles därvid den förklarliga irritation som måste uppstå bland familjer

i bidragsberättigande lägenheter, som måhända endast på grund av en

tillfällighet blivit helt utestängda från bidragsgivningen.

Vid beräkningen av det belopp, som ett eventuellt bidrag till sådana familjer

bör uppgå till anser departementschefen att främst sociala synpunkter

måste vara avgörande. Den statistik över inkomstförhållandena bland biriragstagarna,

som utredningen framlagt, visar att en betydande del har

inkomster långt under de gällande inkomststrecken. För dessa familjer

torde bidragsbehovet ofta vara större än som tillgodoses med nu utgående

bidrag. Utredningen har också funnit, att de lägsta inkomsttagarna äro jämförelsevis

mindre ofta förekommande bland bidragstagarna än bland inkomsttagarna

i allmänhet.

Bostadsstyrelsen har uttryckt den meningen, att man bör överväga en höjning

av bidragsbeloppen för familjer med inkomster avsevärt under inkomsgränserna.

Två reservanter inom bostadsstyrelsen ha ansett denna fråga viktigare

än en bidragsgivning till dem som ha inkomster omedelbart ovanför inkomstgränserna.

De ha föreslagit att bidraget — bortsett från bränslebidraget

— höjes med 50 % för familjer i de lägsta inkomstskikten och minskas

med 50 % inom en viss marginal ovanför inkomstgränserna för helt bidrag.

Frågan om förhöjt bidrag till vissa familjer anser departementschefen

böra avgöras i samband med den allmänna omprövning av bostadsrabatterna,

vilken del närmast ankommer på bostadsutredningen att verkställa. Vid

sina fortsatta undersökningar bör bostadsutredningen överväga denna fråga.

Någon ytterligare utredning synes departementschefen emellertid ej vara

nödvändig för att införa ett system med reducerade bidrag inom en viss

marginal ovanför de för helt bidrag gällande inkomststrecken. Med hänsyn

i första hand till de s. k. utestängda gränsfallen förordar han därför, att en

sådan anordning införes. Härvid kan han emellertid av förut anförda skäl ej

godtaga bostadsutredningens förslag utan förordar i princip den modifiering

därav, som föreslagits av tre reservanter inom bostadsstyrelsen. Bidraget

anses dock i sin helhet böra minskas till hälften, vilket innebär att även

bränslebidraget reduceras med 50 %. Sålunda föreslås, att för familj med

inkomst inom en marginal av högst 1 500 kronor beskattningsbar inkomst

ovanför den för ifrågavarande barnantal gällande gränsen reducerat bidrag

skall kunna utgå med hälften av det belopp, som skulle utgått om inkomsten

legat under gränsen för helt bidrag. Reducerat bidrag anses ej böra utgå,

då barnantalet uppgår till tio eller högre tal. Inkomstgränsen för helt bidrag

ligger nämligen i sådant fall så högt, att något ytterligare bidragsbehov icke

rimligen kan anses föreligga.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 144.

17

Vad angår den fortlöpande inkomstprövningen påpekar departementschefen

att nu tillämpad praxis beträffande bidragets indragande vid särskilt

stora inkomststegringar innebär, att inkomsten, utan att anses vara endast

tillfälligt höjd, under två.år efter varandra skall ha överstigit den fastställda

gränsen med minst 50 %. Om överskridandet uppgår till minst 100 %, kan

indragning ske snabbare. Han finner den eftersläpning, som den nämnda

tvåårsregeln medför, vara av värde om man vill undvika ryckighet och osäkerhet

i bidragsgivningen. Med hänsyn härtill föreslår han, alt reducering

iespektive indragning av redan beviljat bidrag skall ske, först sedan den beskattningsbara

inkomsten vid två på varandra följande taxeringar visat sig

ligga ovanför det vid det senaste prövningstillfället gällande inkomststrecket

för fullt respektive reducerat bidrag. De nya bestämmelserna om inkomststreck

och inkomstprövning föreslås skola träda i kraft samtidigt för

alla bidragslagare.

Vid behovsprövningen av de äldre familjebidragen anses bostadsstyrelsen

i fortsättningen böra tillämpa de för familjebostadsbidrag uppställda reglerna

för helt bidrag. Departementschefen delar bostadsutredningens uppfattning,

att reducerade familjebidrag ej böra utgå. När fråga uppkommer om

indragning av familjebidrag med hänsyn till inkomsten, bör bostadsstyrelsen

därför ej tillämpa denna huvudregel alltför rigoröst.

Departementschefen övergår så till utredningens förslag, alt fosterbarn utan

inskränkning skall räknas till barn, som berättiga till bidrag. Socialstyrelsen

har tillstyrkt detta förslag, och bostadsstyrelsen liar kompletterat detsamma

med att föreslå ett tillägg, enligt vilket fosterbarn skall medräknas

vid bidragsberäkningen först sedan barnet vistats sex månader i hemmet,

varigenom mycket kortvariga vårdfall skulle avskäras. Departementschefen

tillstyrker på denna punkt utredningens förslag med det av bostadsstyrelsen

förordade tillägget.

Bostadsutredningen har vidare föreslagit, att familjebostadsbidrag skall

utgå till ensamstående moder med endast ett minderårigt barn. Inkomstgränsen

bör enligt förslaget ligga 1 000 kronor under den för tvåbarnsfamilj

gällande. Bidragets belopp bör vara 150 kronor jämte etl bränslebidrag.

Lägenheten bör omfatta minst ett rum och kokvrå. Med hänsyn till den

mindre ytan har bränslebidraget föreslagits bli lägre än lör familjelägenheter.

Bostadsutredningen har funnit, alt huvudparten av de ensamstående mödrarna

skulle behöva ett relativt stort bidrag för att kunna anskaffa en bostad

med tillfredsställande standard. Bostadsstyrelsen har bl. a. anfört, att eu

lägenhet om rum och kokvrå knappast kan anses tillfredsställande för en ensamstående

moder med ett barn. Två reservanter inom bostadsstyrelsen ha

uttalat, att det föreslagna bidraget knappast vore tillräckligt.Departementschefen

finner dessa synpunkter beaktansvärda liksom även den av ledamoten 2

2 — Biliang till riksdagens protokoll 1952. Ii samt. Nr 144.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr tit.

av bostadsutredningen herr Pettersson reservationsvis uttalade meningen,

att bidragsgivningen skulle bli svårkontrollerbar och att frågan borde upptagas

av bostadsutredningen i samband med den kommande prövningen av

frågan om bidrag till samtliga familjer med endast ett barn. Departementschefen

är sålunda icke nu beredd att tillstyrka utredningens förslag i denna

del.

De i det föregående förordade ändringarna av gällande bestämmelser föreslås

träda i tillämpning den 1 juli 1952. Vid den fortlöpande inkomstprövningen

av dessförinnan beviljade bidrag böra 1951 års inkomster, d. v. s.

utfallet av 1952 års taxering, och därefter följande års inkomster tagas i betraktande.

STATSBIDRAG TILL PENSIONÄRSHEM M. M.

I propositionen (s. 74—78) redovisas en inom bostadsstyrelsen upprättad

promemoria, vari behandlas vissa i anledning av byggnadskostnadsstegringen

och de fr. o. m. den 1 januari 1952 gällande nya bestämmelserna om

tilläggslån till flerfamiljshus aktuella frågor rörande statsbidrag till pensionärshem

och pensionärsbostäder.

Bostadsstyrelsens förevarande förslag går i korthet ut på att — i avvaktan

på en mera allmän översyn av bostadsrabatterna — statsbidrag till pensionärsbostäder

böra beviljas med de belopp, som gällde före den 1 januari

1952. Den föreskrivna reduktionen av bidragen med hänsyn till för ifrågakommande

fastigheter beviljade tilläggslån skulle alltså icke omfatta den

höjning av tilläggslånen, motsvarande det kapitaliserade värdet av ett bidrag

av 4 kronor per m2 lägenhetsyta, vilken genomfördes den 1 januari 1952.

Departementschefen anser, att det är angeläget att tillkomsten av pensionärsbostäder

i vanliga flerfamiljshus underlättas. Bidragsgivningen, som har

försökskaraktär, bör därför fortsättas också under nästa budgetår. De särskilda

statsbidragen till dylika bostäder torde böra utgå med de ursprungligen

fastställda beloppen och reduktion för beviljade tilläggslån göras endast

med de belopp per m2 lägenhetsyta, efter vilka lånen beräknades före den 1 januari

1952. Departementschefen biträder alltså bostadsstyrelsens förslag.

Bostadsstyrelsen har pekat på flera.aktuella frågor rörande pensionärshemsverksamheten,

som böra bli föremål för ytterligare överväganden. En

översyn av gällande bestämmelser om statsbidrag och hyror i avseende å

pensionärshem torde nu vara befogad. Såvitt möjligt böra förslag i ämnet

föreläggas nästa års riksdag. Det anses få ankomma på 1951 års bostadsutredning

att överväga dessa frågor och framlägga de förslag till ändringar i

gällande bestämmelser om denna bidragsgivning, vartill förhållandena kunna

giva anledning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1AA.

19

SÄRSKILDA FRÅGOR.

BOSTADSFÖRBÅTTRINGSÄTGÄRDER INOM KARESUANDO KOMMUN.

Av de uppgifter, som hälsovårdsnämnden i Karesuando och länsbostadsnämnden

i Norrbottens län ha lämnat beträffande den hösten 1951 påbörjade

bostadsförbättringsverksamheten inom Karesuando kommun, synes framgå,

att resultaten av verksamheten hittills ha varit goda. Byggnadskostnaderna

ha endast obetydligt överstigit de kostnader, som preliminärt beräknades,

trots att den allmänna kostnadsnivån har höjts betydligt efter det

att kalkylerna gjordes upp.

Numera föreligga uppgifter om behovet av subvention, vilka utvisa att i

åtskilliga fall en avsevärd del av förbättringslånet måste vara räntefri och

stående. I några fall torde låntagaren åtminstone tills vidare sakna förutsättningar

att till någon del erlägga ränta å lånet. För alt såvitt möjligt reducera

subventionen bör, enligt departementschefen, om vederbörandes ekonomiska

förhållanden påtagligt förbättras, den räntefria, stående delen kunna helt

eller delvis utbytas mot ett räntebärande amorteringslån.

Vid bedömningen av bidragsfrågan anses böra beaktas angelägenheten av

att den gränsbefolkning det här gäller lämnas ett efter de lokala förhållandena

avpassat stöd. En annan omständighet av betydelse för bedömandet av bidragsfrågan

är att de hushåll som komma i åtnjutande av bostadsförbättringsbidragen

icke kunna erhålla vare sig familjebostadsbidrag eller bränslebidrag.

Departementschefen föreslår, att ifrågavarande bostadsförbättringsverksamhet

får fortsätta i huvudsak efter de riktlinjer som ha uppdragits av

bostadsstyrelsen. Det anses även i fortsättningen få ankomma på Kungl.

Maj:t att fastställa subventionens storlek i varje enskilt fall.

STATSBIDRAG TILL FISKARBOSTÅDER.

I anslutning till en av bostadsstyrelsen verkställd utredning angående

formerna lör det statliga stödet till fiskarbostäder inom vissa områden uttalar

departementschefen, att ifrågavarande statsbidrag, såsom styrelsen

framhållit, icke tjänar ett bostadspolitiskt ändamål. Då fråga är om fiskares

bostäder böra självfallet de vanliga låne- och bidragsformerna — egnahemslån,

förbättringslån och bostadsrabatter — anlitas. I den mån härutöver

behov föreligger av stöd åt fiskerinäringen torde delta stöd böra handhavas

av andra organ än länsbostadsnämnderna. Hur en omläggning av verksamheten

lämpligen bör verkställas synes icke fullt klarlagt. I avvaktan på slutlig

prövning av denna fråga torde länsbostadsnämnderna böra handha bidragsgivningen

jämväl under nästa budgetår och bidragsvillkoren förbli oförändrade.

Departementschefen anser jämväl, att det statliga stödet till fiskarbostäder

m. m. icke bör inordnas i förbättringslångivningen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr IM.

BESIKTNING OCH KONTROLL AV STATSBELANADE BOSTADSHUS.

I enlighet med bostadsstyrelsens förslag förordas, att från och med den

1 juli 1952 den hittills utförda värderingen av statsbelånade byggnadsföretag,

som verkställts av särskilda förrättningsmän, slopas och att erforderlig

besiktning av företagen verkställes av förmedlingsorganen på sätt bostadsstyrelsen

föreslagit.

Vad bostadsstyrelsen anfört om hyreskontrollen föranleder icke annat uttalande

från departementschefens sida än att denna kontroll -— såsom tidigare

bestämts — bör ankomma på kommunerna.

MEDELSBEHOVET FÖR LÅNE- OCH BIDRAGS VERKSAMHETEN

UNDER RUDGETÅRET 1952/53.

Departementschefen anför, att de förordade jämkningarna i gällande

grunder för lån och bidrag icke giva anledning till en allmän omprövning av

de i statsverkspropositionen redovisade preliminära beräkningarna av behovet

av medel för nästa budgetår å bostadsanslagen. Ej heller de av bostadsstyrelsen

för nästa budgetår lämnade uppgifterna rörande låne- och

bidragsverksamheten föranleda annat än omräkning av enstaka anslag.

Bostadsstyrelsens förslag att anslaget till kapitalmedelsförluster ochrånteeftergifter

skall upptagas med 7 000 000 kronor i stället för i statsverkspropositionen

preliminärt beräknade 8 000 000 kronor kan departementschefen

godtaga.

Till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer har bostadsstyrelsen

på grundval av bostadsutredningens förut behandlade förslag till

ändringar av förevarande bidragsgivning beräknat medelsbehovet för nästa

budgetår till 50 000 000 kronor, varav ett belopp av 1 000 000 kronor avser

bidrag till ensamstående mödrar med ett barn. Utredningens förslag om reducerade

bidrag beräknas öka utgifterna med 6 000 000 kronor. Vid en uppräkning

av inkomststrecken med 2 000 kronor och oförändrade bidragsgrunder

i övrigt kan alltså medelsbehovet för nästa budgetår uppskattas till

43 000 000 kronor. Departementschefens förslag om reducerade bidrag till

familjer i vissa inkomstlägen torde icke föranleda så stor utgiftsökning, som

bostadsstyrelsens beräkningar tyda på. Ökningen torde kunna uppskattas

till högst 4 000 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår

skulle sålunda uppgå till högst 47 000 000 kronor eller samma belopp

som preliminärt beräknats i statsverkspropositionen.

Bostadsstyrelsens förslag att till särskilda bostadsrabatter skall beräknas

ett belopp av 900 000 kronor godtages av departementschefen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 144.

21

1 statsverkspropositionen har anslaget till bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landbygden preliminärt beräknats till 13 000 000 kronor.

Departementschefens förslag i det föregående beträffande förbättringslångivningen

innebär, att en betydande utvidgning av densamma bör eftersträvas

under nästa budgetår. Särskilt förmånliga lånevillkor ha förordats

i fråga om upprustning av bostäder för åldringar. På grund härav anses, att

anslaget för budgetåret 1952/53 bör upptagas med 15 000 000 kronor. -— Liksom

hittills förutsättes från anslaget få bestridas kostnaderna för ersättningar

till förmedlare av egnahemsstatslån.

Bostadsstyrelsen har föreslagit att till bidrag till inrättande av pensionärshem

för nästa budgetår skall anvisas det i statsverkspropositionen preliminärt

beräknade beloppet av It 000 000 kronor. Styrelsen har lämnat uppgifter,

av vilka framgår att anslaget för innevarande budgetår sannolikt icke

helt täcker medelsefterfrågan. Det synes tveksamt om ett belopp av

11 000 000 kronor skall visa sig tillräckligt för nästa budgetår. Departementschefen

anser sig emellertid böra godtaga styrelsens förslag.

I statsverkspropositionen har till lånefonden för bostadsbyggande beräknats

ett preliminärt belopp av 450 000 000 kronor. Bostadsstyrelsen har redovisat

nya beräkningar rörande medelsbehovet under nästa budgetår

samt föreslagit, att anslaget anvisas med det i statsverkspropositionen upptagna

beloppet. Departementschefen biträder styrelsens förevarande förslag.

Jämväl styrelsens beräkning att genom preliminära beslut om lån, som skola

utgå från lånefonden för bostadsbyggande, komma att disponeras

380 000 000 kronor under budgetåret 1952/53 godtages.

I propositionen nr 217 till 1951 års riksdag redovisades en av bostadsstyrelsen

verkställd beräkning, som utvisade att under vissa antaganden till

lånefonden för bostadsbyggande borde anvisas ett anslag på tilläggsstat för

budgetåret 1951/52 av 60 000 000 kronor. I anledning av denna beräkning

framhöll departementschefen att behovet av fördjupning av lån samt av

förskott å lån bestämdes av den allmänna tillgången på bostadskrediter och

att säkra hållpunkter för en bedömning av kreditmarknadens utveckling

icke torde kunna erhållas. Han ansåg det därför icke vara möjligt att säkert

avgöra, om det för innevarande budgetår anvisade anslaget å 265 000 000

kronor komme att visa sig vara tillräckligt, och kunde fördenskull icke då

tillstyrka ytterligare medelsanvisning för budgetåret 1951/52.

Bostadsstyrelsen har med anledning av uppgifter om långivningen under

innevarande budgetårs fem första månader förordat, att å tilläggsstat för

budgetåret 1951/52 anvisas ett belopp av 75 000 000 kronor. Detta förslag

kan departementschefen godtaga.

Till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet föreslås i enlighet

med vad som beräknats i statsverkspropositionen böra anvisas 180 000 000

kronor. Mot bostadsstyrelsens beräkning att under budgetåret 1952/53 ge
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 144.

nom preliminära lånebeslut skall komma att disponeras ett belopp av

210 000 000 kronor har departementschefen icke någon erinran.

I statsverkspropositionen har till lån till uppförande och förbättring av

lantarbetarbostäder upptagits ett formellt belopp av 100 kronor. Ytterligare

medelsanvisning erfordras ej för nästa budgetår. Departementschefen föreslår,

att anslaget upptages med ett belopp av 100 kronor, och förutsätter därvid

att Kungl. Maj :t meddelar beslut om fortsatt disposition av den vid utgången

av innevarande budgetår befintliga reservationen.

Till lån till anordnande av kollektiva tvätterier föreslås att för budgetåret

1952/53 anvisas ett belopp av 2 000 000 kronor.

Riksdagen har medgivit, att av det senast för budgetåret 1947/48 anvisade

investeringsanslaget till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett

belopp av 10 000 000 kronor må disponeras jämväl under budgetåret 1951/52.

Det kan beräknas, att utbetalningarna under detta budgetår komma att

uppgå till sammanlagt högst 5 000 000 kronor och att det under nästa budgetår

återstår att utbetala högst 4 000 000 kronor å ifrågavarande äldre lån.

Departementschefen anser, att högst sistnämnda belopp av anslaget bör få

disponeras under nästa budgetår.

I detta sammanhang anses riksdagens medgivande böra inhämtas till att

räntefoten för lantarbetarbostadslån, som beviljas under nästa budgetår,

fastställes till oförändrat 3,2 5 % i avvaktan på en slutlig prövning av frågan

om formerna för stöd till lantarbetarbostäder.

Motionerna.

I de likalydande motionerna 1:70 (av herr Falk) och 11:81 (av herr Jansson

i Hällefors) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till sådant tillägg i lagen om stöd till bostadsegnahemsverksamheten,

att statlig lånegaranti under vissa villkor kan

lämnas till förvärvande av bostadsegnahem.

I de likalydande motionerna 1:439 (av herr Norling m. fl.) och 11:562

(av herr Lager m. fl.) har föreslagits, att riksdagen vid behandlingen av förevarande

proposition måtte besluta

att till experiment och undersökningar beträffande maskiner i byggnadsverksamheten

anslå 200 000 kronor;

att tilläggslån av olika slag som beviljats enligt bestämmelserna i Kungl.

Maj :ts kungörelser nr 569, 572 och 578 år 1942 avskrives, dock under förutsättning

att låntagaren underkastar sig kontroll av sådan art som i denna

motion anförts;

att inkomstgränsen för beviljande av förbättringslån sättes till 6 000 kronor;
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 144.

23

att inkomstgränsen för erhållande av familjebostadsbidrag och bränslebidrag

höjes med 3 000 kronor;

att det av Kungl. bostadsstyrelsen utarbetade, i proposition nr 128/52 anförda

systemet för höjning resp. reducering av familjebostadsbidrag och

bränslebidrag godtages, med den skillnaden att inkomstgränsen höjes med

3 000 kronor;

att familjebostadsbidrag och bränslebidrag skall utgå även till barnfamiljer

som bebor lägenheter i byggnader färdigställda senast den 1 januari

1940;

att familjebostadsbidrag och bränslebidrag skall utgå även till ensamstående

mödrar med ett barn enligt grunder som anförts i denna motion;

att bidrag till fiskarbostäder utgår med 4 000 kronor för enbart bostad,

2 000 kronor för sjöbod och båthus samt 1 500 kronor för sjöbod eller båthus;
att

i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att tilläggslåneverksamheten utvidgas,

tilläggslån en höjes och hushållsbränslet subventioneras i sådan utsträckning,

att hyreskostnaderna hålles vid 1939 års nivå i nybyggda fastigheter

och att Kungl. Maj :t förelägger innevarande års riksdag förslag i

detta hänseende, samt

att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att innevarande års riksdag får

sig förelagd en av Kungl. Maj.t utarbetad plan för ökad byggnadsverksamhet,

så att bostadsbristen skyndsamt häves och övriga behov av byggnader

tillfredsställes.

I de likalydande motionerna 1:440 (av herr Ewerlöf m. fl.) och 11:559

(av herr Hjalmarson in. fl.) har hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av förevarande proposition måtte

A. beträffande grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten

till förmån för bostadsförsörjningen besluta

1) att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om snabb undersökning angående

möjligheterna att dels utnyttja tillgängliga vindsutrymmen för inredande

av bostäder, dels lämna särskilda förbättringslån för iståndsättande

av lägenheter i flerfamiljshus, dels vidtaga åtgärder för förnyande av

fastighetsbeståndet i tätorternas centrala delar, dels ock finna de ur ekonomiska

synpunkter lämpligaste hushöjderna och husdjupen,

2) att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om sådan tillämpning av

lagen om byggnadsreglering att företag, som genom att använda speciellt

arbets- och materialbesparande metoder kunna uppföra sina hus till väsentligt

billigare kostnad än den för orten gängse, liksom företag, som förklara

sig vilja avstå från statliga tilläggslån, lämnas extra byggnadskvot,

3) att avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag å 4 000 000 kronor till lånefonden

för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien och i stället genom

ändring av bestämmelserna för industrilånefonden möjliggöra maskinan
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 1M.

skaffning för byggnadsindustrien på i motionerna angivna amorterings- och

räntevillkor,

4) att nu förfallande räntor och amortering å äldre tertiärlån och tillläggslån

icke måtte efterskänkas,

5) att 1951 års bostadsutrednings förslag måtte följas i vad avser att utlägga

en s. k. trappa ovanför den föreslagna gränsen för erhållande av familjebostadsbidrag

samt att den av departementschefen föreslagna avtrappningen

nedåt för inkomster under denna gräns måtte anordnas med mindre

intervaller än de föreslagna,

6) att besparingsutredningens förslag genomföres i vad avser familjebostadsbidragen

så till vida att bidrag utgår för samtliga familjens barn under

16 år minus ett,

7) att det s. k. 3-kronorsbidraget slopas, samt

8) att de under 1951 införda extra tilläggslånen med 4 kronor per m2

lägenhetsyta sänkas till 3 kronor per in2 lägenhelsyta;

B. medgiva att för budgetåret 1952/53

dels preliminära beslut angående lån, som skola utgå från lånefonden

för bostadsbyggande, må meddelas intill ett belopp av 380 000 000 kronor,

dels preliminära beslut angående lån, som skola utgå från anslaget till

tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, må meddelas intill ett belopp

av 160 000 000 kronor,

dels av det senast för budgetåret 1947/48 anvisade investeringsanslaget

till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet må disponeras ett belopp

av 4 000 000 kronor;

C. för budgetåret 1952/53 anvisa

a) å driftbudgeten under femte huvudtiteln

1) till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån

ett förslagsanslag av 7 000 000 kronor;

2) till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag

av 40 000 000 kronor;

3) till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag

av 15 000 000 kronor;

4) till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag av

11 000 000 kronor;

5) till Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska

frågor ett reservationsanslag av 100 000 kronor;

b) å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder till Lånefonden för

bostadsbyggande ett investeringsanslag av 450 000 000 kronor;

c) å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

1) till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett investeringsanslag

av 140 000 000 kronor;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 744.

25

2) till Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder- ett investeringsanslag

av 100 kronor;

3) till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor;

D. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 å kapitalbudgeten

under statens utlåningsfonder till Lånefonden för bostadsbyggande anvisa

ett investeringsanslag av 75 000 000 kronor.

I motionen 11:22 (av herr Wedén m. fl.) har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att bevilja ett anslag av 48 200 kronor att utgå som katastrofersättning

till bostadsrättsföreningen Eken nr 15.

I motionen 11:561 (av herr Persson i Växjö) har hemställts, att riksdagen

vid besvarandet av förevarande proposition beaktar de synpunkter som i

motionen anförts.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna 11:81, 11:562, 11:559, 11:22 och 11:561.

Utskottet.

Bostadsförsörjningen och byggnadsmarknaden. I propositionen föreslås,

att under nästa budgetår staten försöksvis skall stödja mekaniseringen inom

byggnadsindustrien genom lån och bidrag. Lån skall kunna utlämnas till anskaffning

av maskiner och kranar, vilka ännu icke kommit till allmän användning

inom byggnadsindustrien men som på goda grunder kunna väntas

ge påtagliga besparingar i fråga om material och arbetskraft. Bidrag

skall kunna utgå till upplysningsverksamhet angående nya framsteg i fråga

om maskinella hjälpmedel, arbetsmetoder och material.

I motionerna I: 440 och II: 559 hemställes, att Kungl. Maj :ts förslag om

anslag å 4 000 000 kronor till lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

avslås och att i stället lån till maskinanskaffning skola utlämnas

från den av statskontoret förvaltade industrilånefonden på i motionerna

angivna ränte- och amorteringsvillkor.

I motionerna I: 439 och II: 562 föreslås, att till experiment och undersökningar

beträffande maskiner i byggnadsverksamheten skall anvisas ett belopp

av 200 000 kronor.

I likhet med departementschefen anser utskottet det önskvärt, att under

budgetåret 1952/53 försöksvis statliga lån och bidrag lämnas för befordrande

av mekaniseringen av byggnadsindustrien. Beträffande långivningens anordnande

samt ränte- och amorteringsvillkoren har utskottet icke blivit

övertygat om att de i motionerna I: 440 och II: 559 framlagda ändringsförslagen

äro ändamålsenliga. Motionärernas förslag att industrilånefonden

skall utnyttjas skulle medföra att bostadsstyrelsen skulle handha den förberedande

granskningen av låneärenden, medan förvaltningen av beviljade

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr Ibi.

lån skulle ankomma på statskontoret. Departementschefen har däremot

funnit det lämpligt, att bostadsstyrelsen såväl granskar låneärendena som

förvaltar beviljade lån. I varje fall så länge verksamheten har försökskaraktär

torde det vara att föredraga om en enda myndighet handhar hela låneverksamheten.

Utskottet kan därför icke biträda motionärernas förevarande

förslag men anser, att om — sedan erfarenhet vunnits rörande verksamheten

— fråga uppkommer om att giva det statliga stödet bestående karaktär

jämväl bör prövas, vilken ordning för granskning av låneansökningar och

förvaltning av beviljade lån som är lämpligast. Motionärernas förslag till

smärre jämkningar i lånevillkoren innebär i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag viss förlängning av amorteringstiden och amorteringsfrihet under

de två första åren av lånens löptid samt anknytning av räntan till statens

självkostnadsränta i stället för en fix ränta av 4 procent. Utskottet finner

icke skäl anförda för ett frångående av Kungl. Maj :ts förslag i här berörda

delar. Enligt motionärerna bör i uttrycket godtagbar säkerhet icke inläggas

krav på fullgod säkerhet i sedvanlig bankmässig bemärkelse. Häri kan utskottet

instämma. Det torde dock böra ankomma på Kungl. Maj :t att i varje

särskilt fall avgöra, vilken säkerhet som bör godtagas.

Utskottet biträder alltså Kungl. Maj :ts förevarande förslag och avstyrker

de i motionerna I: 440 och II: 559 framlagda ändringsförslagen. Ej heller

det förut nämnda i motionerna 1:439 och 11:562 framförda förslaget

om ett anslag till experiment och undersökningar kan utskottet i nuvarande

läge biträda.

I motionerna 1:440 och 11:559 föreslås, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställer om snabb undersökning angående möjligheterna

att dels utnyttja tillgängliga vindsutrymmen för inredande av bostäder, dels

lämna särskilda förbättringslån för iståndsättande av lägenheter i flerfamiljshus,

dels vidtaga åtgärder för förnyande av fastighetsbeståndet i tätorternas

centrala delar, dels ock finna de ur ekonomiska synpunkter lämpligaste

hushöjderna och husdjupen.

I anledning av ifrågavarande yrkanden får utskottet först erinra om att

frågan om utnyttjande av oinredda vindsutrymmen tidigare varit föremål

för riksdagens prövning. I anledning av motioner till 1949 års riksdag, vari

föreslogs skyndsamma åtgärder för en snabb ökning av antalet bostäder

genom utbyggande av vindsutrymmen —- bl. a. borde möjligheterna till dispens

från gällande stadsplanebestämmelser prövas — erinrade riksdagen

(statsutskottets utlåtande nr 171), som ansåg att denna väg att öka antalet

lägenheter borde beaktas, att Kungl. Maj :t vid upprepade tillfällen medgivit

sådan dispens. Riksdagen förutsatte, att Kungl. Maj :t även i fortsättningen

ägnade frågan erforderlig uppmärksamhet och medgåve dispens i den omfattning,

som ur hälso- och brandsäkerhetssynpunkt m. m. kunde vara möjlig.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 144.

27

Utskottet finner icke anledning frångå sin år 1949 intagna ståndpunkt i

berörda fråga och förutsätter alltså, att Kungl. Maj :t även i fortsättningen

ägnar frågan erforderlig uppmärksamhet. Ytterligare åtgärder i anledning

av berörda i motionerna I: 440 och II: 559 framlagda förslag synas icke vara

påkallade.

Ej heller kan utskottet tillstyrka den i nyssnämnda motioner förordade

undersökningen om särskilda förbättringslån för iståndsättande av lägenheter

i flerfamiljshus. I den mån lägenheter i dylika hus på grund av eftersatt

underhåll äro i behov av reparationer och förbättringar, torde det ankomma

på fastighetsägaren att vidtaga nödiga åtgärder för lägenheternas

iståndsättande. Ett övervältrande av kostnaderna för dylika åtgärder på det

allmänna torde icke kunna godtagas.

Vad angår frågan om förnyande av fastighetsbeståndet i tätorternas centrala

delar får utskottet erinra om att frågan år 1950 i anledning av propositionen

nr 144 var föremål för riksdagens behandling. I propositionen förutskickades

en utredning rörande statens medverkan i fråga om planläggningen

och genomförandet av saneringsverksamheten. I likhet med föredragande

departementschefen ansåg utskottet bl. a. (statsutskottets utlåtande

nr 135), att frågan om en mera omfattande nybyggnadsverksamhet

inom orternas centrala delar vore värd särskild uppmärksamhet även om för

den närmaste tiden saneringsverksamheten icke kunde givas större omfattning.

Vad utskottet sålunda anfört godkändes av riksdagen.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår f. n. inom bostadsstyrelsen en utredning

rörande olika saneringsfrågor. Utskottet anser, att denna utredning

bör fullföljas utan onödigt dröjsmål och att sådana regler för saneringsverksamheten

snarast böra fastställas, som erfordras för en ur samhälleliga synpunkter

lämplig successiv ny- och ombyggnad av centrala stadspartier. Härvid

torde särskilt böra beaktas de problem, som sammanhänga med dels att

vid rivning av äldre hus de boende måste beredas passande bostäder, dels

att markpriserna böra hållas nere så att de nya husens hyror bli skäliga.

Vad angår motionärernas förslag om en undersökning beträffande möjligheterna

att finna de ur ekonomiska synpunkter lämpligaste hushöjderna och

husdjupen har utskottet inhämtat, att Kungl. Maj :t f. n. ägnar frågan om

husbyggnadernas ekonomi särskild uppmärksamhet. Med hänsyn till nuvarande

höga byggnadskostnader är det angeläget att alla möjligheter till kostnadssänkningar

bli omsorgsfullt prövade. Ur ekonomiska synpunkter fördelaktiga

hustyper böra därför så långt möjligt givas företräde, varvid dock

måste tillses att grundläggande standardkrav icke eftersättas.

I fråga om bostadsbyggandet har i motionerna I: 440 och II: 559 hemställts

om sådan tillämpning av lagen om byggnadsreglering att företag, som genom

att använda speciellt arbets- och materialbesparande metoder kunna

uppföra sina hus till väsentligt billigare kostnad än den för orten gängse.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr li4.

liksom företag, som förklara sig vilja avstå från statliga tilläggslån, lämnas

extra byggnadskvot. I motionerna I: 439 och II: 562 hemställes, att innevarande

års riksdag får sig förelagd en av Kungl. Maj: t utarbetad plan för

ökad byggnadsverksamhet, så att bostadsbristen skyndsamt häves och övriga

behov av byggnader tillfredsställas.

Såsom departementschefen anfört, är en utökning av byggnadsindustriens

kapacitet angelägen med hänsyn till de stora byggnadsbehov, som föreligga.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att rekryteringen av arbetskraft

till byggnadsyrkena bör underlättas och att olika möjligheter att

begränsa material- och arbetskraftsåtgången inom byggnadsindustrien böra

tillvaratagas. Målet bör vara att successivt öka bostadsbyggandet så långt

detta är möjligt utan att därför andra viktiga produktionsintressen trädas

för nära. Ytterligare överväganden rörande begränsning av bostadsbristens

verkningar, särskilt för hushåll med små inkomster, böra komma till stånd,

närmast vid prövningen av de förslag från 1951 års bostadsutredning och

hyresregleringskommittén, vilka enligt vad utskottet erfarit kunna väntas

bli framlagda inom kort.

Vad särskilt angår förslaget i motionerna I: 440 och II: 559, att vid meddelande

av byggnadstillstånd gynna företag, som tillämpa speciellt arbetsoch

materialbesparande metoder, får utskottet erinra om att Kungl. Maj: t

har utfärdat anvisningar av dylik innebörd. I en promemoria fogad till

Kungl. Maj :ts beslut den 14 december 1951 angående bostadskvoter för år

1952 har sålunda framhållits, att företagare, som visa sig kunna färdigställa

byggen rationellt och på kort tid eller som använda metoder, vilka medföra

besparingar i fråga om arbetskraft och material, särskilt mureriarbete och

trä, böra i görligaste mån ges företräde vid planläggningen av tillståndsgivningen.

Att på liknande sätt företräde skall ges åt företag, som förklara sig vilja

avstå från statliga tilläggslån, kan utskottet icke tillstyrka. Syftet med tillläggslånen,

som ha generell karaktär, är att hyrorna för nytillkommande

lägenheter skola kunna hållas på en rimlig nivå. Några garantier för att

företag, som ämna uppföra bostadshus utan anlitande av de statliga tillläggslånen,

bygga billigt kunna ej erhållas. Ett godtagande av motionärernas

förslag skulle därför medföra risker för en icke önskvärd ojämnhet i

hyressättningen för nya bostadshus.

I anledning av vad sålunda anförts avstyrker utskottet här ifrågavarande

yrkanden i motionerna I: 440 och II: 559 samt I: 439 och II: 562.

Ränte- och amorteringsvillkoren för äldre tertiärlån m. m. I propositionen

föreslås i avseende härå dels att beviljade kapitalssubventioner i form av

tilläggslån och räntefria stående delar av tertiärlån, vilka under budgetåret

1952/53 komma att ha utestått i tio år, icke skola definitivt avskrivas, men

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 14i.

29

att å dessa lån tills vidare icke skall krävas ränta och amortering, dels att

amorteringstiden för räntebärande tertiärlån, som uteståt t i tio år, skall

kunna förlängas.

I motionerna 1:440 och 11:559 föreslås, att nu förfallande räntor och

amorteringar å äldre tertiärlån och tilläggslån icke måtte efterskänkas, medan

i motionerna I: 439 och II: 562 förordas, att tilläggslån och räntefria

stående delar av tertiärlån avskrivas, dock under förutsättning att låntagaren

underkastar sig viss kontroll.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag innebär beträffande kapitalsubventionerna,

att slutlig ståndpunkt till avskrivningsfrågan skall tagas först sedan

1951 års bostadsutredning framlagt förslag beträffande den framtida hyresoch

subventionspolitiken. Enär utredningen väntas framlägga förslag i ämnet

instundande höst, kan frågan avgöras nästa år. Utskottet tillstyrker

därför Kungl. Maj :ts förslag och kan icke biträda de i berörda motioner

förordade ändringarna av detsamma. Jämväl Kungl. Maj :ts förslag beträffande

räntebärande tertiärlån och förlängning av räntegarantien kan utskottet

godtaga.

Förbättringslån m. m. I propositionen förordas dels en utvidgning av tilllämpningsområdet

för förbättringslån, dels höjning av gällande maximibelopp

för räntefritt stående förbättringslån, dels vissa allmänna regler för

behovsprövningen, bl. a. att räntefritt stående förbättringslån i regel ej skall

kunna beviljas den som har en beskattningsbar inkomst överstigande 5 000

kronor.

I motionerna I: 439 och II: 562 föreslås, att inkomstgränsen för beviljande

av förbättringslån sättes till 6 000 kronor.

Utskottet anser, att den av Kungl. Maj :t förordade utvidgningen av förbättringslångivningen

bör komma till stånd. I fråga om förslagets detaljer

har inom utskottet viss tveksamhet yppats beträffande inkomstgränsen.

Skäl ha sålunda anförts för att inkomststrecket sättes högre för familjer

med flera barn i överensstämmelse med vad som gäller i fråga om familjebostadsbidrag

och bränslebidrag. Utskottet anser sig emellertid icke böra

tillstyrka att särskilda inkomststreck fastställas för olika familjetyper utan

vill i stället understryka departementschefens uttalande, att i enskilda fall

lån bör kunna beviljas, även om inkomsten något överstiger 5 000 kronor

beskattningsbar inkomst. Denna undantagsbestämmelse bör bl. a. kunna

tillämpas i fråga om familjer med flera barn. I övrigt har Kungl. Maj :ts

förevarande förslag icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

avstyrker alltså det förutnämnda i motionerna I: 439 och II: 562 framlagda

förslaget beträffande inkomstgränsen.

I motionerna I: 70 och II: 81 hemställes, att riksdagen måtte besluta att i

skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om förslag till sådant tillägg i lagen om

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande ni• 744.

stöd till bostadsegnahemsverksamheten, att statlig lånegaranti under vissa

villkor kan lämnas till förvärvande av bostadsegnahem.

Motionärerna framhålla, att på landsbygden finns problemet, hur det skall

bli möjligt för obemedlade och mindre bemedlade bostadssökande att kunna

förvärva salubjudna bostadsegnahem. De anse, att det borde lämnas möjlighet

för länsbostadsnämnderna att i likhet med vad som sker på jordbrukets

område lämna statlig lånegaranti vid förvärv av bostadsegnahem och

sålunda möjliggöra för obemedlade och mindre bemedlade bostadssökande

att till låg räntesats erhålla lån till sådana förvärv.

De statliga bostadslånen kunna icke beviljas för förvärv av egnahem.

Syftet med dem är att främja bostadsförhållandena genom att underlätta

nybyggnad, ombyggnad och upprustning av bostadshus. Lånevillkoren äro

förmånliga — lånen ha delvis karaktär av subvention — vilket bl. a. beror

på att det ansetts vara en uppgift att motverka de sedan slutet av 1930-talet

starkt ökade byggnadskostnaderna. Ett lånestöd av det slag motionärerna

åsyfta skulle i första hand icke fylla ett bostadspolitiskt syfte utan innebära

en ökad efterfrågan på äldre egnahem. Risk skulle uppkomma för att priserna

på dylika egnahem tenderade att stiga. Enskilda fall kunna visserligen

tänkas, då av sociala skäl hjälp från det allmänna kunde vara av värde

för underlättande av förvärv av ett egethem. Om hjälp skall utgå i dylika

fall torde denna böra ordnas genom vederbörande kommuns försorg.

I anledning av vad sålunda anförts, avstyrker utskottet motionerna I: 70

och II: 81.

Tilläggslån m. m. I motionerna I: 440 och II: 559 förordas, att de under

1951 införda extra tilläggslånen sänkas från 4 till 3 kronor per m2 lägenhetsyta.

I motionerna I: 439 och II: 562 föreslås, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer, att tilläggslåneverksamheten skall utvidgas,

tilläggslånen höjas och hushållsbränslet subventioneras i sådan utsträckning,

att hyreskostnaderna hållas vid 1939 års nivå i nybyggda fastigheter

och att Kungl. Maj :t förelägger innevarande års riksdag förslag i detta hänseende.

Såsom förut framhållits äro grunderna för hyres- och subventionspolitiken

f. n. föremål för prövning av 1951 års bostadsutredning. Den höjning

av tilläggslånen, som genomfördes fr. o. m. den 1 januari 1952, har i avvaktan

på bostadsutredningens slutliga förslag givits rent provisorisk karaktär.

Utskottet kan därför icke förorda, att ändringar nu skola vidtagas i fråga

om de generella subventionerna, och avstyrker alltså ifrågavarande förslag

i motionerna I: 440 och II: 559 samt I: 439 och II: 562.

Familjebostadsbidrag och bränslebidrag m. m. I propositionen föreslås

vissa ändringar av grunderna för den behovsprövning, som skall verkstäl
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1A4.

31

las i fråga om familjebostadsbidrag och bränslebidrag. Sålunda förordas,

dels att inkomststrecken överlag höjas med 2 000 kronor, dels att till familjer

med inkomster, som med högst 1 500 kronor överstiga de på angivet sätt

höjda inkomststrecken, skall kunna beviljas halvt bidrag, dels att den nuvarande

femårsprövningen av beviljade bidrag skall ersättas med en tvåårsprövning.

I detta sammanhang har departementschefen jämväl upptagit

frågan om bostadsbidrag till ensamstående mödrar med ett minderårigt

barn till behandling men ansett att frågan icke nu bör slutligt avgöras.

I motionerna 1:440 och 11:559 hemställes, att 1951 års bostadsutrednings

förslag måtte följas i vad avser att utlägga en s. k. trappa ovanför den

föreslagna gränsen för erhållande av familjebostadsbidrag samt att den av

departementschefen föreslagna avtrappningen nedåt för inkomster under

denna gräns måtte anordnas med mindre intervaller än de föreslagna. I

dessa motioner föreslås tillika — med erinran om att den föreslagna avtrappningen

av familjebostadsbidragen nedåt ger nya möjligheter att i annan

ordning lämna stöd till de sämst ställda — att den särskilda bostadsrabatten,

det s. k. trekronorsbidraget, skall slopas. I motionen II: 561 framhålles,

att det — för den händelse riksdagen bifaller Kungl. Maj :ts förslag

om reducerade bidrag för familjer som överskridit inkomstgränsen för helt

bidrag — är befogat, att riksdagen samtidigt understryker vikten av att

frågan om förhöjda bidrag till familjer med små inkomster blir löst på ett

tillfredsställande sätt vid 1953 års riksdag. I motionerna I: 439 och II: 562

föreslås, dels att inkomstgränsen för erhållande av familjebostadsbidrag och

bränslebidrag höjes med 3 000 kronor, dels att det av bostadsstyrelsen utarbetade,

i propositionen anförda systemet för höjning resp. reducering av

bidrag godtages, med den skillnaden att inkomstgränsen höjes med 3 000

kronor, dels att familjebostadsbidrag och bränslebidrag skola utgå även till

ensamstående mödrar med ett bara enligt i motionerna angivna grunder.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag avser i första hand sådana jämkningar

i grunderna för familjebostadsbidrag och bränslebidrag, vilka äro motiverade

av den under senare år inträdda ökningen av penninginkomster och levnadskostnader.

I hostadsutredningens uppdrag ingår att verkställa en översyn

av bostadsrabatterna. En mera allmän omprövning av de olika behovsprövade

bostadsbidragen är sålunda förestående. Med hänsyn härtill finner

utskottet det lämpligt att omedelbart endast sådana jämkningar i bidragsgrunderna

verkställas, vilka äro motiverade av den senaste tidens utveckling

av penninginkomster och levnadskostnader.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att vid en höjning av

inkomststrecken med 2 000 kronor jämte en anordning med reducerade bidrag

vid inkomster strax ovanför de nya inkomststrecken för helt bidrag

skälig hänsyn har tagits till levnadskostnadsstegringen. Utskottet kan därför

icke tillstyrka förslaget om en höjning av strecken med 3 000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 144.

Vad angår reglerna för beviljande av reducerade bidrag skulle — såsom

departementschefen framhåller — det i motionerna I: 440 och II: 559 föreslagna,

av bostadsutredningen utarbetade systemet för reducering av bidrag

medföra, att bidraget skulle omräknas vid inkomstförändringar av endast

någon eller några få procent, varför bostadsorganens arbete skulle öka avsevärt.

Det i motionerna 1: 439 och II: 562 föreslagna, inom bostadsstyrelsen

utarbetade systemet för reducering av bidrag avviker från det av Kungl.

Maj :t förordade endast såtillvida, att bränslebidraget icke skulle halveras.

Förslagen om förhöjt bidrag till familjer med låga inkomster anser utskottet

beaktansvärda. Det s. k. trekronorsbidraget kan utgå bl. a. till familjer,

som åtnjuta familjebostadsbidrag, och fyller i sådana fall samma

uppgift som ett förhöjt familj ebostadsbidrag skulle göra. I 1951 års bostad

sutrednings uppdrag ingår att verkställa en allsidig utredning angående

grunderna för trekronorsbidraget. Utskottet förutsätter, att bostadsutredningen

i detta sammanhang beaktar frågan om förstärkning av familjebostadsbidraget

för familjer med små inkomster. Vad angår frågan om

bostadsbidrag till ensamstående mödrar med ett barn delar utskottet departementschefens

uppfattning, att detta spörsmål bör upptagas av bostadsutredningen

i samband med den kommande prövningen av frågan om bidrag

till samtliga familjer med ett barn.

I anledning av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts

förslag beträffande familj ebostadsbidrag och bränslebidrag. Utskottet kan

alltså icke biträda förutnämnda i motionerna I: 440 och II: 559 samt I: 439

och II: 562 framlagda förslag.

I motionerna I: 440 och II: 559 föreslås, att besparingsutredningens förslag

genomföres i vad avser familjebostadsbidragen så till vida att bidrag

utgår för samtliga familjens barn under 16 år minus ett. I motionerna I: 439

och II: 562 förordas, att familj ebostadsbidrag och bränslebidrag skola utgå

även till barnfamiljer, som bebo lägenheter i byggnader färdigställda senast

den 1 januari 1940.

Utskottet kan icke godtaga det förstnämnda förslaget, vilket skulle medföra

en allmän inskränkning av bostadsbidragen till familjerna. Såsom utskottet

förut anfört, är det i stället angeläget att frågan om en förstärkning

av bidragen till de familjer, som ha störst behov av hjälp, uppmärksammas.

Vad angår förslaget i motionerna I: 439 och II: 562 får utskottet erinra om

att det ingår i bostadsutredningens uppdrag att överväga en utvidgning av

bidragsgivningen i den av motionärerna åsyftade riktningen.

Statsbidrag till fiskarbostäder. Departementschefen framhåller, att ifrågavarande

bidrag icke tjäna ett bostadspolitiskt ändamål, varför detta stöd

torde böra handhavas av andra organ än länsbostadsnämnderna. I avvaktan

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lAi.

33

på en omläggning borde länsbostadsnämnderna handha bidragsgivningen

under nästa budgetår och bidragsvillkoren förbli oförändrade.

I motionerna I: 439 och II: 562 föreslås en utvidgning av ifrågavarande

bidragsgivning.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att en omläggning av

bidragsgivningen bör verkställas. I samband härmed torde grunderna för

stödet, bl. a. bidragsbeloppens storlek, böra omprövas. Utskottet, som förutsätter

att verksamheten om möjligt omlägges fr. o. m. den 1 juli 1953, kan

alltså icke tillstyrka berörda förslag i motionerna 1: 439 och II: 562.

Mot övriga av Kungl. Maj :t framlagda förslag till ändringar i grunderna

för den statliga låne- och bidragsverksamheten har utskottet ej funnit anledning

till särskild erinran.

I motionen II: 22 yrkas att riksdagen måtte bevilja ett anslag av 48 200

kronor till bostadsrättsföreningen Eken nr 15 i Stockholm i anledning av

de ökade utgifter, som föreningen åsamkats genom att fastighetens yttertak

blåste bort vid en orkanartad storm i januari 1947.

På grundval av uppgifter, som utskottet inhämtat, kunna lägenhetsinnehavarnas

årliga kostnader för fastigheten, vilken uppförts omkring 1936,

även med den ökning som föranledes av ifrågavarande utgift icke anses såsom

särskilt betungande. Utskottet avstyrker därför motionen.

Medelsbehovet för låne- och bidragsverksamheten under budgetåret

1952 53. Vad angår Kungl. Maj :ts beräkning rörande de särskilda anslagen

till bostadsförsörjningen föreslås i motionerna I: 440 och II: 559, att anslaget

till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer upptages med

40 000 000 kronor. Förslaget torde vara betingat av yrkanden i samma motioner

om ändrade grunder för familjebostadsbidrag.

Då utskottet, som framgår av det föregående, icke har ansett sig böra tillstyrka

sistnämnda yrkanden, förordar utskottet, att anslaget i enlighet med

Kungl Maj :ts förslag uppföres med 47 000 000 kronor.

Kungl. Maj :t har föreslagit, att till Särskilda bostadsrabatter skall upptagas

ett belopp av 900 000 kronor. I motionerna I: 440 och II: 559 yrkas avslag

å detta förslag.

Utskottet, som i det föregående ansett att bidragsgivningen bör bedrivas

på oförändrade grunder jämväl under nästa budgetår, godtager Kungl.

Maj: ts förslag.

Kungl. Maj: t har föreslagit, att till Lånefonden för bostadsbyggande anvisas

för budgeåret 1952/53 ett investeringsanslag av 450 000 000 kronor

ävensom å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 ett investeringsanslag

av 75 000 000 kronor.

1 anledning av propositionen nr 124 till 1951 års riksdag framhöll utskottet

(utlåtande nr 155), att enligt dess mening sådana anordningar borde 3

3 Ilihanfi till riksdagens protokoll 1952. 6 sam/. AV lii.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr JAA.

vidtagas, att garantier vunnes för att icke störningar i bostadsproduktionen

uppkomme till följd av kapitalanskaffningssvårigheter. Utskottet ansåg, att

en möjlighet borde öppnas för bostadsstyrelsen att på de villkor Kungl.

Maj :t fastställde, då synnerliga skäl förelåge därtill, fördjupa tertiärlån utöver

vad då stadgades. Riksdagen godkände vad utskottet sålunda anfört.

Sedermera har riksdagen i anledning av propositionen nr 217 till höstsessionen

av 1951 års riksdag särskilt beslutat om vidgad rätt för bostadsstyrelsen

att fördjupa tertiärlån. I detta sammanhang förutsattes, att om svårighet

skulle uppstå att täcka behovet av byggnadskreditiv, riksbanken vidtoge

erforderliga åtgärder för kreditfrågans ordnande. Enligt vad utskottet erfarit

har härigenom full garanti icke vunnits för att bostadsproduktionen

skall kunna fortgå utan störningar till följd av kapitalanskaffningssvårigheter.

Risk föreligger sålunda, att i enskilda fall byggnadsföretag icke kunna

påbörjas vid närmast med hänsyn till tillgången på arbetskraft lämplig tidpunkt,

därför att erforderligt byggnadskreditiv icke kan uppbringas. Denna

risk torde delvis bero på att i åtskilliga fall avsevärd tid förflyter från det

ett byggnadsföretag färdigställts till dess den slutliga finansieringen av huset

ordnas, varunder byggnadskreditivet icke kan avlyftas. Starka skäl tala

därför för att i särskilda fall möjlighet bör finnas för bostadsstyrelsen att

utbetala beviljade statslån även om icke alla för utanordning av lånet i sedvanlig

ordning erforderliga formaliteter äro klara.

Utskottet kan godtaga Kungl. Maj:ts förevarande förslag men anser, att

en möjlighet bör öppnas för bostadsstyrelsen att på de villkor Kungl. Maj:t

fastställer, då synnerliga skäl föreligga därtill, i fråga om byggnadsföretag

som färdigställts utbetala beviljade statslån även om alla för utanordning av

lånet erforderliga åtgärder ännu icke slutförts.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att preliminära beslut angående lån, som

skola utgå från anslaget till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet,

må meddelas intill ett belopp av 210 000 000 kronor samt att till Tilläggslån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet skall anvisas ett investeringsanslag av

180 000 000 kronor.

I motionerna I: 440 och II: 559 föreslås, att ifrågavarande bemyndigande

skall avse ett belopp av allenast 160 000 000 kronor och att till tilläggslån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet skall anvisas ett belopp av endast

140 000 000 kronor. Förslagen äro motiverade av yrkandet i samma motioner

om minskning av tilläggslånens storlek.

Då utskottet, som framgår av det föregående, icke har ansett sig böra

tillstyrka sistnämnda yrkande, godtager utskottet Kungl. Maj :ts förslag.

Mot Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning under övriga, här ej särskilt

nämnda anslag samt i fråga om räntefoten för lantarbetarbostadslån,

preliminära beslut angående lån, som skola utgå från lånefonden för bostadsbyggande,

samt det senast för budgetåret 1947/48 anvisade investe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 144.

36

ringsanslaget till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. beträffande lån och bidrag för befordrande av mekanisering

av byggnadsindustrien, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:440 och 11:559 samt

1:439 och 11:562, i vad de avse denna fråga, godkänna vad utskottet

anfört;

II. avslå i motionerna 1:440 och 11:559 framlagt förslag beträffande

utnyttjande av vindsulrymmen för inredande av bostäder,

förbättringslån för iståndsättande av lägenheter i flerfamiljshus

samt hushöjder och husdjup;

III. i fråga om sanering av centrala stadspartier, med avslag

å motionerna 1:440 och 11:559, i vad de beröra detta ämne, godkänna

vad utskottet anfört;

IV. beträffande byggnadsverksamhetens omfattning med avslag

å motionerna 1:440 och 11:559 samt 1:439 och 11:562, såvitt

motionerna avse denna fråga, godkänna vad utskottet anfört;
V.

beträffande förräntning och amortering av utlämnade

tilläggslån och räntefria stående delar av tertiärlån, med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna 1:440

och 11:559 samt 1:439 och 11:562, i vad de avse denna fråga,

godkänna vad i statsrådsprotokollet över socialärenden för

den 14 mars 1952 anförts;

VI. beträffande grunderna för förbättringslån, med bifall

till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å motionerna 1:439

och 11:562, såvitt nu är i fråga, godkänna vad utskottet anfört;

VII. besluta, att motionerna 1:70 och 11:81 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

VIII. i fråga om tilläggslån och subventioner av hushållsbränsle

avslå i motionerna 1:440 och 11:559 samt 1:439 och

11:562 i dessa delar framlagda förslag;

IX. beträffande höjning av inkomststrecken för familjebostadsbidrag

och bränslebidrag, med bifall till Kungl. Maj :ts

förslag samt med avslag å motionerna 1:439 och 11:562, såvitt

de beröra denna fråga, godkänna vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

X. beträffande grunderna för reducerade familjebostadsbidrag

och bränslebidrag, med bifall till Kungl. Maj.ts förslag

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr lii.

och med avslag å motionerna 1:440 och 11:559 samt 1:439 och

0:562, i vad de beröra detta ämne, godkänna vad i statsrådsprotokollet

föreslagits;

XI. beträffande frågan om förhöjda familjebostadsbidrag

och bränslebidrag, i anledning av motionen 11:561 samt med

avslag å motionerna 1:440 och 11:559 samt 1:439 och 11:562, i

vad de avse detta spörsmål, godkänna vad utskottet anfört;

XII. avslå i motionerna 1:439 och 11:562 framlagt förslag om

bostadsbidrag till ensamstående mödrar med ett barn;

XIII. avslå i motionerna 1:439 och 11:562 framlagt förslag

om familj ebostadsbidrag och bränslebidrag till familjer i hus,

som färdigställts senast den 1 januari 1940;

XIV. avslå i motionerna 1:440 och 11:559 framlagt förslag

om minskning av familjebostadsbidragen;

XV. beträffande trekronorsbidraget besluta, att i motionerna

1:440 och JI:559 framlagt förslag icke skall till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

XVI. beträffande statsbidrag till fiskarbostäder, med bifall

till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionerna 1:439

och 11:562, i vad de beröra denna fråga, godkänna vad utskottet

anfört;

XVII. beträffande grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten

till förmån för bostadsförsörjningen, i vad

de ej behandlats under I. — XVI., med bifall till Kungl. Maj :ts

förslag och under erinran om vad utskottet i det föregående

anfört, godkänna i statsrådsprotokollet förordade ändringar

fr. o. m. den 1 juli 1952;

XVIII, avslå motionen 11:22;

XIX. medgiva, att räntefoten för lantarbetarbostadslån, vilka

komina att beviljas under budgetåret 1952/53, bestämmes

till 3,25 %;

XX. medgiva, att av det senast för budgetåret 1947/48 anvisade

investeringsanslaget till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

må disponeras ett belopp av 4 000 000 kronor;

XXI. till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa

bostadsbyggnadslån för budgetåret 1952/53 under femte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kronor;

XXII. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:440 och 11:559, såvitt de beröra detta anslag,

till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1i£.

37

för budgetåret 1952/53 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 47 000 000 kronor;

XXIII. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:440 och 11:559, såvitt de beröra detta anslag,

till Särskilda bostadsrabatter för budgetåret 1952/53 under

femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 900 000

kronor;

XXIV. till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden för budgetåret 1952/53 under femte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor;

XXV. till Bidrag till inrättande av pensionärshem för budgetåret

1952/53 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 11 000 000 kronor;

XXVI. till Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande

byggnadstekniska frågor för budgetåret 1952/53 under femte

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor;

XXVII. till Lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret

1952/53 under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag

av 450 000 000 kronor;

XXVIII. medgiva, att preliminära beslut angående lån, som

skola utgå från lånefonden för bostadsbyggande, må för budgetåret

1952/53 meddelas intill ett belopp av 380 000 000 kronor;
XXIX.

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:440 och 11:559, såvitt de avse detta anslag,

till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

för budgetåret 1952/53 under statens utlåningsfonder

anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor;

XXX. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:440 och 11:559, såvitt de avse detta anslag, till

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet för budgetåret

1952/53 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag

av 180 000 000 kronor;

XXXI. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna 1:440 och 11:559, såvitt nu är i fråga, medgiva,

att preliminära beslut angående lån, som skola utgå från anslaget

till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, må

för budgetåret 1952/53 meddelas intill ett belopp av 210 000 000

kronor;

XXXII. till Lån till uppförande och förbättring av lantarbc
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr lli.

tarbostäder för budgetåret 1952/53 under fonden för låneunderstöd

anvisa ett investeringsanslag av 100 kronor;

XXXIII. till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier för

budgetåret 1952/53 under fonden för låneunderstöd anvisa ett

investeringsanslag av 2 000 000 kronor;

XXXIV. till Lånefonden för bostadsbyggande å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1951/52 under statens utlåningsfonder

anvisa ett investeringsanslag av 75 000 000 kronor;
XXXV.

besluta, att i förevarande sammanhang behandlade

motioner, till den del de icke blivit ovan under punkterna L —

XXXIV. särskilt berörda, icke skola till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 13 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

KARL YVARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Iwar Anderson, Näsgård,

fröken Andersson, herrar Leander, Gillström, Eric Ericson, Nässtrikn,

Sundelin, Bergh, Hesselbom, Edvin Thun, Bergman, Söderquist och Nils

Theodor Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Mårtensson i Uddevalla, Svensson

i Ljungskile, Lindholm, Ståhl, Staxäng, Johansson i Mysinge, Petterson i Degerfors,

Thapper, Onsjö, Persson i Växjö, Birke, fru Ericsson i Luleå, herrar

Wedén och Gustafsson i Skellefteå.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 14 i.

39

Reservationer.

1) beträffande bostadspolitiken i allmänhet

a) av fröken Andersson, herrar Bergh, Staxäng och Birke, vilka ansett, att

utskottets yttrande bort inledas med följande uttalande:

»Utskottet har vid sin bedömning icke kunnat undgå att konstatera att

den hittills förda bostadspolitiken med dess omfattande reglerings- och subventionssystem

på väsentliga punkter misslyckats. Det är därför nödvändigt

att problemet angripes från nya utgångspunkter och att bostadsfrågan

sättes in i det allmänekonomiska sammanhanget. Det gäller enligt utskottets

mening att sträva efter att snarast möjligt få en fri hyresmarknad,

d. v. s. att en successiv avveckling av hyresregleringen äger rum. Denna

frihet på hyresmarknaden måste kompletteras med frihet för bostadsbyggandet,

d. v. s. med avskaffande av byggnadsregleringen. Byggherrar böra

oavsett företagartvp på lika villkor få konkurrera vid bostadsproduktionen.

Det är nödvändigt att bryta den ständigt pågående kostnadsfördyringen,

och detta kan ej ske med mindre än att å ena sidan fri konkurrens införes

och å andra sidan det allmänna upphör att undan för undan ikläda sig uppkommande

merkostnader.

Huvudprincipen bör vara att normalfamiljen själv bör kunna betala sina

egna bostadskostnader och också göra det. Det finns ingen anledning att

de boende i allmänhet skola betala en del av hyreskostnaden enligt hyreskontraktet

och den andra på debetssedeln. De generella subventionerna,

som redan nu belasta skattestaten med omkring 300 miljoner kronor och

som — därest byggnadsproduktionen kunde drivas i önskvärd utsträckning

— skulle stiga till omkring en halv miljard per år, böra avvecklas. Enligt

utskottets mening bör stödet inriktas på de boendekategorier, soin verkligen

äro i behov därav. Till dessa kategorier höra främst de barnrika familjerna

men också vissa grupper åldringar och andra boende med speciellt

små inkomster. Dessa speciella bostadsbidrag böra kunna göras effektivare

än för närvarande.»

b) av herrar Sundelin, Söderquist, Svensson i Ljungskile, Ståhl, Wedén

och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett, att utskottets yttrande bort inledas

med följande uttalande:

»Utskottet har vid sin bedömning icke kunnat undgå att konstatera att antalet

per år färdigställda nya lägenheter nu är omkring 30 % lägre än åren

1946 och 1947 och att denna kraftiga inskränkning hotar att bli av långvarig

karaktär. Utskottet uttalar sin besvikelse över misslyckandet med att

upprätthålla en tillräckligt omfattande bostadsproduktion. Utskottet anser

att tiden nu är inne att snarast möjligt och senast den 1 januari 1953 befria

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 144.

bostadsbyggandet från byggnadsregleringen. Därigenom skapas större förutsättningar

för att bostadsbristen skall kunna steg för steg avvecklas och en

normal balans mellan tillgång och efterfrågan inträda även på hyresmarknaden.

Först då uppstå förutsättningar för en avveckling av hyresregleringen

utan alt den av statsmakterna fastlagda målsättningen för bostadspolitiken

i fråga om relationen mellan inkomster och hyror frångås.

Utskottet har icke, innan bostadsutredningens förslag föreligger, ansett

sig kunna taga ställning i princip till avvägningen mellan generella subventioner

och behovsprövade bostadsrabatter. Även om skäl kunna anföras för

en inskränkning av de generella subventionerna och för att samhällets stöd

borde förläggas med tyngdpunkten på bostadsrabatterna, anser utskottet det

olämpligt, icke minst med hänsyn till de allvarliga konsekvenser, som en sådan

lösning av problemet kunde få för samhällets mellangrupper, att härom

göra något uttalande innan utredningens material föreligger.»

2) av fröken Andersson, herrar Bergh, Staxång och Birke, vilka beträffande

lån och bidrag för befordrande av mekanisering av byggnadsindustrien

ansett, att

dels utskottets yttrande på s. 25 och 26 fr. o. m. det stycke, som börjar

med orden »I likhet» t. o. m. det stycke, som slutar med orden »läge biträda»,

bort ersättas med text av följande lydelse:

»I likhet med departementschefen anser utskottet det önskvärt, att under

budgetåret 1952/53 försöksvis statliga lån och bidrag lämnas för befordrande

av mekaniseringen av byggnadsindustrien.

Det förslag, som framförts i motionerna I: 440 och II: 559, anser utskottet

beaktansvärt. Det saknas anledning att tillskapa en ny låneform just för

byggnadsindustrien, när medel finnas tillgängliga för industrikrediter i allmänhet

och en organisation härför redan uppbyggts. Därmed följer också

att ränte- och amorteringsvillkoren bli desamma för denna industrigren

som för övrig industri. Enligt motionärerna bör i uttrycket godtagbar säkerhet

icke inläggas krav på fullgod säkerhet i sedvanlig bankmässig bemärkelse.

Häri kan utskottet instämma. Det torde dock böra ankomma på

Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall avgöra, vilken säkerhet som bör godtagas.

Utskottet biträder därför det i nyss nämnda motioner framförda yrkandet

att Kungl. Maj :ts proposition i denna del måtte avslås och att i stället

genom ändring av bestämmelserna för industrilånefonden möjliggöres

maskinanskaffning för byggnadsindustrien på av motionärerna angivna

amorterings- och räntevillkor.

Det förut nämnda i motionerna I: 439 och II: 562 framförda förslaget om

ett anslag till experiment och undersökningar kan utskottet i nuvarande

läge icke biträda.»

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Vrh.

41

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»I. beträffande lån och bidrag för befordrande av mekanisering

av byggnadsindustrien, med avslag å Kungl. Maj :ts förslag

ävensom motionerna 1:439 och 11:562 samt med bifall

till motionerna I: 440 och II: 559, samtliga motioner i vad de

avse denna fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

3) av fröken Andersson, herrar Sundelin, Bergh, Söderquist, Svensson i

Ljungskile, Ståhl, Staxäng, Birke och Wedén, vilka ansett, att undersökning

bör verkställas beträffande förbättringslån för iståndsättande av lägenheter

i flerfamiljshus och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med orden »Ej

heller» och slutar med orden »kunna godtagas», bort ha följande lydelse:

»Den i nyssnämnda motioner förordade undersökningen om särskilda

förbättringslån för iståndsättande av lägenheter i flerfamiljshus synes utskottet

vara av stort intresse med hänsyn till nödvändigheten att, som även

departementschefen understrukit, man i nuvarande bristsituation verkligen

effektivt utnyttjar alla tillgängliga utrymmen. Det är inte sannolikt att

ägarna till dessa bristfälliga hus, vilka ofta befinna sig i små ekonomiska

villkor, förfoga över tillräckliga medel för denna förnyelse. Möjligheterna

att förränta och framför allt amortera kapitalet kunna synas ovissa. I många

fall är det måhända icke heller rent fastighetsekonomiskt sett så välmotiverat

att lägga ned kapital på en gammal fastighet, som kanske snart måste

rivas. I dagens bristläge kan detta dock vara motiverat ur bostadspolitiska

synpunkter. Utskottet föreslår därför, att denna fråga hänskjutes till 1951

års bostadsutredning.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»II. i anledning av i motionerna 1:440 och 11:559 framlagt

förslag beträffande utnyttjande av vindsutrymmen för inredande

av bostäder, förbättringslån för iståndsättande av lägenheter

i flerfamiljshus samt hushöjder och husdjup godkänna

vad utskottet anfört;» 4

4) av fröken Andersson, herrar Sundelin, Bergh, Söderquist, Svensson i

Ljungskile, Ståhl, Staxäng, Birke och Wedén, vilka beträffande frågan om

sanering av centrala stadspartier ansett, att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med orden »En
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande ne til.

4*2

ligt vad» och slutar med orden »bli skäliga», hort ersättas med text av följande

lydelse:

»Enligt vad utskottet inhämtat pågår f. n. inom bostadsstyrelsen en utredning

rörande olika saneringsfrågor. Utskottet anser, att denna utredning

bör fullföljas utan onödigt dröjsmål och att sådana regler för saneringsverksamheten

snarast böra fastställas, som erfordras för en ur samhälleliga

synpunkter lämplig successiv ny- och ombyggnad av centrala stadspartier.

En höghusbebyggelse i samhällenas centrala delar med utrymme för kommersiella

lokaler skulle ge ett stort antal fastigheter, där bostadshyrorna

trots det goda läget skulle hålla sig på en relativt låg nivå utan ekonomiska

uppoffringar från det allmännas sida. För tätorterna skulle denna koncentration

vara kommunalfinansiellt fördelaktig. Vid saneringsverksamheten

måste självfallet åtgärder vidtagas för att bereda de utsanerade lämpliga

bostäder till överkomliga priser. I detta sammanhang måste uppmärksamhet

även ägnas de problem, som uppstå för innehavare av lokaler för

hantverk och butiker.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»III. i fråga om sanering av centrala stadspartier, i anledning

av motionerna I: 440 och II: 559, i vad de beröra detta

ämne, godkänna vad utskottet anfört;» 5

5) av fröken Andersson, herrar Bergh, Staxäng och Birke, vilka beträffande

frågan om byggnadsverksamhetens omfattning ansett, att

dels utskottets yttrande på s. 28 fr. o. m. det stycke, som börjar med orden

»Att på», t. o. m. det stycke, som slutar med »och II: 562», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Förslaget i motionerna 1:440 och 11:559 att extra kvoter ges företag

som förklara sig välja avstå från statliga tilläggslån anser sig utskottet kunna

biträda. Ur det allmännas synpunkt är det nämligen angeläget, att fastigheter

komma till stånd utan att skattebetalarna direkt behöva tillskjuta

medel. Risken för en uppsplittring av hyrorna i de nya husen är obetydlig

med hänsyn till att det i praktiken torde vara omöjligt att taga ut nämnvärt

högre hyror än i subventionerade hus med motsvarande standard och läge.

I anledning av vad sålunda anförts biträder utskottet här ifrågavarande

yrkanden i motionerna 1: 440 och II: 559. Utskottet avstyrker däremot de i

motionerna I: 439 och II: 562 framförda förslagen i vad här berörts.»

dels ock nedanstående moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»IV. beträffande byggnadsverksamhetens omfattning, i anledning

av motionerna I: 440 och II: 559 samt med avslag å

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1AI.

43

motionerna I: 439 och II: 562, samtliga motioner såvitt de avse

denna fråga, godkänna vad utskottet anfört;»

6) av frökenAndersson, herrar Bergh, Staxäng och Birke, vilka beträffande

frågan om förräntning och amortering av utlämnade tilläggslån in. in.

ansett, att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 29, som börjar med orden

»Kungl. Maj :ts» och slutar med orden »utskottet godtaga», bort ha följande

lydelse:

»Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär beträffande kapitalsubventionerna,

att slutlig ståndpunkt till avskrivningsfrågan skall tagas först sedan

1951 års bostadsutredning framlagt förslag beträffande den framtida

hyres- och subventionspolitiken. Enär utredningen väntas framlägga förslag

i ämnet instundande höst, kan frågan avgöras nästa år. Utskottet anser

det angeläget, att dessa äldre lån av subventionskaraktär hållas vid liv.

Avskrivning eller efterskänkande bör därför icke äga rum. Innan den hyrespolitiska

målsättnnngen klarlagts, bör dock annuiteten för dessa lån sättas

så låg att den närmast får formell karaktär.»

dels ock nedanstående moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»V. beträffande förräntning och amortering av utlämnade

tilläggslån och räntefria stående delar av tertiärlån, med avslag

å Kungl. Maj:ts förslag ävensom motionerna 1:439 och

11:562 samt i anledning av motionerna 1:440 och 11:559,

samtliga motioner såvitt de avse denna fråga, godkänna vad

utskottet anfört;» 7

7) av fröken Andersson, herrar Bergh, Staxäng och Birke, vilka ansett, att

tilläggslånen böra minskas och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 30, som börjar med orden »Såsom

förut» och slutar med »och II: 562», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Införandet av de extra tilläggslånen hösten 1951 var betingat av den plötsliga

och kraftiga prisstegring som då ägt rum. Den tendens till konjunkturavmattning

som nu är dominerande och som även berör betydelsefulla materialier,

exempelvis trä, måste verka sänkande på byggnadskostnaderna. Efterfrågan

på arbetskraft och materiel är nu också väsentligt mindre än hösten

1951. Med hänsyn till dessa förhållanden bör det icke vara omöjligt för byggnadsindustrien

att pressa sina kostnader. En förutsättning för att kostnaderna

i verkligheten skola sjunka är att den extra subventionen minskar, så att

produktionen av bostäder liksom produktionen av de flesta andra nyttigheter

ställs inför tvånget att förbilliga sin produkt.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 144.

Med hänsyn härtill biträder utskottet det i motionerna I: 440 och 11:559

framförda yrkandet att de under år 1951 införda extra tilläggslånen med 4

kronor per in2 lägenhetsyta sänkas till 3 kronor per m2 lägenhetsyta att gälla

för hus som påbörjas efter den 1 juli 1952. De förslag som i detta hänseende

framförts i motionerna I: 439 och IT: 562 avstyrkas däremot.»

dels ock att nedannämnda moment i utskottets hemställan hort ha följande

lydelse:

»VIII. i fråga om tilläggslån och subventioner av hushållsbränsle,

i anledning av motionerna 1: 440 och II: 559 samt

med avslag å motionerna 1: 439 och II: 562, samtliga motioner

såvitt nu är i fråga, besluta, att beträffande byggnadsföretag,

som påbörjas efter den 1 juli 1952, extra tilläggslån skola utgå

med belopp motsvarande 3 kronor per in2 lägenhetsyta;»

8) beträffande grunderna för reducerade familjebostadsbidrag och bränslebidrag
a)

av fröken Andersson, herrar Bergh, Staxäng och Birke, vilka ansett, att

dels utskottets yttrande fr. o. m. det stycke, som på s. 31 börjar med orden

»Kungl. Maj:ts», t. o. in. det stycke, som på s. 32 slutar med orden »skulle

halveras», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser i första hand sådana jämkningar

i grunderna för familjebostadsbidrag och bränslebidrag, vilka äro motiverade

av den under senare år inträdda ökningen av penninginkomster och levnadskostnader.

I bostadsutredningens uppdrag ingår att verkställa en översyn

av bostadsrabatterna. En mera allmän omprövning av de olika behovsprövade

bostadsbidragen är sålunda förestående.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att vid en höjning av

inkomststrecken med 2 000 kronor jämte en anordning med reducerade bidrag

vid inkomster strax ovanför de nya inkomststrecken för helt bidrag

skälig hänsyn har tagits till levnadskostnadsstegringen. Utskottet kan

därför att icke tillstyrka förslaget om en höjning av strecken med 3 000

kronor. Vad angår reglerna för beviljande av reducerade bidrag skulle som i

motionerna I: 440 och II: 559 framhållits det av bostadsutredningen utarbetade

systemet enligt utskottets mening bättre än det av Kungl. Maj :t föreslagna

tillgodose det syfte man här velat vinna. Särskilt för familjer med

många barn medför en inkomstökning på grund av ökad marginalskatt och

bortfallande bidrag betydligt ogynnsammare verkningar enligt Kungl. Maj :ts

än enligt bostadsutredningens förslag. Med hänsyn till vad utskottet nedan

föreslår beträffande minskning av familjebostadsbidragen förordas dock en

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lti.

45

jämkning i bostadsutredningens förslag. Bidragsbeloppet i det högsta delintervallet

— för tvåbarnsfamiljer i de två högsta delintervallerna — skulle

enligt bostadsutredningens system motsvara bränslebidragen. De böra i stället

enligt utskottets mening utgöra halvt bränslebidrag.

Hänsyn till eventuellt ökade administrativa komplikationer får icke stå i

vägen för genomförande av ett rättvisare bidragssystem; genom att tilllämpa

departementschefens förslag om en inkomstprövning vart annat år minskas

också de tekniska olägenheterna. Utskottet tillstyrker därför förevarande

förslag i motionerna I: 440 och II: 559 med nu anförda jämkningar.»

dels ock nedannärnnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»X. beträffande grunderna för reducerade familjebostadsbidrag

och bränslebidrag, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag

ävensom å motionerna I: 439 och II: 562, i vad de beröra detta

ämne, i anledning av motionerna I: 440 och II: 559 besluta, att

av 1951 års bostadsutredning föreslagna grunder skola med av

utskottet förordade jämkningar tillämpas;»

b) av herrar Sundelin, Söderquist, Svensson i Ljungskile, Ståhl, Wedén

och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett, att

dels tredje meningen i det stycke av utskottets utlåtande, som på s. 31

börjar med orden »Utskottet delar» och på s. 32 slutar med orden »skulle

halveras», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Vad angår reglerna för beviljande av reducerade bidrag skulle — såsom

departementschefen framhåller — det i motionerna I: 440 och II: 559 föreslagna,

av bostadsutredningen utarbetade systemet för reducering av bidrag

medföra, att bostadsorganens arbete skulle öka avsevärt. Utskottet anser,

att departementschefens förslag på grund av det låga antalet intervaller

inte kan betraktas som en för familjebostadsbidragens vidkommande

slutgiltig lösning av tröskelproblemet. Men eftersom förslaget innebär en

förbättring i förhållande till nu gällande regler, kan det tillstyrkas som eu

provisorisk åtgärd. Utskottet anser dock, att denna fråga bör prövas på nytt

av bostadsutredningen, varvid utredningen bör syfta mot att konstruera ett

system för beviljande av reducerade bidrag, vilket ger fler intervaller än departementschefens

förslag men är enklare att administrera än utredningens

förevarande förslag.»

dels ock utskottets hemställan i nedannärnnda moment bort ha följande

lydelse:

»X. beträffande grunderna för reducerade familjebostadsbidrag

och bränslebidrag, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:440 och 11:559 samt 1:439

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr I4i.

och II: 562, i vad de beröra detta ämne, godkänna vad utskottet

anfört;»

9) beträffande frågan om förhöjda fainiljebostadsbidrag och bränslebidrag
a)

av fröken Andersson, herrar Bergh, Staxäng och Birke, vilka ansett, att

dels den del av utskottets yttrande på s. 32, som börjar med orden »Förslagen

om» och slutar med orden »framlagda förslag», bort ersättas med

text av följande lydelse:

»Förslagen om förhöjt bidrag till familjer med särskilt låga inkomster

finner utskottet beaktansvärda. Ett sådant förhöjt bostadsbidrag ligger helt

i linje med strävandena att ge ett effektivt stöd åt dem som äro i verkligt

behov därav. Utskottet hyser den uppfattningen att det s. k. tre-kronorsbidraget

verkar alltför slumpartat och orättvist och att det därför såsom i motionerna

I: 440 och II: 559 föreslagits omedelbart bör avskaffas. Utskottet

finner det angeläget att 1951 års bostadsutredning får i uppdrag att med det

allra snaraste framlägga förslag om förhöjda familjebostadsbidrag till familjer

med särskilt låga inkomster.

I detta sammanhang torde också frågan om bostadsbidrag till ensamstående

mödrar med ett barn böra bli föremål för prövning. Utskottet delar sålunda

departementschefens uppfattning att denna fråga bör upptagas av bostadsutredningen

i samband med den kommande prövningen av frågan om

bidrag till samtliga familjer med ett barn.

Utskottet föreslår, att det s. k. trekronorsbidraget slopas samt att det

uppdrages åt 1951 års bostadsutredning att snarast utarbeta förslag om förhöjda

bidrag till vissa familjer.»

dels ock utskottets hemställan i nedannämnda moment bort ha följande

lydelse:

»XI. beträffande frågan om förhöjda familjebostadsbidrag

och hränslebidrag, i anledning av motionerna I: 440 och II: 559

samt II: 561, i vad de avse detta spörsmål, ävensom med avslag

å motionerna I: 439 och II: 562, såvitt nu är i fråga, godkänna

vad utskottet anfört;»

b) av herr Persson i Växjö.

10) av fröken Andersson, herrar Bergh, Staxäng och Birke, vilka beträffande

frågan om minskning av familjebostadsbidragen ansett, att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 32, som börjar med orden »Utskottet

kan» och slutar med orden »åsyftade riktningen», bort ersättas med

text av följande lydelse:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 1ii.

47

»Utskottet anser det över huvud taget irrationellt, att bidrag skola utgå

allenast till familjer som råkat erhålla bostad i fastighet av viss årgång. Då

det emellertid ingår i bostadsutredningens uppdrag att överväga denna fråga,

finner sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall till sistnämnda motioner.

Som utskottet redan inledningsvis understrukit, är det angeläget, att bidragsgivningen

från det allmännas sida icke får en generell karaktär utan

inriktas på dem som verkligen äro i behov av denna hjälp. Till dem höra i

första hand barnrikefamiljer. Med hänsyn till de ständigt och snabbt stigande

kostnaderna för bostadsbidragen är det enligt utskottets mening nödvändigt

att man såsom 1950 års besparingsutredning föreslagit bygger på

den principen att familjerna själva skola kunna ordna sin bostadsfråga för

det första barnet. Konsekvensen härav blir, att, som i motionerna 1:440

och 11:559 föreslagits, familjebostadsbidragen utgå för samtliga familjens

barn under 16 år minus ett, men bränslebidragen bibehållas oförändrade

dock med iakttagande av den jämkning som det förordade s. k. avtrappningssystemet

föranleder. Utskottet tillstyrker därför ifrågavarande förslag.»

dels ock utskottets hemställan i nedannämnda moment bort ha följande

lydelse:

»XIV. med bifall till i motionerna 1:440 och 11:559 framlagt

förslag om minskning av familjebostadsbidragen, besluta,

att familjebostadsbidrag skall utgå för familjens samtliga barn

under 16 år minus ett;»

11) beträffande trekronorsbidraget

a) av fröken Andersson, herrar Bergh, Staxäng och Birke, vilka under

hänvisning till den ovan med 9a) betecknade reservationen ansett, att nedannämnda

moment i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»XV. med bifall till motionerna 1:440 och 11:559, såvitt nu

är i fråga, besluta, att bestämmelserna om trekronorsbidrag

skola upphävas;»

b) av herrar Näsgård, Nils Theodor Larsson, Johansson i Mysinge och

Onsjö, vilka ansett, att bestämmelserna om trekronorsbidrag böra upphävas

och att därför

dels utskottets yttrande på s. 32 fr. o. in. det stycke, som börjar med

orden »Förslagen om», t. o. m. det stycke, som slutar med orden» framlagda

förslag», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet förutsätter, att bostadsulredningen beaktar frågan om förstärkning

av familjebostadsbidraget för familjer med små inkomster. Vad angår

frågan om bostadsbidrag till ensamstående mödrar med ett barn delar utskottet

departementschefens uppfattning, att detta spörsmål bör upptagas

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr lii.

av bostadsutredningen i samband med den kommande prövningen av frågan

om bidrag till samtliga familjer med ett barn.

Däremot kunna enligt utskottets mening bärande skäl för att omedelbart

slopa trekronorsbidraget anföras. Denna förmån kommer nästan uteslutande

städernas och de större tätorternas innevånare till del. Av bostadsstyrelsens

i propositionen nr 144 till 1950 års riksdag redovisade undersökning

rörande bidragsverksamheten synes framgå, att denna bidragsform har

kommit att verka både slumpartat och orättvist.

I anledning av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag

beträffande familjebostadsbidrag och bränslebidrag. Utskottet kan alltså

icke biträda i förutnämnda motioner 1:440 och 11:559 samt 1:439 och

11:562 framlagda förslag, i vad de avse dessa bidrag. Däremot avstyrker utskottet

Kungl. Maj :ts förslag, att trekronorsbidrag fortfarande skall utgå.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»XV. i anledning av motionerna 1:440 och 11:559, såvitt nu

är i fråga, besluta, att bestämmelserna om trekronorsbidrag

skola upphävas;»

12) av fröken Andersson, herrar Bergh, Staxäng och Birke, vilka ansett,

att under förutsättning av bifall till de ovan med 8) och 10) betecknade reservationerna

anslaget till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika

familjer bort anvisas med 40 000 000 kronor och att därför

dels det stycke i utskottets utlåtande på s. 33, som börjar med orden »Då

utskottet» och slutar med »47 000 000 kronor», bort ha följande lydelse:

»Då utskottet, som framgår av det föregående, förordat viss reducering

av ifrågavarande bidrag, anser utskottet, att anslaget bör uppföras med

40 000 000 kronor.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»XXII. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:440 och 11:559, såvitt de beröra detta anslag,

till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjef

för budgetåret 1952/53 under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 40 000 000 kronor;»

13) av fröken Andersson, herrar Bergh, Staxäng och Birke, vilka under

förutsättning av bifall till den ovan med 11a) betecknade reservationen

samt av herrar Näsgård, Nils Theodor Larsson, Johansson i Mysinge och

Onsjö, vilka under förutsättning av bifall till den ovan med 11b) betecknade

reservationen ansett, att något anslag till trekronorsbidrag icke bör anvisas

och att därför

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lbb.

49

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 33, som börjar med orden »Utskottet,

som», och slutar med orden »Kungl. Maj :ts förslag», bort ha följande

lydelse:

»Utskottet, som i det föregående ansett att bidragsgivningen bör upphöra,

finner detta anslag icke vidare böra utgå.»

dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

»XXIII. med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:440 och 11:559, såvitt de beröra detta anslag,

besluta, att anslag till särskilda bostadsrabatter icke skall för

budgetåret 1952/53 anvisas;»

14) av fröken Andersson, herrar Bergh, Staxäng och Birke, vilka under

förutsättning av bifall till den ovan med 2) betecknade reservationen ansett,

att något anslag till lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

icke bort tillstyrkas och att därför nedannämnda moment i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

»XXIX. med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:440 och 11:559, i vad de beröra detta anslag,

besluta, att anslag till lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrien icke skall för budgetåret 1952/53 anvisas;»

15) av fröken Andersson, herrar Bergh, Staxäng och Birke, vilka under

förutsättning av bifall till den ovan med 7) betecknade reservationen ansett,

att anslaget till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet bort anvisas

med 140 000 000 kronor samt att preliminära beslut, som skola utgå från

nyssnämnda anslag, för nästa budgetår må meddelas intill ett belopp av

160 000 000 kronor och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 34, som börjar med orden »Då

utskottet», och slutar med orden »Kungl. Maj :ts förslag», bort ha följande

lydelse:

»Då utskottet, som framgår av det föregående, tillstyrker sistnämnda yrkande,

föreslår utskottet, att anslaget uppföres med 140 000 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna moment bort ha följande

lydelse:

»XXX. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:440 och 11:559, såvitt de avse detta anslag,

till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet för budgetåret

1952/53 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag

av 140 000 000 kronor;»

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 1H.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 14i.

»XXXI. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:440 och 11:559, såvitt nu är i fråga, medgiva,

att preliminära beslut angående lån, som skola utgå från

anslaget till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet,

må för budgetåret 1952/53 meddelas intill ett belopp av

160 000 000 kronor;».

SVENSKA

TRYCKERIAKTIEBOLAGET

STOCKHOLM 1952

620783

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:292 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anslag till främjande av bostadsförsörjningen m. m. jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten