Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa investeringar i statens järnvägars fond.

1952-05-13 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:149, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa investeringar i statens järnvägars fond.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 149.

Nr 149.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa investeringar i statens järnvägars fond.

(4:e avd.)

1 :o) Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag m. m. Kungl.

Maj :t har i propositionen nr 159 (punkt 1, s. 2—6 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 14 mars 1952)

föreslagit riksdagen att dels till Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag

å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder, statens järnvägar,

för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 21 000 000 kronor,

dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga järnvägsstyrelsen att

jämväl efter den 1 juli 1952 lämna samma bolag de bidrag i form av tillskott,

som kunna befinnas erforderliga för balansering av driftbudgeten,

varvid i utgifterna skall inräknas författningsenlig avsättning till förnyelsefond.

I anledning av propositionen 1951: 130 anvisade 1951 års riksdag (skrivelse

nr 300) för budgetåret 1951/52 ett investeringsanslag av 1 505 000 kronor

till Förvärv av aktier i Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag.

Genom beslut den 8 juni 1951 godkände Kungl. Maj :t en den 12 mars

1951 träffad överenskommelse angående statsförvärv av aktiemajoriteten i

bolaget samt bemyndigade järnvägsstyrelsen bl. a. att, efter det aktieförvärvet

ägt rum, under budgetåret 1951/52 lämna bolaget de bidrag i form av

tillskott respektive lån som kunna befinnas erforderliga för balansering av

driftbudgeten, varvid i utgifterna skall inräknas författningsenlig avsättning

till förnyelsefond, respektive för bestridande av utgifter för investeringar

samt förvärv av för verksamheten erforderliga rörliga tillgångar, i

den mån driftinkomster samt nämnda avsättningar ej därtill förslå.

I skrivelse den 10 mars 1952 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag till

fortsatt finansiering av Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolags verksamhet.

Järnvägsstyrelsen meddelar till en början att styrelsen, vad beträffar lämnandet

av de bidrag som komma att befinnas erforderliga för balansering av

till järnvägsbolagets driftbudget hänförliga inkomster och utgifter, icke har

att föreslå någon ändring i sak gentemot det förfaringssätt, som jämlikt

lämnat bemyndigande tillämpas under innevarande budgetår, då detta förfaringssätt

under förhandenvarande förhållanden synes vara det lämpligaste

möjliga.

Styrelsen hemställer alltså om bemyndigande att under kommande bud
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

9

getår, i första hand således budgetåret 1952/53, lämna järnvägsbolaget bidrag

att utgå av statens järnvägars driftmedel med belopp, som enligt uppgjort

bokslut för det kalenderår, vilket slutar under budgetåret, alltså närmast

för år 1952, visar sig erforderligt för sådan balansering som nyss sagts.

Det bemyndigande, som här föreslås, synes icke behöva föranleda annan

ändring i budgethänseende än att i kostnadsstaten för statens järnvägar

för budgetåret 1952/53 å lämplig plats, förslagsvis under huvudrubriken Gemensamma

utgifter, upptages ett belopp för täckning av underskott av rörelsen

å Stockholm—Roslagens järnvägar.

Då det icke kan vara rationellt att förse järnvägsbolaget med rörelsemedel

tillräckliga för balansering av underskottet i fråga fram till den tidpunkt,

då bokslutet föreligger, förutsätter järnvägsstyrelsen, att på sätt hittills

skett förskott å beräknat täckningsbidrag må lämnas successivt allteftersom

behov därav uppstår.

Jämlikt förenämnda bemyndigande har järnvägsstyrelsen under juli—

december 1951 lämnat järnvägsbolaget bidrag till drift och investeringar

om tillhopa cirka 1,2 miljon kronor. För tiden januari—juni 1952 har motsvarande

belopp beräknats till 2,6 miljoner kronor, och summa bidrag för

budgetåret 1951/52 skulle sålunda utgöra 3,s miljoner kronor.

Dragés härifrån förenämnda underskott å rörelsen om 0,7 miljon kronor

(vari med 266 000 kronor ingår av statens järnvägar verkställd utbetalning

av pensionstillägg), vilket är avsett att täckas med statens järnvägars

driftmedel, erhålles ett resterande belopp om 3,i miljoner kronor, varav 2,6

miljoner kronor beräknats utgöra balanserat underskott å rörelsen under

tiden januari—juni 1952 och 0,5 miljon kronor motsvara vad som t. o. in.

juni 1952 utöver bolagets egna avskrivningsmedel erfordrats för bestridande

av utgifter för investeringar samt förvärv av för verksamheten erforderliga

rörliga tillgångar. Framhållas må, att av sagda avskrivningsmedel ett belopp

om 0,i8 miljon kronor disponerats för avtalsbunden amortering av

obligationslån.

Nyssnämnda saldobelopp av 3,i miljoner kronor kommer vid slutet av innevarande

budgetår att bokföras såsom en till statens järnvägars drifträkning

hörande fordran på järnvägsbolaget. Enär emellertid viss del av medlen

i fråga faktiskt investerats, synes, i vad angår denna nu till 0,5 miljon

kronor beräknade del, under budgetåret 1952/53 täckning böra beredas genom

anslag å riksstatens kapitalbudget.

Styrelsen övergår härefter till de investeringar, som planerats komma att

ske i järnvägsbolagets och dess dotterbolags (tillhopa benämnda SRJ-koncerncn)

egendom under budgetåret 1952/53. Totalsumman av dessa investeringar

bar kalkylerats till 2,:: miljoner kronor, varvid i fråga om arbeten,

som sträcka sig över längre tid, på samma sätt som för statens järnvägar

endast medräknats på budgetåret 1952/53 fallande utgifter.

Häremot är att ställa SRJ-koncernens avskrivningsmedel, förhandsberäknade

till 1,8 miljon kronor, i den mån desamma ej tagas i anspråk för

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Statsutskottets utlåtande nr 149.

planenlig amortering av obligationslån, för vilket ändamål kommer att utgå

0,i8 miljon kronor.

Med inräknande av vad som t. o. in. juni 1952 tagits i anspråk jämlikt

förenämnda bemyndigande skulle behovet av nya investeringsmedel alltså

uppgå till (0,5 + 0,5 + 0,i8 = l,i8) avrundat 1,2 miljon kronor, och styrelsen

föreslår, att anslag för ändamålet anvisas å riksstatens kapitalbudget

för ifrågavarande budgetår såsom investering i statens järnvägars fond att

disponeras såsom lån till järnvägsbolaget.

Samtidigt som sålunda täckning beredes för investeringar tillhörande tiden

efter den 1 juli 1951, synes sanering böra ske av SRJ-koncernens vid

sagda tidpunkt förefintliga låneskuld. Denna belöper sig till i runt tal 29,7

miljoner kronor med följande fördelning.

Kronor

Obligationslån och bundna inteckningslån 10 570 000

Förlagsbevislån .............................. 2 460 000

Reverslån ....................................... 12 890 000

Checkräkningskredit ........................... 3 800 000

Tillhopa 29 720 000

Järnvägsstyrelsen framhåller, att reverslånen löpa med kort tids uppsägning

från låntagarens sida och med skäligen ogynnsamma räntevillkor, och

att det vore från ekonomisk synpunkt önskvärt, att desamma kunde utbytas

mot en statslåneslculd. Sådant utbyte är jämväl starkt motiverat i fråga

om förlagsbevislånen och checkräkningskrediten, vilka ävenledes föranleda

dryga ränteutgifter. Den lånesumma, som med ekonomisk fördel kan omplaceras,

belöper sig således till 19,is eller avrundat 19,2 miljoner kronor.

Lägges härtill förenämnda belopp nya investeringsmedel om 1,2 miljon

kronor, blir summan 20,4 miljoner kronor. Till mötande av opåräknad ytterligare

utgiftsstegring synes denna summa böra jämkas uppåt till 21 miljoner

kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Järnvägsstyrelsen har föreslagit att å riksstaten för nästa budgetår anvisas

ett till 21 miljoner kronor avrundat belopp såsom investeringsanslag

till lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag. Av detta anslagsbelopp

avse 0,5 miljon kronor investeringsutgifter under budgetåret 1951/52 och

0,7 miljon kronor motsvarande utgifter under nästa budgetår. Härjämte

avses 19,2 miljoner kronor för att utbyte mot ett statslån skall kunna ske

av vissa av bolagets låneskulder med mindre gynnsamma villkor. Jag tillstyrker

järnvägsstyrelsens förslag.

Slutligen torde riksdagens medgivande böra inhämtas om bemyndigande

för järnvägsstyrelsen att jämväl efter den 1 juli 1952 lämna bolaget de bidrag

i form av tillskott, som erfordras för balansering av driftbudgeten, varvid

i utgifterna skall inräknas författningsenlig avsättning till förnyelsefond.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag, som utgör en följd av riksdagens beslut

föregående år angående statsförvärv av aktiemajoriteten i Stockholm—

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

11

Rimbo järnvägsaktiebolag, bär icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag för

budgetåret 1952/53 under statens affärsverksfonder, statens

järnvägar, anvisa ett investeringsanslag av 21 000 000 kronor;

b) medgiva, att Kungl. Maj :t må bemyndiga järnvägsstyrelsen

att jämväl efter den 1 juli 1952 lämna samma bolag de

bidrag i form av tillskott, som kunna befinnas erforderliga

för balansering av driftbudgeten, varvid i utgifterna skall inräknas

författningsenlig avsättning till förnyelsefond.

2:o) Teckning av aktier i Aktiebolaget Svenska godscentraler. Kungl.

Maj :t har (punkt 2, s. 6—11) föreslagit riksdagen att till Teckning av aktier

i Aktiebolaget Svenska godscentraler å kapitalbudgeten under statens affärsverksf

onder, statens järnvägar, för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 1 500 000 kronor.

Sedan Stockholms Rederiaktiebolag Svea till Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle

överlåtit halva antalet aktier i de tre dittills av rederibolaget

helt ägda och med varandra samförvaltade företagen Aktiebolaget

Svenska godsbilcentraler — vars firma numera är Aktiebolaget Svenska

godscentraler (ASG) — Aktiebolaget Landtransport och Aktiebolaget Nordisk

Biltjänst, träffade trafikförvaltningen, såsom från början var avsett, en

överenskommelse med järnvägsstyrelsen om överlåtelse till statens järnvägar

av tre femtedelar av nämnda halvpart. Återstående två femtedelar

därav fördelades mellan vissa då ännu enskilda järnvägar, överenskommelsen

angående statens järnvägars aktieförvärv godkändes av 1942 års riksdag

(se prop. nr 19 och riksdagens skrivelse nr 46). Förutom de 30 procent

av aktierna, som på grund av denna överenskommelse överlätos till järnvägsstyrelsen,

har styrelsen som följd av det fortgående statsförvärvet av

enskilda järnvägar sedermera successivt blivit ägare av ytterligare aktier i

nämnda företag och innehar sålunda för närvarande inemot hälften (eller

närmare bestämt 49,2 procent) av aktierna, medan Rederi-Svea äger den

andra hälften.

Under krigsåren hämmades bolagens verksamhet i hög grad av de restriktioner,

som då åvilade landsvägstrafiken. Allteftersom dessa restriktioner

lättade och ASG dessutom i allt större omfattning inriktade sin verksamhet

på samlastning av järnvägsgods, utvecklade sig emellertid rörelsen under

efterkrigsåren mera gynnsamt. Därigenom aktualiserades i sin tur behov

av ökal rörelsekapital för att kunna genomföra nödvändiga rationaliseringar

och utvidgningar, vilket föranledde bolaget att år 1944 hänvända sig

till aktieägarna med begäran om lån mot förlagsbevis. Med anledning härav

hemställde järnvägsstyrelsen i skrivelse den 5 februari 1945 om förslag till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 149.

riksdagen om anvisande av medel för detta ändamål. På i propositionen

1945: 129 anförda skäl ansågs statens järnvägars medverkan emellertid i

stället böra ske i form av ett bemyndigande för järnvägsstyrelsen att å

kronans vägnar ikläda sig borgensansvar för lån till bolaget intill ett belopp

av 2 000 000 kronor. Hinder skulle dock ej möta för de enskilda intressenterna

att, om de så önskade, i stället för att ikläda sig borgen utlåna medel

till de gemensamt ägda företagen i den mån icke högre ränta krävdes än

som mot statens borgen kunde erhållas i den allmänna marknaden, riksdagen

(skrivelse nr 325) biföll Kungl. Maj :ts förslag.

Det för rörelsens utvidgning erforderliga kapitalbehovet tillgodosågs fram

till 1947 genom upplåning i enlighet med förut angivna riktlinjer. Under

erinran om att bolagens låneskulder till följd härav ökat högst väsentligt —

för ASG från 430 000 kronor år 1945 till 4 720 000 kronor år 1947, medan

aktiekapitalet alltjämt var oförändrat, för ASG endast 500 000 kronor —

och att proportionen mellan främmande och eget kapital därigenom starkt

förskjutits i ogynnsam riktning, ansåg sig ASG böra ånyo vända sig till bolagets

huvuddelägare, denna gång med begäran om kapitaltillskott i form av

nyteckning av aktier till ett belopp av 2 500 000 kronor. Såväl Rederi-Svea

som järnvägsstyrelsen funno skäl medverka till den sålunda föreslagna aktieteckningen,

varför styrelsen hemställde om Kungl. Maj :ts bemyndigande

härtill för sin andel samt om anvisande av erforderliga medel för ändamålet.

Med anledning härav avläts proposition (nr 259) i ärendet till 1948 års

riksdag, som (skrivelse nr 300) biföll Kungl. Maj:ts förslag. Aktiekapitalet

1 ASG ökades därmed från 500 000 kronor till 3 000 000 kronor eller med

2 500 000 kronor, varav järnvägsstyrelsen samt Rederi-Svea tecknade hälften

vardera.

I skrivelse den 17 januari 1952 har järnvägsstyrelsen meddelat, att styrelsen

för ASG hänvänt sig till sina huvudintressenter — järnvägsstyrelsen

och Stockholms Rederiaktiebolag Svea — med hemställan om ytterligare

ökning av aktiekapitalet genom nyteckning till pari av aktier.

Styrelsen för ASG har därvid till en början hänvisat till de uppgifter rörande

utvecklingen av bolagets verksamhet intill år 1947, vilka lämnades i

propositionen 1948: 259.

Till komplettering av nämnda uppgifter har ASG bifogat sammanställningar

dels av balansräkningarna för åren 1947—1950 och av den beräknade

ställningen per den 30 juni 1951, dels av ASG-bolagens låneskulder

per angivna tidpunkter, dels ock rörande företagens omsättning under åren

1945—1950 och den beräknade omsättningen under första halvåret 1951.

Rörande ställningen och omsättningen har järnvägsstyrelsen sedermera införskaffat

kompletterande uppgifter avseende hela år 1951.

Ett sammandrag av ASG-bolagens balansräkningar per den 31 december

åren 1947—1951 ha lämnats å s. 8 i propositionen, vartill torde få hänvisas.

I anslutning till de sålunda återgivna uppgifterna har styrelsen för ASG

framhållit det vara självklart, att den omsättningsökning, vilken i förhål
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

13

lande till de siffror, som legat till grund för utökningen av aktiekapitalet

i enlighet med 1947 års framställning, utgör minst 50 % därav, i och för

sig kräver ett ökat aktiekapital. Successivt måste man tänka sig nyinvesteringar

i form av magasinsbyggnader och dylikt, i den utsträckning som de

allmänna förhållandena det medgiva. Av viss vikt vore att i detta sammanhang

fastslå, att de rent sociala välfärdsinrättningarna vid åtskilliga av

ASG:s avdelningskontor tarva förbättringar, då man icke kunnat hålla

jämna steg med de ökade kraven i sådant hänseende. Härtill komme det

uppenbara faktum, att den ökade omsättningen innebär behov av ökat aktiekapital

för nödvändiga fraktkrediter.

Styrelsen föreslår slutligen att huvuddelägarna i bolaget taga under övervägande

en ökning av aktiekapitalet i ASG från nuvarande 3 till 6 miljoner

kronor. Med hänsyn till att statens järnvägar nu övertagit praktiskt taget

samtliga enskilda järnvägar även om vissa enskilda järnvägsföretag formellt

kvarstå såsom delägare i bolaget ifrågasätter vidare styrelsen om

icke aktiekapitalets ökning borde verkställas på det sätt att järnvägsstyrelsen

och Stockholms Rederiaktiebolag Svea envar till pari teckna aktier i

ASG till ett belopp av 1 500 000 kronor. Någon ändring i det mellan intressenterna

förefintliga konsortialavtalet syntes icke föranledas av en nyteckning

på nu föreslagna sätt.

Stockholms Rederiaktiebolag Svea har förklarat sig vilja biträda bolagsstyrelsens

förslag och utfäst sig att teckna aktier till halva det belopp, varmed

aktiekapitalet i ASG kommer att ökas.

Järnvägsstyrelsen framhåller, i anledning av bolagsstyrelsens framställning,

att enligt en i kommentaren till aktiebolagslagen angiven genomsnittsregel,

vilken innebär att det egna kapitalet bör uppgå till minst hälften av

omslutningen, är ASG:s nuvarande aktiekapital, 3 000 000 kronor, för lagt

och en höjning av detsamma till 6 000 000 kronor motiverad, detta så

mycket mer som det ökade behov av rörelsekapital, som betingas av verksamhetens

fortgående stegring och nödvändigheten av att inom den närmaste

tiden vidtaga förbättringar i fråga om vissa avdelningskontor och

magasinslokaler, i regel icke kan tillgodoses genom upptagande av lan mot

inteckningar, enär bolagets anläggningar till betydande del äro uppförda på

ofri grund — huvudsakligen på statens järnvägars mark.

Styrelsen erinrar även om att statens järnvägars borgensåtagande i samband

med den föregående nyteckningen av aktier nedbringats från förutvarande

2 000 000 till 1 250 000 kronor och att bolaget nu ställt i utsikt —

förutom skälig förräntning å det fördubblade aktiekapitalet — ett successivt

ytterligare nedbringande av dess lån, vilket skulle i viss man motväga det

nu ifrågasatta engagemanget från statens järnvägars sida. Slutligen erinrar

styrelsen, att ASG under de senaste åren till aktieägarna lämnat en utdelning

av 5 procent.

Järnvägsstyrelsen hemställer därför, att till aktieteckning i Aktiebolaget

Svenska godscentraler måtte för budgetåret 1952/53 anvisas elt investeringsanslag

av 1 500 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 149.

Departementschefen liar anfört följande.

Då förslaget om den senaste ökningen av ASG:s aktiekapital underställdes

1948 års riksdag, uttalade min företrädare i ämbetet viss tveksamhet

inför förslaget men ansåg sig dock, med hänsyn till de skäl järnvägsstyrelsen

anfört och då frågan om statens järnvägars ställning till ASG framdeles

torde få hli föremål för ett förnyat ställningstagande från statsmakternas

sida, böra biträda den föreslagna kapitalökningen.

Frågan om statens järnvägars ställning till ASG kan ännu icke slutligt

prövas. En ökning av bolagets aktiekapital är emellertid nu påkallad av

flera skäl. Bolagets eget kapital är sålunda för närvarande för litet i förhållande

till dess skulder. Hänsyn bör även tagas till storleken av bolagets

omsättning. Denna har stigit från 25,8 miljoner kronor 1947 till ca 43 miljoner

kronor 1951. Jag vill därför ej motsätta mig att aktiekapitalet ökas

på sätt järnvägsstyrelsen föreslagit. Vid bifall härtill skulle svenska staten

sålunda — i likhet med den andra huvudintressenten i ASG, Stockholms Rederiaktiebolag

Svea — teckna aktier i ASG för 1,5 miljon kronor och bolagets

aktiekapital sålunda ökas från 3 till 6 miljoner kronor. Slutligen vill jag

erinra om att ASG ställt i utsikt, att statens järnvägars borgensåtagande

gentemot bolaget, som för närvarande uppgår till 1 250 000 kronor, skall

kunna successivt nedbringas.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Teckning au aktier i Aktiebolaget

Svenska godscentraler för budgetåret 1952/53 under statens

affärsverksfonder, statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag

av 1 500 000 kronor.

3:o) Lån till svenska turistföreningen för återuppförande av turiststationen

i Abisko m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 11—17) föreslagit

riksdagen att dels till Lån till Svenska turistföreningen för återuppförande

av turiststationen i Abisko å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder,

statens järnvägar, för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag

av 260 000 kronor, dels medgiva, att järnvägsstyrelsen må av statens järnvägars

trafikmedel årligen tillskjuta hälften av det belopp, som erfordras

för lånets förräntning och amortering enligt vissa i statsrådsprotokollet

angivna grunder, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att för ifrågavarande

lån meddela de närmare bestämmelser i övrigt, som kunna visa sig erforderliga.

Med bifall till propositionen 1950: 138 anvisade 1950 års riksdag (skrivelse

nr 162) såsom Lån till Svenska turistföreningen för återuppförande av

turiststationen i Abisko — vilken förstördes av eld i april 1949 — för budgetåret

1950/51 ett investeringsanslag av 840 000 kronor. Lånet skulle utgå

med samma belopp som brandförsäkringssumman för den nedbrunna huvudbyggnaden.

Kostnaderna för den nya turiststationen beräknades till

1 925 000 kronor. Förutom nämnda statslån och brandförsäkringssumman

skulle vissa disponibla medel och ett banklån tagas i anspråk för täckning

av kostnaderna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

15

Såsom lånevillkor skulle gälla bl. a., alt turistföreningen till säkerhet för

statslånet skulle lämna inteckningar med bästa förmånsrätt i föreningens

anläggning i Abisko, dock skulle framförliggande inteckningar få tagas i

anspråk som säkerhet för banklånet. Amorteringstiden för statslånet skulle

vara 30 år och räntesatsen 3,5 procent. Järnvägsstyrelsen skulle av

statens järnvägars trafikmedel årligen tillskjuta hälften av det belopp,

som erfordrades för lånets förräntning och amortering. I övrigt förutsattes,

att ett blivande låneavtal skulle upprättas på i huvudsak samma villkor

som tidigare låneavtal mellan styrelsen samt Skid- och friluftsfiämjandet

rörande utbyggnad av skidfrämjandets anläggning i Storlien.

Genom beslut den 12 maj 1950 anbefallde Kungl. Maj :t järnvägsstyrelsen

att inkomma med förslag till villkor och bestämmelser för åtnjutande

av ifrågavarande lån.

Med skrivelse den 18 februari 1952 har järnvägsstyrelsen underställt

Kungl. Maj :ts prövning ett upprättat förslag till låneavtal mellan styrelsen

och Svenska turistföreningen angående återuppförande av turiststationen i

Abisko.

Avtalsförslaget har såsom bilaga fogats vid propositionen.

Enligt detsamma skulle statslånet höjas med 260 000 till 1 100 000

kronor.

I sin förenämnda skrivelse meddelar järnvägsstyrelsen, att kostnadsförhållandena

undergått en så väsentlig ändring, innan ett detaljerat förslag

till låneavtal under 1950 hann färdigställas och ingivas till Kungl. Maj :t

för godkännande, att en genomgripande omprövning av hela ärendet befanns

erforderlig.

Enligt ett i september 1950 av turistföreningen lämnat meddelande beräknades

arbetet med turiststationens återuppförande taga sin början samma

månad. Byggnadskostnaderna uppgåvos samtidigt till 1 926 000 kronor,

frånsett kostnader för bl. a. vattenanskaffning och inventarier, samt med

inräkning av sistnämnda kostnader till 2 266 000 kronor. Dessa kostnadsuppgifter

voro grundade på inkomna anbud och de priser på materialier och

arbetskraft, som gällde i juli 1950, samt inkluderade 40 000 kronor för

oförutsedda utgifter.

Vid nyss angivna tidpunkt började emellertid den dittills i stort sett fasta

prisnivån att röra sig uppåt, och de tidigare kostnadsberäkningarna visade

sig av denna anledning vara i behov av en genomgripande omarbetning.

Denna utfördes successivt, allteftersom byggnadsarbetet fortskred och fullständiga

arbetsritningar jämte beskrivningar erhöllos, samt resulterade i att

kostnaderna vid oförändrat byggnadsprogram och vid de prisförhållanden

som rådde våren 1951 beräknades komma alt stiga till 3 447 000 kronoi.

De sålunda radikalt ändrade förutsättningarna för finansiering av kostnaderna

för den nya turiststationen aktualiserade, fortsätter järnvägsstyrelsen,

i sin tur frågan om ändring av säkerheten för det redan beviljade

lånet och det nu i utsikt ställda tilläggslånet från statens järnvägar. Enligt

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 149.

de lånevillkor, som angivits i propositionen 1950: 138, skulle statens järnvägar

som säkerhet för det förstnämnda lånet erhålla inteckningar mellan

245 000 och 1 085 000 kronor samt inteckningar från 245 000 upp till

1 345 000 kronor, därest jämväl det preliminärt avtalade tilläggslånet —

för åstadkommande av en till 1 100 000 kronor avrundad total lånesumma

lämpligen höjt från 250 000 till 260 000 kronor —- erhölles. En oeftergivlig

förutsättning för att över huvud taget kunna upplåna medel i bank eller

annan penningförvaltande institution ansåg föreningen vara, att för detta

ändamål finge disponeras inteckningar före de som säkerhet för lånet från

statens järnvägar liggande inteckningarna, och föreningen anhöll därför under

förhandlingarna jämväl om sådan ändring av lånevillkoren, att undre

gränsen för statens järnvägars inteckningssäkerhet uppflyttades från

245 000 till 1 000 000 kronor. Om så skedde ansåg sig föreningen våga räkna

med att mot inteckningar med bästa förmånsrätt kunna erhålla lån från

bank eller försäkringsinrättning å 1 000 000 kronor. De för återuppbyggnaden

disponibla medlen beräknades därefter komma att uppgå till i runt tal

3 600 000 kronor enligt följande specifikation.

Lån från bank e. dyl............................ 1 000 000

» » statens järnvägar ............... 1 100 000

Brandskadeersättning ........................ 840 000

Av föreningen för ändamålet redan avsatta

medel .......................................... 160 000

Övriga av föreningen disponerade medel ... 250 000

Föreningens likviditetsreserv ............... 250 000

Summa kronor 3 600 000

Såsom framgår av den sommaren 1951 upprättade finansieringsplanen,

skulle statens järnvägars lån efter den nu diskuterade höjningen av lånesumman

och undre gränsen för inteckningssäkerheten komma att ligga

inom 62 procent av en till 3,4 miljoner kronor uppgående byggnadskostnad.

Detta torde kunna anses som ett ur statens järnvägars synpunkt godtagbart

säkerhetsförhållande.

Som skäl för den med föreningen nu villkorligt träffade uppgörelsen och

därmed för en finansiell medverkan över huvud taget från statens järnvägar

i detta fall torde i övrigt få åberopas vad som anförts i järnvägsstyrelsens

i propositionen 1950: 138 återgivna skrivelse av den 17 februari

1950.

Efter den sålunda preliminärt träffade uppgörelsen har, meddelar styrelsen,

byggnadsarbetet fortgått planenligt under sommaren och hösten

1951 och beräknas i huvudsak vara slutfört inom sådan tid, att den nya

turiststationen kan tagas i bruk under sommaren 1952. Härigenom synas

riskerna för att en fortsatt prisstegring kan komma att ytterligare påverka

den slutliga byggnad skos Inaden ej längre vara lika stora. En av föreningen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

17

i september 1951 upprättad kostnadskalkyl med visst tillägg för oförutsedda

utgifter torde med andra ord kunna läggas till grund för en jämförelse

med den förut återgivna finansieringsplanen, vilken slutade på 3,6 miljoner

kronor. Sagda kostnadskalkyl ter sig på följande sätt.

Byggnadskostnader (inkl. gästrumslängan

nr 2) ............................................. 2 950 000

Inventarier ....................................... 350 000

Vägar och planering in. in...................... 20 000

Vattenverk och branddamm .................. 55 000

T375 000

Oförutsett (cirka 7 %) ........................ 225 000

Summa kronor 3 600 000

Då finansieringen alltså synes säkerställd, anser sig järnvägsstyrelsen

oaktat de avsevärt ökade kostnaderna och det till föjld härav väsentligt

stegrade kapitalbehovet kunna förorda dels ökad långivning från statens

järnvägars sida, dels sådan eftergift beträffande inteckningssäkerheten, att

föreningen beredes möjlighet att upplåna medel jämväl på annat håll. Vad

statens järnvägars medverkan beträffar, synes lämpligast, att det tidigare

beviljade länet och det senare diskuterade tilläggslånet sammanslås till ett

enda till 1 100 000 kronor avrundat lånebelopp. Räntefoten för detta lån

synes i likhet med för det ursprungliga lånet böra fastställas till 3,6 procent

och amorteringstiden till 30 år. Annuiteten skulle under dessa förutsättningar

komma att utgöra 59 810 kronor, varav järnvägsstyrelsen alltså med

trafikmedel skulle bestrida hälften eller 29 905 kronor.

Den senast upprättade kostnadsberäkningen inrymmer ej större säkerhetsmarginal

för oförutsedda utgifter än 225 000 kronor. Trots att byggnadsarbetet

nu är relativt långt framskridet och de slutliga kostnaderna sålunda

numera kunna bedömas med långt större säkerhet än tidigare, är det

likväl icke uteslutet, att denna säkerhetsmarginal visar sig otillräcklig —

bl. a. på grund av nya prisstegringar — och att kostnaderna komma att överstiga

3,6 miljoner kronor. Efter ingående överläggning mellan järnvägsstyrelsen

och turistföreningen om hur finansieringen skall säkerställas för det

fall att nyssnämnda kostnadsgräns överskrides, har järnvägsstyrelsen förklarat

sig beredd alt, därest byggnadskostnaderna skulle komma att överstiga

3,7 miljoner kronor, utverka viss ytterligare eftergift i fråga om läget

av de inteckningar, som skola utgöra säkerhet för lånet från statens järnvägar,

nämligen med hälften av det belopp varmed kostnaderna visa sig

överstiga sagda belopp, 3,7 miljoner kronor, men dock med högst 100 000

kronor. 1 ogynnsammaste fall skulle den undre gränsen för statens järnvägars

inteckningar i turiststationen sålunda komma att förskjutas från

1 000 000 till 1 100 000 kronor.

2—807 52 Bihang titt riksdagens protokoll 1WW. (> sand. Nr 147—hyj.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 149.

Departementschefen har anfört följande.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av frågan

om återuppförande av turiststationen i Abisko framgår, att turistföreningen

genom de inträdda pris- och lönestegringarna blivit nödsakad att anskaffa

ytterligare medel för att finansiera byggnadsföretaget. En nedskärning av

byggnadsplanerna har ansetts icke böra ifrågakomma. Kostnaderna för den

nya turiststationen, vilka år 1950 uppgåvos till 1 925 000 kronor, beräknades

vid pris- och löneläget i september 1951 utgöra 3,6 miljoner kronor. Av

detta belopp avsågos 2 950 000 kronor för de direkta byggnadskostnaderna,

350 000 kronor för anskaffning av inventarier, 55 000 kronor för anläggning

av vattenverk och branddamm samt 20 000 kronor för vägar, planering

in. m. varjämte 225 000 kronor avsatts för oförutsedda utgifter.

Efter framställning av turistföreningen bar järnvägsstyrelsen nu hemställt

att — utöver tidigare anvisade 840 000 kronor såsom lån från statens

sida till finansiering av företaget — 260 000 kronor skulle anvisas å riksstaten

för nästa budgetår för böjning av statslånet. Styrelsen har vidare

föreslagit att för statslånet, som sålunda skulle utgöra sammanlagt 1 100 000

kronor, lämnas en inteckningssäkerhet, vars undre gräns uppflyttas från

245 000 till 1 000 000 kronor. Orsaken härtill är att inteckningarna med

bästa förmånsrätt erfordras såsom säkerhet för ett lån om 1 000 000 kronor

i bank eller försäkringsinrättning. Därest kostnaderna på grund av prisoch

lönehöjningar sedan september 1951 skulle överstiga 3,7 miljoner kronor,

har järnvägsstyrelsen förklarat sig vilja utverka eftergift i fråga om

läget av de inteckningar, som skola utgöra säkerhet för statslånet, med hälften

av överstigande belopp dock högst 100 000 kronor. Den undre gränsen

för statslånet skulle sålunda kunna höjas från 1 000 000 till 1 100 000 kronor.

För statslånet skulle i övrigt gälla samma villkor som förutsattes, då

lånefrågan underställdes 1950 års riksdag. Kostnaderna för byggnadsföretaget

skulle förutom genom nämnda lån bestridas genom brandskadeersättningen

om 840 000 kronor och genom ianspråktagande av vissa medel, som

stå till föreningens disposition.

För min del anser jag mig böra tillstyrka att turistföreningen genom ett

statslån av 1 100 000 kronor och på de villkor som järnvägsstyrelsen föreslagit

beredes möjlighet att fullborda turistanläggningen i Abisko, i synnerhet

som arbetet härmed redan är långt framskridet och beräknas vara

avslutat innevarande sommar. Jag har alltså icke något att invända mot

den av järnvägsstyrelsen föreslagna jämkningen av den undre gränsen för

inteckningssäkerheten för statslånet. Ej heller vill jag motsätta mig, att

järnvägsstyrelsen av statens järnvägars trafikmedel tillskjuter hälften av

det belopp av 59 810 kronor som erfordras för den årliga räntan och amorteringen

för lånet.

Järnvägsstyrelsen torde böra bemyndigas att i huvudsaklig överensstämmelse

med föreliggande förslag till avtal upprätta slutligt låneavtal mellan

styrelsen och turistföreningen.

Utskottet. I likhet med departementschefen anser sig utskottet kunna

tillstyrka, att turistföreningen genom ett med 260 000 kronor förhöjt statslån

beredes möjlighet att fullborda turistanläggningen i Abisko. Då Kungl.

Maj :ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

hemställa,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 149.

19

att riksdagen må

a) till Lån till svenska turistföreningen för återuppfärande

av turiststationcn i Abisko för budgetåret 1952/53 under statens

affärsverksfonder, statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag

av 260 000 kronor;

b) medgiva, att järnvägsstyrelsen må av statens järnvägars

trafikmedel årligen tillskjuta hälften av det belopp, som erfordras

för lånets förräntning och amortering enligt i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 14 mars

1952 angivna grunder;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att för ifrågavarande lån meddela

de närmare bestämmelser i övrigt, som kunna visa sig

erforderliga.

Stockholm den 13 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Närvarande: se under utlåtandet nr 147.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:297 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående livränta till 0. A. Backlund för skada i följd av trafik med ett kronan tillhörigt mot a1 i texten