Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar till befattningshavare å lotsoch fyrstaten m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-16 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:154, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar till befattningshavare å lotsoch fyrstaten m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 154—156.

Statsutskottets utlåtande nr 154.

1

Nr 154.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar till

befattningshavare å lots- och fyrstaten m. m. jämte i

ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

Sedan Kungl. Maj :t i propositionen nr 1 under tionde huvudtiteln (punkt

58) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten för budgetåret

1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 12 200 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i propositionen nr 134, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 14 mars 1952, föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för lots- och fyrstaten, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Lotsverket: Avlöningar

till befattningshavare å lots- och fyrstaten för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 14 097 100 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Ohlon och Svärd (I: 436) och den andra inom andra kammaren

av herrar Hagberg i Malmö och Gustafson i Göteborg (II: 565), hemställts,

att riksdagen i anledning av föreliggande Kungl. Maj :ts proposition

nr 134 i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa, dels att frågan om lotsavgifternas

samt fyr- och båkavgifternas storlek icke måtte avgöras, förrän

sådan utredning förebragts, som erfordras för ett riktigt bedömande av de

ifrågasatta åtgärdernas skälighet och lämplighet, dels ock att frågan om en

eventuell höjning av sagda avgifter icke måtte avgöras, förrän tillfälle beretts

riksdagen att därom uttala sin mening.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen 1:436.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 9 095 000

kronor.

Inledning.

Lotspersonalen åtnjuter vid sidan av den fasta lönen särskild ersättning

för utfört lotsningsarbete och för vissa andra göromål. Ersättningen för

lotsning utgår enligt nuvarande avlöningssystem i form av en lotsarna

1—82752 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 154 — 156.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 154.

tillkommande andel i de avgifter sjöfarten har att erlägga för anlitande

av lots. Lotstaxesystemet fyller sålunda den dubbla uppgiften att vara ett

instrument för att reglera lotspersonalens inkomstnivå och att ligga till

grund för sjöfartsavgifternas beräkning. Sammankopplingen av lotslöner

och sjöf artsavgifter har bl. a. fått till följd att lotsarnas inkomster variera

avsevärt från plats till plats; de påverkas härjämte av säsong- och konjunkturväxlingar.

Vidare har sammankopplingen lagt hinder i vägen för en i

och för sig önskvärd förenkling av lotstaxesystemets konstruktion.

Nytt avlöningssystem för lots personalen m. m.

1948 års lotskommitté, som haft i uppdrag att utreda dessa frågor, har nu

avgivit sitt betänkande. Kommitténs förslag går i princip ut på att det

nuvarande sambandet mellan lotslöner och lotsavgifter upplöses. I syfte att

ernå en utjämning av lotspersonalens inkomstnivå föreslår kommittén att

den fasta avlöningen ökas; på grund av lotsningsarbetets särpräglade karaktär

bör emellertid även i fortsättningen utgå en med lotsningsuppgifternas

omfattning varierande särskild ersättning enligt en för detta ändamål

upprättad taxa. De avgifter, sjöfarten har att erlägga för lotsning, skola

beräknas efter en enhetstaxa.

Förslaget synes departementschefen i stort sett väl ägnat att läggas till

grund för en omläggning av hittills tillämpat avlöningssystem för lotspersonalen.

De olägenheter, som förorsakats av detta system, synas i allt väsentligt

bli undanröjda, om förslaget genomföres. Departementschefen biträder

sålunda i likhet med remissinstanserna de av kommittén angivna

huvudprinciperna.

Höjningen av lotspersonalens fasta lön bör ske genom att berörda personalgrupper

erhålla högre lönegrad splacering. Härvid böra i främsta

rummet beaktas kompetenskrav, arbetsuppgifternas art och det med tjänsten

förenade ansvaret. Vid avvägningen av lönegradsplaceringen bör vidare

hänsyn tagas till lönesättningen för andra grupper av statstjänstemän

i samband med den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen. Med dessa

utgångspunkter finner departementschefen sig kunna tillstyrka en något

högre placering än den av kommittén föreslagna och ansluter sig till lotsstyrelsens

förslag i ämnet. Departementschefen förordar sålunda att samtliga

ordinarie lotsar — nu placerade i Ca 11 och 12 — uppflyttas till Ca 16.

För lotsplatsbefälets del böra nuvarande tjänstebeteckningar, överlots och

lotsförman, bibehållas. Vidare synes lönedifferentieringen mellan dessa

tjänstemän böra kvarstå. Tjänsterna som överlots böra placeras i Ca 20 eller

Ca 19 och tjänsterna som lotsförman i Ca 18 eller Ca 17. Departementschefen

godtager kommitténs förslag beträffande tjänsternas placering vid de

olika lotsplatserna. Antalet över lotsar i Ca 20 skulle härmed uppgå till 16

och antalet sådana befattningshavare i Ca 19 till 18. Lotsförmanstjänsterna

i Ca 18 skulle uppgå till 25 och motsvarande tjänster i Ca 17 till 23. De extra

ordinarie lotsarna, som nu äro placerade i Ce 10 eller Ce 11, böra i fortsätt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 154.

3

ningen benämnas reservlotsar och vara placerade i Ce 14. Departementschefen

tillstyrker slutligen även förslaget om att särskilda extra ordinarie lotstjänster

må kunna inrättas, vilkas innehavare -—- bortsett från anställningsformen

-— skola vara till fullo likställda med de ordinarie lotsarna. Tjänsterna

böra placeras i Ce 16.

Vid sidan av avlöningen bör enligt kommitténs förslag särskild lotsningsersättning

tillerkännas lotspersonalen. Denna ersättning bör

utgå av statsmedel efter en särskild taxa. Taxan bör enligt kommittén

utformas så att lotsningsersättningen i förening med den fasta lönen ger

personalen en skälig inkomst samtidigt som en rättvis värdering sker av

lotsningsprestationen. Löneregleringen -— höjd lönegradsplacering och lotsningsersättning

enligt av kommittén utarbetad taxa — innebär för lotsarna

vid de lotsplatser, där personalen för närvarande är sämst ställd, genomgående

en icke obetydlig förbättring av inkomstläget, medan vid sådana

lotsplatser, där inkomstförhållandena äro mera gynnsamma, förbättringarna

i allmänhet äro mindre eller — i några fall — helt utebli.

Taxan är så konstruerad att den lotsade våglängden och fartygets nettodräktighet

äro avgörande för ersättningens storlek. Vid avvägning av de

grundbelopp, varpå taxan baserats, har kommittén utgått från 1951 års

löneläge. Kommittén framhåller att lotsningsersättningen för man räknat

skulle minska, därest lotspersonalen utökas i anledning av en fritidsreglering.

Med hänsyn till dessa omständigheter föreslår departementschefen,

att taxan räknas om, varvid grundbeloppen böra höjas med 20 procent i

förhållande till kommitténs förslag. I övrigt har departementschefen intet

att erinra beträffande taxans tekniska utformning.

Vad kommittén föreslagit beträffande lolsningsersättningens storlek i

speciella fall, t. ex. då lotsavgift skall erläggas utan att lots anlitas eller

då fartyg ingår till svensk hamn för reparation m. in. eller vid bogsering

(se propositionen s. 12 och 13), föranleder icke heller någon erinran från

departementschefens sida. Den intjänade lotsningsersättningen bör i form

av lotslott fördelas bland personalen. Därvid bör, som kommittén föreslagit,

någon inskränkning icke ifrågakomma för de befattningshavare, som

vikariera å eller bestrida göromål förenade med lotstjänst. Vad kommittén

i övrigt förordat beträffande ersättningens beräkning och personalens rätt

till lotslott och lotslottsersättning biträdes av departementschefen. Närmare

bestämmelser i ämnet förutsättas skola sammanföras till en särskild författning,

utformad i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag.

Det synes böra ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda ifrågavarande

föreskrifter. Om denna anordning vidtages, bör i 36 § Saar, vilken innehåller

vissa detaljbestämmelser beträffande lotslott m. in., intagas endast

en huvudbestämmelse om att lotspersonalen vid sidan av den fasta lönen

äger uppbära lotslott och lotslottsersättning enligt de närmare bestämmelser

Kungl. Maj:t meddelar.

Extra ordinarie lotsar böra enligt departementschefens mening likställas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 154.

med de ordinarie lotsarna i fråga om löneavdrag. Detta kräver ändring av

27 § Saar.

Till frågan om lotspersonalens pensions för hål land en anser departementschefen

sig för närvarande icke beredd att taga ställning.

Vad beträffar från sjöfarten utgående ersättningar och förmåner

för biträde av kronolots föreslår kommittén att de s. k. väntpenningarna

ersättas av en väntersättning, som skall utgå av statsmedel och

fördelas bland personalen på samma sätt som lotsningsersättningen. Med

hänsyn till att väntersättningen kan sägas utgöra ett led i lotsningsarbetet

finner departementschefen ett dylikt förfarande riktigt och förordar att

förslaget genomföres. Väntersättningen föreslås skola fastställas till tre

kronor för timme. — Förtöjningsersättningen synes departementschefen

alltjämt böra utgå direkt till lotspersonalen. I likhet med lotsstyrelsen och

lotsförbundet finner departementschefen med hänsyn till det ökade antalet

större fartygsenheter rimligt att ersättningens maximibelopp höjes. För

att undvika alltför stor ojämnhet lotsplatserna emellan synes departementschefen

maximibeloppet icke böra överstiga 40 kronor. Det förutsättes framdeles

få övervägas i vad mån ändring i mätningsreglerna för nettotonnage

skall föranleda ändringar i grunderna för förtöj ningsersättningens beräkning.

— Minimiersättningen för lotsarnas resor i vissa fall föreslås skola

höjas från tre till sex kronor. -— Lotsstyrelsens förslag att de s. 1c. budpenningarna

jämväl skola tillkomma båtpersonalen anser departementschefen

sig kunna tillstyrka med hänsyn till att de uppdrag, varom här är

fråga, vanligtvis utföras med användande av de vid lotsplatserna stationerade

tjänstebåtarna. Vid genomförande av detta förslag erfordras ett tilllägg

till 25 § tilläggsbestämmelserna till Saar. Att meddela närmare bestämmelser

angående såväl fördelningen av budpenningarna som övriga

här avsedda ersättningar och förmåner förutsättes få ankomma på lotsstyrelsen

efter bemyndigande av Kungl. Maj :t. Kommitténs uppfattning i

hamnlotsfrågan och beträffande hemvägsersättning vid öresundslotsning

(se propositionen s. 20) delas av departementschefen.

Utbildningsarvoden till lotselever m. m.

Lotsaspirant föreslås i fortsättningen skola benämnas lotselev. Lotselev

med full styrsedel bör erhålla benämningen examinerad lots. Det nuvarande

systemet, enligt vilket lotselev i denna sin egenskap icke erhåller någon avlöning,

är icke tillfredsställande och bidrager till att försvåra rekryteringen

till lotsyrket. Departementschefen föreslår därför, att sådan befattningshavare

från och med nästa budgetår tillerkännes utbildningsarvode i

den mån han icke under utbildningstiden kan erhålla annan avlönad anställning,

t. ex. som båtman. Arvodet föreslås skola bestämmas till i ett

för allt 420 kronor för månad. Då utbildningstiden varierar avsevärt lotsplatserna

emellan, bör tiden för åtnjutande av arvode fastställas av lotsstyrelsen

för var och en av lotsplatserna. Vad kommittén föreslagit heträf
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 154.

o

fande examinerad lots’ lönegradsplacering såsom extra reservlots i Cg 11

och Cg 13 bör i anslutning till vad departementschefen tidigare anfört om

lönegradsplacering för reservlotsar jämkas sålunda att i stället lönegraderna

12 och 14 tillämpas.

Rörande samtliga i det föregående berörda frågor ha överläggningar ägt

rum med vederbörande personalorganisationer, som därvid förklarat sig

godtaga förslag av den innebörd departementschefen nu förordat.

Arbetstidsför hållanden.

I lotskonnnitténs uppgifter ingick också att undersöka ar betstidsförhållandena

för lotspersonalen. Kommittén har funnit att det med hänsyn

till arbetets skiftande karaktär och sjöfartens behov av ständig lotsuppassning

icke är möjligt att genomföra en arbetstidsreglering för lotspersonalen

utan högst avsevärda praktiska olägenheter. Däremot anser kommittén att

i varje fall en fritidsreglering hör komma till stånd. Förslaget innebär

att personalen som kompensation för sön- och helgdagstjänstgöring tillförsäkras

fyra fridygn per månad. Departementschefen ansluter sig i princip

till förslaget om en fritidsreglering. Antalet fridygn bör emellertid enligt

departementschefens åsikt ökas till fem per månad. Bestämmelser om

inskränkningar i rätten till fridygn liksom övriga vid förslagets genomförande

erforderliga föreskrifter förutsättas få ankomma på lotsstyrelsen att

meddela. Reformen torde få genomföras successivt allteftersom personaltillgången

det medgiver.

Även för båt- och tjänstefartygspersonalen är arbetstiden för närvarande

oreglerad. Lotsstyrelsen har undersökt möjligheterna att genomföra en

arbetstidsreglering för dessa personalgrupper men har ansett att en sådan

reglering icke är tänkbar bl. a. med hänsyn till de starka variationerna i

arbetsuppgifternas art och omfattning. Styrelsen föreslår emellertid att

kompensation beredes personalen — båtmän, båtstyrare, motorskötare

samt personal å tjänstefartyg — dels genom särskilda arvodestillägg å

lönen, dels genom en fritidsreglering. Vidare bör personalens arbetsbörda

lättas genom utökning av antalet befattningshavare. Arbetstidsfrågan för

berörda personalkategorier innefattar enligt vad lotsstyrelsens undersökningar

ge vid handen synnerligen svårbemästrade problem. Det synes

departementschefen lämpligt att frågan blir föremål för ytterligare utredning.

Därest denna utredning icke hinner slutföras före den 1 juli 1952,

böra emellertid de av lotsstyrelsen föreslagna åtgärderna genomföras

fr. o. m. nämnda dag. Överläggningar rörande arbetstidsfrågorna ha hållits

med vederbörande personalorganisationer, vilka därvid förklarat sig godtaga

de anordningar departementschefen nu förordat.

Sjöfartens bidrag till det statliga lots- och fyrväsendet.

Sjöfartens bidrag till det statliga lots- och fyrväsendet utgöres huvudsakligen

av lotspenningar, tillfällig lotsavgift samt fyr- och båkavgift.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 154.

Enligt de för lotskommittén givna direktiven skulle kommittén dels söka

åstadkomma eu förenkling i lotsavgiftssystemct, dels göra en översyn av

grunderna för fördelningen mellan staten och sjöfarten av kostnaderna för

lots- och fyrväsendet. Som skäl för en dylik översyn angavs i direktiven att

kostnaderna för lots- och fyrväsendet stigit högst avsevärt efter det att gällande

grunder för lotspenningarna och fyr- och båkavgifterna fastställdes

och att härigenom en betydande förskjutning till statens nackdel inträffat.

Beträffande lotstaxesystemet föreslår kommittén, att de nuvarande fem

vid lotsförordningen fogade taxorna ersättas av en enda taxa, där avgifternas

höjd liksom nu göres beroende av fartygens storlek och av den lotsade

våglängden. Kommitténs förslag om en enhetstaxa synes departementschefen

väl tillgodose det i direktiven uttalade önskemålet om en förenkling

av lotsavgiftssystemet och har vad den tekniska utformningen angår

ej mött någon erinran från remissinstanserna. Departementschefen har

icke heller något att invända mot taxeförslagets konstruktion.

I fråga om avvägningen av sjöfartsavgifternas storlek ha emellertid betydande

meningsskiljaktigheter kommit till uttryck. Kommittén konstaterar

för sin del, att sedan avgifternas storlek senast prövades, år 1937,

levnadskostnads- och konsumtionsprisindex stigit med ungefär 100 procent,

medan avgifterna kvarstått oförändrade bortsett från den tillfälliga lotsavgift,

som infördes 1951. Enligt kommitténs mening böra sjöfartsavgifterna

anpassas till nu rådande prisnivå. I överensstämmelse härmed innefattar

kommitténs taxeförslag beträffande lotsavgifter en höjning med 95

procent i förhållande till gällande taxor. Om hänsyn tages till den tillfälliga

lotsavgiften, uppgår den föreslagna höjningen till cirka 40 procent.

Fyr- och båkavgiften föreslås höjd med 100 procent.

Kommittén påvisar att sjöfartsavgifterna, som under 1930-talet genomsnittligt

täckte mer än 90 procent av kostnaderna för lots- och fyrväsendet

frånsett pensionskostnader, under de senaste åren motsvarat endast omkring

60 procent av utgifterna. Kommittén beräknar att om de föreslagna

taxehöjningarna genomföras, täckningsprocenten skall uppgå till omkring

90 procent eller, om pensionskostnaderna medräknas, cirka 80 procent.

Statskontoret, riksräkenskapsverket, statens sakrevision och lotsstyrelsen

anse de föreslagna höjningarna befogade och ha sålunda i stort sett

ingen erinran mot kommitténs förslag.

Ett stort antal remissinstanser — företrädesvis sjöfarts- och andra näringsorganisationer

— avstyrker kommitténs förslag i denna del med motivering

att enbart höjningen av den allmänna prisnivån icke utgör ett tillräckligt

skäl för de föreslagna kraftiga avgiftshöjningarna. Man framhåller

att sjöfartsavgifterna i Sverige nu äro högre än på vissa håll i utlandet

och befarar att en höjning skall försämra den svenska sjöfartens och hamnarnas

konkurrensförmåga. Man understryker också att staten ensam bör

svara för vissa kostnader och hänvisar till att tidigare verksamma kommittéer

hävdat att staten och sjöfarten vardera skulle svara för cirka 50

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 154.

7

procent av kostnaderna för lots- och fyrväsendet. Vidare påpekas från

vissa håll att det mindre tonnaget relativt sett drabbas hårdast av avgiftshöjningar;

de mindre och medelstora fartygen böra i stället beredas lättnader

exempelvis genom höjning av lotspliktsgränsen. Fyr- och båkavgiften

anses böra avskaffas; därest detta icke låter sig göra, bör förordningen

om fyr- och båkavgift överarbetas. Enligt såväl kommittéreservantens

som de ifrågavarande remissinstansernas mening har kommittén icke

tillräckligt utrett frågan om sjöfartsavgifternas storlek. En ny utredning

anses därför böra verkställas och i avvaktan härpå inga ändringar göras i

sjöfartsavgifternas storlek.

För egen del har departementschefen till en början understrukit, att sjöfartens

avgifter till lots- och fyrväsendet -— frånsett den år 1951 införda

tillfälliga lotsavgiften — varit oförändrade sedan 1937. Redan med hänsyn

till den allmänna förskjutning i prisnivån, som inträffat sedan denna tidpunkt,

anser departementschefen en avsevärd höjning av avgifterna ofrånkomlig.

Kommitténs förslag innebär i själva verket endast att avgifterna

återställas till den under 1930-talet rådande nivån. Det lär icke med fog

kunna göras gällande, framhåller departementschefen, att sjöfarten under

nuvarande konjunkturer allmänt sett skulle ha sämre förutsättningar än

under 1930-talet att bära avgifter, som täcka huvuddelen av kostnaderna

för lots- och fyrväsendet. Departementschefen har i detta sammanhang erinrat

om att fraktindex med 1938 som basår (= 100) i februari 1952 uppgick

till 438.

I anledning av uttalandena om att staten och sjöfarten skola bära hälften

vardera av kostnaderna för lots- och fyrväsendet framhåller departementschefen,

att någon dylik princip aldrig godtagits av statsmakterna. Departementschefen

kan heller icke finna, att det nu förebragts några vägande

skäl för att sjöfartens andel i kostnaderna skulle begränsas till 50 procent.

Det föreligger sålunda enligt departementschefens mening ingen anledning

att frångå det hittillsvarande systemet, som inneburit att huvudparten av

dessa utgifter fallit på sjöfarten. Departementschefen vill vidare framhålla,

att de ytterligare löne- och kostnadsstegringar, som äro att vänta under innevarande

år, torde få till följd att täckningsprocenten, även om de föreslagna

avgiftshöjningarna genomföras, icke uppgår ens till 75 procent. Med

hänsyn till nu anförda omständigheter har en avgiftshöjning av den storleksordning

lotskommittén föreslagit synts departementschefen fullt berättigad.

Med anledning av de jämförelser som gjorts med sjöfartsavgifterna i

utlandet framhåller departementschefen, att det torde ligga i sakens natur

att kostnaderna för lots- och fyrväsendet i Sverige bli större än i åtskilliga

andra länder med hänsyn till Sveriges långa, flerstädes av skärgårdar kantade

kuster. Om sjöfartens krav på säkerhetsanstalter och andra anordningar

till sjöfartens tjänst skola tillgodoses, har sjöfarten också att räkna med

avgifter, som äro större än i vissa andra länder. Det torde ställa sig mycket

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 154.

svårt att på förhand genom utredningar fastställa hur en avgiftshöjning kan

tänkas påverka de svenska hamnarnas konkurrensförmåga. Departementschefen

kan icke finna befogat att ytterligare uppskjuta den sedan länge

påkallade uppräkning av sjöfartsavgifterna, som erfordras för att erhålla

en rimlig täckning av förevarande utgifter. Detta utgör givetvis ej hinder

för att i ett förändrat konjunkturläge överväga någon lättnad i avgiftsplikten.

Vissa remissinstanser ha uttryckt farhågor för att det mindre tonnaget

skulle drabbas relativt hårdare av de föreslagna höjningarna än sjöfarten

i övrigt. Särskilda åtgärder kunna därför påkallas för att undvika en försämring

av de ekonomiska förutsättningarna för den mindre skeppsfarten.

Departementschefen är sålunda beredd att biträda lotsstyrelsens förslag till

avgiftsminskningar för de mindre fartygen vid färd genom Falsterbokanalen.

En icke ringa lättnad för här avsedda fartygskategorier skulle kunna

vinnas, om gränsen för lotsplikt i enlighet med förslag från Sveriges segelfartygsförening

flyttas från 100 till 300 ton. Vidare böra möjligheterna att

sänka fyr- och båkavgifterna för det mindre tonnaget undersökas. Dessa

frågor böra enligt departementschefens mening bli föremål för ytterligare

utredning. I samband härmed bör förordningen om fyr- och båkavgift underkastas

en allmän översyn i syfte framför allt att förenkla förordningens

tillämpning.

I avvaktan på resultatet av ifrågavarande utredning förordar departementschefen,

att de ifrågasatta höjningarna av sjöfartsavgifterna provisoriskt

genomföras från och med den 1 juli 1952. I fråga om uttagande av lotspenningar

tillstyrker departementschefen lotskommitténs förslag med den

nyss berörda jämkningen beträffande avgift vid färd genom Falsterbokanalen.

Höjningen av fyr- och båkavgiften synes böra genomföras i enlighet

med kommitténs förslag. Då sjöfartsavgifterna vid bifall till här framlagda

förslag icke komma att påverka lotspersonalens löneförhållanden, förutsättes

det i fortsättningen böra ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om

dessa avgifter.

Anslagsberäkningar.

I fråga om biträdestjänster vid lots- och fyrstaten föreslår departementschefen

— under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i

proposition nr 14 till årets riksdag angående lönegradsplacering för viss

biträdespersonal in. m. — att kontoristtjänsterna i Ca 13 omändras till

kansliskrivartjänster i Ca 15 och kontor sbi trädest jänsterna i Ca 8 till kanslibiträdestjänster

i Ca 11. Då innehavarna av 3 kontoristtjänster i Ca 13 redan

erhållit placering som extra kansliskrivare i Cg 15 behöva medel beräknas

endast för uppflyttning av 3 kontoristtjänster. För personalförstärkning

vid Rönnskärs lotsuppassningsställe föreslås, att en tjänst som andre

motorskötare inrättas. Vidare böra medel beräknas för 2 matrostjänster

med placering i Ce 10. I fråga om båtmanstjänsterna föreslås, att ytterligare

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 15d.

9

tio sådana tjänster inrättas med placering ill lönegraden. En lotsförmanstjänst

å övergångsstat samt tjänsterna å fyrskeppet nr 2 Hävringe föreslås

skola indragas från och med nästa budgetår.

Den 6 mars 1952 har överenskommelse träffats mellan tjänsteförteckningskommittén

och vederbörande personalorganisationer angående löneförhållandena

för fyrpersonalen, personalen å tjänstefartyg och därmed

jämställda fartyg samt båtpersonalen vid lotsplatserna. Överenskommelsen

innebär förbättrade lönegradsplaceringar samt höjda fyrskepps- och

enslighetstillägg. I anslutning till höjningen av dessa tillägg har överenskommits

att särskild ersättning för mistsignalering icke längre skall utgå.

Förslag härom har framlagts av chefen för civildepartementet i propositionen

nr 107 angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster in. m. Härutinnan

hänvisas till nämnda proposition.

Departementschefen föreslår, att i personalförteckningen uppföres en ny

maskinisttjänst i Ca 19 samt å övergångsstat en sådan tjänst i Ca 17.

För dagarvoden åt tillfälliga biträden vid lotsverket har räknats med en

kostnadsökning av i runt tal 135 000 kronor. Vidare ha till arvodeshöjningar

för tillsyningsmän vid obevakade fyrar beräknats 4 000 kronor.

Den höjda lönegradsplaceringen för lotspersonalen har beräknats medföra

en utgiftsökning av 821 000 kronor. Kostnaderna för vikarier i anledning

av fritidsreglering för lotspersonalen torde uppgå till 600 000 kronor.

Utgifterna för utbildningsarvoden till lotselever ha uppskattats till

100 000 kronor.

Höjningen av den särskilda ersättningen för lotsning har angivits medföra

ett ökat medelsbehov för nästa budgetår av i runt tal 260 000 kronor.

Vidare ha kostnaderna för genomförande av lotsstyrelsens förslag till

åtgärder, ägnade att förbättra arbetstidsförhållandena för båt- och tjänstefartygspersonalen,

uppskattats till 940 000 kronor, däri inbegripet kostnaden

för 33 båtmanstjänster. Därest möjligen en arbetstidsreglering genomföres

för nämnda personal under nästa budgetår och detta medför utgiftsökningar

för övertidsersättningar m. in. förutsättes anslaget i erforderlig

mån få överskridas.

Utgiftsökningen i anledning av den ändrade lönegradsplacering m. in.

för fyr-, tjänstefartygs- och båtpersonal, som i propositionen 1952: 107 föreslås

av chefen för civildepartementet, har uppskattats till sammanlagt

548 000 kronor.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro av automatisk natur.

I personalförteckningen för lots- och fyrstaten föreslås följande

ändringar skola vidtagas:

6 kontorister i Ca 13 och 6 kontorsbiträden i Ca 8 utbytas mot 6 kansliskrivare

i Ca 15 respektive 6 kanslibiträden i Ca 11. 15 överlotsar i Ca 16

och 1 lotsförman i Ca 15 utbytas mot 16 överlotsar i Ca 20. 18 överlotsar

i Ca 19 upptagas i stället för motsvarande antal lotsförmän i Ca 15. 3 lotsförmän

i Ca 15, 18 lotsförmän i Ca 13 och 4 lotsförmän i Ca 12 utbytas

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 154.

mot 25 lotsförmän i Ca 18. 23 lotsförmän i Ca 12 uppföras i Ca 17. 290

lotsar i Ca 12 samt 70 lotsar i Ca 11 utbytas mot 360 lotsar i Ca 16. 1 lotsförman

och 1 lots i Ca 12 å övergångsstat samt 1 fyrmästare i Ca 14, 1 fyrvaktare

i Ca 10 och 2 fyrvaktare i Ca 9 avföras ur förteckningen. Slutligen

bör i förteckningen uppföras 1 maskinisttjänst i Ca 19. En sådan

tjänst i Ca 17 bör uppföras å övergångsstat.

Utskottet.

Enligt nuvarande avlöningssystem åtnjuter lotspersonalen vid sidan

av den fasta lönen särskild ersättning för lotsning i form av andel i

de avgifter, som sjöfarten har att erlägga för anlitande av lots. Departementschefens

förslag, som bygger på ett av 1948 års lotskommitté avgivet

betänkande, innebär, att detta samband mellan lotslöner och lotsavgifter

skall upplösas och alt lolsningsersättning i stället skall utgå av statsmedel

enligt särskild taxa. Vidare framläggas förslag om bl. a. förbättrad lönegradsplacering

för lotspersonalen och om särskilda utbildningsarvoden till

lotselever.

Beträffande nu berörda frågor ha, enligt vad av propositionen framgår,

överläggningar ägt rum med vederbörande personalorganisationer, som därvid

förklarat sig godtaga förslag av den innebörd departementschefen förordat.

Utskottet har vid sin granskning av överenskommelserna i dessa avseenden

funnit förslagen till fyllest motiverade och tillstyrker desamma.

Departementschefens förslag går vidare ut på att en fritidsreglering genomföres

för viss personal vid lotsverket, innebärande att personalen tillerkännes

fem fridygn per månad. Då enligt vad av propositionen framgår

det av praktiska skäl icke går att utan högst avsevärda olägenheter genomföra

en arbetstidsreglering för personalen vid lotsplatserna, synes utskottet

skäl tala för bifall till förenämnda förslag, vilket alltså tillstyrkes.

Utskottet övergår härefter till frågan om sjöfartens bidrag till det statliga

lots- och fyrväsendet. Dessa bidrag utgöras huvudsakligen av lotspenningar,

tillfällig lotsavgift samt fyr- och båkavgift.

Det nuvarande lotsavgiftssystemet med fem lotstaxor föreslås skola ersättas

av ett system med en enda taxa. Detta förslag, som synes medföra

praktiska fördelar bland annat genom den förenkling av lotstaxesystemet,

som därvid vinnes, ger i och för sig icke anledning till erinran.

Ifrågavarande taxeförslag innefattar beträffande lotsavgifterna en höjning

med 95 procent i förhållande till gällande taxor. Om hänsyn tages till

den år 1951 införda tillfälliga lotsavgiften, kan höjningen uppskattas till

cirka 40 procent. Fyr- och båkavgiften föreslås uppräknad med 100 procent.

Ett stort antal remissinstanser ha avstyrkt en så avsevärd höjning av avgifterna.

Enligt utskottets mening torde det vara uppenbart, att sjöfartens avgifter

till lots- och fyrväsendet, som, bortsett från förenämnda tillfälliga lotsavgift,

varit oförändrade sedan 1937, nu böra med hänsyn till under tiden in
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 154.

11

träffade prisstegringar och kostnadsökningar för statsverket höjas. Såsom

departementschefen påpekat innebär förslaget i själva verket endast

att avgifterna återställas till den under 1930-talet rådande nivån. Såsom

lotsstyrelsen riktigt framhållit bör vid fastställande av sjöfartsavgifter i

Sverige hänsyn i väsentlig mån tagas till kostnaderna för upprätthållande

av erforderlig organisation av sjöfartens säkerhetsanstalter. Det torde ligga

i sakens natur, att denna organisation hos oss blir jämförelsevis kostsam på

grund av vårt lands långa kuster. Det kan av detta skäl vara förklarligt,

att sjöfartsavgifterna i vissa andra länder äro lägre än hos oss.

Utskottet, som finner de föreslagna höjningarna av sjöfartens bidrag till

kostnaderna för lots- och fyrväsendet i huvudsak väl avvägda, hyser dock

betänkligheter mot kommitténs förslag beträffande det mindre tonnaget,

där avgiftshöjningen kan befaras få vissa ogynnsamma konsekvenser. Utskottet

vill därför helt ansluta sig till departementschefens förslag om avgiftsminskningar

för mindre fartyg vid färd genom Falsterbokanalen. I

syfte att ytterligare tillgodose behovet av lättnader för denna fartygsgren

finner utskottet vidare välbetänkt, att frågan om viss sänkning av lotspliktsgränsen

och möjligheterna till lättnader med avseende å fyr- och båkavgifterna

göres till föremål för ytterligare utredning.

Med hänsyn till vad i det föregående anförts vill utskottet tillstyrka departementschefens

förslag, att, i avvaktan på resultatet av ifrågavarande

utredning, höjningarna provisoriskt genomföras från och med den 1 juli

1952. Såsom departementschefen förutsatt utgör ett ställningstagande nu

givetvis icke hinder för att i ett förändrat konjunkturläge överväga lättnader

i avgiftsplikten.

Av det anförda följer, att utskottet icke finner tillräckliga skäl föreligga

att, på sätt i motionerna 1:436 och 11:565 yrkats, uppskjuta frågan om

höjning av sjöf artsavgifterna, varför motionerna icke torde böra påkalla

någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionerna 1:436 och 11:565 godkänna vad i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 14 mars 1952 föreslagits

beträffande sjöfartens bidrag till det statliga lots- och fyrväsendet;
II.

bemyndiga Kungl. Ma:t att i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten vidtaga de ändringar, som angivits i

nämnda statsrådsprotokoll;

III. godkänna följande avlöningsslal för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ............................................. 4 966 900

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 154.

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 4 265 700

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie personal, förslagsvis ............... 2 624 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 240 000

Summa kronor 14 097 100;

IV. till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lotsoch

fyrstaten för budgetåret 1952/53 under tionde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 14 097 100 kronor.

Stockholm den 16 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 156.

Reservationer.

1) herr Ohlon, fröken Andersson, herrar Sundelin, Lundgren, Skoglund

i Doverstorp, Malmborg i Skövde, Boman i Kieryd, Staxäng, Widén

och Wedén, vilka ansett, att utskottet bort i anledning av motionerna I: 436

och II: 565 föreslå höjning av fyr- och båkavgiften med allenast 50 procent

och låta frågan om höjning av övriga sjöfartsavgifter anstå i avvaktan på

ytterligare utredning och att därför

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 10 börjar med orden »Enligt

utskottets» och på s. 11 slutar med orden »riksdagens åtgärd», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»I likhet med departementschefen finner utskottet en höjning av sjöfartens

bidrag till det statliga lots- och fyrväsendet vara motiverad. Däremot

anser utskottet, alt höjningen av sjöfartens avgifter, i varje fall intill dess

kompletterande och delvis även av departementschefen förordad utredning

slutförts, bör begränsas i förhållande till vad som föreslås i propositionen.

Utskottet vill erinra, att det alldeles övervägande antalet hörda remissinstanser

avstyrkt avgiftshöjningar. Sålunda förordar generaltullstyrelsen, att

frågan göres till föremål för ytterligare utredning. Kommerskollegium anser

sig icke kunna godtaga en höjning med 100 procent av fyr- och båkavgifterna

enbart på den av 1948 års lotskommitté angivna motiveringen. Enligt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 154.

13

utskottets mening bör avseende fästas vid kommerskollegii liksom andra

remissinstansers påpekande, att avgifterna i de större svenska hamnarna

redan nu i ett flertal fall äro avsevärt högre än motsvarande avgifter utomlands.

Även handelskammarens i Malmö liksom Södra Sveriges stuvareförbunds

yttranden att detta förhållande bidragit till att vissa svenska hamnar

kommit i ett ogynnsamt konkurrensläge gentemot utländska och ha

svårare att verka attraherande på den internationella transitotrafiken, anser

utskottet värda beaktande. De hörda näringslivsorganisationerna ha

samtliga, liksom Svenska hamnförbundet, avstyrkt avgiftshöjningar.

Med hänsyn till lotsverkets starkt stegrade kostnader vill utskottet likväl

förorda en provisorisk höjning av fyr- och båkavgifterna från och med

den 1 juli 1952. Höjningen bör dock begränsas till 50 procent. Utskottet har

härvid beaktat även vad kommerskollegium anfört beträffande den ändring

av fyr- och båkavgifterna, som måste föranledas av en eventuell svensk anslutning

till 1947 års konvention angående skeppsmätning, vilken fråga kan

komma att bringas under riksdagens prövning redan nästa år. Även detta

utgör ett skäl för en mindre provisorisk höjning av dessa avgifter än Kungl.

Maj:t föreslagit. Beträffande lotsavgifterna anser utskottet, att, då dessa

provisoriskt höjdes så sent som föregående år, frågan om en ytteidigare

höjning av desamma bör kunna anstå till dess den av departementschefen

förordade ytterligare utredningen föreligger. Enligt utskottets mening bör

denna utredning även beakta lämpligheten och skäligheten av de av 1948

års lotskommitté föreslagna avgiftshöjningarna ävensom uppmärksamma

dessa höjningars av olika remissinstanser berörda inverkan på konkurrensförhållandena

mellan svenska och utländska hamnar.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort hava följande lydelse:

»I. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna

I: 436 och II: 565

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga en provisorisk höjning

av nu utgående fyr- och båkavgifter med 50 procent från

och med den 1 juli 1952;

b) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om ytterligare utredning

efter de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärcnden för den 14 mars 1952 och av utskottet

angivna riktlinjerna beträffande lämpligheten och skäligheten

av ytterligare höjningar av sjöfartens avgifter till lots- och

fyrväsendet».

2) av herr Andersson i Malmö.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:301 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående fortsatt understöd till viss skärgårdstrafik m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten