Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till universiteten och den medicinska undervisningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-16 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:157, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till universiteten och den medicinska undervisningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

1

Nr 157.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1952/53 till universiteten och

den medicinska undervisningen m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkterna

78, 79, 81, 86, 88, 93, 107, 110, 124, 360 och 361) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret 1952/53

beräkna

dels till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag av

100 000 kronor;

dels till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag av

10 000 kronor;

dels till Uppsala universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 400 000

kronor;

dels till Uppsala universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

1 600 000 kronor;

dels till Lunds universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 8 000 000

kronor;

dels till Lunds universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

1 320 000 kronor;

dels till Karolinska medilco-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 3 400 000 kronor;

dels till Bidrag till Stockholms högskola ett förslagsanslag av 4 000 000

kronor;

dels till Bidrag till Göteborgs högskola ett förslagsanslag av 700 000

kronor;

dels till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare vid

vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine

kandidater ett anslag av 12 600 kronor;

dels till Atomenergiforskning ett reservationsanslag av 2 300 000 kronor;

dels ock till Matematikmaskinnämnden: Förvaltningskostnader m. m. ett

förslagsanslag av 400 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 137, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 sand. Nr 157.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 157.

7 mars 1952, framlagt de förslag i ämnet, vilka framgå av den följande

redogörelsen, varjämte Kungl. Maj:t i samma proposition föreslagit anvisande

av anslag till Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och fakultetskonferenser.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft vissa under

vederbörande punkter i det följande redovisade motioner.

l:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 1, s. 3—13) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1952/53 vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet, som

föranledas av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen

föreslagen avlöningsstat för universitetskanslersämbetet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Universitetskanslersämbetet:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 139 000 kronor.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 90 400 kronor.

Genom beslut den 22 juni 1951 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att arvode till

universitetskanslern skall utgå med 25 300 kronor för år och i anledning

därav medgivit, att den under förevarande anslag uppförda anslagsposten

till arvode till universitetskanslern å 18 600 kronor må under budgetåret

1951/52 överskridas med högst 6 700 kronor.

I ett den 15 juni 1951 framlagt betänkande med titeln Universitetskanslersämbetets

uppgifter och organisation m. m. (SOU 1951: 37) ha 1949 års

universitetskanslersämbetssakkunniga framlagt vissa förslag angående kanslersämbetet.

I direktiven för de sakkunnigas arbete har uttalats, att de sakkunniga

som grundval för sin prövning av kanslersämbetets personalorganisation

borde detaljerat utreda frågan, i vilken utsträckning beslutanderätten

kunde hänskjutas till vederbörande universitet och högskola. I anledning

härav ha de sakkunniga undersökt arten och frekvensen av olika ärenden

vid kanslersämbetet och föreslagit decentralisering av vissa typer av ärenden

till de lokala universitets- och högskolemyndigheterna. En beräkning

— grundad på uppgifter angående antalet ärenden år 1949 — ger vid handen,

att 24 procent av de ärenden kanslern nämnda år hade att handlägga

falla in under den nu föreslagna decentraliseringen. De sakkunniga framhålla

emellertid, att den verkliga minskningen i arbetsbelastningen självklart

blir betydligt mindre än den procentuella minskningen av antalet ärenden

enär de olika grupper av ärenden, som ansetts lämpliga för decentralisering,

i huvudsak avse rena expeditions- eller rutinärenden.

De sakkunniga framhålla med avseende å kanslersämbetets ''personalorganisation

att arbetsuppgifterna å kanslersexpeditionen under de sista decennierna

ökat i hög grad både kvantitativt och framför allt kvalitativt.

Från 1920 till 1950 ha sålunda antalet årligen handlagda ärenden nära

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

3

nog fördubblats. Härvid är att märka, att under samma tid ett betydande

antal ärenden av jämförelsevis enkel beskaffenhet decentraliserats från

kanslern till de lokala myndigheterna. Vidare må framhållas, att ett ständigt

växande antal ärenden numera diarieföras under s. k. samlingsnummer

och ej under särskilda nummer för varje ärende. Detta gäller exempelvis

framställningar om riksdagsanslag och ansökningar till de medicinska

nybörjarkurserna. Ökningen av arbetsbördan är därför betydligt större än

vad som framgår av en direkt jämförelse mellan antalet diarienummer för

de olika åren. Särskilt torde antalet av de som regel mycket tidskrävande

ärenden, som röra organisatoriska spörsmål, befinna sig i stark stegring.

I betänkandet framhålles vidare, att tre nya högskolor under de senaste

decennierna ställts under överstyrelse av kanslern, nämligen de båda tandläkarhögskoloma

och medicinska högskolan i Göteborg. Därjämte har

kanslern erhållit väsentligt ökad bestämmanderätt över Stockholms och

Göteborgs högskolor och har dessutom fått att ta befattning med dessa

högskolors anslagsäskanden i samma utsträckning som i fråga om dylika

ärenden från övriga honom underlydande universitet och högskolor.

De sakkunniga ha funnit det vanskligt att säkert uppskatta kanslersämbetets

personalbehov. De anse emellertid, att ämbetets arbetsbörda

både till arten och omfattningen — även om den föreslagna decentraliseringen

kommer till stånd — fortfarande blir så betydande att en förstärkning

av den fasta personalorganisationen synes oundviklig. De sakkunniga

ha vid sin bedömning av personalbehovet utgått ifrån för närvarande

föreliggande förhållanden. Något hänsynstagande till de ytterligare uppgifter,

som kunna komma att i framtiden tillföras ämbetet, har därvid, på

grund av svårigheten att bedöma utvecklingen på detta område, icke ansetts

kunna ske. De sakkunniga ha därför förutskickat, att några års erfarenhet

av den personalorganisation som de sakkunniga föreslå kan komma

att utvisa ökat behov av arbetskrafter vid ämbetet.

Den nuvarande personalorganisationen vid kanslersämbetet — utom

kanslern — samt de sakkunnigas förslag till organisation framgår av följande

sammanställning.

Nuvarande organisation

Föreslagen organisation

An-

tal

Tjänst

Lönegrad

An-

tal

Tjänst

Lönegrad

(arvode)

i

kanslerssekreterare ....

Ca 37

i

kanslerssekreterare ....

Ca 37

i

amanuens.........

Ce 24.

i

förste byråsekreterare1 . .

Ca 29

i

Cg 24

i

byråsekreterare ......

Ca 24

i

extra tjänsteman.....

Cg 20

(deltid)

i

amanuens.........

Cf 17-Ce 24

i

kanslibiträde........

Ca ] 1

i

Ca 15

Ca 10

i

vaktmästare........

Ca 0

i

expeditionsvakt......

i

kontorsbiträde.......

extra arbetskraft och sak- kunniga .........

Cg H

(deltid)

i

kontorsbiträde.......

extra arbetskraft och sak- kunniga .........

Ca 8

3 000

1 Denna tjänst hålles vakant så långe den nuvarande amanuensen, assessorn A. Ilamacher

kvarstår i tjänst.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 157.

Kanslern för rikets universitet, som kraftigt framhållit, att ett oavvisligt

behov förelåge av en organisatorisk och personell utbyggnad av kanslersämbetet,

och funnit att den av de sakkunniga föreslagna personalförstärkningen

icke vore tillräcklig, har anfört bland annat följande.

Ivanslersämbetets organisation bör vara sådan, att den möjliggör för

ämbetet att nära följa förhållandena vid universitet och högskolor och att

utan för långt dröjsmål kunna handlägga de ofta mycket svårbedömda

och arbetskrävande ärenden, som komma under ämbetets avgörande eller

i vilka ämbetet har att yttra sig. Kanslersämbetet bör också — såsom i de

avgivna remissyttrandena framhållits — vara så utrustat, att ämbetet är

mäktigt att taga egna initiativ såväl i förhållande till statsmakterna som

gentemot universiteten och högskolorna. De sakkunnigas förslag innebär enligt

mitt föi-menande icke den förstärkning av organisationen, som erfordras

för att kanslersämbetet skall kunna på tillfredsställande sätt bemästra sina

arbetsuppgifter. Den personalförstärkning de sakkunniga förordat inskränker

sig nämligen i realiteten till inrättandet av en amanuensbefattning och en

heltidstjänst som kontorsbiträde (nu halvtidstjänst). Den föreslagna tjänsten

som förste byråsekreterare skulle enligt de sakkunniga hållas vakant, så

länge den nuvarande amanuensen (assessorn A. Hamacher) kvarstår i tjänst.

Amanuensen skulle utan särskilt ansökningsförfarande förordnas att med

vikariat slön uppehålla förste byråsekreterarbefattningen. Genom en dylik

anordning skulle den erforderliga förstärkningen av den kvalificerade personalen

icke under flera år framåt komma till stånd. Jag vill med styrka framhålla,

att det just är avsaknaden av flera högre kvalificerade befattningshavare

vid ämbetet, som är den främsta orsaken till ämbetets nuvarande svårigheter.

Jag får erinra därom, att det sedan år 1933 visat sig nödvändigt att i

stor omfattning befria kanslerssekreteraren, som ensam har att svara för

all föredragning av de på universitetskanslerns prövning beroende ärendena,

från beredning och föredragning av de mycket talrika fragoma av löpande

natur. Sistnämnda föredragning har omhänderhafts av assessorn Hamacher;

kanslerssekreteraren har under vissa delar av åren 1933—1946 erhållit

partiell ledighet för att medhinna beredningen av riksdagspetita, remitterade

kommittébetänkanden samt ärenden rörande organisatoriska frågor

av olika slag m. m. I och med den av statsmakterna beslutade successiva

iroprustningen av universitet och högskolor, vilken upprustning började

budgetåret 1946/47, accentuerades ytterligare svårigheterna för kanslersämbetet.

I anslutning till det nu anförda föreslår kanslern en viss personalförstärkning

utöver den av de sakkunniga förordade. Sålunda bör enligt kanslerns

mening förutom de föreslagna tjänsterna som förste byrasekreterare (Ca 29)

och byråsekreterare (Ca 24) finnas en för den nuvarande amanuensen,

assessorn A. Hamacher avsedd tjänst som extra föredragande med ett

arvode utöver amanuenslön av 3 600 kronor per år. I fråga om förste byråsekreterartjänsten

anför kanslern följande.

En förutsättning för att en befattning i denna lönegrad skall kunna besättas

med en därför väl kvalificerad kraft synes mig emellertid vara, att —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

5

därest befattningen rekryteras från ecklesiastikdepartementet — vederbörande

icke genom sin placering i kanslersämbetet går miste om de befordringsmöjligheter

som annars eventuellt stå honom till buds i departementet.

Enligt min mening skulle det vara till stor fördel för såväl departementet

som för kanslersämbetet om ett visst cirkulationssystem kunde tillämpas

med avseende å tjänsterna i departementet och ämbetet. Det är mig bekant

att sedan åtskilliga år tillbaka mellan finans- (numera civil-) departementet

och statens lönenämnd ett dylikt utbyte av tjänstemän ägt rum.

Den av mig sålunda begärda förste byråsekreterartjänsten bör komma till

stånd redan från och med nästa budgetår.

I fråga om tjänsten som kanslerssekreterare har kanslern framhållit, att

flertalet av de i ärendet hörda akademiska myndigheterna ansett starka skäl

tala för en förstärkning av kanslerssekreterarens ställning med hänsyn till

befogenheter och löneplacering samt förordat, att ifrågavarande befattning

uppföres i lönegraden Co 15 (= expeditionschef). Kanslern har också själv

föreslagit en uppflyttning av denna tjänst och en utvidgning av innehavarens

befogenheter. Härvidlag har kanslern anfört följande.

Även jag har kommit till den uppfattningen, att kanslerssekreterarbefattningen

bör erhålla en högre löneplacering. Jag får erinra därom, att min företrädare

i ämbetet framhållit, att praktiska skäl talade för att kanslern erliölle

bemyndigande att uppdraga åt kanslerssekreteraren att handlägga

vissa grupper av ärenden. Jag vill för min del understryka lämpligheten av

en dylik anordning, vilket innebär väsentliga fördelar för ämbetets löpande

verksamhet och även sätter ämbetet i stånd att vid kortare tids frånvaro

för kanslern fungera på tillfredsställande sätt. Givet är emellertid att

större frågor och spörsmål av principiell natur icke böra handläggas i denna

ordning. Jag föreslår alltså, att kanslern erhåller bemyndigande att delegera

beslutanderätten i härför lämpliga ärenden till kanslerssekreteraren.

Med hänsyn till de befogenheter, som sålunda böra tilldelas kanslerssekreteraren,

till arten och omfattningen av de uppgifter i övrigt, som falla på

denne befattningshavare, samt till den utbyggnad av kanslersämbetet, som

av mig nu förordats och varigenom den kanslerssekreteraren direkt underställda

personalen kommer att i icke oväsentlig mån utökas, anser jag en

lönegradsplacering i lönegraden Co 15 starkt motiverad. Genom en dylik

löneplacering tillgodoses också den icke minst viktiga synpunkten att även

framdeles till innehavare av befattningen kunna påräkna en högt kvalificerad

kraft. I samband med den ändrade lönegradsplaceringen av kanslerssekreterartjänsten

torde befattningen lämpligen böra benämnas »kanslerssekretcrare

och expeditionschef».

De sakkunnigas förslag till personalorganisation i övrigt har tillstyrkts av

kanslern, dock med den ändringen att kontorsbiträdestjänsten föreslagits

placerad i Ce 8 i stället för Ca 8. Därjämte har kanslern ansett, att til!

extra arbetskraft och sakkunniga samt vikariats- och övertidsersättningar

borde beräknas ett belopp av 6 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit att arvodet till universitetskanslern

höjes till 32 000 kronor för år samt förordat följande ändringar med avseende

å kanslersämbetets personalorganisation:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 157.

1) Den nuvarande amanuensen, assessorn A. Hamacher, erhåller i egenskap

av extra föredragande ett personligt arvode av 3 600 kronor.

2) En ny befattning som förste byråsekreterare i lönegraden Ce 29 och

en ny befattning som byråsekreterare i lönegraden Ca 24 inrättas, samtidigt

som en amanuensbefattning i lönegraden Cg 24 indrages.

3) Kanslibiträdestjänsten förändras till en kansliskrivartjänst i lönegraden

Ca 15.

4) Medel beräknas för ett biträde med lön enligt den reglerade befordringsgången.

5) Till extra arbetskraft, vikariatsersättningar m. in. beräknas ett belopp

av 6 000 kronor.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

De sakkunniga ha i sitt betänkande klart dokumenterat, att arbetsuppgifterna

vid kanslersämbetet år från år i hög grad ökats både kvantitativt

och kvalitativt. Uppgifterna ha enligt de sakkunnigas mening nu nått en

sådan omfattning, att en personalförstärkning vid kanslersexpeditionen är

ofrånkomlig. Denna uppfattning har också med styrka framhållits under

remissbehandlingen. För egen del kan jag helt ansluta mig till densamma.

Universitetskanslern har i sitt yttrande i ärendet framhållit, att de sakkunnigas

förslag icke innebär den förstärkning av personalorganisationen,

som erfordras för att ämbetet på ett tillfredsställande sätt skall kunna bemästra

sina arbetsuppgifter. Jag har noga övervägt de alternativ i fråga

om förstärkning av personalorganisationen, som föreligga, och anser i likhet

med kanslern, att det är nödvändigt att gå något längre än de sakkunniga

tänkt sig. Jag vill särskilt framhålla, att det är av vikt icke blott

att kanslersämbetet får en sådan organisation att de löpande förvaltningsgöromålen

kunna handläggas i behörig ordning. Därutöver måste kanslern

ges möjlighet att som den främste målsmannen för universiteten och de

övriga läroanstalter, som äro underställda honom, taga grundlig kännedom

om tillstånd och behov vid dessa läroanstalter, noga följa deras arbete och

verka för deras behöriga intressen samt, då så behövs, taga initiativ till

förbättringar eller avlägsnande av missförhållanden.

Den ställning universitetskanslern intar och de arbetsuppgifter som ankomma

på honom göra det enligt min mening motiverat med en uppräkning

av kanslersarvodet. Jag föreslår nu, att detta från och med nästa budgetår

höjes till 32 000 kronor.

Även om vissa av universitetskanslern anförda skäl tala för en uppflyttning

av tjänsten som kanslerssekreterare till högre lönegrad, anser jag mig

likväl icke nu böra förorda en dylik åtgärd. Däremot ansluter jag mig till

förslaget, att kanslern bör erhålla bemyndigande att till kanslerssekreteraren

överlämna beslutanderätten i härför lämpliga ärenden.

I likhet med kanslern anser jag, att det skulle vara till fördel såväl för

kanslersämbetet som för ecklesiastikdepartementet, om ett visst cirkulationssystem

kunde tillämpas med avseende å tjänsterna som förste byråsekreterare

och som byråsekreterare vid kanslersämbetet och tjänster av

motsvarande slag i departementet. Några bindande regler härutinnan anser

jag det dock ej möjligt att föreslå, men jag anser, att den nu angivna synpunkten

bör beaktas vid framtida tjänstetillsättningar i den mån så lämp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

7

ligen och rättvisligen kan ske. Jag föreslår, att förste byråsekreterartjänsten

placeras som extra ordinarie och byråsekreterartjänsten som ordinarie i

respektive lönegraderna Ce 29 och Ca 24.

Utskottet är ense med departementschefen om nödvändigheten av att

kanslersämbetet erhåller en personalförstärkning. Emot vad departementschefen

i sådant avseende förordat har utskottet icke funnit anledning till

erinran.

Utskottet biträder den av departementschefen föreslagna uppräkningen

av kanslersarvodet till 32 000 kronor för år.

I likhet med departementschefen ansluter utskottet sig till det av kanslern

framförda förslaget, att kanslern erhåller bemyndigande att till

kanslerssekreteraren överlämna beslutanderätten i härför lämpliga ärenden.

Med hänsyn härtill och till arten och omfattningen av de uppgifter i övrigt

som åvila kanslerssekreteraren anser utskottet i anslutning till vad departementschefen

anfört att vissa skäl tala för en uppflyttning av ifrågavarande

tjänst till högre lönegrad. Av departementschefens yttrande synes också

framgå att denna fråga kommer att bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet

från Kungl. Maj:ts sida.

Utskottet tillstyrker att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres

med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet av 139 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53 vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för universitetskanslersämbetet,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Arvode till* universitetskanslern ............

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t..........

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . .

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ...............

32 000

42 500

3 600

36 000

24 900

Summa kronor 139 000

c) till Universitetskansler sämbetet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 139 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 157.

2:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. Kungl. Maj:t

har (punkt 2, s. 13—19) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 13 500 kronor.

Detta anslag är nu uppfört med 6 600 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av de i omkostnadsstaten för

kanslersämbetet ingående posterna till sjukvård, expenser och reseersättningar

med respektive 200, 1 200 och 1 500 kronor, slopandet av den hittillsvarande

inkomstposten Bidrag från Stockholms och Göteborgs högskolor

å 1 500 kronor samt anslagets ökning med motsvarande belopp.

I detta sammanhang har till behandling även upptagits frågan om mera

regelbunden samverkan mellan universitet och högskolor för överläggningar

rörande gemensamma eller likartade problem.

Departementschefen har i sådant avseende tillstyrkt, att dels 25 000 kronor

anvisas under ett anslag till gemensamma universitetsändamål för bestridande

av kostnaderna för ämnes- och fakultetskonferenser, varvid det

skall ankomma på kanslern att vara bestämmande myndighet i fråga om

ämne, tid, plats och deltagare, dels ock att 2 500 kronor anvisas som en

särskild post under kanslersämbetets omkostnadsanslag för gäldande av de

kostnader, som stå i samband med på kanslerns initiativ anordnade överläggningar

inför honom i frågor rörande t. ex. studentsociala ärenden, vämpliktsfrågor,

studiestatistik m. m. (s. k. kanslerskonferenser).

TJtskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag uppföres med ett belopp av 13 500 kronor.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang förordat har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 13 500 kronor.

3:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3,

s. 19—34) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse

med vad departementschefen anfört fastställa personalförteckning

för Uppsala universitet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för Uppsala universitet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53, dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 8 415 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

9

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Svenson m. fl. (I: 266) och den andra inom andra kammaren av fröken

Ager m. fl. (II: 359), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning rörande inrättandet av en

professur i näringslära och en institution för professurens ämnesområde;

dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 394),

vari hemställts, att riksdagen ville å Uppsala universitets stat uppföra en

personlig, icke tidsbestämd extra ordinarie anställning som forskardocent

åt docenten i romanska språk vid universitetet Carin Fahlin;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Holmbäck och Nordenson (I: 418) och den andra inom andra

kammaren av herrar Kyling och Hjalmarson (II: 569), i vilka hemställts,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 137 angående

vissa anslag för budgetåret 1952/53 till universiteten och den medicinska

undervisningen m. m. ville å staten för Uppsala universitet uppföra ytterligare

en extra ordinarie docenttjänst vid den juridiska fakulteten.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna I: 266, I: 394 och I: 418.

Departementschefen har erinrat om det i propositionen 1952:12 framlagda

förslaget till löne- och pensionsreglering för professorer och vissa andra

akademiska lärare m. fl. och framhållit, att förslagets genomförande

medför för universitetens och karolinska institutets del dels att nya personalförteckningar

böra fastställas, dels ock att ifrågavarande befattningshavares

löneförmåner, vilka, så vitt angår forskardocenter, för närvarande

icke alls och i övrigt endast delvis belasta universitetens och institutets avlöningsanslag,

i fortsättningen komma att i sin helhet bestridas från dessa

anslag. I detta sammanhang har departementschefen i övrigt anfört bland

annat följande.

Som en följd av löneregleringens genomförande komma de nuvarande

docent- och forskarstipendiefonderna att upphöra och reservfondernas vid

universiteten inkomster att väsentligt minskas. Det är därför nödvändigt,

att gottgörelse i en eller annan form beredes för ifrågavarande inkomstbortfall.

Då inkomstbortfallet emellertid icke gör sig kännbart redan under

nästa budgetår, är det tillräckligt, att förslag i ämnet underställes 1953

års riksdag.

Vid universiteten förekomma nu särskilda ålderstilläggsfonder, vilka uppkommit

på följande sätt. Då rätt till ålderstillägg år 1902 infördes för ordinarie

professorer och vissa andra befattningshavare, föreskrevs som villkor

för åtnjutande av denna förmån, att vissa befattningshavare tidigare tillkommande

naturaförmåner skulle indragas och värdet därav årligen ingå

till universitetet för att användas såsom bidrag till bestridande av utgif
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 157.

terna för ålderstilläggen. Av nämnda naturaförmåner bildades ålderstillläggsfonderna,

ur vilka ålderstilläggen i första hand skulle bestridas, medan

erforderlig fyllnad skulle utgå av vederbörligt riksstatsanslag till ålderstillägg.

Numera bestridas ersättningarna för ifrågavarande naturaförmåner i Uppsala

av reservfonden och skogsförvaltningen samt i Lund av universitetets

jordbruksförvaltning (arrendebeloppen från de universitetet tillhöriga ängslotterna

i kanikmarken). I vartdera universitetets avlöningsstat finnes under

rubriken »Särskilda uppbördsmedel» uppförd en motsvarande inkomstpost

»Inkomst från ålderstilläggsfonden». Denna inkomstpost är i Uppsala

universitets avlöningsstat uppförd med 14 785 kronor och i Lunds universitets

avlöningsstat med 4 300 kronor. I samband med genomförandet av

förutnämnda lönereglering torde ålderstilläggsfonderna böra upphöra och

nyssnämnda inkomstposter utgå ur universitetens avlöningsstater.

Som en konsekvens av löneregleringen böra universitetens och karolinska

institutets avlöningsstater erhålla ändrad uppställning på sätt som

framgår av det följande. Den nuvarande uppdelningen av avlöningsstaternas

utgiftssida i två avdelningar har därvid slopats.

Såsom förut berörts medför löneregleringen ett ökat medelsbehov under

nu före varande anslag. Den härav föranledda anslagshöjningen motväges

delvis av minskat anslagsbehov under vissa andra anslag under riksstatens

åttonde huvudtitel. Från anslaget till Gemensamma universitetsändamål:

Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt

karolinska mediko-kirurgiska institutet bestridas nu forskarstipendiernas

grundbelopp. Detta anslag återfinnes icke i riksstatsförslaget för nästa budgetår.

Antalet forskarstipendier utgör nu sex vid Uppsala universitet. Samma

antal befattningar som forskardocent i Ce 30 bör nu uppföras å personalförteckningen

för universitetet.

Ett ökat medelsbehov under anslaget föranledes vidare dels av den från

och med den 1 januari 1951 genomförda arvodesregleringen för biträdande

lärare, assistenter och amanuenser m. fl. befattningshavare vid universitetet,

dels av den från samma tidpunkt företagna höjningen av det rörliga tilllägget

till 32 (33) procent, dels ock av uppflyttning i löneklass av vissa

befattningshavare vid universitetet. Jag erinrar vidare om att i propositionen

1952: 12 förordats, att docentkompetent biträdande lärare skall erhålla

tilläggsarvode motsvarande skillnaden mellan den kontanta lönen i 30

löneklassen å universitetets eller högskolans ortsgrupp och det arvode som

tillkommer annan biträdande lärare. Även detta förslag medför ett ökat

medelsbehov under före varande anslag. Jag vill vidare erinra om att i nyssnämnda

proposition förordats, att donationsprofessorerna i princip skola

erhålla samma förbättring i avlöningshänseende, som föreslagits beträffande

övriga professorer, samt att i propositionen räknats med att kostnaderna

för avlöningsförbättringen i samband med löneregleringen komma

att i sin helhet falla på statsverket.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag i fråga om

personalförstärkningar m. m. innebär huvudsakligen följande.

1) Inrättande från och med den 1 januari 1953 av en personlig professur

i medicinsk biokemi för docenten E. A. Stenhagen (bidrag kommer att utgå

med 6 500 kronor för år till Stenhagens avlönande ur C. F. Liljewalchs fond

för personliga professurer).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

11

2) Inrättande av laboratorbefattningar i matematik och i radioterapi

samt samtidigt härmed indragning av en biträdande lärarbefattning i förstnämnda

ämne.

3) Viss arvodesförbättring för biträdande lärare vid teologiska fakulteten.

4) Höjning av kursanslagen till teologiska fakulteten med 700 kronor,

juridiska fakulteten med 4 400 kronor och humanistiska sektionen med

3 600 kronor.

5) Uppräkning av vissa arvoden till biträdande lärare vid medicinska

fakulteten.

6) Anvisande av 21 100 kronor till avlöningar för dubblering av kurserna

i botanik och zoologi.

7) Inrättande av en befattning som biträdande lärare i zoofysiologi.

8) Inrättande av en tjänst som laboratorieintendent i Ce 24 vid de kemiska

institutionerna.

9) Inrättande av en befattning som preparator (glasblåsare) i Ce 14 vid

kemiska institutionen och en tjänst som instrumentmakare i Ce 14 vid

astronomiska observatoriet.

10) Placering av två tamburvakter vid universitetsbiblioteket i Ce 5 och

en nattvakt i Ce 9.

11) Ordinariesättning av följande tjänster: preparator vid fysikaliskkemiska

institutionen, kansliskrivare vid kansliet och kassör vid drätselverket.

Till stöd för det i motionen 1:394 gjorda yrkandet har anförts bland annat

följande.

Åren 1950 och 1951 har det större akademiska konsistoriet i Uppsala

bland sina riksdagspetita upptagit framställning om beredandet av ett personligt,

icke tidsbegränsat forskarstipendium åt docenten vid universitetet

Carin Fahlin. Den senaste framställningen har understötts av universitetskanslern,

men förslag i ämnet har icke framlagts i propositionen 1952:137.

Docenten Fahlin är född 1900 och utnämndes till docent i romanska

språk 1937. Redan år 1943 förklarades hon professorskompetent av de utsedda

sakkunniga, av humanistiska sektionen och av större akademiska

konsistoriet. Den höga halten av hennes forskning har intygats i ett flertal

sakkunnigutlåtanden, bland annat av professorerna Paul Falk och Alf Lombard.

Professor Falk har intygat, att docenten Fahlins produktion är synnerligen

mångsidig; den rör sig på ett flertal språkområden, såsom det franska,

spanska, katalanska, portugisiska och italienska, och behandlar både

lingvistiska, filologiska och litteraturhistoriska problem. Vad som framför

allt varit föremål för docenten Fahlins vetenskapliga arbete har varit ett

mycket omfattande medeltidsverk av historiskt innehåll. Hon har visat upp

att det s. k. toursmanuskriptet av detta arbete är det äldsta på franska

skrivna och i Frankrike bevarade manuskript av större omfattning. För närvarande

är docenten Fahlin sysselsatt med en kritisk utgåva av manuskriptet.

Första delen av editionen har utkommit. Det är tydligt att detta arbete

är ett betydande svenskt bidrag till den synnerligen högtstående franska

filologien.

Docenten Fahlin, som för sin utkomst är beroende av förvärvsarbete, har

innehaft docentstipendium och sedermera från 1949 extra forskarstipen
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 157.

dium. Hennes forskarstipendium utgår emellertid den sista november 1952,

och därefter ter sig hennes ekonomiska framtid synnerligen oviss. Då hennes

docentstipendium utgick, sökte hon lektorat vid ett av statens läroverk,

men hon förklarades icke behörig »enär hon icke---styrkt sig vara fri

från sjukdom och lyte, som göra henne olämplig för lärarkallet». Hon lider

nämligen av en svårt invalidiserande sjukdom, kronisk ledgångsreumatism.

Det är verkligt imponerande att hon trots detta kunnat fullfölja en vetenskaplig

verksamhet, som givit henne en erkänd rangplats bland nu levande

romanister. Den andliga livaktighet, som hennes stora produktion utvisar,

verkar nästan som en protest mot den relativa orörlighet, till vilken sjukdomen

tvungit henne. En anställning som e. o. docent skulle icke blott möjliggöra

för henne att fortsätta sin vetenskapliga verksamhet, vartill — såsom

intygats av större akademiska konsistoriet vid Uppsala universitet —

hon är fullt i stånd, utan vore även en rättvis belöning för vad hon redan

åstadkommit.

Utskottet tillstyrker bifall till Ivungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen i förevarande

sammanhang anfört. Utskottet har icke ansett sig böra biträda de i motionerna

I: 266 och II: 359 samt I: 418 och II: 569 framställda yrkandena.

Vad beträffar motionen I: 394 har utskottet funnit att starka skäl föreligga

för bifall till densamma. Docenten Carin Fahlin, som år 1943 förklarats

professorskompetent och vars vetenskapliga produktion och verksamhet

fått högt vitsord av bl. a. professorerna i romanska språk vid universiteten

i Uppsala och Lund, har såsom i motionen erinrats på grund av en

svårt invalidiserande sjukdom icke befunnits behörig att erhålla sökt lektorsbefattning.

Däremot har det visat sig att hon trots sin sjukdom kan

fullfölja sin vetenskapliga verksamhet och verka som akademisk lärare. Utskottet

har med hänsyn till i detta ärende föreliggande särskilda omständigheter

funnit sig böra tillstyrka att docenten Fahlin erhåller en personlig,

icke tidsbestämd befattning som extra ordinarie forskardocent. Utskottet

förutsätter, att undervisningsskyldigheten för docenten Fahlin kommer att

få en något större omfattning än vad regelmässigt skall ankomma på forskardocent.

Härigenom kan önskemålet om en förstärkning av ställningen

för ämnet romanska språk vid Uppsala universitet ernås. Detta synes utskottet

nämligen angeläget icke minst med hänsyn till att förutsättningar,

åtminstone för närvarande, synas saknas för ett fullföljande av principbeslutet

om inrättande vid nämnda universitet av en professur i franska språket

och litteraturen.

Vad utskottet sålunda förordat innebär, att de i avlöningsstaten för Uppsala

universitet ingående anslagsposterna till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal och till rörligt tillägg böra ökas med respektive i avrundade

tal 13 000 kronor och 4 000 kronor till respektive 2 088 000 kronor och

1 570 200 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma höjas med (13 000 +

4 000 —) 17 000 kronor till (8 415 000 + 17 000 =) 8 432 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

13

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och motionen I: 394 samt med avslag å motionerna

I: 418 och II: 569,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad utskottet anfört fastställa personalförteckning för Uppsala

universitet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53;

b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 2 975 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 1 705 000

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,

förslagsvis ...................... 122 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 2 088 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 1 570 200

Summa kronor 8 460 200

Särskilda uppbördsmedel:

1. Inkomst av auktionsverket, deka
natsmedel

samt inskrivnings- och

kallelsepenningar, i runt tal ... . 3 000

2. Ränta å vissa donationsfonder . . 8 950

3. Bidrag från C. F. Liljewalchs fond

för personliga professurer....... 3 250

4. Ersättning från gymnastik- och

idrottsinstitutionen ............ 13 000 28 200

Nettoutgift kronor 8 432 000

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 8 432 000 kronor;

II. att motionerna I: 266 och II: 359 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

4:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

, Maj:ts förslag (punkt 4, s. 34 och 35), vilket innebär en anslagshöjning med

296 500 kronor, hemställer utskottet,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 157.

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 1 609 000 kronor.

5:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5,

s. 35—45) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse

med vad departementschefen anfört fastställa personalförteckning

för Lunds universitet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för Lunds universitet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53, dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 7 990 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hjalmar Nilsson (I: 32) och den andra inom andra kammaren av herr

Jönsson i Lund (II: 33), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att

laboratoriebiträdet Elsa Nyholm uppflyttas till praktisk assistent och placeras

i samma lönegrad som redan befintliga befattningshavare i denna

tjänsteställning vid ärftlighetsinstitutionen och vid geologisk-mineralogiska

institutionen vid Lunds universitet:

dels en inom första kammaren av herr Göransson m. jl. väckt motion

(I: 416), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att docenten i estetik

vid Lunds universitet Hans Valdemar Ruin tilldelas ett personligt forskarstipendium

samt att det anslag som beröres av beslutet uppräknas med erforderligt

belopp;

dels en inom andra kammaren av herrar Huss och Braconier väckt motion

(II: 567), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att anslag för personligt,

icke tidsbegränsat forskarstipendium för docenten Herbert Olsson

vid Lunds universitet anvisas fr. o. m. budgetåret 1952/53;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Huss och Braconier väckt

motion (II: 568), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att anslaget

till avlöningar vid Lunds universitet skall utökas med en post för avlönande

av en professor i biokemi.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna I: 32, I: 416, II: 567 och II: 568.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag i fråga om

personalförstärkningar m. m. innebär huvudsakligen följande.

1. Viss arvodesförbättring för biträdande lärare vid teologiska fakul- ,

teten.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

15

2. Höjning av kursanslagen till teologiska fakulteten med 900 kronor,

juridiska fakulteten med 3 700 kronor och humanistiska sektionen med

3 600 kronor.

3. Uppräkning av vissa arvoden till biträdande lärare vid medicinska

fakulteten.

4. Viss förstärkning av anslagsmedlen till bibliotekarier vid seminariebiblioteken

samt arvode å 4 000 kronor till bibliotekarie vid botaniska institutionen.

5. Inrättande vid medicinska fakulteten av ytterligare en docentbefattning

samt vid zoofysiologiska avdelningen av en förste assistenttjänst.

6. Inrättande av en befattning som förste amanuens vid seminariet för

engelska språket och en befattning som andre amanuens vid seminariet för

litteraturhistoria.

7. Uppflyttning av en preparatorstjänst vid historiska museet till 14 lönegraden

och befattningens ordinariesättande.

8. Inrättande av en ny kanslibiträdesbefattning och tre nya kontorsbiträdestjänster

i befordringsgången.

9. Inrättande av följande nya tjänster: en institutionsvaktmästare (mekaniker)

i Ce 13 vid fysiologiska institutionen, ett laboratoriebiträde i Ce 11

vid röntgendiagnostiska laboratoriet samt en vaktmästare i Cg 9, gemensam

för de statistiska och klassiska institutionerna samt antikmuseet.

Till stöd för det i motionen 1:4.16 gjorda yrkandet har anförts bland

annat följande.

Hans Ruin, f. d. professor vid Åbo akademi, numera docent vid Lunds

universitet, är född i Helsingfors den 18 juni 1891. Han var tjänsteman

vid Helsingfors universitetsbibliotek 1912—1930. 1921 disputerade han

för doktorsgraden på avhandlingen »Erlebnis und Wissen. Kritischer Gang

durch die englische Psychologie». Han blev 1927 docent i psykologi vid

Helsingfors universitet, 1936 docent i litteratur- och konstpsykologi och

1945 professor i filosofi vid Åbo akademi. På egen ansökan erhöll han avsked

från professuren 1946. Han var nordisk docentstipendiat vid Stockholms

högskola läsåret 1944—45, vid Lunds universitet läsåren 1945—47

och blev docent i estetik vid Lunds universitet 1947.

Hans Ruin är en av Nordens främsta forskare och författare på det

estetiska området, efter Yrjö Hirns nyligen timade död får man kanske

säga den främste.

Han har en ovanlig förmåga att, både skriftligen och muntligen, i allmänfattlig

form framställa sina studie- och forskningsresultat. Detta är av

stor betydelse även i hans akademiska undervisning. Vid universitet i

Lund, där hans ämne, estetiken och konstpsykologicn, icke i övrigt är representerat,

hör han som lärare och föreläsare till de mest uppskattade

och mest hörda.

Sedan universitetet av statsmakterna begärt upprättande av en personlig

lärostol åt honom, tog den sedan 1945 sittande universitetsberedningen

upp saken och föreslog i sitt slutbetänkande våren 1951 att en personlig

professur i estetik för Hans Ruin omedelbart skulle inrättas vid Lunds

universitet. »Härför talar särskilt», heter det i betänkandet, »det förhållandet,

att det visat sig att docenten Ruins framstående lärarpersonlighet

i hög grad stimulerat intresset för estetiska studier vid Lunds universitet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 157.

Det måste betraktas som ett svenskt kulturintresse, att docenten Ruin

närmare knytes till ett svenskt universitet.»

I anslutning härtill vädjade i maj år 1951 430 studenter i Lund till

ecklesiastikministern att ta under övervägande de möjligheter som kunde

finnas att genom en professur knyta Hans Ruin fastare till universitetet.

Det framhölls i skrivelsen »att en dylik åtgärd skulle vara av allra största

betydelse för hela det sydsvenska kulturlivet». I denna vädjan instämde

en rad företrädare för sydsvenska bildningsintressen.

I propositionen nr 137 har frågan om personlig professur åt Ruin icke

upptagits till behandling. I propositionen omförmäles däremot, att universitetskanslern

framställt förslag om personligt forskarstipendium åt

Ruin. Någon positiv åtgärd från departementschefens sida har denna framställning

icke föranlett.

Enligt vår mening tala synnerligen starka skäl för att Ruin genom en

personlig professur blir fast knuten till universitetet. Härigenom skulle

humanistisk vetenskap i vårt land erhålla en företrädare för forskningsområden

och synpunkter, som hittills varit försummade eller otillräckligt

beaktade. Med hänsyn till det läge vari frågan om en personlig professur

befinner sig, anse vi oss emellertid böra för dagen stanna vid det av

universitetskanslern framförda förslaget om personligt forskarstipendium

åt Ruin.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda

förslag.

Vidkommande motionerna I: 32 och II: 33 har utskottet icke funnit sig

berett att tillstyrka bifall till det i motionerna gjorda yrkandet. Utskottet

har icke heller ansett sig böra ansluta sig till det förslag, som framlagts i

motionen II: 568.

I motionen II: 567 har yrkats att en personlig, icke tidsbegränsad befattning

som forskardocent skulle inrättas för docenten Herbert Olsson. Ehuru

vissa skäl onekligen tala för vidtagande av en dylik åtgärd har utskottet

likväl icke ansett sig böra tillstyrka bifall till motionen.

Vad beträffar motionen 1:416 angående inrättande av en personlig,

icke tidsbestämd tjänst som forskardocent för docenten Hans Ruin har

utskottet vid sin prövning av denna fråga funnit att övertygande skäl

tala för ett tillmötesgående av motionärernas ifrågavarande förslag. Utskottet

tillstyrker alltså att Ruin erhåller en befattning av angivet slag,

varvid dock enligt utskottets mening bör iakttagas, att så länge Ruin innehar

befattningen en av humanistiska sektionens i Lund docentbefattningar,

avseende sektionens gemensamma grupp, skall hållas vakant. Härigenom

blir någon ökad medelsanvisning för bestridande av de med inrättande av

berörda befattning förenade kostnaderna icke erforderlig. Utskottet förutsätter,

att Ruin kommer att erhålla en större undervisningsskyldighet än

vad regelmässigt skall ankomma på forskardocent.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

17

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen 1:416 ävensom med avslag å motionerna

I: 32 och II: 33; II: 567 samt II: 568,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad utskottet anfört fastställa personalförteckning för

Lunds universitet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53;

b) godkänna följande avlöningsstat för Lunds universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................ 2 645 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 1 955 000

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,

förslagsvis ...................... 70 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 903 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 419 500

Summa kronor 7 993 000

Särskilda uppbördsmedel:

Studentinskrivningspenningar och tillfälliga inkomster

................................ 3 000

Nettoutgift kronor 7 990 000

c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 7 990 000 kronor.

6:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 6, s. 45 och 46), vilket innebär en anslagshöjning

med 245 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 1 330 500 kronor.

7:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 46—57), vilket bland annat

innebär inrättande av en personlig professur i fysikalisk cellforskning för

docenten A. V. Engström, ombildning av kamrerartjänsten i Ca 27 till en

befattning som intendent i Ca 29 samt anvisande av ett särskilt arvode

2 — Dihamj till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 157.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande nr 157.

åt professorn H. Bergstrand för uppehållande av rektoratet, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i överensstämmelse med

vad departementschefen anfört fastställa personalförteckning

för karolinska mediko-kirurgiska institutet, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1952/53;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 1 215 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 675 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 880 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 640 500

Summa kronor 3 410 500

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden. . 3 500

2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden . . . . 10 000

Summa kronor 13 500

Nettoutgift kronor 3 397 000;

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 3 397 000 kronor.

8:o) Bidrag till Stockholms högskola. Kungl. Maj:t har (punkt 8,

s. 58—81) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven huvudstat för Stockholms högskola att tillämpas under budgetåret

1952/53, dels ock till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 936 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Englund m. fl. (I: 417) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Stockholm m. fl. (II: 570) i vilka hemställts dels att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om uppgörande, på grundval av

universitetsberedningens och övriga föreliggande utredningar, av en lång
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

19

siktig plan för upprustningen av Stockholms högskola i enlighet med vad

i motionen anförts, dels ock att riksdagen måtte vid godkännande av huvudstaten

för Stockholms högskola för budgetåret 1952/53 besluta sådana ändringar

i Kungl. Maj:ts förslag som föranledas av i motionen framförda yrkanden,

nämligen

a) att från och med detta budgetår inrättas en ny professur i psykologi

eller i pedagogik, en ny professur i sociologi samt en ny professur i geografi,

särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi, i enlighet med universitetskanslerns

tillstyrkan,

b) att i anslaget till materiel m. m. måtte inrymmas 25 000 kronor till

utgivande av en högskolans årsskrift, varför anslaget i dess helhet bör uppföras

med ett från 490 000 till 515 000 kronor höjt belopp,

c) att anslaget till engångskostnader för materielanskaffning måtte uppföras

med ett från 125 000 till 200 000 kronor höjt belopp, i enlighet med

universitetskanslerns förslag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mogård m. fl. (I: 419) och den andra inom andra kammaren av

herr Hastad m. fl. (II: 571) i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen

av propositionen om universiteten och den medicinska undervisningen

måtte i avsende på Stockholms högskola besluta att öka antalet docentbefattningar

utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit med 6, fördelade med 2

på den matematisk-naturvetenskapliga, 1 på den stats- och rättsvetenskapliga

och 3 på den humanistiska fakulteten samt att ett särskilt anslag om

25 000 kronor beviljas avseende extra medverkan från icke stipendierade

docenters sida genom kurser eller liknande i högskolans undervisning;

dels en inom andra kammaren av fru Eriksson i Stockholm väckt motion

(II: 566), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att en professur

i sociologi inrättas vid Stockholms högskola från och med höstterminen

1952;

dels ock en inom andra kammaren av herr Wiklund i Stockholm väckt

motion (II: 572) vari hemställts, att riksdagen ville bevilja 9 850 kronor till

bestridande av driftkostnaderna för kriminologiska institutet vid Stockholms

högskola i enlighet med därom av högskolans styrelse gjord framställning.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

hänvisa till motionerna I: 417, I: 419, II: 566 och II: 572.

Departementschefen har beträffande utgiftsposten Avlöningar inledningsvis

anfört följande.

Jag vill till en början erinra om att i propositionen 1952: 12 angående

löne- och pensionsreglering för professorer och vissa andra akademiska

lärare in. fl. förordats, att professurer och befattningar i laboratorsgraden

vid bland annat Stockholms och Göteborgs högskolor skola inord
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 157.

nas under det för statsförvaltningen i allmänhet gällande lönesystemet

samt att för docentstipendiater och forskarstipendiater skola inrättas

tidsbegränsade pensionsberättigande tjänster. Lönegradsplaceringen har föreslagits

bli för professorer Co 14, för befattningshavare inom laboratorsgruppen

Ca 33, samt för docent och forskardocent Ce 30. Det till innehavaren

av professuren i internationell rätt nu utgående personliga lönetilllägget

å 2 000 kronor har förutsatts skola upphöra att utgå i samband med

löneregleringen. Vidare har i propositionen förordats, att de sex professorer

inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen, som nu ej äga uppbära

provisoriskt lönetillägg men äro berättigade till ersättning för indragna

terminsavgifter, skola vid övergång till det reglerade lönesystemet erhålla

personliga lönetillägg, motsvarande skillnaden mellan deras lön före löneregleringens

genomförande och lönen i Co 14 närmast därefter. Slutligen må

erinras, att i propositionen föreslagits, att de arvoden, vart och ett å 4 000

kronor, som nu utgå till professorn och föreståndaren för statens etnografiska

museum samt föreståndaren för ostasiatiska arkeologiska samlingarna

i deras egenskap av lärare vid Stockholms högskola i allmän och jämförande

etnografi, respektive sinologi övergångsvis skola utgå med 2 400 kronor

för år för att upphöra att utgå vid nuvarande befattningshavares

avgång.

Vid anslagsavvägningen i det följande utgår jag från att högskolans av

löneregleringen berörda professorer och laboratorer komma att övergå till

det reglerade lönesystemet.

I högskolans anslagsäskanden för nästa budgetår har starkt framhållits

behovet av en betydande upprustning av högskolans såväl personella som

materiella utrustning, och från högskolans sida ha förslag framlagts om

inrättande av ett stort antal nya befattningar, varjämte betydligt ökade

medel äskats jämväl för andra ändamål. Universitetskanslern understryker

kraftigt nämnda behov och föreslår en betydande upprustning av högskolan.

Jag är väl medveten om de stora och allvarliga brister, som föreligga

i högskolans utrustning. Jag måste likväl konstatera, att förutsättningar

under rådande förhållanden icke föreligga för att nu avhjälpa bristerna i

den utsträckning, som högskolans myndigheter och kanslern tänkt sig. Jag

vill emellertid härvid samtidigt framhålla nödvändigheten av en fortgående

upprustning av högskolan i den takt, som förhållandena möjliggöra.

I fråga om framställning rörande nya professurer vid högskolan har departementschefen

yttrat följande.

Från högskolans sida ha begärts ej mindre än fyra nya professurer från

och med nästa budgetår. Av dessa har kanslern tillstyrkt tre, nämligen en

i psykologi, en i geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi,

och en i sociologi. Med anledning av förslaget om en professur i psykologi,

som jag anser starkt motiverat, vill jag emellertid här erinra om att vid

högskolan nu finnes Olof Eneroths professur (psykologi och pedagogik).

Sedan innehavaren av denna professur avgått med pension, ha åtgärder

vidtagits för professurens återbesättande, och dessa åtgärder ha fortskridit

så långt, att sakkunnigutlåtanden föreligga i ärendet. Då förslaget om inrättande

av en professur i psykologi i realiteten innebär en klyvning av den

befintliga professuren i två, nämligen en i psykologi och en i pedagogik,

anser jag det mindre lämpligt att, innan tillsättningsförfarandet avslutats,

taga ställning till detta förslag. Jag är icke beredd att nu förorda, att någon

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

21

av de föreslagna nya professurerna inrättas vid högskolan redan från och

med nästa budgetår. Frågan om inrättande av en professur i sociologi vid

högskolan bör emellertid inom en snar framtid upptagas till förnyad prövning.

Kungl. Maj:ts förslag innebär huvudsakligen följande:

I. Beträffande huvudstatens utgiftssida.

A. Utgiftsposten till avlöningar:

1) Högskolan utrustas med en befattning som forskardocent.

2) Personliga laboratorsbefattningar inrättas för docenten G. Ehrensvärd

i cellforskning och för docenten O. Lindberg i experimentell zoologi

(i samband härmed bortfaller det till Wenner-Grens institut nu utgående

bidraget å 55 400 kronor, medan under högskolans utgiftspost till Materiel

beräknas medel till materiel m. m. vid institutet).

3) Två nya docentbefattningar inrättas, varav en hänföres till matematisk-naturvetenskapliga

avdelningen och en till den humanistiska avdelningen.

4) Två nya biträdande lärarbefattningar inrättas, en i morfologisk botanik

och en i litteraturhistoria med poetik.

5) Vid matematisk-naturvetenskapliga avdelningen inrättas följande nya

befattningar: en förste assistent i matematik, en förste assistent i mekanik,

en förste amanuens i mineralogi, petrologi och allmän geologi, en andre

amanuens i oorganisk och fysikalisk kemi samt en tredje amanuens i geografi.

6) Vid humanistiska avdelningen inrättas en befattning som förste amanuens

i statistik.

7) Högskolans olika kursanslag förstärkas med sammanlagt 17 925 kronor.

8) Vid högskolans vetenskapliga avdelningar inrättas två nya befattningar

som laboratoriebiträde, en ny befattning som kartbiträde, tre nya

befattningar som kanslibiträde samt en extra vaktmästartjänst, varvid ett

nu utgående arvode å 3 600 kronor indrages.

9) Vid kansliet och kassaförvaltningen inrättas en tjänst som biträdande

kamrerare i Ce 25 och en kontorsbiträdestjänst i befordringsgången, varjämte

till extra personal anvisas ytterligare 5 000 kronor och till avlönande

av extra portvaktspersonal 1 200 kronor.

B. Utgiftsposten till bidrag till vissa institutioner.

1) Bidraget till nordiska museet höjes från 32 344 kronor till 33 800 kronor.

2) Bidraget till Wenner-Grens institut å 55 400 kronor bortfaller.

3) Bidraget till psykotekniska institutet uppföres med oförändrat belopp,

58 100 kronor.

4) Bidraget till ryska institutet höjes från 28 300 kronor till 31 000 kronor.

C. Utgiftsposten till omkostnader.

Posten höjes med 151 300 kronor.

1). Utgiftsposten till materiel.

1) För Wenner-Grens institut uppföres en ny delpost å 24 000 kronor.

2) Posten höjes i övrigt med 97 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 157.

E. Utgiftsposten till engångskostnader för materielanskaffning.

Posten höjes med 75 000 kronor.

F. Utgiftsposten till engångskostnader för byggnadsarbeten.

1) För humanistiska bibliotekets nybyggnad anvisas ytterligare 590 000

kronor.

2) För inredning och utrustning av humanistiska bibliotekets nybyggnad

samt för flyttning av dess samlingar anvisas ytterligare 50 000 kronor.

3) För nybyggnad för zootomiska institutet anvisas 400 000 kronor.

G. Utgiftsposten till pensioner och livräntor.

Posten minskas från nu 190 000 kronor till 100 000 kronor i samband

med en reformering av pensionsförhållandena vid högskolan genom anslutning

av befattningshavarna vid högskolan till reglementet för statens pensionsanstalt.

II. Bet r äf f ande hwvudstatens inkomstsida.

1) Avkastningen av högskolans fonder minskas från beräknade 590 000

kronor med 130 000 kronor till 460 000 kronor (sammanhänger med anslutning

av högskolans befattningshavare till statens pensionsanstalt i samband

varmed högskolan har att överlämna värden, motsvarande det belopp, vartill

högskolans pensionsfond uppgår den 1 juli 1952).

2) Inkomstposterna Avgifter från de studerande och Bidrag från enskilt

håll uppräknas med 15 000 kronor respektive 14 500 kronor.

III. Bet räffande anslagssumman.

Anslagssumman beräknas till 5 136 000 kronor, varav Stockholms stads

bidrag utgör maximibeloppet 1 200 000 kronor och statens bidrag återstoden

eller 3 936 000 kronor, innebärande en höjning av statsbidraget med

1 328 700 kronor.

Utskottet är liksom departementschefen medvetet om de stora och allvarliga

brister, som föreligga beträffande utrustningen av Stockholms högskola.

Utskottet delar emellertid departementschefens uppfattning, att förutsättningar

under rådande förhållanden icke föreligga för att nu avhjälpa

bristerna i den utsträckning, som högskolans myndigheter och universitetskanslern

tänkt sig. Utskottet vill dock samtidigt understryka departementschefens

uttalande om nödvändigheten av en fortgående upprustning

av högskolan i den takt, som förhållandena möjliggöra. I anslutning härtill

och till vad i motionerna I: 417 och II: 570 därom hemställts finner

utskottet önskvärt, att en långsiktig plan uppgöres för högskolans upprustning.

Härvid bör behovens angelägenhetsgrad klarläggas såväl i vad

avser lärarkrafter som lokaler och materiel samt den ordningsföljd angivas

i vilken utbyggnaden lämpligen bör bedrivas under hänsynstagande till

att åtgärderna få den fördelning på olika budgetår att de ekonomiska

förutsättningarna för deras genomförande te sig möjliga. Utskottet vill för

sin del förorda att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att

en dylik utbyggnadsplan uppgöres, som sedan kan läggas som grund för

Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning av Stockholms högskolas anslagsäskanden.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

23

Utskottet har icke funnit annat att erinra mot Kungl. Maj:ts under

förevarande punkt framställda förslag, vilket innebär en icke oväsentlig förbättring

av högskolans resurser, än att benämningen av de föreslagna personliga

laboratorstjänsterna för docenterna G. Ehrensvärd och O. Lindberg

lämpligen böra ändras för Ehrensvärd till laboratur i experimentell

zoologi och cellforskning, särskilt fysiologisk kemi och för Lindberg till

laboratur i experimentell zoologi och cellforskning, särskilt ämnesomsättningsforskning.

I motionerna I: 417 och II: 570 samt II: 566 har yrkats, att en professur

nu måtte inrättas i sociologi. Utskottet får hänvisa till att departementschefen

framhållit att detta spörsmål inom en snar framtid bör upptagas

till förnyad prövning. Med hänsyn härtill är utskottet, som inser betydelsen

av att denna fråga utan lång tidsutdräkt bringas till en lösning, likväl

icke berett att tillstyrka bifall till ifrågavarande motionsvis framställda

förslag.

Under hänvisning till vad utskottet ovan anfört beträffande uppgörandet

av en ändamålsenlig plan för högskolans upprustning anser utskottet

sig icke böra biträda vad i motionerna I: 417 och II: 570 i övrigt påyrkats,

ej heller vad i motionerna I: 419 och II: 571 samt II: 572 hemställts.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 417 och II: 570, såvitt

de avse medelsanvisningen, I: 419 och II: 571, II: 566 samt

II: 572,

a) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola

att tillämpas under budgetåret 1952/53:

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis ................... 3 340 000

2. Omkostnader, förslagsvis ................. 632 600

3. Materiel m. m........................... 490 000

4. Engångskostnader för materielanskaffning . . 125 000

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten .... 1 040 000

6. Bidrag till vissa institutioner.............. 122 900

7. Pensioner och livräntor, förslagsvis........ 100 000

Summa kronor 5 850 500

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder........ 460 000

2. Avgifter från de studerande .............. 165 000

3. Ilyror och arrenden ..................... 31 900

4. Bidrag från enskilt håll .................. 54 700

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 157.

5. Diverse inkomster ...................... 2 900

6. Bidrag från Stockholms stad.............. 1 200 000

7. Bidrag från staten ...................... 3 936 000

Summa kronor 5 850 500

b) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 3 936 000 kronor;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 417

och II: 570, såvitt här är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla att en plan för upprustning av Stockholms

högskola måtte uppgöras i enlighet med vad utskottet

ovan angivit.

9:o) Bidrag till Göteborgs högskola. Kungl. Maj:t har (punkt 9,

s. 81—92) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven huvudstat för Göteborgs högskola att tillämpas under budgetåret

1952/53, dels ock till Bidrag till Göteborgs högskola för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 691 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Sjödahl m. fl. väckt motion (I: 393), i vilken hemställts,

att riksdagen måtte besluta inrättande av en befattning som laborator

i matematik vid Göteborgs högskola från och med den 1 juli 1952, samt

att utskottet måtte vidtaga de ändringar i Kungl. Maj:ts förslag till huvudstat

för högskolan och bidrag till densamma för budgetåret 1952/53, som

därav föranledes.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande.

1. Inrättande av en biträdande lärarbefattning i psykologi och pedagogik.

2. Ett belopp av 13 000 kronor anvisas under kursanslaget för upprätthållande

av erforderlig undervisning i matematik.

3. Kursanslaget uppräknas härutöver med 7 500 kronor.

4. Inrättande av en ny docentbefattning.

5. Inrättande av fyra nya andre amanuensbefattningar.

6. Inrättande av två nya kontorsbiträdesbefattningar i befordringsgången.

7. Utgiftsposten till omkostnader höjes med 35 000 kronor.

8. Utgiftsposten till materiel höjes med 4 500 kronor.

9. Utgiftsposten till engångskostnader för materielanskaffning sänkes

med 4 000 kronor.

10. Utgiftsposten för pensioner och livräntor sänkes från 99 300 kronor

till 30 000 kronor (sammanhänger med pensionsreglering för högskolans

befattningshavare och deras anslutning till statens pensionsanstalt).

11. Avkastningen av högskolans fonder sänkes från 266 600 kronor till

204 800 kronor (sammanhänger med nyssnämnda pensionsreglering).

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157. 25

12. Inkomstposten Avgifter från de studerande ökas med 3 000 kronor

till 30 000 kronor.

13. Anslagssumman för budgetåret 1952/53 beräknas till 1 013 000 kronor,

varav Göteborgs stads bidrag utgör 322 000 kronor och statens bidrag

återstoden eller 691 000 kronor.

Till stöd för det i motionen 1:393 framställda yrkandet har anförts bland

annat följande.

I propositionen nr 137 redovisas en framställning från styrelsen för Göteborgs

högskola om inrättandet av en befattning som laborator i matematik

vid högskolan. Detta har av styrelsen givetvis motiverats såsom ett permanent

behov för högskolan, beroende på att undervisning i ämnet länge bedrivits,

att ett stigande antal elever, av vilka flertalet syftar till läraryrket,

önskar undervisning däri och att högskolans undervisning i nationalekonomi

och statistik in. fl. ämnen skulle på ett värdefullt sätt kunna stödjas.

Någon tid innan styrelsen för högskolan ingav sin framställning om en

laboratorsbefattning hade styrelsen den 17 maj 1951 hos kanslern hemställt

om rätt att tills vidare från och med läsåret 1951/52, så länge för ändamålet

kompetent lärare stod till förfogande, anställa examination för filosofie

kandidatexamen och filosofisk ämbetsexamen i ämnet matematik. För

nämnda år skulle denna examination uppdragas åt professorn i tillämpad

matematik vid Chalmers tekniska högskola. Denna framställning avstyrktes

av de större akademiska konsistorierna i Uppsala och Lund under åberopande

av vad de filosofiska fakulteternas matematisk-naturvetenskapliga

sektioner hade anfört. Båda sektionerna underströk det stora värdet och

önskvärdheten av att ämnet matematik införlivades med Göteborgs högskolas

undervisningsprogram, men ansåg att detta på ett för utbildningen

betryggande sätt endast kunde ske genom inrättandet av en fast befattning.

Detta synes vara förutsättningen för att styrelsens framställning om

examensrätt skall kunna av konsistorierna tillstyrkas. Framställningen föranledde

inte heller någon åtgärd från kanslerns sida.

Det är allmänt bekant, att rekryteringsbehovet av lärare är stort och det

särskilt, när det gäller lärare med matematisk studieinriktning. Men det är

mindre lockande att studera ett ämne för lärare, som sedermera inte har rätt

att verkställa examinationen. Skall därför undervisningen i matematik

kunna bli av verklig betydelse för lärarutbildningen bör den ordnas på

sådant sätt, att den kan förenas med examinationsrätt för högskolan, och

därför kräves en fast lärarbefattning, d. v. s. i detta fall en laborator i

matematik.

I detta sammanhang bör erinras om den planerade vidareutbildningen av

folkskollärare och personer med vanlig eller teknisk studentexamen. Krisutredningen

har påpekat det bredare rekryteringsunderlag än på andra håll,

som förefinnes bland annat i Göteborg med omnejd. Man har förutsatt att.

denna vidareutbildning i viss utsträckning skall kunna ske parallellt med

uppehållande av tjänst. Även ur dessa synpunkter vore det lyckligt, om den

utsträckta undervisningen i matematik vid högskolan kunde förenas med

examinationsrätt, då ett eller flera betyg i ämnet erfordras för den fulla

kompetensen som matematiklärare vid läroverken. Departementschefen har

understrukit, att en ökad examination av normalt utbildade lärare liksom

3 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1953. tl samt Nr 157.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 157.

av folkskollärare och andra med mera begränsad akademisk utbildning bör

på allt sätt eftersträvas. Genom en laborator i matematik med examinationsrätt

vid Göteborgs högskola främjas detta syfte.

Utskottet tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t under denna punkt

föreslagit.

Utskottet har icke ansett sig böra biträda det i motionen I: 393 framställda

yrkandet. Med hänsyn till den i motionen redovisade betydelsen ur

olika synpunkter av att en fast lärarbefattning i matematik inrättas vid

Göteborgs högskola förutsätter utskottet emellertid att Kungl. Maj:t har

sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen I: 393,

a) godkänna följande huvudstat för Göteborgs högskola

att tillämpas under budgetåret 1952/53:

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis............ kronor 1 065 000

2. Omkostnader, förslagsvis.......... » 100 500

3. Materiel m. m................... » 46 200

4. Engångskostnader för materielanskaff
ning

......................... » 9 000

5. Pensioner och livräntor, förslagsvis. . »_30 000

Summa kronor 1 250 700

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder . kronor 204 800

2. Avgifter från de studerande....... » 30 000

3. Diverse inkomster................ » 2 900

4. Bidrag från Göteborgs stad....... » 322 000

5. Bidrag från staten............... »_691 000

Summa kronor 1 250 700;

b) till Bidrag till Göteborgs högskola för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 691 000 kronor.

10:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi

åt medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 10, s. 93), vilket innebär en ökad medelsanvisning av 1 400 kronor,

hemställer utskottet,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 157.

27

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater

för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett anslag av 14 000 kronor.

ll:o) Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och fakultetskonferenser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 93) och

under hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 2 anfört,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ämnes- och fakultetskonferenser för budgetåret 1952/53

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 kronor.

12:o) Atomenergiforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 12, s. 93 och 94), vilket innebär en uppräkning av ifrågavarande

anslag med 400 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Atomenergiforskning för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 2 300 000 kronor.

13:o) Matematikmaskinnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 13, s. 94—96), vilket innebär en med 217 000 kronor minskad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Matematikmaskinnämnden för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 400 000 kronor.

Stockholm den 16 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 157.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Iwar Anderson, Näsgård,

Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström, Eric Ericson,

Pålssön, Näsström, Sundelin, Birger Andersson, Ragnar Persson, Lundgren

och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd,

Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim, Lindholm, Staxäng, Åkerström,

Johansson i Mysinge, Widén, Gustafsson i Skellefteå och fröken Nygren.

Reservationer.

1) vid punkten 5:o) (Lunds universitet: Avlöningar) av herr Staxäng;

2) vid punkten 7:o) (Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar)

av herr Lundgren;

3) vid punkten 8:o) (Bidrag till Stockholms högskola) av herr Ohlon.

Stockholm 1952 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

681301

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:304 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till universiteten och den medicinska undervisningen m. a1 i texten