Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1952/53 under riksstatens fjärde huvudtitel in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-20 · 57 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 55 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:172, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1952/53 under riksstatens fjärde huvudtitel in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

1

Nr m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa avlönings- m. fl. anslag för budgetåret

1952/53 under riksstatens fjärde huvudtitel in. m. jämte

i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

l:o) Fråga om inrättande av en försvarshögskola. I propositionen nr

120 har Kungl. Maj :t (punkt 1, s. 2—8 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över för svar särenden för den 7 mars 1952) föreslagit riksdagen att

godkänna vad departementschefen föreslagit i fråga om högre försvarsstudier

under budgetåret 1952/53.

Sedan Kungl. Maj :t meddelat beslut att kurser i högre försvarsstudier

finge anordnas under verksamhetsåret 1951—52, har överbefälhavaren i

skrivelse den 15 februari 1952 avgivit redogörelse för verksamheten vid

och erfarenheterna från den kurs i högre försvarsstudier, som i anledning

av förenämnda beslut ägt rum under sista kvartalet 1951. I anslutning härtill

har överbefälhavaren framlagt ett på dessa erfarenheter grundat förslag

till organisation av en försvarshögskola.

Den försöksverksamhet beträffande högre försvarsstudier, som bedrivits

under hösten 1951, har enligt departementschefens mening klart styrkt behovet

av en försvarshögskola för sådan studieverksamhet. Departementschefen

bär emellertid förklarat sig icke nu beredd att taga slutlig ställning

till den omfattning verksamheten vid en sådan skola bör givas för framtiden

utan ansett denna fråga böra göras till föremål för ytterligare överväganden.

I anslutning härtill har departementschefen icke heller kunnat

förorda att slutligt beslut nu fattas om skolans organisation. Departementschefen

har emellertid föreslagit, att verksamheten under budgetåret

1952/53 får bedrivas i huvudsak i den omfattning och med den organisation

överbefälhavaren föreslagit. Härvid har förutsatts, att behovet av chef

och militära lärare tillgodoses inom ramen för befintlig personal. Vad beträffar

expeditionspersonalen har departementschefen tills vidare räknat

med att en pensionerad officer med arvode och ett kanslibiträde skola vara

till fyllest. Förekommande behov av extra skrivpersonal har ansetts böra

tillgodoses genom utnyttjande av försvarsstabens personal, vilken vid behov

förutsatts 1''å utökas. Närmare bestämmelser om verksamheten vid försvarshögskolan

och avlöningsförmåner åt lärare in. in. förutsättas få meddelas

av Kungl. Maj :t.

1—8no 5 2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 172.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 172.

Beträffande kostnaderna för ifrågavarande utbildningsverksamhet under

nästa budgetår har departementschefen förutsatt, att avlöningar till chefen

och de militära lärarna bestridas från vederbörliga ordinarie anslag. Samtliga

övriga avlönings- och arvodeskostnader torde få belasta den under

försvarsstabens avlöningsanslag upptagna anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal, vilken är betecknad förslagsvis. Kostnaderna

för de militära elevernas resor för inställelse till och utryckning från utbildningskurs

torde få bestridas från vederbörliga anslag till reseersättningar

m. m. Motsvarande kostnader för civila elever åter böra, framhåller

departementschefen vidare, bestridas av de civila myndigheterna. Övriga

utgifter av omkostnadskaraktär ha förutsatts få bestridas från försvarsstabens

omkostnadsanslag.

Utskottet. I sitt av föregående års riksdag godkända utlåtande nr 4

framhöll utskottet, att vissa skäl talade för anordnande av en försvarshögskola.

Enligt vad departementschefen nu anfört har den försöksverksamhet

beträffande högre försvarsstudier, som bedrivits under hösten 1951,

styrkt behovet av en dylik läroanstalt. Utskottet anser dock i likhet med

departementschefen, att, innan slutlig ställning tages till verksamhetens omfattning,

frågan bör göras till föremål för ytterligare överväganden. Utskottet

har emellertid icke något att erinra mot att dessa försvarsstudier

få under nästa budgetår bedrivas efter i huvudsak de av överbefälhavaren

uppgjorda linjerna för verksamhetens omfattning och organisation.

Beträffande finansieringen av kostnaderna för utbildningsverksamheten

under sistnämnda budgetår kan utskottet ansluta sig till vad departementschefen

härutinnan anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 7 mars 1952 föreslagit

i fråga om högre försvarsstudier under budgetåret

1952/53.

2:o) Arméns manskapsorganisation. Kung], Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 2, s. 9—31) besluta, att arméns manskapsorganisation skall

utformas efter i huvudsak de riktlinjer, som av departementschefen angivits

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 7 mars 1952.

Det nuvarande systemet för rekrytering av underbefälskadern inom

armén, volontärinstitutionen, infört genom beslut av 1901 års riksdag, ingav

redan vid dess antagande •vissa betänkligheter. Efter hand visade sig

även att volontärrekryteringen, framför allt vid infanteriet, var förenad

med stora svårigheter. Trots alltmer ökade vakanser inom underbefälskadern

bibehölls emellertid systemet praktiskt taget oförändrat ända fram

till 1925 års försvarsbeslut, då ett nytt utvecklingsskede började. De åtgär
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

3

der, som före 1925 vidtagits, hade främst tagit sikte på att tillgodose volontärinstitutionens

rent militära syfte att tillhandahålla armén tillräckligt antal

underbefäl. De av 1925 års riksdag beslutade reformerna inneburo att

volontärinstitutionen utformades på ett sådant sätt att den fast anställde

meddelades ett visst mått av allmänbildning så att han kunde hävda sig

på den civila arbetsmarknaden då han lämnade sin tjänst. Vidare skapades

möjligheter för de fast anställda att vinna officersbefordran. Under åren

närmast efter 1925 genomfördes dessa reformer i stort sett och efter hand

vidtogos ytterligare åtgärder i enlighet med de år 1925 uppdragna riktlinjerna.

Genom 1942 års försvarsbeslut vidgades ytterligare allmänbildningsmöjligheterna

för det fast anställda underbefälet. Syftet var emellertid

icke endast att bereda underbefälet konkurrenskraft på den civila arbetsmarknaden

utan även att — i överensstämmelse med 1925 års beslut —

öppna större möjligheter för underbefälet att vinna anställning som officer

på stat. Samtidigt med dessa strävanden att höja den allmänna bildningsnivån

hos underbefälet har vidtagits eu rad åtgärder för att främja civilanställningen.

Oaktat dessa rekryteringsbefrämjande åtgärder har rekryteringen på

senare år blivit helt otillfredsställande, särskilt inom infanteriet. Antalet

vakanser inom underbefälsgraderna har på grund härav ökats betydligt

och är för närvarande så stort, att allvarliga svårigheter uppstått att på ett

tillfredsställande sätt bedriva tjänsten vid truppförbanden.

Mot bakgrunden bland annat av den dåliga underbefälsrekryteringen tillsattes

år 1948 en utredning, befälsutredningen, för att framlägga förslag

till befälsfrågans lösning vid armén. Enligt det alternativ, som i första hand

skulle undersökas, förutsattes, att volontärinstitutionen skulle ersättas med

ett system med värnpliktiga instruktörer. Av olika skäl har befälsutredningen

ännu icke kunnat slutföra sitt arbete. Av utlåtandet, som avgivits

av utredningen i ärendet, framgår emellertid, alt man numera räknar med

att för instruktörsuppgifter utnyttja fast anställda underbefäl. Systemet

med värnpliktiga instruktörer anses sålunda icke längre användbart.

Utmärkande för den nuvarande underbefälsorganisationen är den snabba

personalomsättningen. Med hänsyn till alt endast ett mindre antal underbefäl

kan tillförsäkras stadigvarande anställning inom försvaret slutar

nämligen flertalet underbefäl sin anställning vid armén vid kontraktstidens

utgång eller kort tid därefter. På grund av den relativt långa utbildningstiden

blir härigenom den tid vederbörande slår till förfogande för befälsuppgifter

mycket kort. Systemet måste därför med hänsyn 1 ill de dryga

utbildningskostnaderna betraktas såsom i förhållande till effekten mycket

dyrbart. Den snabba personalomsättningen föranleder vidare, att det årliga

nyrekryteringsbehovet blir stort, för nu löpande utbildningsår omkring

1 150. Då samtidigt kontraktssystemet -—• vilket innebär att befälsaspiranten

före anställningen måste binda sig för som regel 4''/2 år -— torde verka

rekryteringshämmande, är det, framhåller departementschefen, knappast

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 172.

överraskande att under nu rådande förhållanden på arbetsmarknaden behovet

icke kunnat fyllas.

Även om givetvis rekryteringssvårigheterna blivit särskilt framträdande

under senare år med rådande goda arbetsmöjligheter på den civila arbetsmarknaden,

torde, fortsätter departementschefen, sålunda systemet i och

för sig väsentligt bidraga till de ogynnsamma rekrvteringsresultaten.

Chefen för armén har i skrivelse den 20 november 1951 framlagt förslag

till ny underbefälsorganisation vid armén. Förslaget avser en radikal omläggning

av underbefälsorganisationen. Volontärinstitutionen —- med viss

tids kontraktsanställning och korttidsanställning av större delen av underbefälet

— slopas i princip och ersättes med ett system, i vilket underbefälet

rekryteras direkt ur de värnpliktigas led bland dem som vid inskrivning

uttagits till underbefäls-(gruppchefs-)utbildning. På motsvarande sätt

som inom den civila statsförvaltningen anställas underbefälsaspiranterna,

efter avslutad värnpliktsutbildning, såsom aspiranter med viss tids ömsesidig

uppsägningsrätt. Flertalet aspiranter som med godkännande vitsord

genomgått utbildningen tillförsäkras anställningar inom försvaret med pensionsrätt.

Omsättningen av underbefäl — och därmed det årliga rekryteringsbehovet

-— minskas till mindre än hälften.

Arméchefens förslag har synts departementschefen äga påtagliga förtjänster

och vara väl ägnat att i princip läggas till grund för ett beslut.

Genom det minskade rekryteringsbehovet och slopandet av kontraktsanställningen

bör ett väsentligt bättre rekryteringsresultat kunna ernås. Förlängningen

av den genomsnittliga anställningstiden medför vidare avsevärda

kostnadsbesparingar. Till belysning härav har departementschefen

framhållit, att ett genomförande av förslaget i hela dess vidd — innebärande

en ökning av befälskadern med omkring 1 000 man — skulle medföra

en årlig besparing av omkring 9 miljoner kronor. Härvid ha dock

de ökade pensionskostnaderna icke beaktats.

I några remissutlåtanden bar anförts, att med beslut om ändring av

underbefälssystemet borde anstå, till dess befälsutredningen slutfört sitt

arbete. Enär emellertid arméchefens förslag synes i princip ansluta sig till

de riktlinjer, efter vilka befälsutredningen numera arbetar, och sålunda

icke kan anses föregripa resultatet av nämnda utredning, anser departementschefen

icke tillräckliga skäl föreligga att uppskjuta frågans prövning.

Det ogynnsamma rekryteringsläget gör det angeläget att en bättre

underbefälsorganisation snarast genomföres. Departementschefen föreslår

därför, att arméchefens förslag i princip lägges till grund för proposition

redan till innevarande års riksdag.

Departementschefen bär därefter till behandling upptagit vissa detaljer

i förslaget.

För att vidga rekryteringsunderlaget och minska tidsrummet mellan

avslutad skolgång och värnpliktsutbildningens påbörjande har arméchefen

föreslagit, att de som önska erhålla anställning som underbefälsaspiranter

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

5

skola kunna förtidsinskrivas redan vid 17 års ålder. De skäl som anförts

till stöd härför ha synts departementschefen vägande, och departementschefen

tillstyrker därför förslaget trots de betänkligheter, som härutinnan

anförts av befälsutredningen.

Efter genomgången värnpliktsutbildning (motsvarande nuvarande gruppchefsskola

A), varunder värnpliktsavlöning åtnjutes, skola enligt arméchefens

förslag anställas därför lämpliga värnpliktiga såsom underbefälsaspiranter

och genomgå en instruktörsskola. Därunder skall kontant aspirantlön

utgå enligt 8 lönegraden (två lönegrader lägre än furirslönegraden

10). Vid instruktörsskolans slut skall utnämning ske till e. o. furir.

Arméchefens förslag i denna del har icke givit departementschefen anledning

till annan erinran än att beträffande frågan om avlöningsförmåner

under instruktörsskola samt tidpunkten för erhållande av extra ordinarie

anställning in. in. ansetts böra tillämpas i huvudsak motsvarande grunder

som inom statsförvaltningen i övrigt. Den förkortning av utbildningstiden

som förslaget innebär medför enligt departementschefen en avsevärd minskning

av utbildningskostnaderna.

Arméchefen har räknat med en väsentlig utökning av antalet instruktörsbefattningar

—- de befattningar för vilka underbefälet i första hand

avses. Då det anses omöjligt att utnyttja underbefälet i instruktör sbefattningar

efter 42-årsåldern, kräves även en avsevärd ökning av antalet

befattningar för äldre underbefäl. Arméchefen har med hänsyn härtill

sett sig nödsakad föreslå, att sammanlagt omkring 875 befattningar,

som för närvarande bestridas av civila eller civilmilitära tjänstemän m. fl.,

skola övertagas av äldre underbefäl. Arinéchefen har vidare räknat med

att 250 nya beställningar för underbefäl skola inrättas för vakttjänst och

för vissa göromål avseende truppförbandens utbildningsanordningar.

Befälsutredningen synes ha räknat med en icke oväsentlig ökning av

den befälskategori, som motsvarar de nuvarande officerarna och underofficerarna,

och har med hänsyn bland annat härtill räknat med avsevärt färre

underbefälsinstruktörer med påföljd att befintliga befattningar för andra

än underbefäl behöva tagas i anspråk i endast begränsad omfattning för

att placera äldre underbefäl.

För egen del finner departementschefen sig icke för närvarande kunna

taga slutlig ställning till behovet av instruktörer. För att icke föregripa

framtida ställningstaganden till befälsfrågan i dess helhet föreslår departementschefen,

alt förändringarna beträffande underbefälskaderns sammansättning

för nästa budgetår hållas inom ramen för den underbefälskader,

som är fastställd för innevarande budgetår. Detta innebär, att vid ett normalinfanteriregemente

skulle finnas 79 beställningar för överfurirer och

furirer. Enligt arméchefens förslag skulle motsvarande antal för nästa

budgetår utgöra 84 och i slutläget uppgå till 184, medan befälsutredningen

räknat med 07. I det av arméehefen för slutläget beräknade antalet ingå

vissa beställningar som avses för uppgifter vilka nu fyllas av civil eller

civilmilitär personal.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 172.

Med nyss angiven förutsättning beräknar departementschefen det sammanlagda

antalet överfurirer och furirer vid armén till 3 971. Av beställningarna

torde 1 520 böra avses för överfurirer och 2 451 för furirer. I enlighet

med arméchefens förslag torde de furirer, som varit anställda såsom

extra ordinarie under minst 2 år och visat sig lämpliga för fortsatt tjänst,

böra erhålla ordinarie anställning. Antalet bör dock icke få överstiga 760.

Befordran till överfurir förutsättes få ske i mån av tillgång på beställningar,

dock tidigast efter sex år som furir.

Departementschefen har intet att erinra mot att underbefälskadern på

längre sikt utökas med de av arméchefen föreslagna beställningarna för

vaktchefer och tillsynsmän för vissa utbildningsanordningar. Dylika befattningar

böra i princip förbehållas äldre underbefäl. Med den begränsade

utökning av överfurirskadern som departementschefen föreslår för

nästa budgetår synes det departementschefen däremot icke erforderligt att

nu taga ställning till förslaget att placera äldre underbefäl i befattningar

som nu uppehållas av civila och civilmilitära tjänstemän m. fl.

Fördelningen av underbefälsbeställningarna på olika befattningar synes

departementschefen böra ankomma på chefen för armén. Av dennes förslag

framgår bl. a., att ett antal beställningar avsetts för instruktörer i

specialtjänst.

Frågan om pensionsåldern för överfurirer har synts departementschefen

böra prövas i samband med att pensionsåldern för övrig personal inom försvaret

upptages till behandling.

Med utgångspunkt i övrigt från arméchefens beräkningar har departementschefen

föreslagit, att kadern av underbefäl och underbefälsaspiranter

för budgetåret 1952/53 — med undantag av musikmanskap och furirer i

beställningsmannatjänst vid tygstaten —- fastställes på sätt framgår av följande

sammanställning.

Överfurirer......................................

Budgetår

1951/52

1952/53

1363

2 608

1 027

2 036

7 034

1520

2 451

1023

1340

6334

Furirer..........................................

Korpraler (Konstaplar) ..........................

Vicekorpraler (Vicekonstaplar) och meniga........

Summa

Antalet beställningar skulle således minskas med (7 034—-6 334=)

700. Minskningen beror huvudsakligen på det minskade rekryteringsbehov,

som kommer att föreligga genom övergången till den nya underbefälsorganisationen.

Nyrekryteringen, vilken innevarande budgetår avsetts skola

omfatta omkring 1 150 volontärer och i verkligheten utgjort omkring 850

man, beräknas för nästa budgetår — under vilket år redan anställda volontärer

disponeras — till allenast omkring 350 man för att i fortsättningen

normalt uppgå till omkring 500 man per år.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

7

Såsom arméchefen föreslagit bör enligt departementschefen möjlighet erbjudas

för lämpliga förutvarande fast anställda underbefäl att efter särskild

prövning erhålla återanställning inom de till förfogande stående

staterna.

De föreslagna ändringarna beträffande manskapskaderns sammansättning

ha ansetts böra beaktas vid uppgörande av personalförteckningar för

budgetåret 1952/53.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av chefen

för armén meddela de bestämmelser som kunna erfordras för genomförandet

av den nu föreslagna underbefälsorganisationen.

Utskottet. Trots de reformer, som i rekryteringsfrämjande syfte vidtagits

i den genom beslut av 1901 års riksdag införda volontärinstitutionen,

har rekryteringen blivit synnerligen otillfredsställande. Det har därför

befunnits nödvändigt, att något åtgöres för att förbättra underbefälsrekryteringen.

I sådant syfte har chefen för armén föreslagit en omläggning

av underbefälsorganisationen. Förslaget med vissa av departementschefen

gjorda jämkningar innebär i stort sett, att volontärinstitutionen

slopas i princip och ersättes med ett system, i vilket underbefälet rekryteras

direkt ur de värnpliktigas led bland dem som vid inskrivning uttagits

till underbefäls-(gruppchefs-)utbildning. Underbefälsaspiranterna föreslås

skola efter avslutad värnpliktsutbildning anställas såsom aspiranter med

viss tids ömsesidig uppsägningsrätt. Flertalet aspiranter som med godkännande

vitsord genomgått utbildningen tillförsäkras anställningar inom

försvaret med pensionsrätt.

Utskottet anser, att principtanken i ifrågavarande förslag är värd beaktande.

Den sålunda förordade underbefälsorganisationen torde vara ägnad

att förbättra rekryteringsresultatet genom minskning av det årliga rekryteringsbehovet

och slopande av kontraktsanställningen. Det har framhållits,

att ett genomförande av förslaget i hela dess vidd skulle innebära

en ökning av befälskadern med omkring 1 000 man och medföra en årlig

besparing av omkring 9 miljoner kronor. Härvid har hänsyn dock icke

tagits till de ökade pensionskostnaderna.

Det har från vissa remissinstanser ifrågasatts, om icke befälsutredningens

arbete borde avvaktas, innan ställning tages till arméchefens förslag.

Fog finnes givetvis härför. Då emellertid frågan om det slutliga antalet

underbefäl nu lämnas öppen i avvaktan på resultatet av befälsutredningen

och härtill kommer, att, enligt vad departementschefen framhållit,

arméchefens förslag synes i huvudsak ansluta sig till de riktlinjer, efter

vilka nämnda utredning arbetar, synes utskottet befogad anledning knappast

förefinnas alt uppskjuta frågans prövning. Utskottet är alltså berett

tillstyrka, att riksdagen nu fattar principbeslut i ämnet.

Beträffande vissa detaljer i förslaget får utskottet framhålla följande.

Enligt arméchefens av departementschefen tillstyrkta förslag skulle möj
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 172.

ligheter beredas till förtidsinskrivning vid tidigast 17 års ålder för dera,

som önskade bliva underbefälsaspiranter. Från visst remisshåll ha invändningar

gjorts mot att inskrivning till ett så krävande yrke som underbefälstjänsten

skall äga rum på andra grunder än dem, som gälla för värnpliktiga

i allmänhet, d. v. s. tidigast vid 19 års ålder. Utskottet, som visserligen

anser detta argument ha fog för sig, vill dock tillstyrka att arméchefens

ifrågavarande förslag prövas, då det genom att vidga rekryteringsunderlaget

och minska tidsrummet mellan avslutad skolgång och värnpliktsutbildningens

påbörjande innebär vissa bestämda fördelar.

Utskottet har icke något att erinra mot att de furirer, som varit anställda

såsom extra ordinarie under minst 2 år och visat sig lämpliga för

fortsatt tjänst, erhålla ordinarie anställning.

Departementschefen har föreslagit, att befordran till överfurir får ske

i mån av tillgång på beställningar, dock tidigast efter sex år som furir.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat lärer i detta hänseende någon

ändring av nu gällande villkor för befordran icke ha avsetts. Även i den

nya manskapsorganisationen synes därför böra liksom nu uppställas kravet

på sex års tjänstetid vid armén för befordran till överfurir.

Vad departementschefen i övrigt under nu förevarande punkt anfört

och föreslagit anser utskottet sig kunna biträda.

Mot den verkställda beräkningen av kadern av underbefäl och underbefälsaspiranter

vid armén för nästa budgetår synes utskottet icke något

vara att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta, att arméns manskapsorganisation

skall utformas efter i huvudsak de av departementschefen i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 7 mars 1952

angivna riktlinjerna.

3:o) Löneställnmgen för förvaltare vid armén, flottan och flygvapnet.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 31—36) godkänna vad

departementschefen föreslagit rörande förvaltare vid armén, flottan och

flygvapnet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herrar Lundgren och Bergh väckt

motion (1:409), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att även pensionsavgångna

förvaltare i kassatjänst måtte få räkna pension i lönegrad

Ma 8 från och med den 1 juli 1947 eller den senare tidpunkt, då vederbörande

tillträtt beställningen i fråga, samt att denna rätt skall tillkomma

även avlidna kassachefers efterlevande,

dels en inom första kammaren av herr Lundgren väckt motion (I: 411),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att förvaltarbeställningar avsedda

som chef för registreringsdetaljen vid truppförbanden placeras i lönegrad

Ma 8,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kam
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

9

maren av herr Söderquist m. fl. (I: 412) och den andra inom andra kammaren

av herr Sjölin m. fl. (II: 553), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga,

att riksdagen ville besluta, att samtliga förvaltare i kassatjänst vid armén,

flottan och flygvapnet uppflyttas i lönegrad Ma 8.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna 1:409, 1:411 och 1:412.

Enligt före den 1 juli 1951 gällande ordning uppdelades underofficerarna

i tre tjänste- och lönegrader, nämligen sergeanter (underofficerare av 2.

graden) i Ma 4, fanjunkare (styckjunkare, flaggunderofficerare) i Ma 5

samt förvaltare i Ma 6. I samband med genomförandet från och med den

1 juli 1947 av allmän lönereglering för statens tjänstemän infördes i det

militära lönegradsschemat ytterligare en för förvaltare avsedd lönegrad,

Ma 8, omfattande löneklasserna 22—25. Vid inrättandet av denna lönegrad

lämnades emellertid öppet, i vilken omfattning och efter vilka grunder förvaltare

borde inplaceras i den nya lönegraden. Genom beslut den 30 juni

1949 uppdrog emellertid Kungl. Maj:t åt 1949 års tjänsteförteckningskommitté

att verkställa utredning och avgiva förslag rörande löneställningen

för militära förvaltare och därmed sammanhängande frågor.

I sitt betänkande den 19 januari 1951 rörande flottans underofficerare

föreslog marinens underofficerssakkunniga bl. a., att vid flottan skulle

finnas 32 beställningar för förvaltare i Ma 8 och 123 för förvaltare i Ma 6.

De sakkunniga framhöllo därvid, att frågan om förvaltarnas löneställning

icke kunde undantagas från tjänsteförteckningskommitténs prövning. 1

propositionen 1951: 110 uttalade föredragande departementschefen, att han

på grundval av de sakkunnigas förslag, med vissa däri förordade ändringar,

för budgetåret 1951/52 räknade med 13 förvaltarbeställningar i Ma 8 och 99

i Ma 6 vid flottan. I propositionen förutsattes vidare att vissa maskintjänstchefer

in. fl. skulle under sjötjänstgöring anses bestrida förvaltargöromål.

Riksdagen beslöt i enlighet med departementschefens förslag.

19å!) års tjänsteförteckningskommitté har i skrivelse den 22 november

1951 framlagt förslag angående löneställningen för förvaltare vid samtliga

försvarsgrenar. Under förevarande punkt har till behandling upptagits frågan

om löneställningen för förvaltare vid armén, flottan och flygvapnet.

Kommittén har i delta hänseende framställt nedanstående förslag.

Beträffande armén föreslås att i Ma 8 placeras dels 65 förvaltare vid fälttygkåren

i tygförrådstjänst vid truppförband och lantmilitära försvarsområden,

dels 112 förvaltare vid intendenturkåren, nämligen 60 i intendenturförrådstjänst

vid truppförbanden, Kiruna—Jokkmokks försvarsområde

och de centrala intendenturanstalterna samt 52 i kassatjänst. Övriga förvaltarbeställningar

föreslås bibehållna i Ma 6.

Vad angår marinen ha, såsom tidigare nämnts, 13 beställningar i Ma 8

redan inrättats vid flottan varjämte vissa vikariatslöneförordnanden i

samma lönegrad medgivits. Kommittén föreslår till en början, att marinens

undcrofficerssakkunnigas förslag angående inplacering i Ma 8 genomföres.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 172.

Detta innebär, att ytterligare (32—13 =) 19 beställningar skulle hänföras

till nämnda lönegrad. Vid allmän prövning av förvaltarfrågan har kommittén

därutöver funnit skäl föreligga för placering i Ma 8 av ytterligare

21 beställningar, av vilka 11 nu äro i Ma 5.

De av kommittén sålunda föreslagna 40 nya förvaltarbeställningarna i

Ma 8 vid flottan detalj redovisas i en i propositionen (s. 33) intagen sammanställning.

Antalet beställningar i Ma 8 vid flottan skulle alltså vid bifall till förslaget,

bortsett från vikariatslöneförordnanden, uppgå till sammanlagt 53.

Övriga förvaltarbeställningar vid flottan föreslås bibehållna i Ma 6.

Vad angår flygvapnet föreslår kommittén att de 20 nuvarande beställningarna

såsom förvaltare i kassatjänst hänföras till den högre förvaltargraden.

Beträffande förvaltare i flygstationstjänst och i förrådstjänst (flyginateriel),

sammanlagt 74 beställningar, har kommittén anfört följande.

Enligt principbeslut av 1948 års riksdag (prop. 206, s. 446, 447, 455 och 462)

skola nuvarande beställningar vid fullt genomförd personalorganisation ersättas

med verkmästare av 1. klassen i Ca 21. Emellertid beslöts att det

skulle anstå med frågan om det sätt, på vilket övergången till den nya personalorganisationen

skulle ske. I enlighet med beslut vid 1951 års riksdag

(prop. 110 s. 177) har Kungl. Maj:t den 1 juni 1951 meddelat vissa bestämmelser

av provisorisk natur. Sålunda må, i den mån vakanser uppkomma

i de 54 beställningarna för förvaltare i flygstationstjänst samt

20 beställningar för förvaltare i förrådstjänst (flygmateriel), tills vidare

såsom ersättare för sådana förvaltare anställas extra tjänstemän i Cg 19.

Av det anförda framgår, att ifrågavarande 74 beställningar för framtiden

ej äro avsedda för militära förvaltare utan för civilmilitära verkmästare.

Frågan om lönegradsplaceringen av verkmästarbeställningar vid

försvaret har ännu ej varit föremål för prövning inom kommittén. Kommittén

har ej ansett sig böra ingå på spörsmålet om ifrågavarande förvaltares

lönegradsplacering.

Övriga förvaltare vid flygvapnet har kommittén föreslagit skola bibehållas

i Ma 6.

Kommitténs förslag — som medför en kostnadsökning för löner av omkring

500 000 kronor — innebär sammanfattningsvis följande.

Försvarsgren

Förval tarbeställningar

Nuvarande

brhållanden

Kommitténs förslag

Ma fi

Ma 8

Ma 6

Ma 8

Armén ............................

293

116

177

Marinen

Flottan x)........................

108

13

79

53

Kustartilleriet ..................

38

—

33

5

Flygvapnet........................

133

—

113

20

S:a

572

13

341

255

*) Vikariatslöneförordnanden för vissa maskintjänstchefer ej medräknade.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

11

För egen del har departementschef en till en början framhållit, att tjänsteförteckningskommitténs

nu framlagda förslag avlåtits efter förhandlingar

mellan kommittén och Tjänstemännens centralorganisation (TCO), varvid

— låt vara att vissa meningsskiljaktigheter kommit till uttryck — överenskommelse

träffats i enlighet med berörda förslag.

Såvitt avser armén, flottan och flygvapnet tillstyrker departementschefen

att de av kommittén föreslagna uppflyttningarna till förvaltarbeställningar

i Ma 8 genomföras. Därjämte föreslår departementschefen, att till

Ma 8 uppflyttas ytterligare en förvaltare vid fälttygkåren, nämligen armétygförvaltaren

vid Stockholms kustartilleriförsvar. Anledning att därutöver

avvika från kommitténs förslag synes departementschefen f. n. icke föreligga.

Kommitténs ställningstagande har, framhåller departementschefen

vidare, onekligen i viss mån försvårats av att bedömandet beträffande en

stor del av försvaret icke kunnat grundas på en efter verkställd rationaliseringsundersökning

avpassad organisation. Det torde därför icke vara uteslutet

att, efter hand som organisationsundersökningarna inom försvaret

fortsätta och beslut om ändrad organisation i anslutning därtill meddelas,

jämkningar i de nu föreslagna löneställningarna kunna befinnas påkallade.

Nyinrättade förvaltarbeställningar böra enligt departementschefen besättas

i den takt personalläget medgiver. Av departementschefen enligt det

anförda förordade personalförändringar förutsättas skola beaktas vid uppgörande

av personalförteckning för nästa budgetår.

Utskottet. Frågan om löneställningen för de militära förvaltarna bär

länge stift olöst. Utskottet har under de senare åren påtalat detta förhållande

och understrukit angelägenheten av att den på området igångsatta

utredningen slutfördes. Särskilt har detta gällt kassaförvaltarna. Utskottet

vill uttala sin tillfredsställelse över att förslag i ämnet nu förelagts riksdagen.

Tjänsteförteckningskommittén, som funnit tillräckliga skäl icke föreligga

för att hänföra samtliga förvaltarbeställningar till en och samma

lönegrad, har förordat, att de båda lönegraderna Ma 6 och Ma 8 alltjämt

skola tagas i anspråk för förvaltare. Kommittén bär vid prövningen av

denna fråga funnit, att förvaltarbeställningarna vid armén, flottan och flygvapnet,

som enligt gällande personalförteckningar fördelas med 534 i Ma 6

och 13 i Ma 8, böra upptagas till 308 i Ma 6 och 250 i Ma 8. Departementschefen

har tillstyrkt detta förslag med den ändringen, att ytterligare en

förvaltarbeställning bör uppflyttas i Ma 8.

Det föreliggande förslaget innebär en väsentlig förbättring av förvaltarnas

löneställning. Enligt vad som i propositionen upplysts har beträffande

detsamma överenskommelse träffats mellan kommittén och Tjänstemännens

centralorganisation (TCO).

Såsom av propositionen framgår, har tjänsteförteckningskommittén

ägnat frågan om förvaltarnas löneställning ingående överväganden, därvid

differentieringen på förenämnda båda lönegrader skett med beaktande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 172.

av arbetets art, ansvarsförhållanden och övriga på lönegradsplaceringen

inverkande omständigheter. Utskottet saknar därför anledning att föreslå

avvikelser från Kungl. Maj :ts förslag, varför utskottet icke kan biträda

motionen 1:411. Vad beträffar yrkandet i motionerna 1:412 och 11:553

vill utskottet erinra, att enligt föreliggande förslag skola samtliga tjänster

som kassachefer i Ma 6 vid armén, flottan och flygvapnet uppflyttas till

Ma 8, utom en, avsedd för Bergaskolorna, vilken tjänst tills vidare så länge

nuvarande organisation vid dessa skolor kvarstår uppehälles av en flaggunderofficer

på vikariatslöneförordnande. Departementschefens förslag

kommer alltså, bortsett från nämnda av speciella skäl motiverade undantag,

att tillgodose yrkandet i förenämnda båda motioner, vilka alltså, såvitt

här är i fråga, icke torde böra påkalla någon riksdagens åtgärd.

Till stöd för det i motionen I: 409 gjorda yrkandet att pensionsavgångna

förvaltare i kassatjänst skola få räkna pension i lönegrad Ma 8 med retroaktiv

verkan samt att sådan rätt även skall tillkomma dessas efterlevande

har anförts, att lösningen av förvaltarnas lönefråga blivit fördröjd på ett

anmärkningsvärt sätt. Utskottet vill framhålla, att ett beslut i enlighet med

yrkandet skulle innebära avsteg från vedertagna pensioneringsprinciper.

Utskottet förutsätter, att, därest visst fog skulle finnas för ett beaktande

av den gjorda framställningen, Kungl. Maj:t tar detta spörsmål

under närmare övervägande. I frågans nuvarande läge anser utskottet sig

emellertid med hänsyn till de svåröverblickbara konsekvenser, som ett bifall

till förslaget skulle kunna medföra, förhindrat biträda detsamma.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:412 och 11:553, såvitt här

är i fråga, samt I: 411, godkänna vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 7 mars

1952 föreslagit rörande förvaltare vid armén, flottan och flygvapnet;
b)

att motionen I: 409 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

4:o) Kustartilleriets underofficerare. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 4, s. 36—46) att godkänna vad departementschefen föreslagit

rörande kustartilleriets underofficerare.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels de förberörda båda likalydande motionerna 1:412 av herr Söderquist

m. fl. och 11:553 av herr Sjölin m. fl., i vilka hemställts, såvitt här

är i fråga, att samtliga förvaltare i kassatjänst vid kustartilleriet måtte

uppflyttas i lönegrad Ma 8,

dels ock en inom första kammaren av herr Bengtson väckt motion

(I: 408), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att maskinofficerarna

vid kustartilleriet skola bilda egen befordringsenhet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

13

På grundval av marinens underofficerssakkunnigas utredning rörande

flottans underofficerare fattades vid 1951 års riksdag beslut om ändrad

sammansättning av staten för flottans underofficerare m. m. Marinens

underofficerssakkunniga ha numera slutfört sin utredning jämväl rörande

kustartilleriets underofficerare och de sakkunniga ha med skrivelse den 7

februari 1952 avgivit betänkande rörande denna utredning (stencilerat).

Vid utredningen ha de sakkunniga icke ingått på frågor rörande kustartilleriets

musikunderofficerare.

Med hänsyn till pågående omprövning av kustartilleriets organisation

har det varit svårt för de sakkunniga att finna fasta utgångspunkter för

det utredningsarbete, som enligt givna direktiv borde komma till stånd. De

sakkunniga ha grundat sin bedömning på ett föreliggande organisationsförslag

rörande Stockholms kustartilleriförsvar samt förutsatt att det antal

underofficerare, som enligt personalförteckningen för budgetåret 1951/52

må finnas vid kustartilleriet (513, varav 16 musikunderofficerare), tills

vidare skola finnas vid kustartilleriet. Ehuru ett dylikt förfaringssätt icke

kan leda till en slutlig stat för kustartilleriets underofficerare, har departementschefen

godtagit den av de sakkunniga valda metoden att lösa uppgiften.

Av verkställda undersökningar kan konstateras, bl. a., att kustartilleriets

underofficerare f. n. icke ha den löneställning som deras arbetsuppgifter

och ansvarsställning motivera. De sakkunniga ha ävenledes påvisat, att

underofficerarnas vid kustartilleriet nuvarande befordringsförliållanden

äro sämre än befordringsförhållandena för krigsmaktens övriga underofficerare.

De sakkunniga ha föreslagit följande stat för kustartilleriets underofficerare

(musikunderofficerarna ej medräknade).

Benämning

Lönegrad

Antal

Förvaltare1 ........................

Ma 8

33

Förvaltarn..........................

Ma 6

42

Flaggunderofficerare ................

Ma 5

196

Underofficerare av 2. graden........

Ma 4

226

Summa beställningar

497

1 Varav 7 i kassatjänst.

I en i propositionen (s. 40) intagen tablå redovisas närmare de föreslagna

förvaltarbeställningarna.

Departementschefen har framhållit, att den av de sakkunniga framlagda

staten, vilken i görligaste mån är grundad på arbetsvärdering, innebär en

väsentlig förbättring av ifrågavarande underofficerares löneställning och

befordringsförhållanden. Departementschefen har därför förordat, att de

sakkunnigas förslag till statsammansättning för kustartilleriets underofficerare

med i det följande anmälda avvikelser lägges till grund för förslag

till riksdagen. Departementschefen vill emellertid framhålla, att den lös
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 172.

ning av förevarande frågor, som departementschefen härmed förordar, i

avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar och utredningar

av skilda slag icke kan betraktas som slutlig.

När på grundval av underofficerssakkunnigas utredning förslag till ändrad

statsammansättning m. m. för flottans underofficerare (prop. 1951: 110,

s. 41) framlades, uttalades den uppfattningen att flottans maskinister tills

vidare borde intaga den ställning i organisationen som de f. n. ha. Departementschefen

förordar att ävenledes kustartilleriets maskinister tills vidare

ingå i organisationen på sätt nu är fallet. Samtliga underofficerare vid

kustartilleriet böra i enlighet härmed tills vidare bilda en gemensam befordringsenhet.

Departementschefen har därefter anfört följande.

»Jag är icke nu beredd taga ställning till frågan om löneställningen för de

underofficerare ur kustartilleriet, som tjänstgöra i marinförvaltningen.

Denna fråga bör lösas i samband med prövningen av föreliggande förslag

rörande marinförvaltningens organisation. För ifrågavarande två tjänster

räknar jag tills vidare med två beställningar i Ma 5 i stället för de föreslagna

två beställningarna för förvaltare (en i Ma 8 och en i Ma 6). Lika

med marinchefen anser jag att för underofficer, som tjänstgör vid kustartilleriinspektionens

personal- och organisationsavdelning, bör avses en

beställning i Ma 6 i stället för i Ma 8, som de sakkunniga föreslagit. Vidare

förordar jag att innehavarna av förvaltarbefattningarna vid fortifikationsavdelnings

värme- och sanitetsdetalj tills vidare, i avvaktan på resultatet

av pågående prövning av förslaget till organisation av försvarets fastighetsförvaltning,

vikariatslöneförordnas i de av de sakkunniga föreslagna lönegraderna.

Förvaltarbeställningar för nu nämnda befattningar torde icke för

närvarande böra inrättas. Jag räknar med att de underofficerare som erhålla

vikariatslöneförordnande tillhöra lönegraden Ma 5. Vad angår fartygschefer

på vissa av kustartilleriets båtar föreslår jag att i stället för sex beställningar,

avsedda för cheferna på vedettbåtarna V 51—V 56, vikariatslöneförordnanden

i Ma 6 meddelas åt beställningshavare i Ma 5. Vidare är

jag icke beredd att nu föreslå inrättande av flera än fem beställningar för

kassachefer i Ma 8. Innehavarna av de andra två beställningarna för kassachefer,

nu i Ma 6, böra erhålla vikariatslöneförordnanden i Ma 8. De sakkunniga

ha föreslagit att två beställningar i Ma 6 inrättas för föreståndare

vid Vaxholms kustartilleriregementes och Karlskrona kustartilleriregementes

intendenturavdelningars expeditioner och därvid förutsatt att tjänsten

vid sistnämnda intendenturavdelning, som f. n. innehaves av underofficer

i arvodesbefattning, ombildas till tjänst för underofficer på aktiv stat.

Marinchefen har i sitt yttrande föreslagit att ifrågavarande förvaltarbeställningar

överföras till Stockholms respektive Blekinge kustartilleriförsvar.

Organisationsnämnden har ansett att det kan vara lämpligt att, sedan kustartilleriförsvarsstabens

och regementets förvaltningar sammanslagits, avse

förvaltare för ifrågavarande tjänst. Utan att nu taga ställning till föreliggande

organisationsförslag i detta hänseende förordar jag att för expeditionsgöro
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

15

mål inom intendentur tjänsten vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar

inrättas två beställningar i Ma 6. Beträffande Blekinge kustartilleriförsvar

torde dock förvaltarbeställningen icke få tagas i anspråk förrän

nuvarande innehavare av arvodesbefattningen vid Karlskrona kustartilleriregementes

intendenturavdelning har avgått. I samband därmed bör arvodesbefattningen

indragas.»

På grundval av underofficerssakkunnigas förslag med i det föregående

förordade ändringar har departementschefen för nästkommande budgetår

räknat med 26 beställningar i Ma 8, 36 beställningar i Ma 6, 215 beställningar

i Ma 5 samt 236 beställningar i Ma 4, musikunderofficerare inbegripna.

Enligt vad i det föregående anförts har departementschefen dessutom

räknat med att fem underofficerare, varav två förvaltare (kassachefer)

i Ma 6, vikariatslöneförordnas i Ma 8 samt att åtta andra underofficerare

vikariatslöneförordnas i Ma 6. Det förutsättes få ankomma på

Kungl. Maj :t att fördela förvaltarbeställningarna på befattningar. Nyinrättade

förvaltarbefattningar förutsättas vidare skola tillsättas i den mån

organisatoriska förutsättningar därför föreligga och i den takt personalläget

medgiver. Departementschefen har för avsikt att i personalförteckningen

för nästa budgetår beakta de förslag rörande underofficerskaderns sammansättning

som här framlagts.

Utskottet. De verkställda undersökningarna ha givit vid handen, att

kustartilleriets underofficerare för närvarande icke ha den löneställning,

som deras arbetsuppgifter och ansvarsställning motivera. Ävenledes har

konstaterats, att dessa underofficerares nuvarande befordringsförhållanden

äro ogynnsammare än befordringsförhållandena för krigsmaktens övriga

underofficerare. På grundval av arbetsvärdering ha marinens underofficerssakkunniga

framlagt förslag till personalstat, som innebär en väsentlig förbättring

av angivna förhållanden. Departementschefen har ansett de sakkunnigas

förslag kunna med smärre avvikelser läggas till grund för beslut

i ämnet. I avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar

och utredningar kan dock enligt departementschefen förslaget icke betraktas

som slutligt.

För närvarande bilda kustartilleriets underofficerare gemensam befordringsenhet.

Departementschefen anser sig icke böra föreslå någon ändring

liärutinnan. I motionen 1:408 har yrkats, att maskinofficerarna vid kustartilleriet

skola bilda egen befordringsenhet. Då i motionen uppenbarligen

torde åsyftas maskinunderofficerarna, utgår utskottet i det följande från att

så är fallet. Utskottet vill erinra om att utskottet i sitt av föregående års

riksdag godkända utlåtande nr 4 i anledning av ett då molionsvis gjort

yrkande om att befordran av flottans underofficerare borde ske inom varje

yrkesavdelning framhöll, alt förslaget i fråga innefattade ett spörsmål, som

det enligt utskottets mening borde ankomma på Kungl. Maj:t att taga ställning

till. Vad då anfördes torde jämväl äga tillämpning med avseende å

yrkandet i den nu föreliggande motionen. Med hänsyn härtill och då såsom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 172.

av propositionen framgår marinens undejrofficerssakkunniga framhållit,

att, innan kustartilleriets organisationsfrågor och därmed sammanhängande

personalproblem blivit lösta, frågan om ändring av befordringssystemet för

kustartilleriets vidkommande icke bör upptagas till prövning, finner utskottet

sig böra avstyrka ifrågavarande motion.

Beträffande det i motionerna I: 412 och II: 553 gjorda yrkandet vill utskottet

erinra om att enligt departementschefens förslag skola av samtliga

7 kassachefer vid kustartilleriet 5 inplaceras i Ma 8 och de båda övriga erhålla

vikariatslöneförordnanden i samma lönegrad. Med hänsyn härtill

och till vad utskottet under närmast föregående punkt anfört rörande motsvarande

befattningshavare vid armén, flottan och flygvapnet avstyrkas

motionerna jämväl såvitt här är i fråga.

Utskottet anser sig kunna godtaga de av departementschefen i anledning

av underofficerssakkunnigas förslag förordade åtgärderna beträffande

kustartilleriets underofficerare.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som under punkt 3 i det

föregående yttrat sig rörande motionen 1: 409, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ris förslag samt

med avslag å motionerna 1:412 och 11:553, såvitt här är i

fråga, ävensom I: 408, godkänna vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 7 mars 1952

föreslagit rörande kustartilleriets underofficerare.

5:o) Rationaliseringsverksamhet inom försvaret. Departementschefen

har (punkt 5, s. 46—48) lämnat en översikt över det aktuella läget beträffande

den rationaliseringsverksamhet inom försvaret som bedrives genom

statens organisationsnämnds försorg, särskilt i den mån denna verksamhet

påverkar anslagsberäkningarna eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter

under nästa budgetår. Härutinnan torde få hänvisas till

propositionen.

Departementschefen framhåller, att i den mån det skulle visa sig möjligt

att tidigare än nu beräknats genomföra rationaliseringen även vid andra

enheter än som enligt propositionen förutsatts skola kunna omorganiseras

före utgången av nästa budgetår sådana möjligheter böra tillvaratagas.

Departementschefen förutsätter därför att —- liksom varit fallet för innevarande

och tidigare budgetår — Kungl. Majri skall äga att jämväl under

budgetåret 1952/53 vidtaga de jämkningar i vederbörande personalorganisationer

som kunna bliva erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar,

dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna

för ordinarie personal, samt att bereda särskild ersättning åt personal som

med bibehållen Iöneställning bestrider göromål som i en ny organisation

ankomma på innehavare av högre tjänst.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att Kungl. Maj ri även

under budgetåret 1952/53 bör äga möjlighet att vidtaga av departements
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172. 17

chefen avsedda jämkningar i vederbörliga personalorganisationer samt att

bereda särskild ersättning åt personal i de fall, departementschefen angivit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet anfört.

6:o) Avlöningsförmåner m. in. åt värnpliktiga. Kungl. Maj:t bär föreslagit

riksdagen (punkt 6, s. 48—50) godkänna vad departementschefen

föreslagit i fråga om penningbidrag, premier samt traktamentsersättning

till värnpliktiga.

\idare

maien av herr Bergh (I: 75) och den andra inom andra kammaren av fru

Boman (II: 106) hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla att författningen om ersättning (SF nr 881/1945) överses och revideras

i syfte att undanröja de orättvisor som kunna drabba vissa kategorier

av inskrivningspliktiga.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen I: 75.

I propositionen 1952: 177 har föreslagits, bland annat, att utbildningstiden

för värnpliktiga i allmänhet samt för värnpliktiga, vilka uttagits för utbildning

till underbefäl, skall förlängas. Vid anmälan av nämnda proposition

har departementschefen framhållit, att förslagen påkalla vissa ändringar

i föreskrifterna rörande avlöning in. in. till värnpliktiga. Departementschefen

har nu upptagit dessa frågor till behandling. I samband därmed

har även behandlats uppkommen fråga rörande jämkning av bestämmelserna

om värnpliktigas förmåner i samband med inskrivningsförrättning.

Enligt kungörelsen om värnpliktsavlöning (SFS 1945:881) utgår lägsta

ifrågakommande penningbidrag till menig, som icke fullgjort värnpliktstjänstgöring

under sammanlagt 300 dagar. Förhöjt bidrag utgår till den

menige från och med den 301 :a tjänstgöringsdagen. Tiden 300 dagar motsvarar

sammanlagda längden av första tjänstgöring och en repetitionsövning

vid armén och kustartilleriet enligt gällande bestämmelser. Det skördeuppehåll,

som nu förekommer vid armén och varunder utgå vanliga ekonomiska

förmåner, kvalificerar icke till förhöjning av bidraget.

I nyssnämnda proposition bär föreslagits att första tjänstgöringen vid

armén skall omfatta 304 dagar, häri inräknat det under sommarhalvåret

förekommande övningsuppehållet. Därest denna tjänstgöringstid genomföres,

har det synts departementschefen skäligt och lämpligt att förhöjt

penningbidrag får utgå från och med den 305 :e tjänstgöringsdagen. Denna

regel bör gälla enhetligt för samtliga försvarsgrenar. Penningbidraget till

vapenfria värnpliktiga förutsättes skola utgå efter motsvarande normer.

Enligt 1949 års gruppchefsutrednings förslag skola värnpliktiga grupp
2—890

5 2 Bihan q till riksdagens protokoll 1952. 6 sand. Nr 172.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 172.

chefselever samt värnpliktiga föregångsmän, vilka med godkännande vitsord

genomgått föreskriven utbildning, i samband med utryckningen från

första tjänstgöring tilldelas premie om 200 kronor respektive 100 kronor.

Djdik premie avses efter prövning i varje särskilt fall skola kunna tilldelas

även värnpliktig som utan godkännande vitsord genomgått underbefälsutbildning

men som under utbildningen visat ambition och intresse.

I värnpliktspropositionen har lämnats en närmare redogörelse för förslagen

och däröver avgivna remissutlåtanden. Vid prövningen av dessa frågor i

nämnda sammanhang har departementschefen funnit förslagen i stort sett

lämpliga. Departementschefen biträder alltså vad gruppchefsutredningen

föreslagit i fråga om premier åt värnpliktiga gruppchefer och föregångsmän

och föreslår, att därutöver nämnda förslag genomföres även vid marinen

i den omfattning som av departementschefen angivits i värnpliktspropositionen.

Frågan om ersättning till inskrivningsskyldiga för mistad arbetsinkomst

m. in. i samband med inskrivningsförrättning har prövats av

1945 års och 1950 års riksdagar. I sina av riksdagen godkända utlåtanden

har statsutskottet anfört att inställelse till inskrivningsförrättning torde

få anses utgöra en integrerande del av varje svensk man enligt värnpliktslagen

åliggande skyldighet. Befogad anledning har därför icke synts utskottet

föreligga att betrakta ifrågavarande inställelse såsom sådant uppdrag,

för vilket gottgörelse i allmänhet plägar utgå. Utskottet har därför

icke givit sin anslutning till förslag om ersättning för mistad arbetsinkomst.

De skäl, som av statsutskottet anförts, torde, framhåller departementschefen,

alljämt äga giltighet vid bedömandet av frågan om ersättning för

förlorad inkomst. Däremot synes det skäligt att ersättning för utlägg för

kost och logi får utgå till sådana inskrivningsskyldiga som bo så långt från

närmaste inskrivningsplats att de nödgas vara frånvarande från sin bostadsort

mer än ett dygn. Departementschefen föreslår, att traktamentsersättning

enligt lägsta traktamentsklass i allmänna resereglementet — för närvarande

12 kronor för hel dag och 9 kronor för hel natt — skall utgå till dylika

värnpliktiga.

De ändringar i gällande författningar som vid bifall till vad departementschefen

i det föregående förordat bliva erforderliga förutsättas få

utfärdas av Kungl. Maj :t. Vid beräknandet i 1952 års statsverksproposition

av vederbörliga anslag för budgetåret 1952/53 ha här berörda ändringar

i huvudsak beaktats, och någon uppräkning av desamma är alltså icke

erforderlig.

Utskottet vill erinra att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts proposition

med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen in. m. I enlighet härmed

skall första tjänstgöringen vid armén omfatta 304 dagar, övningsuppehållet

inberäknat. Utskottet finner i anledning härav motiverat, att det förhöjda

penningbidraget till den menige får utgå från och med den 305 :e

tjänstgöringsdagen i stället för som nu är fallet från och med den 301 :a

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172. 19

tjänstgöringsdagen. Utskottet vill alltså tillstyrka förslaget härom och har

icke något att erinra mot att denna regel får gälla enhetligt för samtliga

försvarsgrenar. Penningbidraget till vapenfria värnpliktiga synes böra utgå

efter motsvarande normer.

I den under förevarande punkt redovisade motionen, som väcktes i

början av riksdagen, har erinrats om att fall förekommit, då värnpliktiga

måst använda 2 å 3 dygn för att inställa sig till inskrivningsförrättning,

varigenom de gått miste om arbetsförtjänst ävensom nödgats vidkännas

kostnader för logi in. in. En revidering av gällande bestämmelser i syfte

att undanröja dessa orättvisor syntes därför påkallad. Utskottet vill i anledning

härav erinra om att utskottet i sina av riksdagen godkända utlåtanden

(1945:286 och 1950:4) anfört, att inställelse till inskrivningsförrättning

torde få anses utgöra en integrerande del av varje svensk man

enligt värnpliktslagen åliggande skyldighet, varför befogad anledning icke

syntes utskottet föreligga att betrakta ifrågavarande inställelse såsom sådant

uppdrag, för vilket gottgörelse i allmänhet plägade utgå. Utskottet

ansåg sig därför icke kunna tillstyrka då framlagt förslag om ersättning

för mistad arbetsinkomst. Utskottet vidhåller alltjämt denna uppfattning.

Däremot synas utskottet vissa billighetsskäl onekligen tala för att inskrivningsskyldig

under vissa förutsättningar erhåller ersättning för utlägg för

kost och logi. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka departementschefens

förslag, att dylik värnpliktig, som är bosatt på sådant avstånd från

närmaste inskrivningsplats att han nödgas vara frånvarande från sin bostadsort

mer än ett dygn, erhåller traktamentsersättning enligt lägsta traktamentsklass

i allmänna resereglementet. Syftet i förberörda motion torde

alltså i nu förevarande avseende bliva tillgodosett genom vad utskottet sålunda

föreslagit.

Vad beträffar departementschefens förslag om premier åt värnpliktiga

gruppchefer och föregångsmän, vill utskottet erinra, att årets riksdag i samband

med behandlingen av värnpliktspropositionen redan yttrat sig i denna

fråga och därvid godkänt 1949 års gruppchef sutrednings av departementschefen

tillstyrkta förslag i ämnet samt beslutat, att detsamma skall genomföras

även vid marinen i den omfattning, som av departementschefen angivits

i nämnda proposition. Med hänsyn härtill torde förslaget icke böra

påkalla någon riksdagens vidare åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

motionerna 1:75 och 11:106, godkänna vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 7

mars 1952 föreslagit i fråga om penningbidrag och traktamentsersättning

till värnpliktiga.

7:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 4) föreslagit riksdagen att,

i avbi dan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 172.

budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 2 850 000 kronor, har

Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 120 (punkt 7, s. 50—53) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad ändring i

personalförteckningen för försvarets civilförvaltning, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för försvarets civilförvaltning, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Försvarets

civilförvaltning: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 2 855 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 398 000 kronor.

1946 års militära förvaltningsutrednings förenämnda förslag berör följande

centrala ämbetsverk, nämligen försvarets civilförvaltning och krigsmaterielverket

samt armé-, marin- och flygförvaltningarna. Vid anmälan i

årets statsverksproposition av förevarande anslag meddelade departementschefen,

att förvaltningsutredningens förslag vore föremål för beredning

inom försvarsdepartementet och att departementschefen avsåge att senare

hemställa, att särskild proposition i ämnet förelädes 1952 års riksdag.

Under den fortsatta behandlingen av ärendet bär det emellertid visat sig

att detsamma kräver ytterligare överväganden. Med hänsyn härtill är det

icke möjligt att på grundval av utredningsförslaget framlägga förslag till

årets riksdag. Så som frågan om en omorganisation av försvarsförvaltningen

nu ligger till, är det, framhåller departementschefen, för nästa budgetår

icke möjligt att annat än i undantagsfall vidtaga några personalförändringar

vid de myndigheter som beröras av omorganisationsförslaget.

Det uppskov med ifrågavarande organisationsfrågas slutliga lösning, som

sålunda icke kan undvikas, bör emellertid enligt departementschefens

mening icke hindra, att ändringar i den bestående organisationen provisoriskt

vidtagas, i den mån så anses påkallat av rationaliseringskrav eller

andra förhållanden.

Genom beslut den 28 september 1951 har Kungl. Maj :t — i anslutning

till av överbefälhavaren i utlåtande över förvaltningsutredningens betänkande

gjorda förslag — bl. a. förordnat om vissa ändringar beträffande

krigsmaterielverkets arbetsuppgifter, varvid viss del av verkets anskaffningsverksamhet

överförts på försvarsgrensförvaltningarna. Departementschefen

förutsätter, att Kungl. Maj :t även i andra uppkommande fall skall

äga att inom ramen för gällande stater och beviljade anslag företaga erforderliga

jämkningar i förvaltningsorganisationen. Det kan härvid befinnas

erforderligt att i vissa fall bereda tjänstemän vikariatslön i högre lönegrad

liksom ock att med anlitande av sakanslag anställa ytterligare personal.

Departementschefen har föreslagit, att medel för 2 telefonister i Cg 6

icke längre beräknas under nu förevarande anslag samt att en befattning

för pensionerad underofficer i 1 :20 utgår. Vidare föreslås, att 10 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 inrättas jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången.

I anslutning till den år 1951 genomförda löneförhöjningen för

statstjänstemän föreslås det till generaldirektörens ställföreträdare i civil
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

21

förvaltningen utgående arvodet å 1 200 kronor skola uppräknas med 300

kronor till 1 500 kronor. Vidare bör uppräkning ske av 2 inspektionsarvoden

å nu 1 800 kronor till 1 980 kronor och ett arvode till biträde vid civilförvaltningens

arkiv å nu 588 kronor till 648 kronor.

Riksdagens beslut i anledning av propositionen 1951:114 angående

lönerevision för vissa chefstjänstemän m. m. har medfört vissa löneförhöjningar

för tjänstemän, som avlönas från ifrågavarande anslag. Medel härför

böra beräknas under vederbörande anslagsposter.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro av automatisk natur.

Utskottet. Dröjsmålet med förvaltningsreformens genomförande medför

stora olägenheter för de härav berörda ämbetsverken. Utskottet, som väl

inser, att åtskilliga av de frågor det här gäller att taga ställning till kunna

beräknas kräva mycket ingående överväganden inom försvarsdepartementet,

vill emellertid understryka sitt föregående år gjorda uttalande om angelägenheten

av att denna fråga bringas till sin snara lösning. Utskottet förväntar,

att förslag i ämnet förelägges riksdagen i höst eller senast under

nästa års riksdags vårsession.

Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt och vad departementschefen

i samband härmed anfört har icke givit utskottet anledning till erinran.

Den förordade personalförteckningen och avlöningsstaten böra alltså

godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för försvarets civilförvaltning

uppföra ytterligare 10 kontor sbiträdestjänster i lönegrad

Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 870 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis .................................... 27 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ................................................ 6 108

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 1 282 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 691 892

Summa kronor 2 877 000

Särskilda nppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 22 000

Nettoutgift kronor 2 855 000

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 172.

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 855 000 kronor.

8:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 8) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 2 825 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i förberörda proposition nr 120 (punkt 8, s. 54—56) föreslagit riksdagen

att dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för

krigsmaterielverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53, dels ock till Krigsmaterielverket: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 2 960 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 465 000 kronor.

Såsom i det föregående vid anmälan av civilförvaltningens avlöningsanslag

anförts har ställning ännu icke kunnat tagas till resultatet av det

utredningsarbete, som bedrivits av 1946 års militära förvaltningsutredning.

Med hänsyn härtill och av skäl som departementschefen i övrigt i nvssberörda

sammanhang anfört kan departementschefen icke tillstyrka något av

de förslag till förändringar beträffande personalorganisationen -vid krigsmaterielverkets

huvuddel som verket nu framställt. Däremot har departementschefen

intet att erinra mot den av verket begärda personalförstärkningen

för lokalförvaltningen i Kortfors, innebärande att tjänster inrättas

för en driftsingenjör i Cg 27, 2 verkstadsförmän i Cg 16, en reparatör i

Ce 11 samt att medel beräknas för en säsonganställd eldare under 8 tjänstgöringsmånader.

Kungl. Maj :ts under civilförvaltningens avlöningsanslag omnämnda beslut

den 28 september 1951 innebär, att vissa uppgifter överflyttas från

krigsmaterielverket till försvarsgrensförvaltningarna. Departementschefen

utgår från att det skall vara Kungl. Maj :t obetaget att låta personal vid

krigsmaterielverket, som härigenom frigöres, tjänstgöra vid försvarsgrensförvaltningarna.

I enlighet med riksdagens beslut i anledning av propositionen 1951: 114

angående lönerevision för vissa chefstjänstemän m. m. ha ett antal byråchefer

och jämställda befattningshavare i lägre lönegrad än Ca 37 eller Ma 12 i

krigsmaterielverket samt armé-, marin- och flygförvaltningarna i avbidan

på resultatet av militära förvaltningsutredningens förslag förordnats att

mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma på tjänstemän i

37 lönegraden. Då förslag i berörda organisationsfråga icke kan föreläggas

innevarande års riksdag, torde löneställningen för ifrågavarande byråchefer

m. fl. snarast böra upptagas till prövning med utgångspunkt från dem nu

åvilande arbetsuppgifter. Det förutsättes därvid få ankomma på Kungl.

Maj:t att vidtaga de jämkningar i vikariatslöneförordnandena vartill prövningen

kan giva anledning. För krigsmaterielverkets vidkommande berör

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

23

frågan tre byråchefer i Ce 33. Medel för beredande av vikariatslön åt dessa

i Ce 37 torde för nästa budgetår böra beräknas under verkets icke-ordinariepost.

Medel för de löneförhöjningar i övrigt, som föranletts av berörda lönerevision

och ha avseende å krigsmaterielverket, böra jämväl beräknas under

anslaget.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro av automatisk natur.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda anslagsberäkningen

liksom ej heller mot vad departementschefen i samband härmed

anfört och föreslagit. *

Utskottet får — under erinran om vad utskottet under civilförvaltningens

avlöningsanslag anfört i fråga om förvaltningsreformens genomförande —

hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för krigsmaterielverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 132 400

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 100 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 17 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 2 079 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 679 600

Summa kronor 3 008 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 48 000

Nettoutgift kronor 2 960 000

b) till Krigsmaterielverket: A vlöningar för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 2 960 000 kronor.

9:o) Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 13) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 1 750 000 kronor, har

Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 (punkt 9, s. 56—60) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar

i personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen, dels fastställa av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 172.

departementschefen förordad avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till

Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 700 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 470 000 kronor.

Vid behandlingen av förevarande anslagsfråga i årets statsverksproposition

anmälde departementschefen att det förslag till ny organisation av

den regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen, som fortifikationsförvaltningen

gemensamt med statens organisationsnämnd framlagt

i skrivelse den 26 november 1951, var föremål för remissbehandling.

Enär ett ställningstagande till den föreslagna nya organisationen kunde

komma att påverka centralorganets personalbehov var departementschefen

icke beredd att då fatta slutlig ståndpunkt till medelsbehovet under förevarande

anslag. På grund av organisationsärendets omfattning och innebörden

av förslaget har ett flertal myndigheter hemställt om förlängning av

remisstiden. Departementschefen har ansett sig böra bifalla dessa yrkanden.

Förlängningen av remisstiden medför emellertid, att det icke är departementschefen

möjligt att taga slutlig ställning till förslaget inom sådan tid,

att proposition i ämnet kan föreläggas årets riksdag.

Departementschefen har föreslagit, att den å övergångsstat uppförda

kansliskrivartjänsten i Ca 15 utgår ur personalförteckningen fr. o. m. nästa

budgetår, att befattningen som skjutbaneofficer uppflyttas från löneklass

1: 29 till 1:31 ävensom att en tjänst för förste byråingenjör i Ce 29 med

avlöning från byggnadsanslag inrättas vid befästningsbyråns konstruktionssektion.

Enligt tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente,

bilaga D, III. Tjänstemän vid försvaret, utgå vid vissa myndigheter förvaltningsarvoden

å 720 kronor. Vid fortifikationsförvaltningen utgå 3 dylika

arvoden. Departementschefen föreslår att arvodena i anslutning till de

1951 genomförda avlöningsförhöjningarna ökas med 60 kronor till 780

kronor.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar föranledas av anslagsbelastningen

eller äro av automatisk natur.

Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid fortifikationsförvaltningen

förtecknas i personalförteckning, som fastställes av

Kungl. Maj :t, förutsättes anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal även för nästa budgetår kunna betecknas förslagsvis. Posten

bör emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj :t.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och har icke något att erinra

mot vad departementschefen i samband därmed anfört, varför utskottet

hemställer,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

25

att riksdagen må

a) dels ur personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen

utesluta en under rubriken Tjänsteman å övergångsstat

upptagen tjänst för kansliskrivare i lönegrad Ca 15, dels

ock på förteckningen under rubriken Extra ordinarie tjänstemän

i högre lönegrad än Ce 24 med avlöning från byggnadsanslag

uppföra ytterligare en tjänst för förste byråingenjör i

lönegrad Ce 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifilcationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 410 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
ningar,

förslagsvis ....................................... 127 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 9 840

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 833 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 417 660

Summa kronor 1 798 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 98 000

Nettoutgift kronor 1 700 000

c) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kronor.

10 :o) Arméförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 1 610 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i förberörda proposition nr 120 (punkt 10, s. 60—62) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för arméförvaltningen, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för arméförvaltningen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Arméförvaltningen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 610 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 350 000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 172.

Av skäl som departementschefen anfört vid anmälan av civilförvaltningens

avlöningsanslag kan departementschefen icke tillstyrka av arméförvaltningen

begärda löngradsuppflyttningar.

Departementschefen föreslår inrättande av ytterligare 6 ordinarie kontorsbiträdestjänster

i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och

kontorsgöromål. Vid arméförvaltningen utgå 25 förvaltningsarvoden å 720

kronor enligt tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente,

bilaga D, III. Tjänstemän vid försvaret. Såsom departementschefen

anfört vid behandlingen av fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag

böra dessa arvoden höjas till 780 kronor.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro av automatisk natur.

Departementschefen har vidare föreslagit, att en förste byråsekreterare

i Ce 27 benämnes byråintendent samt att en ingenjör i Ce 25 benämnes

byråingenjör.

Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna i personalförteckningen

för arméförvaltningen och har icke något att invända mot anslagsberäkningen.

Utskottet, som får erinra om vad utskottet under civilförvaltningens avlöningsanslag

anfört i fråga om förvaltningsreformens genomförande, hemställer,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för arméförvaltningen uppföra

ytterligare 6 kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8 samt vidtaga

de ändringar i fråga om tjänstebenämning, som departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 7 mars 1952 förordat;

b) fastställa följande avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 378 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis .................................... 365 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 19 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 692 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 451 500

Summa kronor 1 906 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 296 000

Nettoutgift kronor 1 610 000

c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 1 610 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

27

11 :o) Marinförvaltningen: Avlöningar. Sedan Ivungl. Maj :t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 20) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 710 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i förberörda proposition nr 120 (punkt 11, s. 63—66) föreslagit riksdagen

att dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för

marinförvaltningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53, dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 710 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 600 000 kronor.

Av skäl som departementschefen anfört vid anmälan av civilförvaltningens

avlöningsanslag kan departementschefen icke tillstyrka av marinförvaltningen

begärda personalförändringar.

Vid marinförvaltningen utgå 10 förvaltningsarvoden å 720 kronor. I

överensstämmelse med vad departementschefen föreslagit under fortifikationsförvaltningens

avlöningsanslag böra dessa arvoden höjas till 780

kronor.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro av automatisk natur.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, får — under erinran

om vad utskottet under civilförvaltningens avlöningsanslag anfört i fråga

om förvaltningsreformens genomförande -— hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 231 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt
-

ningar, förslagsvis .......................................... 170 000

d. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 7 800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 250 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 193 200

Summa kronor 852 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................................... 142 000

Nettoutgift kronor 710 000

b) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 710 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 172.

12 :o) Marinförvaltningen: Utrustning och inredning av nya lokaler. 1

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 66) — och under erinran

att riksdagen godkänt av Kungl. Maj :t i annat sammanhang framlagt förslag

om anvisande av medel för anordnande av vissa provisoriska lokaler

inom Stockholms luftvärnsregementes kasernetablissement, avsedda i första

hand för försvarets forskningsanstalt men även för bl. a. delar av marinförvaltningen

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinförvaltningen: Utrustning och

inredning av nga lokaler för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 70 000 kronor.

13:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 22) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 980 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i förberörda proposition nr 120 (punkt 13, s. 67 och 68) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen

för flygförvaltningen, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för flygförvaltningen, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 751 000 kronor.

Av skäl som departementschefen anfört i det föregående vid anmälan av

civilförvaltningens avlöningsanslag kan departementschefen icke nu tillstyrka

av flygförvaltningen begärd ordinariesättning av en byråintendentstjänst.

Mot inrättande i enlighet med flygförvaltningens förslag av ytterligare

3 ordinarie kontorsbiträdestjänster i utbyte mot samma antal biträdestjänster

för skriv- och kontorsgöromål bär departementschefen intet att

erinra.

Vid flygförvaltningen utgå 5 förvaltningsarvoden å 720 kronor. I överensstämmelse

med vad departementschefen föreslagit under fortifikationsförvaltningens

avlöningsanslag böra dessa arvoden höjas till 780 kronor.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro av automatisk natur.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, får — under erinran

om vad utskottet under civilförvaltningens avlöningsanslag anfört i fråga

om förvaltningsreformens genomförande — hemställa,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för flygförvaltningen uppföra

ytterligare 3 kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172. -9

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 321 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis .................................... 100 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 8 900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 344 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 241 100

Summa kronor 1 015 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........ 85 000

Nettoutgift kronor 930 000

c) till Flggförvaltningen: A vlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kronor.

14:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t

i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 29) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 144 100 000

kronor, bär Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 120 (punkt 14, s.

69—113) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar

vid armén, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma

innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser som genom Kungl.

Maj:ts brev den 1 juni 1951 fastställts att lända till efterrättelse för tilllämpningen

av arméns personalförteckningar för budgetåret 1951/52, dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1952/53, dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 143 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels förberörda båda likalydande motioner 1:412 av herr Söderquist

m. fl. och 11:553 av herr Sjölin m. fl., i vilka hemställts, såvitt här är i

fråga, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 120

ville besluta, att förrådsvaktmästarna inplaceras i den lönegrad, som överensstämmer

med deras tjänsteställning,

dels ock en inom andra kammaren av fru Ewerlöf in. fl. väckt motion

(II: 197), i vilken hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 172.

Maj :t föreslå en sådan ändring av de provisoriska bestämmelserna för försvarets

reservsjuksköterskekår, att sjuksköterska inom denna kår måtte

åtnjuta dagarvode med kronor 12: 75 under föreskriven årlig tjänstgöring.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, torde

beträffande de likalydande motionerna få hänvisas till motionen 1:412.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak endast

för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,

som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen

framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

1. Departementschefen förordar, att den för arméstabens personalavdelning

avsedda kanslibiträdestjänsten i Ca 11 utbytes mot en kontoristtjänst

i Ca 13 ävensom att ytterligare en kontoristtjänst i Ca 13, avsedd för sekreteraren

åt chefen för utbildningsavdelningen m. in., inrättas i utbyte mot

en kanslibi trädest jänst i Ca 11.

2. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har 1951 års riksdag beslutat,

att Göta trängregementes kompani i Nora (T 2 N) skulle fr. o. m. budgetåret

1952/53 utgå ur fredsorganisationen, i samband varmed förbandets

permanent organiserade sjukvårdskompani skulle underställas chefen för

Norrlands trängregemente (T 3) och förläggas till Västernorrlands regemente

(121). Det förutsattes härvid att den mobiliseringscentral, som f. n.

är ansluten till T 2 N, skulle bibehållas vid sin förläggning i Nora.

Av den vid T 2 N befintliga militära ordinarie personalen — 1 major,

1 kapten, 2 löjtnanter, 1 fanjunkare, 3 sergeanter och 3 överfurirer — förordar

departementschefen att fanjunkaren tills vidare avses såsom förrådsunderofficer

vid mobiliseringscentralen. övrig nu nämnd militär personal

förutsättes skola överföras till andra trängförband.

I gällande personalförteckning finnes för T 2 N uppförd en arvodesbefattning

för förrådsunderofficer i 1: 20. Befattningen, som är vakant, föreslås

skola bibehållas på personalförteckningen, varvid emellertid föreskrift

bör meddelas om att befattningen icke får tillsättas så länge berörda arbetsuppgifter

fullgöras av underofficer på aktiv stat.

Den för T2N avsedda, f. n. vakanta batalj onsläkarbeställningen i Ca 27

föreslås skola indragas fr. o. m. nästa budgetår.

Vidare föreslås tjänsten för köksföreståndare i Ca 12 skola indragas vid

vakans.

3. För att säkerställa mobiliseringen av de för Stockholms försvar avsedda

luftvärnsförbanden har enligt beslut av 1946 års riksdag för Stockholms

luftvärnsregemente (Lv 3) upprättats en mobiliseringscentral i

Stockholm.

Den av statsmakterna beslutade förflyttningen av Lv 3 till Norrtälje be
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

31

räknas av arméchefen kunna genomföras under år 1952, varvid utbildningsverksamheten

förutsatts skola överföras fr. o. m. den 1 april samt

stabs- och förvaltningstjänsten fr. o. m. den 1 oktober.

Departementschefen har anslutit sig till förslag av arméchefen om att

Lv3:s mobiliseringscentral i Stockholm skall indragas i samband med

regementets förflyttning till Norrtälje och att i stället skall inrättas en särskild

luftvärnsavdelning vid Stockholms försvarsområdesstab. Till frågan

om härför erforderliga jämkningar i personalförteckningarna har departementschefen

förklarat sig vilja återkomma sedan förslag härom, grundat

på vederbörliga organisationsundersökningar, framlagts av arméchefen.

Under tiden förutsättes den f. n. för materielvård m. m. anställda personalen

vid mobiliseringscentralen få i erforderlig utsträckning disponeras

vid försvarsområdet med Stockholm såsom stationeringsort.

Arméchefen har vidare föreslagit att särskilt beslut nu fattas angående

personalen vid Lv3:s fasta maskinanläggningar. Det syntes enligt arméchefen

lämpligt, att en del av den nuvarande maskinpersonalen avsåges för

de genom Lv3:s förflyttning ledigblivna lokalerna i Stockholm, Svea livgardes

förutvarande etablissement därstädes och intendenturförvaltningsskolans

lokaler, varvid, med hänsyn till att frågan om lokalernas framtida

användning ännu vore oavgjord, ledigblivna tjänster tills vidare borde besättas

med extra personal. Behovet av reparatör- och eldarpersonal vid regementets

förläggning i Norrtälje borde tillgodoses genom överflyttning och

nyanställning. I anslutning härtill har arméchefen föreslagit, att följande

tjänster avses för lokalerna i Stockholm, nämligen 1 maskinmästare i Ce 17

(Cg 17), i samband varmed en nu vakant maskinisttjänst i Ca 16 förutsatts

skola indragas, 1 reparatör i Ca 11, varvid förutsatts att innehavaren av

tjänsten finge förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma

på reparatör i Ca 13 ävensom att tjänsten vid ledighet icke finge

återbesättas utan Kungl. Maj :ts medgivande, 1 reparatör i Ce 11 (Cg 11),

4 eldare i Ce 10 (Cg 10) samt 1 eldare i Ce 10, avsedd för intendenturförvaltningsskolan.

Behovet av reparatör- och eldarpersonal för Lv3:s etablissement

i Norrtälje har föreslagits skola tillgodoses med nu befintliga

tjänster för 1 maskinist i Ca 16, 1 reparatör i Ca 11 och 4 eldare i Ce 10

samt med inrättande av 1 ny reparatör stjänst i Ce 13; maskinisttjänsten

har därvid förutsatts skola utbytas mot tjänst för maskinmästare i Ca 17.

För egen del har departementschefen beträffande personaluppsättningen

vid Lv3:s maskinanläggningar anslutit sig till arméchefens förslag. Med

hänsyn till den osäkerhet som f. n. råder i fråga om det framtida utnyttjandet

av de lokaler, som betjänas av anläggningarna i Stockholm, förutsättas

i princip befattningarna vid dessa anläggningar tills vidare skola

tillsättas med extra tjänstemän. I den mån för anläggningarna i Stockholm

avses därstädes redan nu anställd ordinarie eller extra ordinarie personal,

torde enligt departementschefen befattningarna tills vidare böra vid avgång

ersättas med extra tjänstemän.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 172.

7. Med hänsyn till den ökade utbildningsverksamheten vid luftvärnet

har departementschefen föreslagit överflyttningar till luftvärnet av följande

beställningar, 1 sergeantsbeställning Ma 4 vid kavalleriet, beställningar för

1 kapten Ma 9, 1 löjtnant Ma 7, 1 fanjunkare Ma 5 och 1 sergeant Ma 4

vid pansartrupperna, 1 sergeantsbeställning Ma 4 vid ingenjörtrupperna

samt 1 löjtnantsbeställning Ma 7 vid trängtrupperna.

8. 1951 års riksdag har beslutat, att arméns radarskola skall förläggas

i anslutning till Göta artilleriregemente (A 2). Departementschefen förordar,

att för verksamheten vid skolan, bl. a., inrättas vid tygstaten beställningar

för 2 tyghantverkare av 1. klassen i Ca 18 och 3 armétekniker i Ca 12.

11. Slutläget för personaluppsättningen vid arméingenjörkåren fastställdes

preliminärt genom beslut av 1948 års riksdag. Vissa jämkningar i detta

beslut gjordes av 1949 och 1950 års riksdagar.

Departementschefen har tillstyrkt, att vid arméingenjörkåren planenligt

skola tillkomma ordinarie beställningar för en armédirektör av 1. graden i

Ca 33 och tre armédirektörer av 2. graden i Ca 31 i utbyte mot beställningar

för två arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 och två arméingenjörer av 2.

graden i Ce 27.

12. Departementschefen förordar, att tygstaten fr. o. in. nästa budgetår

ytterligare utbygges med, förutom de beställningar departementschefen i

det föregående föreslagit skola tillkomma för arméns radarskola, följande

beställningar, nämligen tre tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19, sju tyghantverkare

av 1. klassen i Ca 18, 19 tyghantverkare av 2. klassen i Ca 16

och åtta armétekniker i Ca 12. I samband härmed kunna 35 furirsbeställningar

vid tygstaten indragas.

13. Departementschefen tillstyrker, att fr. o. m. nästa budgetår vid

Svea livgarde inrättas en beställning för musikinspektör i Ma 10 i utbyte

mot den befintliga musikdirektörsbeställningen av 1. graden i Ma 9 vid

regementet. Innehavaren av den nya beställningen förutsättes skola fullgöra

arbetsuppgifter såsom inspektör för musikverksamheten inom hela

försvaret.

För Svea trängregementes mobiliseringscentral i Solna föreslås skola inrättas

en arvodesbefattning för förrådsunderofficer i 1: 20 i utbyte mot

den övergångsvis kvarstående fanjunkarbeställning vid intendenturkåren,

vars innehavare f. n. tjänstgör som förrådsunderofficer vid centralen. Arvodesbefattningen

förutsättes skola tillsättas först i samband med att

fanjunkarbeställningen efter pensionsavgång kan indragas.

14. Försvarets reservsjuksköterskekår utgör, enligt av Kungl. Maj:t

den 15 juni 1951 meddelade provisoriska bestämmelser för kåren, en

under försvarets sjukvårdsstyrelse stående personalkår med uppgift att

i såväl fred som krig förse försvarets förband m. m. med särskilt

utbildad extra personal. Chef för kåren är sjuksköterskeinspektrisen

hos sjukvårdsstyrelsen. Här avsedd sjuksköterskepersonal, som får förordnas

för högst tre år i sänder, är skyldig att tjänstgöra i krig och

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

33

då värnpliktiga eljest tagas i anspråk för rikets försvar eller säkerhet eller

för fullgörande av beredskapsövning. Därjämte är personalen skyldig att

tjänstgöra vid försvarets sjukvård sammanlagt 126 dagar under den treårsperiod

för vilken vederbörande anställts. Personalen äger åtnjuta dels

årsarvode med 500 kronor jämte rörligt tillägg enligt samma grunder och

samma procenttal som gälla angående höjning av månadslön, angiven i

de i statens löneplansförordning intagna grundlönetabellerna, dels ock dagarvode

med åtta kronor under föreskriven årlig tjänstgöring. Personalen

är vidare berättigad till övertids- och reseersättningar in. m.

I skrivelse den 16 januari 1952 har försvarets sjukvårdsstyrelse — under

hänvisning till den vid 1951 års riksdag beslutade höjningen av sjuksköterskornas

avlöningsförmåner — hemställt att dagarvodet till personal i

reservsjuksköterskekåren höjes till 12 kronor 75 öre eller att årsarvodets

grundbelopp höjes till 585 kronor och dagarvodet till 10 kronor. Civilförvaltningen

har tillstyrkt en höjning av löneförmånerna och föreslagit att

dagarvodet bestämmes till 10 kronor.

För egen del har departementschefen förordat en höjning av löneförmånerna

i enlighet med civilförvaltningens förslag.

15. Departementschefen tillstyrker, att 11 tillföres en ny beställning för

bataljonsläkare i Ca 25. Härför bör enligt departementschefen utnyttjas

den bataljonsläkarbeställning, som blir övertalig genom indragningen av

K 2 (jfr punkt 22).

18. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal

föreslår departementschefen, att tillhopa 108 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för

skriv- och kontorsgöromål, nämligen

hos tjänstegrensinspektör 1 tjänst;

vid militärbefälsstaberna 13 tjänster, av vilka 2 vid I., 3 vid III., 3 vid

IV., 1 vid V. och 4 vid VII. militärbefälsstaben;

vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden 1 tjänst;

vid kommendantsstaben i Stockholm 1 tjänst;

vid försvarsområdesstaberna 5 tjänster, av vilka 2 vid Kiruna—Jokkmokks,

1 vid Östersunds och 2 vid Uppsala—Västerås försvarsområdesstab;

vid infanteriet 41 tjänster, av vilka 5 vid vartdera av I 4 och I 14, 4 vid

116, 3 vid ettvart av I 2, I 3, I 5, I 6 och I 21, 2 vid ettvart av I 7, I 11, I 12

och 117 samt 1 vid ettvart av II, 18, 113 och I 20;

vid kavalleriet 5 tjänster, av vilka 3 vid K 1 samt 1 vid vartdera av K 3

och K 4;

vid pansartrupperna 6 tjänster, av vilka 4 vid P 3 och 2 vid P 4;

vid artilleriet 14 tjänster, av vilka 4 vid vartdera av A 4 och A 8, 3 vid

A 6 samt 1 vid ettvart av A 2, A 3 och A 7;

vid luftvärnet 6 tjänster, av vilka 3 vid Lv 1 samt 1 vid ettvart av Lv 3,

Lv 5 och Lv 6;

3—890 6 2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 172.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets utlåtande nr 172.

vid ingenjörtrupperna 4 tjänster, av vilka 2 vid Ing 1 och 1 vid vartdera

av Ing 2 och Ing 3;

vid signaltrupperna 1 tjänst, avsedd för signalregementets kompani i

Boden;

vid trängen 4 tjänster, av vilka 1 vid T 2 och 3 vid T 4; ävensom

vid utbildningsanstalterna 6 tjänster, av vilka 3 vid vardera av krigsskolan

och arméns signalskola.

20. Lönerevisionen för köksföreståndare in. fl. enligt beslut av 1951 års

riksdag föranleder följande ändringar i personalförteckningen för ordinarie

tjänstemän, 17 köksföreståndare i Ca 14—Ca 20, 17 i Ca 14—Ca 18,

4 i Ca 14—Ca 17, 1 i Ca 12—Ca 18 och 19 i Ca 12—Ca 17 samt 17 biträdande

köksföreståndare i Ca 10—Ca 16 och 40 i Ca 10—Ca 14. Hänsyn har

härvid icke tagits till de inskränkningar i lönegradsuppflyttningarna som,

på sätt förutsatts i riksdagsbeslutet, kunna förekomma med hänsyn till att

vederbörande tjänsteman icke avlagt viss avgångsexamen. Erinran om

ifrågavarande undantag från eljest gällande lönegradsplacering bör enligt

departementschefen intagas i personalförteckningen.

21. Kungl. Maj :t har enligt beslut den 11 januari respektive den 8

februari 1952 meddelat bestämmelser rörande rationalisering av stabs- och

förvaltningstjänsten in. in. vid A 4 och A 7. De i besluten förutsatta ändringarna

i personalförteckningarna förutsättas skola vidtagas för budgetåret

1952/53. Departementschefen föreslår vidare, att för förbanden inrättas

följande beställningar, nämligen 1 för A 7 avsedd beställning för

arméingenjör av 2. graden i Ca 27 vid arméingenjörkåren, 2 förvaltarbeställningar

i Ma 8 vid fälttygkåren, avsedda den ena för A 4 och den andra

för A 7, samt 2 förvaltarbeställningar i Ma 6 (regementsexpeditionsföreståndare,

personalregistrator) vid vartdera av A 4 och A 7. I samband därmed

förutsättas vid vartdera förbandet 2 styckjunkarbeställningar skola

indragas.

Departementschefen har vidare anmält, att Kungl. Maj:t genom beslut

den 24 augusti och den 28 september 1951 respektive den 1 november 1951

fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Södermanlands

pansarregemente (P 3) och Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1).

Erforderliga ändringar i anslutning till berörda beslut torde enligt departementschefen

böra vidtagas i personalförteckningarna.

Departementschefen föreslår, att en överfurirsbeställning, avsedd för en

för P 4 och III. militärbefälsstaben gemensam körcentral, inrättas.

I propositionerna 1950: 110 och 1951: 110 ha förslag framlagts till personalförändringar

i anledning av förutsatta rationaliseringar av stabs- och

förvaltningstjänsten vid samtliga vid ifrågavarande tid motoriserade artilleriregementen

(typförband A 6) samt vid Skånska luftvärnskåren (Lv4;

typförband). Beslut har sedermera fattats om motorisering av A 2. Rationalisering

av sistnämnda förband och återstående luftvärnskårer kommer

att successivt genomföras. Departementschefen föreslår, att erforderliga

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

35

beställningar och befattningar inrättas för dessa förband samt att medel

beräknas för att anställa övrig personal vid förbanden fr. o. m. nästa budgetår.

I sammanställningen över yrkanden (prop., s. 75) ha under förevarande

punkt upptagits de personalförändringar som, såvitt nu kan bedömas,

erfordras för att genomföra rationaliseringarna på bär ifrågavarande

områden. Personalförslagen överensstämma i huvudsak med de för

vederbörande typförband fastställda personalstaterna. Då frågan om den

regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningens organisation

ännu icke lösts, böra enligt departementschefen tills vidare inga förändringar

beträffande kasernvårdsavdelningarna vidtagas. I enlighet härmed

föreslås inga beställningar för kasernförvaltare. I övrigt föreslår departementschefen

att för A 2 inrättas en arméingenjörbeställning i Ce 24

vid arméingenjörkåren samt att förvaltarbeställningar till det antal, som

angivits i sammanställningen över yrkanden under denna punkt, inrättas

vid A 2, Lv 5—Lv 7 och fälttygkåren, varvid förvaltarbestäilningarna vid

förbanden förutsättas skola placeras i Ma 6 och vid fälttygkåren i Ma 8.

Departementschefen förordar vidare, att befattningar för pensionerade officerare

inrättas till det antal som angivits i berörda sammanställning samt

att indragning av beställningar för styckjunkare och befattningar för pensionerade

underofficerare vidtagas i enlighet med vad i sammanställningen

angivits. Speciella förhållanden vid de särskilda förbanden kunna, framhåller

departementschefen, komma att föranleda avvikelser från de angivna

personaluppsättningarna. Såvitt avser arvodesbefattningar för pensionerad

personal bör enligt departementschefen Kungl. Maj :t äga att reglera

de personalförändringar som sålunda komma att erfordras.

Statens organisationsnämnd har avgivit rapport över organisationsundersökningar

vid Ing 3, InfSS och ArtSS samt över kompletterande undersökningar

vid K 3, K 4 och S 1 Sk. Ehuru slutlig ställning till dessa organisationsfrågor

ännu icke kunnat tagas har departementschefen likväl ansett

sig böra föreslå vissa personalförändringar som, såvitt nu kan bedömas,

bliva erforderliga för att organisationen skall kunna ändras.

Vad först angår Ing 3 förordar departementschefen, att 1 förvaltarbeställning

i Ma 8 inrättas på fälttygkårens stat med placering vid tygförrådet

samt att 2 förvaltarbeställningar i Ma 6, avsedda för kårexpeditionsföreståndare

och personalregistrator, uppföras på ingenjörtruppernas personalstat.

Beställningar för 1 fanjunkare och 1 överlurir kunna indragas.

Vidare erfordras icke längre beställning för ingenjörförrådsförvaltare. 2

arvodesbefattningar i 1:20 föreslås tillkomma (föreståndare för förrådsbokföringskontor

och i ekonomi tjänst) och 5 sådana befattningar indragas

(biträde i personaldetalj och åt regementsintendent, expcditionsunderofficer,

köksföreståndare och tygunderofficer).

Beträffande härefter K 3 och S 1 Sk ha undersökningarna enligt organisationsnämndcns

uppfattning bestyrkt, att stabs- och förvaltningstjänsten

vid dessa förband kan samordnas. Med anledning härav förordar dcparte
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 172.

mentschefen i detta hänseende följande personalförändringar. För tygförrådet

vid K 3 inrättas 1 förvaltarbeställning i Ma 8 på fälttygkårens stat.

Härigenom kunna indragas 2 arvodesbefattningar för underofficerare

(1:20) avsedda för 1 tygunderofficer vid vartdera av K 3 och SI Sk. På

kavalleriets personalstat uppföras 2 förvaltarbeställningar i Ma 6 (regementsexpeditionsföreståndare

och personalregistrator vid K 3) i utbyte mot

2 fanjunkarbeställningar. 2 arvodesbefattningar för pensionerade officerare

(1: 29), avsedda för biträdande mobiliseringsofficer och slcvadronschef,

tillkomma vid K 3. Förutom i det föregående omnämnda 2 befattningar

för pensionerade underofficerare kunna ytterligare 5 sådana arvodesbefattningar

vid K 3 och S 1 Sk indragas (biträde i personaldetalj och åt regementsintendent

samt köksföreståndare vid K 3, biträde i personaldetalj och

expeditionsunderofficer vid S 1 Sk). Vid K 3 bör enligt departementschefen

tillkomma 1 befattning för pensionerad underofficer i 1: 20 (föreståndare

för förrådsbokföringskontor).

Enligt föreliggande förslag bör, framhåller departementschefen vidare,

personalorganisationen vid K 4 givas en något annorlunda struktur än den

som föreslagits för K 3 med S 1 Sk och vilken angivits vara normalorganisation.

På grundval av föreliggande förslag beräknas för K 4 följande

personaländringar. 1 förvaltarbeställning i Ma 8 på fälttygkårens stat (tygförrådet)

samt 2 förvaltarbeställningar i Ma 6 på kavalleriets stat (regementsexpeditionsföreståndare

och personalregistrator) tillkomma, varigenom

1 arvode för pensionerad underofficer i 1: 20 (tygunderofficer) samt

2 fanjunkarbeställningar på kavalleriets stat kunna indragas. För skvadronschefsbefattning

erfordras 1 pensionerad officer i 1:29. Därjämte bör

tillkomma 1 befattning för pensionerad underofficer i 1: 20 (föreståndare

för förrådsbokföringskontor) samt utgå 3 sådana befattningar (biträde i

personaldetalj och åt regementsintendent samt köksföreståndare).

Angående InfSS föreslår departementschefen, att en förvaltarbeställning

i Ma 8 inrättas vid fälttygkåren. I enlighet med vad departementschefen

ämnar förorda vid behandlingen i det följande av personalförändringar i

samband med K2:s avveckling torde beställningar för en ryttmästare (tygofficer)

i Ma 9 och en fanjunkare (tygunderofficer) i Ma 5 vid K 2 böra

överflyttas till infanteriskjutskolans stat. Departementschefen förutsätter,

att sistnämnda beställning vid inträffande ledighet indrages och att först

därvid förvaltarbeställningen tillsättes. Därjämte bör enligt departementschefen

en särskild beställning för kassachef inrättas vid skolan. Härför

bör avses en befintlig beställning för förvaltare (i kassatjänst) vid intendenturkåren,

som eljest genom indragningen av K 2 skulle bli övertalig.

Beställningen föreslås skola placeras i Ma 8. Vidare förordas, att beställningen

på infanteriskjutskolans stat för fanjunkare eller styclcjunkare utbytes

mot beställning för fanjunkare, styckjunkare eller sergeant. Beträffande

arvodestjänster för pensionerad personal böra enligt departementschefen

tjänsterna för intendent m. m. och tygofficer i 1: 29 samt för köks
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

37

föreståndare och tygunderofficer i 1: 20 utgå. Tjänster för kasernkompanichef

i 1: 29 samt föreståndare för förrådsbokföringskontor och skjutfältsunderofficer

i 1:20 tillkomma. Vidare böra enligt departementschefen

tjänster tillkomma för 1 skogvaktare i Ca 16 i utbyte mot nuvarande arvodestjänst,

1 kansliskrivare i Ca 15 i utbyte mot kontoristtjänst i Ca 13,

2 kanslibiträden i Ca 11 samt 2 förrådsvaktmästare i Ca 12, de sistnämnda

i utbyte mot motsvarande extra tjänster.

Beträffande slutligen ArtSS, som avses i förvaltningshänseende skola

underställas chefen för Bergslagens artilleriregemente (A 9), förordar departementschefen,

att 1 förvaltarbeställning i Ma 8 inrättas vid fälttygkåren.

Vidare bör enligt departementschefen 1 arvodestjänst i 1: 20 för

förrådsunderofficer tillkomma på A9:s stat och 1 dylik tjänst för köksföreståndare

på artilleriskjutskolans stat utgå. De på artilleriskjutskolans

stater uppförda tjänsterna för köksföreståndare i Ca 12 och biträdande intendent

i 1: 29 föreslås skola överföras till A9:s stater.

22. Avvecklingen av K 2 in. m. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen

1951:110 beslöt riksdagen dels att Skånska kavalleriregementet

(K 2) skulle indragas fr. o. m. budgetåret 1952/53 och ersättas med en

mobiliseringscentral, i samband varmed regementets cykelkontingent skulle

förläggas till Södra skånska infanteriregementet (17) och dess ryttarkontingent

till Livregementets husarer (K 3), dels ock att K3:s cykelkontingent

skulle i samband med indragningen av K 2 förläggas till Älvsborgs

regemente (115).

Kungl. Maj :t har enligt beslut den 15 februari 1952 bemyndigat arméchefen

att i mån av behörighet vidtaga åtgärder för avveckling av K 2 i

huvudsak enligt i utredningen framlagd plan. Den mobiliseringscentral,

som förutsatts skola ersätta K 2 fr. o. m. ingången av budgetåret 1952/53,

har föreskrivits skola förläggas till Ljungbyhed och benämnas Skånska

kavallerimobiliseringscentralen (kavmobcL) samt anslutas till Herrevadsklosters

remontdepå. Chefen för denna depå bär föreskrivits skola i egenskap

av chef för mobiliseringscentralen vara underställd befälhavaren för

Kristianstads försvarsområde (fo 14).

Departementschefen förordar, att såsom förrådsunderofficer vid mobiliseringscentralens

förråd tills vidare avses en fanjunkare på kavalleriets

stat. Förrådsunderofficeren förutsättes jämväl skola tjänstgöra såsom

kasernunderofficer för såväl mobiliseringscentralen som det s. k. Ljungbyhedlägret.

För mobiliseringscentralens förråd föreslås vidare skola avses

1 förrådsvaktmästare och 4 förrådsmän, redovisade vid fo 14.

Vidare föreslås att vid fo 11 inrättas 1 arvodestjänst i 1: 20 för liemvärnsunderofficer.

Enligt Kungl. Maj :ts förenämnda beslut ha bestämmelser meddelats om

tjänstgöring vid I 7 och I 15 för ett antal officerare, underofficerare och

överfurirer ur kavalleriet. Ifrågavarande beställningar för officerare och

underofficerare torde enligt departementschefen tills vidare böra redovisas

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 172.

på kavalleriets stat. Beträffande överfurirsbeställningarna föreslås, att 6

skola överföras till I 7, 6 till 115, 1 till K 3 och 2 till K 4.

I enlighet med Kungl. Maj :ts nyssnämnda beslut skola arvodesbefattningarna

för pensionerade underofficerare indragas.

Departementschefen är f. n. ej beredd biträda framlagt förslag att utbyta

den övertaliga regementschefsbeställningen vid kavalleriet mot en

majorsbeställning. Vid uppkommande ledighet i beställningen anses densamma

emellertid tills vidare icke böra indragas.

Departementschefen förordar vidare, att beställningar vid kavalleriet

för 1 major, 1 ryttmästare och 1 fanjunkare överflyttas till InfSS.

Enär den civila ordinarie personalen vid K 2 synes departementschefen

kunna placeras på andra befattningar inom krigsmakten eller beredas

annan anställning, kunna befattningarna för denna personal indragas.

Genom indragningen av K 2 blir musikpersonalen övertalig. I avvaktan

på att slutlig ställning tages till frågan om militärmusikens framtida organisation

böra enligt departementschefen beställningarna — med undantag

av musikdirektörsbeställningen, som är vakant — tills vidare icke dragas

in. Personalen bör enligt departementschefen överföras till andra förband.

Vid uppkommande vakans förutsättas beställningarna icke få återbesättas

utan Kungl. Maj :ts bemyndigande.

Vad angår personal på andra personalkårers än kavalleriet stater har

departementschefen i det föregående (punkt 15) tillstyrkt, att den övertaliga

bataljonsläkarbeställningen vid K 2 utnyttjas för inrättande av en

ny sådan beställning i Ca 25 vid I 1. Den nuvarande innehavaren av förstnämnda

beställning förutsättes skola erhålla begärd anställning på reservstat.

Intill den 1 oktober 1953, då en å reservstat uppförd regementsläkarbeställning

beräknas bliva ledig, bör enligt departementschefen för detta

ändamål kunna utnyttjas vakant majorsbeställning å reservstaten. Beställningen

för regementsveterinär föreslås skola indragas vid vakans. Av

två förvaltarbeställningar vid intendenturkåren bör den ena (i kassatjänst)

överflyttas till InfSS i enlighet med vad departementschefen tillstyrkt under

nästföregående punkt, medan den andra förutsättes skola indragas

vid vakans. En övertalig kaptensbeställning vid intendenturkåren (regementsintendent)

anses tills vidare böra bibehållas.

Arméchefen har framhållit, att det icke torde bli möjligt att bereda samtlig

icke-ordinarie personal och arbetarpersonal, som i samband med avvecklingen

av K 2 och T 2 N blir övertalig, anställning. Starka skäl synes departementschefen

tala för att av denna personal de som under en längre

tid varit anställda i statens tjänst erhålla viss gottgörelse. Det förutsättes

få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva och avgöra i samband med avvecklingen

av förenämnda förband uppkommande frågor om ersättning till

övertalig icke-ordinarie personal och arbetarpersonal i huvudsaklig överensstämmelse

med de av 1945 års försvarskommitté angivna grunderna

(SOU 1947:72, s. 115 o. f.). Uppkommande kostnader ha förutsatts skola

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 172.

bestridas, beträffande årliga ersättningar från det under tolfte huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget Diverse pensioner och understöd in. m. och beträffande

avskedsersättningar från de anslag, från vilka löntagarens avlöningskostnader

omedelbart före avgången bestritts.

På grund av beslut av innevarande års riksdag angående placering i

lönegrad av vissa chefstjänster skola vidtagas följande lönegradsförändringar

såvitt angår förevarande anslag. Den för chefen för sektion I vid

arméstaben avsedda överstebeställningen i Ma 12 vid generalstabskåren utbytes

mot en beställning för överste i Mo 14. Beställningen som chef för

krigshögskolan i Ma 12 uppflyttas till Mo 14. De för K 3 och K 4 avsedda

sekundchefs- respektive regementschefsbeställningarna samt kårchefsbeställningarna

vid artilleriet, luftvärnet och ingenjörtrupperna, alla i Ma 12,

ävensom beställningen som chef för infanteriskjutskolan i Ma 12 eller

Mall uppflyttas till Mo 13. Beställningarna som chef för krigsskolan, arméns

underofficersskola, artilleriskjutskolan och luftvärnsskjutskolan, alla

i Ma 12 eller Mall, placeras i Ma 12.

Departementschefen har anmält, att Kungl. Maj :t den 30 november 1951

medgivit, att ingenjörtruppernas mobiliseringscentraler från och med den

1 december 1951 må provisoriskt överflyttas, mobiliseringscentralen i Karlstad

från Göta till Svea ingenjörkår och mobiliseringscentralen i Östersund

från Svea till Bodens ingenjörkår.

Den kontanta ersättningen till musikelever är i enlighet med beslut av

1948 års riksdag utformad i anslutning till penningbidraget till värnpliktiga.

Musikelev äger sålunda åtnjuta — förutom inkvartering, beklädnad,

förplägnad och sjukvård eller ersättning för dylik förmån på sätt för ickeordinarie,

medelst kontrakt för viss tid tillsatt manskap finnes stadgat —

kontantersättning, beräknad efter 540 kronor för år för de första 300

dagarna av anställningstiden och efter 720 kronor för år för tid därefter.

Vid anmälan till årets statsverksproposition av arméns anslag till avlöningar

m. m. till värnpliktiga har departementschefen föreslagit förhöjning

av penningbidraget till värnpliktiga. Vidare har departementschefen

i det föregående förordat ändring av bestämmelserna i kungörelsen om

värnpliktsavlöning rörande bl. a. det antal tjänstgöringsdagar, som skall

kvalificera till erhållande av närmast högre penningbidrag än det lägsta.

Departementschefen förutsätter att den kontanta ersättningen till musikelever

anpassas efter de föreslagna ändringarna angående penningbidraget.

Närmare bestämmelser härom förutsättas få meddelas av Kungl. Maj :t.

I anslutning till de under år 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna

torde enligt departementschefen omrcglering böra ske av flertalet vid försvarsgrenarna

nu utgående arvoden, i den mån så ej redan skett. Härvid

räknar departementschefen med att arvoden, som äro avsedda att utgöra

full ersättning för heltidstjänstgöring, skola uppräknas med omkring 20 %.

Huvuddelen av övriga arvoden åter — exempelvis de befattningsarvoden,

som upptagits i bilagan D till tilläggsbestämmelserna till statens allmänna

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 172.

avlöningsreglemente, avdelning III. Tjänstemän vid försvaret, samt i respektive

försvarsgrenars förteckningar å vissa arvoden och särskilda ersättningar

upptagna bisysslearvoden —- torde enligt departementschefen böra

uppräknas med omkring 10 %. Det förutsättes få ankomma på Kungi.

Maj :t att meddela erforderliga närmare föreskrifter för arvodesregleringens

genomförande.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal in. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar

uppgå till sammanlagt 143 000 000 kronor eller 21 000 000 kronor mera än

det belopp som anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet, som under punkt 2 i det föregående tillstyrkt, att arméns manskapsorganisation

skall utformas efter i huvudsak de riktlinjer, som där

angivits, samt vidare yttrat sig i vissa personalfrågor, som beröra flera försvarsgrenar,

har ansett sig kunna godtaga de jämkningar i arméns personalorganisation,

som departementschefen i nu förevarande sammanhang

förordat.

Försvarets reservsjuksköterskor äga åtnjuta dels årsarvode med 500 kronor

jämte rörligt tillägg, dels ock dagarvode med 8 kronor under föreskriven

årlig tjänstgöring. Departementschefen har föreslagit, att dagarvodet

höjes till 10 kronor. I motionen II: 197 yrkas, att detta arvode ytterligare

uppräknas med 2 kronor 75 öre. Utskottet anser i likhet med departementschefen,

att den år 1951 beslutade förbättringen av de löneplansanställda

sjuksköterskornas avlöningsförmåner, som innebar en höjning av lönen för

dag räknat med i runt tal 2 kronor, bör föranleda en förbättring även av

de förmåner, som tillkomma personal i reservsjuksköterskekåren. Då det

av departementschefen föreslagna beloppet synes vara avvägt i förhållande

till förenämnda höjning för sjuksköterskorna, anser utskottet sig sakna

anledning föreslå avvikelse från departementschefens förslag. Motionen

torde alltså icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionerna I: 412 och II: 553 har yrkats bland annat, att förrådsvaktmästarna

skola inplaceras i den lönegrad, som överensstämmer med deras

tjänsteställning (överfurir eller sergeant). Utskottet vill erinra, att i två i

anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 107 angående lönegradsplaceringen

för vissa tjänster in. m. väckta likalydande motioner I: 402 och

11:548 hemställts, att förrådsvaktmästarna skola lönegradsplaceras i likhet

med överfurir. I sitt denna dag avgivna utlåtande i anledning

av förenämnda proposition har utskottet avstyrkt sistberörda motioner.

Härav följer, att utskottet avstyrker jämväl de i nu förevarande sammanhang

väckta motionerna.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke funnit anledning

till erinran mot den av departementschefen verkställda beräkningen av

medelsbehovet under ifrågavarande anslag, hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 412 och II: 553, såvitt här

är i fråga,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

41

a) bemyndiga Kungi. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid armén, som föranledas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 7 mars 1952 föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj:ts brev den 1 juni 1951

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av

arméns personalförteckningar för budgetåret 1951/52;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 67 300 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis ........................... 6 500 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 765 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 37 700 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 34 375 000

Summa kronor 146 640 000

Särskilda uppbärdsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 3 640 000

Nettoutgift kronor 143 000 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 143 000 000

kronor;

II. att motionen II: 197 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

15:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t

i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 69) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag

av 57 100 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr

120 (punkt 15, s. 114—143) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att vidtaga av departementschefen förordade ändringar i personalför
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 172.

teckningarna för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar

vid marinen, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal

m, fl., att tillämpas under budgetåret 1952/53, dels ock till Marinen: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 57 700 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft förberörda

båda likalydande motioner 1:412 av herr Söderquist m. fl. och 11:553 av

herr Sjölin in. fl., i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen vid

behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 120 ville besluta att från

och med nästa budgetår inom mariningenjörkåren inrätta 2 beställningar

i lönegrad Co 14, 2 beställningar i lönegrad Ca 33 och 2 beställningar i lönegrad

Co 10.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionen I: 412.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak endast

för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Vid framställningen följer utskottet den punktindelning, som

använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen

framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

1. I enlighet med beslut av innevarande års riksdag angående placering

i lönegrad av vissa chefstjänster skola följande förändringar vidtagas beträffande

högre militära beställningar vid marinen. Souschefen vid marinstaben,

inspektörerna för sjöartilleriet, torpedvapnet, ubåtsvapnet och minväsendet,

chefen för sjökrigshögskolan samt den kommendör, som tjänstgör

i befattning som flaggkapten, alla nu i Ma 12, uppflyttas till Mo 14.

Den kommendör, som tjänstgör såsom chef för Göteborgs örlogsvarv, nu i

Ma 12, uppflyttas i beställning såsom chef för örlogsvarvet i Mo 13. Den

kommendör, som tjänstgör i befattning som sjögående förbandschef, samt

chefen för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands kustartillerikår,

båda nu i Ma 12, uppflyttas till Mo 13.

Departementschefen föreslår vidare, att den överstelöjtnantsbeställning

vid kustartilleriet, vars innehavare tjänstgör i befattning som chef för Norrlandskustens

marindistrikt, tillika chef för Hemsö kustartilleriförsvar och

Härnösands kustartilleridetachement, omändras till beställning i Mo 13 för

chef för marindistriktet, tillika chef för kustartilleriförsvaret och kustartilleridetachementet.

7. Departementschefen förordar, att den för chefen för sjövärnskåren

avsedda arvodesbefattningen uppflvttas från löneklass 1:31 till löneklass

1: 34.

8. Departementschefen föreslår att i utbyte mot motsvarande antal beställningar

för flaggunderofficer i Ma 5 vid flottan inrättas 27 förvaltar
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

43

beställningar i Ma 8, avsedda för 4 vaktbefälhavare i maskin på kryssare,

6 maskintjänstchefer på kustjagare, 2 maskintjänstchefer på ubåtsjaktfariyg,

11 elektrotjänstchefer på stadsjagare och jagaren Klas Horn, 2 elektrotjänstchefer

på landskaps jagare samt 2 instrulctionsunderofficerare vid

vissa skolor eller kurser.

Beträffande uppkommen fråga om att bereda maskintjänstchef (uppbördsmaskinist)

i ubåt löneförmåner, motsvarande dessa befattningshavares

arbetsuppgifter enligt marinens underofficerssakkunnigas värdering,

har departementschefen funnit, att frågan bäst löses genom att inrätta ett

vikariatslönesystem i huvudsak enligt underofficerssakkunnigas förslag.

Detta innebär sammanfattningsvis att maskintjänstchef (uppbördsmaskinist)

må meddelas vikariatslöneförordnande i Ma 8 på större ubåt och i Ma 6

på mindre ubåt för period om tre år eller för den kortare tid för vilken

godkännande läkarintyg för tjänst på ubåt erhållits. Förordnandet bör enligt

departementschefen få bibehållas under tid vederbörande genomgår utbildning

eller beordrats till tillfällig tjänstgöring i annan befattning. VikariatsJöneförordnanden

av här angivet slag förutsättas få meddelas till ett antal

av högst 15 i Ma 8 och 9 i Ma 6. Närmare föreskrifter synas böra meddelas

av Kungl. Maj :t.

Departementschefen har vidare föreslagit, att arvodesbefattningar för

följande personal utgå ur organisationen, nämligen 1 expeditionsunderofficer

1: 20 vid Karlskrona kustartilleriregemente, 1 expeditionsofficer 1: 29

och 1 expeditionsunderofficer 1:20 vid Älvsborgs kustartilleriregemente

samt 1 expeditionsunderofficer vid Karlskrona örlogsstation och 1 avdelningsföreståndare

i artillerisektionen vid Karlskrona örlogsvarv, båda 1: 20.

9. Departementschefen anser sig icke kunna för nästa budgetår tillstyrka

andra förändringar beträffande mariningenjörkåren än att nya beställningar

inrättas för tre mariningenjörer av 1. graden i Ca 29 och fyra spccialingcnjörer

av 2. graden, likaledes i Ca 29.

13. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal

föreslås tillhopa 24 kontorsbiträden i Ca 8 skola tillkomma vid

marinen i utbyte mot samma antal bi trädest jänster för skriv- och kontorsgöromål,

nämligen

vid Norrlandskustens marindistrikt 2 tjänster, av vilka 1 för

Hemsö kustartilleriförsvar och 1 för Härnösands kustartilleridetachement;

vid Ostkustens marindistrikt 3 tjänster, av vilka 1 för Stockholms

örlogsstation och 2 för Stockholms kustartilleriförsvar;

vid Gotlands kustartilleriförsvar 1 tjänst;

vid Sydkustens marindistrikt 9 tjänster, av vilka 3 för Karlskrona

örlogsstation och 6 för Karlskrona kustartilleriregemente;

vid Västkustens marindistrikt 6 tjänster, av vilka 3 för marindistriktsstaben

och gemensamma förvaltningsorgan, 1 för Göteborgs örlogsstation,

1 för Älvsborgs kustartilleriregemente och 1 för Göteborgs kustartilleriförsvar;
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 172.

vid sjökrigsskolan 1 tjänst; samt

vid marinens underofficersskola 2 tjänster.

16. Lönerevisionen för köksföreståndare in. fl. enligt beslut av 1951 års

riksdag föranleder följande ändringar i personalförteckningen för ordinarie

tjänstemän inom marinen, 2 köksföreståndare i Ca 14—Ca 20, 3 i Ca 14—

Ca 18, 2 i Ca 14—Ca 17, 1 i Ca 12—Ca 18 och 5 i Ca 12—Ca 17 samt 2 biträdande

köksföreståndare i Ca 10—Ca 16 och 9 i Ca 10—Ca 14. I övrigt

hänvisas till vad som anförts beträffande motsvarande fråga under arméns

avlöningsanslag.

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar

uppgå till 57 700 000 kronor eller 9 900 000 kronor mera än det belopp som

anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet, som i det föregående yttrat sig i vissa personalfrågor, som

beröra flera försvarsgrenar, bland annat beträffande yrkandet i motionerna

1:412 och 11:553 om förbättrad löneställning för förrådsvaktmästarna,

har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen under

förevarande punkt förordade ändringarna i marinens personalorganisation.

Utskottet har vid de senaste riksdagarna starkt understrukit vikten av

att mariningenjörkåren utan allt för stor tidsutdräkt tillföres ett ökat antal

beställningar i högre lönegrader. Departementschefen har med beaktande

härav nu föreslagit, att nya beställningar inrättas för tre mariningenjörer

av 1. graden i Ca 29 och fyra specialingenjörer av 2. graden, likaledes i

Ca 29. Med hänsyn till det bekymmersamma befordringsläget hade det varit

önskvärt, därest ett ytterligare antal högre beställningar kunde inrättas.

I motionerna I: 412 och II: 553 har i detta syfte föreslagits, att fyra beställningar

i Ca 27 inom marinförvaltningen skola omvandlas, därav två till

Co 14 och två till Ca 33, ävensom att två beställningar för marindirektör

av 1. graden skola utbytas mot beställningar i Co 10, avsedda för cheferna

för fartygsavdelningarna vid Stockholms och Karlskrona örlogsvarv. Oaktat

vad utskottet i det föregående anfört, anser utskottet sig med hänsyn till

det läge, vari frågan om de centrala förvaltningsmyndigheternas organisation

befinner sig, icke kunna tillstyrka förslaget i den del det berör personal

vid mariningenjörkåren, som avses för tjänstgöring inom marinförvaltningen.

Vad beträffar de i motionerna förordade beställningarna i Co 10,

vilka av chefen för marinen föreslagits skola placeras i Co 12, anser sig

utskottet i avvaktan på resultatet av utredningen angående löneställningen

för vissa högre tjänster icke heller kunna biträda detta förslag.

Åberopande det anförda får utskottet, som icke funnit anledning till

erinran mot den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet

under förevarande anslag, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:412 och 11:553, såvitt här är i

fråga.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

45

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid marinen, som föranledas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 7 mars 1952 föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 30 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis ................................. 980 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 470 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................... 13 100 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 13 690 000

Summa kronor 58 440 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 740 000

Nettoutgift kronor 57 700 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 57 700 000

kronor.

16:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl. Sedan Kungl.

Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 99) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag

av 63 650 000 kronor, har Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr

120 (punkt 16, s. 143—166) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att vidtaga av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i

arvodesbefattningar vid flygvapnet, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal

m. fl., att tillämpas under budgetåret 1952/53, dels ock till Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 63 700 000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 172.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak

endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,

som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen

framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

2. Departementschefen tillstyrker, att vid inspektionen för luftbevakningen

inrättas en för pensionerad officer avsedd befattning såsom expeditionsofficer

med arvode enligt löneklassen 1: 29. I det följande (p. 5) föreslår

departementschefen, att samtidigt en vakant befattning för mobiliseringsofficer

i samma löneklass vid central flygverkstad indrages.

5. En vakant befattning för mobiliseringsofficer (1: 29) vid central flygverkstad

bör enligt departementschefen indragas i samband med tillkomsten

av den i det föregående (p. 2) till nyinrättande''föreslagna expeditionsofficersbefattningen

i samma lönegrad vid inspektionen för luftbevakningen.

Departementschefen förordar vidare, att ytterligare en vakant mobiliseringsofficersbefattning

vid central flygverkstad tills vidare i avvaktan på organisationsundersökningar

överflyttas till F 2.

Departementschefen föreslår, att en förvaltarbeställning i kassatjänst i

Ma 8 inrättas vid flygvapnets centrala skolor.

7. Antalet beställningar för verkmästare, mästare och flygtekniker har-—

bortsett från de verkmästar- och mästarbeställningar, vilka enligt 1948 års

riksdagsbeslut avsetts skola tillkomma i utbyte mot underofficersbeställningar

— för fullt genomförd personalorganisation beräknats till 25 verkmästare

av 1. klassen i Ca 21, 17 verkmästare av 2. klassen i Ca 19, 91

mästare av 1. klassen i Ca 18, 198 mästare av 2. klassen i Ca 16 och 1 987

flygtekniker i Ca 12. Samtliga dessa beställningar — jämte vissa övergångsvis

kvarstående verkmästarbeställningar och 60 mästarbeställningar av 1.

klassen, vilka från och med innevarande budgetår tillkommit i utbyte mot

fanjunkarbeställningar — finnas uppförda i gällande personalförteckning.

Två av beställningarna för verkmästare av 1. klassen ha inberäknats enligt

beslut av 1950 års riksdag i anledning av förslag av chefen för flygvapnet

om att med hänsyn till beräknat behov av personal för radartjänst öka antalet

beställningar vid genomförd organisation med, förutom nyssnämnda

två beställningar, 1 verkmästare av 2. klassen, 4 mästare av 1. klassen, 9

mästare av 2. klassen och 24 flygtekniker.

Departementschefen tillstyrker, att antalet beställningar för verkmästare,

mästare och flygtekniker vid fullt genomförd organisation ytterligare ökas

med de för radartjänst avsedda beställningarna för en verkmästare av

2. klassen, 4 mästare av 1. klassen, 9 mästare av 2. klassen och 24 flygtekniker.

Å andra sidan bör enligt departementschefen — då den beställning

för verkmästare av 1. klassen, vars innehavare tjänstgör vid F 2, förutsättes

skola indragas fr. o. m. den 1 oktober 1952 —- antalet dylika beställningar

vid genomförd organisation minskas med en. I enlighet härmed be
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

47

räknar departementschefen antalet bär avsedda beställningar vid fullt

genomförd organisation — bortsett från de verkmästar- och mästarbeställningar,

vilka tillkommit eller avsetts skola tillkomma i utbyte mot underofficersbeställningar

— till 24 verkmästare av 1. klassen, 18 verkmästare

av 2. klassen, 95 mästare av 1. klassen, 207 mästare av 2. klassen och 2 011

flygtekniker.

Departementschefen tillstyrker, att förenämnda för radartjänst avsedda

beställningar för 4 mästare av 1. klassen, 9 mästare av 2. klassen och 24

flygtekniker inrättas fr. o. m. nästa budgetår.

8. Departementschefen tillstyrker, att beställningar inrättas för 1 förste

flottiljpolis i Ca 16 och 13 flottiljpoliser i Ca 14.

11. Departementschefen har förordat, att i enlighet med principerna för

reglerad befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 18 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 skola tillkomma i utbyte mot samma antal bi trädest jänster

för skriv- och kontorsgöromål med följande fördelning:

flygstaben 1,

flygförbanden 16, av vilka 3 vid vardera av F 9 och F 14, 2 vid vardera

av F 16 och F 21 samt 1 vid vardera av F 4, F 6, F 7, F 10, F 12 och

F 18, samt

flygkadettskolan 1.

13. Lönerevisionen för köksföreståndare m. fl. enligt beslut av 1951 års

riksdag föranleder följande ändringar i personalförteckningen för ordinarie

tjänstemän inom flygvapnet, 1 köksföreståndare i Ca 14—Ca 18, 1 i Ca 14—

Ca 17, 1 i Ca 12—Ca 18 och 17 i Ca 12—Ca 17, 21 biträdande köksföreståndare

i Ca 10—Ca 14 samt 1 översköterska i Ca 12—Ca 14. I övrigt hänvisas

till vad som anförts beträffande motsvarande fråga under arméns avlöningsanslag.

På grund av beslut av innevarande års riksdag angående placering i

lönegrad av vissa chefstjänster skola beställningarna för souschef vid flygstaben

och chef för flygkrigshögskolan, båda i Mo 14 eller Ma 12, placeras

i Mo 14 samt beställningen som chef för flygvapnets centrala skolor i Ma 12

eller Ma 11 placeras i Ma 12.

Utskottet, som i det föregående yttrat sig i vissa personalfrågor, som

beröra flera försvarsgrenar, bland annat beträffande yrkandet i motionerna

1:412 och II: 553 om förbättrad löneställning för förrådsvaktmästarna, har

icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen under

förevarande punkt förordade ändringarna i flygvapnets personalorganisation.

Under åberopande av det anförda och då utskottet jämväl anser sig böra

godtaga den av departementschefen verkställda beräkningen av medelsbehovet

under förevarande anslag får utskottet hemställa,

alt riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pen
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 172.

sionerad personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som

föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 7 mars 1952 föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1952/53;

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 32 100 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis ................................. 1 040 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Ivungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 215 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................................... 15 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 15 145 000

Summa kronor 64 300 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 600 000

Nettoutgift kronor 63 700 000

c) till Flggvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 63 700 000

kronor.

17:o) Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar. Sedan Ivungl. Maj:t i

propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 134) föreslagit riksdagen

att, i avbida n på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 1 660 000

kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 (punkt 17, s.

166—171) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

forskningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53,

dels ock till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 1 660 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ewerlöf m. fl. (I: 407) och den andra inom andra kammaren av herr

Iljalmarson m. fl. (11:555), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t vid innevarande års höst
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172. 49

session måtte förelägga riksdagen slutligt förslag till organisation av försvarets

forskningsanstalt,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundgren (1:410) och den andra inom andra kammaren av herr

Stöld (11:554), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, dels att riksdagen

måtte besluta att på personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt

uppföra ytterligare 3 laborator stjänster i Cp 9, 2 laboratorstjänster i Ce 31,

5 förste forskningsingenjör stjänster i Ce 29 och 8 forskningsingenjörstjänster

i Ce 27 samt att därjämte 2 i personalförteckningen upptagna forskningsassistenttjänster

i Ce 25 omändras till forskningsingenjörstjänster i

Ce 27, dels ock att riksdagen måtte bevilja utöver vad Kungl. Maj:t äskat

ett anslag av 370 000 kronor till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

torde få hänvisas till motionerna I: 410 och II: 555.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 315 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt har i sina äskanden för nästa budgetår till

en början framställt de förslag, som framgå av följande tablå.

ökning Minskning

1. Personalförstärkningar m. in.

Kansliet.

Kamrerare Ca 27 — byrådirektör Ca 31......... 1596

Avdelning 1.

3 laboratorer Cp 9 .................................... 66 708

3 laboratorer Ce 31 .................................... 57 348

1 förste forskningsläkare Ce 29 .................. 17 520

2 forskningsingenjörer Ce 27 ........................ 31 776

2 forskningsassistenter Ce 25 — forskningsingenjörer

Ce 27 .................................... 1 632

Avdelning 2.

3 laboratorer Cp 9 .................................... 66 708

2 laboratorer Ce 31 .................................... 38 232

2 förste forskningsingenjörer Ce 29 ............... 35 040

8 forskningsingenjörer Ce 27 ..................... 127 104

Avdelning 3.

4 laboratorer Cp 9 .................................... 88 944

1 laborator Ce 31 ....................................... 19 116

5 förste forskningsingenjörer Ce 29 ............ 87 600

11 forskningsingenjörer Ce 27 ........................ 174 768

2. Ordinariesättningar m. in.

Revisor Ce 24—Ca 24 ................................. —

Kansli skrivare Ce 15 — kassör Ca 15 ............ —

4—89 0 5 2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 172.

s. 50 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

50

Ökning Minskning

455 024

3 600

11 000

238 000

1 518 116 3 600

+ 1 514 516

Avrundat 1 515 000

Forskningsanstalten har vidare hemställt, att för ballistisk forskning och

krutforskning måtte för budgetåret 1952/53 anvisas sammanlagt (365 000 -f

415 000 =) 780 0Ö0 kronor.

Beträffande de motiv, som anförts till stöd för förenämnda förslag hänvisas

till propositionen s. 168 och 169.

Departementschef eu har för sin del anfört följande.

»Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1950 har min företrädare

i ämbetet tillkallat''en utredningsman för att verkställa utredning

rörande den centrala ledningen av forskningsanstalten och dess avdelningar

ävensom att i samband därmed ägna uppmärksamhet åt frågan

om de olika befattningshavarnas tjänsteåligganden. Utredningsarbetet har

av olika skäl blivit fördröjt, och något resultat av utredningen föreligger

sålunda ännu icke.

Bland de frågor som utredningsmannen har att undersöka märkes

frågan om organisationen av anstaltens styrelse. I styrelsen ingå, förutom

anstaltens överdirektör, företrädare för dels forskningen inom anstaltens

huvudsakliga forskningsområden och dels de militära intressena. Med hänsyn

till de många intressen som sålunda skola företrädas inom styrelsen

består denna av icke mindre än 10 ledamöter och 8 suppleanter. Enär de

sistnämnda förutsättas som regel skola närvara vid styrelsens sammanträden

för att hålla sig underrättade om verksamheten, uppgår antalet vid

styrelsesammanträdena närvarande — inberäknat anstaltens avdelningschefer,

vilka ofta äro föredragande — till mer än 20. Erfarenheten har

visat, att denna organisation icke motsvarar de krav som numera måste

ställas på forskningsanstaltens ledning. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj :t att, sedan utredningen slutförts, besluta om de ändringar beträffande

styrelsens sammansättning och därmed sammanhängande frågor som må

befinnas påkallade. Det kan härvid visa sig erforderligt att, intill dess

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål —- kontorsbiträden Ca 8 enligt bestämmelserna

om reglerad befordringsgång .....................

3. överflyttning av tjänster.

Ett antal tjänster i 24 och lägre lönegrader överflyttas

från anslaget till viss forskningsverksamhet

.................................................

4. Arvodestjänst i 1: 20 för pensionerad underofficer

utgår .............................................

5. Omräkning.

Löneklassuppflyftningar in. in......................

Rörligt tillägg ..........................................

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

51

ärendet kan föreläggas riksdagen, vidtaga provisoriska ändringar i den för

anstaltens och dess avdelningars ledning avsedda personalorganisationen.

I avvaktan på resultatet av utredningen kan jag icke nu tillstyrka de

föreslagna förändringarna beträffande tjänsterna för en kamrerare i Ca 27,

en revisor i Ce 24 och en kansliskrivare i Ce 15.

Enligt principerna för reglerad befordringsgång böra 2 biträden för

skriv- och kontorsgöromål uppföras å personalförteckningen såsom kontorsbiträden

i Ca 8.

Mot förslaget att en tjänst för pensionerad underofficer med arvode

enligt löneklassen 1: 20 skall indragas har jag icke något att erinra.

Vad angår förslagen i övrigt rörande personalförändringar och utbyggnad

av organisationen inser jag till fullo det önskvärda i att forskningsverksamheten

inom det militära området intensifieras. Jag kan emellertid

icke för ändamålet tillstyrka ökning av medelsanvisningen i den utsträckning

anstalten föreslagit. För att möjliggöra eu viss begränsad personalökning

föreslår jag endast, att anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal uppräknas med 75 000 kronor. Någon överflyttning av

personalkostnader från forskningsanslaget till avlöningsanslaget kan jag

icke tillstyrka.

Enligt tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente,

bilaga D, III. Tjänstemän vid försvaret, utgå vid forskningsanstalten 6 arvoden

å 720 kronor till militärassistenter. Dessa arvoden böra i anslutning till

de 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna ökas med 60 kronor till 780

kronor.»

Utskottet har vid behandlingen tidigare år av anslagen till försvarets

forskningsanstalt påvisat, hurusom anstalten utökats till en omfattning,

som avsevärt överstiger vad som planerades vid anstaltens inrättande. Härtill

har givetvis bidragit de senaste årens allmänna militärpolitiska utveckling.

Mot bakgrunden av denna utveckling är det uppenbart, att den militärvetenskapliga

forskningen har eu betydelsefull uppgift att fylla för vårt försvar

och att denna verksamhet bör intensifieras i den mån våra resurser

det medger.

Frågan om anstaltens organisation och utbyggnad har under flera år

hållits öppen. Detta har, enligt vad utskottet under hand från anstalten inhämtat,

haft till följd, att åtskillig för de speciella forskningsuppgifterna

väl kvalificerad personal lämnat sina tjänster och tillträtt bättre avlönat arbete

såväl inom- som utomlands. Med hänsyn till ovissheten rörande anstaltens

framlida utformning är det att befara, att anstalten kommer alt

förlora ytterligare värdefull personal, vilket kan tvinga anstalten att lägga

ner vissa forskningsuppgifter eller få lösningen av dessa fördröjd på grund

av den lid, som det tar för nyanställd personal att göra sig förtrogen med

sina speciella forskningsuppgifter. Det förtjänar i detta sammanhang framhållas,

att anstalten, till eu del beroende på svårigheten att med den no
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Statsutskottets utlåtande nr 172.

varande bristen på befattningar i högre lönegrader förvärva tillräckligt

många högkvalificerade forskare, tvingats frånsäga sig uppgifter, om vilka

försvarsgrensförvaltningarna uttryckt önskemål att anstalten skulle lösa

och vilka varit av stor betydelse för vårt lands försvar. Utskottet anser därför

högst angeläget, att frågan om anstaltens organisation löses och att i

anslutning till yrkandet i motionerna 1:407 och II: 555 slutligt förslag i

ämnet om möjligt förelägges innevarande års höstriksdag.

I avvaktan på resultatet av nämnda utredning anser utskottet — med

allt beaktande av framförda förslag om personalförändringar — icke lämpligt

att nu föreslå så avsevärda personalförstärkningar, som motionsvis förordats.

För att emellertid möjliggöra en viss begränsad personalökning är

utskottet berett tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag om uppräkning med 75 000

kronor av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

I likhet med departementschefen anser utskottet någon överflyttning av

personalkostnader från forskningsanslaget till avlöningsanslaget icke böra

ifrågakomma. Härav följer, att utskottet avstyrker motionerna 1:410 och

11:554. Beträffande forskningsanslaget tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts

förslag, som innebär eu anslagshöjning av 1 200 000 kronor, och har icke

något att erinra mot att härutöver materielbeställningar må utläggas intill

ett belopp av 1 500 000 kronor. Härom gör utskottet hemställan under eu

efterföljande punkt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 410 och II: 554, såvitt här är i fråga,

a) på personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt

uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster i lönegrad

Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 253 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ................................................ 13 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 1 005 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 388 300

Summa kronor 1 660 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 660 000 kronor;

II. i anledning av motionerna I: 407 och II: 555 i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte om möjligt

förelägga innevarande års riksdags höstsession slutligt förslag

till organisation av försvarets forskningsanstalt.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

53

18:o) Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj:t i

propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 134) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av 350 000 kronor,

har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 (punkt 18, s. 171

och 172) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, som innebär en av anslagsbelastningen

och allmänna prisstegringar betingad anslagshöjning av 115 000

kronor, och hemställer alltså,

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

350 000 kronor.

19 :o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. Sedan

Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 134) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1952/53 beräkna ett reservationsanslag av

7 100 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120 (punkt

19, s. 173 och 174) föreslagit riksdagen att dels till samma ändamål för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 7 100 000 kronor, dels

ock bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar av

materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet må utläggas inom eu

kostnadsram av 1 500 000 kronor.

Vidare har i förberörda båda likalydande motioner 1: 410 av herr Landgren

och 11:554 av herr Stöld hemställts, såvitt här är i fråga, att förevarande

anslag uppföres med ett belopp av 6 975 000 kronor mot det av

Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 7 100 000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

torde få hänvisas till motionen 1:410.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 900 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt har — med angivande av att kostnaderna

för forskningsverksamheten för nästa budgetår beräknats till 11 140 000

kronor men att forskningsanslaget syntes kunna gottskrivas inkomster å

I 640 000 kronor — hemställt, att anslaget liöjes med 3 600 000 kronor. Därvid

har anstalten utgått från att avlöningskostnader å cirka 455 000 kronor,

som eljest måste bestridas från detta anslag, skulle överflyttas till avlöningsanslaget.

Dessutom har anstalten liksom för innevarande budgetår

hemställt om bemyndigande att utlägga beställningar på materiel för forskningsverksamhet

intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade anslagsmedel.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 172.

Krigsmaterielverket har efter samråd med forskningsanstalten hemställt

om ett anslag för budgetåret 1952/53 av 990 000 kronor för utveckling och

tillverkning inom landet av elektronrör och andrå teletekniska detaljer.

Vidare har forskningsanstalten hemställt, att för utarbetande av evakueringsplan

för forskningsanstalten in. in. 180 000 kronor måtte anvisas.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

»Det är mig icke möjligt att tillstyrka högre anslag till viss forskningsverksamhet

än 7 100 000 kronor, innebärande en anslagshöjning om 1 200000 kronor.

Såsom framgår av vad jag tidigare anfört under forskningsanstaltens avlöningsanslag

räknar jag därvid med att de personalkostnader, som av forskningsanstalten

föreslagits skola överflyttas till avlöningsanslaget, alltjämt

skola belasta forskningsanslaget. Jag förutsätter vidare, att inom ramen för

det av mig för viss forskningsverksamhet tillstyrkta anslagsbeloppet skola

bestridas erforderliga kostnader för utveckling och tillverkning inom

landet av elektronrör och andra teletekniska detaljer, i den mån icke andra

medel stå till förfogande därför. Någon särskild medelsanvisning för att

förbereda anstaltens evakuering kan jag icke heller tillstyrka. Liksom för

innevarande budgetår bör utverkas riksdagens bemyndigande att medgiva

utläggande av materielbeställningar intill ett belopp av 1 500 000 kronor

utöver anvisade medel.»

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under forskningsanstaltens

avlöningsanslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:410 och 11:554, såvitt här är i

fråga,

a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 7 100 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar

av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet

må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000 kronor.

20:o) Försvarets forskningsanstalt: Engängsanskaffning av viss utrustning.

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln

(punkt 134) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53 beräkna ett reservationsanslag

av 300 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 120

(punkt 20, s. 174 och 175) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, som innebär en anslagshöjning

av 55 000 kronor, och hemställer alltså,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 172.

:>5

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning

av viss utrustning för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

21 :o) Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21, s. 175—177) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 2 750 000

kronor.

Departementschefen framhåller, att det för det totala försvaret och folkförsörjningen

torde vara eu angelägenhet av största betydelse att under

krig kunna i möjligaste mån skydda landets kraftanläggningar från förstörelse

genom luftanfall. De ställningar och andra anordningar som äro

nödvändiga för att man på effektivaste sätt skall kunna utnyttja härför avsett

luftvärn böra enligt departementschefen därför komma till utförande

snarast möjligt.

Ifrågavarande anordningar äro av den natur, att det synes departementschefen

tveksamt om lagen den 12 juni 1942 (nr 335) om särskilda skyddsåtgärder

för vissa kraftanläggningar är tillämplig å desamma. Därest så

icke är fallet, föreligger för närvarande icke någon laglig skyldighet för

kraftanläggningarnas ägare att vidtaga åtgärderna. Å andra sidan synas

kraftföretagen själva ha ett sådant direkt intresse av ett så starkt luftförsvar

som möjligt att departementschefen icke kan förorda, att anläggningskostnaderna

helt bekostas av statsmedel. Departementschefen föreslår i

stället att kostnaderna, beräknade till 5 500 000 kronor, delas lika mellan

staten och anläggningarnas ägare, varvid vattenfallsverket förutsatts skola

behandlas på samma sätt som enskild ägare. Det belopp staten bör tillskjuta

för ändamålet skulle i anslutning härtill uppgå till (5 500 000:2=) 2 750 000

kronor, vilket belopp departementschefen föreslår skola anvisas såsom ett

särskilt reservationsanslag under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1952/53.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till utförande av vissa anordningar

för luftvärn för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 2 750 000 kronor.

Stockholm den 20 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 172.

Vid föreslående urcndes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Iwar Anderson, Näsgård,

Ohlon, Leander, Gillström, Eric Ericson, Pålsson, Näsström, Bergh,

Alfred Nilsson, fru Lindström, herrar Edvin Thun, Bergman och Arrhén;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Svensson i Grönvik, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Ståhl,

Bergstrand, Åkerström, Hoppe, Thapper, fröken Elmén, herr Karlsson i

Olofström, fröken Nygren och herr Hjalmarson.

Reservationer.

1) vid punkten 3 (Löneställningen för förvaltare vid armén, flottan och

flygvapnet) av herrar Bergh och Ståhl.

2) vid punkten 4 (Kustartilleriets underofficerare) av herrar Bergh och

Ståhl.

3) vid punkten 17 (Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar)

a) av herrar Ohlon, Bergh, Alfred Nilsson, Arrhén, Skoglund i Doverstorp,

Malmborg i Skövde, Ståhl, Bergstrand, fröken Elmén och herr Hjalmarson,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:410 och

11:554, såvitt här är i fråga, och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Allmän enighet torde råda om den militärtekniska forskningens stora

betydelse för våra möjligheter att skapa ett effektivt totalt försvar, ej minst

med hänsyn till de senaste årens allmänna militärpolitiska utveckling. Det

oaktat intager försvarets forskningsanstalt alltjämt en missgynnad ställning

i ekonomiskt avseende.»

dels tredje stycket i utskottets yttrande bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Uppenbart är, att med de anslag, som Kungl. Maj :t äskat för forskningsanstaltens

verksamhet under nästa budgetår, verksamheten icke kan bedrivas

i hittillsvarande omfattning. För att en nedskärning av verksamheten

icke skall behöva ske är det oundgängligen nödvändigt, att en personalförstärkning

utöver Kungl. Maj :ts mycket begränsade förslag kommer till

stånd. Utskottet är i sådant syfte berett biträda vad i motionerna I: 410 och

II: 554 i nu förevarande avseende yrkats. Detta innebär bl. a., att 8 tjänster

i Ce 24, som nu avlönas från forskningsanslaget, böra överföras till avlöningsanslaget

och samtidigt uppflyttas i Ce 27. Härav följer, att ett häremot

svarande belopp av 125 000 kronor samtidigt bör överföras från forsknings-

till avlöningsanslaget.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Statsutskottets utlåtande nr 172.

^ bilall till vad nu föreslagits torde anstaltens avlöningsanslag i förliallande

till Kungl. Maj:ts förslag böra uppräknas med 370 000 kronor med

den fördelning, som framgår av förslaget till avlöningsstat i det följande.

Beträffande forskningsanslaget, varom utskottet gör hemställan under

en efterföljande punkt, tillstyrker utskottet Kungi. Maj ds förslag med den

avvikelse utskottet i det föregående angivit».

dels ock utskottets hemställan under I. bort hava följande lydelse:

»I. i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt med bifall till

motionerna 1:410 och 11:554, såvitt här är i fråga,

a) på personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt

— med uteslutande av 2 forskningsassistenttjänster i

Ce 25 - ytterligare uppföra 3 laborator stjänster i Cp 9, 2 laboratorst

jänster i Ce 31, 5 förste forskningsingenjörstjänster

i Ce 29, 10 forskningsingenjörstjänster i Ce 27 och 2 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 303 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majd ............................................. 13 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 1 245 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 467 900

Summa kronor 2 030 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 030 000 kronor».

b) av herr Edvin Thun.

4) vid punkten It) (Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet)

av herrar Öl,lon, Bergh, Alfred Nilsson, Arrhén, Skoglund i Doverstorp,

Malmborg i Skövde, Stähl, Bergstrand, fröken Elmén och herr Hjalmar

sou, vilka ansett, att utskottets hemställan i nedan angivna delar bort

hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt

med bifall till motionerna 1:410 och II: 554, såvitt här är

i fråga,

a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 0 975 000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:331 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1952/53 under riksstatens fjärde huvudtite a1 i texten