Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1952/53 till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:173, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag för budgetåret 1952/53 till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173.

1

Nr 173.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om anslag för budgetåret 1952/53

till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar jämte i

ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under tionde huvudtiteln (punkt

67, s. 103—105 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 4 januari 1952) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för statens sjöhistoriska

museum, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens sjöhistoriska museum, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1952/53, dels ock till Statens sjöhistoriska museum:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 153 200

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion (II: 163),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att kanslibiträdestjänsten (Ca

11) vid statens sjöhistoriska museum fr. o. m. den 1 juli 1952 ombildas till

tjänst som kassör i 17 lönegraden,

dels ock en inom andra kammaren av herr Lindberg och fru Gärde Widemar

väckt motion (11:247), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att befattningen som museidirektör vid statens sjöhistoriska museum skall

fr. o. m. den 1 juli 1952 uppflyttas till lönegrad Ca 37.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 126 500 kronor.

Departementschefen har — med förmälan att det sedan länge varit ett

önskemål från museinämndens sida att museidirektören skulle erhålla byråchefs

löneställning — ansett, att museidirektörstjänsten bör placeras i

Ca 33. Vidare föreslår departementschefen, att kanslibiträdestjänsten i

Ca 11 omändras till kontoristtjänst i Ca 13 och kontorsbiträdestjänsten i Ca 8

till kanslibiträdestjänst i Ca 11. Ytterligare föreslås, att årsarvodena till museinämndens

sekreterare och till portvakten höjas från 1 500 kronor till

1 650 kronor respektive från 600 kronor till 660 kronor.

I övrigt innebär förslaget endast automatiska kostnadsändringar.

i Jlihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 173.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 173.

över motionen II: 163 ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttranden avgivits av riksräkenskapsverket och statens lönenämnd.

Riksräkenskapsverket har anfört följande.

Riksräkenskapsverket, som låtit verkställa en undersökning beträffande

de arbetsuppgifter som åvila innehavaren av den i motionen berörda kanslibiträdestjänsten,

har för sin del kommit till den uppfattningen att tjänsten

bör uppflyttas till 15 lönegraden.

Statens lönenämnd har i sakfrågan anfört följande.

Lönenämnden, som vid besök vid sjöhistoriska museet tagit närmare del

av de med kanslibiträdestjänsten förenade göromålen, finner för sin del -—•

med utgångspunkt från av riksdagen numera godtagna riktlinjer för lönegradsplacering

av biträdespersonal — motiverat att tjänsten utbytes mot

en kansliskrivartjänst i Ca 15. Lönenämnden vill, i anslutning till vad motionären

anfört, vidare förorda ett övervägande, huruvida icke tjänstinnehavaren

borde formellt åläggas föredragningsskyldighet med åtföljande

redogöraransvar i kamerala ärenden. Spörsmålet om en därvid eventuellt

ifrågakommande högre löneställning synes, i enlighet med uttalandena i

propositionen 1952: 14, böra prövas av tjänsteförteckningskommittén.

Utskotiet har vid besök å statens sjöhistoriska museum kunnat konstatera,

att detta museum till följd av en omfattande utveckling de senaste åren utformats

till en modern, vetenskapligt arbetande institution, där ett rikligt

och intressant material samlats. Dessa samlingar ha även i hög grad stimulerat

lekmannaintresset, vilket bland annat torde framgå därav att enligt vad

utskottet inhämtat museet närmast efter nationalmuseum har den största

besöksfrekvensen bland statliga museer i Stockholm. Det är uppenbart, att

med hänsyn till det vittomfattande arbetsfält, som museet omspänner, stora

krav på speciell sakkunskap måste kunna ställas på innehavaren av museets

chefstjänst. Museets utveckling har också medfört alltmer växande praktiskt

administrativa uppgifter. Förutom ansvaret för och överinseendet över

hela institutionen åligger museidirektören att följa och leda utvecklingen

av museets båda huvudavdelningar, örlogsavdelningen och sjöfartsavdelningen.

Till skillnad från etnografiska museet och statens historiska museum

har sjöhistoriska museet egen medelsförvaltning, varav följer att

dess chef även har ekonomiskt ansvar för det museet beviljade statsanslaget.

Mot bakgrunden av vad sålunda anförts kan enligt utskottets mening en

inplacering av tjänsten i Ca 33, motsvarande den ena byrådirektörsgraden,

icke vara tillfredsställande, detta även med tanke på svårigheterna att inom

ifrågavarande speciella verksamhetsområde kunna erhålla en nöjaktig rekrytering.

Utskottet anser rättvist, att innehavaren av denna tjänst i löneavseende

ställes i paritet med föreståndaren för statens etnografiska museum

och museidirektören vid statens historiska museum, vilka båda numera äro

placerade i byråchefsgrad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 173.

3

Under åberopande av det anförda föreslår utskottet, att befattningen som

museidirektör vid statens sjöhistoriska museum placeras i Ca 37.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle kanslibiträdestjänsten i Ca 11 omändras

till kontoristtjänst i Ca 13. Med hänsyn emellertid till vad riksräkenskapsverket

och statens lönenämnd i sina i ärendet avgivna yttranden anfört

och föreslagit vill utskottet förorda, att ifrågavarande tjänst i stället utbytes

mot en kansliskrivartjänst i Ca 15.

Mot Kungl. Maj :ts förslag i övrigt har utskottet icke något att erinra.

Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit böra å personalförteckningen

museidirektörstjänsten placeras i Ca 37 samt tjänsterna som kanslibiträde

i Ca 11 och som kontorsbiträde i Ca 8 utbytas mot tjänster som

kansliskrivare i Ca 15 respektive kanslibiträde i Ca 11. Vidare bör i förhållande

till Kungl. Maj :ts förslag museets avlöningsanslag uppräknas med, i

avrundat tal, 1 300 kronor med den fördelning, som framgår av förslaget

till avlöningsstat i det följande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionen II: 163 samt med bifall till motionen II: 247,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

den för statens sjöhistoriska museum gällande personalförteckningen,

som av departementschefen i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 4 januari 1952 och av utskottet

angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 62 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.................... 56 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................................ 36 500

Summa kronor 154 500

c) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 154 500 kronor.

Stockholm den 20 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 173.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Iwar Anderson, Näsgård,

Ohlon, Leander, Gillström, Eric Ericson, Pålsson, Näsström, Bergh,

Alfred Nilsson, fru Lindström, herrar Edvin Thun, Bergman och Arrhén;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde,

Svensson i Grönvik, Wallentheim, Lindholm, Rubbestad, Ståhl, Bergstrand,

Åkerström, Hoppe, Thapper, fröken Elmén, herr Karlsson i Olofström,

fröken Nygren och herr Hjalmarson.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1952

520703

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1952/53 under riksstatens fjärde huvudtite a1 i texten