Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående omorganisation av skolöverstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-20 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:174, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående omorganisation av skolöverstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 174-

1

Nr 174.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

omorganisation av skolöverstyrelsen m. m. jämte

i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkterna

180 och 203) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna dels till Skolöverstyrelsen:

Avlöningar ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor, dels till Skolöverstyrelsen:

Omkostnader ett förslagsanslag av 600 000 kronor, dels till Skolöverstyrelsen:

Försöksverksamhet m. m. ett reservationsanslag av 475 000

kronor, dels ock till Läroboksnämnden ett förslagsanslag av 31 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 149, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

7 mars 1952 framlagt de förslag i ämnet, vilka framgå av den följande

redogörelsen. Dessutom framlägges i propositionen förslag till grunder för

omorganisation av skolöverstyrelsen, och personalförteckning för överstyrelsen,

redogörelse för erfarenheterna av den allmänna försöksverksamheten,

förslag till grunder beträffande anställnings- och avlöningsförhållandena

för lärare vid i Stockholms skoldistrikt bedriven särskild försöksverksamhet

samt förslag till grunder för försöksverksamhetens organisation

på realskolestadiet och för statsbidrag till nämnda verksamhet i vissa skoldistrikt,

där statlig realskola finnes.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft vissa i det följande

redovisade motioner.

Skolöverstyrelsens omorganisation.

Omorganisationens huvuddrag.

Centrala ämbetsverk för skolväsendet inrättades först i början av 1900- talet. Genom beslut av 1904 års riksdag (prop. nr 50) tillkom läroverksöverstyrelsen.

Vid 1913 års riksdag (prop. nr 204) tillskapades folkskolöverstyrelsen,

vilken genom beslut av 1918 års riksdag (prop. nr 96) utökades med

den centrala ledningen av yrkesundervisningen och därvid erhöll benämningen

skolöverstyrelsen. Vid 1919 års riksdag (prop. nr 52) sammanslogos

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 saml. Nr 174.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 17 Jf
läroverksöverstyrelsen

och skolöverstyrelsen. Det nya ämbetsverket benämndes

skolöverstyrelsen.

I sin nuvarande utformning tillkom alltså skolöverstyrelsen år 1919.

Ämbetsverket var indelat i 3 avdelningar, nämligen läroverks-, folkskoloch

yrkesskolavdelningarna. Vid 1943 års riksdag (prop. nr 232) utbröts

yrkesskolavdelningen till ett särskilt ämbetsverk, överstyrelsen för yrkesutbildning.

Skolöverstyrelsen har sedermera utbyggts med en administrativ

avdelning genom beslut av 1944 års riksdag (åttonde huvudtiteln, punkt 124)

och med en försöksavdelning genom beslut av 1951 års riksdag (prop. nr

136). Vid sidan av dessa 4 avdelningar finnas ett flertal fristående direkt

under generaldirektören sorterande arbetsenheter, såsom statistiska avdelningen,

biblioteksroteln, hälsovårdsroteln, gymnastikroteln, roteln för husligt

arbete, arkitektkontoret och kamrerarkontoret samt ett flertal inspektörer

och konsulenter.

Med skrivelse den 20 juni 1951 ha skolö-verstyrelsesakkunniga överlämnat

betänkande med förslag angående skolöverstyrelsens organisation

(SOU 1951:29).

De sakkunnigas förslag innebär i stora drag följande.

Ärenden och arbetsuppgifter av samma sakinnehåll hänföras i princip

till samma arbetsenhet oavsett skolform. Inom arbetsenheten sker dock

i viss utsträckning en uppdelning med hänsyn till skolform. Denna fördelningsgrund

leder enligt de sakkunnigas förslag fram till en uppdelning

av verket i 6 avdelningar och 5 fristående rotlar, inberäknat folkbiblioteksroteln.

Avdelningarna indelas i sin tur i sammanlagt 17 rotlar. Hittills fristående

mindre arbetsenheter ävensom inspektörer och konsulenter inordnas

under avdelning eller rotel. De sakkunniga föreslå betydande personalökningar.

Jämfört med förhållandena budgetåret 1950/51 innebär skolöverstyrelsesakkunnigas

förslag, att överstyrelsen utökas med 60% tjänster och att

avlöningsanslaget ökas med 1 086 000 kronor. I denna ökning ingår försöksavdelningen,

som redan beslutats av 1951 års riksdag.

I yttrandena har de sakkunnigas förslag om den allmänna uppläggningen

av skolöverstyrelsens blivande organisation i allmänhet tillstyrkts

eller lämnats utan erinran. Framställda invändningar avse i regel begränsade

delar av förslaget.

Statskontoret har framlagt ett förslag till en i väsentliga avseenden

begränsad personalorganisation.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Skolöverstyrelsen är den centrala tillsynsmyndigheten för det allmänna

skol- och folkbildningsväsendet. Innevarande läsår uppgår antalet lärjungar

i folkskolor och dylikt till omkring 690 000 och i övriga skolor,

väsentligen högre skolor, till omkring 160 000. Antalet lärare i läro- och

övningsämnen, inberäknat lärare med mindre än full tjänstgöring, utgjorde

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 174•

läsåret 1950/51 omkring 35 000 vid folkskolor och dylikt och omkring

11 000 vid övriga skolor. Fortsättningsskolorna ha härvid ej medräknats.

Frågan om det allmänna skolväsendets organisation har kommit i ett

nytt läge genom 1950 års riksdags principbeslut om enhetsskolan, vilken

är avsedd att omfatta både den nuvarande folkskolan och det nuvarande

realskolestadiet. Andra skolformer torde mer än nu samordnas inbördes

och med den blivande enhetsskolan. Planläggningen av skolväsendets lokala

organisation har härigenom fått ökad betydelse. Inom enhetsskolan skall

den förberedande yrkesutbildningen beredas en ställning likvärdig med

undervisningen i teoretiska ämnen. Då yrkesutbildning hittills intagit en

blygsam plats inom det allmänna skolväsendet, erfordras en avsevärd utvidgning

av denna verksamhet.

För egen del vill jag framhålla, att skolöverstyrelsen med sin nuvarande

organisation icke blott har svårigheter att tillräckligt snabbt handlägga

löpande skolorganisatoriska och andra administrativt betonade uppgifter

utan även och framför allt icke kan göra de positiva pedagogiska insatser,

som ankomma på den centrala tillsynsmyndigheten för vårt skolväsen.

Dessa svagheter i överstyrelsens organisation äro särskilt betänkliga under

den omdaning av skolväsendet, som nu pågår. Skolöverstyrelsens organisation

bör därför förstärkas utan ytterligare uppskov. Skolöverstyrelsesakkunnigas

förslag bör med vissa modifikationer kunna läggas till grund för

en sådan omorganisation. De sakkunnigas förslag innebär, att de nuvarande

läroverks- och folkskolavdelningarna inom överstyrelsen skulle ersättas av

ett jämförelsevis stort antal arbetsenheter, mellan vilka ärendena skulle

fördelas efter deras sakliga innehåll. Då gränserna mellan folkskolan och

högre skolor alltmer utsuddas, får tiden nu anses vara inne för en sådan

omläggning, vilken i princip godtagits av samtliga remissinstanser. I likhet

med statskontoret anser jag dock, att antalet arbetsenheter bör kunna begränsas.

Jag återkommer till denna fråga i det följande.

I likhet med statskontoret anser jag det nödvändigt att i nuvarande läge

i görligaste män begränsa den föreslagna personalförstärkningen. Härför

talar bland annat, att frågan om mellaninstanser inom skolväsendet ännu

icke lösts. Man torde nämligen få räkna med att vissa av de arbetsuppgifter,

som nu åvila skolöverstyrelsen, kunna överföras till mellaninstanserna.

Under alla omständigheter erfordras emellertid en effektiv central

tillsynsmyndighet inom skolväsendet särskilt med uppgift att genom positiva

insatser främja undervisningen och samordna de lokala skolmyndigheternas

arbete. Jag anser mig därför icke kunna begränsa personalförstärkningarna

till huvudsakligen den administrativa personalen utan kommer

även att förorda, att den pedagogiska personalen i viss mån utökas.

Skolöverstyrelsens ämbetsområde.

De sakkunniga ha icke ansett sig böra ingå på frågan om gränsdragningen

mellan de ämbetsområden, som ankomma på skolöverstyrelsen och

överstyrelsen för yrkesutbildning. I stort sett får emellertid, framhålla de

sakkunniga, skolöverstyrelsens ämbetsområde anses väl avvägt. I olika

sammanhang ha dock vissa jämkningar ifrågasatts.

Granskning av läroböcker. Sedan år 1938 gäller, att i regel

endast sådana läroböcker må antagas, som granskats av eu särskild av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 174-

Kungl. Maj:t tillsatt nämnd, statens läroboksnämnd, som har att upprätta

en förteckning över läroböcker, som godkänts av nämnden, läroboksförteckningen.

De sakkunniga föreslå, att läroboksgranskningen överflyttas till skolöverstyrelsen.

I yttrandena har förslaget i allmänhet tillstyrkts. Förslaget har dock av

olika skäl avstyrkts av statskontoret, statens läroboksnämnd, skolkommissionen

och Sveriges småskollärarinneförbund.

Daghem. F ör skolor. Betänkande om daghem och förskolor har

nu framlagts av 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården (SOU

1951:15). Beträffande den centrala tillsynen har kommittén framlagt alternativa

förslag, nämligen att denna antingen bibehålies hos socialstyrelsen

eller överflyttas till skolöverstyrelsen.

De sakkunniga föreslå, att tillsynen över den halvöppna barnavården

överflyttas till skolöverstyrelsen.

I yttrandena ha delade meningar rått om lämpligheten av att överflytta

tillsynen över daghem och förskolor från socialstyrelsen till skolöverstyrelsen.

Statskontoret har ansett att socialstyrelsen borde bibehålla sina nuvarande

åligganden. Skolöverstyrelsen borde dock biträda socialstyrelsen vid

tillsynen av förskoleseminarierna.

Socialstyrelsen avstyrker förslaget om överflyttande av tillsynen till

skolöverstyrelsen.

Skolöverstyrelsen har ansett att i nuvarande läge en överflyttning kunde

ske av dels förskoleseminarierna och dels de förskolor, som icke för närvarande

äro samorganiserade med institutioner av annat slag.

Kameral verksamhet. De sakkunniga ha ej ansett sig kunna

förorda annan utökning av skolöverstyrelsens kamerala verksamhet än ett

överflyttande till överstyrelsen av vissa anordningsärenden, vilka nu ankomma

på statskontoret och väsentligen avse statsbidrag till icke-statliga

skolor i Stockholm.

I yttrandena har förslaget i allmänhet tillstyrkts.

Folkbibliotek. Skolbibliotek. Bibliotekskonsulentinstitutionen

har varit knuten till skolöverstyrelsen alltsedan år 1919. Den är

organiserad som en fristående rotel, biblioteksroteln, med förste bibliotekskonsulenten

som chef.

De sakkunniga ha — under erinran om att folkbibliotekssakkunnigas i

ett den 11 juli 1949 framlagt betänkande föreslagit, att den centrala ledningen

av folkbiblioteksväsendet skulle förläggas till en självständig institution,

statens biblioteksbyrå — ansett sig kunna tillstyrka detta förslag,

men då detta förslag ännu icke upptagits till slutlig prövning likväl

räknat med att biblioteksroteln tills vidare skall ingå i skolöverstyrelsens

organisation.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 17J.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

I likhet med skolöverstyrelsesakkunniga anser jag skolöverstyrelsens

ämbetsområde vara i stort sett väl avvägt. I förevarande sammanhang

anser jag mig i varje fall endast böra taga ställning till de frågor om jämkningar

i ämbetsområdet, som upptagits av de sakkunniga.

Granskningen av läroböcker är av största betydelse för undervisningens

praktiska utformning, och jag anser det vara i och för sig naturligt, att

denna verksamhet skall ankomma på skolöverstyrelsen. Vissa remissmyndigheter

ha emellertid av olika skäl avstyrkt förslaget att överföra

granskningen av läroböcker till överstyrelsen. Skolkommissionen har framhållit

sambandet mellan läroböcker och studieplaner samt förordat, att

granskningen av bådadera hänskjutes till statens psykologisk-pedagogiska

institut, då detta i enlighet med riksdagens principbeslut utbygges. Vidare

må nämnas, att 1945 års lärobokskommitté beräknas avlämna sitt slutbetänkande

innevarande år. Dessutom är granskningen av läroböcker en

så omfattande och betydelsefull arbetsuppgift, att densamma i varje fall

icke torde böra överföras till skolöverstyrelsen, innan överstyrelsens nya

organisation vunnit viss stadga och erfarenheter därav föreligga. Med hänsyn

till det anförda är jag icke beredd att nu taga slutlig ställning till

frågan, vilken myndighet som skall handhava granskningen av läroböcker.

Tills vidare bör granskningen kvar ligga hos läro boksnämnden.

Beträffande daghem och förskolor ha såväl 1946 års kommitté för den

halvöppna barnavården som skolöverstyrelsesakkunniga betonat, att det

av praktiska skäl knappast låter sig göra att uppdela den centrala tillsynen

av dem på olika ämbetsverk. Skolöverstyrelsen åter har ansett, att tillsynen

av förskoleseminarier och av de förskolor, som icke äro samorganiserade

med andra institutioner, redan nu borde kunna överföras till överstyrelsen,

medan återstoden kvarlåge hos socialstyrelsen. För egen del vill

jag framhålla, att erfarenheterna från andra likartade områden visa, att

en uppdelning av den centrala tillsynen mellan olika ämbetsverk icke är

lycklig. Jag kan därför ej förorda, att tillsynen delas. Frågan om socialstyrelsen

eller skolöverstyrelsen bör vara tillsynsmyndighet har vid remissbehandlingen

besvarats olika. Då den halvöppna barnavården måste ha en

stark social betoning, och skolöverstyrelsen har ett krävande arbete med

att omdana vårt skolväsen, bör tillsynen åtminstone tillsvidare kvarligga

hos socialstyrelsen. Jag utgår från att i pedagogiska frågor erforderligt samarbete

äger rum mellan socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Framdeles

torde få övervägas, om överstyrelsen för detta ändamål bör förstärkas med

expertis på förskolor.

Den föreslagna mindre utvidgningen av skolöverstyrelsens kamerala

verksamhet till att omfatta de utanordningsärenden beträffande det allmänna

skolväsendet, väsentligen inom Stockholms stad, som nu ankomma

på statskontoret, har tillstyrkts i yttrandena. Jag biträder förslaget.

Förslaget att tillskapa ett nytt ämbetsverk för folkbiblioteksväsendet har

avstyrkts av statskontoret. Även i övriga remissyttranden har förslaget i

allmänhet avstyrkts eller tillstyrkts med vissa förbehåll. Därvid har bland

annat framhållits, att folkbiblioteksväsendet bör ha ett nära samband med

den allmänna folkbildningen samt att det ur organisatoriska synpunkter

är lämpligt, att skolbiblioteksärendena helt inordnas under skolöverstyrelsen.

Med hänsyn till vad som i remissyttrandena anförts, anser jag mig böra

förorda, att folk- och skolbiblioteken alltjämt sortera under skolöverstyrelsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 174-

Decentraliserad beslutanderätt.

Skolöverstyrelsesakkunniga ha ansett att en avlastning av överstyrelsens

arbetsbörda måste ske genom att delegera beslutanderätten i vissa grupper

av ärenden till lägre beslutsinstanser. De sakkunniga ha framlagt förslag

i ämnet.

Deyartementscliejen har anfört följande.

De sakkunnigas principiella inställning till en fortsatt decentralisering

av beslutanderätten inom överstyrelsens ämbetsområde har i allt väsentligt

lämnats utan erinran i remissyttrandena.

För egen del anser jag i likhet med de sakkunniga, att ytterligare decentraliseringsåtgärder

med fördel kunna vidtagas. De av de sakkunniga

framlagda förslagen ämnar jag efter närmare utredning snarast möjligt

upptaga till behandling. I nu förevarande sammanhang anser jag mig böra

beröra endast ett par av förslagen.

De sakkunniga förorda, att inrättandet av nya nybörjar avdelningar vid

allmänna läroverk och högre kommunala skolor bör ankomma på skolöverstyrelsen

i stället för på Kungl. Maj:t. Erforderliga begränsningar borde

därvid kunna av Kungl. Maj:t meddelas genom allmänna anvisningar i

regleringsbreven. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förslaget och framhållit,

att det under rådande starka elevtillströmning till de högre skolorna vore

nödvändigt, att rektorer och målsmän snarast möjligt, helst i mitten av

juni, finge besked om antalet nybörj aravdelningar. Först därefter vore det

möjligt att bestämma den minimipoäng, som skulle gälla som villkor för

intagningarna. Den nuvarande situationen, som medförde, att beslut kunde

lämnas först i juli eller augusti, bleve alltmer ohållbar och väckte irritation

hos rektorer och målsmän.

Med hänsyn till de av överstyrelsen påtalade olägenheterna med nuvarande

system anser jag mig böra tillstyrka de sakkunnigas förslag på

denna punkt.

Frågor om statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet och tjänstebostäder

för folk- och småskollärare samt om byggnadstillstånd till sådana

byggnadsarbeten prövas nu av Kungl. Maj:t. De sakkunniga förorda, att

beslutanderätten härutinnan skall delegeras till skolöverstyrelsen respektive

arbetsmarknadsstyrelsen inom vissa av Kungl. Maj:t efter riksdagens

medgivande fastställda kvoter. Förslaget har tillstyrkts av skolöverstyrelsen

och arbetsmarknadsstyrelsen. Statskontoret har avstyrkt förslaget, då

statsbidrag utmätes efter en inom vissa gränser företagen skälighetsprövning

och bidragen uppgå till betydande belopp. Frågan om en översyn avgällande

bestämmelser om statsbidrag till byggnader m. m. inom folkskoleväsendet

är avsedd att hänskjutas till utredning av särskilda sakkunniga.

Med hänsyn härtill är jag icke beredd att nu föreslå någon ändring i sättet

för handläggning av ifrågavarande ärenden.

Skolöverstyrelsens arbetsenheter och ledamöter m. m.

Skolöverstyrelsesakkunniga föreslå, att läroverksavdelningen och folkskolavdelningen

ersättas av flera arbetsenheter, mellan vilka ärendena fördelas

efter sakinnehåll. De nya verksavdelningarna skulle i görligaste mån

täcka slutna arbetsområden och i sin tur indelas på sådant sätt, att skilda

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 174.

7

skolstadier om möjligt motsvarades av skilda arbetsenheter. Enligt de sakkunnigas

förslag skulle verket indelas i följande 6 avdelningar och 5 fri
-

stående rotlar.

Undervisningsavdelningen ................

U

Ledamöter

5

Byrådirektörer

m. m.

Försöksavdelningen......................

F

2

1,5

Lärarutbildningsavdelningen ..............

L

2

Byggnads- och planeringsavdelningen......

B

3

2

Organisations- och personalavdelningen ....

0

3

1

Skolhygienroteln ........................

H

1

Socialroteln.............................

S

1

Folkbildningsroteln ......................

Fb

1

1

Folkbiblioteksroteln......................

Bi

1

Utredningsroteln ........................

Ur

1

1

Kansliavdelningen .......................

K

2

Summa

22

6,5

Varje avdelning skulle förestås av en avdelningschef och varje ledamot

inom en avdelning, inberäknat avdelningschefen, skulle förestå en rotel.

Inom försöksavdelningen skulle 1 byrådirektör förestå avdelningens

kansli. Denne borde om möjligt vara skolman med praktisk erfarenhet av

skolorganisatoriskt och skoladministrativt arbete och även vara i stånd

att biträda vid organiserandet av avdelningens utåtriktade verksamhet,

konsulent-, fortbildnings- och publiceringsverksamhet i samband med försöksarbetet.

Den halva byrådirektörstjänsten skulle avses för praktisk

yrkesutbildning. Innehavaren skulle i övrigt tjänstgöra inom överstyrelsen

för yrkesutbildning, som helt skulle avlöna honom.

Inom byggnads- och planeringsavdelningen skulle den ene byrådirektören

vara en administrativ kraft och den andre (extra föredragande) en pedagog

med erfarenhet om skolbyggnadsfrågor.

Byrådirektören inom organisations- och personalavdelningen skulle vara

en administrativ kraft med uppgift i första hand att behandla frågor om

organiserandet av övningslärartjänster.

Inom folkbildningsroteln skulle inrättas en tjänst som folkhögskolinspektör

och konsulent för allmän folkbildning i lönegrad Ce 31.

Byrådirektören inom utredningsroteln skulle förestå skolöverstyrelsens

statistiska kontor.

Departementschefen har beträffande de stora dragen av organisationsförslaget

anfört följande.

I likhet med de sakkunniga förordar jag, att de nuvarande läroverksoch

folkskolavdelningarna ersättas av arbetsenheter, mellan vilka ärendena

fördelas efter sakinnehåll. Försöksavdelningen och administrativa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 174-

avdelningen böra bibehållas med väsentligen samma arbetsuppgifter som

nu. De sakkunniga ha föreslagit, att inom arbetsenheterna ärendena i viss

mån skulle uppdelas efter skolform. Häremot har skolkommissionen framställt

vissa erinringar. I detta sammanhang anser jag mig endast böra taga

ställning till de stora dragen av omorganisationen. Ärendenas fördelning

inom en arbetsenhet torde i regel böra få avgöras av skolöverstyrelsen i

samband med reformens genomförande. Jag utgår från att denna fördelning

successivt kan behöva ändras i den mån enhetsskolan genomföres.

Mot organisationsförslaget ha både statskontoret och statens lönenämnd

riktat den invändningen, att verket komme att bli uppdelat i ett väl stort

antal arbetsenheter. Jag finner denna invändning vara i viss mån befogad

och vill därför förorda, att någon särskild lärarutbildningsavdelning icke

inrättas. Då frågor om lärarutbildning ha ett nära samband med övriga

undervisningsfrågor, förordar jag, att de hänskjutas till den föreslagna

undervisningsavdelningen. Framdeles torde få prövas, om de tilltänkta

lärarhögskolorna skola sortera direkt under skolöverstyrelsen eller om de

skola intaga en mera självständig ställning i likhet med andra högskolor

samt om lärarutbildningen på det husliga området skall överflyttas från

skolöverstyrelsen till överstyrelsen för yrkesutbildning.

Den tilltänkta lärarutbildningsavdelningen skulle även handlägga frågor

om behörighet för rektorer och lärare. Dessa frågor böra möjligen hellre

handläggas inom den av mig i det följande föreslagna organisationsavdelningen

än inom undervisningsavdelningen. Det torde få ankomma på skolöverstyrelsen

att med ledning av erfarenheten taga ställning härtill.

Jag har i det föregående icke ansett mig kunna tillstyrka, att tillsynen

av den halvöppna barnavården förlägges till skolöverstyrelsen. Denna arbetsuppgift

skulle enligt de sakkunniga ankomma på socialroteln. Denna

kommer alltså redan härigenom att få mindre omfattande arbetsuppgifter.

Då de övriga för roteln avsedda arbetsuppgifterna äro av disparat natur

och till omfattningen för närvarande icke motivera tillskapandet av en

särskild arbetsenhet, kan jag ej tillstyrka inrättandet av en socialrotel. I

stället förordar jag, att nämnda arbetsuppgifter fördelas på andra arbetsenheter

efter deras sakinnehåll. Sålunda böra anstalter för blinda, döva

och sinnesslöa sortera under undervisningsavdelningen. Frågor om den

psykiska barna- och ungdomsvården samt om Ericastiftelsen böra hänföras

till skolhygienroteln, då överstyrelsens läkare äga stor sakkunskap i

dessa frågor. Huruvida frågor om skolhem och internat böra sortera under

skolhygienroteln eller organisationsavdelningen, torde få prövas av skolöverstyrelsen

i samband med genomförandet av reformen. Frågor om yrkesvägledning

böra såsom skolkommissionen förordat handläggas på försöksa

vdelningen. Olika skolsociala frågor, såsom frågan om skolmåltider, skolkuratorsverksamhet

och skolungdomens fritidssysselsättning, böra hänföras

till organisationsavdelningen.

I anledning av tillsynskommitténs betänkande har väckts frågan, om tillsynen

av de bildbara sinnesslöa borde överflyttas från skolöverstyrelsen

till annat ämbetsverk. Denna fråga torde få prövas i annat sammanhang.

Jag räknar emellertid med att nämnda tillsyn åtminstone tillsvidare skall

ankomma på skolöverstyrelsen.

Beträffande de olika arbetsenheternas organisation anför departementschefen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 174- 9

Undervisnings av delningen skall enligt de sakkunniga handlägga

pedagogiska frågor vid samtliga skolformer under överstyrelsen, bortsett

från vissa specialskolor. Enligt vad jag nyss förordat skall avdelningen

därjämte handlägga frågor om lärarutbildning och abnormundervisning.

Avdelningen skall ha det allmänna ansvaret för verksamheten vid skolorna,

samtidigt som speciella skolorganisatoriska och andra administrativa frågor

i möjligaste mån hänskjutas till andra arbetsenheter. Genom en sådan

anordning torde, så långt det är möjligt, vinnas ett av huvudsyftena med

reformen, nämligen att överstyrelsen sättes i stånd att mer än nu ägna sig

åt pedagogiska frågor. Emellertid vill jag i likhet med de sakkunniga framhålla,

att undervisningsavdelningens ledamöter och övriga pedagogiska

personal i viss utsträckning måste deltaga i beslut i ärenden, som ankomma

på andra arbetsenheter. Sålunda böra de tillkallas vid tjänstetillsättningar,

som röra det ämne eller den skolform, varom de äga speciell sakkunskap.

Liknande gäller i fråga om exempelvis inrättande av en ny gymnasielinje

eller frågor om skolväsendets lokala organisation.

I anledning av vad skolöverstyrelsen anfört, vill jag uttala, att avdelningens

ledamöter böra samtliga deltaga i avgörandet av ärenden av större

vikt inom avdelningen, även om dessa avse en speciell skolform eller ett

speciellt ämne. Endast därigenom vinnes garantier för att avdelningens

ledamöter få den allmänna överblicken över hela skolväsendet, som särskilt

under nuvarande omdaningsskede är betydelsefull. Även chefen för folkbildningsroteln

bör deltaga i avdelningens plenarsammanträden för att berika

dessa med synpunkter från arbetet inom den allmänna folkbildningen.

Dessa sammanträden bliva tidskrävande, men organisationen är upplagd

på sådant sätt, att ansvaret för löpande arbetsuppgifter i största möjliga

utsträckning lagts på andra arbetsenheter eller på administrativa tjänstemän

mom avdelningen. Den pedagogiska inspektionen bör till största delen

falla på ledamöter och övrig pedagogisk personal inom denna avdelning.

De sakkunniga ha för undervisningsavdelningen föreslagit 5 ledamöter

och statskontoret 6, varvid dock statskontoret räknat med att lärarutbildningsavdelningen

och socialroteln skulle ingå i avdelningen. Jag har för

egen del förordat, att avdelningen skall utvidgas med lärarutbildnings- och

abnormundervisningsfrågor. På avdelningen bör finnas ett ganska stort

antal ledamöter, som företräda sakkunskap i olika ämnen och om skilda

skolformer. Endast under denna förutsättning kan avdelningen fungera

som den centrala pedagogiska instansen för hela det allmänna skolväsendet.

Därtill kommer, att avdelningschefen huvudsakligen torde få ägna sin tid

åt att sammanhålla verksamheten och mottaga föredragning från andra

rotlar inom avdelningen. Hans egen rotel kan därför ej belastas med mera

omfattande arbetsuppgifter. Med hänsyn till det anförda förordar jag, att

till avdelningen knytas 7 ledamöter, inberäknat avdelningschefen. Huru

arbetsuppgifterna skola fördelas mellan avdelningens rotlar bör, som jag

tidigare anfört, få ankomma på skolöverstyrelsen att bestämma. Under avdelningen

kommer att sortera ett stort antal inspektörer och konsulenter.

Det torde ej kunna undvikas, att de administrativa arbet suppgift erna inom

en så stor avdelning bli ganska omfattande. Jag förordar därför, att till

denna avdelning knytes en administrativ byrådirektör med uppgift att sammanhålla

avdelningens administrativa arbete.

O r ga. n i s a t i o n s a v d e I n inge n. Till den föreslagna organisations-

och personalavdelningen skall enligt de sakkunniga förläggas flertalet

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 174-

löpande ärenden, som nu tynga läroverks- och folkskolavdelningarna. Avdelningschefen

bör enligt min mening besitta goda administrativa kvalifikationer.

Till befattningen bör kunna komma i fråga en skolman, som

fyller dessa krav, eller en administrativ kraft. Jag har förut föreslagit, att

till avdelningen även skulle hänföras skolsociala frågor. Dessa böra sammanhållas

av en befattningshavare med pedagogisk utbildning i byrådirektörs

ställning. Någon administrativ byrådirektörstjänst synes mig icke erfordras

på avdelningen. För den föreslagna organisations- och personalavdelningen

böra avdelas en avdelningschef och två ledamöter.

Beträffande organisationen av byggnads- och planeringsavdelningen

anser jag mig icke böra förorda, att granskningen av byggnadsritningar

avseende allmänna läroverk uteslutande sker inom avdelningen. Granskningen

bör liksom nu ske i samråd med byggnadsstyrelsen. Beträffande

folkskolebyggnader sker granskningen enbart inom skolöverstyrelsen, där

ej överstyrelsen i viss fråga inhämtar yttrande från byggnadsstyrelsen. I

skolbyggnadsfrågor bör överhuvudtaget ett nära samarbete äga rum mellan

byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen särskilt rörande den byggnadstekniska

utvecklingen och stadsplaneringar. Inom överstyrelsen bör efter

omorganisationen huvudvikten beträffande skolbyggnader läggas på skolorganisatoriska

och programmässiga frågor. Även för detta arbete erfordras

emellertid biträde av inom överstyrelsen arbetande arkitekter. Frågan

om samarbetet mellan byggnadsstyrelsen och överstyrelsen torde få upptagas

till närmare prövning, sedan 1947 års byggnadsstyrelseutredning

framlagt sitt betänkande.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle inom avdelningen finnas 3 ledamöter

och 2 byrådirektörer. Avdelningen motsvarar folkskolavdelningens byggnadsrotel,

där nu 2 undervisningsråd tjänstgöra. Den skulle dock utökas

med de högre skolornas byggnadsfrågor och vissa organisations- och indelningsärenden.

För egen del vill jag först framhålla, att frågor om planläggning av skolväsendets

lokala organisation ha ett nära samband med de organisationsfrågor,

som skola handläggas inom den föreslagna organisations- och personalavdelningen.

Om arbetsenheten för byggnadsfrågor icke skall bilda en

självständig avdelning, bör den därför lämpligen ingå som en enhet under

organisations- och personalavdelningen men liksom nu med en mera självständig

ställning än flertalet andra rotlar. Jag anser mig böra förorda denna

lösning. Denna utvidgade avdelning bör då benämnas enbart organisationsavdelningen

och roteln för byggnads- och planeringsärenden benämnas

planeringsrot eln.

Principiella skäl tala enligt min mening för att till denna rotel knytes

endast en ledamot, som svarar för rotelns hela verksamhet, och jag anser

mig böra förorda en dylik anordning. För sina betydelsefulla arbetsuppgifter

bör emellertid roteln disponera väl kvalificerad personal. Jag föreslår

därför att på roteln inrättas 1 administrativ byrådirektörst jänst och

2 dylika tjänster avsedda för skolmän med erfarenhet i skolbyggnadsfrågor.

Till organisationsavdelningens planeringsrotel bör arkitektkontoret

knytas.

Skolhygienroteln. Att skolhälsovården och därmed sammanhängande

frågor handläggas på en från avdelningarna fristående rotel synes

mig naturligt. Jag anser, att även dessa fristående mindre arbetsenheter

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 174-

böra benämnas rotlar. Ett av medicinalstyrelsen framlagt förslag, att

förste provinsialläkarna i fråga om skolhälsovården skola underställas skolöverstyrelsen,

finner jag beaktansvärt. Jag är dock ej beredd att nu taga

ställning till denna fråga.

I flera yttranden har framhållits det nära sambandet mellan den allmänna

folkbildningen och folkbiblioteken. Jag förordar, att de föreslagna

folkbildnings- och folkbiblioteksrotlarna sammanslås till en fristående

arbetsenhet. Då även skolbiblioteken böra sortera under arbetsenheten,

bör den benämnas folkbildnings- och biblioteksroteln.

Under rotelchefen bör finnas en byrådirektör, som handlägger biblioteksärendena.

Denne bör även svara för skolöverstyrelsens eget bibliotek. Skolöverstyrelsen

har förordat, att den nuvarande arvodesbefattningen som

folkhögskolinspektör, tillika konsulent för allmän folkbildning, tillsvidare

får bibehållas men förstärkas genom viss nedsättning i tjänstgöringsskyldigheten

som rektor m. in. För egen del vill jag förorda detta förslag.

Försöksav delningen har redan beslutats av 1951 års riksdag.

Dess personalorganisation är dock ännu ej fullständig. För närvarande är

det särskilt angeläget, att avdelningens expertis för förberedande yrkesutbildning

förstärkes. Särskilda utskottet vid 1950 års riksdag har uttalat,

»att den praktiska utbildningen i försöksverksamheten icke kan få träda

tillbaka för den teoretiska». Vid 1951 års riksdag har statsutskottet (utlåtande

nr 167, s. 29) förutsatt, att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet

riktad på frågan om behovet av en starkare representation för den praktiska

utbildningen inom försöksavdelningen. Arbetet med denna gren av

försöksverksamheten kommer att ställa stora krav på skolöverstyrelsen. De

sakkunnigas förslag, att denna verksamhet skulle förestås, av en byrådirektör

anställd på halvtid inom skolöverstyrelsen synes icke vara tillfyllest.

För min del förordar jag, att för ändamålet inrättas en ledamotstjänst

i stället för nämnda byrådirektörstjänst. På denna ledamot skulle

även ankomma att handlägga frågor om yrkesvägledning. För avdelningen

föreslås alltså 3 ledamotstjänster. Mellan dem bör arbetet fördelas väsentligen

efter sitt sakliga innehåll. Avdelningens kansli bör liksom för närvarande

förestås av en förste byråsekreterare.

Med inrättande av en särskild utred ningsrotel torde tills

vidare böra anstå.

Den administrativa avdelningen skulle enligt de sakkunniga

bibehållas i väsentligen oförändrat skick, dock med undantag för

frågor om verkets inre organisation. De sakkunniga föreslå benämningen

kansliavdelning. Då även kamerala uppgifter skulle hänföras till avdelningen,

bör den alltjämt benämnas administrativa avdelningen. Dess båda

ledamöter ha en synnerligen stor arbetsbelastning. Då det iir av största

vikt, att avdelningen förstärkes med en högt kvalificerad administrativ

kraft särskilt med tanke på det omfattande arbete med avgivande av författningsförslag,

som åvilar skolöverstyrelsen, förordar jag, att avdelningen

förstärkes med en byråchef stjänst. Inom avdelningen skulle alltså

finnas 3 ledamöter. Statistiska kontoret bör sortera under avdelningen och

dess chef bör vara förste aktuarie i lönegrad 29. Till avdelningen böra

även hänföras frågor om verkets inre organisation.

Jag är icke beredd att nu förorda någon höjning av årsarvodena till lckmannarepresentanterna

i skolöverstyrelsen.

1 eu särskild sammanställning i förevarande proposition (s. 45) redovisas

överstyrelsens nuvarande organisation samt de förslag till skolöver
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 17Jf.

styrelsens organisation, som framlagts av departementschefen, de sakkunniga

och statskontoret. Utskottet får hänvisa till denna sammanställning.

Verksledning.

De sakkunniga framhålla, att den föreslagna ökningen av antalet avdelningar

och motsvarande arbetsenheter kommer att ställa större anspråk på

verkschefens medverkan vid handläggning av ärenden, som äro gemensamma

för nämnda arbetsenheter. Inrättades en överdirektörstjänst,

kunde åtskilliga dylika ärenden hänskjutas till överdirektören.

Denne borde vara ställföreträdare för generaldirektören och följa överstyrelsens

verksamhet i dess helhet samt fullgöra inspektioner av kvalificerad

art.

I yttrandena har överdirektörstjänsten i allmänhet tillstyrks. Statskontoret

har dock avstyrkt tjänsten.

Departementschefen har ansett sig icke böra förorda inrättande av eu

överdirektörstjänst. I stället förordar han, att en avdelningschef förordnas

till generaldirektörens ställföreträdare och tillerkännes ställföreträdararvode

utöver löneförmåner som avdelningschef.

övrig pedagogisk personal.

I följande uppställning redovisas den pedagogiska personal, som föreslås

av departementschefen, samt samma personal enligt de sakkunnigas förslag.

Till jämförelse har även medtagits motsvarande nuvarande personal.

I uppställningen ingå ej ledamöter och byrådirektörer.

Befattning

Departements-

chefen

De sakkun- niga1)

Nu

Amneskonsulentcr.................

4

8

Gymnastikkonsulenter..............

2

3

2

Konsulenter för hemkunskap och skolmåltids- verksamhet...................

2

27»

2

Konsulenter i teckning..............

1

llA

Vs

Konsulenter i musik...............

7»

i''A

7»

Konsulenter i manlig slöjd...........

1

17*

73

Konsulenter i kvinnlig slöjd...........

1

17»

73

Lågstadiekonsulent...............

—

i

—

Hjälpundervisningskonsulent...........

1

i

7»

Inspektör för sinnesslöundervisningen.....

1

i

7*

Konsulent för sinnesslöundervisningen.....

—

7*

—

Inspektör för blindundervisning.........

V*

7*

74

Inspektör för dövstumundervisning.......

7*

74

74

Filmkonsulent.................

''A

l

74

Skolpsykolog....................

i

l

Konsulenter för studieplaner m. m.......

3

3

3

Konsulenter för allmän folkbildning......

2

1

2

Folkhögskolinspektör...............

‘A

74

Summa

19+sA+3A

26 + 6A + ,A

9+V»+4A+V4

*) De sakkunniga ha i stället för en arvodesbefattning som folkhögskolinspektör förordat en

heltidstjänst som folkhögskolinspektör och konsulent för allmän folkbildning, vilken redovisats

förut såsom byrådirektör. Vidare ha de föreslagit en tjänst som inspektör och en tjänst som

konsulent för förskolor och daghem.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 174-

Hjälpskolekonsulent. Inspektör och konsulent

för si nn e s sl ö undervisningen. För närvarande finnes inom

skolöverstyrelsen en ordinarie heltidstjänst som hjälpskolekonsulent och inspektör

för sinnesslöundervisningen.

De sakkunniga framhålla, att antalet lärjungar i hjälpklasser ökat från

4 151 läsåret 1940/41 till 8 954 läsåret 1949/50. Behovet av hjälpklassundervisning

är dock avsevärt större. Enligt verkställda uppskattningar

erfordras hjälpklassundervisning för i medeltal 4 procent av barnantalet,

d. v. s. för läsåret 1949/50 för 24 000 lärjungar. När kommunsammanslagningen

genomförts, torde hjälpklasser kunna anordnas i större utsträckning

än nu. Skolöverstyrelsens möjligheter att göra en positiv insats på detta

viktiga område äro med nuvarande personalorganisation ej tillräckliga.

De sakkunniga förorda därför inrättande av en heltidstjänst som hjälpskolekonsulent.

Beträffande sinnesslöundervisningen framhålla de sakkunniga, att

denna ännu ej utbyggts i tillräcklig omfattning. Enligt 1946 års hjälp- och

särklassutredning (SOU 1947: 69 s. 38) motsvarade det förefintliga platsantalet,

omkring 2 500, endast 0,4 procent av skolbarnsmaterialet, medan

antalet platser borde utökas till åtminstone 1 procent av barnantalet.

Tillsynskommittén har i sitt den 14 april 1951 avgivna betänkande i

ämnet förordat, att tillsynen över ifrågavarande sinnesslöanstalter alltjämt

skulle kvarligga hos skolöverstyrelsen, dit även den medicinskt-psykiatriska

inspektionen av anstalterna borde överflyttas.

Skolöverstyrelsesakkunniga framhålla, att dessa anstalter böra inspekteras

varje eller åtminstone vart annat år. Om en sådan inspektion skall

bli av verkligt värde, måste den för varje anstalt kräva flera dagar. Inspektionen

bör avse icke blott undervisningen utan även och icke minst de

intagnas vård och behandling i övrigt. Akterna för eleverna böra genomgås,

och det bör undersökas, vilka elever som alltjämt böra vara inskrivna på

sinnesslöanstalt, och vilka elever, som lämpligen böra försöksutskrivas,

definitivt utskrivas eller överföras till annan vårdform. Verkställda testningar

böra kontrolleras och de som utsetts att testa, böra erhålla råd och

anvisningar. Utöver inspektionerna har överstyrelsen att handlägga ett

stort antal ofta svårbedömda frågor berörande ifrågavarande sinnesslöanstalter,

såsom verksamhetens organisation inom de olika landstingsområdena

samt byggnadsfrågor. Överstyrelsen bör även svara för utbildning

och fortbildning av anstalternas lärare och personal.

Om den avsedda intensifieringen av den statliga tillsynen på förevarande

område skall komma till stånd, måste enligt de sakkunniga bland annat den

fackutbildade personalen inom överstyrelsen avsevärt förstärkas. De sakkunniga

föreslå, att för ändamålet inrättas dels en heltidstjänst som inspektör

för sinnesslöundervisningen dels en halvtidstjänst som konsulent för

sinnesslöundervisningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 174.

Statskontoret avstyrker varje utökning av den pedagogiska personalen

inom överstyrelsen för ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har beträffande behovet av pedagogisk personal

bland annat anfört följande.

De rent pedagogiska arbetsuppgifterna inom överstyrelsen ha hittills

huvudsakligen ankommit på undervisningsråden, bortsett från pedagogiska

frågor beträffande övningsämnen och viss specialundervisning. Överstyrelsen

har också i jämförelse med andra ämbetsverk ett stort antal

ledamöter. Detta föranledes av behovet av befattningshavare i ledamots

ställning för allmänna inspektioner av det stora antalet skolor under överstyrelsens

inseende men även av nödvändigheten att bjuda sådana löneförmåner,

att till verket kunna förvärvas framstående pedagoger bland

rektorer och andra skolledare.

Jag har tidigare föreslagit, att antalet pedagoger bland ledamöterna

skulle inskränkas från 17 till 15. I sistnämnda antal ingår emellertid en

föreslagen ny ledamotstjänst för förberedande yrkesutbildning. Minskningen

av de pedagogiska ledamöternas antal är avsedd att i viss mån

kompenseras av att administrativt betonade ärenden i större utsträckning

skulle anförtros kvalificerade administrativa befattningshavare. Denna

omläggning kan dock knappast helt kompensera nämnda minskning av den

ledande pedagogiska personalen. I varje fall torde någon nämnvärd förstärkning

av verkets kapacitet som pedagogisk centralinstans icke åstadkommas.

Det allmänna skolväsendets snabba tillväxt och pågående omdaning av

undervisningen ställa allt större anspråk på pedagogiska insatser från skolöverstyrelsens

sida. Den erforderliga förstärkningen bör enligt min mening

ske genom inrättande av pedagogiska tjänster i lägre löneställning än ledamot.

De tjänster, som de sakkunniga i detta hänseende föreslagit, anser

jag önskvärda och av betydelse för utvecklingen av vårt skolväsen. I nuvarande

läge nödgas jag dock verkställa vissa beskärningar i de sakkunnigas

förslag. De i yttrandena, framställda önskemålen om ytterligare utökning

av den pedagogiska personalen anser jag mig icke kunna förorda.

Beträffande de olika pedagogiska befattningarna har departementschefen

anfört bland annat följande.

Ämneskonsulenter. Jag vill framhålla, att det är nödvändigt,

att överstyrelsen förstärkes med personal med fackutbildning i visst eller

vissa teoretiska ämnen. Dessa konsulenter böra givetvis genom besök vid

skolor av olika skolformer skaffa sig kännedom om undervisningens bedrivande

och därvid lämna råd och anvisningar. Detta bör emellertid utgöra

endast en del av deras arbete. Utav större vikt är, att de i sina ämnen

anordna auskultationsdagar, leda kurser för lärare, utarbeta studieplaner

och anvisningar, taga initiativ för tillskapande av goda läroböcker samt

på annat sätt främja undervisningen. Deras verksamhet kommer att bli

särskilt betydelsefull under rådande lärarbrist, då de böra ägna särskild

uppmärksamhet åt att individuellt eller vid auskultationsdagar m. in.

handleda lärare, som ej ha föreskriven lärarutbildning. Vad de sakkunniga

föreslagit beträffande ämneskonsulenternas arbetsuppgifter kan jag biträda.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 174-

I nuvarande läge och innan närmare erfarenhet vunnits, kan jag dock ej

förorda inrättandet av mer än fyra heltidstjänster för ämneskonsulenter

med rätt för skolöverstyrelsen att dela heltidstjänst i halvtidstjänster. Till

en början torde förordnande på ämneskonsulenttjänst böra kunna meddelas

för ett eller två år, om så skulle visa sig lämpligt.

Jag förutsätter emellertid, att nuvarande ordinarie och icke-ordinarie

undervisningsråd få kvarstå i tjänst. De föreslagna ämneskonsulenttjänsterna

och pedagogiska byrådirektörstjänsterna böra få tillsättas endast

i den mån övertaliga ledamöter avgå.

Konsulenter i övningsämnen. Enligt min mening är det särskilt

angeläget, att konsulentorganisationen förstärkes i de ämnen, där skolöverstyrelsen

nu endast har deltidsanställda konsulenter. Jag förordar, att

en heltidstjänst som konsulent inrättas i vart och ett av ämnena teckning,

manlig slöjd och kvinnlig slöjd. I övrigt kan jag i nuvarande läge ej förorda

ytterligare utökning av konsulentorganisationen i övningsämnen. Jag

utgår emellertid från att kvalificerad administrativ personal i största möjliga

utsträckning får övertaga eller biträda vid administrativt betonade

arbetsuppgifter, som ankomma på konsulenterna. Konsulenterna i hushållsgöromål

torde böra benämnas konsulenter för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet.

Framkomna förslag att skilja konsulentverksamheten i

hemkunskap från skolmåltidsverksamheten anser jag mig icke kunna biträda.

Med inrättandet av en tjänst som lågstadiekonsulent torde

tills vidare böra anstå.

Hjälpskolekonsulent. Inspektör för sinnesslöundervisningen.

För närvarande finnes en heltidsanställd hjälpskolekonsulent

och inspektör för sinnesslöundervisningen. De sakkunniga

föreslå inrättandet av en heltidstjänst som hjälpskolekonsulent och en

heltidstjänst som inspektör för sinnesslöundervisningen jämte en halvtidstjänst

som konsulent för samma undervisning.

Hjälpklassundervisningen har avsevärt ökat i omfattning det senaste

decenniet, och efter kommunreformen torde hjälpklasser kunna inrättas i

större utsträckning även på landsbygden. Jag förordar därför, att en heltidstjänst

som hjälpundervisningskonsulent inrättas. Beträffande sinnesslövården

har tillsynskommittén i ett nu avgivet betänkande förordat betydande

förstärkningar av tillsynspersonalen. Frågan om tillsynens ordnande torde

få prövas i annat sammanhang. I varje fall erfordras emellertid en heltidstjänst

som inspektör för sinnesslöundervisningen. Jag förordar, att en sådan

tjänst inrättas. Däremot kan jag nu ej förorda någon konsulenttjänst för

sinnesslöundervisningen.

Personal med speciell fackutbildning.

Departementschefens förslag innebär, att en arvodesanställd arkitekt

utbytes mot en heltidstjänst, att en ingenjörstjänst inrättas på planeringsroteln

för vissa byggnadstekniska arbetsuppgifter, samt att två konsulenter

för yrkesvägledning, som nu äro anställda inom arbetsmarknadsstyrelsen,

få en del av sin tjänstgöring förlagd till skolöverstyrelsen. De

skulle dock helt avlönas från arbetsmarknadsstyrelsen. I övrigt föreslås

ej någon ändring i förevarande personalorganisation.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 174

Högre administrativ personal.

Antalet förste byråsekreterare inom skolöverstyrelsen enligt gällande

personalstat, de sakkunnigas, statskontorets och departementschefens förslag

framgår av följande uppställning.

Förste byråsekreterare

i lönegrad

29

27

Summa

gällande personalstat..........

........ 4

3

7

de sakkunniga ...............

........ 9

10

19

statskontoret ................

........ 8

5

13

departementschefen ...........

........ 7

7

14

Antalet byråsekreterare och amanuenser inom skolöverstyrelsen dels år

1950, dels den 1 januari 1952, dels ock enligt de sakkunnigas och departe
-

mentschefens förslag framgår av följande uppställning.

Befattning

År 1950

>/i 1952

De sak- kunniga

Departements-

chefen

byråchefer ............

2

2

2

3

byrådirektörer .........

2

2

förste byråsekreterare . .

byråsekreterare och

6

8

19

14

amanuenser .........

____ 41,5

44

37,5

35

Summa 49,5

54

60,5

54

Biträdespersonal. Expeditionsvakter m. m.

Av följande uppställning framgår

biträdespersonal

en år 1950,

den 1 januari 1952 samt

enligt de sakkunnigas och departementschefens

förslag.

År 1950

Vi 1952

De sak- Departe-

kunniga mentschefen

kansliskrivare

2

2

7

5

kontorister

2

3

7

10

kanslibiträden

33,75

32,5

37,5

27

kontorsbiträden

35

34

40

43

Summa

72,75

71,5

91,5

85

Departementschefen har vidare ansett att en materialförvaltare

erfordras inom överstyrelsen. Antalet expeditionsvakter

föreslår departementschefen till 10, varav en förste expeditionsvakt.

Utöver den nuvarande kamrerartjänsten erfordras enligt departementschefen

en kassörstjänst. En kontorsskrivartjänst

på biblioteksroteln och en registratortjänst för verkets

största registratorsexpedition böra bibehållas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 174-

Anställningsform och löneställning för vissa

befattningshavare.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Frågan om löneställningen för skolöverstyrelsens personal har ännu ej

behandlats av 1949 års tjänsteförteckningskommitté. Bortsett från biträdespersonalen

är jag därför icke beredd att nu taga slutlig ställning till

personalens löneställning. Tills vidare böra redan inrättade tjänster i regel

bibehålla sin nuvarande lönegradsplacering och för de nya tjänster, som

föreslås, bör väljas en lönenivå, som ej föregriper tjänsteförteckningskommitténs

blivande förslag.

I fråga om generaldirektörens lönegradsplacering är jag icke

beredd att nu föreslå någon ändring. Tjänsten bör alltså bibehållas i lönegrad

Cpl9. Den avdelningschef, som förordnas som generaldirektörens

ställföreträdare, bör tillerkännas ett befattningsarvode om 1 500 kronor

för år utöver löneförmåner som avdelningschef.

För överstyrelsens ledamöter förordar jag en placering i lönegrad

Ca 37. Avdelningscheferna torde böra få uppbära befattningsarvoden om

1 500 kronor för år.

Försöksavdelningens ledamöter böra dock ej beredas ordinarie anställning.

Jag förordar, att dessa ledamöter anställas tills vidare för viss tid

i lönegrad Ce 37. Avdelningschefen bör dessutom äga uppbära befattningsarvode

om 1 500 kronor för år i denna egenskap.

Skolöverläkaren torde åtminstone tills vidare böra bibehålla sin

nuvarande lönegradsplacering i Cp 13.

Jag har tidigare föreslagit 6 byrådirektörst jänster, varav två

för administrativa uppgifter, en för biblioteksfrågor, en för skolsociala frågor

och två för byggnads- och planeringsfrågor. I nuvarande läge anser jag

mig böra föreslå lönegrad 31 för alla dessa tjänster. Under erinran om att

jag i det föregående föreslagit, att tjänsten som förste bibliotekskonsulent

i Ca 30 skulle ombildas till byrådirektörstjänst förordar jag nu, att denna

byrådirektörstjänst ävensom en administrativ byrådirektörstjänst inrättas

som ordinarie. De övriga böra tills vidare vara extra ordinarie.

Vidare förordar jag, att ämnes konsulen terna få uppbära arvode

och övriga. förmåner, som motsvara avlöningsförmåner efter den

löneklass, vars nummer med tre enheter överstiger numret å den löneklass,

1 vilken vederbörande eljest är placerad. För halvtidsanställd ämneskonsulent

bör arvodet motsvara hälften av arvodet till heltidsanställd konsulent.

År vederbörande icke placerad i dylik löneklass eller är han rektor,

bör dock arvodet fastställas av Kungl. Maj:t.

Frågan om den framtida anställningsformen för konsulenterna i

övningsämnen torde 1''å prövas av tjänsteförteckningskommittén.

Tillsvidare böra nuvarande heltidsanställda konsulenter bibehålla sin lönegradsplacering.

Förste gymnastikkonsulenten och gymnastikkonsulenten

böra alltså alltjämt tillhöra lönegrad Ca 30 respektive Ca 20 samt förste

konsulenten för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet lönegrad Ce 20.

Konsulenten för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet bör placeras i

lönegrad Ce 24 i stället för nu Cg 24. De av mig föreslagna heltidstjänsterna

för konsulenter i teckning, manlig slöjd och kvinnlig slöjd böra hänföras till

lönegrad Ce 20. Musikkonsulentens arvode torde böra utgå med oförändrat

belopp, 3 400 kronor.

2 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1052. 6 saml. Nr 17)+.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 174-

Hjälpundervisningskonsulenten och inspektören

för sinnesslöundervisningen böra hänföras till lönegrad

Ce 24 respektive Ce 26. Den nuvarande befattningen som hjälpskolekonsulent

och inspektör för sinnesslöundervisningen bör samtidigt föras på

övergångsstat.

Den registratorstjänst, som är avsedd för undervisnings-, försöks-

och organisationsavdelningarna, bör tills vidare bibehållas i lönegrad

Ca 18, vilken lönegrad nu gäller för en av överstyrelsens registratorstjänster.

Materialförvaltaren bör hänföras till lönegrad Ca 14.

I förevarande proposition har lämnats en sammanfattning av

departementschefens organisationsförslag (s. 88—91), till vilken utskottet

får hänvisa. Däri angives även antalet ordinarie och icke ordinarie tjänster

av olika slag.

Motioner

Utskottet har i detta sammanhang till behandling förehaft följande motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Holmbäck (I: 395) och den andra inom andra kammaren av herr

Nilsson i Kristinehamn och fröken Vinge (II: 532), i vilka hemställts, att

riksdagen ville besluta, att en fristående biblioteksrotel upprättas samt

att å personalförteckningen bland tjänstemän å ordinarie stat uppföres 1

byråchef (biblioteksdirektör) i lönegraden Ca 37 i stället för 1 byrådirektör

i lönegraden Ca 31;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Linden och Elmgren (I: 420) och den andra inom andra kammaren

av fröken A g er och herr Kyling (II: 588), i vilka hemställts,

att den rotel, som av de sakkunniga föreslagits skola handlägga övningslärarfrågor,

erhåller den av de sakkunniga föreslagna omfattningen,

att en heltidsanställd och en deltidsanställd konsulent anställes i vart

och ett av ämnena teckning, musik, manlig slöjd och kvinnlig slöjd samt

att de heltidsanställda konsulenterna inplaceras i lönegrad Cb 4,

att befattningen som inspektör för sinnesslöundervisningen och konsulent

för hjälpundervisningsfrågor inplaceras i respektive lönegrad Ca 34

och Ca 30 eller motsvarande inplacering å löneplan 2 (Cb),

att en befattning som konsulent för sinnesslöundervisningen inrättas och

inplaceras i lönegrad Ce 26, samt

att frågan huruvida skolöverstyrelsen eller socialstyrelsen skall vara tillsynsmyndighet

för förskolor och daghem icke nu avgöres utan behandlas

i samband med att riksdagen får taga ställning till av 1946 års kommitté

för den halvöppna barnavården avgivna förslag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 174• 19

av herr B er gli (I: 421) och den andra inom andra kammaren av herr

Nordkvist m. fl. (II: 587), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts proposition nr 149 måtte fatta beslut om inrättandet

av en fristående rotel för fysisk fostran inom skolöverstyrelsen bestående

av en byråchef, två gymnastikkonsulenter och erforderlig kanslipersonal;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Cassel och Lindblom (1:422) och den andra inom andra kammaren

av herr Allard m. fl. (II: 586), i vilka yrkats, att på skolöverstyrelsens

personalförteckning upptages ytterligare en gymnastikkonsulent med

samma anställningsform som tillämpas för den nuvarande gymnastikkonsulenten;
dels

ock en inom andra kammaren av fru Sjöstrand m. fl. väckt motion

(II: 589), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att förste konsulenten

för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet tills vidare placeras

i lönegrad Ce 30 i stället för i propositionen föreslagna Ce 26.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

torde få hänvisas till motionerna I: 421, II: 532, 586, 588 och 589.

Erfarenheter av den allmänna försöksverksamheten.

Skolöverstyrelsen har inkommit med redogörelse för försöksverksamheten

läsåret 1950/51. Försöken gällde klasser på låg- och mellanstadiet, men

de första klasserna hade nu hunnit upp till klass 6. Antalet läraravdelningar

tillhörande försöksverksamheten har stigit från 172 till 379.

Departementschefen har anfört följande.

Enhetsskolan har ännu icke nått upp till det stadium, där helt nya

organisationsproblem inställa sig. Erfarenheterna gälla även nu nästan

uteslutande låg- och mellanstadiet. Skolöverstyrelsens redogörelse tyder

på att en viss metodisk förnyelse försiggår och att den ökat barnens trivsel

i skolarbetet. Engelskan synes vara ett omtyckt skolämne; det kan vara

värt att lägga märke till att enligt lärarnas uppskattning SO procent av

lärjungarna kunna följa språkundervisningen med utbyte även det andra

året.

Huvudfrågan på detta stadium har varit, huruvida ett så krävande

undervisningsfack som ett främmande språk kan införas, utan att resultaten

i andra ämnen äventyras. För att bereda rum för det nya ämnet har

man måst sänka timtalet för modersmålet från sammanlagt 19 i klasserna

5 och 6 till de 12, som ämnet har i motsvarande klasser i den femåriga realskolan.

Det är på sätt och vis överraskande, att verkningarna därav icke

äro större; de kunna visserligen påvisas, åtminstone inom vissa grenar

av modersmålsämnet, men skillnaden är, för att tala med skolöverstyrelsen,

»blott eu tiondel av avståndet mellan Ba och B».

Huruvida denna differens kan bringas ur världen genom de motåtgärder,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande ?it 174.

överstyrelsen beslutat, återstår naturligtvis att se. Det är dock icke nödvändigt,

att utjämningen slutföres på mellanstadiet. Om skolpliktstiden förlänges

från sju till nio år, bör engelskan kunna få sitt och slutnivån i modersmålet

ändå höjas. _ ......

I fråga om utvecklingen av realskolestadiet utanför försöksdistrikten

uppdrogos i propositionen 1951:136 vissa riktlinjer, som av riksdagen godkändes.

Nya statliga realskolor skulle i regel icke inrättas. De nya behoven

skulle i stället tillgodoses genom organisationsformer av det slag, som

införts i Stockholm och Stocksund.

De intresserade kommunerna ha följt dessa anvisningar och i flera fall

med Kungl. Maj:ts medgivande vidtagit specialanordningar inom folkskolans

femte och sjätte klasser. Alltefter omständigheterna kan om ett par

år de inbyggda linjerna föras upp i högre klasser av folkskolan eller nya

kommunala realskolor upprättas eller antalet avdelningar ökas i motsvarande

klasser av bestående högre skolor. Dessa frågor torde dock få aktualitet

först under loppet av nästa budgetår.

Avlöningsförhållandena för vissa lärare vid

den inom Stockholms folkskolor bedrivna

försöksverksamheten.

I proposition den 9 mars 1951, nr 155, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att godkänna vissa av föredragande statsrådet i propositionen förordade

grunder beträffande anställnings- och avlöningsförhållandena för vissa

lärare vid skolor i försöksdistrikt m. m. samt beträffande statsbidrag till

försöksverksamheten, i vad den avsåge försöksskolornas högstadium.

Riksdagen lämnade det begärda godkännandet (riksd. skr. nr 207/1951).

Med stöd av riksdagens beslut har Kungl. Maj:t, bland annat, den 8 juni

1951 utfärdat särskilda bestämmelser för budgetåren 1951/54 beträffande

försöksverksamheten inom vissa skoldistrikt m. m.

Inom Stockholms folkskolor förekommer dylik försöksverksamhet men

också två andra slag av försöksverksamhet, nämligen dels de sedan läsåret

1939/40 förefintliga s. k. sångklasserna, vari lärjungarna från och med

femte klassen differentierats på en allmän linje och en språklinje, i vilken

senare den femåriga realskolans kursplan med vissa modifikationer följes,

och dels den s. k. 1947 års försöksverksamhet, vilken utgör en i folkskolan

(klasserna 7—9) inbyggd 3-årig realskola med en teoretisk och en praktisk

linje.

Stockholms folkskoledirektion har nu hemställt, att de av Kungl. Maj:t

den 8 juni 1951 utfärdade särskilda bestämmelserna rörande lärarna på

försöksskolornas högstadium måtte få tillämpas även beträffande lärarna

i sångklassernas språklinje inom klasserna 7—9 och i den i 1947 års försöksverksamhet

ingående teoretiska linjens läroämnen inom klasserna 7—9,

samt att detta måtte få gälla retroaktivt från och med innevarande läsår.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 174-

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Jag anser skäligt, att de av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut

utfärdade särskilda bestämmelserna rörande försöksskolornas högstadium få

tillämpas jämväl vid den försöksverksamhet inom Stockholms folkskolor,

som fullgöres i de s. k. sångklassernas språklinje och i den teoretiska linjen i

1947 års försöksverksamhet. I båda fallen böra bestämmelserna gälla högstadiet,

d. v. s. klasserna 7—9. Någon retroaktiv tillämpning av bestämmelserna

synes icke vara lämplig, utan förordar jag, att bestämmelserna

tillämpas från och med nästa läsår. Liksom för den generella försöksverksamheten

böra bestämmelserna endast givas tillämpning tills vidare intill

utgången av läsåret 1953/54. Jag kan dock icke tillstyrka, att i fortsättningen

de hittills gällande speciella bestämmelserna för den ifrågavarande

försöksverksamheten i Stockholm skola få tillämpas, om de skulle giva förmånligare

resultat för lärarna.

De av Kungl. Maj:t den 8 juni 1951 utfärdade bestämmelserna innefatta,

som förut angivits, även speciella regler om statsbidrag till avlöning

åt lärarna på försöksskolornas högstadium. Jag kan icke tillstyrka, att

dessa statsBidragsbestämmelser nu vinna tillämpning även beträffande

den särskilda försöksverksamheten i Stockholm. Vad jag i föregående

stycke förordat bör alltså innebära, att staden får tillämpa 1951 års bestämmelser,

därest den själv står för därav uppkommande merkostnad

utöver vederbörliga folkskollärarlöner. Frågan om förmånligare statsbidragsbestämmelser

även för nu ifrågavarande försöksverksamhet får upptagas

i ett senare och större sammanhang, då bättre erfarenhet vunnits

rörande dessa skolformer, framförallt den i folkskolan inbyggda treåriga

realskolan.

Vissa frågor om statsbidrag till försöksdistrikt

med statlig realskola.

I några av de skoldistrikt, där försök med enhetsskoleorganisation pågå,

finnas vid sidan av folkskoleväsendet statliga realskolor. När försöksverksamheten

når upp till realskolestadiet, uppkomma därför automatiskt frågor

rörande realskolans inarbetande i enhetsskoleorganisationen eller samordnande

med densamma. Därvid uppstå även frågor av ekonomisk natur.

Såväl staten som kommunerna ha skyldigheter gentemot båda skolformerna,

men de äro olika för den statliga realskolan och den kommunala enhetsskolan.

Fördelarna av en viss organisationsform kunna vid en viss tidpunkt

överväga för en kommun, nackdelarna för en annan. Även målsmännen äro

intressenter: undervisningen är kostnadsfri i enhetsskolan men icke i realskolan.

Departementschefen har bland annat anfört följande.

Ännu så länge finnas endast sex försöksdistrikt med statliga realskolor,

och endast ett av dem har fört upp försöken på det åldersstadium, för

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 174-

vilket realskolan är avsedd. Det är likväl redan nu tydligt, att samordnandet

av enhetsskolan och realskolan måste medföra komplicerade problem,

vilkas lösning försvåras av att realskolornas storlek, skollokalernas

tillräcklighet och beskaffenhet samt kommunens och målsmännens ekonomi

visa stora skiljaktigheter i de olika försöksdistrikten.

Diskussionen har hittills följt två linjer. Den ena innebär, att realskolan

skulle successivt avvecklas och ersättas med enhetsskolans högstadium, så

att skolväsendet efter några år i sin helhet vore kommunalt. Kommunen

skulle i detta fall kompenseras för sina vidgade ekonomiska åtaganden

genom ett skäligt statsbidrag.

Den andra linjen innebär, att realskolan bibehålies som en statlig sektion

av skolväsendet i kommunen. Lärarkåren skulle därigenom kunna få

behålla sin rättsliga ställning ograverad, och kåren skulle vid uppkommande

ledigheter kunna på vanligt sätt förnyas. Samtidigt skulle de ekonomiska

fördelar, som statens huvudmannaskap för realskolan tillför kommunen,

utan formella svårigheter kunna konserveras, så långt detta befinnes skäligt.

Det första alternativet sluter sig närmare till de riktlinjer, 1950 års riksdag

uppdragit. Det utmynnar i en på enhetliga grunder uppbyggd nioårig

skola, vilken i överensstämmelse med nämnda års riksdagsbeslut är en

statsunderstödd kommunal skola.

Det andra alternativet låter formellt anstå med sammansmältningen av

folkskolan och realskolan till en enhet men förutsätter, att realskolans organisation

och arbete skola så nära som möjligt anpassas efter enhetsskoleprogrammet.

Personligen anser jag, att den pågående försöksverksamheten slutligen

skall utmynna i en organisatoriskt enhetlig skola för barn och ungdom i

skolplikts åldern. Under försökstiden måste dock en större mångformighet

tillåtas; jag vill erinra om att särskilda utskottet vid 1950 års riksdag ansåg

sig böra understryka, att vid utformningen av försöken lokala önskemål

så vitt möjligt böra tillmötesgås och lokala initiativ tillvaratagas (uti.

1, s. 118). Jag vill därför icke motsätta mig, att under försökstiden båda

alternativen praktiseras. Rörelsefriheten härutinnan torde i enskilda fall

visa sig vara en ingalunda oviktig förutsättning för att den eniga uppslutning

kring reformarbetet på skolans område, vilken bland annat tog sig

uttryck i 1950 års riksdagsbeslut, skall kunna bevaras på det kommunala

planet. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att från fält till fall pröva här

berörda frågor.

Vid det förra alternativet blir huvudfrågan, i vad mån kommunens vidgade

förpliktelser kunna motivera motprestationer från statens sida. Försöksverksamheten

är en hela rikets angelägenhet, icke blott den enskilda

kommunens, och det är därför lätt att förstå och även att acceptera skolkommissionens

principiella uppfattning, att kommunerna icke böra åsamkas

ökade utgifter för sitt skolväsen genom att realskolan inordnas under

den nioåriga enhetsskolan. I tillämpningen uppstå dock praktiska svårigheter,

som särskilt bero på vanskligheten att i förväg värdera de fördelar

kommunerna tillföras genom byggnadsbidragen. Det kan icke gärna undvikas,

att avvägningen blir tämligen summarisk; full rättvisa kan icke upp
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 174-

nås för varje särskild kommun. Under sådana omständigheter är det knappast

nödvändigt att taga i beräkning alla de smärre poster, som figurera i

statens och kommunernas ekonomiska mellanhavanden. En uppgörelse bör

kunna knytas till huvudposterna.

Det är emellertid enligt min mening icke möjligt att redan nu framlägga

förslag på längre sikt. Tills vidare måste man nöja sig med ett provisorium;

jag kan därför icke nu föreslå beslut för längre tid än till och med

utgången av budgetåret 1953/54.

I avvaktan på den utredning, som bör företagas men ännu icke kan

igångsättas, är jag beredd att tillstyrka, att intill nämnda tidpunkt kostnaderna

för vissa ämneslärartjänster i försöksdistrilct, där statlig realskola

nu finnes, fortfarande helt bestridas av statsmedel. Det bidragsbelopp, som

utöver bestämmelserna av den 8 juni 1951 skall utgå till försöksdistrikt,

där realskola står under ombildning till enhetsskola, kan beräknas på följande

sätt. Skolöverstyrelsen fastställer först det antal heltidstjänster i

läroämnen, som böra anses erforderliga för undervisningen i realskolans

tre högsta klasser läsåret före ombildningens början. Avdragsbeloppet för

detta antal tjänster beräknas på vanligt sätt med hänsyn till realskoleortens

hyresgrupp. Kommunen erhåller därefter av statsmedel ett fyllnadsbelopp,

som för ombildningstidens första år är en tredjedel och för det

andra året två tredjedelar av det beräknade anslagsbeloppet samt för

tredje året lika med detta belopp.

De kostnader, som vid de allmänna läroverken bestridas av termins- och

inskrivningsavgifterna, böra övertagas av kommunen. Staten bör dock fortfarande

stå för de fyllnadsbelopp, som hittills utgått för täckande av Ijusoch

vedkassornas utgifter. Jag föreslår, att statens bidrag tills vidare bestämmes

på grundval av medeltalet av bidraget till realskolans ljus- och

vedkassa under de tre budgetåren närmast före det, då realskolans avveckling

påbörjas. Så länge klasser av realskolan finnas kvar, beräknas dock

i första hand statsbidrag till ljus- och vedkassan enligt vanliga grunder,

men då det så beräknade bidraget kan väntas sjunka, allteftersom avvecklingen

av realskolan fortskrider, bör kommunen som fyllnad erhålla skillnaden

mellan det nyss nämnda treårsgenomsnittet och det för den sammankrympande

realskolan beräknade beloppet. Sedan realskolan helt avvecklats,

bör — så vida icke annat dessförinnan föreskrives — statsbidraget

vara lika med nyss nämnda treårsgenomsnitt. Bidraget bör fortfarande

i sin helhet utgå ur förslagsanslaget Allmänna läroverken: Bidrag till ljusoch

vedkassorna.

Jag förutsätter sålunda, att vissa särskilda statsbidrag tills vidare skola

utgå som kompensation för de förmåner, kommunen haft av statens huvudmannaskap

för realskolan, men också att kommunen skall svara för vissa

kostnader, som hittills bestritts på annat sätt. Enligt mitt förmenande bli

kommunerna icke lidande på en sådan uppgörelse. Den måste bedömas med

beaktande jämväl av de byggnadsbidrag, vartill kommunen blir berättigad,

när realskolan inlemmas i enhetsskolan. Det kan till och med ifrågasättas,

huruvida icke en kommun med hänsyn till byggnadsbidragens storlek i

vissa fall kan komma att intaga eu alltför gynnad ställning, om den dessutom

skall få räkna sig till godo de särskilda statsbidragen. Jag förutsätter

därför, att det i samband med blivande beslut om statsbidrag till byggnadsföretag,

som beröra enhetsskolans högstadium, från fall till fall av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 174■

Kungl. Maj:t prövas, huruvida det bör ställas som villkor, att de av mig

nu föreslagna särskilda förmånerna skola nedsättas eller upphöra att utgå.

Med hänsyn till den korta tid mitt förslag avser torde det dock icke vara

nödvändigt att vid detta tillfälle närmare ingå på de avvägningsfrågor,

som därvid kunna komma att aktualiseras.

Föredrager en kommun det senare av de alternativ, jag i det föregående

berört, skulle realskolan formellt bibehållas, men kommunen givetvis därmed

för denna del av sitt skolväsen gå miste om de fördelar byggnadsbidragen

erbjuda. Jag vill blott understryka, att den reella enhetligheten i skolväsendet

förutsätter, att lärjungarna icke åläggas termins- och inskrivningsavgifter.

Motsvarande kostnader måste sålunda även i detta fall övertagas

av kommunen, i den mån de icke täckas genom statens bidrag till

ljus- och vedkassan eller andra inkomstkällor.

Prövningen av frågan om statsbidrag till Sundbybergs skoldistrikt för

den där anställde skolchefen torde få anstå, tills resultatet föreligger av den

utredning angående enhetsskolans ledning och lokala organisation, som

enligt beslut den 29 juni 1951 uppdragits åt 1951 års skolstyrelseutredning.

Anslagsfrågor.

Departementschefen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

godkänna avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1952/53, samt

att för budgetåret 1952/53 anvisa dels till Skolöverstyrelsen: Avlöningar

ett förslagsanslag av 2 753 000 kronor, dels till Skolöverstyrelsen: Omkostnader

ett förslagsanslag av 675 000 kronor, dels till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet

m. m. ett reservationsanslag av 475 000 kronor, dels ock

till Läroboksnämnden ett förslagsanslag av 38 000 kronor.

Utskottet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha skolöverstyrelsesakkunniga

i sitt betänkande föreslagit, att skolöverstyrelsens läroverks- och folkskolavdelningar

skola upphöra och ersättas av arbetsenheter, mellan vilka

ärendena väsentligen skola fördelas efter sitt sakinnehåll oavsett skolform.

Dessutom föreslås en avsevärd personalförstärkning.

Betänkandet ligger till grund för Kungl. Maj:ts i förevarande proposition

framställda förslag.

Beträffande skolöverstyrelsens ämbetsområde ha de sakkunniga föreslagit

vissa jämkningar. Sålunda förordas, att granskningen av läroböcker

överföres från statens läroboksnämnd till överstyrelsen, att vissa kamerala

ärenden, väsentligen avseende statsbidrag till skolor i Stockholm, överföras

från statskontoret till överstyrelsen samt att tillsynen av förskolor

och daghem överföres från socialstyrelsen till skolöverstyrelsen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 174-

Departementschefen har för sin del ansett, att läroboksgranskningen tillsvidare

borde kvarligga hos läroboksnämnden, att ovannämnda kamerala

ärenden lämpligen kunde överföras till skolöverstyrelsen samt att ifrågavarande

tillsyn åtminstone tillsvidare borde ankomma på socialstyrelsen.

Utskottet, som ansluter sig till den av departementschefen sålunda intagna

ståndpunkten, vill emellertid i anledning av motionerna I: 420 och

II: 588 framhålla, att utskottet förutsätter, att frågan om tillsynen av förskolor

och daghem upptages till en allsidig prövning vid behandlingen av

det förslag, som framlagts av 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården.

Folkbibliotekssakkunniga ha föreslagit, att överstyrelsens biblioteksrotel,

vilken handhar folk- och skolbiblioteken, utbrytes från skolöverstyrelsen

och bildar ett självständigt ämbetsverk, statens biblioteksbyrå, medan

skolöverstyrelsesakkunniga visserligen i princip anslutit sig till detta förslag,

men likväl räknat med att en biblioteksrotel tillsvidare skulle ingå i

skolöverstyrelsens organisation.

Med hänsyn till vad i remissyttrandena över de sakkunnigas betänkande

anförts, har departementschefen ansett sig böra förorda, att folk- och skolbiblioteken

alltjämt skola sortera under skolöverstyrelsen. I motionerna

I: 395 och II: 532 förutsättes, att frågan om ledningen av folkbiblioteksväsendet

lämnas öppen.

Utskottet, som anser, att ett särskilt ämbetsverk för folkbiblioteksväsendet

icke erfordras, tillstyrker departementschefens förslag och finner sig

alltså icke böra biträda vad i motionerna I: 395 och II: 532 i nämnda avseende

ifrågasatts.

Vad departementschefen anfört i fråga om decentralisering av beslutanderätten

har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker

alltså, att det får ankomma på skolöverstyrelsen att besluta om

inrättande av nya nybörj aravdelningar vid allmänna läroverk och högre

kommunala skolor med ledning av direktiv, som Kungl. Maj:t utfärdar.

De sakkunnigas förslag till skolöverstyrelsens organisation har av departementschefen

avsevärt beskurits, varvid i flera hänseenden de erinringar

statskontoret framfört, blivit beaktade. Departementschefen har föreslagit,

att överstyrelsen indelas i fyra avdelningar och två fristående rotlar, nämligen

undervisnings-, organisations- och försöksavdelningarna samt administrativa

avdelningen ävensom skolhygienroteln samt folkbildnings- och

biblioteksroteln. Under dessa avdelningar och rotlar skola sortera överstyrelsens

inspektörer och konsulenter samt ett flertal mindre arbetsenheter,

som nu sortera direkt under generaldirektören. Förslaget innebär en koncentration

till färre och större arbetsenheter. Antalet ledamöter föreslås

minskat från 20 till 19. I sistnämnda antal ingå dock två nya ledamotstjiinster,

varav en på försöksavdelningen för frågor om förberedande yrkesutbildning

och en på administrativa avdelningen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 174-

Utskottet anser sig kunna tillstyrka den föreslagna uppdelningen av verket

i arbetsenheter samt principerna för ärendenas fördelning mellan dem.

Innan erfarenhet vunnits, huru den föreslagna organisationen fungerar, är

utskottet emellertid icke berett att förorda någon utvidgning därav med

ytterligare rotlar och ledamots- eller byrådirektörstjänster. Utskottet avstyrker

alltså bifall till det i motionerna I: 395 och II: 532 framställda yrkandet

om inrättande av en fristående biblioteksrotel under en byråchef.

Däremot bör övervägas, om icke biblioteksärendena kunna hänföras till en

särskild sektion inom undervisni[^avdelningen. Utskottet anser sig icke

heller böra biträda det i motionerna I: 421 och II: 587 gjorda yrkandet om

inrättande av en fristående rotel för fysisk fostran under ledning av en

byråchef samt förslaget i motionerna I: 420 och II: 588 om förstärkning av

den arbetsenhet, som handlägger övningslär ar ärenden.

Beträffande den förberedande yrkesutbildningen inom försöksavdelningen

förutsätter utskottet, att samarbete på lämpligt sätt ordnas mellan skolöverstyrelsen

och överstyrelsen för yrkesutbildning.

Den av de sakkunniga förordade överdirektörstjänsten har departementschefen

icke ansett sig böra förorda utan i stället beräknat medel till ett

särskilt arvode åt en avdelningschef, som skall tjänstgöra som generaldirektörens

ställföreträdare. Utskottet biträder departementschefens ifrågavarande

förslag.

Beträffande den av departementschefen föreslagna ''personalorganisationen

finner utskottet det vara av särskilt värde, att nu fyra ämneskonsulenttjänster

inrättas. Den i det föregående lämnade redogörelsen ger emellertid

vid handen, att med dessa tjänster även skulle förenas flera administrativa

arbetsuppgifter. Utskottet anser, att befattningarna böra få en alltigenom

pedagogisk karaktär. Genom dessa tjänster bör överstyrelsen kunna tillföras

pedagogiska impulser från lärare med färska erfarenheter från skolans

liv. Det är icke önskvärt, att tjänsterna under allt för lång tid uppehållas

av samma befattningshavare. Den föreslagna konstruktionen med

förordnande på viss tid är här en lämplig anställningsform och i regel böra

förnyade förordnanden för samma befattningshavare icke meddelas. Vidare

förutsätter utskottet, att ämneskonsulenterna i fråga om läroböcker samarbeta

med läroboksnämnden.

Konsulentorganisationen i övningsämnen föreslås av departementschefen

utökad med en heltidstjänst mot nu en deltidstjänst i vart och ett av ämnena

teckning, manlig slöjd och kvinnlig slöjd. I övrigt bibehållas två konsulenttjänster

i gymnastik, två konsulenttjänster i hemkunskap och skolmåltidsverksamhet

samt en deltidstjänst i musik. I motionerna I: 421 och

II: 587 liksom i motionerna I: 422 och II: 586 föreslås, att den av de sakkunniga

förordade tjänsten som gymnastikkonsulent inrättas, vilken främst

är avsedd för trafikundervisningen. I motionerna I: 420 och II: 588 yrkas

likaledes i enlighet med de sakkunnigas förslag, att U/2 konsulenttjänst

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 174• 27

inrättas i ett vart av ämnena teckning, musik, manlig slöjd och kvinnlig

slöjd.

Trafikundervisningen har i våra dagar fått en allt större betydelse. Denna

uppgift bör emellertid enligt utskottets mening åtminstone tillsvidare

kunna handhavas av de nuvarande båda gymnastikkonsulentema. Om särskilda

åtgärder anses erforderliga för trafikundervisningen, såsom att utarbeta

anvisningar eller att anordna kurser för lärare, har skolöverstyrelsen

medel till sitt förfogande att för ändamålet tillfälligt anlita experter. Utskottet

avstyrker därför bifall till motionerna I: 422 och II: 586 samt I: 421

och II: 587, i vad avser inrättande av ytterligare en gymnastikkonsulenttjänst.

Innan närmare erfarenhet vunnits av den nya personalorganisationen,

anser utskottet sig icke heller böra tillstyrka inrättande av de ytterligare

konsulenttjänster i övningsämnen, som föreslagits i motionerna I: 420

och II: 588. Enligt utskottets mening bör alltså konsulentorganisationen

i övningsämnen erhålla den utformning, som av departementschefen föreslagits,

och förstärkningen begränsas till en heltidstjänst i teckning samt

två heltidstjänster i slöjd.

Departementschefen har vidare föreslagit, att den nuvarande heltidstjänsten

som hjälpskolekonsulent och inspektör för sinnesslöundervisningen

uppdelas i två heltidstjänster, den ena för hjälpundervisningen och den

andra för sinnesslöundervisningen.

Med hänsyn till den stora omfattning, som hjälpklasser och hjälpundervisning

nu erhållit, tillstyrker utskottet departementschefens förslag om

inrättande av en heltidstjänst som hjälpundervisningskonsulent.

Beträffande sinnesslöundervisningen får utskottet erinra därom, att

Kungl. Maj:t i proposition nr 133 till innevarande års riksdag angående

förstärkning av sinnesslöinspektionen m. m. föreslagit bland annat, att

medicinalstyrelsens personal för tillsyn och inspektion av sinnesslövården

förstärkes med en läkare och två kuratorer. Chefen för inrikesdepartementet

har därvid erinrat om att chefen för ecklesiastikdepartementet i den

här förevarande propositionen nr 149 framlagt förslag om inrättande av

ovannämnda heltidstjänst som inspektör för sinnesslöundervisningen i stället

för den nuvarande halvtidstjänsten och framhållit, att det mest angelägna

kravet i fråga om en förstärkning av skolöverstyrelsens kapacitet på

detta område därmed syntes ha tillgodosetts. Då utskottet funnit, att

starka skäl tala för chefens för ecklesiastikdepartementet nu ifrågavarande

förslag, tillstyrker utskottet bifall till detsamma.

I motionerna I: 420 och II: 588 har i enlighet med skolöverstyrelsesakkunnigas

förslag förordats, att för sinnesslöundervisningen även inrättas en

konsulenttjänst på halvtid. Utskottet anser sig icke böra biträda detta

förslag.

Till vad departementschefen i övrigt föreslagit beträffande antalet tjänster

av olika slag vill utskottet giva sin anslutning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 17Jf.

I motionerna I: 420 och II: 588 har yrkats en högre lönegradsplacering

än den av departementschefen föreslagna för de heltidsanställda konsulenterna

i teckning och slöjd, inspektören för sinnesslöundervisningen samt

konsulenten för hjälpundervisningen. I motionen II: 589 har ett motsvarande

yrkande framställts i fråga om förste konsulenten för hemkunskap

och skolmåltidsverksamhet.

Då 1949 års tjänsteförteckningskommitté ännu icke behandlat frågan

om lönegradsplaceringen för skolöverstyrelsens personal, har departementschefen

icke tagit slutlig ställning härtill, bortsett från biträdespersonalens

löneställning, beträffande vilken han samrått med biträdesutredningen. I

detta läge har icke heller utskottet ansett sig böra föregripa den blivande

prövningen av förstnämnda spörsmål utan tillstyrker vad departementschefen

i nu berörda avseenden förordat och avstyrker bifall till de motionsvis

framställda yrkandena om en högre löneställning för vissa av skolöverstyrelsens

befattningshavare.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot de grunder departementschefen

föreslagit beträffande anställnings- och avlöningsförhållandena

för lärare vid i Stockholms skoldistrikt bedriven särskild försöksverksamhet.

Med anledning av vad departementschefen anfört rörande grunderna för

försöksverksamhetens organisation på realskolestadiet och för statsbidrag

till denna verksamhet i vissa skoldistrikt, där statlig realskola finnes vill

utskottet framhålla följande.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att den pågående försöksverksamheten

slutligen skall utmynna i en organisatoriskt enhetlig

skola för barn och ungdom i skolpliktsåldern. Utskottet har emellertid

ingenting att erinra mot att under försökstiden vid utformningen av försöken

lokala önskemål så vitt möjligt tillmötesgås och lokala initiativ tillvaratagas.

Utskottet har likväl icke kunnat undgå att observera att i en

mängd fall intresset i huvudsak inriktats på att inom folkskolans ram söka

inarbeta den nuvarande realskolan. Skulle detta mera allmänt bli fallet

synes det utskottet som om försöksverksamheten skulle bli föremål för en

alltför ensidig utveckling. Utskottet förutsätter därför att, även om försöksverksamheten

i nyss nämnd omfattning i viss utsträckning kan godtagas,

strävandena mera direkt böra inriktas på att få försöksverksamheten

knuten till den nioåriga enhetsskolan med den särskilda målsättning, som

därmed måste anses given.

I anslutning till de uttalanden som vid 1950 års riksdag gjordes, berörande

den nioåriga enhetsskolan, vill utskottet framhålla, att det ekonomiska

stöd som lämnas till kommuner med försöksverksamhet av denna art fastställes

till sådana belopp, att kommunerna verkligen erhålla kompensation

för de ökade utgifter de påtagit sig för att bedriva en försöksverksamhet,

som måste betraktas som en hela rikets angelägenhet. Utskottet förutsätter,

att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer detta problem och för riks
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande nr 17 Jj
dagen

framlägger de förslag, som förverkligandet av de av 1950 års riksdag

gjorda uttalandena i ämnet kan påfordra.

Utskottet tillstyrker, att anslagen till Skolöverstyrelsen: Avlöningar,

Omkostnader och Försöksverksamhet m. m. samt till Läroboksnämnden för

nästa budgetår uppföras med av Kungl. Maj:t äskade belopp.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har icke givit utskottet

anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må godkänna de av utskottet förordade

grunderna för skolöverstyrelsens organisation;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:395 och II: 532,

I: 420 och II: 588, I: 421 och II: 587, I: 422 och II: 586,

samt II: 589 godkänna följande personalförteckning för

skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör .......................... Cp 19

1 skolöverläkare .......................... Cp 13

1 arkitekt ................................ Cp 7

3 byråchefer .............................. Ca 37

1 byråchef eller undervisningsråd ............ Ca 37

11 undervisningsråd ........................ Ca 37

2 byrådirektörer ........................... Ca 31

1 förste gymnastikkonsulent ................ Ca 30

1 första aktuarie .......................... Ca 29

5 förste byråsekreterare .................... Ca 29

5 förste byråsekreterare .................... Ca 27

1 bibliotekskonsulent ...................... Ca 26

1 gymnastikkonsulent ...................... Ca 26

1 konsulent för allmän folkbildning........... Ca 26

1 aktuarie ................................ Ca 24

15 byråsekreterare .......................... Ca 24

1 kamrerare .............................. Ca 23

1 registrator . ............................. Ca 18

1 kassör .................................. Ca 15

5 kansliskrivare ........................... Ca 15

1 materialförvaltare ........................ Ca 14

7 kontorister ............................. Ca 13

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17 jj.

1 förste expeditionsvakt..................... Ca 11

20 kanslibiträden ........................... Ca 11

5 expeditionsvakter ........................ Ca 9

18 kontorsbiträden .......................... Ca 8

Anm. Kamrerartjänsten må ej återbesättas och kassörstjänsten ej

tillsättas utan medgivande av Kungl. Maj:t.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 2Jj.

Befattning. Lönegrad.

3 undervisningsråd ........................ Ce 37

4 byrådirektörer ........................... Ce 31

1 skolpsykolog ............................ Ce 31

1 biträdande arkitekt....................... Ce 29

2 förste byråsekreterare..................... Ce 29

1 biträdande arkitekt....................... Ce 27

2 förste byråsekreterare ..................... Ce 27

1 bibliotekskonsulent ...................... Ce 26

1 konsulent för allmän folkbildning........... Ce 26

1 inspektör för sinnesslöundervisningen........ Ce 26

1 förste konsulent för hemkunskap och skolmål
tidsverksamhet

.......................... Ce 26

1 konsulent i teckning ..................... Ce 26

1 konsulent i manlig slöjd .................. Ce 26

1 konsulent i kvinnlig slöjd ................. Ce 26

Tjänstemän å övergångsstat.

1 undervisningsråd ........................ Ca 37

1 hjälpskolekonsulent och inspektör för sinnesslöundervisningen

....................... Ca 26

1 revisor ................................. Ca 24

1 kansliskrivare på statistiska kontoret....... Ca 15

Anm. Så länge hjälpskolekonsulenten och inspektören för sinnesslöundervisningen

kvarstår i sin tjänst, må den extra ordinarie befattningen

som inspektör för sinnesslöundervisningen eller en extra ordinarie

befattning som hjälpundervisningskonsulent icke tillsättas.

III. att riksdagen må godkänna de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

7 mars 1952 förordade grunderna beträffande anställningsoch

avlöningsförhållandena för lärare vid i Stockholms

skoldistrikt bedriven särskild försöksverksamhet;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande nr 17Jf
TV.

att riksdagen må godkänna de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

7 mars 1952 förordade grunderna för försöksverksamhetens

organisation på realskolestadiet och för statsbidrag till

nämnda verksamhet i vissa skoldistrikt, där statlig realskola

finnes;

V. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 1 100 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 138 000

3. Arvoden till experter m. m., förslagsvis .... 70 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 830 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 615 000

Summa kronor 2 753 000

b) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 753 000 kronor;

VI. till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 675 000 kronor;

VII. till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. för

budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 475 000 kronor;

VIII. till Läroboksnämnden för budgetåret 1952/53 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 38 000

kronor.

Stockholm den 20 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Ivarl Andersson, Iwar Anderson, Näsgård,

Ohlon, Leander, Gillström, Eric Ericson, Pålsson, Näsström, Bcrgh,

fru Lindström, herrar Edvin Thun, Bergman, Söderquist och Arrlién; samt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 174.

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Wallentheim, Lindholm,

Staxäng, Bergstrand, Åkerström, Hoppe Thapper, fröken Elmén, herrar

Onsjö, Nihlfors och fröken Nygren.

Reservationer.

1) beträffande en fristående rotel för fysisk fostran av herr Bergh.

2) beträffande inspektör för sinnesslöundervisningen

a) av herrar Svensson i Grön vik, Åkerström och Onsjö, vilka ansett, att

det stycke på s. 27 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Beträffande

sinnesslöundervisningen» och slutar med orden »till detsamma»,

bort ha följande lydelse:

»Beträffande sinnesslöundervisningen får utskottet erinra därom, att

Kungl. Maj:t i proposition nr 133 till innevarande års riksdag angående

förstärkning av sinnesslöinspektionen in. m. föreslagit bland annat, att

medicinalstyrelsens personal för tillsyn och inspektion av sinnesslövården

förstärkes med en läkare och två kuratorer. Enligt nämnda proposition föreslås

att såväl den centrala som den lokala tillsynen över sinnesslöanstaltema

nu skall erhålla allenast en provisorisk lösning, avsedd att omprövas

i samband med ställningstagandet till 1951 års sinnesslövårdsutrednings

förslag till lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna. Med

hänsyn härtill finner utskottet sig icke berett att innan nämnda spörsmål

vunnit sin lösning tillstyrka inrättandet av den av chefen för ecklesiastikdepartementet

föreslagna heltidstjänsten som inspektör för sinnesslöundervisningen

utan förordar att för ändamålet tills vidare i stället inrättas en

halvtidstj änst.»

b) av herrar Näsgård, Ohlon och Pålsson.

3) beträffande grunderna för försöksverksamhetens organisation på realskolestadiet

m. m.

a) av herrar Ohlon, Bergh, Söderquist, Arrhén, Staxäng, Bergstrand,

fröken Elmén och herr Nihlfors, vilka ansett, att den del av utskottets yttrande,

som på s. 28 börjar med orden »I likhet» och på s. 29 slutar med

orden »kan påfordra», bort ersättas med en text av följande lydelse:

»De av departementschefen föreslagna grunderna för försöksverksamhetens

organisation på realskolestadiet och för statsbidrag till nämnda verksamhet

i vissa skoldistrikt, där statlig realskola finnes, anser utskottet sig

böra biträda såsom en provisorisk lösning av frågan intill utgången av budgetåret

1953/54. Utskottet vill emellertid understryka, att kommunerna

icke böra åsamkas ökade utgifter för sitt skolväsen genom att realskolan

avvecklas eller inbygges i folkskolan.»

b) av herr Malmborg i Skövde.

Stockholm 1952 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

521328

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:333 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av skolöverstyrelsen TO. TO. a1 i texten