Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående omorganisation av skolöverstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1952-05-20 · 32 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 31 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1952:174, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående omorganisation av skolöverstyrelsen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 174-
1
Nr 174.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
omorganisation av skolöverstyrelsen m. m. jämte
i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln (punkterna
180 och 203) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna dels till Skolöverstyrelsen:
Avlöningar ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor, dels till Skolöverstyrelsen:
Omkostnader ett förslagsanslag av 600 000 kronor, dels till Skolöverstyrelsen:
Försöksverksamhet m. m. ett reservationsanslag av 475 000
kronor, dels ock till Läroboksnämnden ett förslagsanslag av 31 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 149, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
7 mars 1952 framlagt de förslag i ämnet, vilka framgå av den följande
redogörelsen. Dessutom framlägges i propositionen förslag till grunder för
omorganisation av skolöverstyrelsen, och personalförteckning för överstyrelsen,
redogörelse för erfarenheterna av den allmänna försöksverksamheten,
förslag till grunder beträffande anställnings- och avlöningsförhållandena
för lärare vid i Stockholms skoldistrikt bedriven särskild försöksverksamhet
samt förslag till grunder för försöksverksamhetens organisation
på realskolestadiet och för statsbidrag till nämnda verksamhet i vissa skoldistrikt,
där statlig realskola finnes.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft vissa i det följande
redovisade motioner.
Skolöverstyrelsens omorganisation.
Omorganisationens huvuddrag.
Centrala ämbetsverk för skolväsendet inrättades först i början av 1900- talet. Genom beslut av 1904 års riksdag (prop. nr 50) tillkom läroverksöverstyrelsen.
Vid 1913 års riksdag (prop. nr 204) tillskapades folkskolöverstyrelsen,
vilken genom beslut av 1918 års riksdag (prop. nr 96) utökades med
den centrala ledningen av yrkesundervisningen och därvid erhöll benämningen
skolöverstyrelsen. Vid 1919 års riksdag (prop. nr 52) sammanslogos
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 saml. Nr 174.
2
Statsutskottets utlåtande nr 17 Jf
läroverksöverstyrelsen
och skolöverstyrelsen. Det nya ämbetsverket benämndes
skolöverstyrelsen.
I sin nuvarande utformning tillkom alltså skolöverstyrelsen år 1919.
Ämbetsverket var indelat i 3 avdelningar, nämligen läroverks-, folkskoloch
yrkesskolavdelningarna. Vid 1943 års riksdag (prop. nr 232) utbröts
yrkesskolavdelningen till ett särskilt ämbetsverk, överstyrelsen för yrkesutbildning.
Skolöverstyrelsen har sedermera utbyggts med en administrativ
avdelning genom beslut av 1944 års riksdag (åttonde huvudtiteln, punkt 124)
och med en försöksavdelning genom beslut av 1951 års riksdag (prop. nr
136). Vid sidan av dessa 4 avdelningar finnas ett flertal fristående direkt
under generaldirektören sorterande arbetsenheter, såsom statistiska avdelningen,
biblioteksroteln, hälsovårdsroteln, gymnastikroteln, roteln för husligt
arbete, arkitektkontoret och kamrerarkontoret samt ett flertal inspektörer
och konsulenter.
Med skrivelse den 20 juni 1951 ha skolö-verstyrelsesakkunniga överlämnat
betänkande med förslag angående skolöverstyrelsens organisation
(SOU 1951:29).
De sakkunnigas förslag innebär i stora drag följande.
Ärenden och arbetsuppgifter av samma sakinnehåll hänföras i princip
till samma arbetsenhet oavsett skolform. Inom arbetsenheten sker dock
i viss utsträckning en uppdelning med hänsyn till skolform. Denna fördelningsgrund
leder enligt de sakkunnigas förslag fram till en uppdelning
av verket i 6 avdelningar och 5 fristående rotlar, inberäknat folkbiblioteksroteln.
Avdelningarna indelas i sin tur i sammanlagt 17 rotlar. Hittills fristående
mindre arbetsenheter ävensom inspektörer och konsulenter inordnas
under avdelning eller rotel. De sakkunniga föreslå betydande personalökningar.
Jämfört med förhållandena budgetåret 1950/51 innebär skolöverstyrelsesakkunnigas
förslag, att överstyrelsen utökas med 60% tjänster och att
avlöningsanslaget ökas med 1 086 000 kronor. I denna ökning ingår försöksavdelningen,
som redan beslutats av 1951 års riksdag.
I yttrandena har de sakkunnigas förslag om den allmänna uppläggningen
av skolöverstyrelsens blivande organisation i allmänhet tillstyrkts
eller lämnats utan erinran. Framställda invändningar avse i regel begränsade
delar av förslaget.
Statskontoret har framlagt ett förslag till en i väsentliga avseenden
begränsad personalorganisation.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Skolöverstyrelsen är den centrala tillsynsmyndigheten för det allmänna
skol- och folkbildningsväsendet. Innevarande läsår uppgår antalet lärjungar
i folkskolor och dylikt till omkring 690 000 och i övriga skolor,
väsentligen högre skolor, till omkring 160 000. Antalet lärare i läro- och
övningsämnen, inberäknat lärare med mindre än full tjänstgöring, utgjorde
3
Statsutskottets utlåtande nr 174•
läsåret 1950/51 omkring 35 000 vid folkskolor och dylikt och omkring
11 000 vid övriga skolor. Fortsättningsskolorna ha härvid ej medräknats.
Frågan om det allmänna skolväsendets organisation har kommit i ett
nytt läge genom 1950 års riksdags principbeslut om enhetsskolan, vilken
är avsedd att omfatta både den nuvarande folkskolan och det nuvarande
realskolestadiet. Andra skolformer torde mer än nu samordnas inbördes
och med den blivande enhetsskolan. Planläggningen av skolväsendets lokala
organisation har härigenom fått ökad betydelse. Inom enhetsskolan skall
den förberedande yrkesutbildningen beredas en ställning likvärdig med
undervisningen i teoretiska ämnen. Då yrkesutbildning hittills intagit en
blygsam plats inom det allmänna skolväsendet, erfordras en avsevärd utvidgning
av denna verksamhet.
För egen del vill jag framhålla, att skolöverstyrelsen med sin nuvarande
organisation icke blott har svårigheter att tillräckligt snabbt handlägga
löpande skolorganisatoriska och andra administrativt betonade uppgifter
utan även och framför allt icke kan göra de positiva pedagogiska insatser,
som ankomma på den centrala tillsynsmyndigheten för vårt skolväsen.
Dessa svagheter i överstyrelsens organisation äro särskilt betänkliga under
den omdaning av skolväsendet, som nu pågår. Skolöverstyrelsens organisation
bör därför förstärkas utan ytterligare uppskov. Skolöverstyrelsesakkunnigas
förslag bör med vissa modifikationer kunna läggas till grund för
en sådan omorganisation. De sakkunnigas förslag innebär, att de nuvarande
läroverks- och folkskolavdelningarna inom överstyrelsen skulle ersättas av
ett jämförelsevis stort antal arbetsenheter, mellan vilka ärendena skulle
fördelas efter deras sakliga innehåll. Då gränserna mellan folkskolan och
högre skolor alltmer utsuddas, får tiden nu anses vara inne för en sådan
omläggning, vilken i princip godtagits av samtliga remissinstanser. I likhet
med statskontoret anser jag dock, att antalet arbetsenheter bör kunna begränsas.
Jag återkommer till denna fråga i det följande.
I likhet med statskontoret anser jag det nödvändigt att i nuvarande läge
i görligaste män begränsa den föreslagna personalförstärkningen. Härför
talar bland annat, att frågan om mellaninstanser inom skolväsendet ännu
icke lösts. Man torde nämligen få räkna med att vissa av de arbetsuppgifter,
som nu åvila skolöverstyrelsen, kunna överföras till mellaninstanserna.
Under alla omständigheter erfordras emellertid en effektiv central
tillsynsmyndighet inom skolväsendet särskilt med uppgift att genom positiva
insatser främja undervisningen och samordna de lokala skolmyndigheternas
arbete. Jag anser mig därför icke kunna begränsa personalförstärkningarna
till huvudsakligen den administrativa personalen utan kommer
även att förorda, att den pedagogiska personalen i viss mån utökas.
Skolöverstyrelsens ämbetsområde.
De sakkunniga ha icke ansett sig böra ingå på frågan om gränsdragningen
mellan de ämbetsområden, som ankomma på skolöverstyrelsen och
överstyrelsen för yrkesutbildning. I stort sett får emellertid, framhålla de
sakkunniga, skolöverstyrelsens ämbetsområde anses väl avvägt. I olika
sammanhang ha dock vissa jämkningar ifrågasatts.
Granskning av läroböcker. Sedan år 1938 gäller, att i regel
endast sådana läroböcker må antagas, som granskats av eu särskild av
4
Statsutskottets utlåtande nr 174-
Kungl. Maj:t tillsatt nämnd, statens läroboksnämnd, som har att upprätta
en förteckning över läroböcker, som godkänts av nämnden, läroboksförteckningen.
De sakkunniga föreslå, att läroboksgranskningen överflyttas till skolöverstyrelsen.
I yttrandena har förslaget i allmänhet tillstyrkts. Förslaget har dock av
olika skäl avstyrkts av statskontoret, statens läroboksnämnd, skolkommissionen
och Sveriges småskollärarinneförbund.
Daghem. F ör skolor. Betänkande om daghem och förskolor har
nu framlagts av 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården (SOU
1951:15). Beträffande den centrala tillsynen har kommittén framlagt alternativa
förslag, nämligen att denna antingen bibehålies hos socialstyrelsen
eller överflyttas till skolöverstyrelsen.
De sakkunniga föreslå, att tillsynen över den halvöppna barnavården
överflyttas till skolöverstyrelsen.
I yttrandena ha delade meningar rått om lämpligheten av att överflytta
tillsynen över daghem och förskolor från socialstyrelsen till skolöverstyrelsen.
Statskontoret har ansett att socialstyrelsen borde bibehålla sina nuvarande
åligganden. Skolöverstyrelsen borde dock biträda socialstyrelsen vid
tillsynen av förskoleseminarierna.
Socialstyrelsen avstyrker förslaget om överflyttande av tillsynen till
skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen har ansett att i nuvarande läge en överflyttning kunde
ske av dels förskoleseminarierna och dels de förskolor, som icke för närvarande
äro samorganiserade med institutioner av annat slag.
Kameral verksamhet. De sakkunniga ha ej ansett sig kunna
förorda annan utökning av skolöverstyrelsens kamerala verksamhet än ett
överflyttande till överstyrelsen av vissa anordningsärenden, vilka nu ankomma
på statskontoret och väsentligen avse statsbidrag till icke-statliga
skolor i Stockholm.
I yttrandena har förslaget i allmänhet tillstyrkts.
Folkbibliotek. Skolbibliotek. Bibliotekskonsulentinstitutionen
har varit knuten till skolöverstyrelsen alltsedan år 1919. Den är
organiserad som en fristående rotel, biblioteksroteln, med förste bibliotekskonsulenten
som chef.
De sakkunniga ha — under erinran om att folkbibliotekssakkunnigas i
ett den 11 juli 1949 framlagt betänkande föreslagit, att den centrala ledningen
av folkbiblioteksväsendet skulle förläggas till en självständig institution,
statens biblioteksbyrå — ansett sig kunna tillstyrka detta förslag,
men då detta förslag ännu icke upptagits till slutlig prövning likväl
räknat med att biblioteksroteln tills vidare skall ingå i skolöverstyrelsens
organisation.
5
Statsutskottets utlåtande nr 17J.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
I likhet med skolöverstyrelsesakkunniga anser jag skolöverstyrelsens
ämbetsområde vara i stort sett väl avvägt. I förevarande sammanhang
anser jag mig i varje fall endast böra taga ställning till de frågor om jämkningar
i ämbetsområdet, som upptagits av de sakkunniga.
Granskningen av läroböcker är av största betydelse för undervisningens
praktiska utformning, och jag anser det vara i och för sig naturligt, att
denna verksamhet skall ankomma på skolöverstyrelsen. Vissa remissmyndigheter
ha emellertid av olika skäl avstyrkt förslaget att överföra
granskningen av läroböcker till överstyrelsen. Skolkommissionen har framhållit
sambandet mellan läroböcker och studieplaner samt förordat, att
granskningen av bådadera hänskjutes till statens psykologisk-pedagogiska
institut, då detta i enlighet med riksdagens principbeslut utbygges. Vidare
må nämnas, att 1945 års lärobokskommitté beräknas avlämna sitt slutbetänkande
innevarande år. Dessutom är granskningen av läroböcker en
så omfattande och betydelsefull arbetsuppgift, att densamma i varje fall
icke torde böra överföras till skolöverstyrelsen, innan överstyrelsens nya
organisation vunnit viss stadga och erfarenheter därav föreligga. Med hänsyn
till det anförda är jag icke beredd att nu taga slutlig ställning till
frågan, vilken myndighet som skall handhava granskningen av läroböcker.
Tills vidare bör granskningen kvar ligga hos läro boksnämnden.
Beträffande daghem och förskolor ha såväl 1946 års kommitté för den
halvöppna barnavården som skolöverstyrelsesakkunniga betonat, att det
av praktiska skäl knappast låter sig göra att uppdela den centrala tillsynen
av dem på olika ämbetsverk. Skolöverstyrelsen åter har ansett, att tillsynen
av förskoleseminarier och av de förskolor, som icke äro samorganiserade
med andra institutioner, redan nu borde kunna överföras till överstyrelsen,
medan återstoden kvarlåge hos socialstyrelsen. För egen del vill
jag framhålla, att erfarenheterna från andra likartade områden visa, att
en uppdelning av den centrala tillsynen mellan olika ämbetsverk icke är
lycklig. Jag kan därför ej förorda, att tillsynen delas. Frågan om socialstyrelsen
eller skolöverstyrelsen bör vara tillsynsmyndighet har vid remissbehandlingen
besvarats olika. Då den halvöppna barnavården måste ha en
stark social betoning, och skolöverstyrelsen har ett krävande arbete med
att omdana vårt skolväsen, bör tillsynen åtminstone tillsvidare kvarligga
hos socialstyrelsen. Jag utgår från att i pedagogiska frågor erforderligt samarbete
äger rum mellan socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Framdeles
torde få övervägas, om överstyrelsen för detta ändamål bör förstärkas med
expertis på förskolor.
Den föreslagna mindre utvidgningen av skolöverstyrelsens kamerala
verksamhet till att omfatta de utanordningsärenden beträffande det allmänna
skolväsendet, väsentligen inom Stockholms stad, som nu ankomma
på statskontoret, har tillstyrkts i yttrandena. Jag biträder förslaget.
Förslaget att tillskapa ett nytt ämbetsverk för folkbiblioteksväsendet har
avstyrkts av statskontoret. Även i övriga remissyttranden har förslaget i
allmänhet avstyrkts eller tillstyrkts med vissa förbehåll. Därvid har bland
annat framhållits, att folkbiblioteksväsendet bör ha ett nära samband med
den allmänna folkbildningen samt att det ur organisatoriska synpunkter
är lämpligt, att skolbiblioteksärendena helt inordnas under skolöverstyrelsen.
Med hänsyn till vad som i remissyttrandena anförts, anser jag mig böra
förorda, att folk- och skolbiblioteken alltjämt sortera under skolöverstyrelsen.
6
Statsutskottets utlåtande nr 174-
Decentraliserad beslutanderätt.
Skolöverstyrelsesakkunniga ha ansett att en avlastning av överstyrelsens
arbetsbörda måste ske genom att delegera beslutanderätten i vissa grupper
av ärenden till lägre beslutsinstanser. De sakkunniga ha framlagt förslag
i ämnet.
Deyartementscliejen har anfört följande.
De sakkunnigas principiella inställning till en fortsatt decentralisering
av beslutanderätten inom överstyrelsens ämbetsområde har i allt väsentligt
lämnats utan erinran i remissyttrandena.
För egen del anser jag i likhet med de sakkunniga, att ytterligare decentraliseringsåtgärder
med fördel kunna vidtagas. De av de sakkunniga
framlagda förslagen ämnar jag efter närmare utredning snarast möjligt
upptaga till behandling. I nu förevarande sammanhang anser jag mig böra
beröra endast ett par av förslagen.
De sakkunniga förorda, att inrättandet av nya nybörjar avdelningar vid
allmänna läroverk och högre kommunala skolor bör ankomma på skolöverstyrelsen
i stället för på Kungl. Maj:t. Erforderliga begränsningar borde
därvid kunna av Kungl. Maj:t meddelas genom allmänna anvisningar i
regleringsbreven. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förslaget och framhållit,
att det under rådande starka elevtillströmning till de högre skolorna vore
nödvändigt, att rektorer och målsmän snarast möjligt, helst i mitten av
juni, finge besked om antalet nybörj aravdelningar. Först därefter vore det
möjligt att bestämma den minimipoäng, som skulle gälla som villkor för
intagningarna. Den nuvarande situationen, som medförde, att beslut kunde
lämnas först i juli eller augusti, bleve alltmer ohållbar och väckte irritation
hos rektorer och målsmän.
Med hänsyn till de av överstyrelsen påtalade olägenheterna med nuvarande
system anser jag mig böra tillstyrka de sakkunnigas förslag på
denna punkt.
Frågor om statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet och tjänstebostäder
för folk- och småskollärare samt om byggnadstillstånd till sådana
byggnadsarbeten prövas nu av Kungl. Maj:t. De sakkunniga förorda, att
beslutanderätten härutinnan skall delegeras till skolöverstyrelsen respektive
arbetsmarknadsstyrelsen inom vissa av Kungl. Maj:t efter riksdagens
medgivande fastställda kvoter. Förslaget har tillstyrkts av skolöverstyrelsen
och arbetsmarknadsstyrelsen. Statskontoret har avstyrkt förslaget, då
statsbidrag utmätes efter en inom vissa gränser företagen skälighetsprövning
och bidragen uppgå till betydande belopp. Frågan om en översyn avgällande
bestämmelser om statsbidrag till byggnader m. m. inom folkskoleväsendet
är avsedd att hänskjutas till utredning av särskilda sakkunniga.
Med hänsyn härtill är jag icke beredd att nu föreslå någon ändring i sättet
för handläggning av ifrågavarande ärenden.
Skolöverstyrelsens arbetsenheter och ledamöter m. m.
Skolöverstyrelsesakkunniga föreslå, att läroverksavdelningen och folkskolavdelningen
ersättas av flera arbetsenheter, mellan vilka ärendena fördelas
efter sakinnehåll. De nya verksavdelningarna skulle i görligaste mån
täcka slutna arbetsområden och i sin tur indelas på sådant sätt, att skilda
Statsutskottets utlåtande nr 174.
7
skolstadier om möjligt motsvarades av skilda arbetsenheter. Enligt de sakkunnigas
förslag skulle verket indelas i följande 6 avdelningar och 5 fri
-
stående rotlar.
Undervisningsavdelningen ................
U
Ledamöter
5
Byrådirektörer
m. m.
Försöksavdelningen......................
F
2
1,5
Lärarutbildningsavdelningen ..............
L
2
Byggnads- och planeringsavdelningen......
B
3
2
Organisations- och personalavdelningen ....
0
3
1
Skolhygienroteln ........................
H
1
Socialroteln.............................
S
1
Folkbildningsroteln ......................
Fb
1
1
Folkbiblioteksroteln......................
Bi
1
Utredningsroteln ........................
Ur
1
1
Kansliavdelningen .......................
K
2
Summa
22
6,5
Varje avdelning skulle förestås av en avdelningschef och varje ledamot
inom en avdelning, inberäknat avdelningschefen, skulle förestå en rotel.
Inom försöksavdelningen skulle 1 byrådirektör förestå avdelningens
kansli. Denne borde om möjligt vara skolman med praktisk erfarenhet av
skolorganisatoriskt och skoladministrativt arbete och även vara i stånd
att biträda vid organiserandet av avdelningens utåtriktade verksamhet,
konsulent-, fortbildnings- och publiceringsverksamhet i samband med försöksarbetet.
Den halva byrådirektörstjänsten skulle avses för praktisk
yrkesutbildning. Innehavaren skulle i övrigt tjänstgöra inom överstyrelsen
för yrkesutbildning, som helt skulle avlöna honom.
Inom byggnads- och planeringsavdelningen skulle den ene byrådirektören
vara en administrativ kraft och den andre (extra föredragande) en pedagog
med erfarenhet om skolbyggnadsfrågor.
Byrådirektören inom organisations- och personalavdelningen skulle vara
en administrativ kraft med uppgift i första hand att behandla frågor om
organiserandet av övningslärartjänster.
Inom folkbildningsroteln skulle inrättas en tjänst som folkhögskolinspektör
och konsulent för allmän folkbildning i lönegrad Ce 31.
Byrådirektören inom utredningsroteln skulle förestå skolöverstyrelsens
statistiska kontor.
Departementschefen har beträffande de stora dragen av organisationsförslaget
anfört följande.
I likhet med de sakkunniga förordar jag, att de nuvarande läroverksoch
folkskolavdelningarna ersättas av arbetsenheter, mellan vilka ärendena
fördelas efter sakinnehåll. Försöksavdelningen och administrativa
8
Statsutskottets utlåtande nr 174-
avdelningen böra bibehållas med väsentligen samma arbetsuppgifter som
nu. De sakkunniga ha föreslagit, att inom arbetsenheterna ärendena i viss
mån skulle uppdelas efter skolform. Häremot har skolkommissionen framställt
vissa erinringar. I detta sammanhang anser jag mig endast böra taga
ställning till de stora dragen av omorganisationen. Ärendenas fördelning
inom en arbetsenhet torde i regel böra få avgöras av skolöverstyrelsen i
samband med reformens genomförande. Jag utgår från att denna fördelning
successivt kan behöva ändras i den mån enhetsskolan genomföres.
Mot organisationsförslaget ha både statskontoret och statens lönenämnd
riktat den invändningen, att verket komme att bli uppdelat i ett väl stort
antal arbetsenheter. Jag finner denna invändning vara i viss mån befogad
och vill därför förorda, att någon särskild lärarutbildningsavdelning icke
inrättas. Då frågor om lärarutbildning ha ett nära samband med övriga
undervisningsfrågor, förordar jag, att de hänskjutas till den föreslagna
undervisningsavdelningen. Framdeles torde få prövas, om de tilltänkta
lärarhögskolorna skola sortera direkt under skolöverstyrelsen eller om de
skola intaga en mera självständig ställning i likhet med andra högskolor
samt om lärarutbildningen på det husliga området skall överflyttas från
skolöverstyrelsen till överstyrelsen för yrkesutbildning.
Den tilltänkta lärarutbildningsavdelningen skulle även handlägga frågor
om behörighet för rektorer och lärare. Dessa frågor böra möjligen hellre
handläggas inom den av mig i det följande föreslagna organisationsavdelningen
än inom undervisningsavdelningen. Det torde få ankomma på skolöverstyrelsen
att med ledning av erfarenheten taga ställning härtill.
Jag har i det föregående icke ansett mig kunna tillstyrka, att tillsynen
av den halvöppna barnavården förlägges till skolöverstyrelsen. Denna arbetsuppgift
skulle enligt de sakkunniga ankomma på socialroteln. Denna
kommer alltså redan härigenom att få mindre omfattande arbetsuppgifter.
Då de övriga för roteln avsedda arbetsuppgifterna äro av disparat natur
och till omfattningen för närvarande icke motivera tillskapandet av en
särskild arbetsenhet, kan jag ej tillstyrka inrättandet av en socialrotel. I
stället förordar jag, att nämnda arbetsuppgifter fördelas på andra arbetsenheter
efter deras sakinnehåll. Sålunda böra anstalter för blinda, döva
och sinnesslöa sortera under undervisningsavdelningen. Frågor om den
psykiska barna- och ungdomsvården samt om Ericastiftelsen böra hänföras
till skolhygienroteln, då överstyrelsens läkare äga stor sakkunskap i
dessa frågor. Huruvida frågor om skolhem och internat böra sortera under
skolhygienroteln eller organisationsavdelningen, torde få prövas av skolöverstyrelsen
i samband med genomförandet av reformen. Frågor om yrkesvägledning
böra såsom skolkommissionen förordat handläggas på försöksa
vdelningen. Olika skolsociala frågor, såsom frågan om skolmåltider, skolkuratorsverksamhet
och skolungdomens fritidssysselsättning, böra hänföras
till organisationsavdelningen.
I anledning av tillsynskommitténs betänkande har väckts frågan, om tillsynen
av de bildbara sinnesslöa borde överflyttas från skolöverstyrelsen
till annat ämbetsverk. Denna fråga torde få prövas i annat sammanhang.
Jag räknar emellertid med att nämnda tillsyn åtminstone tillsvidare skall
ankomma på skolöverstyrelsen.
Beträffande de olika arbetsenheternas organisation anför departementschefen.
Statsutskottets utlåtande nr 174- 9
Undervisnings av delningen skall enligt de sakkunniga handlägga
pedagogiska frågor vid samtliga skolformer under överstyrelsen, bortsett
från vissa specialskolor. Enligt vad jag nyss förordat skall avdelningen
därjämte handlägga frågor om lärarutbildning och abnormundervisning.
Avdelningen skall ha det allmänna ansvaret för verksamheten vid skolorna,
samtidigt som speciella skolorganisatoriska och andra administrativa frågor
i möjligaste mån hänskjutas till andra arbetsenheter. Genom en sådan
anordning torde, så långt det är möjligt, vinnas ett av huvudsyftena med
reformen, nämligen att överstyrelsen sättes i stånd att mer än nu ägna sig
åt pedagogiska frågor. Emellertid vill jag i likhet med de sakkunniga framhålla,
att undervisningsavdelningens ledamöter och övriga pedagogiska
personal i viss utsträckning måste deltaga i beslut i ärenden, som ankomma
på andra arbetsenheter. Sålunda böra de tillkallas vid tjänstetillsättningar,
som röra det ämne eller den skolform, varom de äga speciell sakkunskap.
Liknande gäller i fråga om exempelvis inrättande av en ny gymnasielinje
eller frågor om skolväsendets lokala organisation.
I anledning av vad skolöverstyrelsen anfört, vill jag uttala, att avdelningens
ledamöter böra samtliga deltaga i avgörandet av ärenden av större
vikt inom avdelningen, även om dessa avse en speciell skolform eller ett
speciellt ämne. Endast därigenom vinnes garantier för att avdelningens
ledamöter få den allmänna överblicken över hela skolväsendet, som särskilt
under nuvarande omdaningsskede är betydelsefull. Även chefen för folkbildningsroteln
bör deltaga i avdelningens plenarsammanträden för att berika
dessa med synpunkter från arbetet inom den allmänna folkbildningen.
Dessa sammanträden bliva tidskrävande, men organisationen är upplagd
på sådant sätt, att ansvaret för löpande arbetsuppgifter i största möjliga
utsträckning lagts på andra arbetsenheter eller på administrativa tjänstemän
mom avdelningen. Den pedagogiska inspektionen bör till största delen
falla på ledamöter och övrig pedagogisk personal inom denna avdelning.
De sakkunniga ha för undervisningsavdelningen föreslagit 5 ledamöter
och statskontoret 6, varvid dock statskontoret räknat med att lärarutbildningsavdelningen
och socialroteln skulle ingå i avdelningen. Jag har för
egen del förordat, att avdelningen skall utvidgas med lärarutbildnings- och
abnormundervisningsfrågor. På avdelningen bör finnas ett ganska stort
antal ledamöter, som företräda sakkunskap i olika ämnen och om skilda
skolformer. Endast under denna förutsättning kan avdelningen fungera
som den centrala pedagogiska instansen för hela det allmänna skolväsendet.
Därtill kommer, att avdelningschefen huvudsakligen torde få ägna sin tid
åt att sammanhålla verksamheten och mottaga föredragning från andra
rotlar inom avdelningen. Hans egen rotel kan därför ej belastas med mera
omfattande arbetsuppgifter. Med hänsyn till det anförda förordar jag, att
till avdelningen knytas 7 ledamöter, inberäknat avdelningschefen. Huru
arbetsuppgifterna skola fördelas mellan avdelningens rotlar bör, som jag
tidigare anfört, få ankomma på skolöverstyrelsen att bestämma. Under avdelningen
kommer att sortera ett stort antal inspektörer och konsulenter.
Det torde ej kunna undvikas, att de administrativa arbet suppgift erna inom
en så stor avdelning bli ganska omfattande. Jag förordar därför, att till
denna avdelning knytes en administrativ byrådirektör med uppgift att sammanhålla
avdelningens administrativa arbete.
O r ga. n i s a t i o n s a v d e I n inge n. Till den föreslagna organisations-
och personalavdelningen skall enligt de sakkunniga förläggas flertalet
10
Statsutskottets utlåtande nr 174-
löpande ärenden, som nu tynga läroverks- och folkskolavdelningarna. Avdelningschefen
bör enligt min mening besitta goda administrativa kvalifikationer.
Till befattningen bör kunna komma i fråga en skolman, som
fyller dessa krav, eller en administrativ kraft. Jag har förut föreslagit, att
till avdelningen även skulle hänföras skolsociala frågor. Dessa böra sammanhållas
av en befattningshavare med pedagogisk utbildning i byrådirektörs
ställning. Någon administrativ byrådirektörstjänst synes mig icke erfordras
på avdelningen. För den föreslagna organisations- och personalavdelningen
böra avdelas en avdelningschef och två ledamöter.
Beträffande organisationen av byggnads- och planeringsavdelningen
anser jag mig icke böra förorda, att granskningen av byggnadsritningar
avseende allmänna läroverk uteslutande sker inom avdelningen. Granskningen
bör liksom nu ske i samråd med byggnadsstyrelsen. Beträffande
folkskolebyggnader sker granskningen enbart inom skolöverstyrelsen, där
ej överstyrelsen i viss fråga inhämtar yttrande från byggnadsstyrelsen. I
skolbyggnadsfrågor bör överhuvudtaget ett nära samarbete äga rum mellan
byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen särskilt rörande den byggnadstekniska
utvecklingen och stadsplaneringar. Inom överstyrelsen bör efter
omorganisationen huvudvikten beträffande skolbyggnader läggas på skolorganisatoriska
och programmässiga frågor. Även för detta arbete erfordras
emellertid biträde av inom överstyrelsen arbetande arkitekter. Frågan
om samarbetet mellan byggnadsstyrelsen och överstyrelsen torde få upptagas
till närmare prövning, sedan 1947 års byggnadsstyrelseutredning
framlagt sitt betänkande.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle inom avdelningen finnas 3 ledamöter
och 2 byrådirektörer. Avdelningen motsvarar folkskolavdelningens byggnadsrotel,
där nu 2 undervisningsråd tjänstgöra. Den skulle dock utökas
med de högre skolornas byggnadsfrågor och vissa organisations- och indelningsärenden.
För egen del vill jag först framhålla, att frågor om planläggning av skolväsendets
lokala organisation ha ett nära samband med de organisationsfrågor,
som skola handläggas inom den föreslagna organisations- och personalavdelningen.
Om arbetsenheten för byggnadsfrågor icke skall bilda en
självständig avdelning, bör den därför lämpligen ingå som en enhet under
organisations- och personalavdelningen men liksom nu med en mera självständig
ställning än flertalet andra rotlar. Jag anser mig böra förorda denna
lösning. Denna utvidgade avdelning bör då benämnas enbart organisationsavdelningen
och roteln för byggnads- och planeringsärenden benämnas
planeringsrot eln.
Principiella skäl tala enligt min mening för att till denna rotel knytes
endast en ledamot, som svarar för rotelns hela verksamhet, och jag anser
mig böra förorda en dylik anordning. För sina betydelsefulla arbetsuppgifter
bör emellertid roteln disponera väl kvalificerad personal. Jag föreslår
därför att på roteln inrättas 1 administrativ byrådirektörst jänst och
2 dylika tjänster avsedda för skolmän med erfarenhet i skolbyggnadsfrågor.
Till organisationsavdelningens planeringsrotel bör arkitektkontoret
knytas.
Skolhygienroteln. Att skolhälsovården och därmed sammanhängande
frågor handläggas på en från avdelningarna fristående rotel synes
mig naturligt. Jag anser, att även dessa fristående mindre arbetsenheter
11
Statsutskottets utlåtande nr 174-
böra benämnas rotlar. Ett av medicinalstyrelsen framlagt förslag, att
förste provinsialläkarna i fråga om skolhälsovården skola underställas skolöverstyrelsen,
finner jag beaktansvärt. Jag är dock ej beredd att nu taga
ställning till denna fråga.
I flera yttranden har framhållits det nära sambandet mellan den allmänna
folkbildningen och folkbiblioteken. Jag förordar, att de föreslagna
folkbildnings- och folkbiblioteksrotlarna sammanslås till en fristående
arbetsenhet. Då även skolbiblioteken böra sortera under arbetsenheten,
bör den benämnas folkbildnings- och biblioteksroteln.
Under rotelchefen bör finnas en byrådirektör, som handlägger biblioteksärendena.
Denne bör även svara för skolöverstyrelsens eget bibliotek. Skolöverstyrelsen
har förordat, att den nuvarande arvodesbefattningen som
folkhögskolinspektör, tillika konsulent för allmän folkbildning, tillsvidare
får bibehållas men förstärkas genom viss nedsättning i tjänstgöringsskyldigheten
som rektor m. in. För egen del vill jag förorda detta förslag.
Försöksav delningen har redan beslutats av 1951 års riksdag.
Dess personalorganisation är dock ännu ej fullständig. För närvarande är
det särskilt angeläget, att avdelningens expertis för förberedande yrkesutbildning
förstärkes. Särskilda utskottet vid 1950 års riksdag har uttalat,
»att den praktiska utbildningen i försöksverksamheten icke kan få träda
tillbaka för den teoretiska». Vid 1951 års riksdag har statsutskottet (utlåtande
nr 167, s. 29) förutsatt, att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet
riktad på frågan om behovet av en starkare representation för den praktiska
utbildningen inom försöksavdelningen. Arbetet med denna gren av
försöksverksamheten kommer att ställa stora krav på skolöverstyrelsen. De
sakkunnigas förslag, att denna verksamhet skulle förestås, av en byrådirektör
anställd på halvtid inom skolöverstyrelsen synes icke vara tillfyllest.
För min del förordar jag, att för ändamålet inrättas en ledamotstjänst
i stället för nämnda byrådirektörstjänst. På denna ledamot skulle
även ankomma att handlägga frågor om yrkesvägledning. För avdelningen
föreslås alltså 3 ledamotstjänster. Mellan dem bör arbetet fördelas väsentligen
efter sitt sakliga innehåll. Avdelningens kansli bör liksom för närvarande
förestås av en förste byråsekreterare.
Med inrättande av en särskild utred ningsrotel torde tills
vidare böra anstå.
Den administrativa avdelningen skulle enligt de sakkunniga
bibehållas i väsentligen oförändrat skick, dock med undantag för
frågor om verkets inre organisation. De sakkunniga föreslå benämningen
kansliavdelning. Då även kamerala uppgifter skulle hänföras till avdelningen,
bör den alltjämt benämnas administrativa avdelningen. Dess båda
ledamöter ha en synnerligen stor arbetsbelastning. Då det iir av största
vikt, att avdelningen förstärkes med en högt kvalificerad administrativ
kraft särskilt med tanke på det omfattande arbete med avgivande av författningsförslag,
som åvilar skolöverstyrelsen, förordar jag, att avdelningen
förstärkes med en byråchef stjänst. Inom avdelningen skulle alltså
finnas 3 ledamöter. Statistiska kontoret bör sortera under avdelningen och
dess chef bör vara förste aktuarie i lönegrad 29. Till avdelningen böra
även hänföras frågor om verkets inre organisation.
Jag är icke beredd att nu förorda någon höjning av årsarvodena till lckmannarepresentanterna
i skolöverstyrelsen.
1 eu särskild sammanställning i förevarande proposition (s. 45) redovisas
överstyrelsens nuvarande organisation samt de förslag till skolöver
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 17Jf.
styrelsens organisation, som framlagts av departementschefen, de sakkunniga
och statskontoret. Utskottet får hänvisa till denna sammanställning.
Verksledning.
De sakkunniga framhålla, att den föreslagna ökningen av antalet avdelningar
och motsvarande arbetsenheter kommer att ställa större anspråk på
verkschefens medverkan vid handläggning av ärenden, som äro gemensamma
för nämnda arbetsenheter. Inrättades en överdirektörstjänst,
kunde åtskilliga dylika ärenden hänskjutas till överdirektören.
Denne borde vara ställföreträdare för generaldirektören och följa överstyrelsens
verksamhet i dess helhet samt fullgöra inspektioner av kvalificerad
art.
I yttrandena har överdirektörstjänsten i allmänhet tillstyrks. Statskontoret
har dock avstyrkt tjänsten.
Departementschefen har ansett sig icke böra förorda inrättande av eu
överdirektörstjänst. I stället förordar han, att en avdelningschef förordnas
till generaldirektörens ställföreträdare och tillerkännes ställföreträdararvode
utöver löneförmåner som avdelningschef.
övrig pedagogisk personal.
I följande uppställning redovisas den pedagogiska personal, som föreslås
av departementschefen, samt samma personal enligt de sakkunnigas förslag.
Till jämförelse har även medtagits motsvarande nuvarande personal.
I uppställningen ingå ej ledamöter och byrådirektörer.
Befattning
Departements-
chefen
De sakkun- niga1)
Nu
Amneskonsulentcr.................
4
8
Gymnastikkonsulenter..............
2
3
2
Konsulenter för hemkunskap och skolmåltids- verksamhet...................
2
27»
2
Konsulenter i teckning..............
1
llA
Vs
Konsulenter i musik...............
7»
i''A
7»
Konsulenter i manlig slöjd...........
1
17*
73
Konsulenter i kvinnlig slöjd...........
1
17»
73
Lågstadiekonsulent...............
—
i
—
Hjälpundervisningskonsulent...........
1
i
7»
Inspektör för sinnesslöundervisningen.....
1
i
7*
Konsulent för sinnesslöundervisningen.....
—
7*
—
Inspektör för blindundervisning.........
V*
7*
74
Inspektör för dövstumundervisning.......
7*
74
74
Filmkonsulent.................
''A
l
74
Skolpsykolog....................
i
l
Konsulenter för studieplaner m. m.......
3
3
3
Konsulenter för allmän folkbildning......
2
1
2
Folkhögskolinspektör...............
‘A
74
Summa
19+sA+3A
26 + 6A + ,A
9+V»+4A+V4
*) De sakkunniga ha i stället för en arvodesbefattning som folkhögskolinspektör förordat en
heltidstjänst som folkhögskolinspektör och konsulent för allmän folkbildning, vilken redovisats
förut såsom byrådirektör. Vidare ha de föreslagit en tjänst som inspektör och en tjänst som
konsulent för förskolor och daghem.
13
Statsutskottets utlåtande nr 174-
Hjälpskolekonsulent. Inspektör och konsulent
för si nn e s sl ö undervisningen. För närvarande finnes inom
skolöverstyrelsen en ordinarie heltidstjänst som hjälpskolekonsulent och inspektör
för sinnesslöundervisningen.
De sakkunniga framhålla, att antalet lärjungar i hjälpklasser ökat från
4 151 läsåret 1940/41 till 8 954 läsåret 1949/50. Behovet av hjälpklassundervisning
är dock avsevärt större. Enligt verkställda uppskattningar
erfordras hjälpklassundervisning för i medeltal 4 procent av barnantalet,
d. v. s. för läsåret 1949/50 för 24 000 lärjungar. När kommunsammanslagningen
genomförts, torde hjälpklasser kunna anordnas i större utsträckning
än nu. Skolöverstyrelsens möjligheter att göra en positiv insats på detta
viktiga område äro med nuvarande personalorganisation ej tillräckliga.
De sakkunniga förorda därför inrättande av en heltidstjänst som hjälpskolekonsulent.
Beträffande sinnesslöundervisningen framhålla de sakkunniga, att
denna ännu ej utbyggts i tillräcklig omfattning. Enligt 1946 års hjälp- och
särklassutredning (SOU 1947: 69 s. 38) motsvarade det förefintliga platsantalet,
omkring 2 500, endast 0,4 procent av skolbarnsmaterialet, medan
antalet platser borde utökas till åtminstone 1 procent av barnantalet.
Tillsynskommittén har i sitt den 14 april 1951 avgivna betänkande i
ämnet förordat, att tillsynen över ifrågavarande sinnesslöanstalter alltjämt
skulle kvarligga hos skolöverstyrelsen, dit även den medicinskt-psykiatriska
inspektionen av anstalterna borde överflyttas.
Skolöverstyrelsesakkunniga framhålla, att dessa anstalter böra inspekteras
varje eller åtminstone vart annat år. Om en sådan inspektion skall
bli av verkligt värde, måste den för varje anstalt kräva flera dagar. Inspektionen
bör avse icke blott undervisningen utan även och icke minst de
intagnas vård och behandling i övrigt. Akterna för eleverna böra genomgås,
och det bör undersökas, vilka elever som alltjämt böra vara inskrivna på
sinnesslöanstalt, och vilka elever, som lämpligen böra försöksutskrivas,
definitivt utskrivas eller överföras till annan vårdform. Verkställda testningar
böra kontrolleras och de som utsetts att testa, böra erhålla råd och
anvisningar. Utöver inspektionerna har överstyrelsen att handlägga ett
stort antal ofta svårbedömda frågor berörande ifrågavarande sinnesslöanstalter,
såsom verksamhetens organisation inom de olika landstingsområdena
samt byggnadsfrågor. Överstyrelsen bör även svara för utbildning
och fortbildning av anstalternas lärare och personal.
Om den avsedda intensifieringen av den statliga tillsynen på förevarande
område skall komma till stånd, måste enligt de sakkunniga bland annat den
fackutbildade personalen inom överstyrelsen avsevärt förstärkas. De sakkunniga
föreslå, att för ändamålet inrättas dels en heltidstjänst som inspektör
för sinnesslöundervisningen dels en halvtidstjänst som konsulent för
sinnesslöundervisningen.
14
Statsutskottets utlåtande nr 174.
Statskontoret avstyrker varje utökning av den pedagogiska personalen
inom överstyrelsen för ifrågavarande ändamål.
Departementschefen har beträffande behovet av pedagogisk personal
bland annat anfört följande.
De rent pedagogiska arbetsuppgifterna inom överstyrelsen ha hittills
huvudsakligen ankommit på undervisningsråden, bortsett från pedagogiska
frågor beträffande övningsämnen och viss specialundervisning. Överstyrelsen
har också i jämförelse med andra ämbetsverk ett stort antal
ledamöter. Detta föranledes av behovet av befattningshavare i ledamots
ställning för allmänna inspektioner av det stora antalet skolor under överstyrelsens
inseende men även av nödvändigheten att bjuda sådana löneförmåner,
att till verket kunna förvärvas framstående pedagoger bland
rektorer och andra skolledare.
Jag har tidigare föreslagit, att antalet pedagoger bland ledamöterna
skulle inskränkas från 17 till 15. I sistnämnda antal ingår emellertid en
föreslagen ny ledamotstjänst för förberedande yrkesutbildning. Minskningen
av de pedagogiska ledamöternas antal är avsedd att i viss mån
kompenseras av att administrativt betonade ärenden i större utsträckning
skulle anförtros kvalificerade administrativa befattningshavare. Denna
omläggning kan dock knappast helt kompensera nämnda minskning av den
ledande pedagogiska personalen. I varje fall torde någon nämnvärd förstärkning
av verkets kapacitet som pedagogisk centralinstans icke åstadkommas.
Det allmänna skolväsendets snabba tillväxt och pågående omdaning av
undervisningen ställa allt större anspråk på pedagogiska insatser från skolöverstyrelsens
sida. Den erforderliga förstärkningen bör enligt min mening
ske genom inrättande av pedagogiska tjänster i lägre löneställning än ledamot.
De tjänster, som de sakkunniga i detta hänseende föreslagit, anser
jag önskvärda och av betydelse för utvecklingen av vårt skolväsen. I nuvarande
läge nödgas jag dock verkställa vissa beskärningar i de sakkunnigas
förslag. De i yttrandena, framställda önskemålen om ytterligare utökning
av den pedagogiska personalen anser jag mig icke kunna förorda.
Beträffande de olika pedagogiska befattningarna har departementschefen
anfört bland annat följande.
Ämneskonsulenter. Jag vill framhålla, att det är nödvändigt,
att överstyrelsen förstärkes med personal med fackutbildning i visst eller
vissa teoretiska ämnen. Dessa konsulenter böra givetvis genom besök vid
skolor av olika skolformer skaffa sig kännedom om undervisningens bedrivande
och därvid lämna råd och anvisningar. Detta bör emellertid utgöra
endast en del av deras arbete. Utav större vikt är, att de i sina ämnen
anordna auskultationsdagar, leda kurser för lärare, utarbeta studieplaner
och anvisningar, taga initiativ för tillskapande av goda läroböcker samt
på annat sätt främja undervisningen. Deras verksamhet kommer att bli
särskilt betydelsefull under rådande lärarbrist, då de böra ägna särskild
uppmärksamhet åt att individuellt eller vid auskultationsdagar m. in.
handleda lärare, som ej ha föreskriven lärarutbildning. Vad de sakkunniga
föreslagit beträffande ämneskonsulenternas arbetsuppgifter kan jag biträda.
15
Statsutskottets utlåtande nr 174-
I nuvarande läge och innan närmare erfarenhet vunnits, kan jag dock ej
förorda inrättandet av mer än fyra heltidstjänster för ämneskonsulenter
med rätt för skolöverstyrelsen att dela heltidstjänst i halvtidstjänster. Till
en början torde förordnande på ämneskonsulenttjänst böra kunna meddelas
för ett eller två år, om så skulle visa sig lämpligt.
Jag förutsätter emellertid, att nuvarande ordinarie och icke-ordinarie
undervisningsråd få kvarstå i tjänst. De föreslagna ämneskonsulenttjänsterna
och pedagogiska byrådirektörstjänsterna böra få tillsättas endast
i den mån övertaliga ledamöter avgå.
Konsulenter i övningsämnen. Enligt min mening är det särskilt
angeläget, att konsulentorganisationen förstärkes i de ämnen, där skolöverstyrelsen
nu endast har deltidsanställda konsulenter. Jag förordar, att
en heltidstjänst som konsulent inrättas i vart och ett av ämnena teckning,
manlig slöjd och kvinnlig slöjd. I övrigt kan jag i nuvarande läge ej förorda
ytterligare utökning av konsulentorganisationen i övningsämnen. Jag
utgår emellertid från att kvalificerad administrativ personal i största möjliga
utsträckning får övertaga eller biträda vid administrativt betonade
arbetsuppgifter, som ankomma på konsulenterna. Konsulenterna i hushållsgöromål
torde böra benämnas konsulenter för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet.
Framkomna förslag att skilja konsulentverksamheten i
hemkunskap från skolmåltidsverksamheten anser jag mig icke kunna biträda.
Med inrättandet av en tjänst som lågstadiekonsulent torde
tills vidare böra anstå.
Hjälpskolekonsulent. Inspektör för sinnesslöundervisningen.
För närvarande finnes en heltidsanställd hjälpskolekonsulent
och inspektör för sinnesslöundervisningen. De sakkunniga
föreslå inrättandet av en heltidstjänst som hjälpskolekonsulent och en
heltidstjänst som inspektör för sinnesslöundervisningen jämte en halvtidstjänst
som konsulent för samma undervisning.
Hjälpklassundervisningen har avsevärt ökat i omfattning det senaste
decenniet, och efter kommunreformen torde hjälpklasser kunna inrättas i
större utsträckning även på landsbygden. Jag förordar därför, att en heltidstjänst
som hjälpundervisningskonsulent inrättas. Beträffande sinnesslövården
har tillsynskommittén i ett nu avgivet betänkande förordat betydande
förstärkningar av tillsynspersonalen. Frågan om tillsynens ordnande torde
få prövas i annat sammanhang. I varje fall erfordras emellertid en heltidstjänst
som inspektör för sinnesslöundervisningen. Jag förordar, att en sådan
tjänst inrättas. Däremot kan jag nu ej förorda någon konsulenttjänst för
sinnesslöundervisningen.
Personal med speciell fackutbildning.
Departementschefens förslag innebär, att en arvodesanställd arkitekt
utbytes mot en heltidstjänst, att en ingenjörstjänst inrättas på planeringsroteln
för vissa byggnadstekniska arbetsuppgifter, samt att två konsulenter
för yrkesvägledning, som nu äro anställda inom arbetsmarknadsstyrelsen,
få en del av sin tjänstgöring förlagd till skolöverstyrelsen. De
skulle dock helt avlönas från arbetsmarknadsstyrelsen. I övrigt föreslås
ej någon ändring i förevarande personalorganisation.
16
Statsutskottets utlåtande nr 174
Högre administrativ personal.
Antalet förste byråsekreterare inom skolöverstyrelsen enligt gällande
personalstat, de sakkunnigas, statskontorets och departementschefens förslag
framgår av följande uppställning.
Förste byråsekreterare
i lönegrad
29
27
Summa
gällande personalstat..........
........ 4
3
7
de sakkunniga ...............
........ 9
10
19
statskontoret ................
........ 8
5
13
departementschefen ...........
........ 7
7
14
Antalet byråsekreterare och amanuenser inom skolöverstyrelsen dels år
1950, dels den 1 januari 1952, dels ock enligt de sakkunnigas och departe
-
mentschefens förslag framgår av följande uppställning.
Befattning
År 1950
>/i 1952
De sak- kunniga
Departements-
chefen
byråchefer ............
2
2
2
3
byrådirektörer .........
2
2
förste byråsekreterare . .
byråsekreterare och
6
8
19
14
amanuenser .........
____ 41,5
44
37,5
35
Summa 49,5
54
60,5
54
Biträdespersonal. Expeditionsvakter m. m.
Av följande uppställning framgår
biträdespersonal
en år 1950,
den 1 januari 1952 samt
enligt de sakkunnigas och departementschefens
förslag.
År 1950
Vi 1952
De sak- Departe-
kunniga mentschefen
kansliskrivare
2
2
7
5
kontorister
2
3
7
10
kanslibiträden
33,75
32,5
37,5
27
kontorsbiträden
35
34
40
43
Summa
72,75
71,5
91,5
85
Departementschefen har vidare ansett att en materialförvaltare
erfordras inom överstyrelsen. Antalet expeditionsvakter
föreslår departementschefen till 10, varav en förste expeditionsvakt.
Utöver den nuvarande kamrerartjänsten erfordras enligt departementschefen
en kassörstjänst. En kontorsskrivartjänst
på biblioteksroteln och en registratortjänst för verkets
största registratorsexpedition böra bibehållas.
17
Statsutskottets utlåtande nr 174-
Anställningsform och löneställning för vissa
befattningshavare.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Frågan om löneställningen för skolöverstyrelsens personal har ännu ej
behandlats av 1949 års tjänsteförteckningskommitté. Bortsett från biträdespersonalen
är jag därför icke beredd att nu taga slutlig ställning till
personalens löneställning. Tills vidare böra redan inrättade tjänster i regel
bibehålla sin nuvarande lönegradsplacering och för de nya tjänster, som
föreslås, bör väljas en lönenivå, som ej föregriper tjänsteförteckningskommitténs
blivande förslag.
I fråga om generaldirektörens lönegradsplacering är jag icke
beredd att nu föreslå någon ändring. Tjänsten bör alltså bibehållas i lönegrad
Cpl9. Den avdelningschef, som förordnas som generaldirektörens
ställföreträdare, bör tillerkännas ett befattningsarvode om 1 500 kronor
för år utöver löneförmåner som avdelningschef.
För överstyrelsens ledamöter förordar jag en placering i lönegrad
Ca 37. Avdelningscheferna torde böra få uppbära befattningsarvoden om
1 500 kronor för år.
Försöksavdelningens ledamöter böra dock ej beredas ordinarie anställning.
Jag förordar, att dessa ledamöter anställas tills vidare för viss tid
i lönegrad Ce 37. Avdelningschefen bör dessutom äga uppbära befattningsarvode
om 1 500 kronor för år i denna egenskap.
Skolöverläkaren torde åtminstone tills vidare böra bibehålla sin
nuvarande lönegradsplacering i Cp 13.
Jag har tidigare föreslagit 6 byrådirektörst jänster, varav två
för administrativa uppgifter, en för biblioteksfrågor, en för skolsociala frågor
och två för byggnads- och planeringsfrågor. I nuvarande läge anser jag
mig böra föreslå lönegrad 31 för alla dessa tjänster. Under erinran om att
jag i det föregående föreslagit, att tjänsten som förste bibliotekskonsulent
i Ca 30 skulle ombildas till byrådirektörstjänst förordar jag nu, att denna
byrådirektörstjänst ävensom en administrativ byrådirektörstjänst inrättas
som ordinarie. De övriga böra tills vidare vara extra ordinarie.
Vidare förordar jag, att ämnes konsulen terna få uppbära arvode
och övriga. förmåner, som motsvara avlöningsförmåner efter den
löneklass, vars nummer med tre enheter överstiger numret å den löneklass,
1 vilken vederbörande eljest är placerad. För halvtidsanställd ämneskonsulent
bör arvodet motsvara hälften av arvodet till heltidsanställd konsulent.
År vederbörande icke placerad i dylik löneklass eller är han rektor,
bör dock arvodet fastställas av Kungl. Maj:t.
Frågan om den framtida anställningsformen för konsulenterna i
övningsämnen torde 1''å prövas av tjänsteförteckningskommittén.
Tillsvidare böra nuvarande heltidsanställda konsulenter bibehålla sin lönegradsplacering.
Förste gymnastikkonsulenten och gymnastikkonsulenten
böra alltså alltjämt tillhöra lönegrad Ca 30 respektive Ca 20 samt förste
konsulenten för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet lönegrad Ce 20.
Konsulenten för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet bör placeras i
lönegrad Ce 24 i stället för nu Cg 24. De av mig föreslagna heltidstjänsterna
för konsulenter i teckning, manlig slöjd och kvinnlig slöjd böra hänföras till
lönegrad Ce 20. Musikkonsulentens arvode torde böra utgå med oförändrat
belopp, 3 400 kronor.
2 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1052. 6 saml. Nr 17)+.
18
Statsutskottets utlåtande nr 174-
Hjälpundervisningskonsulenten och inspektören
för sinnesslöundervisningen böra hänföras till lönegrad
Ce 24 respektive Ce 26. Den nuvarande befattningen som hjälpskolekonsulent
och inspektör för sinnesslöundervisningen bör samtidigt föras på
övergångsstat.
Den registratorstjänst, som är avsedd för undervisnings-, försöks-
och organisationsavdelningarna, bör tills vidare bibehållas i lönegrad
Ca 18, vilken lönegrad nu gäller för en av överstyrelsens registratorstjänster.
Materialförvaltaren bör hänföras till lönegrad Ca 14.
I förevarande proposition har lämnats en sammanfattning av
departementschefens organisationsförslag (s. 88—91), till vilken utskottet
får hänvisa. Däri angives även antalet ordinarie och icke ordinarie tjänster
av olika slag.
Motioner
Utskottet har i detta sammanhang till behandling förehaft följande motioner,
nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Holmbäck (I: 395) och den andra inom andra kammaren av herr
Nilsson i Kristinehamn och fröken Vinge (II: 532), i vilka hemställts, att
riksdagen ville besluta, att en fristående biblioteksrotel upprättas samt
att å personalförteckningen bland tjänstemän å ordinarie stat uppföres 1
byråchef (biblioteksdirektör) i lönegraden Ca 37 i stället för 1 byrådirektör
i lönegraden Ca 31;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Linden och Elmgren (I: 420) och den andra inom andra kammaren
av fröken A g er och herr Kyling (II: 588), i vilka hemställts,
att den rotel, som av de sakkunniga föreslagits skola handlägga övningslärarfrågor,
erhåller den av de sakkunniga föreslagna omfattningen,
att en heltidsanställd och en deltidsanställd konsulent anställes i vart
och ett av ämnena teckning, musik, manlig slöjd och kvinnlig slöjd samt
att de heltidsanställda konsulenterna inplaceras i lönegrad Cb 4,
att befattningen som inspektör för sinnesslöundervisningen och konsulent
för hjälpundervisningsfrågor inplaceras i respektive lönegrad Ca 34
och Ca 30 eller motsvarande inplacering å löneplan 2 (Cb),
att en befattning som konsulent för sinnesslöundervisningen inrättas och
inplaceras i lönegrad Ce 26, samt
att frågan huruvida skolöverstyrelsen eller socialstyrelsen skall vara tillsynsmyndighet
för förskolor och daghem icke nu avgöres utan behandlas
i samband med att riksdagen får taga ställning till av 1946 års kommitté
för den halvöppna barnavården avgivna förslag;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
Statsutskottets utlåtande nr 174• 19
av herr B er gli (I: 421) och den andra inom andra kammaren av herr
Nordkvist m. fl. (II: 587), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj:ts proposition nr 149 måtte fatta beslut om inrättandet
av en fristående rotel för fysisk fostran inom skolöverstyrelsen bestående
av en byråchef, två gymnastikkonsulenter och erforderlig kanslipersonal;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Cassel och Lindblom (1:422) och den andra inom andra kammaren
av herr Allard m. fl. (II: 586), i vilka yrkats, att på skolöverstyrelsens
personalförteckning upptages ytterligare en gymnastikkonsulent med
samma anställningsform som tillämpas för den nuvarande gymnastikkonsulenten;
dels
ock en inom andra kammaren av fru Sjöstrand m. fl. väckt motion
(II: 589), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att förste konsulenten
för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet tills vidare placeras
i lönegrad Ce 30 i stället för i propositionen föreslagna Ce 26.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
torde få hänvisas till motionerna I: 421, II: 532, 586, 588 och 589.
Erfarenheter av den allmänna försöksverksamheten.
Skolöverstyrelsen har inkommit med redogörelse för försöksverksamheten
läsåret 1950/51. Försöken gällde klasser på låg- och mellanstadiet, men
de första klasserna hade nu hunnit upp till klass 6. Antalet läraravdelningar
tillhörande försöksverksamheten har stigit från 172 till 379.
Departementschefen har anfört följande.
Enhetsskolan har ännu icke nått upp till det stadium, där helt nya
organisationsproblem inställa sig. Erfarenheterna gälla även nu nästan
uteslutande låg- och mellanstadiet. Skolöverstyrelsens redogörelse tyder
på att en viss metodisk förnyelse försiggår och att den ökat barnens trivsel
i skolarbetet. Engelskan synes vara ett omtyckt skolämne; det kan vara
värt att lägga märke till att enligt lärarnas uppskattning SO procent av
lärjungarna kunna följa språkundervisningen med utbyte även det andra
året.
Huvudfrågan på detta stadium har varit, huruvida ett så krävande
undervisningsfack som ett främmande språk kan införas, utan att resultaten
i andra ämnen äventyras. För att bereda rum för det nya ämnet har
man måst sänka timtalet för modersmålet från sammanlagt 19 i klasserna
5 och 6 till de 12, som ämnet har i motsvarande klasser i den femåriga realskolan.
Det är på sätt och vis överraskande, att verkningarna därav icke
äro större; de kunna visserligen påvisas, åtminstone inom vissa grenar
av modersmålsämnet, men skillnaden är, för att tala med skolöverstyrelsen,
»blott eu tiondel av avståndet mellan Ba och B».
Huruvida denna differens kan bringas ur världen genom de motåtgärder,
20
Statsutskottets utlåtande ?it 174.
överstyrelsen beslutat, återstår naturligtvis att se. Det är dock icke nödvändigt,
att utjämningen slutföres på mellanstadiet. Om skolpliktstiden förlänges
från sju till nio år, bör engelskan kunna få sitt och slutnivån i modersmålet
ändå höjas. _ ......
I fråga om utvecklingen av realskolestadiet utanför försöksdistrikten
uppdrogos i propositionen 1951:136 vissa riktlinjer, som av riksdagen godkändes.
Nya statliga realskolor skulle i regel icke inrättas. De nya behoven
skulle i stället tillgodoses genom organisationsformer av det slag, som
införts i Stockholm och Stocksund.
De intresserade kommunerna ha följt dessa anvisningar och i flera fall
med Kungl. Maj:ts medgivande vidtagit specialanordningar inom folkskolans
femte och sjätte klasser. Alltefter omständigheterna kan om ett par
år de inbyggda linjerna föras upp i högre klasser av folkskolan eller nya
kommunala realskolor upprättas eller antalet avdelningar ökas i motsvarande
klasser av bestående högre skolor. Dessa frågor torde dock få aktualitet
först under loppet av nästa budgetår.
Avlöningsförhållandena för vissa lärare vid
den inom Stockholms folkskolor bedrivna
försöksverksamheten.
I proposition den 9 mars 1951, nr 155, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att godkänna vissa av föredragande statsrådet i propositionen förordade
grunder beträffande anställnings- och avlöningsförhållandena för vissa
lärare vid skolor i försöksdistrikt m. m. samt beträffande statsbidrag till
försöksverksamheten, i vad den avsåge försöksskolornas högstadium.
Riksdagen lämnade det begärda godkännandet (riksd. skr. nr 207/1951).
Med stöd av riksdagens beslut har Kungl. Maj:t, bland annat, den 8 juni
1951 utfärdat särskilda bestämmelser för budgetåren 1951/54 beträffande
försöksverksamheten inom vissa skoldistrikt m. m.
Inom Stockholms folkskolor förekommer dylik försöksverksamhet men
också två andra slag av försöksverksamhet, nämligen dels de sedan läsåret
1939/40 förefintliga s. k. sångklasserna, vari lärjungarna från och med
femte klassen differentierats på en allmän linje och en språklinje, i vilken
senare den femåriga realskolans kursplan med vissa modifikationer följes,
och dels den s. k. 1947 års försöksverksamhet, vilken utgör en i folkskolan
(klasserna 7—9) inbyggd 3-årig realskola med en teoretisk och en praktisk
linje.
Stockholms folkskoledirektion har nu hemställt, att de av Kungl. Maj:t
den 8 juni 1951 utfärdade särskilda bestämmelserna rörande lärarna på
försöksskolornas högstadium måtte få tillämpas även beträffande lärarna
i sångklassernas språklinje inom klasserna 7—9 och i den i 1947 års försöksverksamhet
ingående teoretiska linjens läroämnen inom klasserna 7—9,
samt att detta måtte få gälla retroaktivt från och med innevarande läsår.
21
Statsutskottets utlåtande nr 174-
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Jag anser skäligt, att de av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut
utfärdade särskilda bestämmelserna rörande försöksskolornas högstadium få
tillämpas jämväl vid den försöksverksamhet inom Stockholms folkskolor,
som fullgöres i de s. k. sångklassernas språklinje och i den teoretiska linjen i
1947 års försöksverksamhet. I båda fallen böra bestämmelserna gälla högstadiet,
d. v. s. klasserna 7—9. Någon retroaktiv tillämpning av bestämmelserna
synes icke vara lämplig, utan förordar jag, att bestämmelserna
tillämpas från och med nästa läsår. Liksom för den generella försöksverksamheten
böra bestämmelserna endast givas tillämpning tills vidare intill
utgången av läsåret 1953/54. Jag kan dock icke tillstyrka, att i fortsättningen
de hittills gällande speciella bestämmelserna för den ifrågavarande
försöksverksamheten i Stockholm skola få tillämpas, om de skulle giva förmånligare
resultat för lärarna.
De av Kungl. Maj:t den 8 juni 1951 utfärdade bestämmelserna innefatta,
som förut angivits, även speciella regler om statsbidrag till avlöning
åt lärarna på försöksskolornas högstadium. Jag kan icke tillstyrka, att
dessa statsBidragsbestämmelser nu vinna tillämpning även beträffande
den särskilda försöksverksamheten i Stockholm. Vad jag i föregående
stycke förordat bör alltså innebära, att staden får tillämpa 1951 års bestämmelser,
därest den själv står för därav uppkommande merkostnad
utöver vederbörliga folkskollärarlöner. Frågan om förmånligare statsbidragsbestämmelser
även för nu ifrågavarande försöksverksamhet får upptagas
i ett senare och större sammanhang, då bättre erfarenhet vunnits
rörande dessa skolformer, framförallt den i folkskolan inbyggda treåriga
realskolan.
Vissa frågor om statsbidrag till försöksdistrikt
med statlig realskola.
I några av de skoldistrikt, där försök med enhetsskoleorganisation pågå,
finnas vid sidan av folkskoleväsendet statliga realskolor. När försöksverksamheten
når upp till realskolestadiet, uppkomma därför automatiskt frågor
rörande realskolans inarbetande i enhetsskoleorganisationen eller samordnande
med densamma. Därvid uppstå även frågor av ekonomisk natur.
Såväl staten som kommunerna ha skyldigheter gentemot båda skolformerna,
men de äro olika för den statliga realskolan och den kommunala enhetsskolan.
Fördelarna av en viss organisationsform kunna vid en viss tidpunkt
överväga för en kommun, nackdelarna för en annan. Även målsmännen äro
intressenter: undervisningen är kostnadsfri i enhetsskolan men icke i realskolan.
Departementschefen har bland annat anfört följande.
Ännu så länge finnas endast sex försöksdistrikt med statliga realskolor,
och endast ett av dem har fört upp försöken på det åldersstadium, för
22
Statsutskottets utlåtande nr 174-
vilket realskolan är avsedd. Det är likväl redan nu tydligt, att samordnandet
av enhetsskolan och realskolan måste medföra komplicerade problem,
vilkas lösning försvåras av att realskolornas storlek, skollokalernas
tillräcklighet och beskaffenhet samt kommunens och målsmännens ekonomi
visa stora skiljaktigheter i de olika försöksdistrikten.
Diskussionen har hittills följt två linjer. Den ena innebär, att realskolan
skulle successivt avvecklas och ersättas med enhetsskolans högstadium, så
att skolväsendet efter några år i sin helhet vore kommunalt. Kommunen
skulle i detta fall kompenseras för sina vidgade ekonomiska åtaganden
genom ett skäligt statsbidrag.
Den andra linjen innebär, att realskolan bibehålies som en statlig sektion
av skolväsendet i kommunen. Lärarkåren skulle därigenom kunna få
behålla sin rättsliga ställning ograverad, och kåren skulle vid uppkommande
ledigheter kunna på vanligt sätt förnyas. Samtidigt skulle de ekonomiska
fördelar, som statens huvudmannaskap för realskolan tillför kommunen,
utan formella svårigheter kunna konserveras, så långt detta befinnes skäligt.
Det första alternativet sluter sig närmare till de riktlinjer, 1950 års riksdag
uppdragit. Det utmynnar i en på enhetliga grunder uppbyggd nioårig
skola, vilken i överensstämmelse med nämnda års riksdagsbeslut är en
statsunderstödd kommunal skola.
Det andra alternativet låter formellt anstå med sammansmältningen av
folkskolan och realskolan till en enhet men förutsätter, att realskolans organisation
och arbete skola så nära som möjligt anpassas efter enhetsskoleprogrammet.
Personligen anser jag, att den pågående försöksverksamheten slutligen
skall utmynna i en organisatoriskt enhetlig skola för barn och ungdom i
skolplikts åldern. Under försökstiden måste dock en större mångformighet
tillåtas; jag vill erinra om att särskilda utskottet vid 1950 års riksdag ansåg
sig böra understryka, att vid utformningen av försöken lokala önskemål
så vitt möjligt böra tillmötesgås och lokala initiativ tillvaratagas (uti.
1, s. 118). Jag vill därför icke motsätta mig, att under försökstiden båda
alternativen praktiseras. Rörelsefriheten härutinnan torde i enskilda fall
visa sig vara en ingalunda oviktig förutsättning för att den eniga uppslutning
kring reformarbetet på skolans område, vilken bland annat tog sig
uttryck i 1950 års riksdagsbeslut, skall kunna bevaras på det kommunala
planet. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att från fält till fall pröva här
berörda frågor.
Vid det förra alternativet blir huvudfrågan, i vad mån kommunens vidgade
förpliktelser kunna motivera motprestationer från statens sida. Försöksverksamheten
är en hela rikets angelägenhet, icke blott den enskilda
kommunens, och det är därför lätt att förstå och även att acceptera skolkommissionens
principiella uppfattning, att kommunerna icke böra åsamkas
ökade utgifter för sitt skolväsen genom att realskolan inordnas under
den nioåriga enhetsskolan. I tillämpningen uppstå dock praktiska svårigheter,
som särskilt bero på vanskligheten att i förväg värdera de fördelar
kommunerna tillföras genom byggnadsbidragen. Det kan icke gärna undvikas,
att avvägningen blir tämligen summarisk; full rättvisa kan icke upp
-
23
Statsutskottets utlåtande nr 174-
nås för varje särskild kommun. Under sådana omständigheter är det knappast
nödvändigt att taga i beräkning alla de smärre poster, som figurera i
statens och kommunernas ekonomiska mellanhavanden. En uppgörelse bör
kunna knytas till huvudposterna.
Det är emellertid enligt min mening icke möjligt att redan nu framlägga
förslag på längre sikt. Tills vidare måste man nöja sig med ett provisorium;
jag kan därför icke nu föreslå beslut för längre tid än till och med
utgången av budgetåret 1953/54.
I avvaktan på den utredning, som bör företagas men ännu icke kan
igångsättas, är jag beredd att tillstyrka, att intill nämnda tidpunkt kostnaderna
för vissa ämneslärartjänster i försöksdistrilct, där statlig realskola
nu finnes, fortfarande helt bestridas av statsmedel. Det bidragsbelopp, som
utöver bestämmelserna av den 8 juni 1951 skall utgå till försöksdistrikt,
där realskola står under ombildning till enhetsskola, kan beräknas på följande
sätt. Skolöverstyrelsen fastställer först det antal heltidstjänster i
läroämnen, som böra anses erforderliga för undervisningen i realskolans
tre högsta klasser läsåret före ombildningens början. Avdragsbeloppet för
detta antal tjänster beräknas på vanligt sätt med hänsyn till realskoleortens
hyresgrupp. Kommunen erhåller därefter av statsmedel ett fyllnadsbelopp,
som för ombildningstidens första år är en tredjedel och för det
andra året två tredjedelar av det beräknade anslagsbeloppet samt för
tredje året lika med detta belopp.
De kostnader, som vid de allmänna läroverken bestridas av termins- och
inskrivningsavgifterna, böra övertagas av kommunen. Staten bör dock fortfarande
stå för de fyllnadsbelopp, som hittills utgått för täckande av Ijusoch
vedkassornas utgifter. Jag föreslår, att statens bidrag tills vidare bestämmes
på grundval av medeltalet av bidraget till realskolans ljus- och
vedkassa under de tre budgetåren närmast före det, då realskolans avveckling
påbörjas. Så länge klasser av realskolan finnas kvar, beräknas dock
i första hand statsbidrag till ljus- och vedkassan enligt vanliga grunder,
men då det så beräknade bidraget kan väntas sjunka, allteftersom avvecklingen
av realskolan fortskrider, bör kommunen som fyllnad erhålla skillnaden
mellan det nyss nämnda treårsgenomsnittet och det för den sammankrympande
realskolan beräknade beloppet. Sedan realskolan helt avvecklats,
bör — så vida icke annat dessförinnan föreskrives — statsbidraget
vara lika med nyss nämnda treårsgenomsnitt. Bidraget bör fortfarande
i sin helhet utgå ur förslagsanslaget Allmänna läroverken: Bidrag till ljusoch
vedkassorna.
Jag förutsätter sålunda, att vissa särskilda statsbidrag tills vidare skola
utgå som kompensation för de förmåner, kommunen haft av statens huvudmannaskap
för realskolan, men också att kommunen skall svara för vissa
kostnader, som hittills bestritts på annat sätt. Enligt mitt förmenande bli
kommunerna icke lidande på en sådan uppgörelse. Den måste bedömas med
beaktande jämväl av de byggnadsbidrag, vartill kommunen blir berättigad,
när realskolan inlemmas i enhetsskolan. Det kan till och med ifrågasättas,
huruvida icke en kommun med hänsyn till byggnadsbidragens storlek i
vissa fall kan komma att intaga eu alltför gynnad ställning, om den dessutom
skall få räkna sig till godo de särskilda statsbidragen. Jag förutsätter
därför, att det i samband med blivande beslut om statsbidrag till byggnadsföretag,
som beröra enhetsskolans högstadium, från fall till fall av
24
Statsutskottets utlåtande nr 174■
Kungl. Maj:t prövas, huruvida det bör ställas som villkor, att de av mig
nu föreslagna särskilda förmånerna skola nedsättas eller upphöra att utgå.
Med hänsyn till den korta tid mitt förslag avser torde det dock icke vara
nödvändigt att vid detta tillfälle närmare ingå på de avvägningsfrågor,
som därvid kunna komma att aktualiseras.
Föredrager en kommun det senare av de alternativ, jag i det föregående
berört, skulle realskolan formellt bibehållas, men kommunen givetvis därmed
för denna del av sitt skolväsen gå miste om de fördelar byggnadsbidragen
erbjuda. Jag vill blott understryka, att den reella enhetligheten i skolväsendet
förutsätter, att lärjungarna icke åläggas termins- och inskrivningsavgifter.
Motsvarande kostnader måste sålunda även i detta fall övertagas
av kommunen, i den mån de icke täckas genom statens bidrag till
ljus- och vedkassan eller andra inkomstkällor.
Prövningen av frågan om statsbidrag till Sundbybergs skoldistrikt för
den där anställde skolchefen torde få anstå, tills resultatet föreligger av den
utredning angående enhetsskolans ledning och lokala organisation, som
enligt beslut den 29 juni 1951 uppdragits åt 1951 års skolstyrelseutredning.
Anslagsfrågor.
Departementschefen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
godkänna avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1952/53, samt
att för budgetåret 1952/53 anvisa dels till Skolöverstyrelsen: Avlöningar
ett förslagsanslag av 2 753 000 kronor, dels till Skolöverstyrelsen: Omkostnader
ett förslagsanslag av 675 000 kronor, dels till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet
m. m. ett reservationsanslag av 475 000 kronor, dels ock
till Läroboksnämnden ett förslagsanslag av 38 000 kronor.
Utskottet.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha skolöverstyrelsesakkunniga
i sitt betänkande föreslagit, att skolöverstyrelsens läroverks- och folkskolavdelningar
skola upphöra och ersättas av arbetsenheter, mellan vilka
ärendena väsentligen skola fördelas efter sitt sakinnehåll oavsett skolform.
Dessutom föreslås en avsevärd personalförstärkning.
Betänkandet ligger till grund för Kungl. Maj:ts i förevarande proposition
framställda förslag.
Beträffande skolöverstyrelsens ämbetsområde ha de sakkunniga föreslagit
vissa jämkningar. Sålunda förordas, att granskningen av läroböcker
överföres från statens läroboksnämnd till överstyrelsen, att vissa kamerala
ärenden, väsentligen avseende statsbidrag till skolor i Stockholm, överföras
från statskontoret till överstyrelsen samt att tillsynen av förskolor
och daghem överföres från socialstyrelsen till skolöverstyrelsen.
25
Statsutskottets utlåtande nr 174-
Departementschefen har för sin del ansett, att läroboksgranskningen tillsvidare
borde kvarligga hos läroboksnämnden, att ovannämnda kamerala
ärenden lämpligen kunde överföras till skolöverstyrelsen samt att ifrågavarande
tillsyn åtminstone tillsvidare borde ankomma på socialstyrelsen.
Utskottet, som ansluter sig till den av departementschefen sålunda intagna
ståndpunkten, vill emellertid i anledning av motionerna I: 420 och
II: 588 framhålla, att utskottet förutsätter, att frågan om tillsynen av förskolor
och daghem upptages till en allsidig prövning vid behandlingen av
det förslag, som framlagts av 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården.
Folkbibliotekssakkunniga ha föreslagit, att överstyrelsens biblioteksrotel,
vilken handhar folk- och skolbiblioteken, utbrytes från skolöverstyrelsen
och bildar ett självständigt ämbetsverk, statens biblioteksbyrå, medan
skolöverstyrelsesakkunniga visserligen i princip anslutit sig till detta förslag,
men likväl räknat med att en biblioteksrotel tillsvidare skulle ingå i
skolöverstyrelsens organisation.
Med hänsyn till vad i remissyttrandena över de sakkunnigas betänkande
anförts, har departementschefen ansett sig böra förorda, att folk- och skolbiblioteken
alltjämt skola sortera under skolöverstyrelsen. I motionerna
I: 395 och II: 532 förutsättes, att frågan om ledningen av folkbiblioteksväsendet
lämnas öppen.
Utskottet, som anser, att ett särskilt ämbetsverk för folkbiblioteksväsendet
icke erfordras, tillstyrker departementschefens förslag och finner sig
alltså icke böra biträda vad i motionerna I: 395 och II: 532 i nämnda avseende
ifrågasatts.
Vad departementschefen anfört i fråga om decentralisering av beslutanderätten
har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker
alltså, att det får ankomma på skolöverstyrelsen att besluta om
inrättande av nya nybörj aravdelningar vid allmänna läroverk och högre
kommunala skolor med ledning av direktiv, som Kungl. Maj:t utfärdar.
De sakkunnigas förslag till skolöverstyrelsens organisation har av departementschefen
avsevärt beskurits, varvid i flera hänseenden de erinringar
statskontoret framfört, blivit beaktade. Departementschefen har föreslagit,
att överstyrelsen indelas i fyra avdelningar och två fristående rotlar, nämligen
undervisnings-, organisations- och försöksavdelningarna samt administrativa
avdelningen ävensom skolhygienroteln samt folkbildnings- och
biblioteksroteln. Under dessa avdelningar och rotlar skola sortera överstyrelsens
inspektörer och konsulenter samt ett flertal mindre arbetsenheter,
som nu sortera direkt under generaldirektören. Förslaget innebär en koncentration
till färre och större arbetsenheter. Antalet ledamöter föreslås
minskat från 20 till 19. I sistnämnda antal ingå dock två nya ledamotstjiinster,
varav en på försöksavdelningen för frågor om förberedande yrkesutbildning
och en på administrativa avdelningen.
26
Statsutskottets utlåtande nr 174-
Utskottet anser sig kunna tillstyrka den föreslagna uppdelningen av verket
i arbetsenheter samt principerna för ärendenas fördelning mellan dem.
Innan erfarenhet vunnits, huru den föreslagna organisationen fungerar, är
utskottet emellertid icke berett att förorda någon utvidgning därav med
ytterligare rotlar och ledamots- eller byrådirektörstjänster. Utskottet avstyrker
alltså bifall till det i motionerna I: 395 och II: 532 framställda yrkandet
om inrättande av en fristående biblioteksrotel under en byråchef.
Däremot bör övervägas, om icke biblioteksärendena kunna hänföras till en
särskild sektion inom undervisni[^avdelningen. Utskottet anser sig icke
heller böra biträda det i motionerna I: 421 och II: 587 gjorda yrkandet om
inrättande av en fristående rotel för fysisk fostran under ledning av en
byråchef samt förslaget i motionerna I: 420 och II: 588 om förstärkning av
den arbetsenhet, som handlägger övningslär ar ärenden.
Beträffande den förberedande yrkesutbildningen inom försöksavdelningen
förutsätter utskottet, att samarbete på lämpligt sätt ordnas mellan skolöverstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning.
Den av de sakkunniga förordade överdirektörstjänsten har departementschefen
icke ansett sig böra förorda utan i stället beräknat medel till ett
särskilt arvode åt en avdelningschef, som skall tjänstgöra som generaldirektörens
ställföreträdare. Utskottet biträder departementschefens ifrågavarande
förslag.
Beträffande den av departementschefen föreslagna ''personalorganisationen
finner utskottet det vara av särskilt värde, att nu fyra ämneskonsulenttjänster
inrättas. Den i det föregående lämnade redogörelsen ger emellertid
vid handen, att med dessa tjänster även skulle förenas flera administrativa
arbetsuppgifter. Utskottet anser, att befattningarna böra få en alltigenom
pedagogisk karaktär. Genom dessa tjänster bör överstyrelsen kunna tillföras
pedagogiska impulser från lärare med färska erfarenheter från skolans
liv. Det är icke önskvärt, att tjänsterna under allt för lång tid uppehållas
av samma befattningshavare. Den föreslagna konstruktionen med
förordnande på viss tid är här en lämplig anställningsform och i regel böra
förnyade förordnanden för samma befattningshavare icke meddelas. Vidare
förutsätter utskottet, att ämneskonsulenterna i fråga om läroböcker samarbeta
med läroboksnämnden.
Konsulentorganisationen i övningsämnen föreslås av departementschefen
utökad med en heltidstjänst mot nu en deltidstjänst i vart och ett av ämnena
teckning, manlig slöjd och kvinnlig slöjd. I övrigt bibehållas två konsulenttjänster
i gymnastik, två konsulenttjänster i hemkunskap och skolmåltidsverksamhet
samt en deltidstjänst i musik. I motionerna I: 421 och
II: 587 liksom i motionerna I: 422 och II: 586 föreslås, att den av de sakkunniga
förordade tjänsten som gymnastikkonsulent inrättas, vilken främst
är avsedd för trafikundervisningen. I motionerna I: 420 och II: 588 yrkas
likaledes i enlighet med de sakkunnigas förslag, att U/2 konsulenttjänst
Statsutskottets utlåtande nr 174• 27
inrättas i ett vart av ämnena teckning, musik, manlig slöjd och kvinnlig
slöjd.
Trafikundervisningen har i våra dagar fått en allt större betydelse. Denna
uppgift bör emellertid enligt utskottets mening åtminstone tillsvidare
kunna handhavas av de nuvarande båda gymnastikkonsulentema. Om särskilda
åtgärder anses erforderliga för trafikundervisningen, såsom att utarbeta
anvisningar eller att anordna kurser för lärare, har skolöverstyrelsen
medel till sitt förfogande att för ändamålet tillfälligt anlita experter. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionerna I: 422 och II: 586 samt I: 421
och II: 587, i vad avser inrättande av ytterligare en gymnastikkonsulenttjänst.
Innan närmare erfarenhet vunnits av den nya personalorganisationen,
anser utskottet sig icke heller böra tillstyrka inrättande av de ytterligare
konsulenttjänster i övningsämnen, som föreslagits i motionerna I: 420
och II: 588. Enligt utskottets mening bör alltså konsulentorganisationen
i övningsämnen erhålla den utformning, som av departementschefen föreslagits,
och förstärkningen begränsas till en heltidstjänst i teckning samt
två heltidstjänster i slöjd.
Departementschefen har vidare föreslagit, att den nuvarande heltidstjänsten
som hjälpskolekonsulent och inspektör för sinnesslöundervisningen
uppdelas i två heltidstjänster, den ena för hjälpundervisningen och den
andra för sinnesslöundervisningen.
Med hänsyn till den stora omfattning, som hjälpklasser och hjälpundervisning
nu erhållit, tillstyrker utskottet departementschefens förslag om
inrättande av en heltidstjänst som hjälpundervisningskonsulent.
Beträffande sinnesslöundervisningen får utskottet erinra därom, att
Kungl. Maj:t i proposition nr 133 till innevarande års riksdag angående
förstärkning av sinnesslöinspektionen m. m. föreslagit bland annat, att
medicinalstyrelsens personal för tillsyn och inspektion av sinnesslövården
förstärkes med en läkare och två kuratorer. Chefen för inrikesdepartementet
har därvid erinrat om att chefen för ecklesiastikdepartementet i den
här förevarande propositionen nr 149 framlagt förslag om inrättande av
ovannämnda heltidstjänst som inspektör för sinnesslöundervisningen i stället
för den nuvarande halvtidstjänsten och framhållit, att det mest angelägna
kravet i fråga om en förstärkning av skolöverstyrelsens kapacitet på
detta område därmed syntes ha tillgodosetts. Då utskottet funnit, att
starka skäl tala för chefens för ecklesiastikdepartementet nu ifrågavarande
förslag, tillstyrker utskottet bifall till detsamma.
I motionerna I: 420 och II: 588 har i enlighet med skolöverstyrelsesakkunnigas
förslag förordats, att för sinnesslöundervisningen även inrättas en
konsulenttjänst på halvtid. Utskottet anser sig icke böra biträda detta
förslag.
Till vad departementschefen i övrigt föreslagit beträffande antalet tjänster
av olika slag vill utskottet giva sin anslutning.
28
Statsutskottets utlåtande nr 17Jf.
I motionerna I: 420 och II: 588 har yrkats en högre lönegradsplacering
än den av departementschefen föreslagna för de heltidsanställda konsulenterna
i teckning och slöjd, inspektören för sinnesslöundervisningen samt
konsulenten för hjälpundervisningen. I motionen II: 589 har ett motsvarande
yrkande framställts i fråga om förste konsulenten för hemkunskap
och skolmåltidsverksamhet.
Då 1949 års tjänsteförteckningskommitté ännu icke behandlat frågan
om lönegradsplaceringen för skolöverstyrelsens personal, har departementschefen
icke tagit slutlig ställning härtill, bortsett från biträdespersonalens
löneställning, beträffande vilken han samrått med biträdesutredningen. I
detta läge har icke heller utskottet ansett sig böra föregripa den blivande
prövningen av förstnämnda spörsmål utan tillstyrker vad departementschefen
i nu berörda avseenden förordat och avstyrker bifall till de motionsvis
framställda yrkandena om en högre löneställning för vissa av skolöverstyrelsens
befattningshavare.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot de grunder departementschefen
föreslagit beträffande anställnings- och avlöningsförhållandena
för lärare vid i Stockholms skoldistrikt bedriven särskild försöksverksamhet.
Med anledning av vad departementschefen anfört rörande grunderna för
försöksverksamhetens organisation på realskolestadiet och för statsbidrag
till denna verksamhet i vissa skoldistrikt, där statlig realskola finnes vill
utskottet framhålla följande.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att den pågående försöksverksamheten
slutligen skall utmynna i en organisatoriskt enhetlig
skola för barn och ungdom i skolpliktsåldern. Utskottet har emellertid
ingenting att erinra mot att under försökstiden vid utformningen av försöken
lokala önskemål så vitt möjligt tillmötesgås och lokala initiativ tillvaratagas.
Utskottet har likväl icke kunnat undgå att observera att i en
mängd fall intresset i huvudsak inriktats på att inom folkskolans ram söka
inarbeta den nuvarande realskolan. Skulle detta mera allmänt bli fallet
synes det utskottet som om försöksverksamheten skulle bli föremål för en
alltför ensidig utveckling. Utskottet förutsätter därför att, även om försöksverksamheten
i nyss nämnd omfattning i viss utsträckning kan godtagas,
strävandena mera direkt böra inriktas på att få försöksverksamheten
knuten till den nioåriga enhetsskolan med den särskilda målsättning, som
därmed måste anses given.
I anslutning till de uttalanden som vid 1950 års riksdag gjordes, berörande
den nioåriga enhetsskolan, vill utskottet framhålla, att det ekonomiska
stöd som lämnas till kommuner med försöksverksamhet av denna art fastställes
till sådana belopp, att kommunerna verkligen erhålla kompensation
för de ökade utgifter de påtagit sig för att bedriva en försöksverksamhet,
som måste betraktas som en hela rikets angelägenhet. Utskottet förutsätter,
att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet följer detta problem och för riks
-
29
Statsutskottets utlåtande nr 17 Jj
dagen
framlägger de förslag, som förverkligandet av de av 1950 års riksdag
gjorda uttalandena i ämnet kan påfordra.
Utskottet tillstyrker, att anslagen till Skolöverstyrelsen: Avlöningar,
Omkostnader och Försöksverksamhet m. m. samt till Läroboksnämnden för
nästa budgetår uppföras med av Kungl. Maj:t äskade belopp.
Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har icke givit utskottet
anledning till erinran eller uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må godkänna de av utskottet förordade
grunderna för skolöverstyrelsens organisation;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:395 och II: 532,
I: 420 och II: 588, I: 421 och II: 587, I: 422 och II: 586,
samt II: 589 godkänna följande personalförteckning för
skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53:
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning. Lönegrad.
1 generaldirektör .......................... Cp 19
1 skolöverläkare .......................... Cp 13
1 arkitekt ................................ Cp 7
3 byråchefer .............................. Ca 37
1 byråchef eller undervisningsråd ............ Ca 37
11 undervisningsråd ........................ Ca 37
2 byrådirektörer ........................... Ca 31
1 förste gymnastikkonsulent ................ Ca 30
1 första aktuarie .......................... Ca 29
5 förste byråsekreterare .................... Ca 29
5 förste byråsekreterare .................... Ca 27
1 bibliotekskonsulent ...................... Ca 26
1 gymnastikkonsulent ...................... Ca 26
1 konsulent för allmän folkbildning........... Ca 26
1 aktuarie ................................ Ca 24
15 byråsekreterare .......................... Ca 24
1 kamrerare .............................. Ca 23
1 registrator . ............................. Ca 18
1 kassör .................................. Ca 15
5 kansliskrivare ........................... Ca 15
1 materialförvaltare ........................ Ca 14
7 kontorister ............................. Ca 13
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 17 jj.
1 förste expeditionsvakt..................... Ca 11
20 kanslibiträden ........................... Ca 11
5 expeditionsvakter ........................ Ca 9
18 kontorsbiträden .......................... Ca 8
Anm. Kamrerartjänsten må ej återbesättas och kassörstjänsten ej
tillsättas utan medgivande av Kungl. Maj:t.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 2Jj.
Befattning. Lönegrad.
3 undervisningsråd ........................ Ce 37
4 byrådirektörer ........................... Ce 31
1 skolpsykolog ............................ Ce 31
1 biträdande arkitekt....................... Ce 29
2 förste byråsekreterare..................... Ce 29
1 biträdande arkitekt....................... Ce 27
2 förste byråsekreterare ..................... Ce 27
1 bibliotekskonsulent ...................... Ce 26
1 konsulent för allmän folkbildning........... Ce 26
1 inspektör för sinnesslöundervisningen........ Ce 26
1 förste konsulent för hemkunskap och skolmål
tidsverksamhet
.......................... Ce 26
1 konsulent i teckning ..................... Ce 26
1 konsulent i manlig slöjd .................. Ce 26
1 konsulent i kvinnlig slöjd ................. Ce 26
Tjänstemän å övergångsstat.
1 undervisningsråd ........................ Ca 37
1 hjälpskolekonsulent och inspektör för sinnesslöundervisningen
....................... Ca 26
1 revisor ................................. Ca 24
1 kansliskrivare på statistiska kontoret....... Ca 15
Anm. Så länge hjälpskolekonsulenten och inspektören för sinnesslöundervisningen
kvarstår i sin tjänst, må den extra ordinarie befattningen
som inspektör för sinnesslöundervisningen eller en extra ordinarie
befattning som hjälpundervisningskonsulent icke tillsättas.
III. att riksdagen må godkänna de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
7 mars 1952 förordade grunderna beträffande anställningsoch
avlöningsförhållandena för lärare vid i Stockholms
skoldistrikt bedriven särskild försöksverksamhet;
31
Statsutskottets utlåtande nr 17Jf
TV.
att riksdagen må godkänna de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
7 mars 1952 förordade grunderna för försöksverksamhetens
organisation på realskolestadiet och för statsbidrag till
nämnda verksamhet i vissa skoldistrikt, där statlig realskola
finnes;
V. att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ............................... 1 100 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 138 000
3. Arvoden till experter m. m., förslagsvis .... 70 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 830 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 615 000
Summa kronor 2 753 000
b) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2 753 000 kronor;
VI. till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 675 000 kronor;
VII. till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. för
budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 475 000 kronor;
VIII. till Läroboksnämnden för budgetåret 1952/53 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 38 000
kronor.
Stockholm den 20 maj 1952.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Ivarl Andersson, Iwar Anderson, Näsgård,
Ohlon, Leander, Gillström, Eric Ericson, Pålsson, Näsström, Bcrgh,
fru Lindström, herrar Edvin Thun, Bergman, Söderquist och Arrlién; samt
32
Statsutskottets utlåtande nr 174.
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Wallentheim, Lindholm,
Staxäng, Bergstrand, Åkerström, Hoppe Thapper, fröken Elmén, herrar
Onsjö, Nihlfors och fröken Nygren.
Reservationer.
1) beträffande en fristående rotel för fysisk fostran av herr Bergh.
2) beträffande inspektör för sinnesslöundervisningen
a) av herrar Svensson i Grön vik, Åkerström och Onsjö, vilka ansett, att
det stycke på s. 27 i utskottets yttrande, som börjar med orden »Beträffande
sinnesslöundervisningen» och slutar med orden »till detsamma»,
bort ha följande lydelse:
»Beträffande sinnesslöundervisningen får utskottet erinra därom, att
Kungl. Maj:t i proposition nr 133 till innevarande års riksdag angående
förstärkning av sinnesslöinspektionen in. m. föreslagit bland annat, att
medicinalstyrelsens personal för tillsyn och inspektion av sinnesslövården
förstärkes med en läkare och två kuratorer. Enligt nämnda proposition föreslås
att såväl den centrala som den lokala tillsynen över sinnesslöanstaltema
nu skall erhålla allenast en provisorisk lösning, avsedd att omprövas
i samband med ställningstagandet till 1951 års sinnesslövårdsutrednings
förslag till lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna. Med
hänsyn härtill finner utskottet sig icke berett att innan nämnda spörsmål
vunnit sin lösning tillstyrka inrättandet av den av chefen för ecklesiastikdepartementet
föreslagna heltidstjänsten som inspektör för sinnesslöundervisningen
utan förordar att för ändamålet tills vidare i stället inrättas en
halvtidstj änst.»
b) av herrar Näsgård, Ohlon och Pålsson.
3) beträffande grunderna för försöksverksamhetens organisation på realskolestadiet
m. m.
a) av herrar Ohlon, Bergh, Söderquist, Arrhén, Staxäng, Bergstrand,
fröken Elmén och herr Nihlfors, vilka ansett, att den del av utskottets yttrande,
som på s. 28 börjar med orden »I likhet» och på s. 29 slutar med
orden »kan påfordra», bort ersättas med en text av följande lydelse:
»De av departementschefen föreslagna grunderna för försöksverksamhetens
organisation på realskolestadiet och för statsbidrag till nämnda verksamhet
i vissa skoldistrikt, där statlig realskola finnes, anser utskottet sig
böra biträda såsom en provisorisk lösning av frågan intill utgången av budgetåret
1953/54. Utskottet vill emellertid understryka, att kommunerna
icke böra åsamkas ökade utgifter för sitt skolväsen genom att realskolan
avvecklas eller inbygges i folkskolan.»
b) av herr Malmborg i Skövde.
Stockholm 1952 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.
521328
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1952:333 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av skolöverstyrelsen TO. TO. a1 i texten