Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna jämte i ämnet väckta motioner.
1952-05-20 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1952:175, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 175.
1
Nr 175.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid de
högre skolorna jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 153 har Kungl Maj :t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 7
mars 1952, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåren
1952/56 meddela bestämmelser om rätt för folkskollärare att under
tjänstledighet för studier åtnjuta lön med B-avdrag i enlighet med vad departementschefen
förordat, dels medgiva, att ordinarie lärartjänster vid
högre skolor inom de fyra nordligaste länen må tills vidare från och med
budgetåret 1952/53 i den omfattning och på det sätt, departementschefen förordat,
utbytas mot extra ordinarie tjänster, dels godkänna av departementschefen
i övrigt förordade åtgärder för avhjälpande av ämneslärarbristen vid
högre skolor, dels ock till Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen
vid högre skolor för budgetåret 1952/53 under riksstatens åttonde huvudtitel
anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bergh (I: 198) samt den andra inom andra kammaren av herr Löfroth
och fru Hellström (II: 249), i vilka hemställts, att riksdagen måtte under
rubriken Gemensamma universitetsändamål för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag å 200 000 kronor att användas till stipendier å 2 000
kronor till sådana studerande vid våra universitet och högskolor som förbinda
sig att under lika lång tid som stipendiet åtnjutits efter vunnen behörighet
tjänstgöra som lärare vid allmänna läroverk, kommunala realskolor
och högre folkskolor i övre Norrland samt att bemyndiga Kungl. Maj :t att
utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nordenson m. fl. (I: 423) och den andra inom andra kammaren av herr
Håstad in. fl. (II: 595), i vilka hemställts, att det i Kungl. Maj :ts proposition
föreslagna reservationsanslaget till Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen
vid högre skolor måtte uppföras med ett från 750 000 kronor till
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 175.
2
Statsutskottets utlåtande nr 175.
924 200 kronor ökat belopp för att möjliggöra cn utvidgning av undervisningen
i ämnena fysik, matematik och engelska vid Stockholms högskola;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Bergh och Lundgren (I: 424) samt den andra inom andra kammaren
av fru Hellström m. fl. (11:594), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att kombinationer med mindre än 4 betygsenheter skola betraktas som tillfälliga
krisanordningar och icke få leda till bestående kompetensnormer, att
meritvärderingen vid tjänstetillsättning vid läroverken skall gynna den
högre kompetensen för att stimulera till fullvärdig utbildning, att kortare
kurser, speciellt ordnade för snabbutbildning och motsvarande fordringarna
för 1 betygsenhet, skola stå under noggrann kontroll av universitet och
högskolor, samt att en omprövning av hela frågan om rekryteringsbehovet
skall ske så snart läget kan överblickas och då det kan fastställas, huruvida
utvecklingen gått därhän, att svårigheterna bli bestående endast i vissa ämnen
och att de i propositionen nr 153/1952 angivna åtgärderna således skola
kunna avvecklas för övriga ämnen;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Berg och Lundgren (1:425) samt den andra inom andra kammaren
av fru Hellström in. fl. (II: 592), i vilka yrkats, att riksdagen måtte dels avslå
Kungl. Maj :ts förslag att ordinarie lärartjänster vid högre skolor inom
de fyra nordligaste länen må tills vidare från och med budgetåret 1952/53 i
viss omfattning utbytas mot extra ordinarie tjänster, dels att lärare vid högre
skolor inom Västerbottens och Norrbottens län skola erhålla en löneplacering,
som med tre löneklasser, dock högst två över den högsta för ifrågavarande
tjänst gällande löneklassen, överstiger vad eljest skolat gälla, och att
lärare inom Västernorrlands och Jämtlands län på motsvarande sätt uppflyttas
i två resp. en löneklass, dels ock att därest riksdagen icke skulle bifalla
sistnämnda yrkande hos Kungl. Maj :t anhålla om förslag till riksdagen om
särskild löneförstärkning för ifrågavarande lärare;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Holmbäck in. fl. (1:426) och den andra inom andra kammaren av
herr Kyling in. fl. (II: 591), i vilka hemställts, att anslaget till naturastipendier
m. m. måtte ökas med 100 000 kronor för att möta det ökade behovet av
sådana stipendier i samband med inrättande av särskild filosofisk ämbetsexamen
för folkskollärare;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr OIilon m. fl. (I: 427) och den andra inom andra kammaren av fru
Sandström m. fl. (II: 593), i vilka yrkats att riksdagen vid behandlingen av
Kungl. Maj:ts proposition nr 153 ville beakta och godkänna de i motionerna
anförda synpunkterna, samt att riksdagen ville besluta, att det av Kungl.
Maj:t äskade reservationsanslaget av 750 000 kronor till Vissa åtgärder för
avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor för budgetåret 1952/53 delvis
Statsutskottets utlåtande nr 175.
3
måtte få användas för kompletteringskurser i matematik, motsvarande
fordringarna för ämnet specialmatematik i studentexamen, enligt de anvisningar,
som i motionen förslagits.
I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen för de
motionsvis framställda förslagen får utskottet hänvisa till motionerna I: 198,
I: 423,1: 425,1: 426,1: 427, II: 592 och II: 594.
Inledning.
I ett den 6 december 1951 avgivet betänkande med förslag till vissa åtgärder
för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna erinrar läroverkens
krisutredning inledningsvis att utredningen tidigare i betänkandet
med hemställan om lönereglering för ämneslärare vid högre skolor
framhållit den avgörande vikten ur rekryteringssynpunkt av en förbättrad
löneställning för de högre skolornas lärare. Endast genom en betydande
lönehöjning kunde den tillströmning till lärarbanan åstadkommas, som
erfordrades om de högre skolornas lärarbehov skulle kunna tryggas.
Samtidigt som utredningen än en gång kraftigt understryker nämnda
hemställan och betonar löneregleringens nyckelposition hland ifrågakommande
åtgärder för ökning av rekryteringen till läroverkslärarbanan, framlägger
utredningen förslag till vissa andra åtgärder, som behöver omedelbart
vidtagas, om lärartillgången för de närmaste åren skall kunna i rimlig
utsträckning säkerställas. Det gäller i detta''fall både åtgärder på längre
sikt av permanent karaktär, avseende utbildningen till läroverkslärare, och
speciella krisåtgärder, åsyftande att så snabbt som möjligt få fram lärarreserver,
som utan att äga vanlig kompetens dock bör kunna på ett någorlunda
tillfredsställande sätt handha undervisningen på realskolestadiet.
Skolöverstyrelsen yttrar, att bristsituationen, vilken sedan några
år varit kritisk och för varje år förvärrats, inom kort kommer att få
sådana dimensioner, att verkliga krafttag för dess avhjälpande blir ofrånkomliga.
Skall man kunna bemästra svårigheterna utan drastiska åtgärder,
som väsentligt försämrar utbildningsmöjligheterna för ungdomen, måste
man tillvarataga alla de möjligheter, som står till buds att göra lärarbanan
lockande och utbildningen effektiv.
Kanslern för rikets universitet understryker med skärpa
nödvändigheten av att åtgärder vidtages i syfte att genom effektivisering
och rationalisering av den ordinarie utbildningen av filosofie magistrar få
till stånd en ökad utbildningskapacitet och en förkortad studietid.
Folks kollä rarförbundens styrelser finner de av utredningen
föreslagna åtgärderna att förkorta studietiden till fil. ämbetsexamen
samt att väsentligt förbättra läroverkslärarnas lönevillkor nödvändiga
för att i framtiden säkra tillgången på akademiskt utbildade lärare.
4
Statsutskottets utlåtande nr 175.
Sveriges förenade studentkårer (SFS) framhåller, att åtgärder
för lärarbristens hävande främst bör avse förbättring av utbildningen
av filosofie magistrar och av läroverkslärarnas löner.
Läroverk slärarnas riksförbund framhåller den försämring
av läroverksundervisningens kvalitet, som bristen på kompetenta lärare
medfört och i ännu högre grad kommer att medföra. Förbundet delar utredningens
uppfattning, att krissituationen vid läroverken nu blivit så
svår, att man måste välja mellan å ena sidan att skärpa ransoneringen av
utbildningstillfällena, å andra sidan att genom en sänkning av kraven på
lärarkompetensen söka locka så många folkskollärare och studenter som
möjligt att utbilda sig för tjänstgöring i läroverken.
Målsmännens riksförbund hemställer, att åtgärder skyndsamt
vidtages i syfte att råda bot för krisläget vid de högre skolorna.
Lärarbehov och lärarbrist.
Krisutredningen erinrar om att lärjungetillströmningen till de
högre skolorna under 1950-talet, då 40-talets stora årskullar rycker in i skolorna,
är i hög grad svårbedömlig. Undervisningsrådet Lundblad har inom
1949 års arbetskraftsutredning utfört beräkningar, avseende sexårsperioden
1951—1956. Denna prognos förutsätter i stort sett kontinuitet i utvecklingen.
Det totala antalet klassavdelningar skulle enligt de nya kalkylerna utfalla
på följande sätt.
År
1951
1952
1953
1954
1955
1956
Antal avdelningar.............
5 728
6 095
6 565
7 181
7 972
8 922
I anslutning till här anförda siffror beräknas den erforderliga nyrekryteringen
av ämneslärare i teoretiska läroämnen på följande sätt:
År
1951
1952
1953
1954
1955
1956
Summa
+ 135
+ 335
— 60
+ 160
+ 395
— 60
+ 175
+ 190
4- 200
+ 200
+ 1060
+ 510
+ 20
+ 660
+ 835
+ 1000
+3735
Korrektion för timplaneändringar
— 10
+ 5
- 10
— 115
Totalbehov
H- 410
+ 495
+ 705
+
OO
tf».
O
+ 1040
+ 1190
+4680
Utredningen finner, att de höga talen måste inge oro. Årsbehovet av nya
lärare skulle under periodens sista år vara nära tre gånger så stort som
det för år 1951 beräknade.
Undervisningsrådet Lundblad har även gjort en beräkning av de erfor
-
Statsutskottets utlåtande nr 175.
5
derliga lärarnas fördelning på olika studieriktningar. Totalsiffrorna för sex
-
årsperioden framgår av följande tablå:
teologisk studieriktning ........................ 385
historisk studieriktning ........................ 765
filologisk studieriktning:
klassiska språk .............................. 125
moderna språk .............................. 830
modersmålet + moderna språk................ 845
matematisk studieriktning ...................... 1210
biologisk studieriktning ........................ 520
Tillsammans 4 680
Dessa siffror finner utredningen på sätt och vis ännu mera oroväckande.
Icke mindre än 37 procent av rekryteringsbehovet skulle falla inom de
naturvetenskapliga ämnesgrupperna, där lärarbristen redan nu är stor.
Examinationen av filosofie magistrar utgjorde under åren 1948—1950
respektive 213, 246 och 268. 70 procent av dessa kan beräknas ägna sig åt
lärarbanan, av naturvetare dock en lägre procent. Enär antalet vid universiteten
och Stockholms högskola i filosofiska fakulteten inskrivna studenter
avsevärt ökat under de senaste åren, anser sig utredningen emellertid kunna
räkna med ett tillskott av 1 500 magistrar till lärarbanan under åren
1951—1956, varvid likväl påpekas den för naturvetarna efter 1944 nedåtgående
kurvan.
Även om de ovissa faktorerna för den stundande utvecklingen är många
och en prognos för närvarande erbjuder större vanskligheter än tidigare,
beräknar utredningen för den närmaste 6-årsperioden nyrekryteringsbehovet
av lärare för det högre skolväsendet till (4 680 + 130 =) omkring i 800.
Härvid bör icke heller förbises, att vid ingången i denna period redan
under läsåret 1950/51 förefinnes brist på kompetenta läroverkslärare till ett
antal av omkring 550, vilkas tjänster för närvarande betrides av personer
utan kompetens eller av pensionerade lärare eller genom lärares övertimmar.
Strängt laget kominer nyrekryteringssiffran på detta sätt upp till
över 5 300.
Den normala akademiska utbildningen.
Utredningen behandlar uteslutande frågan om lärarkompetensen
för tjänstgöring i realskolan och jämförliga skolformer, varvid utredningen
starkt understryker, att ämbetscxainen motsvarar den utbildning, som behövs
för en fullgod undervisning å realskolestadiet.
Bland de åtgärder, som vid sidan av en lönereglering är ägnade att öka
tillströmningen till läroverkslärarbanan, anser utredningen eu möjlig begränsning
av den akademiska studietiden vara en av de viktigaste. Universitetsberedningen
har bland annat föreslagit, att antalet obligatoriska be
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 175.
tygsenheter i ämbetsexamen minskas från 7 till 6, varjämte den obligatoriska
kursen i psykologi samt pedagogikens teori och historia skall utgå ur
fordringarna för ämbetsexamen och överföras till den praktiska lärarutbildningen.
Beredningen har räknat med 1 betyg per termin om 5 månader såsom
det normala och uppenbarligen tänkt sig — framhåller utredningen —•
8 terminer endast mera undantagsvis i särskilt krävande ämneskombinationer.
Utredningen tillstyrker beredningens ifrågavarande förslag.
Remissmyndigheterna tillstyrka i princip beredningens förslag
i fråga om den normala akademiska utbildningen.
Lokal- och personalförhållanden vid vissa
naturvetenskapliga institutioner.
Krisutredningen påyrkar att alla åtgärder, som nu kan vidtagas
för en upprustning av de naturvetenskapliga skolämnena vid universiteten
och Stockholms högskola i fråga om lokaler och lurarkrafter, omedelbart
vidtages och att en detaljerad plan snarast uppgöres under medverkan av
respektive universitet och högskolor för att möjliggöra en årlig utbildning
av erforderligt antal magistrar.
Vidare tillstyrkes förslag från professorerna i botanik, växtbiologi och
zoologi i Uppsala om en propedeutisk kurs i matematik, fysik och kemi därstädes
för sådana studerande i de biologiska ämnena, som i de nämnda tre
skolämnena icke inhämtat fordringarna för studentexamen på reallinjen.
Ett anslag av 1 875 kronor årligen skulle erfordras för ändamålet. Utredningen
framhåller, att kursen synes vara ägnad att i sin mån bidraga till
en förkortning av biologilärarnas utbildningstid och öka tillgången på kompetenta
biologilärare. Kursen skulle omfatta 75 timmar och ledas av en läroverkslärare.
Universitetskanslern vitsordar, att lokal- och personalförhållandena
vid vissa universitets- och högskoleinstitutioner endast möjliggör
mottagandet av ett begränsat antal studerande. Vid en ökning av studentantalet
genom de föreslagna krisåtgärderna blir utökningsbehovet givetvis
accentuerat. Kanslern har vidare icke något att erinra mot utredningens
förslag beträffande en kompletteringskurs i Uppsala. Om det skulle visa sig
erforderligt att vid Lunds universitet och Stockholms högskola anordna
motsvarande kurser, torde medel böra avses jämväl för detta ändamål.
Utvägar att balansera tillgång och efterfrågan på lärare.
Utredningen räknar med ett behov av h 000 nya lärare under perioden
1951—1956. Därvid torde en viss ökad ransonering av platser i realskolan
bli ofrånkomlig, motsvarande några 100-tal lärare, vilket skulle innebära,
att eventuellt något tiotusental barn under perioden icke kunde mottagas
Statsutskottets utlåtande nr 175.
7
1 de högre skolorna. Om man räknar med ett behov av ^ 000 nya lärare och
uppskattar antalet disponibla filosofie magistrar till 1 500 och mera tillfälliga
hjälpkrafter till 1 000, skulle det återstå att fylla ett behov av 1 500
lärare. Enligt utredningen böra ansträngningarna inriktas på att åstadkomma
ett tillskott av lärare med något kortare utbildning än ämbetsexamen
kräver. Utredningen föreslår en viss snabbutbildning av lärare. Siffran 1 500
skulle nås, om under läsåren 1953I5U—1956157 årligen U00 på detta sätt utbildade
lärare kunde stå färdiga att rycka in i läroverksundervisning.
Lärare med partiell ämbetsexamen.
Utredningen förordar bl. a. följande särskilda kompetensformer:
a) folkskollärarexamen och tentamina för filosofisk ämbetsexamen med
4 betygsenheter; för lärare med dylik kompetens inrättas särskilda ordinarie
och extra ordinarie tjänster;
b) övningslärarutbildning och tentamina för filosofisk ämbetsexamen med
4 betygsenheter jämte en termins praktisk ämneslärarutbildning; lärare
med sådan kompetens avlönas såsom ämneslärare;
c) folkskollärarexamen och tentamina för filosofisk ämbetsexamen med
2 å 3 betygsenheter: dylik kompetens avses för partiell tjänstgöring, för vilken
skall utgå arvode utöver folkskollärarlönen;
d) folkskollärarexamen och begränsad kompetens för befattning som kristendomslärare;
anställningsformer motsvarande de under a) och c) angivna.
S ko löv er styrelsen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag,
överstyrelsen ifrågasätter emellertid, om folkskollärare utan de för dispens
från praktisk lärarkurs enligt praxis erforderliga 8 terminernas tjänstgöring
skall behöva genomgå fullständig lärarkurs för att ernå behörighet till ämneslärartjänst
vid högre skolor. Då en sådan lärare har en pedagogisk utbildning,
låt vara avsedd för ett annat stadium, kunde det anses tillräckligt med
en kompletterande utbildning, som icke behövde kräva en hel termin.
Statskontoret ansluter sig i huvudsak till utredningens förslag.
Universitetskanslern understryker, att en bestämd kategoriklyvning
i löneavseende måste ske mellan adjunkter med full kompetens
och de folkskollärare, som utbildas på någon av de angivna vägarna.
Folkskollärarexamen och 4 betycjscnlieter i lilosoflsk ämbetsexamen.
Utredningen förordar, att de 4 betygsenheterna i regel skall bestå
av 2 betyg i vartdera av 2 ämnen. I dubbelämnen, såsom modersmålet och
biologi, är utredningen dock beredd att godtaga betygskombinationen 1 + 1.
Även i vissa individuella fall anser utredningen, att en betygskombination
av 2 + 1 + 1 kan accepteras. Folkskollärare med 4 betygsenheter i tentamina
för filosofisk ämbetsexamen skall tillerkännas rätt att genomgå prak
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 175.
tisk lärarkurs, som oberoende av längden av föregående tjänstgöring bör
omfatta endast en termin. Utredningen räknar dock med att dispenser från
detta slag av lärarutbildning kommer att beviljas i stor utsträckning. Ordinarie
och extra ordinarie tjänster bör inrättas vid statliga och högre kommunala
skolor för lärare, som förvärvat ifrågavarande behörighet (särskild
behörighetsförklaring förutsättes). Utredningen anser sig icke —• med hänsyn
till ifrågasatt lönereglering — böra göra något uttalande om lönesättningen
men betonar önskvärdheten av att den blir sådan, att den får en
vederbörligen stimulerande verkan.
Skolöverstyrelsen tillstyrker krisutredningens förslag.
Universitetskanslern biträder utredningens förslag beträffande
betygskombinationen 2 + 2 men förklarar sig icke beredd att godtaga
kombinationen 1 + 1 i dubbelämnen.
Folkskollärarexamen och 2 å 3 betygsenhcter i filosofisk ämbetsexamen.
Krisutredningen räknar icke med att genomförandet av förslagen
under a) och b) skall frambringa tillräckligt antal ämneslärare. Andra åtgärder
måste därför övervägas.
Utredningen föreslår en kompetens för partiell tjänstgöring i realskolan
för folkskollärare med 2 å 3 betyg i ämbetsexamen. Utredningen understryker
värdet av 2-betygskompetens i åtminstone ett ämne såsom den för
realskolestadiet behövliga, men utredningen vill icke, när det gäller denna
begränsade behörighet, underkänna värdet av 1-bety g skur ser i 2 ämnen.
Den omständigheten måste väga tungt, att lärare med denna utbildning
blir mycket användbara i de mindre skolorna. En förutsättning för anordningen
är dock, att 1-betygskurserna utarbetas med stor omsorg och med
noggrant beaktande av skolundervisningens behov, även om det i fråga om
ett eller annat ämne skulle visa sig svårt att helt hålla sig inom 5-månadersramen.
Folkskollärare, som på detta sätt förvärvat 2 eller 3 betyg i tentamen för
ämbetsexamen, bör vid tjänstgöring i högre skola erhålla ett arvode, som
överstiger vad som utgår till folkskollärare, vilken utan särskild vidareutbildning
tjänstgör i högre skola. Detta bör tillmätas så, att det ger kompensation
för den akademiska tilläggsutbildningen samt verkar stimulerande.
Undervisningskompetens i modersmålet föreslås skola kunna erhållas antingen
genom 1 betyg i vartdera av ämnena nordiska språk och litteraturhistoria
eller 2 betyg i nordiska språk. Om statskunskap göres obligatoriskt,
bör för kompetens som historielärare i realskolan fordras antingen 1 betyg
i historia och 1 i statskunskap eller 2 i historia.
Skolöverstyrelsen tillstyrker utredningens förslag.
Universitetskanslern anser sig med tvekan böra såsom en nöd
-
Statsutskottets utlåtande nr 175.
9
fallsåtgärd tillstyrka utredningens förslag. För ifrågavarande kompetens
synes enligt kanslerns mening ovillkorligen böra uppställas krav på 2 betyg
i ett ämne samt sammanlagt 3 betyg för dubbelämnen.
Fortbildningskurser för folkskollärare m. fl.
Krisutredningen ingår även på frågan, huruvida det icke med
hänsyn till lärarbristens omfattning blir nödvändigt att som en krisåtgärd
skapa någon form av fortbildning av folkskollärare, som icke kan utnyttja
de föreslagna möjligheterna till akademiska studier för förvärvande av viss
behörighet som ämneslärare på realskolestadiet.
Utredningen föreslår att universitetskurser anordnas i matematik, fysik,
kemi, zoologi och botanik och att på grund av det stora lärarbehovet i dessa
ämnen två kurser kommer till stånd i varje ämne. Utredningen fortsätter:
Enklast är det att organisera decentraliserad universitetsundervisning i
matematik. Universitetsundervisning i fysik torde icke kunna ordnas annat
än i direkt anslutning till universitet eller högskola. Fysikkurserna bör
därför förläggas till exempelvis Stockholm och Göteborg. Fördelen med
kurser i dessa städer är också, att där finns ett bredare rekryteringsunderlag
än på andra håll. Utan att för övrigt nämna någon bestämd stad framhåller
utredningen, att vid planering av universitetskurserna under alla förhållanden
övre Norrland, där lärarbristen är mest oroväckande, bör komma
i fråga.
Eftersom den ifrågasatta utvidgningen av universitetens verksamhet motiveras
av den aktuella krissituationen i de högre skolorna, ligger det i
sakens natur, att rätten att deltaga i denna form av akademisk undervisning
måste vara begränsad. Utredningen har utgått ifrån att sådan rätt
främst bör tillkomma folkskollärare (övnings skollärare) och övningslärare,
i enlighet med vad som gällde för de tidigare fortbildningskurserna i fysik
och kemi. Därutöver bör kurserna också vara tillgängliga för personer utan
akademisk examen, som avlagt vanlig eller teknisk studentexamen och dokumenterat
sin användbarhet som lärare i överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen
anförde i sin hemställan om anslag till fortbildningskurser
under budgetåret 1951/52. Vid konkurrens om plats i kurs bör dock i regel
väl vitsordad folkskollärare på grund av sin praktiska lärarutbildning ha
företräde.
I fråga om förkunskaper måste de av universitet eller högskola uppställda
fordringarna för deltagande gälla.
De sammanlagda kostnaderna för två kurser i vart och ett av ovannämnda
ämnen beräknar utredningen för budgetåret 1952/53 till 98 700 kronor, frånsett
vissa eventuella utgifter för reseersättningar, stipendier och engångsanslag
för anskaffande av materiel.
Skolöverstyrelsen tillstyrker utredningens förslag, och statskontoret
ansluter sig i princip till detsamma.
Universitetskanslern förordar, att här ifrågavarande kurser
— därest de anses böra komma till stånd — organiseras av universiteten
(högskolorna). Närmare undersökning synes kanslern erforderlig rörande
10
Statsutskottets utlåtande nr 175.
de resurser, som med avseende å lokaler och lärare kan stå till buds och
under vilka former undervisningen bör bedrivas och vederbörlig examination
förrättas. Det torde få ankomma på kanslersämbetet att, sedan nämnda
utredning verkställts, i samråd med skolöverstyrelsen taga ställning till
de praktiska problem, som sammanhänger med kursernas anordnande.
Sveriges förenade studentkårer avstyrker, att kurser anordnas
på det sätt krisutredningen föreslagit.
Läroverkslärarnas riksförbund accepterar utredningens
förslag.
Ekonomiska stödåtgärder m. m.
Krisutredningen finner det angeläget, att de studentsociala stödåtgärderna
ytterligare vidgas och effektiviseras, icke minst i vad avser de
lägre akademiska studierna och däribland studierna för filosofisk ämbetsexamen.
Utredningen anser det nödvändigt, att särskilda åtgärder vidtagas för
att stimulera folkskollärare och övningslärare till akademiska studier. Löneförmånerna
vid den högre skolan kan visserligen, anför utredningen, betyda
en icke obetydlig inkomstökning och en högre tjänsteställning men torde
icke komma att anses så stora och kanske icke heller så säkert inom räckhåll,
att de uppväger betänkligheterna mot att avstå från en anställning
och kasta sig in på högskolestudier.
De ekonomiska stödåtgärder, som närmast synes böra komma i fråga,
är dels förmånliga tjänstledighetsvillkor, dels särskilda stipendier.
Utredningen föreslår ändring i avlöningsreglementet för folkskollärare
till överensstämmelse med statens allmänna avlöningsreglemente i det hänseendet,
att folkskollärare skall kunna få B-avdrag under tjänstledighet för
studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst ämne.
Vidare föreslår utredningen, att folkskollärare eller övningslärare under
studietiden skall kunna erhålla stipendium på vissa villkor. Stipendium
skall icke utgå under den tid, då den studerande åtnjuter B-avdrag, eller
över huvud taget under det budgetår, då B-avdrag åtnjutes.
För studier vid universitet eller högskola föreslås stipendiebeloppet utgöra
2 000 kronor för år räknat. För detta ändamål beräknar utredningen
att för budgetåret 1952/53 skulle erfordras ett belopp av 600 000 kronor. Utredningen
utgår från att sådan stipendiat, som nu avses, också skall kunna
erhålla räntefritt studielån eller lån med statlig kreditgaranti.
För personer, som begagnar sig av den kursundervisning utredningen
föreslagit, föreslås ett stipendiebelopp av 500—800 kronor. Beloppets storlek
i varje enskilt fall föreslås skola bestämmas av skolöverstyrelsen med
hänsyn till kursens längd. Därest stipendiaternas antal uppgår till det beräk
-
Statsutskottets utlåtande nr 175.
11
nade (högst 192), skulle stipendiebehovet för budgetåret 1952/53 utgöra
omkring 125 000 kronor.
Med hänsyn till omöjligheten att beräkna antalet studerande, som kommer
att begagna sig av de olika utbildningsvägarna (antalet folkskollärare
med B-avdrag inräknat), hemställer utredningen, att erforderliga stipendiemedel
beviljas under ett förslagsanslag. Därest så sker, torde för budgetåret
1952153 ett belopp av 650 000 kronor vara tillräckligt.
Slutligen hemställer utredningen om ytterligare några åtgärder i syfte
att stimulera intresset för lärartjänstgöring och vidareutbildning. Dessa
gälla reseersättning och viss dagersättning vid vikariatstjänstgöring.
Skolöverstyrelsen tillstyrker krisutredningens förslag.
Universitetskanslern har intet att erinra mot utredningens
förslag i vad avser B-avdrag, ej heller mot rätt för folkskollärare att vid
universitetet kunna erhålla räntefria studielån, lån med statlig kreditgaranti
och naturastipendier. Däremot anser sig kanslern, i likhet med flertalet
av de i ärendet hörda akademiska myndigheterna, icke böra tillstyrka krisutredningens
förslag om stipendier å 2 000 kronor till folkskollärare, som
bedriver akademiska studier. Genomförandet av ett dylikt förslag skulle
medföra en icke önskvärd kategoriklyvning av universitetsstuderandena
med folkskollärarna som en särskild privilegierad grupp. För folkskollärare,
som inriktar sina studier på partiell kompetens med 2 å 3 betyg, torde förmånen
av tjänstledighet med B-avdrag under en stor del av studietiden
få anses till fyllest. De folkskollärare, som går utbildningsvägen med en
4-betygsexamen, blir härigenom kompetenta till lärartjänster i högre löneställning,
varför man torde kunna räkna med att denna utbildningsväg blir
lockande utan särskilda stipendier. Huruvida stipendier bör avses för deltagare
i de föreslagna fortbildningskurserna, bör prövas i samband med de
överväganden, som måste äga rum beträffande kursernas organisation in. in.
Kanslern föreslår slutligen, att för den ökade akademiska undervisningen
för motverkande av lärarbristen äskas ett klumpanslag av förslagsvis
750 000 kronor.
Speciella åtgärder för avhjälpande av lärarbristen i Norrland.
Krisutredningen lämnar en redogörelse för den nuvarande bristsituationen.
Av uppgifter rörande antalet ledigförklaranden vid högre allmänna läroverk,
realskolor och samrealskolor, utan att tjänst kunnat tillsättas, dels år 1946,
då en tydligt markerad krissituation redan uppstått, dels år 1950 framgår,
att läget undergått en hastig försämring. Tydliga skiljaktigheter mellan de
fyra nordligaste länen kunna icke konstateras. Däremot finner utredningen
med full säkerhet ådagalagt, att övre och mellersta Norrland drabbats avsevärt
hårdare av lärarbristen än landet i övrigt. Utredningen upplyser vidare,
12
Statsutskottets utlåtande nr 175.
att av 30 vid högre allmänna läroverk i undersökningsområdet 31/12 1950
vakanta lektors- och adjunktstjänster 19 stått obesatta mindre än två år och
11 över två år samt att beträffande 48 vid samrealskolorna samma dag vakanta
tjänster motsvarande siffror är 39 och 9. De ordinarie tjänsterna är till
betydande del vakanta såsom framgår av följande sammanställning:
Antal ord.
Antal vakanta
tjänster
tjänster
1950/51
3l/12 1950
Högre allmänna läroverk:
lektorstjänster ..................
.......... G 9
11
adjunktstjänster .................
.......... 178
18
ämneslärarinnetjänster ...........
.......... 23
1
270
30
Samrealskolor:
adjunktstjänster .................
.......... 101
43
ämneslärarinnetjänster ..........
.......... 2G
5
127
48
Inom samtliga undersökta skolformer är således, anför utredningen, bristläget
betydligt allvarligare för de högre skolorna i övre och mellersta Norrland
än i det övriga landet. Allvarligast är situationen för de kommunala
mellanskolorna och de högre folkskolorna, för båda 47 procent. Således bestrides
i det närmaste hälften av all undervisning i läroämnen inom dessa
båda skolformer av icke kompetenta lärare. Läget kommer utan tvivel att
snabbt försämras.
Krisutredningen finner det icke möjligt att anvisa utvägar att
ens tillnärmelsevis avhjälpa lärarbristen vid de högre skolorna i Norrland
utan inskränker sig till att föreslå åtgärder, ägnade att så långt görligt är
begränsa lärarbristens skadeverkningar, och att anvisa utvägar för att avveckla
en på ordinär väg olösbar krissituation vid en högre skola. Utgående
från grundsatsen att den otillräckliga arbetskraften bör så fördelas, att
ingen del av landet bringas i ett alldeles ohållbart läge, föreslår utredningen
åtgärder, ägnade att leda till en viss måttlig omfördelning av arbetskraften.
Utredningen ifrågasätter endast åtgärder, som kan realiseras i nuvarande
läge, som snabbt kan genomföras och som kan väntas ge verklig effekt.
Därvid tänkbara åtgärder kan betecknas som antingen dirigerande eller
stimulerande.
Utredningen föreslår, att extra ordinarie adjunkts- och ämneslärartjänster
ledig för klar as orts- och ämnesbundna, dock med möjligheter till undantag
i särskilda fall.
Skolöverstyrelsen avstyrker utredningens förslag beträffande
orts- och ämnesbundenhet för extra ordinarie tjänster:
Statsutskottets utlåtande nr 175.
13
Åtgärden skulle sannolikt ej få nämnvärd effekt, då icke ens ordinarie
tjänster i avsedda ämnen lockar sökande. Den skulle också göra lärarbanan
mindre attraktiv. Enligt överstyrelsens erfarenhet skulle anordningen medföra
ett omfattande administrativt merarbete, som överstyrelsen ej kan
åta sig utan personalförstärkning, överstyrelsen anser dock, att vissa förbehåll
kan göras för Norrland, där så kan vara av betydelse.
Utredningen har diskuterat frågan om införande av provisorisk avlöningsförbättring
till alla heltidsanställda ämneslärare vid de högre skolorna
i Norrland. Utredningen anser sig emellertid för närvarande böra avstå
från att framlägga förslag om provisorisk avlöningsförstärkning till lärare
vid högre skolor i övre och mellersta Norrland av i huvudsak följande skäl:
Med säkerhet ha åtskilliga mindre, icke centralt belägna skolor i mellersta
och södra Sverige lika stora svårigheter med lärarrekryteringen som
de norrländska. Med stor sannolikhet skulle en generell avlöningsförstärkning
till lärarna i Norrland få till följd, att ett betydande antal skolor i
den övriga delen av landet ställdes inför mycket svårbemästrade rekrvteringsproblem.
Det är icke heller säkert, att en avlöningsförstärkning skulle bringa avsedd
hjälp åt ens flertalet högre skolor inom Norrland, vilket särskilt gäller
de nu sämst lottade.
Åtgärden skulle också medföra konsekvenser i form av krav från en rad
andra tjänstemannagrupper i Norrland.
Skolöverstyrelsen delar icke utredningens uppfattning. Enligt
överstyrelsens mening är en avlöningsförstärkning den effektivaste åtgärden
att förbättra lärarrekryteringen i övre och mellersta Norrland, överstyrelsen
föreslår, att lärare vid högre skolor inom kallortsområdena III—
VI erhåller en löneplacering, som med tre löneklasser, dock högst två över
den högsta för ifrågavarande tjänst gällande löneklassen, överstiger vad
som eljest skolat gälla, och att lärare inom kallortsområdena I—II respektive
inom övriga delar av de fyra nordligaste länen på motsvarande sätt erhåller
en uppflyttning av två löneklasser respektive en löneklass.
Krisutredningen har till prövning upptagit frågan om inrättandet
av vissa extra ordinarie lärartjänster inom de fyra nordligaste länen.
Utredningen erinrar, att utredningen tidigare med anledning av uppkommen
krissituation vid högre allmänna läroverket i Haparanda i första
hand föreslagit, att en extra ordinarie lektorstjänst av samma typ som vid
folkskoleseminarierna, d. v. s. i Ce 30, skulle inrättas. För sådana tjänster
vid seminarierna kräves, framhöll utredningen, i princip lektorskompetens;
på grund av lärarbristen ha licentiater med provår och några få välmeriterade
adjunkter med enbart filosofisk ämbetsexamen kommit i fråga. Utredningen
uttalade som en förhoppning, att samma kompetenskrav som
vid seminarierna skulle kunna upprätthållas beträffande den föreslagna
tjänsten, men ansåg med hänsyn till det föreliggande bristläget, att även
filosofie magister med genom provår väl vitsordad lär ar skicklighet borde
14
Statsutskottets utlåtande nr 175.
kunna ifrågakomma. Vidare föreslog utredningen provisoriskt inrättande
av en extra ordinarie adjunktstjänst i Ce 26 samt denna tjänsts besättande,
om så bleve erforderligt, med filosofie magister utan provår. Såsom paralleller
till de föreslagna tjänsterna åberopade utredningen adjunktstjänster
i Ce 26 vid de högre tekniska läroverken och högre lönegradsplacerade lärare
vid kommunala gymnasier.
Efter att ha vägt fördelar och nackdelar med berörda typer av tjänster
mot varandra har utredningens majoritet beslutat föreslå
provisoriskt inrättande av 10 extra ordinarie lektorstjänster i Ce 30 vid de
högre allmänna läroverken, 35 extra ordinarie adjunktstjänster i Ce 26 vid
de högre allmänna läroverken, samrealskolorna och småskoleseminarierna
samt 35 extra ordinarie ämneslärartjänster i Ce 26 eller Ce 2i vid de kommunala
flickskolorna, kommunala mellanskolorna och högre folkskolorna
i övre och mellersta Norrland.
En tjänst av någon av dessa typer anser utredningen böra placeras vid
en skola, först sedan ordinarie tjänst varit ledigförklarad minst två gånger
under loppet av minst ett år utan att kunna besättas med ordinarie innehavare,
och sedan alla tänkbara utvägar att på vanligt sätt erhålla tillräckligt
kvalificerad vikarie på tjänsten utan framgång prövats. Sedan
Kungl. Maj :t bestämt maximiantalet av ifrågavarande tjänster, bör skolöverstyrelsen
pröva, hur många av tjänsterna som skall tagas i anspråk. Beslut
om tjänsternas placering vid viss skola bör beträffande de statliga skolorna
ankomma på skolöverstyrelsen samt beträffande de högre kommunala
skolorna ske i samråd med överstyrelsen. Givetvis bör tjänsterna kunna
ledigförklaras i vilken författningsenlig ämneskombination som helst.
Utredningen finner det önskvärt med en bestämmelse, som möjliggjorde
överflyttande efter överstyrelsens beprövande av eventuellt inom övre och
mellersta Norrland icke erforderlig tjänst till högre skola med lärarbrist
inom annan del av landet.
Skolöverstyrelsen tillstyrker utredningens förslag, dock med
vissa modifikationer.
Statskontoret ansluter sig till utredningens förslag.
övre Norrlands rektorsförening och läroverkslärarnas
riksförbund avstyrka utredningens förslag.
Utredningen föreslår vidare en höjning av provårsaruodena vid läroverket
i Umeå samt att åtgärder vidtagas för att i lönehänseende jämställa
högre folkskolornas ämneslärare med de kommunala mellanskolomas.
Såsom tänkbara stimulerande åtgärder nämner utredningen även fria semesterresor,
statliga stipendier och kommunala lönetillägg åt lärare i Norrland.
Utredningen finner sig dock ej böra föreslå dylika åtgärder.
Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.
Statsutskottets utlåtande nr 175.
15
I sitt betänkande med förslag till vissa generella åtgärder för avhjälpande
av lärarbristen vid de högre skolorna upptar krisutredningen först
till behandling åtgärder, soin bör vidtagas för att öka och trygga tillgången
på normalt utbildade lärare, d. v. s. huvudsakligen filosofie
magistrar. Givetvis bör -— såsom i flera remissyttranden starkt framhållits
— en ökad examination av normalt utbildade lärare eftersträvas och alla
rimliga åtgärder i detta syfte i första hand vidtagas. I betänkandet liksom
i flertalet yttranden pekas på en allmän löneförbättring för läroverkslärarna
som den viktigaste åtgärden för lärartillgångens säkerställande. Löneregleringsfrågan
med dess många problem anser jag mig dock icke böra gå in
på i detta sammanhang. Vidare föreslår utredningen, att vissa av universitetsberedningen
framförda förslag, åsyftande begränsning av den akademiska
studietiden, utan dröjsmål genomföres. Sålunda tillstyrker utredningen
beredningens förslag till reduktion av den obligatoriska betygssumman.
Utredningen betonar också önskvärdheten av en effektiv studietidsstatistik
samt framhåller vikten av studietidens förkortning. Jag kan i stort sett
ansluta mig till nu ifrågavarande förslag men anser icke heller dessa spörsmål
böra närmare behandlas i förevarandc sammanhang. Jag erinrar om
att kanslern för rikets universitet erhållit uppdrag att inkomma med förslag
till ny examensstadga, i huvudsak byggd på universitetsberedningens förslag
i bland annat här berörda avseenden. Krisutredningen yrkar även på upprustning
av de naturvetenskapliga skolämnena vid universiteten och Stockholms
högskola i fråga om lokaler och lärarkrafter samt föreslår, att en plan
uppgöres för att möjliggöra utbildning av erforderligt antal filosofie magistrar.
Vid min anmälan av frågorna om anslag till universitet och högskolor
för nästa budgetår har jag i viss mån kunnat beakta de sålunda av
utredningen framställda önskemålen. I övrigt torde dessa i förevarande sammanhang
icke påkalla vidare yttrande från min sida.
Bland åtgärder för att förbättra den normala akademiska utbildningen
av läroverkslärare föreslår krisutredningen slutligen anordnande av en propedeutisk
kurs i matematik in. in. för vissa biologistuderande vid universitetet
i Uppsala. För ändamålet beräknar utredningen ett anslagsbelopp
av 1 875 kronor årligen. En dylik kurs synes mig böra komma till stånd;
om så visar sig erforderligt bör liknande kurser anordnas även vid Lunds
universitet och Stockholms högskola. Frågan om medelsanvisning behandlar
jag i det följande.
I krisutredningens betänkande bar också berörts frågan om förbättring
av de studentsociala förmånerna. Angelägenheten av en sådan förbättring
har starkt understrukits i många yttranden. Jag delar de synpunkter, som
sålunda framförts. Spörsmålet torde dock icke böra bli föremål för närmare
behandling i detta sammanhang.
Genom här förut berörda åtgärder för att öka tillgången på normalt utbildade
lärare för de högre skolorna kan det aktuella lärarbehovet icke väntas
bli helt tillgodosett. Det blir nödvändigt att för undervisningen i de
högre skolorna anlita också lärarkrafter utan vanlig akademisk
utbildning. I de högre skolorna tjänstgör redan nu ett stort
antal lärare utan vederbörlig examen, bland annat ett par hundra folkskollärare.
Då det gäller att bedöma behovet av icke-behöriga lärare, bör först
erinras om att anordningar de senaste åren vidtagits för att i görligaste mån
motverka lärarbristen inom ramen för nuvarande lärartillgång. Krisutred
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 175.
ningen, som framhåller den väldiga storleksordningen av lärarbehovet vid
fortsatt expansion av läroverken, finner en viss ökad ransonering av elevplatser
på realskolestadiet ofrånkomlig, innebärande utestängande av eventuellt
något tiotusental barn. Utredningen, som också räknar med viss automatisk
uppdämning av tillströmningen till de högre skolorna, uppskattar
lärarbristen för sexårsperioden 1951—1956 till 1 500 lärare. För närvarande
är det enligt utredningens mening icke möjligt att räkna med ytterligare interna
åtgärder inom de högre skolorna för minskning av lärarbehovet. Sistnämnda
uppfattning kan jag i huvudsak ansluta mig till. Jag vill dock framhålla,
att om krissituationen vid de högre skolorna ytterligare förvärras,
kan man icke avstå från att överväga särskilda åtgärder för att begränsa
lärarbehovet, exempelvis de av utredningen angivna interna åtgärderna eller
minskad användning av fullt kompetenta lärare på realskolans lågstadium.
Vad sedan angår storleken av det lärarbehov, som återstår att fylla, torde
-—• såsom skolöverstyrelsen påpekat — en lättnad vara att förvänta till följd
av ökad förekomst av i folkskolor inbyggda realskolor. I brist på säkrare
hållpunkter i detta hänseende anser jag mig dock böra utgå från ett lärarbehov
av ungefär den storlek, utredningen räknat med. Det synes också angeläget
att i görligaste mån förhindra, att ökad ransonering av elevplatser
1 de högre skolorna blir nödvändig.
Enligt krisutredningens förslag kan det angivna lärarbehovet av 1 500
lärare fyllas, om under ettvart av de fyra läsåren 1953/57 omkring 400
snabbutbildade lärare tillföres de högre skolorna. Förslaget åsyftar huvudsakligen,
att folkskollärare skall med tillhjälp av vissa ekonomiska stödåtgärder
stimuleras att förskaffa sig begränsad akademisk utbildning om
1—4 betyg för filosofisk ämbetsexamen (för full kompetens beräknas 6 betyg.
) I stort sett kan jag ansluta mig till den tankegång, som lett fram till
utredningens förslag. Det ställer sig naturligt att för fyllande av läroverkslärarbristen
använda sådana folkskollärare, vilkas värdefulla lärarutbildning
förstärkts med akademiska studier av godtagbar omfattning. Med
hänsyn till framtidsplanerna för skolväsendet ter sig den föreslagna vidareutbildningen
också lämplig. De avsedda betygen kan vidare relativt lätt
kompletteras till fullt antal betyg för filosofisk ämbetsexamen. Krisutredningen
har också berört frågan om folkskollärarproduktionens omfattning.
Denna fråga behandlas av mig i samband med anmälan av anslagsäskandena
beträffande folkskoleseminariernas avlöningsanslag för nästa budgetår.
Främst bland de utbildningsformer, som krisutredningen föreslår för
folkskollärares utbildning till realskollärare, står folkskollärarexamen och
tentamina för filosofisk ämbetsexamen med 4 betygsen heter, i regel
2 betygsenheter i vartdera av 2 ämnen. Utredningen föreslår en termins
praktisk lärarkurs för lärare med dylik utbildning men räknar med omfattande
dispensgivning i detta hänseende. Den sålunda skisserade lärarutbildningen,
vilken med rätta kan betecknas som partiell ämbetsexamen,
synes mig vara mycket värdefull och böra införas som en ordinarie utbildningsform
för läroverkslärare. Krisutredningen förklarar sig beredd att i
dubbelämnen, såsom modersmålet och biologi, godtaga betvgskombinationen
1 + 1 och även eljest i individuella fall kombinationen 2 + 1 + 1. Universitetskanslern
motsätter sig kombinationen 1 + 1 i dubbelämnen och
tänker sig i stället särskilda studienlaner för nämnda dubbelämnen med
Statsutskottets utlåtande nr 175.
17
sikte på skolans behov. Jag ansluter mig till kanslerns uppfattning i denna
fråga. För folkskollärare med 4 betyg föreslår utredningen särskilda tjänster
vid de högre skolorna. En utbildning, bestående av folkskollärarexamen
och tentamina för fyra betygsenheter i filosofisk ämbetsexamen, synes
mig emellertid böra jämställas med filosofisk ämbetsexamen. Folkskollärare
med 4 betyg bör därför erhålla samma rätt att söka och inneha lärartjänster
vid de högre skolorna som filosofie magister. Folkskollärare med 4 betyg,
som genomgått nämnda praktiska lärarkurs eller fått dispens i detta hänseende,
bör sålunda kunna erhålla ordinarie adjunktstjänst i Ca 26.
Krisutredningen finner det icke sannolikt att tillräckligt många lärare
skall kunna erhållas med erforderlig snabbhet på fyrabetygsvägen. Utredningen
föreslår därför även en kompetens för viss tjänstgöring i realskolan
för folkskollärare med 2 å 3 betygsenheter i ämbetsexamen. Härvid
godtar utredningen 1-betygskurser i 2 ämnen; utredningen förutsätter
dock, att 1-betygskurserna utarbetas med stor omsorg och med noggrant
beaktande av skolundervisningens behov. Utredningens förslag, som icke
mött gensagor i remissyttrandena annat än från kanslern, anser jag mig
böra tillstyrka. För folkskollärare med 2 å 3 betyg för ämbetsexamen föreslår
utredningen avlöning i form av arvode; utredningen nämner dock icke
något belopp. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma storleken
av det arvode, som bör utgå till här avsedd lärare.
I fråga om folkskollärares behörighet som kristendomslärare föreslår utredningen
i anslutning till förslag av universitetsberedningen vissa särskilda
regler. Spörsmålet synes mig böra behandlas i -samband med prövning av
beredningens förslag.
De förutnämnda utbildningsformerna med 4 eller 2—3 betyg avser studier
på vanligt sätt vid universitet eller högskolor. För sådana folkskollärare,
som icke kan eller vill avbryta sin tjänstgöring i folkskolan för att
bedriva universitetsstudier, föreslår krisutredningen anordnande av särskilda
fortbildningskurser, förlagda till olika orter i landet. Denna
undervisning skall enligt förslaget vara likvärdig med universitetsutbildning
och begränsas till de naturvetenskapliga ämnena där lärarbristen
tenderar att bli katastrofartad. Utredningen föreslår två kurser i ettvart
av ämnena matematik, fysik, kemi, zoologi och botanik. Kurserna,
vilka närmast torde avse 1-betygsstudier, skall enligt förslaget förläggas
till läroverk och andra högre läroanstalter med välrustade institutioner.
Såsom lärare vid kurserna beräknas kunna användas läroverkslärare in. fl.,
som varit docenter eller eljest har högre vetenskaplig kompetens. Den föreslagna
kursverksamheten synes mig vara en mycket värdefull anordning,
ägnad att på kort tid frambringa ett större antal lärare med någorlunda
nöjaktiga kunskaper, och jag tillstyrker därför, att sådan kursverksamhet
anordnas. Antalet kurser torde icke höra fastställas nu utan få framdeles
bestämmas av Kungl. Maj:t. Även förläggningsorterna torde få bestämmas
av Kungl. Maj:t. Jag vill nämna, att förslaget om anordnande av här
ifrågavarande fortbildningskurser tilldragit sig stort intresse. Sålunda har
framställningar inkommit om förläggning av kurser till Linköping, Härnösand
och Skellefteå; i sistnämnda stad lär redan ett 20-tal folkskollärare
ha anmält sig till en matematikkurs. Även i Umeå föreligger intresse för anordnande
av en dylik kurs.
Kostnaderna för fortbildningskurserna beräknar krisutredningen för näs2
— llihang till riksdagens protokoll /.9.V.1. (> samt. .Yr /75.
18
Statsutskottets utlåtande nr 175.
ta budgetår till 98 700 kronor. Därvid har ej medräknats reseersättningar
och traktamenten till kursledare och lärare, stipendier till kursdeltagarna
och eventuellt erforderligt engångsanslag till nyanskaffning av fysikmateriel.
Jag behandlar frågan om medelsanvisningen i det följande. Om kursverksamheten
kan igångsättas redan under innevarande budgetår, torde
Kungl. Maj:t få förskottsvis ställa för ändamålet erforderligt belopp till
förfogande ur tillgängliga medel. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att
bestämma ersättningarna åt ledare, lärare och annan kurspersonal samt
att jämväl i övrigt, efter hörande av kanslern och skolöverstyrelsen, meddela
erforderliga bestämmelser rörande kursverksamhetens organisation.
I ärendet har föreslagits, att också andra än de, som avlagt folkskollärarexamen,
skulle få tillträde till kurserna samt kunna erhålla sådan behörighet,
som avsetts för folkskollärare med 4 eller 2 å 3 betyg i ämbetsexamen.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles besluta i dessa frågor.
Krisutredningens förslag om en utbildningsform med partiell ämbetsexamen
för övningslärare torde dock böra övervägas i samband med prövning av
gymnastiklärarsakkunnigas betänkande. Jag är också beredd att senare
överväga frågan om utnyttjande av civilingenjörer för undervisning i naturvetenskapliga
ämnen.
Krisutredningen anser det nödvändigt, att särskilda ekonomiska
stödåtgärder vidtages för att stimulera folkskollärare till akademiska
studier. I första hand föreslås, att folkskollärare för studier för vinnande
av högre lärdomsmeriter skall kunna få tjänstledighet med endast B-avdrag
i analogi med vad som enligt stadgande i 28 § B Läroverk in. in. 1 a)
i statens allmänna avlöningsreglemente gäller för där avsedda lärarkategorier.
Jag tillstyrker detta förslag. För förslagets genomförande synes ändring
av folkskolans avlöningsreglemente icke böra göras, utan Kungl. Maj :t
torde böra utverka riksdagens bemyndigande att utfärda särskilda bestämmelser
i ämnet. Utredningen föreslår också, att folkskollärare skall kunna erhålla
stipendium under studietiden, dock icke under budgetår, då B-avdrag
åtnjutes. För studier i vanlig ordning vid universitet eller högskola föreslår
utredningen ett stipendiebelopp av 2 000 kronor för år. Under hänvisning
till den kritik, som i remissyttrandena framförts mot detta förslag,
avstyrker jag inrättande av dylika stipendier. Ifrågavarande studerande bör
däremot kunna komma i åtnjutande av räntefria studielån och lån med statlig
kreditgaranti samt övriga studentsociala förmåner på samma sätt som
andra universitets- och högskolestuderande. För deltagare i fortbildningskurs
föreslår utredningen ett stipendiebelopp av 500—800 kronor; storleken
avses i varje enskilt fall skola bestämmas av skolöverstyrelsen med hänsyn
till kursens längd. I denna del anser jag mig kunna biträda utredningens förslag,
dock att stipendium må kunna utgå även till B-avdragsberättigad
tjänstledig lärare. Jag vill erinra om att viss resekostnads- och traktamentsersättning
utgår till deltagare i andra fortbildningskurser samt att folkskollärare
kan få stipendier för studier i engelska. Krisutredningen beräknar
antalet stipendier å 500—800 kronor till högst 192 och kostnaden för dessa
under nästa budgetår till 125 000 kronor. Jag återkommer till frågan om denna
medelsanvisning i det följande.
Såsom ytterligare åtgärder i syfte att stimulera intresset för lärartjänstgöring
och vidareutbildning föreslår utredningen vissa bestämmelser om
reseersättning och dagersättning till vikarierande lärare. Frågan om rese
-
Statsutskottets utlåtande nr 175.
19
ersättning torde böra upptas till prövning i ett större sammanhang. Vad
angår förslaget om dagersättning, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t
att framdeles besluta i ämnet.
För de föreslagna krisåtgärdernas genomförande torde särskild in edelsan
visning erfordras. För ändamålet synes böra anvisas ett enda
anslag med benämningen Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid
högre skolor. För den ökade lärarutbildningen vid universitet och högskolor
föreslår universitetskanslern ett klumpbelopp av förslagsvis 750 000 kronor.
De kostnader, som bör bestridas ur det föreslagna anslaget, avser för
universitetens och högskolornas vidkommande främst förstärkning av lärarkrafterna
och ökning av materielutgifterna. Också andra utgiftsändamål,
som icke nu synes behöva närmare preciseras, torde ifrågakomma.
Jag beräknar för den ökade akademiska undervisningen för motverkande
av lärarbristen ett belopp av 500 000 kronor. För fortbildningskurserna har
krisutredningen beräknat 98 700 kronor, varvid vissa eventuella utgiftsposter
uteslutits. Jag anser sistnämnda belopp för lågt och beräknar för
min del en kostnad av omkring 125 000 kronor för nästa budgetår. För stipendier
åt kursdeltagarna bör vidare beräknas det av utredningen föreslagna
beloppet av 125 000 kronor. Kostnaderna för folkskollärares löneförmåner
under studieledighet, för studentsociala förmåner åt här ifrågavarande
folkskollärare samt för vissa förmåner åt vikarierande lärare torde
böra bestridas i samma ordning som eljest tillämpas för dylika förmåner.
Jag föreslår alltså, att det särskilda anslaget uppföres med 750 000 kronor.
Anslaget bör få reservationsanslags natur. Då det ställer sig svårt att nu
bedöma medelsbehovet för de olika utgiftsändamålen, särskilt med hänsyn
till ovissheten om hur många folkskollärare som under nästa budgetår
kommer att begagna sig av de särskilda utbildningsmöjligheterna, torde
det få ankomma på Kungl. Maj :t att inom anslagets ram fritt förfoga över
anslagsmedlen för därmed avsedda ändamål.
Lärarbristen vid de högre skolorna är särskilt framträdande i Norrland,
där ju även under tider med bättre lärartillgång svårigheter förelegat
att anskaffa kompetenta lärare. I sitt särskilda betänkande om åtgärder
för avhjälpande av ämneslärarbristen vid de högre skolorna i övre
och mellersta Norrland undantar krisutredningen från det norrländska bristområdet
Gävleborgs län; i anslutning härtill avser jag i det följande med
uttrycket Norrland endast de fyra nordligaste länen. Lärarbristen i Norrland
är särskilt markant vid samrealskolor, kommunala mellanskolor och
högre folkskolor samt är starkast i fråga om naturvetenskapliga ämnen.
I sitt betänkande har krisutredningen såsom en grundsats angivit, att den
nu otillräckliga lärararbetskraften bör så fördelas, att ingen del av landet
bringas i ett alldeles ohållbart läge. Utredningen har alltså närmast inriktat
sig på egentliga krisåtgärder.
Tänkbara åtgärder för motverkande av lärarbristen i Norrland uppdelar
utredningen i dirigerande och stimulerande. Bland ifrågakommande dirigerande
åtgärder föreslår utredningen endast ledigförklarande av
extra ordinarie lärartjänster såsom orts- och ämnesb
u n d n a, varigenom yngre lärare, soin vill ha dylika tjänster, i åtskilliga
fall skulle tvingas att söka tjänster i Norrland. Förslaget, som icke biträtts
av eu minoritet inom utredningen, har avstyrkts i de flesta remissyttrandena.
Skolöverstyrelsen har bland annat framhållit de administrativa svå
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 175.
righeter, som den föreslagna anordningen skulle medföra. Jag anser mig
icke böra tillstyrka utredningens förslag i denna del.
Bland tänkbara åtgärder av stimulerande natur diskuteras i utredningens
betänkande och i remissyttrandena framför allt införande av en provisorisk
avlöningsförstärkning åt alla lärare i Norrland och inrättande av
vissa extra ordinarie tjänster, vilka skulle kunna besättas med lärare med
lägre kompetens än som eljest erfordras för dylika tjänster. Vad först angår
frågan om provisorisk avlöningsförstärkning, diskuteras
i betänkandet i anslutning till förslag av övre Norrlands rektorsförening.
årliga lönetillägg med 2 000 kronor åt lärare i övre Norrland och med 1 000
kronor åt lärare i mellersta Norrland. Kostnaden för dylika lönetillägg
skulle för budgetåret 1950/51 ha uppgått till cirka 1 030 0()b kronor. Utredningens
majoritet anser sig för närvarande böra avstå från att föreslå dylikt
lönetillägg. Denna uppfattning delas av statskontoret och lönenämnden.
Skolöverstyrelsen anser en avlöningsförstärkning vara det effektivaste medlet
för att förbättra lärartillgången och föreslår för ändamålet en högre löneklassplacering
för norrlandslärarna med anknytning till kallortsgruppcringen;
statsverkets kostnader härför beräknar överstyrelsen till omkring
830 000 kronor jämte rörligt tillägg därå. Reservanter inom utredningen,
Läroverkslärarnas riksförbund m. fl. förordar lönetillägg med olika belopp,
Jag är icke beredd att i detta läge upptaga frågan om eventuella avlöningsförstärkningar
eller lönetillägg till behandling, eftersom detta spörsmål i
första hand bör övervägas i samband med frågan om allmän lönereglering
för läroverkslärarna.
Den av krisutredningens majoritet föreslagna anordningen med inrättande
av vissa extra ordinarie tjänster åsyftar att i fall
då en krissituation uppstått vid en skola, tillförsäkra skolan lärare, som har
akademisk utbildning om också icke full kompetens. I betänkandet föreslås
inrättande av högst 10 lektorstjänster i Ce 30 vid högre allmänna läroverk,
högst 35 adjunktstjänster i Ce 26 vid dylika läroverk eller vid samrealskolor
och småskoleseminarier samt högst 35 ämneslärartjänster i Ce 26 eller Ce
24 vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor.
Dylik tjänst avses skola placeras vid en skola först sedan en ordinarie
tjänst i motsvarande lönegrad varit ledigförklarad minst två gånger under
loppet av minst ett år utan att kunna besättas med ordinarie innehavare.
Sedan Kungl. Maj :t bestämt maximiantalet, skulle det huvudsakligen ankomma
på skolöverstyrelsen att pröva, hur många av ifrågavarande extra
ordinarie tjänster som skulle tagas i anspråk. Nu avsedd extra ordinarie
tjänst bör tillsättas medelst förordnande tills vidare. I betänkandet har
icke närmare angivits, vilka kompetensfordringar som skulle gälla för
de föreslagna tjänsterna. För lektorstjänst synes emellertid även filosofie
magister med provår kunna ifrågakomma. Såsom en fördel med den föreslagna
anordningen framhålles, att de extra ordinarie tjänsterna ersätter
ordinarie tjänster och att anordningen därför icke innebär någon merutgifl
för statsverket. Årligen bör emellertid enligt betänkandet omprövas, i vad
mån de extra ordinarie tjänsterna erfordras. Detta bör gälla de tjänster,
som vid prövningstillfället är vakanta. Såsom en nackdel med de föreslagna
lektorstjänsterna nämnes i betänkandet, att de kan bli besatta med redan
befintliga lärare vid vederbörande skolor, varigenom ingen ökning av
Statsutskottets utlåtande nr 175.
21
lärarantalet uppnås, men ett dylikt förlopp anses av vissa skäl icke oundvikligt.
Utredningsmajoritetens förslag förordas av statskontoret och lönenämnden
samt — med viss avvikelse — av skolöverstyrelsen. Förslaget avstyrkes
däremot av en minoritet inom utredningen och av de i ärendet hörda
sammanslutningarna. För min del finner jag den föreslagna anordningen
med särskilda extra ordinarie tjänster — vilken redan på visst sätt tilllämpats
vid läroverket i Haparanda — böra godtagas såsom en krisåtgärd
av provisorisk natur, motiverad av nödvändigheten att finna en snabb lösning
på bristproblemet. Då de föreslagna extra ordinarie tjänsterna skall
ersätta ordinarie tjänster, som ej kunnat tillsättas, torde av riksdagen böra
inhämtas medgivande, att under nästa budgetår ordinarie tjänster må på
sätt här föreslagits utbytas mot extra ordinarie tjänster med samma lönegradsnummer.
I så fall torde någon ändring av personalförteckningen för
allmänna läroverken icke bli erforderlig.
Krisutredningen föreslår vidare höjning av arvodena vid praktiska
lärark ursen vid läroverket i Umeå. Jag anser mig icke böra
tillstyrka en separat reglering av dessa arvoden. Icke heller finner jag mig
nu kunna upptaga frågan om högre löneställning för ämnes1
är are vid högre folkskolor till prövning; spörsmålet synes i
första hand böra prövas av 1949 års tjänsteförteckningskominitté.
Såsom tänkbara stimulerande krisanordningar nämner utredningen även
fria semesterresor, statliga stipendier och kommunala lönetillägg åt lärare
i Norrland. Utredningen anser sig dock ej böra föreslå dylika åtgärder. Jag
ansluter mig under nuvarande förhållanden till utredningens ställningstagande.
Det i motionerna I: i23 och 11:595 framställda förslaget innebär att särskilda
medel — sammanlagt 174 200 kronor — skulle anvisas för att vid
Stockholms högskola möjliggöra en ökad examination i vissa skolämnen. I
detta syfte beräknas erforderligt dels 149 000 kronor för fysiska institutionens
del för lokalutvidgning, tilläggsarvoden för assistenter, engångsanslag
för inköp av materiel samt årligt materielanslag, dels 12 000 kronor för undervisning
i matematik genom en biträdande lärare, dels ock 13 200 kronor
lör undervisning i engelska genom ytterligare en lektor.
Till stöd för det i motionerna I: i27 och II: 593 gjorda yrkandet om anordnande
av vissa kompletteringskurser i matematik har anförts bland annat
följande.
Inte inom något ämne torde olikheten i förkunskaper för dem, som börjar
universitetsstudier, vara större än i matematik. Redan nu finns här fyra
grupper: latinare med och latinare utan matematik i studentexamen samt
realare med och realare utan specialmatematik. Enligt departementschefens
förslag tillkommer gruppen folkskollärare utan studentexamen, och om den
allmänna gyinnasielinjen realiseras tillkommer ytterligare någon grupp.
I den av departementschefen aktualiserade situationen har vi att räkna
med fem grupper. Detta är ett problem i och för sig, men det blir ett stort
problem, när det nu är nödvändigt att jämna vägen till universitet och hög - skola för en bred ström av matematikstuderande.
22
Statsutskottets utlåtande nr 175.
Universitetsundervisningen bör rimligen kunna räkna med likartade förkunskaper
hos de studerande, och dessa synas — av skäl som torde framgå
av det följande — lämpligen böra utgöra vad som kräves för godkänt betyg
i specialmatematik i studentexamen.
De flesta realare med specialmatematik i sin examen söker sig nu till de
tekniska högskolorna, och det finnes anledning att räkna med att så blir förhållandet
även i fortsättningen. Det finnes därför hos de flesta av de blivande
studerandena i matematik en mer eller mindre stor lucka mellan deras
faktiska kunskaper i ämnet och de för universitetsstudier nödvändiga förkunskaperna.
Om man i någon mån skall kunna erhålla det antal matematiklärare,
som är önskvärt och nödvändigt, måste man söka lämpliga metoder
att fylla ut denna lucka.
Även om lärarbristen är störst inom det naturvetenskapliga ämnesområdet
är den stor inom så gott som alla skolämnen med undantag för klassiska
språk. De, som planerar universitetsstudier, studenter och folkskollärare,
vet därför, att det innebär ungefär lika stora befordringsmöjligheter vilka
ämnen de än väljer. Att i sådant fall studietidens längd kan komma att få
stor betydelse för ämnesvalet är högst sannolikt. Om man i studietiden inräknar
den tid, som åtgår för att inhämta de bristande förkunskaperna i
matematik, blir studietiden störst för detta ämne. Man riskerar då att även
sådana, som av personliga skäl skulle vilja ägna sig åt matematikstudier, av
ekonomiska skäl väljer andra ämnen.
Det är därför önskvärt, att statsmakterna i nuvarande situation vidtager
åtgärder, som underlättar kompletteringen av de för högre studier i matematik
nödvändiga förkunskaperna, och att dessa åtgärder blir av den art, att de
ej verkar förlängande på den egentliga studietiden. Främst synes detta mål
kunna nås därigenom att studenter och folkskollärare beredes tillfälle att i
hemorten slutföra dessa kompletteringar. Att här ge detaljerade förslag till
åtgärder synes ej vara lämpligt. Emellertid torde ett förslag til! lösning av
problemet i stora drag kunna skisseras på följande sätt:
1) Vid folkskoleseminarier anordnas frivilliga kurser i matematik och
specialmatematik för studentexamen och sådana anordningar vidtages, att
dessa kurser bygger på matematikkursen för folkskollärare.
2) Vid läroverk anordnas, där så påfordras, liknande kurser.
3) Väl utarbetade korrespondenskurser inom ifrågavarande områden av
matematiken ställes till deras förfogande, som ej kan deltaga i nyssnämnda
kurser.
För att kurserna skall stimulera till fortsatta studier bör de göras kostnadsfria.
Det kunde ifrågasättas, om inte statsverket även borde bestrida de
direkta kostnaderna för själva fyllnadsprövningarna för dem, som önskar
undergå sådana.
I Kungl. Maj :ts proposition nr 153 hemställes, att 750 000 kronor anvisas
för budgetåret 1952/53 för åtgärder i syfte att avhjälpa lärarbristen vid högre
skolor. I vad mån detta anslag kommer att tagas i anspråk, kan ej nu bedömas.
Sannolikt kommer det ej att fullt utnyttjas, då de åtgärder, som
föreslås, är av helt ny karaktär. Man har därför att räkna med att anslaget
kan räcka till även för de kompletteringskurser i matematik, som här ovan
skisserats. Något extra anslag utöver vad Kungl. Maj:t begärt torde sålunda
ej behöva beviljas för ändamålet i fråga.
Statsutskottets utlåtande nr 175.
23
Utskottet.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har den ökade tillströmningen
till de högre skolorna medfört många problem, av vilka det
allvarligaste är den utpräglade bristen på ämneslärare, särskilt i de naturvetenskapliga
ämnena. Då — såsom departementschefen understrukit — det
årliga tillskottet av lärare till de högre skolorna dessutom är alldeles för litet,
kommer lärarbristen att snart förvärras, om icke snabbt verkande åtgärder
för avhjälpande av denna brist vidtagas. Departementschefen har i
detta syfte räknat med ökad användning av folkskollärare i de högre skolorna,
och för möjliggörande av detta föreslagit dels att folkskollärarexamen
och 4 betygsenheter i filosofisk ämbetsexamen skall ge samma kompetens
som avlagd filosofisk ämbetsexamen, dels att folkskollärare med 2 å 3 betygsenheter
i filosofisk ämbetsexamen skola beredas anställning på realskolestadiet,
varvid de skola åtnjuta av Kungl. Maj :t till storleken bestämt arvode
utöver folkskollärarlönen, dels att särskilda fortbildningskurser i naturvetenskapliga
ämnen, likvärdiga med universitetsutbildning och motsvarande
1-betygsstudier i filosofisk ämbetsexamen, skola anordnas, dels att
deltagarna i dessa kurser skola erhålla stipendier om 500—800 kronor, dels
att folkskollärare skola få vidgad rätt till lön med B-avdrag under tjänstledighet
för studier, dels att för den ökade akademiska undervisningen samt
för bekostande av de angivna kurserna och stipendierna skall anvisas ett reservationsanslag
av 750 000 kronor, dels ock att för avhjälpande av lärarbristen
i Norrland skola inrättas högst 10 lektorstjänster i Ce 30 vid högre allmänna
läroverk, högst 35 adjunktstjänster i Ce 26 vid dylika läroverk eller
vid samrealskolor och småskoleseminarier samt högst 35 ämneslärartjänster
i Ce 26 eller Ce 24 vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och
högre folkskolor, vilka tjänster äro avsedda att ersätta ordinarie tjänster
som icke kunna tillsättas; för innehav av de extra ordinarie tjänsterna skulle
krävas mindre kompetens än vad eljest gäller.
Utskottet har vid sin prövning av förevarande förslag, icke funnit sig böra
biträda vad departementschefen förordat i fråga om att extra ordinarie
lärartjänster av angivet slag skulle avses uteslutande för de fyra nordligaste
länen. Utskottet har nämligen för sin del koinmit till den uppfattningen,
att det är ändamålsenligare att dylika extra ordinarie tjänster inrättas för
landet i dess helhet. Det av departementschefen föreslagna antalet tjänster
bör emellertid vid sådant förhållande utökas för att tillgodose uppkommande
behov på olika håll. Utskottet förordar därför, att lektorstjänsterna i Ce
30 må uppgå till högst 15, adjunktstjänsterna i Ce 26 till högst 50 och ämneslärartjänsterna
i Ce 26 eller Ce 24 till likaledes högst 50.
Såvitt utskottet kunnat finna överensstämmer det yrkande, som gjorts i
motionerna I: 424 och II: 594, i allt väsentligt med den ståndpunkt departementschefen
intagit till de olika i motionerna berörda spörsmålen. Vid
24
Statsutskottets utlåtande nr 175.
sådant förhållande böra dessa motioner icke till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
De i motionerna 1:425 och 11:592 ifrågasatta särskilda åtgärderna för att
förbättra lärartillgången i Norrland har utskotttet, vid den prövning utskottet
ägnat dessa uppslag, icke funnit sig böra tillstyrka.
Ej heller är utskottet berett att tillstyrka vad i motionerna I: 198 och
11:249 föreslagits.
Beträffande motionerna I: 423 och II: 595 vill utskottet framhålla, att de
däri angivna åtgärderna falla inom ramen för den av departementschefen
avsedda utbyggnaden av universitetens och högskolornas kapacitet för den
ökade lärarutbildningen, för vilket ändamål han beräknat ett belopp av
500 000 kronor. Därest de i motionerna angivna åtgärderna vid Stockholms
högskola av Kungl. Maj :t befinnas helt eller delvis böra komma till stånd,
synes någon medelsanvisning utöver den av Kungl. Maj :t i propositionen
äskade icke erfordras för ändamålet. Utskottet avstyrker därför bifall till
motionerna I: 423 och II: 595.
Vad angår motionerna I: 426 och II: 591, vari hemställts att anslaget till
naturastipendier vid universiteten och vissa högskolor måtte ökas med
100 000 kronor, torde detta spörsmål lämpligen böra upptagas till bedömande
i samband med universitetens och högskolornas anslagsäskanden för budgetåret
1953/54. Utskottet kan därför icke ansluta sig till detta inotionsvis
framförda förslag.
Utskottet har funnit, att vägande skäl blivit anförda för det i motionerna
I: 427 och II: 593 framställda förslaget om anordnande av kompletteringskurser
i matematik, motsvarande fordringarna för ämnet specialmatematik
i studentexamen. Utskottet förutsätter därför, att Kungl. Maj:t efter närmare
utredning tager denna fråga under omprövning. Utskottet har icke något
att erinra mot att, därest det därvid visar sig ändamålsenligt att vidtaga
åtgärder i angivna syfte, de av ifrågavarande kurser föranledda kostnaderna
bestridas av det ovannämnda, av Kungl. Maj :t äskade reservationsanslaget.
Utskottet får i detta sammanhang erinra om att departementschefen förordat
anordnande av i viss mån liknande kurser, nämligen i matematik m. m.
för biologistuderande vid universitetet i Uppsala, eventuellt jämväl vid universitetet
i Lund och vid Stockholms högskola.
Vad i motionerna I: 427 och II: 593 i övrigt hemställts anser utskottet icke
böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna 1:424 och 11:594 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;
II. att motionerna 1:425 och 11:592, i vad de avse avlöningsförstärkning
åt lärare vid högre skolor inom de nordligaste länen,
icke må av riksdagen bifallas;
Statsutskottets utlåtande nr 175.
25
III. att riksdagen må, i anledning av Kung], Maj:ts förslag
samt motionerna 1:427 och 11:593, såvitt de avse kompletteringskurser
i matematik, ävensom med avslag å motionerna
1:425 och 11:592, såvitt de icke behandlats under II,
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåren 1952/56 meddela
bestämmelser om rätt för folkskollärare att under tjänstledighet
för studier åtnjuta lön med B-avdrag i enlighet med
vad departementschefen förordat,
b) medgiva, att ordinarie lärartjänster vid högre skolor må
tills vidare från och med budgetåret 1952/53 i den omfattning
och på det sätt utskottet i det föregående förordat utbytas mot
extra ordinarie tjänster,
c) godkänna av utskottet i övrigt förordade åtgärder för avhjälpande
av ämneslärarbristen vid högre skolor;
IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:198 och 11:249, 1:423 och
11:595 samt 1:426 och 11:591, till Vissa åtgärder för avhjälpande
av lärarbristen vid högre skolor för budgetåret 1952/53 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 750 000
kronor;
V. att motionerna 1:427 och 11:593, såvitt de icke behandlats
under III., icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 20 maj 1952.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Näsgård,
Ohlon, Leander, Gillström, Eric Ericson, Pålsson, Näsström, Berg, fru
Lindström, herrar Edvin Thun, Bergman, Söderquist och Arrhén; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Wallentheim, Lindholm,
Staxäng, Bergstrand, Åkerström, Hoppe, Petterson i Degerfors, fröken Elinén,
herrar Onsjö, Nihlfors och fröken Nygren.
Reservationer.
1) av herrar Bergh, Arrhén och Staxäng, vilka i anledning av motionerna
1:424 och 11:594 ansett, att
dels det stycke på s. 23 och 24 i utskottets yttrande, som börjar med orden
»Såvitt utskottet» och slutar med orden »åtgärd föranleda», hort ha följande
lydelse:
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 0 samt. Nr 175.
26
Statsutskottets utlåtande nr ilo.
»Utskottet finner angeläget understryka yrkandet i motionerna 1:424 och
11:594, att riksdagen måtte uttala att kombinationer med mindre än 4 betygsenheter
betraktas som tillfälliga krisanordningar och icke leda till bestående
kompetensnormer. Meritvärderingen vid tjänstetillsättningen vid läroverken
skall gynna den högre kompetensen för att stimulera till fullvärdig
utbildning. Snabbutbildningskurser för lärare, motsvarande fordringarna för
1 betygsenhet, böra stå under noggrann kontroll av universitet och högskolor.
Det synes vidare angeläget att företa en omprövning av hela frågan om
rekryteringsbehovet, så snart läget kan överblickas och det kan fastställas,
huruvida utvecklingen gått därhän, att svårigheterna bli bestående endast
i vissa ämnen, och de i propositionen angivna åtgärderna således kunna avvecklas
för övriga ämnen.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:424 och
11:594 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
anfört;»
2) av herrar Bergh, Arrhén och St axäng, vilka i anledning av motionerna
1:425 och 11:592 ansett, att
dels det stycke på s. 24 i utskottets yttrande, som börjar med orden »De i»
och slutar med orden »böra tillstyrka», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Med tanke på den omfattande brist på kompetenta lärare, som för närvarande
råder vid högre skolor i de fyra nordligaste länen har utskottet ansett
sig böra tillstyrka en särskild löneförstärkning i enlighet med vad som föreslagits
i motionerna 1:425 och 11:592. Förhållandena inom dessa områden,
där bristen är särskilt kännbar, tvinga till speciella åtgärder. Utskottet delar
motionärernas och skolöverstyrelsens mening, att en avlöningsförstärkning
är det effektivaste sättet att förbättra lärarrekryteringen i övre och mellersta
Norrland, överstyrelsen föreslår, att lärare vid högre skolor inom kallortsområdena
III—IV erhålla en löneplacering, som med tre löneklasser,
dock högst två över den högsta för ifrågavarande tjänst gällande löneklassen,
överstiger vad som eljest skolat gälla, samt att lärare inom kallortsområdena
I—II resp. inom övriga delar av de fyra nordligaste länen på motsvaxande
sätt uppflyttas två resp. en löneklass. Utskottet förordar en löneförstärkning
i enlighet härmed.»
dels ock utskottets hemställan under II bort ha följande lydelse:
II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:425 och
11:592, såvitt nu är i fråga, medgiva, att lärare vid högre skolor
inom Västerbottens och Norrbottens län skola erhålla en lönegradsplacering,
som med tre löneklasser, dock högst två över
den högsta för ifrågavarande tjänst gällande löneklassen. över
Statsutskottets utlåtande nr 175.
27
stiger vad eljest skolat gälla, samt att lärare inom Västernorriands
och Jämtlands län på motsvarande sätt uppflyttas två
resp. en löneklass;»
2) av herrar Bergh, Arrhén, Skoglund i Doverstorp, Staxäng, fröken Elmén
och herr Nihlfors, vilka i anledning av motionerna 1:198 och 11:249
ansett, att
dels efter det stycke på s. 24 i utskottets yttrande, som börjar med orden
»Ej heller» och slutar med »11:249 föreslagits», bort ha följande lydelse:
»I anslutning till motionerna 1:198 och 11:249 har utskottet funnit anledning
att förorda en utvidgning av existerande stipendiesystem inom undervisningsväsendet
till att omfatta stipendier till sådana studerande vid universitet
och högskolor, som förbinda sig att efter examen tjänstgöra som lärare
vid högre skolor i övre Norrland. Stipendierna böra bestämmas till 2 000
kronor för år. I övrigt torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga
tillämpningsföreskrifter. Utskottet uppskattar medelsbehovet för ändamålet
till 200 000 kronor, med vilket belopp det av Kungl. Maj :t äskade
anslaget bör uppräknas.»
dels ock utskottets hemställan under II bort ha följande lydelses:
»IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ls förslag
samt motionerna 1:198 och 11:249 ävensom med avslag å motionerna
1:423 och 11:595 samt 1:426 och 11:591, till Vissa åtgärder
för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor för
budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 950 000 kronor;»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1952:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av skolöverstyrelsen TO. TO. a1 i texten