Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-20 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:175, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175.

1

Nr 175.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid de

högre skolorna jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 153 har Kungl Maj :t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 7

mars 1952, föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåren

1952/56 meddela bestämmelser om rätt för folkskollärare att under

tjänstledighet för studier åtnjuta lön med B-avdrag i enlighet med vad departementschefen

förordat, dels medgiva, att ordinarie lärartjänster vid

högre skolor inom de fyra nordligaste länen må tills vidare från och med

budgetåret 1952/53 i den omfattning och på det sätt, departementschefen förordat,

utbytas mot extra ordinarie tjänster, dels godkänna av departementschefen

i övrigt förordade åtgärder för avhjälpande av ämneslärarbristen vid

högre skolor, dels ock till Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen

vid högre skolor för budgetåret 1952/53 under riksstatens åttonde huvudtitel

anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bergh (I: 198) samt den andra inom andra kammaren av herr Löfroth

och fru Hellström (II: 249), i vilka hemställts, att riksdagen måtte under

rubriken Gemensamma universitetsändamål för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag å 200 000 kronor att användas till stipendier å 2 000

kronor till sådana studerande vid våra universitet och högskolor som förbinda

sig att under lika lång tid som stipendiet åtnjutits efter vunnen behörighet

tjänstgöra som lärare vid allmänna läroverk, kommunala realskolor

och högre folkskolor i övre Norrland samt att bemyndiga Kungl. Maj :t att

utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nordenson m. fl. (I: 423) och den andra inom andra kammaren av herr

Håstad in. fl. (II: 595), i vilka hemställts, att det i Kungl. Maj :ts proposition

föreslagna reservationsanslaget till Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen

vid högre skolor måtte uppföras med ett från 750 000 kronor till

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 175.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 175.

924 200 kronor ökat belopp för att möjliggöra cn utvidgning av undervisningen

i ämnena fysik, matematik och engelska vid Stockholms högskola;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Bergh och Lundgren (I: 424) samt den andra inom andra kammaren

av fru Hellström m. fl. (11:594), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att kombinationer med mindre än 4 betygsenheter skola betraktas som tillfälliga

krisanordningar och icke få leda till bestående kompetensnormer, att

meritvärderingen vid tjänstetillsättning vid läroverken skall gynna den

högre kompetensen för att stimulera till fullvärdig utbildning, att kortare

kurser, speciellt ordnade för snabbutbildning och motsvarande fordringarna

för 1 betygsenhet, skola stå under noggrann kontroll av universitet och

högskolor, samt att en omprövning av hela frågan om rekryteringsbehovet

skall ske så snart läget kan överblickas och då det kan fastställas, huruvida

utvecklingen gått därhän, att svårigheterna bli bestående endast i vissa ämnen

och att de i propositionen nr 153/1952 angivna åtgärderna således skola

kunna avvecklas för övriga ämnen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Berg och Lundgren (1:425) samt den andra inom andra kammaren

av fru Hellström in. fl. (II: 592), i vilka yrkats, att riksdagen måtte dels avslå

Kungl. Maj :ts förslag att ordinarie lärartjänster vid högre skolor inom

de fyra nordligaste länen må tills vidare från och med budgetåret 1952/53 i

viss omfattning utbytas mot extra ordinarie tjänster, dels att lärare vid högre

skolor inom Västerbottens och Norrbottens län skola erhålla en löneplacering,

som med tre löneklasser, dock högst två över den högsta för ifrågavarande

tjänst gällande löneklassen, överstiger vad eljest skolat gälla, och att

lärare inom Västernorrlands och Jämtlands län på motsvarande sätt uppflyttas

i två resp. en löneklass, dels ock att därest riksdagen icke skulle bifalla

sistnämnda yrkande hos Kungl. Maj :t anhålla om förslag till riksdagen om

särskild löneförstärkning för ifrågavarande lärare;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Holmbäck in. fl. (1:426) och den andra inom andra kammaren av

herr Kyling in. fl. (II: 591), i vilka hemställts, att anslaget till naturastipendier

m. m. måtte ökas med 100 000 kronor för att möta det ökade behovet av

sådana stipendier i samband med inrättande av särskild filosofisk ämbetsexamen

för folkskollärare;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr OIilon m. fl. (I: 427) och den andra inom andra kammaren av fru

Sandström m. fl. (II: 593), i vilka yrkats att riksdagen vid behandlingen av

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 ville beakta och godkänna de i motionerna

anförda synpunkterna, samt att riksdagen ville besluta, att det av Kungl.

Maj:t äskade reservationsanslaget av 750 000 kronor till Vissa åtgärder för

avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor för budgetåret 1952/53 delvis

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175.

3

måtte få användas för kompletteringskurser i matematik, motsvarande

fordringarna för ämnet specialmatematik i studentexamen, enligt de anvisningar,

som i motionen förslagits.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen för de

motionsvis framställda förslagen får utskottet hänvisa till motionerna I: 198,

I: 423,1: 425,1: 426,1: 427, II: 592 och II: 594.

Inledning.

I ett den 6 december 1951 avgivet betänkande med förslag till vissa åtgärder

för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna erinrar läroverkens

krisutredning inledningsvis att utredningen tidigare i betänkandet

med hemställan om lönereglering för ämneslärare vid högre skolor

framhållit den avgörande vikten ur rekryteringssynpunkt av en förbättrad

löneställning för de högre skolornas lärare. Endast genom en betydande

lönehöjning kunde den tillströmning till lärarbanan åstadkommas, som

erfordrades om de högre skolornas lärarbehov skulle kunna tryggas.

Samtidigt som utredningen än en gång kraftigt understryker nämnda

hemställan och betonar löneregleringens nyckelposition hland ifrågakommande

åtgärder för ökning av rekryteringen till läroverkslärarbanan, framlägger

utredningen förslag till vissa andra åtgärder, som behöver omedelbart

vidtagas, om lärartillgången för de närmaste åren skall kunna i rimlig

utsträckning säkerställas. Det gäller i detta''fall både åtgärder på längre

sikt av permanent karaktär, avseende utbildningen till läroverkslärare, och

speciella krisåtgärder, åsyftande att så snabbt som möjligt få fram lärarreserver,

som utan att äga vanlig kompetens dock bör kunna på ett någorlunda

tillfredsställande sätt handha undervisningen på realskolestadiet.

Skolöverstyrelsen yttrar, att bristsituationen, vilken sedan några

år varit kritisk och för varje år förvärrats, inom kort kommer att få

sådana dimensioner, att verkliga krafttag för dess avhjälpande blir ofrånkomliga.

Skall man kunna bemästra svårigheterna utan drastiska åtgärder,

som väsentligt försämrar utbildningsmöjligheterna för ungdomen, måste

man tillvarataga alla de möjligheter, som står till buds att göra lärarbanan

lockande och utbildningen effektiv.

Kanslern för rikets universitet understryker med skärpa

nödvändigheten av att åtgärder vidtages i syfte att genom effektivisering

och rationalisering av den ordinarie utbildningen av filosofie magistrar få

till stånd en ökad utbildningskapacitet och en förkortad studietid.

Folks kollä rarförbundens styrelser finner de av utredningen

föreslagna åtgärderna att förkorta studietiden till fil. ämbetsexamen

samt att väsentligt förbättra läroverkslärarnas lönevillkor nödvändiga

för att i framtiden säkra tillgången på akademiskt utbildade lärare.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 175.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) framhåller, att åtgärder

för lärarbristens hävande främst bör avse förbättring av utbildningen

av filosofie magistrar och av läroverkslärarnas löner.

Läroverk slärarnas riksförbund framhåller den försämring

av läroverksundervisningens kvalitet, som bristen på kompetenta lärare

medfört och i ännu högre grad kommer att medföra. Förbundet delar utredningens

uppfattning, att krissituationen vid läroverken nu blivit så

svår, att man måste välja mellan å ena sidan att skärpa ransoneringen av

utbildningstillfällena, å andra sidan att genom en sänkning av kraven på

lärarkompetensen söka locka så många folkskollärare och studenter som

möjligt att utbilda sig för tjänstgöring i läroverken.

Målsmännens riksförbund hemställer, att åtgärder skyndsamt

vidtages i syfte att råda bot för krisläget vid de högre skolorna.

Lärarbehov och lärarbrist.

Krisutredningen erinrar om att lärjungetillströmningen till de

högre skolorna under 1950-talet, då 40-talets stora årskullar rycker in i skolorna,

är i hög grad svårbedömlig. Undervisningsrådet Lundblad har inom

1949 års arbetskraftsutredning utfört beräkningar, avseende sexårsperioden

1951—1956. Denna prognos förutsätter i stort sett kontinuitet i utvecklingen.

Det totala antalet klassavdelningar skulle enligt de nya kalkylerna utfalla

på följande sätt.

År

1951

1952

1953

1954

1955

1956

Antal avdelningar.............

5 728

6 095

6 565

7 181

7 972

8 922

I anslutning till här anförda siffror beräknas den erforderliga nyrekryteringen

av ämneslärare i teoretiska läroämnen på följande sätt:

År

1951

1952

1953

1954

1955

1956

Summa

+ 135

+ 335

— 60

+ 160

+ 395

— 60

+ 175

+ 190

4- 200

+ 200

+ 1060

+ 510

+ 20

+ 660

+ 835

+ 1000

+3735

Korrektion för timplaneändringar

— 10

+ 5

- 10

— 115

Totalbehov

H- 410

+ 495

+ 705

+

OO

tf».

O

+ 1040

+ 1190

+4680

Utredningen finner, att de höga talen måste inge oro. Årsbehovet av nya

lärare skulle under periodens sista år vara nära tre gånger så stort som

det för år 1951 beräknade.

Undervisningsrådet Lundblad har även gjort en beräkning av de erfor
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175.

5

derliga lärarnas fördelning på olika studieriktningar. Totalsiffrorna för sex
-

årsperioden framgår av följande tablå:

teologisk studieriktning ........................ 385

historisk studieriktning ........................ 765

filologisk studieriktning:

klassiska språk .............................. 125

moderna språk .............................. 830

modersmålet + moderna språk................ 845

matematisk studieriktning ...................... 1210

biologisk studieriktning ........................ 520

Tillsammans 4 680

Dessa siffror finner utredningen på sätt och vis ännu mera oroväckande.

Icke mindre än 37 procent av rekryteringsbehovet skulle falla inom de

naturvetenskapliga ämnesgrupperna, där lärarbristen redan nu är stor.

Examinationen av filosofie magistrar utgjorde under åren 1948—1950

respektive 213, 246 och 268. 70 procent av dessa kan beräknas ägna sig åt

lärarbanan, av naturvetare dock en lägre procent. Enär antalet vid universiteten

och Stockholms högskola i filosofiska fakulteten inskrivna studenter

avsevärt ökat under de senaste åren, anser sig utredningen emellertid kunna

räkna med ett tillskott av 1 500 magistrar till lärarbanan under åren

1951—1956, varvid likväl påpekas den för naturvetarna efter 1944 nedåtgående

kurvan.

Även om de ovissa faktorerna för den stundande utvecklingen är många

och en prognos för närvarande erbjuder större vanskligheter än tidigare,

beräknar utredningen för den närmaste 6-årsperioden nyrekryteringsbehovet

av lärare för det högre skolväsendet till (4 680 + 130 =) omkring i 800.

Härvid bör icke heller förbises, att vid ingången i denna period redan

under läsåret 1950/51 förefinnes brist på kompetenta läroverkslärare till ett

antal av omkring 550, vilkas tjänster för närvarande betrides av personer

utan kompetens eller av pensionerade lärare eller genom lärares övertimmar.

Strängt laget kominer nyrekryteringssiffran på detta sätt upp till

över 5 300.

Den normala akademiska utbildningen.

Utredningen behandlar uteslutande frågan om lärarkompetensen

för tjänstgöring i realskolan och jämförliga skolformer, varvid utredningen

starkt understryker, att ämbetscxainen motsvarar den utbildning, som behövs

för en fullgod undervisning å realskolestadiet.

Bland de åtgärder, som vid sidan av en lönereglering är ägnade att öka

tillströmningen till läroverkslärarbanan, anser utredningen eu möjlig begränsning

av den akademiska studietiden vara en av de viktigaste. Universitetsberedningen

har bland annat föreslagit, att antalet obligatoriska be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 175.

tygsenheter i ämbetsexamen minskas från 7 till 6, varjämte den obligatoriska

kursen i psykologi samt pedagogikens teori och historia skall utgå ur

fordringarna för ämbetsexamen och överföras till den praktiska lärarutbildningen.

Beredningen har räknat med 1 betyg per termin om 5 månader såsom

det normala och uppenbarligen tänkt sig — framhåller utredningen —•

8 terminer endast mera undantagsvis i särskilt krävande ämneskombinationer.

Utredningen tillstyrker beredningens ifrågavarande förslag.

Remissmyndigheterna tillstyrka i princip beredningens förslag

i fråga om den normala akademiska utbildningen.

Lokal- och personalförhållanden vid vissa

naturvetenskapliga institutioner.

Krisutredningen påyrkar att alla åtgärder, som nu kan vidtagas

för en upprustning av de naturvetenskapliga skolämnena vid universiteten

och Stockholms högskola i fråga om lokaler och lurarkrafter, omedelbart

vidtages och att en detaljerad plan snarast uppgöres under medverkan av

respektive universitet och högskolor för att möjliggöra en årlig utbildning

av erforderligt antal magistrar.

Vidare tillstyrkes förslag från professorerna i botanik, växtbiologi och

zoologi i Uppsala om en propedeutisk kurs i matematik, fysik och kemi därstädes

för sådana studerande i de biologiska ämnena, som i de nämnda tre

skolämnena icke inhämtat fordringarna för studentexamen på reallinjen.

Ett anslag av 1 875 kronor årligen skulle erfordras för ändamålet. Utredningen

framhåller, att kursen synes vara ägnad att i sin mån bidraga till

en förkortning av biologilärarnas utbildningstid och öka tillgången på kompetenta

biologilärare. Kursen skulle omfatta 75 timmar och ledas av en läroverkslärare.

Universitetskanslern vitsordar, att lokal- och personalförhållandena

vid vissa universitets- och högskoleinstitutioner endast möjliggör

mottagandet av ett begränsat antal studerande. Vid en ökning av studentantalet

genom de föreslagna krisåtgärderna blir utökningsbehovet givetvis

accentuerat. Kanslern har vidare icke något att erinra mot utredningens

förslag beträffande en kompletteringskurs i Uppsala. Om det skulle visa sig

erforderligt att vid Lunds universitet och Stockholms högskola anordna

motsvarande kurser, torde medel böra avses jämväl för detta ändamål.

Utvägar att balansera tillgång och efterfrågan på lärare.

Utredningen räknar med ett behov av h 000 nya lärare under perioden

1951—1956. Därvid torde en viss ökad ransonering av platser i realskolan

bli ofrånkomlig, motsvarande några 100-tal lärare, vilket skulle innebära,

att eventuellt något tiotusental barn under perioden icke kunde mottagas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175.

7

1 de högre skolorna. Om man räknar med ett behov av ^ 000 nya lärare och

uppskattar antalet disponibla filosofie magistrar till 1 500 och mera tillfälliga

hjälpkrafter till 1 000, skulle det återstå att fylla ett behov av 1 500

lärare. Enligt utredningen böra ansträngningarna inriktas på att åstadkomma

ett tillskott av lärare med något kortare utbildning än ämbetsexamen

kräver. Utredningen föreslår en viss snabbutbildning av lärare. Siffran 1 500

skulle nås, om under läsåren 1953I5U—1956157 årligen U00 på detta sätt utbildade

lärare kunde stå färdiga att rycka in i läroverksundervisning.

Lärare med partiell ämbetsexamen.

Utredningen förordar bl. a. följande särskilda kompetensformer:

a) folkskollärarexamen och tentamina för filosofisk ämbetsexamen med

4 betygsenheter; för lärare med dylik kompetens inrättas särskilda ordinarie

och extra ordinarie tjänster;

b) övningslärarutbildning och tentamina för filosofisk ämbetsexamen med

4 betygsenheter jämte en termins praktisk ämneslärarutbildning; lärare

med sådan kompetens avlönas såsom ämneslärare;

c) folkskollärarexamen och tentamina för filosofisk ämbetsexamen med

2 å 3 betygsenheter: dylik kompetens avses för partiell tjänstgöring, för vilken

skall utgå arvode utöver folkskollärarlönen;

d) folkskollärarexamen och begränsad kompetens för befattning som kristendomslärare;

anställningsformer motsvarande de under a) och c) angivna.

S ko löv er styrelsen tillstyrker i huvudsak utredningens förslag,

överstyrelsen ifrågasätter emellertid, om folkskollärare utan de för dispens

från praktisk lärarkurs enligt praxis erforderliga 8 terminernas tjänstgöring

skall behöva genomgå fullständig lärarkurs för att ernå behörighet till ämneslärartjänst

vid högre skolor. Då en sådan lärare har en pedagogisk utbildning,

låt vara avsedd för ett annat stadium, kunde det anses tillräckligt med

en kompletterande utbildning, som icke behövde kräva en hel termin.

Statskontoret ansluter sig i huvudsak till utredningens förslag.

Universitetskanslern understryker, att en bestämd kategoriklyvning

i löneavseende måste ske mellan adjunkter med full kompetens

och de folkskollärare, som utbildas på någon av de angivna vägarna.

Folkskollärarexamen och 4 betycjscnlieter i lilosoflsk ämbetsexamen.

Utredningen förordar, att de 4 betygsenheterna i regel skall bestå

av 2 betyg i vartdera av 2 ämnen. I dubbelämnen, såsom modersmålet och

biologi, är utredningen dock beredd att godtaga betygskombinationen 1 + 1.

Även i vissa individuella fall anser utredningen, att en betygskombination

av 2 + 1 + 1 kan accepteras. Folkskollärare med 4 betygsenheter i tentamina

för filosofisk ämbetsexamen skall tillerkännas rätt att genomgå prak
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 175.

tisk lärarkurs, som oberoende av längden av föregående tjänstgöring bör

omfatta endast en termin. Utredningen räknar dock med att dispenser från

detta slag av lärarutbildning kommer att beviljas i stor utsträckning. Ordinarie

och extra ordinarie tjänster bör inrättas vid statliga och högre kommunala

skolor för lärare, som förvärvat ifrågavarande behörighet (särskild

behörighetsförklaring förutsättes). Utredningen anser sig icke —• med hänsyn

till ifrågasatt lönereglering — böra göra något uttalande om lönesättningen

men betonar önskvärdheten av att den blir sådan, att den får en

vederbörligen stimulerande verkan.

Skolöverstyrelsen tillstyrker krisutredningens förslag.

Universitetskanslern biträder utredningens förslag beträffande

betygskombinationen 2 + 2 men förklarar sig icke beredd att godtaga

kombinationen 1 + 1 i dubbelämnen.

Folkskollärarexamen och 2 å 3 betygsenhcter i filosofisk ämbetsexamen.

Krisutredningen räknar icke med att genomförandet av förslagen

under a) och b) skall frambringa tillräckligt antal ämneslärare. Andra åtgärder

måste därför övervägas.

Utredningen föreslår en kompetens för partiell tjänstgöring i realskolan

för folkskollärare med 2 å 3 betyg i ämbetsexamen. Utredningen understryker

värdet av 2-betygskompetens i åtminstone ett ämne såsom den för

realskolestadiet behövliga, men utredningen vill icke, när det gäller denna

begränsade behörighet, underkänna värdet av 1-bety g skur ser i 2 ämnen.

Den omständigheten måste väga tungt, att lärare med denna utbildning

blir mycket användbara i de mindre skolorna. En förutsättning för anordningen

är dock, att 1-betygskurserna utarbetas med stor omsorg och med

noggrant beaktande av skolundervisningens behov, även om det i fråga om

ett eller annat ämne skulle visa sig svårt att helt hålla sig inom 5-månadersramen.

Folkskollärare, som på detta sätt förvärvat 2 eller 3 betyg i tentamen för

ämbetsexamen, bör vid tjänstgöring i högre skola erhålla ett arvode, som

överstiger vad som utgår till folkskollärare, vilken utan särskild vidareutbildning

tjänstgör i högre skola. Detta bör tillmätas så, att det ger kompensation

för den akademiska tilläggsutbildningen samt verkar stimulerande.

Undervisningskompetens i modersmålet föreslås skola kunna erhållas antingen

genom 1 betyg i vartdera av ämnena nordiska språk och litteraturhistoria

eller 2 betyg i nordiska språk. Om statskunskap göres obligatoriskt,

bör för kompetens som historielärare i realskolan fordras antingen 1 betyg

i historia och 1 i statskunskap eller 2 i historia.

Skolöverstyrelsen tillstyrker utredningens förslag.

Universitetskanslern anser sig med tvekan böra såsom en nöd
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175.

9

fallsåtgärd tillstyrka utredningens förslag. För ifrågavarande kompetens

synes enligt kanslerns mening ovillkorligen böra uppställas krav på 2 betyg

i ett ämne samt sammanlagt 3 betyg för dubbelämnen.

Fortbildningskurser för folkskollärare m. fl.

Krisutredningen ingår även på frågan, huruvida det icke med

hänsyn till lärarbristens omfattning blir nödvändigt att som en krisåtgärd

skapa någon form av fortbildning av folkskollärare, som icke kan utnyttja

de föreslagna möjligheterna till akademiska studier för förvärvande av viss

behörighet som ämneslärare på realskolestadiet.

Utredningen föreslår att universitetskurser anordnas i matematik, fysik,

kemi, zoologi och botanik och att på grund av det stora lärarbehovet i dessa

ämnen två kurser kommer till stånd i varje ämne. Utredningen fortsätter:

Enklast är det att organisera decentraliserad universitetsundervisning i

matematik. Universitetsundervisning i fysik torde icke kunna ordnas annat

än i direkt anslutning till universitet eller högskola. Fysikkurserna bör

därför förläggas till exempelvis Stockholm och Göteborg. Fördelen med

kurser i dessa städer är också, att där finns ett bredare rekryteringsunderlag

än på andra håll. Utan att för övrigt nämna någon bestämd stad framhåller

utredningen, att vid planering av universitetskurserna under alla förhållanden

övre Norrland, där lärarbristen är mest oroväckande, bör komma

i fråga.

Eftersom den ifrågasatta utvidgningen av universitetens verksamhet motiveras

av den aktuella krissituationen i de högre skolorna, ligger det i

sakens natur, att rätten att deltaga i denna form av akademisk undervisning

måste vara begränsad. Utredningen har utgått ifrån att sådan rätt

främst bör tillkomma folkskollärare (övnings skollärare) och övningslärare,

i enlighet med vad som gällde för de tidigare fortbildningskurserna i fysik

och kemi. Därutöver bör kurserna också vara tillgängliga för personer utan

akademisk examen, som avlagt vanlig eller teknisk studentexamen och dokumenterat

sin användbarhet som lärare i överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen

anförde i sin hemställan om anslag till fortbildningskurser

under budgetåret 1951/52. Vid konkurrens om plats i kurs bör dock i regel

väl vitsordad folkskollärare på grund av sin praktiska lärarutbildning ha

företräde.

I fråga om förkunskaper måste de av universitet eller högskola uppställda

fordringarna för deltagande gälla.

De sammanlagda kostnaderna för två kurser i vart och ett av ovannämnda

ämnen beräknar utredningen för budgetåret 1952/53 till 98 700 kronor, frånsett

vissa eventuella utgifter för reseersättningar, stipendier och engångsanslag

för anskaffande av materiel.

Skolöverstyrelsen tillstyrker utredningens förslag, och statskontoret

ansluter sig i princip till detsamma.

Universitetskanslern förordar, att här ifrågavarande kurser

— därest de anses böra komma till stånd — organiseras av universiteten

(högskolorna). Närmare undersökning synes kanslern erforderlig rörande

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 175.

de resurser, som med avseende å lokaler och lärare kan stå till buds och

under vilka former undervisningen bör bedrivas och vederbörlig examination

förrättas. Det torde få ankomma på kanslersämbetet att, sedan nämnda

utredning verkställts, i samråd med skolöverstyrelsen taga ställning till

de praktiska problem, som sammanhänger med kursernas anordnande.

Sveriges förenade studentkårer avstyrker, att kurser anordnas

på det sätt krisutredningen föreslagit.

Läroverkslärarnas riksförbund accepterar utredningens

förslag.

Ekonomiska stödåtgärder m. m.

Krisutredningen finner det angeläget, att de studentsociala stödåtgärderna

ytterligare vidgas och effektiviseras, icke minst i vad avser de

lägre akademiska studierna och däribland studierna för filosofisk ämbetsexamen.

Utredningen anser det nödvändigt, att särskilda åtgärder vidtagas för

att stimulera folkskollärare och övningslärare till akademiska studier. Löneförmånerna

vid den högre skolan kan visserligen, anför utredningen, betyda

en icke obetydlig inkomstökning och en högre tjänsteställning men torde

icke komma att anses så stora och kanske icke heller så säkert inom räckhåll,

att de uppväger betänkligheterna mot att avstå från en anställning

och kasta sig in på högskolestudier.

De ekonomiska stödåtgärder, som närmast synes böra komma i fråga,

är dels förmånliga tjänstledighetsvillkor, dels särskilda stipendier.

Utredningen föreslår ändring i avlöningsreglementet för folkskollärare

till överensstämmelse med statens allmänna avlöningsreglemente i det hänseendet,

att folkskollärare skall kunna få B-avdrag under tjänstledighet för

studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst ämne.

Vidare föreslår utredningen, att folkskollärare eller övningslärare under

studietiden skall kunna erhålla stipendium på vissa villkor. Stipendium

skall icke utgå under den tid, då den studerande åtnjuter B-avdrag, eller

över huvud taget under det budgetår, då B-avdrag åtnjutes.

För studier vid universitet eller högskola föreslås stipendiebeloppet utgöra

2 000 kronor för år räknat. För detta ändamål beräknar utredningen

att för budgetåret 1952/53 skulle erfordras ett belopp av 600 000 kronor. Utredningen

utgår från att sådan stipendiat, som nu avses, också skall kunna

erhålla räntefritt studielån eller lån med statlig kreditgaranti.

För personer, som begagnar sig av den kursundervisning utredningen

föreslagit, föreslås ett stipendiebelopp av 500—800 kronor. Beloppets storlek

i varje enskilt fall föreslås skola bestämmas av skolöverstyrelsen med

hänsyn till kursens längd. Därest stipendiaternas antal uppgår till det beräk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175.

11

nade (högst 192), skulle stipendiebehovet för budgetåret 1952/53 utgöra

omkring 125 000 kronor.

Med hänsyn till omöjligheten att beräkna antalet studerande, som kommer

att begagna sig av de olika utbildningsvägarna (antalet folkskollärare

med B-avdrag inräknat), hemställer utredningen, att erforderliga stipendiemedel

beviljas under ett förslagsanslag. Därest så sker, torde för budgetåret

1952153 ett belopp av 650 000 kronor vara tillräckligt.

Slutligen hemställer utredningen om ytterligare några åtgärder i syfte

att stimulera intresset för lärartjänstgöring och vidareutbildning. Dessa

gälla reseersättning och viss dagersättning vid vikariatstjänstgöring.

Skolöverstyrelsen tillstyrker krisutredningens förslag.

Universitetskanslern har intet att erinra mot utredningens

förslag i vad avser B-avdrag, ej heller mot rätt för folkskollärare att vid

universitetet kunna erhålla räntefria studielån, lån med statlig kreditgaranti

och naturastipendier. Däremot anser sig kanslern, i likhet med flertalet

av de i ärendet hörda akademiska myndigheterna, icke böra tillstyrka krisutredningens

förslag om stipendier å 2 000 kronor till folkskollärare, som

bedriver akademiska studier. Genomförandet av ett dylikt förslag skulle

medföra en icke önskvärd kategoriklyvning av universitetsstuderandena

med folkskollärarna som en särskild privilegierad grupp. För folkskollärare,

som inriktar sina studier på partiell kompetens med 2 å 3 betyg, torde förmånen

av tjänstledighet med B-avdrag under en stor del av studietiden

få anses till fyllest. De folkskollärare, som går utbildningsvägen med en

4-betygsexamen, blir härigenom kompetenta till lärartjänster i högre löneställning,

varför man torde kunna räkna med att denna utbildningsväg blir

lockande utan särskilda stipendier. Huruvida stipendier bör avses för deltagare

i de föreslagna fortbildningskurserna, bör prövas i samband med de

överväganden, som måste äga rum beträffande kursernas organisation in. in.

Kanslern föreslår slutligen, att för den ökade akademiska undervisningen

för motverkande av lärarbristen äskas ett klumpanslag av förslagsvis

750 000 kronor.

Speciella åtgärder för avhjälpande av lärarbristen i Norrland.

Krisutredningen lämnar en redogörelse för den nuvarande bristsituationen.

Av uppgifter rörande antalet ledigförklaranden vid högre allmänna läroverk,

realskolor och samrealskolor, utan att tjänst kunnat tillsättas, dels år 1946,

då en tydligt markerad krissituation redan uppstått, dels år 1950 framgår,

att läget undergått en hastig försämring. Tydliga skiljaktigheter mellan de

fyra nordligaste länen kunna icke konstateras. Däremot finner utredningen

med full säkerhet ådagalagt, att övre och mellersta Norrland drabbats avsevärt

hårdare av lärarbristen än landet i övrigt. Utredningen upplyser vidare,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 175.

att av 30 vid högre allmänna läroverk i undersökningsområdet 31/12 1950

vakanta lektors- och adjunktstjänster 19 stått obesatta mindre än två år och

11 över två år samt att beträffande 48 vid samrealskolorna samma dag vakanta

tjänster motsvarande siffror är 39 och 9. De ordinarie tjänsterna är till

betydande del vakanta såsom framgår av följande sammanställning:

Antal ord.

Antal vakanta

tjänster

tjänster

1950/51

3l/12 1950

Högre allmänna läroverk:

lektorstjänster ..................

.......... G 9

11

adjunktstjänster .................

.......... 178

18

ämneslärarinnetjänster ...........

.......... 23

1

270

30

Samrealskolor:

adjunktstjänster .................

.......... 101

43

ämneslärarinnetjänster ..........

.......... 2G

5

127

48

Inom samtliga undersökta skolformer är således, anför utredningen, bristläget

betydligt allvarligare för de högre skolorna i övre och mellersta Norrland

än i det övriga landet. Allvarligast är situationen för de kommunala

mellanskolorna och de högre folkskolorna, för båda 47 procent. Således bestrides

i det närmaste hälften av all undervisning i läroämnen inom dessa

båda skolformer av icke kompetenta lärare. Läget kommer utan tvivel att

snabbt försämras.

Krisutredningen finner det icke möjligt att anvisa utvägar att

ens tillnärmelsevis avhjälpa lärarbristen vid de högre skolorna i Norrland

utan inskränker sig till att föreslå åtgärder, ägnade att så långt görligt är

begränsa lärarbristens skadeverkningar, och att anvisa utvägar för att avveckla

en på ordinär väg olösbar krissituation vid en högre skola. Utgående

från grundsatsen att den otillräckliga arbetskraften bör så fördelas, att

ingen del av landet bringas i ett alldeles ohållbart läge, föreslår utredningen

åtgärder, ägnade att leda till en viss måttlig omfördelning av arbetskraften.

Utredningen ifrågasätter endast åtgärder, som kan realiseras i nuvarande

läge, som snabbt kan genomföras och som kan väntas ge verklig effekt.

Därvid tänkbara åtgärder kan betecknas som antingen dirigerande eller

stimulerande.

Utredningen föreslår, att extra ordinarie adjunkts- och ämneslärartjänster

ledig för klar as orts- och ämnesbundna, dock med möjligheter till undantag

i särskilda fall.

Skolöverstyrelsen avstyrker utredningens förslag beträffande

orts- och ämnesbundenhet för extra ordinarie tjänster:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175.

13

Åtgärden skulle sannolikt ej få nämnvärd effekt, då icke ens ordinarie

tjänster i avsedda ämnen lockar sökande. Den skulle också göra lärarbanan

mindre attraktiv. Enligt överstyrelsens erfarenhet skulle anordningen medföra

ett omfattande administrativt merarbete, som överstyrelsen ej kan

åta sig utan personalförstärkning, överstyrelsen anser dock, att vissa förbehåll

kan göras för Norrland, där så kan vara av betydelse.

Utredningen har diskuterat frågan om införande av provisorisk avlöningsförbättring

till alla heltidsanställda ämneslärare vid de högre skolorna

i Norrland. Utredningen anser sig emellertid för närvarande böra avstå

från att framlägga förslag om provisorisk avlöningsförstärkning till lärare

vid högre skolor i övre och mellersta Norrland av i huvudsak följande skäl:

Med säkerhet ha åtskilliga mindre, icke centralt belägna skolor i mellersta

och södra Sverige lika stora svårigheter med lärarrekryteringen som

de norrländska. Med stor sannolikhet skulle en generell avlöningsförstärkning

till lärarna i Norrland få till följd, att ett betydande antal skolor i

den övriga delen av landet ställdes inför mycket svårbemästrade rekrvteringsproblem.

Det är icke heller säkert, att en avlöningsförstärkning skulle bringa avsedd

hjälp åt ens flertalet högre skolor inom Norrland, vilket särskilt gäller

de nu sämst lottade.

Åtgärden skulle också medföra konsekvenser i form av krav från en rad

andra tjänstemannagrupper i Norrland.

Skolöverstyrelsen delar icke utredningens uppfattning. Enligt

överstyrelsens mening är en avlöningsförstärkning den effektivaste åtgärden

att förbättra lärarrekryteringen i övre och mellersta Norrland, överstyrelsen

föreslår, att lärare vid högre skolor inom kallortsområdena III—

VI erhåller en löneplacering, som med tre löneklasser, dock högst två över

den högsta för ifrågavarande tjänst gällande löneklassen, överstiger vad

som eljest skolat gälla, och att lärare inom kallortsområdena I—II respektive

inom övriga delar av de fyra nordligaste länen på motsvarande sätt erhåller

en uppflyttning av två löneklasser respektive en löneklass.

Krisutredningen har till prövning upptagit frågan om inrättandet

av vissa extra ordinarie lärartjänster inom de fyra nordligaste länen.

Utredningen erinrar, att utredningen tidigare med anledning av uppkommen

krissituation vid högre allmänna läroverket i Haparanda i första

hand föreslagit, att en extra ordinarie lektorstjänst av samma typ som vid

folkskoleseminarierna, d. v. s. i Ce 30, skulle inrättas. För sådana tjänster

vid seminarierna kräves, framhöll utredningen, i princip lektorskompetens;

på grund av lärarbristen ha licentiater med provår och några få välmeriterade

adjunkter med enbart filosofisk ämbetsexamen kommit i fråga. Utredningen

uttalade som en förhoppning, att samma kompetenskrav som

vid seminarierna skulle kunna upprätthållas beträffande den föreslagna

tjänsten, men ansåg med hänsyn till det föreliggande bristläget, att även

filosofie magister med genom provår väl vitsordad lär ar skicklighet borde

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 175.

kunna ifrågakomma. Vidare föreslog utredningen provisoriskt inrättande

av en extra ordinarie adjunktstjänst i Ce 26 samt denna tjänsts besättande,

om så bleve erforderligt, med filosofie magister utan provår. Såsom paralleller

till de föreslagna tjänsterna åberopade utredningen adjunktstjänster

i Ce 26 vid de högre tekniska läroverken och högre lönegradsplacerade lärare

vid kommunala gymnasier.

Efter att ha vägt fördelar och nackdelar med berörda typer av tjänster

mot varandra har utredningens majoritet beslutat föreslå

provisoriskt inrättande av 10 extra ordinarie lektorstjänster i Ce 30 vid de

högre allmänna läroverken, 35 extra ordinarie adjunktstjänster i Ce 26 vid

de högre allmänna läroverken, samrealskolorna och småskoleseminarierna

samt 35 extra ordinarie ämneslärartjänster i Ce 26 eller Ce 2i vid de kommunala

flickskolorna, kommunala mellanskolorna och högre folkskolorna

i övre och mellersta Norrland.

En tjänst av någon av dessa typer anser utredningen böra placeras vid

en skola, först sedan ordinarie tjänst varit ledigförklarad minst två gånger

under loppet av minst ett år utan att kunna besättas med ordinarie innehavare,

och sedan alla tänkbara utvägar att på vanligt sätt erhålla tillräckligt

kvalificerad vikarie på tjänsten utan framgång prövats. Sedan

Kungl. Maj :t bestämt maximiantalet av ifrågavarande tjänster, bör skolöverstyrelsen

pröva, hur många av tjänsterna som skall tagas i anspråk. Beslut

om tjänsternas placering vid viss skola bör beträffande de statliga skolorna

ankomma på skolöverstyrelsen samt beträffande de högre kommunala

skolorna ske i samråd med överstyrelsen. Givetvis bör tjänsterna kunna

ledigförklaras i vilken författningsenlig ämneskombination som helst.

Utredningen finner det önskvärt med en bestämmelse, som möjliggjorde

överflyttande efter överstyrelsens beprövande av eventuellt inom övre och

mellersta Norrland icke erforderlig tjänst till högre skola med lärarbrist

inom annan del av landet.

Skolöverstyrelsen tillstyrker utredningens förslag, dock med

vissa modifikationer.

Statskontoret ansluter sig till utredningens förslag.

övre Norrlands rektorsförening och läroverkslärarnas

riksförbund avstyrka utredningens förslag.

Utredningen föreslår vidare en höjning av provårsaruodena vid läroverket

i Umeå samt att åtgärder vidtagas för att i lönehänseende jämställa

högre folkskolornas ämneslärare med de kommunala mellanskolomas.

Såsom tänkbara stimulerande åtgärder nämner utredningen även fria semesterresor,

statliga stipendier och kommunala lönetillägg åt lärare i Norrland.

Utredningen finner sig dock ej böra föreslå dylika åtgärder.

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175.

15

I sitt betänkande med förslag till vissa generella åtgärder för avhjälpande

av lärarbristen vid de högre skolorna upptar krisutredningen först

till behandling åtgärder, soin bör vidtagas för att öka och trygga tillgången

på normalt utbildade lärare, d. v. s. huvudsakligen filosofie

magistrar. Givetvis bör -— såsom i flera remissyttranden starkt framhållits

— en ökad examination av normalt utbildade lärare eftersträvas och alla

rimliga åtgärder i detta syfte i första hand vidtagas. I betänkandet liksom

i flertalet yttranden pekas på en allmän löneförbättring för läroverkslärarna

som den viktigaste åtgärden för lärartillgångens säkerställande. Löneregleringsfrågan

med dess många problem anser jag mig dock icke böra gå in

på i detta sammanhang. Vidare föreslår utredningen, att vissa av universitetsberedningen

framförda förslag, åsyftande begränsning av den akademiska

studietiden, utan dröjsmål genomföres. Sålunda tillstyrker utredningen

beredningens förslag till reduktion av den obligatoriska betygssumman.

Utredningen betonar också önskvärdheten av en effektiv studietidsstatistik

samt framhåller vikten av studietidens förkortning. Jag kan i stort sett

ansluta mig till nu ifrågavarande förslag men anser icke heller dessa spörsmål

böra närmare behandlas i förevarandc sammanhang. Jag erinrar om

att kanslern för rikets universitet erhållit uppdrag att inkomma med förslag

till ny examensstadga, i huvudsak byggd på universitetsberedningens förslag

i bland annat här berörda avseenden. Krisutredningen yrkar även på upprustning

av de naturvetenskapliga skolämnena vid universiteten och Stockholms

högskola i fråga om lokaler och lärarkrafter samt föreslår, att en plan

uppgöres för att möjliggöra utbildning av erforderligt antal filosofie magistrar.

Vid min anmälan av frågorna om anslag till universitet och högskolor

för nästa budgetår har jag i viss mån kunnat beakta de sålunda av

utredningen framställda önskemålen. I övrigt torde dessa i förevarande sammanhang

icke påkalla vidare yttrande från min sida.

Bland åtgärder för att förbättra den normala akademiska utbildningen

av läroverkslärare föreslår krisutredningen slutligen anordnande av en propedeutisk

kurs i matematik in. in. för vissa biologistuderande vid universitetet

i Uppsala. För ändamålet beräknar utredningen ett anslagsbelopp

av 1 875 kronor årligen. En dylik kurs synes mig böra komma till stånd;

om så visar sig erforderligt bör liknande kurser anordnas även vid Lunds

universitet och Stockholms högskola. Frågan om medelsanvisning behandlar

jag i det följande.

I krisutredningens betänkande bar också berörts frågan om förbättring

av de studentsociala förmånerna. Angelägenheten av en sådan förbättring

har starkt understrukits i många yttranden. Jag delar de synpunkter, som

sålunda framförts. Spörsmålet torde dock icke böra bli föremål för närmare

behandling i detta sammanhang.

Genom här förut berörda åtgärder för att öka tillgången på normalt utbildade

lärare för de högre skolorna kan det aktuella lärarbehovet icke väntas

bli helt tillgodosett. Det blir nödvändigt att för undervisningen i de

högre skolorna anlita också lärarkrafter utan vanlig akademisk

utbildning. I de högre skolorna tjänstgör redan nu ett stort

antal lärare utan vederbörlig examen, bland annat ett par hundra folkskollärare.

Då det gäller att bedöma behovet av icke-behöriga lärare, bör först

erinras om att anordningar de senaste åren vidtagits för att i görligaste mån

motverka lärarbristen inom ramen för nuvarande lärartillgång. Krisutred
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 175.

ningen, som framhåller den väldiga storleksordningen av lärarbehovet vid

fortsatt expansion av läroverken, finner en viss ökad ransonering av elevplatser

på realskolestadiet ofrånkomlig, innebärande utestängande av eventuellt

något tiotusental barn. Utredningen, som också räknar med viss automatisk

uppdämning av tillströmningen till de högre skolorna, uppskattar

lärarbristen för sexårsperioden 1951—1956 till 1 500 lärare. För närvarande

är det enligt utredningens mening icke möjligt att räkna med ytterligare interna

åtgärder inom de högre skolorna för minskning av lärarbehovet. Sistnämnda

uppfattning kan jag i huvudsak ansluta mig till. Jag vill dock framhålla,

att om krissituationen vid de högre skolorna ytterligare förvärras,

kan man icke avstå från att överväga särskilda åtgärder för att begränsa

lärarbehovet, exempelvis de av utredningen angivna interna åtgärderna eller

minskad användning av fullt kompetenta lärare på realskolans lågstadium.

Vad sedan angår storleken av det lärarbehov, som återstår att fylla, torde

-—• såsom skolöverstyrelsen påpekat — en lättnad vara att förvänta till följd

av ökad förekomst av i folkskolor inbyggda realskolor. I brist på säkrare

hållpunkter i detta hänseende anser jag mig dock böra utgå från ett lärarbehov

av ungefär den storlek, utredningen räknat med. Det synes också angeläget

att i görligaste mån förhindra, att ökad ransonering av elevplatser

1 de högre skolorna blir nödvändig.

Enligt krisutredningens förslag kan det angivna lärarbehovet av 1 500

lärare fyllas, om under ettvart av de fyra läsåren 1953/57 omkring 400

snabbutbildade lärare tillföres de högre skolorna. Förslaget åsyftar huvudsakligen,

att folkskollärare skall med tillhjälp av vissa ekonomiska stödåtgärder

stimuleras att förskaffa sig begränsad akademisk utbildning om

1—4 betyg för filosofisk ämbetsexamen (för full kompetens beräknas 6 betyg.

) I stort sett kan jag ansluta mig till den tankegång, som lett fram till

utredningens förslag. Det ställer sig naturligt att för fyllande av läroverkslärarbristen

använda sådana folkskollärare, vilkas värdefulla lärarutbildning

förstärkts med akademiska studier av godtagbar omfattning. Med

hänsyn till framtidsplanerna för skolväsendet ter sig den föreslagna vidareutbildningen

också lämplig. De avsedda betygen kan vidare relativt lätt

kompletteras till fullt antal betyg för filosofisk ämbetsexamen. Krisutredningen

har också berört frågan om folkskollärarproduktionens omfattning.

Denna fråga behandlas av mig i samband med anmälan av anslagsäskandena

beträffande folkskoleseminariernas avlöningsanslag för nästa budgetår.

Främst bland de utbildningsformer, som krisutredningen föreslår för

folkskollärares utbildning till realskollärare, står folkskollärarexamen och

tentamina för filosofisk ämbetsexamen med 4 betygsen heter, i regel

2 betygsenheter i vartdera av 2 ämnen. Utredningen föreslår en termins

praktisk lärarkurs för lärare med dylik utbildning men räknar med omfattande

dispensgivning i detta hänseende. Den sålunda skisserade lärarutbildningen,

vilken med rätta kan betecknas som partiell ämbetsexamen,

synes mig vara mycket värdefull och böra införas som en ordinarie utbildningsform

för läroverkslärare. Krisutredningen förklarar sig beredd att i

dubbelämnen, såsom modersmålet och biologi, godtaga betvgskombinationen

1 + 1 och även eljest i individuella fall kombinationen 2 + 1 + 1. Universitetskanslern

motsätter sig kombinationen 1 + 1 i dubbelämnen och

tänker sig i stället särskilda studienlaner för nämnda dubbelämnen med

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175.

17

sikte på skolans behov. Jag ansluter mig till kanslerns uppfattning i denna

fråga. För folkskollärare med 4 betyg föreslår utredningen särskilda tjänster

vid de högre skolorna. En utbildning, bestående av folkskollärarexamen

och tentamina för fyra betygsenheter i filosofisk ämbetsexamen, synes

mig emellertid böra jämställas med filosofisk ämbetsexamen. Folkskollärare

med 4 betyg bör därför erhålla samma rätt att söka och inneha lärartjänster

vid de högre skolorna som filosofie magister. Folkskollärare med 4 betyg,

som genomgått nämnda praktiska lärarkurs eller fått dispens i detta hänseende,

bör sålunda kunna erhålla ordinarie adjunktstjänst i Ca 26.

Krisutredningen finner det icke sannolikt att tillräckligt många lärare

skall kunna erhållas med erforderlig snabbhet på fyrabetygsvägen. Utredningen

föreslår därför även en kompetens för viss tjänstgöring i realskolan

för folkskollärare med 2 å 3 betygsenheter i ämbetsexamen. Härvid

godtar utredningen 1-betygskurser i 2 ämnen; utredningen förutsätter

dock, att 1-betygskurserna utarbetas med stor omsorg och med noggrant

beaktande av skolundervisningens behov. Utredningens förslag, som icke

mött gensagor i remissyttrandena annat än från kanslern, anser jag mig

böra tillstyrka. För folkskollärare med 2 å 3 betyg för ämbetsexamen föreslår

utredningen avlöning i form av arvode; utredningen nämner dock icke

något belopp. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma storleken

av det arvode, som bör utgå till här avsedd lärare.

I fråga om folkskollärares behörighet som kristendomslärare föreslår utredningen

i anslutning till förslag av universitetsberedningen vissa särskilda

regler. Spörsmålet synes mig böra behandlas i -samband med prövning av

beredningens förslag.

De förutnämnda utbildningsformerna med 4 eller 2—3 betyg avser studier

på vanligt sätt vid universitet eller högskolor. För sådana folkskollärare,

som icke kan eller vill avbryta sin tjänstgöring i folkskolan för att

bedriva universitetsstudier, föreslår krisutredningen anordnande av särskilda

fortbildningskurser, förlagda till olika orter i landet. Denna

undervisning skall enligt förslaget vara likvärdig med universitetsutbildning

och begränsas till de naturvetenskapliga ämnena där lärarbristen

tenderar att bli katastrofartad. Utredningen föreslår två kurser i ettvart

av ämnena matematik, fysik, kemi, zoologi och botanik. Kurserna,

vilka närmast torde avse 1-betygsstudier, skall enligt förslaget förläggas

till läroverk och andra högre läroanstalter med välrustade institutioner.

Såsom lärare vid kurserna beräknas kunna användas läroverkslärare in. fl.,

som varit docenter eller eljest har högre vetenskaplig kompetens. Den föreslagna

kursverksamheten synes mig vara en mycket värdefull anordning,

ägnad att på kort tid frambringa ett större antal lärare med någorlunda

nöjaktiga kunskaper, och jag tillstyrker därför, att sådan kursverksamhet

anordnas. Antalet kurser torde icke höra fastställas nu utan få framdeles

bestämmas av Kungl. Maj:t. Även förläggningsorterna torde få bestämmas

av Kungl. Maj:t. Jag vill nämna, att förslaget om anordnande av här

ifrågavarande fortbildningskurser tilldragit sig stort intresse. Sålunda har

framställningar inkommit om förläggning av kurser till Linköping, Härnösand

och Skellefteå; i sistnämnda stad lär redan ett 20-tal folkskollärare

ha anmält sig till en matematikkurs. Även i Umeå föreligger intresse för anordnande

av en dylik kurs.

Kostnaderna för fortbildningskurserna beräknar krisutredningen för näs2

— llihang till riksdagens protokoll /.9.V.1. (> samt. .Yr /75.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 175.

ta budgetår till 98 700 kronor. Därvid har ej medräknats reseersättningar

och traktamenten till kursledare och lärare, stipendier till kursdeltagarna

och eventuellt erforderligt engångsanslag till nyanskaffning av fysikmateriel.

Jag behandlar frågan om medelsanvisningen i det följande. Om kursverksamheten

kan igångsättas redan under innevarande budgetår, torde

Kungl. Maj:t få förskottsvis ställa för ändamålet erforderligt belopp till

förfogande ur tillgängliga medel. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

bestämma ersättningarna åt ledare, lärare och annan kurspersonal samt

att jämväl i övrigt, efter hörande av kanslern och skolöverstyrelsen, meddela

erforderliga bestämmelser rörande kursverksamhetens organisation.

I ärendet har föreslagits, att också andra än de, som avlagt folkskollärarexamen,

skulle få tillträde till kurserna samt kunna erhålla sådan behörighet,

som avsetts för folkskollärare med 4 eller 2 å 3 betyg i ämbetsexamen.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles besluta i dessa frågor.

Krisutredningens förslag om en utbildningsform med partiell ämbetsexamen

för övningslärare torde dock böra övervägas i samband med prövning av

gymnastiklärarsakkunnigas betänkande. Jag är också beredd att senare

överväga frågan om utnyttjande av civilingenjörer för undervisning i naturvetenskapliga

ämnen.

Krisutredningen anser det nödvändigt, att särskilda ekonomiska

stödåtgärder vidtages för att stimulera folkskollärare till akademiska

studier. I första hand föreslås, att folkskollärare för studier för vinnande

av högre lärdomsmeriter skall kunna få tjänstledighet med endast B-avdrag

i analogi med vad som enligt stadgande i 28 § B Läroverk in. in. 1 a)

i statens allmänna avlöningsreglemente gäller för där avsedda lärarkategorier.

Jag tillstyrker detta förslag. För förslagets genomförande synes ändring

av folkskolans avlöningsreglemente icke böra göras, utan Kungl. Maj :t

torde böra utverka riksdagens bemyndigande att utfärda särskilda bestämmelser

i ämnet. Utredningen föreslår också, att folkskollärare skall kunna erhålla

stipendium under studietiden, dock icke under budgetår, då B-avdrag

åtnjutes. För studier i vanlig ordning vid universitet eller högskola föreslår

utredningen ett stipendiebelopp av 2 000 kronor för år. Under hänvisning

till den kritik, som i remissyttrandena framförts mot detta förslag,

avstyrker jag inrättande av dylika stipendier. Ifrågavarande studerande bör

däremot kunna komma i åtnjutande av räntefria studielån och lån med statlig

kreditgaranti samt övriga studentsociala förmåner på samma sätt som

andra universitets- och högskolestuderande. För deltagare i fortbildningskurs

föreslår utredningen ett stipendiebelopp av 500—800 kronor; storleken

avses i varje enskilt fall skola bestämmas av skolöverstyrelsen med hänsyn

till kursens längd. I denna del anser jag mig kunna biträda utredningens förslag,

dock att stipendium må kunna utgå även till B-avdragsberättigad

tjänstledig lärare. Jag vill erinra om att viss resekostnads- och traktamentsersättning

utgår till deltagare i andra fortbildningskurser samt att folkskollärare

kan få stipendier för studier i engelska. Krisutredningen beräknar

antalet stipendier å 500—800 kronor till högst 192 och kostnaden för dessa

under nästa budgetår till 125 000 kronor. Jag återkommer till frågan om denna

medelsanvisning i det följande.

Såsom ytterligare åtgärder i syfte att stimulera intresset för lärartjänstgöring

och vidareutbildning föreslår utredningen vissa bestämmelser om

reseersättning och dagersättning till vikarierande lärare. Frågan om rese
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175.

19

ersättning torde böra upptas till prövning i ett större sammanhang. Vad

angår förslaget om dagersättning, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t

att framdeles besluta i ämnet.

För de föreslagna krisåtgärdernas genomförande torde särskild in edelsan

visning erfordras. För ändamålet synes böra anvisas ett enda

anslag med benämningen Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid

högre skolor. För den ökade lärarutbildningen vid universitet och högskolor

föreslår universitetskanslern ett klumpbelopp av förslagsvis 750 000 kronor.

De kostnader, som bör bestridas ur det föreslagna anslaget, avser för

universitetens och högskolornas vidkommande främst förstärkning av lärarkrafterna

och ökning av materielutgifterna. Också andra utgiftsändamål,

som icke nu synes behöva närmare preciseras, torde ifrågakomma.

Jag beräknar för den ökade akademiska undervisningen för motverkande

av lärarbristen ett belopp av 500 000 kronor. För fortbildningskurserna har

krisutredningen beräknat 98 700 kronor, varvid vissa eventuella utgiftsposter

uteslutits. Jag anser sistnämnda belopp för lågt och beräknar för

min del en kostnad av omkring 125 000 kronor för nästa budgetår. För stipendier

åt kursdeltagarna bör vidare beräknas det av utredningen föreslagna

beloppet av 125 000 kronor. Kostnaderna för folkskollärares löneförmåner

under studieledighet, för studentsociala förmåner åt här ifrågavarande

folkskollärare samt för vissa förmåner åt vikarierande lärare torde

böra bestridas i samma ordning som eljest tillämpas för dylika förmåner.

Jag föreslår alltså, att det särskilda anslaget uppföres med 750 000 kronor.

Anslaget bör få reservationsanslags natur. Då det ställer sig svårt att nu

bedöma medelsbehovet för de olika utgiftsändamålen, särskilt med hänsyn

till ovissheten om hur många folkskollärare som under nästa budgetår

kommer att begagna sig av de särskilda utbildningsmöjligheterna, torde

det få ankomma på Kungl. Maj :t att inom anslagets ram fritt förfoga över

anslagsmedlen för därmed avsedda ändamål.

Lärarbristen vid de högre skolorna är särskilt framträdande i Norrland,

där ju även under tider med bättre lärartillgång svårigheter förelegat

att anskaffa kompetenta lärare. I sitt särskilda betänkande om åtgärder

för avhjälpande av ämneslärarbristen vid de högre skolorna i övre

och mellersta Norrland undantar krisutredningen från det norrländska bristområdet

Gävleborgs län; i anslutning härtill avser jag i det följande med

uttrycket Norrland endast de fyra nordligaste länen. Lärarbristen i Norrland

är särskilt markant vid samrealskolor, kommunala mellanskolor och

högre folkskolor samt är starkast i fråga om naturvetenskapliga ämnen.

I sitt betänkande har krisutredningen såsom en grundsats angivit, att den

nu otillräckliga lärararbetskraften bör så fördelas, att ingen del av landet

bringas i ett alldeles ohållbart läge. Utredningen har alltså närmast inriktat

sig på egentliga krisåtgärder.

Tänkbara åtgärder för motverkande av lärarbristen i Norrland uppdelar

utredningen i dirigerande och stimulerande. Bland ifrågakommande dirigerande

åtgärder föreslår utredningen endast ledigförklarande av

extra ordinarie lärartjänster såsom orts- och ämnesb

u n d n a, varigenom yngre lärare, soin vill ha dylika tjänster, i åtskilliga

fall skulle tvingas att söka tjänster i Norrland. Förslaget, som icke biträtts

av eu minoritet inom utredningen, har avstyrkts i de flesta remissyttrandena.

Skolöverstyrelsen har bland annat framhållit de administrativa svå
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 175.

righeter, som den föreslagna anordningen skulle medföra. Jag anser mig

icke böra tillstyrka utredningens förslag i denna del.

Bland tänkbara åtgärder av stimulerande natur diskuteras i utredningens

betänkande och i remissyttrandena framför allt införande av en provisorisk

avlöningsförstärkning åt alla lärare i Norrland och inrättande av

vissa extra ordinarie tjänster, vilka skulle kunna besättas med lärare med

lägre kompetens än som eljest erfordras för dylika tjänster. Vad först angår

frågan om provisorisk avlöningsförstärkning, diskuteras

i betänkandet i anslutning till förslag av övre Norrlands rektorsförening.

årliga lönetillägg med 2 000 kronor åt lärare i övre Norrland och med 1 000

kronor åt lärare i mellersta Norrland. Kostnaden för dylika lönetillägg

skulle för budgetåret 1950/51 ha uppgått till cirka 1 030 0()b kronor. Utredningens

majoritet anser sig för närvarande böra avstå från att föreslå dylikt

lönetillägg. Denna uppfattning delas av statskontoret och lönenämnden.

Skolöverstyrelsen anser en avlöningsförstärkning vara det effektivaste medlet

för att förbättra lärartillgången och föreslår för ändamålet en högre löneklassplacering

för norrlandslärarna med anknytning till kallortsgruppcringen;

statsverkets kostnader härför beräknar överstyrelsen till omkring

830 000 kronor jämte rörligt tillägg därå. Reservanter inom utredningen,

Läroverkslärarnas riksförbund m. fl. förordar lönetillägg med olika belopp,

Jag är icke beredd att i detta läge upptaga frågan om eventuella avlöningsförstärkningar

eller lönetillägg till behandling, eftersom detta spörsmål i

första hand bör övervägas i samband med frågan om allmän lönereglering

för läroverkslärarna.

Den av krisutredningens majoritet föreslagna anordningen med inrättande

av vissa extra ordinarie tjänster åsyftar att i fall

då en krissituation uppstått vid en skola, tillförsäkra skolan lärare, som har

akademisk utbildning om också icke full kompetens. I betänkandet föreslås

inrättande av högst 10 lektorstjänster i Ce 30 vid högre allmänna läroverk,

högst 35 adjunktstjänster i Ce 26 vid dylika läroverk eller vid samrealskolor

och småskoleseminarier samt högst 35 ämneslärartjänster i Ce 26 eller Ce

24 vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och högre folkskolor.

Dylik tjänst avses skola placeras vid en skola först sedan en ordinarie

tjänst i motsvarande lönegrad varit ledigförklarad minst två gånger under

loppet av minst ett år utan att kunna besättas med ordinarie innehavare.

Sedan Kungl. Maj :t bestämt maximiantalet, skulle det huvudsakligen ankomma

på skolöverstyrelsen att pröva, hur många av ifrågavarande extra

ordinarie tjänster som skulle tagas i anspråk. Nu avsedd extra ordinarie

tjänst bör tillsättas medelst förordnande tills vidare. I betänkandet har

icke närmare angivits, vilka kompetensfordringar som skulle gälla för

de föreslagna tjänsterna. För lektorstjänst synes emellertid även filosofie

magister med provår kunna ifrågakomma. Såsom en fördel med den föreslagna

anordningen framhålles, att de extra ordinarie tjänsterna ersätter

ordinarie tjänster och att anordningen därför icke innebär någon merutgifl

för statsverket. Årligen bör emellertid enligt betänkandet omprövas, i vad

mån de extra ordinarie tjänsterna erfordras. Detta bör gälla de tjänster,

som vid prövningstillfället är vakanta. Såsom en nackdel med de föreslagna

lektorstjänsterna nämnes i betänkandet, att de kan bli besatta med redan

befintliga lärare vid vederbörande skolor, varigenom ingen ökning av

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175.

21

lärarantalet uppnås, men ett dylikt förlopp anses av vissa skäl icke oundvikligt.

Utredningsmajoritetens förslag förordas av statskontoret och lönenämnden

samt — med viss avvikelse — av skolöverstyrelsen. Förslaget avstyrkes

däremot av en minoritet inom utredningen och av de i ärendet hörda

sammanslutningarna. För min del finner jag den föreslagna anordningen

med särskilda extra ordinarie tjänster — vilken redan på visst sätt tilllämpats

vid läroverket i Haparanda — böra godtagas såsom en krisåtgärd

av provisorisk natur, motiverad av nödvändigheten att finna en snabb lösning

på bristproblemet. Då de föreslagna extra ordinarie tjänsterna skall

ersätta ordinarie tjänster, som ej kunnat tillsättas, torde av riksdagen böra

inhämtas medgivande, att under nästa budgetår ordinarie tjänster må på

sätt här föreslagits utbytas mot extra ordinarie tjänster med samma lönegradsnummer.

I så fall torde någon ändring av personalförteckningen för

allmänna läroverken icke bli erforderlig.

Krisutredningen föreslår vidare höjning av arvodena vid praktiska

lärark ursen vid läroverket i Umeå. Jag anser mig icke böra

tillstyrka en separat reglering av dessa arvoden. Icke heller finner jag mig

nu kunna upptaga frågan om högre löneställning för ämnes1

är are vid högre folkskolor till prövning; spörsmålet synes i

första hand böra prövas av 1949 års tjänsteförteckningskominitté.

Såsom tänkbara stimulerande krisanordningar nämner utredningen även

fria semesterresor, statliga stipendier och kommunala lönetillägg åt lärare

i Norrland. Utredningen anser sig dock ej böra föreslå dylika åtgärder. Jag

ansluter mig under nuvarande förhållanden till utredningens ställningstagande.

Det i motionerna I: i23 och 11:595 framställda förslaget innebär att särskilda

medel — sammanlagt 174 200 kronor — skulle anvisas för att vid

Stockholms högskola möjliggöra en ökad examination i vissa skolämnen. I

detta syfte beräknas erforderligt dels 149 000 kronor för fysiska institutionens

del för lokalutvidgning, tilläggsarvoden för assistenter, engångsanslag

för inköp av materiel samt årligt materielanslag, dels 12 000 kronor för undervisning

i matematik genom en biträdande lärare, dels ock 13 200 kronor

lör undervisning i engelska genom ytterligare en lektor.

Till stöd för det i motionerna I: i27 och II: 593 gjorda yrkandet om anordnande

av vissa kompletteringskurser i matematik har anförts bland annat

följande.

Inte inom något ämne torde olikheten i förkunskaper för dem, som börjar

universitetsstudier, vara större än i matematik. Redan nu finns här fyra

grupper: latinare med och latinare utan matematik i studentexamen samt

realare med och realare utan specialmatematik. Enligt departementschefens

förslag tillkommer gruppen folkskollärare utan studentexamen, och om den

allmänna gyinnasielinjen realiseras tillkommer ytterligare någon grupp.

I den av departementschefen aktualiserade situationen har vi att räkna

med fem grupper. Detta är ett problem i och för sig, men det blir ett stort

problem, när det nu är nödvändigt att jämna vägen till universitet och hög - skola för en bred ström av matematikstuderande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 175.

Universitetsundervisningen bör rimligen kunna räkna med likartade förkunskaper

hos de studerande, och dessa synas — av skäl som torde framgå

av det följande — lämpligen böra utgöra vad som kräves för godkänt betyg

i specialmatematik i studentexamen.

De flesta realare med specialmatematik i sin examen söker sig nu till de

tekniska högskolorna, och det finnes anledning att räkna med att så blir förhållandet

även i fortsättningen. Det finnes därför hos de flesta av de blivande

studerandena i matematik en mer eller mindre stor lucka mellan deras

faktiska kunskaper i ämnet och de för universitetsstudier nödvändiga förkunskaperna.

Om man i någon mån skall kunna erhålla det antal matematiklärare,

som är önskvärt och nödvändigt, måste man söka lämpliga metoder

att fylla ut denna lucka.

Även om lärarbristen är störst inom det naturvetenskapliga ämnesområdet

är den stor inom så gott som alla skolämnen med undantag för klassiska

språk. De, som planerar universitetsstudier, studenter och folkskollärare,

vet därför, att det innebär ungefär lika stora befordringsmöjligheter vilka

ämnen de än väljer. Att i sådant fall studietidens längd kan komma att få

stor betydelse för ämnesvalet är högst sannolikt. Om man i studietiden inräknar

den tid, som åtgår för att inhämta de bristande förkunskaperna i

matematik, blir studietiden störst för detta ämne. Man riskerar då att även

sådana, som av personliga skäl skulle vilja ägna sig åt matematikstudier, av

ekonomiska skäl väljer andra ämnen.

Det är därför önskvärt, att statsmakterna i nuvarande situation vidtager

åtgärder, som underlättar kompletteringen av de för högre studier i matematik

nödvändiga förkunskaperna, och att dessa åtgärder blir av den art, att de

ej verkar förlängande på den egentliga studietiden. Främst synes detta mål

kunna nås därigenom att studenter och folkskollärare beredes tillfälle att i

hemorten slutföra dessa kompletteringar. Att här ge detaljerade förslag till

åtgärder synes ej vara lämpligt. Emellertid torde ett förslag til! lösning av

problemet i stora drag kunna skisseras på följande sätt:

1) Vid folkskoleseminarier anordnas frivilliga kurser i matematik och

specialmatematik för studentexamen och sådana anordningar vidtages, att

dessa kurser bygger på matematikkursen för folkskollärare.

2) Vid läroverk anordnas, där så påfordras, liknande kurser.

3) Väl utarbetade korrespondenskurser inom ifrågavarande områden av

matematiken ställes till deras förfogande, som ej kan deltaga i nyssnämnda

kurser.

För att kurserna skall stimulera till fortsatta studier bör de göras kostnadsfria.

Det kunde ifrågasättas, om inte statsverket även borde bestrida de

direkta kostnaderna för själva fyllnadsprövningarna för dem, som önskar

undergå sådana.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 153 hemställes, att 750 000 kronor anvisas

för budgetåret 1952/53 för åtgärder i syfte att avhjälpa lärarbristen vid högre

skolor. I vad mån detta anslag kommer att tagas i anspråk, kan ej nu bedömas.

Sannolikt kommer det ej att fullt utnyttjas, då de åtgärder, som

föreslås, är av helt ny karaktär. Man har därför att räkna med att anslaget

kan räcka till även för de kompletteringskurser i matematik, som här ovan

skisserats. Något extra anslag utöver vad Kungl. Maj:t begärt torde sålunda

ej behöva beviljas för ändamålet i fråga.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175.

23

Utskottet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har den ökade tillströmningen

till de högre skolorna medfört många problem, av vilka det

allvarligaste är den utpräglade bristen på ämneslärare, särskilt i de naturvetenskapliga

ämnena. Då — såsom departementschefen understrukit — det

årliga tillskottet av lärare till de högre skolorna dessutom är alldeles för litet,

kommer lärarbristen att snart förvärras, om icke snabbt verkande åtgärder

för avhjälpande av denna brist vidtagas. Departementschefen har i

detta syfte räknat med ökad användning av folkskollärare i de högre skolorna,

och för möjliggörande av detta föreslagit dels att folkskollärarexamen

och 4 betygsenheter i filosofisk ämbetsexamen skall ge samma kompetens

som avlagd filosofisk ämbetsexamen, dels att folkskollärare med 2 å 3 betygsenheter

i filosofisk ämbetsexamen skola beredas anställning på realskolestadiet,

varvid de skola åtnjuta av Kungl. Maj :t till storleken bestämt arvode

utöver folkskollärarlönen, dels att särskilda fortbildningskurser i naturvetenskapliga

ämnen, likvärdiga med universitetsutbildning och motsvarande

1-betygsstudier i filosofisk ämbetsexamen, skola anordnas, dels att

deltagarna i dessa kurser skola erhålla stipendier om 500—800 kronor, dels

att folkskollärare skola få vidgad rätt till lön med B-avdrag under tjänstledighet

för studier, dels att för den ökade akademiska undervisningen samt

för bekostande av de angivna kurserna och stipendierna skall anvisas ett reservationsanslag

av 750 000 kronor, dels ock att för avhjälpande av lärarbristen

i Norrland skola inrättas högst 10 lektorstjänster i Ce 30 vid högre allmänna

läroverk, högst 35 adjunktstjänster i Ce 26 vid dylika läroverk eller

vid samrealskolor och småskoleseminarier samt högst 35 ämneslärartjänster

i Ce 26 eller Ce 24 vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor och

högre folkskolor, vilka tjänster äro avsedda att ersätta ordinarie tjänster

som icke kunna tillsättas; för innehav av de extra ordinarie tjänsterna skulle

krävas mindre kompetens än vad eljest gäller.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande förslag, icke funnit sig böra

biträda vad departementschefen förordat i fråga om att extra ordinarie

lärartjänster av angivet slag skulle avses uteslutande för de fyra nordligaste

länen. Utskottet har nämligen för sin del koinmit till den uppfattningen,

att det är ändamålsenligare att dylika extra ordinarie tjänster inrättas för

landet i dess helhet. Det av departementschefen föreslagna antalet tjänster

bör emellertid vid sådant förhållande utökas för att tillgodose uppkommande

behov på olika håll. Utskottet förordar därför, att lektorstjänsterna i Ce

30 må uppgå till högst 15, adjunktstjänsterna i Ce 26 till högst 50 och ämneslärartjänsterna

i Ce 26 eller Ce 24 till likaledes högst 50.

Såvitt utskottet kunnat finna överensstämmer det yrkande, som gjorts i

motionerna I: 424 och II: 594, i allt väsentligt med den ståndpunkt departementschefen

intagit till de olika i motionerna berörda spörsmålen. Vid

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 175.

sådant förhållande böra dessa motioner icke till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

De i motionerna 1:425 och 11:592 ifrågasatta särskilda åtgärderna för att

förbättra lärartillgången i Norrland har utskotttet, vid den prövning utskottet

ägnat dessa uppslag, icke funnit sig böra tillstyrka.

Ej heller är utskottet berett att tillstyrka vad i motionerna I: 198 och

11:249 föreslagits.

Beträffande motionerna I: 423 och II: 595 vill utskottet framhålla, att de

däri angivna åtgärderna falla inom ramen för den av departementschefen

avsedda utbyggnaden av universitetens och högskolornas kapacitet för den

ökade lärarutbildningen, för vilket ändamål han beräknat ett belopp av

500 000 kronor. Därest de i motionerna angivna åtgärderna vid Stockholms

högskola av Kungl. Maj :t befinnas helt eller delvis böra komma till stånd,

synes någon medelsanvisning utöver den av Kungl. Maj :t i propositionen

äskade icke erfordras för ändamålet. Utskottet avstyrker därför bifall till

motionerna I: 423 och II: 595.

Vad angår motionerna I: 426 och II: 591, vari hemställts att anslaget till

naturastipendier vid universiteten och vissa högskolor måtte ökas med

100 000 kronor, torde detta spörsmål lämpligen böra upptagas till bedömande

i samband med universitetens och högskolornas anslagsäskanden för budgetåret

1953/54. Utskottet kan därför icke ansluta sig till detta inotionsvis

framförda förslag.

Utskottet har funnit, att vägande skäl blivit anförda för det i motionerna

I: 427 och II: 593 framställda förslaget om anordnande av kompletteringskurser

i matematik, motsvarande fordringarna för ämnet specialmatematik

i studentexamen. Utskottet förutsätter därför, att Kungl. Maj:t efter närmare

utredning tager denna fråga under omprövning. Utskottet har icke något

att erinra mot att, därest det därvid visar sig ändamålsenligt att vidtaga

åtgärder i angivna syfte, de av ifrågavarande kurser föranledda kostnaderna

bestridas av det ovannämnda, av Kungl. Maj :t äskade reservationsanslaget.

Utskottet får i detta sammanhang erinra om att departementschefen förordat

anordnande av i viss mån liknande kurser, nämligen i matematik m. m.

för biologistuderande vid universitetet i Uppsala, eventuellt jämväl vid universitetet

i Lund och vid Stockholms högskola.

Vad i motionerna I: 427 och II: 593 i övrigt hemställts anser utskottet icke

böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:424 och 11:594 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

II. att motionerna 1:425 och 11:592, i vad de avse avlöningsförstärkning

åt lärare vid högre skolor inom de nordligaste länen,

icke må av riksdagen bifallas;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175.

25

III. att riksdagen må, i anledning av Kung], Maj:ts förslag

samt motionerna 1:427 och 11:593, såvitt de avse kompletteringskurser

i matematik, ävensom med avslag å motionerna

1:425 och 11:592, såvitt de icke behandlats under II,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåren 1952/56 meddela

bestämmelser om rätt för folkskollärare att under tjänstledighet

för studier åtnjuta lön med B-avdrag i enlighet med

vad departementschefen förordat,

b) medgiva, att ordinarie lärartjänster vid högre skolor må

tills vidare från och med budgetåret 1952/53 i den omfattning

och på det sätt utskottet i det föregående förordat utbytas mot

extra ordinarie tjänster,

c) godkänna av utskottet i övrigt förordade åtgärder för avhjälpande

av ämneslärarbristen vid högre skolor;

IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:198 och 11:249, 1:423 och

11:595 samt 1:426 och 11:591, till Vissa åtgärder för avhjälpande

av lärarbristen vid högre skolor för budgetåret 1952/53 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 750 000

kronor;

V. att motionerna 1:427 och 11:593, såvitt de icke behandlats

under III., icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Näsgård,

Ohlon, Leander, Gillström, Eric Ericson, Pålsson, Näsström, Berg, fru

Lindström, herrar Edvin Thun, Bergman, Söderquist och Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Wallentheim, Lindholm,

Staxäng, Bergstrand, Åkerström, Hoppe, Petterson i Degerfors, fröken Elinén,

herrar Onsjö, Nihlfors och fröken Nygren.

Reservationer.

1) av herrar Bergh, Arrhén och Staxäng, vilka i anledning av motionerna

1:424 och 11:594 ansett, att

dels det stycke på s. 23 och 24 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»Såvitt utskottet» och slutar med orden »åtgärd föranleda», hort ha följande

lydelse:

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 0 samt. Nr 175.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr ilo.

»Utskottet finner angeläget understryka yrkandet i motionerna 1:424 och

11:594, att riksdagen måtte uttala att kombinationer med mindre än 4 betygsenheter

betraktas som tillfälliga krisanordningar och icke leda till bestående

kompetensnormer. Meritvärderingen vid tjänstetillsättningen vid läroverken

skall gynna den högre kompetensen för att stimulera till fullvärdig

utbildning. Snabbutbildningskurser för lärare, motsvarande fordringarna för

1 betygsenhet, böra stå under noggrann kontroll av universitet och högskolor.

Det synes vidare angeläget att företa en omprövning av hela frågan om

rekryteringsbehovet, så snart läget kan överblickas och det kan fastställas,

huruvida utvecklingen gått därhän, att svårigheterna bli bestående endast

i vissa ämnen, och de i propositionen angivna åtgärderna således kunna avvecklas

för övriga ämnen.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:424 och

11:594 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

anfört;»

2) av herrar Bergh, Arrhén och St axäng, vilka i anledning av motionerna

1:425 och 11:592 ansett, att

dels det stycke på s. 24 i utskottets yttrande, som börjar med orden »De i»

och slutar med orden »böra tillstyrka», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Med tanke på den omfattande brist på kompetenta lärare, som för närvarande

råder vid högre skolor i de fyra nordligaste länen har utskottet ansett

sig böra tillstyrka en särskild löneförstärkning i enlighet med vad som föreslagits

i motionerna 1:425 och 11:592. Förhållandena inom dessa områden,

där bristen är särskilt kännbar, tvinga till speciella åtgärder. Utskottet delar

motionärernas och skolöverstyrelsens mening, att en avlöningsförstärkning

är det effektivaste sättet att förbättra lärarrekryteringen i övre och mellersta

Norrland, överstyrelsen föreslår, att lärare vid högre skolor inom kallortsområdena

III—IV erhålla en löneplacering, som med tre löneklasser,

dock högst två över den högsta för ifrågavarande tjänst gällande löneklassen,

överstiger vad som eljest skolat gälla, samt att lärare inom kallortsområdena

I—II resp. inom övriga delar av de fyra nordligaste länen på motsvaxande

sätt uppflyttas två resp. en löneklass. Utskottet förordar en löneförstärkning

i enlighet härmed.»

dels ock utskottets hemställan under II bort ha följande lydelse:

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:425 och

11:592, såvitt nu är i fråga, medgiva, att lärare vid högre skolor

inom Västerbottens och Norrbottens län skola erhålla en lönegradsplacering,

som med tre löneklasser, dock högst två över

den högsta för ifrågavarande tjänst gällande löneklassen. över

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 175.

27

stiger vad eljest skolat gälla, samt att lärare inom Västernorriands

och Jämtlands län på motsvarande sätt uppflyttas två

resp. en löneklass;»

2) av herrar Bergh, Arrhén, Skoglund i Doverstorp, Staxäng, fröken Elmén

och herr Nihlfors, vilka i anledning av motionerna 1:198 och 11:249

ansett, att

dels efter det stycke på s. 24 i utskottets yttrande, som börjar med orden

»Ej heller» och slutar med »11:249 föreslagits», bort ha följande lydelse:

»I anslutning till motionerna 1:198 och 11:249 har utskottet funnit anledning

att förorda en utvidgning av existerande stipendiesystem inom undervisningsväsendet

till att omfatta stipendier till sådana studerande vid universitet

och högskolor, som förbinda sig att efter examen tjänstgöra som lärare

vid högre skolor i övre Norrland. Stipendierna böra bestämmas till 2 000

kronor för år. I övrigt torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga

tillämpningsföreskrifter. Utskottet uppskattar medelsbehovet för ändamålet

till 200 000 kronor, med vilket belopp det av Kungl. Maj :t äskade

anslaget bör uppräknas.»

dels ock utskottets hemställan under II bort ha följande lydelses:

»IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ls förslag

samt motionerna 1:198 och 11:249 ävensom med avslag å motionerna

1:423 och 11:595 samt 1:426 och 11:591, till Vissa åtgärder

för avhjälpande av lärarbristen vid högre skolor för

budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 950 000 kronor;»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:334 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av skolöverstyrelsen TO. TO. a1 i texten