Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. in. jämte i ämnet väckta motioner.
1952-05-20 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1952:176, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. in. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 176.
1
Nr 176.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
för budgetåret 1952/53 till avlöningar vid de allmänna
läroverken m. in. jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under åttonde huvudtiteln, punkterna
181, 186, 189, 219, 223 och 292, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna
till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 80 000 000
kronor,
till Arvoden åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. ett förslagsanslag
av 950 000 kronor,
till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m.
ett anslag av 900 000 kronor,
till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag 11 300 000
kronor,
till Småskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 150 000
kronor samt
till Högre tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 000 000
kronor.
Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 140, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 7 mars
1952, framlagt de närmare förslag i dessa hänseenden, vilka framgå av den
följande redogörelsen, och därjämte till behandling upptagit frågan om
statsbidrag till en svensk skola i Bishoftu i Etiopien.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft jämväl vissa i
det följande angivna motioner.
l:o) Utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen m. m. Kungl.
Maj:t har (s. 4—20) föreslagit riksdagen att besluta, att samrealskolorna i
Arvika, Karlshamn, Katrineholm, Kiruna, Söderhamn och Åmål från och
med budgetåret 1952/53 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj :t bestämmer,
skola ombildas till högre allmänna läroverk med treårigt latin- och realgymnasium,
skolande ombildningen tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen
omedelbart upprättas och sedan ytterligare en ring per år av vardera
gymnasielinjen, till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat på båda linjerna;
allt under villkor att vederbörande kommuner åtaga sig att tillhanda
1
Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 176.
2
Statsutskottets utlåtande nr 176.
hålla för respektive högre allmänna läroverk erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels tvä likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bergvall m. fl. (I: 430) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Stockholm in. fl. (II: 578), i vilka hemställts, att riksdagen för sin
del måtte besluta upprättande av ett statligt gymnasium i anslutning till
Brännkyrka samrealskola från och med läsåret 1952/53 i enlighet med vad i
motionerna anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Erik Jansson m. fl. (1:434) och den andra inom andra kammaren av
fröken Vinge m. fl. (II: 579), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,
i första hand, att samrealskolan i Solna skall från och med budgetåret
1952/53 ombildas till högre allmänt läroverk med fyraårigt latin- och realgymnasium,
samt, i andra hand, att riksdagen ville besluta, att statsbidrag
skall utgå till det kommunala gymnasiet i Solna från och med budgetåret
1952/53;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ahlkvist (I: 396) och den andra inom andra kammaren av herr Hansson
i Skegrie m. fl. (II: 531), i vilka hemställts, att riksdagen med ändring
av Kungl. Maj :ts proposition måtte besluta, att jämväl samrealskolan i Trelleborg
från och med budgetåret 1952/53 skall ombildas till högre allmänt
läroverk med treårigt latin- och realgymnasium i enlighet med de principer,
som angives i propositionen;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Nils Elowsson m. fl. (I: 432) och den andra inom andra kammaren av
herr Ekdahl m. fl. (II: 575), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att det kommunala gymnasiet i Ängelholm fr. o. m. den 1 juli 1952 förstatligas
under samma villkor och på samma sätt som i propositionen föreslagits
beträffande de kommunala gymnasierna i Arvika, Karlshamn, Katrineholm,
Kiruna, Söderhamn och Åmål;
dels en inom första kammaren av herr Eric Ericson väckt motion (I: 389),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ett högre allmänt läroverk i
Karlskoga inrättas från och med den 1 juli 1952 under samma villkor och
på samma sätt, som i propositionen föreslagits för städerna Arvika, Karlshamn,
Katrineholm, Kiruna, Söderhamn och Åmål, samt att rektorstjänsten
vid samrealskolan i Karlskoga, som nu är placerad i lönegraden Cb 9, vid
omorganisationen ersättes med en rektorstjänst i lönegraden Cb 11 och att
första året två lektor stjänster upprättas vid det nya högre allmänna läroverket
i Karlskoga;
dels en inom andra kammaren av herr Petterson i Degerfors väckt motion
Statsutskottets utlåtande nr 176.
3
(II: 520), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ett högre allmänt
läroverk i Karlskoga inrättas fr. o. m. den 1 juli 1952 under samma villkor
och på samma sätt som i propositionen föreslagits för städerna Arvika,
Karlshamn, Katrineholm, Kiruna, Söderhamn och Åmål;
dels en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina m. fl. väckt
motion (II: 522), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.
Maj:ts proposition nr 140 ville beakta vad i motionen anförts;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Uhlén m. fl. (I: 431) och den andra inom andra kammaren av herr
Andersson i Malmö in. fl. (II: 577), i vilka hemställts, att riksdagen ville
besluta, att statsbidrag till kommunala gymnasier fr. o. m. budgetåret 1952/
53 skall utgå enligt de av skolöverstyrelsen i förevarande proposition återgivna
grunderna.
Beträffande den närmare motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena
hänvisas till motionerna I: 430, I: 434, II: 531, II: 575, I: 389, II: 520,
II: 522 och II: 577.
Sedan förarbetena för skolreformen hösten 1949 fortskridit så långt, att
gymnasiefrågan i stora drag kunde överblickas, uppdrog Kungl. Maj :t åt
skolöverstyrelsen att utreda frågan om fortsatt utbyggande av läroverksorganisationen
med nya statliga gymnasier. Överstyrelsen inkom den 22
februari 1951 med den anbefallda utredningen.
Statliga och kommunala ggmnasie r. Departementschefen
har anfört följande.
I sitt huvudutlåtande angående skolreformen uttalade särskilda utskottet
vid 1950 års riksdag, att utskottet funne en utvidgning av gymnasieorganisationen
genom upprättande av nya statliga gymnasier önskvärd. Riksdagen
syntes dock böra förbehålla sig att taga ställning till omfattningen av den
planerade utbyggnaden av gymnasieorganisationen först när konkreta förslag
förelåge.
Den samma år påbörjade utredningen rörande gymnasiets organisation
under övergångstiden har nu förts så långt, att tvekan icke längre behöver
råda om den första etappen av den önskvärda utbyggnaden av gymnasieorganisationen.
Det är visserligen icke möjligt att i år förelägga riksdagen utredningens
samlade resulat, som bland annat torde komma att innefatta upprättandet
av en tredje bildningslinje i gymnasiet, men om urvalet av läroverk
för den första utbyggnadsetappen göres på lämpligt sätt, behöva organisationsproblemen
vid införandet av en ny linje icke bli av annat slag eller
mera svårlösta vid dessa läroverk än vid övriga högre allmänna läroverk
med latin- och reallinje.
Däremot måste i nuvarande läge delvis andra synpunkter än förut anläggas
på gymnasieorganisationens utbyggnad. Bland annat torde gränsdragningen
mellan det statliga och det kommunala verksamhetsfältet icke längre
kunna ske helt efter de gamla grunderna.
När det nuvarande kommunala gymnasiet i Söderhamn upprättades höstterminen
1913, omfattade första ringen endast 7 lärjungar. Man kan väl
4
Statsutskottets utlåtande nr 176.
förstå, att staten tvekade att ikläda sig ansvaret för ett gymnasium med så
osäker rekrytering och att nya statliga gymnasier länge i första hand förlädes
till orter, där lärjungetillströmningen kunde anses bättre tryggad. I
våra dagar är åter tillströmningen till gymnasierna genomgående god, vare
sig de ha staten eller kommunen till huvudman: de fem kommunala gymnasier,
som i fjol inrättades, mottogo sålunda vid starten i genomsnitt 26
lärjungar i första ringen. Det är icke längre svårigheten att få lärjungar
utan att få lärare, som tvingar till en viss återhållsamhet med nya gymnasier.
Till följd av lärarbristen kan det icke vara försvarligt, att vare sig kommunala
eller statliga gymnasier upprättas i större utsträckning än att den
undervisning, som tillhandahålles, blir väl utnyttjad.
Det är under sådana omständigheter mycket svårt att motivera en helt
statlig gymnasieorganisation för de större städerna, medan mindre orter
med i och för sig tillfredsställande lärjungeunderlag skulle vara hänvisade
att lösa sina gymnasiefrågor på egen hand. Tvärtom måste den omständigheten,
att ett gymnasium, som ligger i centrum av en välbefolkad landsbygd,
vanligen betjänar flera kommuner, enligt min mening betraktas som ett
särskilt skäl för statens välvilliga stöd. Säkerligen har också skolöverstyrelsen
rätt, när den i detta sammanhang betonar, att de stora städerna ändå
alltid erbjuda lärarna fördelar, som ge dessa städer en stark ställning i
konkurrensen om de otillräckliga lärartillgångarna.
För egen del håller jag före, att det för en lugn utveckling på området
är önskvärt, att det statliga gymnasieväsendet kompletteras med ett kommunalt.
Jag kan följaktligen ansluta mig till skolöverstyrelsens uppfattning,
att ett kommunalt stadium normalt bör föregå upprättandet av ett
statligt gymnasium.
Undantagen från denna regel böra enligt min mening icke blj alltför
många. Jag medgiver dock, att beaktansvärda skäl för ett undantag anförts
i samband med den föreliggande framställningen om inrättande av ett högre
allmänt läroverk i Lycksele. Just här torde emellertid svårigheterna att anskaffa
gymnasielärare vara mycket framträdande. Skolöverstyrelsen har
visserligen tillstyrkt framställningen men under en förutsättning, som åtminstone
för närvarande icke är uppfylld. Jag nödgas därför låta denna
gymnasiefråga vila ännu en tid.
Urvalet av gymnasier för f ö r s t a 11 i g a n d e. Av det sagda
följer, att de läroverk, som nu skola utvidgas till högre allmänna läroverk,
böra utväljas bland de skolor, som redan ha kommunala gymnasier.
Departementschefen har vidare anfört följande.
Valet underlättas av den erfarenhet, som redan föreligger om dessa gymnasiers
dragningskraft. Gällde det upprättande av ett helt nytt gymnasium,
vore en vidlyftig men ändå alltid mer eller mindre osäker utredning av gymnasiets
rekryteringsunderlag erforderlig. Den kan nu i huvudsak ersättas
med uppgifter om den faktiska lärjungetillströmningen eller den minimigräns
för densamma, som följer av att alla tillgängliga platser i första ringen
äro upptagna.
Utom lärjungeantalet böra givetvis kommunens ekonomiska uppoffringar
för sitt gymnasium beaktas, och icke minst bör hänsyn tagas till den utsträckning,
i vilken dessa kommit lärjungar från andra kommuner till godo.
Skolöverstyrelsen meddelar en statistik över utsocknes lärjungar vid de
kommunala gymnasierna läsåret 1950/51 (s. 6 i prop.) Kommunindelnings
-
Statsutskottets utlåtande nr 176.
5
reformen kan visserligen i ett och annat fall ha ändrat de förhållanden,
skolöverstyrelsen velat belysa med denna statistik; för de orter, som stå
närmast i tur att erhålla statliga gymnasier, äro dock ändringarna få och
obetydliga.
Vidare måste beaktas, att en ort icke rimligen bör se sina utsikter att få
statligt gymnasium försämrade genom att den provisoriskt löst gymnasiefrågan
i egen regi. Hänsyn måste därför tagas till alla de omständigheter
som normalt tillmätas betydelse, när ett helt nytt gymnasium skall upprättas,
exempelvis avståndet och restiden till närmaste gymnasium m. m.
Skolöverstyrelsen har föreslagit, att den första grupp, som avses att förstatligas,
skall bestå av sju gymnasier: Arvika, Karlshamn, Karlskoga, Katrineholm,
Kiruna, Söderhamn och Åmål. En reservant ansåg, att även gymnasiet
i Trelleborg borde medtagas i första gruppen.
Departementschefen anser, att antalet ligger i överkant. Efter att ha
beaktat alla på frågan inverkande faktorer har departementschefen funnit
sig kunna tillstyrka upprättandet av sex nya högre allmänna läroverk, nämligen
i Arvika, Karlshamn, Katrineholm, Kiruna, Söderhamn och Åmål. I
samtliga dessa fall vore alla närbelägna statliga gymnasier fullsatta i första
ringen eller åtminstone så nära fullsatta, att lärjungarna vid de kommunala
gymnasierna i sagda städer icke skulle kunna beredas plats, utan att organisatoriska
utvidgningar företoges av i stort sett samma omfattning som
nämnda gymnasier.
Organisation och kostnader. De sex nämnda gymnasierna äro
alla treåriga och utrustade med såväl latin- som reallinje. Departementschefen
föreslår, att denna organisation tills vidare bibehålies och att staten
första året övertar gymnasiets första ring, andra året jämväl den andra
och tredje året gymnasiet i dess helhet.
Kostnadsökningen för statsverket kan med stöd av överstyrelsens beräkningar
uppskattas till omkring 220 000 kronor första året och omkring
590 000 kronor efter fullbordad omorganisation, varvid lönenivån till de
statligt anställda lärarna och statsbidragen till de kommunala gymnasierna
beräknats enligt i slutet av år 1951 gällande grunder.
De kommunala gymnasierna under övergångstide n.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Jag har redan betecknat förstatligandet av de sex kommunala gymnasierna
som en första etapp av en mera omfattande utbyggnad av gymnasieorganisationen.
Någon bestämd gräns för antalet av de kommunala gymnasier,
som slutligen skola övertagas av staten, kan enligt min mening icke
uppställas. Fastmer bör varje kommun, som får tillstånd att anknyta ett
kommunalt gymnasium till en statlig realskola på orten, kunna räkna med
att gymnasiet, om det på grund av lärjungefrekvensen kan anses som klart
behövligt och icke företer påtagliga brister i fråga om lokalförhållanden
eller dylikt, i sinom tid skall kunna erhålla statlig karaktär.
6
Statsutskottets utlåtande nr 176.
Under alla omständigheter kan det kommunala gymnasiet icke betraktas
som en skolform på avskrivning. Den principiella ståndpunkt jag intagit
innebär tvärtom, att nya kommunala gymnasier skola kunna upprättas och
att skolformen som sådan alltså i avvaktan på genomförandet av 1950 års
skolreform får betraktas som ett ordinärt inslag i vår skolorganisation.
Skolöverstyrelsen har väckt frågan, huruvida icke under sådana omständigheter
gynnsammare statsbidragsbestämmelser än de nuvarande borde
komma i fråga för dessa gymnasier.
För närvarande utgår statsbidrag till driften av kommunalt gymnasium
med belopp, som fastställes av Kungl. Maj :t. För innevarande år är för ändamålet
ett obetecknat anslag av 595 000 kronor uppfört i riksstaten. Bidrag
brukar ej beviljas förrän studentexamen å vederbörande linje avlagts med
gott resultat. Till följd av denna eftersläpning ha innevarande läsår endast
15 av de 32 kommunala gymnasierna statsunderstöd. Beloppet beräknas
efter 15 000 kronor för varje bidragsberättigande ring och utgör för närvarande
högst 45 000 kronor för gymnasium med endast en bildningslinje och
högst 90 000 kronor för gymnasium med såväl real- som latinlinje.
I den mån de kommunala gymnasierna icke övertagas av staten, böra de,
framhåller skolöverstyrelsen, erhålla ökat statsunderstöd. De kommunala
gymnasierna böra i detta hänseende icke intaga sämre ställning än övriga
högre kommunala skolor, överstyrelsen föreslår, att statsbidraget från och
med budgetåret 1952/53 skall utgå med 78 procent av de verkliga utgifterna
för löner och arvoden åt rektor och lärare, däri inbegripet de särskilda lönetillägg,
som av kommunen tillerkännas de hos densamma anställda lektorerna.
Statsunderstödet skulle utgå alltifrån början av ett kommunalt gymnasiums
tillvaro och icke som nu först efter en prövotid.
Departementschefen har i denna fråga anfört bland annat följande.
Otvivelaktigt kunna i och för sig skäl anföras för en omgestaltning av
ordningen för statsbidragen. Med hänsyn till pågående utredningar rörande
det statliga bidragssystemet i stort måste jag emellertid tills vidare hålla fast
vid hittillsvarande praxis. Jag ansluter mig sålunda till det av skolöverstyrelsen
i andra hand framställda yrkandet. Enligt detta skulle de kommunala
gymnasierna i Bollnäs, Borlänge, Enköping, Falköping, Köping,
Nässjö och Tranås nästa budgetår första gången erhålla statsbidrag för sina
reallinjer och gymnasierna i Hedemora, Karlskoga och Varberg för sina
latinlinjer. Vidare skulle såsom en automatisk följd av tidigare beslut förhöjt
understöd beräknas för gymnasierna i Avesta, Filipstad, Hedemora, Lidköping,
Malmberget och Oskarshamn. För de sex till förstatligande föreslagna
gymnasierna avgår statsbidraget till första ringen, som alltefter omständigheterna
kan ha varit 15 000 eller 30 000 kronor, men i stället blir i
vissa fall (Karlshamn, Katrineholm och Åmål) ytterligare någon ring i den
kommunala delen nu statsbidragsberättigad. Övriga nio kommunala gymnarier
skulle ännu icke ifrågakomma till statsunderstöd.
Besparingsåtgärder m. m. Departementschefen förordar bibehållande
även under nästa budgetår av de föreskrifter, som för innevarande
Statsutskottets utlåtande nr 176.
7
budgetår givits i besparingssyfte. I detta läge har han icke heller ansett sig
kunna tillstyrka en framställning om inrättande av femårig realskola vid
högre allmänna läroverket å Lidingö.
Utskottet. Såsom departementschefen erinrat, uttalade särskilda utskottet
vid 1950 år riksdag önskvärdheten av en utvidgning av gymnasieorganisationen
genom upprättande av nya statliga gymnasier. Sedan dess
har behovet av arbetskraft inom yrken, för vilka krävas gymnasial utbildning,
stegrats och än mer framhävt angelägenheten av ökade möjligheter till
gymnasiestudier. Tillströmningen till gymnasierna är också i dag genomgående
så god, att några betänkligheter av den anledningen icke för närvarande
torde behöva hysas från statsmakternas sida att ikläda sig ansvaret
för ytterligare gymnasier. Hur det i detta avseende kan komma att gestalta
sig i framtiden är givetvis icke möjligt att nu med någon bestämdhet uttala
sig om. En förändring i rådande goda konjunkturer kan visserligen medföra
en av ekonomiska skäl föranledd minskning av tillströmningen till gymnasiet,
men den kan också verka i motsatt riktning på grund av försämrade
möjligheter för ungdomen att komma ut i förvärvslivet. En säker faktor att
räkna med är emellertid den sedan år 1945 tydligt märkbara nedgången i,
nativiteten inom landet, vilken kan komma att medföra en minskad tillströmning
även till gymnasierna.
Om sålunda frågan om lärjungetillströmningen inrymmer osäkra
moment, som kunna påkalla en viss försiktighet för framtiden, så torde
redan i dagens läge bristen på lärare tvinga till återhållsamhet med nya
gymnasier. Såsom departementschefen framhåller kan det till följd av lärarbristen
icke vara försvarligt, att vare sig kommunala eller statliga gymnasier
upprättas i större utsträckning än att den undervisning, som tillhandahålles,
blir väl utnyttjad. Utskottet delar även departementschefens uppfattning,
att det svårligen låter sig motivera med en enbart statlig gymnasieorganisation
i de större städerna, medan mindre orter med i och för sig
tillfredsställande lärjungeunderlag skulle vara hänvisade att själva lösa sina
gymnasiefrågor. Enligt utskottets mening måste även den omständigheten,
att ett gymnasium, som ligger i centrum av en välbefolkad landsbygd, vanligen
betjänar flera kommuner, betraktas som ett särskilt skäl för statens
välvilliga stöd.
Utskottet finner skäl tala för att vid sidan av det statliga gymnasieväsendet
även en kommunal gymnasieorganisation alltjämt upprätthålles, och
liksom departementschefen kan utskottet ansluta sig till skolöverstyrelsens
uppfattning, att ett kommunalt stadium normalt bör föregå upprättandet av
ett statligt gymnasium. Givetvis bör denna princip icke drivas så långt, att
icke undantag skulle kunna medgivas på grund av alldeles särskilda omständigheter;
sådana föreligga enligt utskottets mening beträffande Lycksele.
Skolöverstyrelsen har med utgångspunkt från de allmänna faktorer, som
8
Statsutskottets utlåtande nr 176.
enligt överstyrelsens mening förtjäna beaktande, då fråga är om upprättande
av ett högre allmänt läroverk, föreslagit förstatligande i en första
etapp av de kommunala gymnasierna i Arvika, Karlshamn, Karlskoga, Katrineholm,
Kiruna, Söderhamn och Åmål. Departementschefen har tillstyrkt
detta förslag utom vad gäller Karlskoga. I motionerna I: 430 och II: 578,
I: 434 och II: 579, I: 396 och II: 531, I: 432 och II: 575, I: 389 samt II : 520
ha yrkats upprättande av högre allmänna läroverk jämväl i Brännkyrka i
Stockholm, Solna, Trelleborg, Ängelholm och Karlskoga, varjämte i motionen
11:522 framställts önskemål om upprättande av ett högre allmänt läroverk
även i Lycksele. Utskottet, som i det följande återkommer till motionen
II: 522, har efter ingående överväganden ansett sig böra biträda departementschefens
ståndpunkt och kan således icke nu tillstyrka de i de övriga
motionerna gjorda yrkandena.
Enligt utskottets uppfattning skulle det ur flera synpunkter ha varit
önskvärt, att en mer fullständig och långsiktig plan för förstatligandet av nu
verksamma kommunala gymnasier kunnat angivas, men utskottet är fullt
medvetet om det vanskliga häri på grund av bl. a. den otillräckliga lärartillgången
i flera ämnen. Utskottet vill emellertid betona, att de nu till förstatligande
avsedda sex kommunala gymnasierna endast utgöra en första etapp
i omorganisationen. Den fortsatta takten i denna får prövas vid den årliga
behandlingen av anslagsäskandena för de allmänna läroverken och utifrån
då rådande förutsättningar i olika avseenden. Utskottet ansluter sig därvid i
princip till departementschefens uttalande, att varje kommun, som får tillstånd
att anknyta ett kommunalt gymnasium till en statlig realskola på
orten, bör kunna räkna med att gymnasiet, om det på grund av lärjungefrekvensen
kan anses som klart behövligt och icke företer påtagliga brister i
fråga om lokalförhållanden eller dylikt, i sinom tid skall kunna erhålla statlig
karaktär.
Utskottet vill i detta sammanhang även framhålla som önskvärt, att vid
den fortsatta utbyggnaden av den statliga gymnasieorganisationen i skälig
utsträckning beaktas, att möjligheterna till gymnasieutbildning så jämnt
som möjligt fördelas mellan olika delar av landet.
Av vad utskottet sålunda anfört följer, att utskottet icke anser det vare
sig möjligt eller lämpligt att i anledning av de väckta motionerna angiva
någon slags turordning gymnasierna emellan för det fortsatta förstatligandet.
Utskottet vill endast framhålla, att utskottet för sin del kunnat förstå
de skäl, som föranlett skolöverstyrelsen att medtaga Karlskoga i sitt förslag.
Beträffande Solna, vars upptagningsområde innesluter ca 100 000 invånare,
får utskottet framhålla, att därest läroverksorganisationen i Stockholm icke
kan tillgodose även andra behov än stadens egna, behovet av studiemöjligheter
för ungdomen inom förorter, som i administrativt hänseende icke tillhöra
Stockholms stad, t. ex. Solna, bör tillgodoses.
Utskottet har tidigare framhållit, att särskilda skäl syntes föreligga för
Stalsulskotteis nilåtande nr 176.
9
att ett statligt gymnasium borde kunna upprättas i Lycksele utan något
kommunalt mellanstadium. Såsom i motionen 11:522 framhållits, synas
rekryteringsområdet och underlaget i form av högre skolor för ett gymnasium
i Lycksele betryggande, varjämte ett uppenbart behov föreligger av
avlastning av de närmaste högre allmänna läroverken i Skellefteå och Umeå.
Det synes även angeläget ur samhällets synpunkt att genom ett gymnasium
i Västerbottens läns lappmark tillgodogöra sig den begåvningsreserv, som
enligt gjorda undersökningar förefinnes i de norra delarna av landet. De
ekonomiska förutsättningarna för upprätthållande av ett kommunalt gymnasium
i denna del av landet torde knappast föreligga. I anslutning till vad
skolöverstyrelsen och departementschefen anfört om svårigheterna att anskaffa
gymnasielärare vid ett eventuellt gymnasium i Lycksele må här
endast framhållas, att enligt vad utskottet inhämtat lärartillgången vid samrealskolan
därstädes i vart fall för närvarande får anses vara jämförelsevis
god.
Utskottet biträder departementschefens förslag beträffande organisationen
av de sex nya statliga gymnasierna och har icke funnit anledning till erinran
mot de föreslagna villkoren för ombildningen eller mot de gjorda kostnadsberäkningarna.
Skolöverstyrelsen har ifrågasatt, huruvida icke gynnsammare statsbidragsbestämmelser
än de nuvarande borde införas för de kommunala gymnasierna.
Departementschefen har funnit skäl i och för sig tala för en omgestaltning
av ordningen för statsbidragen, men med hänsyn till pågående
utredningar rörande det statliga bidragssystemet i stort har han ansett sig
böra hålla fast vid hittillsvarande praxis. I motionerna 1:431 och 11:577
har yrkats införande av nya bidragsgrunder i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag.
Utskottet får för sin del framhålla, att de nuvarande grunderna för statsunderstöd
till kommunala gymnasier äro alltför schematiska och medge
alltför otillräckliga bidrag till de numera ganska dryga omkostnaderna för
dessa gymnasier. Med hänsyn till att de kommunala gymnasierna under en
relativt lång övergångstid få betraktas som ett ordinärt inslag i vår skolorganisation
finner utskottet knappast skäligt, att kommunerna skola betungas
med så dryga utgifter för en verksamhet, som de åtagit sig icke blott
i eget intresse utan lika mycket till hela samhällets gagn. Det synes således
önskvärt, att kommunerna beredas ett statligt understöd av en sådan storleksordning,
att det innebär en större hjälp för dem än för närvarande är
fallet. Utskottet är icke berett att nu avvika från departementschefens ståndpunkt
men Vill framhålla vikten av att denna fråga ägnas fortsatt uppmärksamhet
och så snart som möjligt erhåller en tillfredsställande lösning.
Av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit följer, att utskottet avstyrker
bifall såväl till motionerna I: 431 och II: 577 som till motionerna I: 434 och
It: 579, såvitt gäller det i sistnämnda motioner framförda alternativa yrkan
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 176.
det, att statsbidrag skulle utgå till det kommunala gymnasiet i Solna redan
från och med budgetåret 1952/53.
Vad departementschefen anfört beträffande ifrågasatt upprättande av
femårig realskola vid högre allmänna läroverket i Lidingö och rörande fortsatta
besparingsåtgärder har icke givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna 1:430 och 11:578 icke må bifallas;
II. att motionerna 1:434 och 11:579 icke må bifallas;
III. att motionerna 1:396 och 11:531 icke må bifallas;
IV. att motionerna 1:432 och 11:575 icke må bifallas;
V. att motionerna 1:389 och 11:520 icke må bifallas;
VI. att motionerna 1:431 och II :577 icke må bifallas;
VII. att riksdagen må besluta, att samrealskolorna i
Arvika, Karlshamn, Katrineholm, Kiruna, Söderhamn och
Åmål från och med budgetåret 1952/53 eller den senare tidpunkt,
Kungl. Maj:t bestämmer, skola ombildas till högre
allmänna läroverk med treårigt latin- och realgymnasium,
skolande ombildningen tillgå sålunda, att första ringen vid
ombildningen omedelbart upprättas och sedan ytterligare en
ring per år av vardera gymnasielinjen, till dess gymnasiet är
i sin helhet färdigbildat på båda linjerna; allt under villkor
att vederbörande kommuner åtaga sig att tillhandahålla för
respektive högre allmänna läroverk erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad
åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostad
åt erforderlig vaktmästarpersonal;
VIII. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva
tillkänna vad utskottet ovan i anledning av motionen II: 522
anfört.
2:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (s. 20—
37) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de allmänna läroverken, vilka föranledas
av vad departementschefen förordat, dels bemyndiga Kungl. Maj:t eller,
efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, skolöverstyrelsen att — utan hinder av
fastställd personalförteckning — tills vidare under budgetåret 1952/53, då
för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärartjänst vid allmänt läroverk
skall tillsättas, besluta, huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjänst
eller ämneslärarinnetjänst, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Allmänna läroverken:
Statsutskottets utlåtande nr 176.
11
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 79 000 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ohlon m. fl. (1:433) och den andra inom andra kammaren av fru
Sandström m. fl. (II: 581), i vilka hemställts, att riksdagen ville i överensstämmelse
med skolöverstyrelsens förslag besluta om inrättandet fr. o. m.
budgetåret 1952/53 av 6 ordinarie lektorstjänster och 175 ordinarie adjunktst
jänster vid de allmänna läroverken utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit,
att vid de allmänna läroverken måtte fr. o. m. budgetåret 1952/53
nyinrättas 2 e. o. vaktmästartjänster i Ce 10 (Landskrona och Västerås) och
4 dylika tjänster i Ce 9 (Halmstad, Hässleholm, Nyköping och Östersund),
samt att en med halvtidstjänstgöring förenad vaktmästartjänst i Ce 9 vid
högre allmänna läroverket för flickor i Hälsingborg måtte fr. o. m. budgetåret
1952/53 ersättas med en heltidstjänst i samma lönegrad;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sunne m. fl. (I: 429) och den andra inom andra kammaren av fröken
Höjer m. fl. (II: 580), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att 5
nya skolskötersketjänster inrättas enligt skolöverstyrelsens förslag; samt
att härför erforderlig höjning av anslaget sker;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Arrhén (I: 139) och den andra inom andra kammaren av fru Hellström
och herr Braconier (II: 176), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta uttala att förslag bör föreläggas nästa års riksdag, syftande till ett
successivt uppförande av kanslitjänster på läroverkens lönestat.
Beträffande den närmare motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena
hänvisas till motionerna I: 433, II: 580 och II: 176.
Kungl. Maj:ts förslag innefattar i huvudsak följande:
1) uppflyttning av rektorstjänsterna vid de sex nya högre allmänna läroverken
från Cb 9 till Cb 11 samt av 16 övningslärartjänster vid ifrågavarande
läroverk från Ca 21 till Ca 23,
2) inrättande av följande antal nya tjänster, nämligen 13 lektorstjänster,
24 adjunktstjänster, 37 övningslärartjänster, två vaktmästartjänster samt en
värmeskötartj änst,
3) höjning av vissa arvoden,
4) ökad medelsanvisning till undervisningen i övningsämnen, bl. a. till
ytterligare veckotimmar i instrumentalmusik,
5) anvisande av 5 000 kronor till frivillig undervisning i maskinskrivning,
6) ökning av den icke-ordinarie lärarpersonalen med 116 ämneslärare
eller motsvarande timlärare.
Följande av skolöverstyrelsen väckta förslag har departementschefen icke
ansett sig höra biträda:
12
Statsutskottets utlåtande nr 176.
a) inrättande av 6 lektors- och 175 adjunktstjänster för förbättring av
proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare samt förbättring av
lektorsrepresentationen,
b) inrättande av 7 extra ordinarie vaktmästartjänster,
c) inrättande av 5 nya ordinarie skolskötersketjänster,
d) organisation av arbetet på rektorsexpeditionerna i enlighet med det
särskilda sakkunnigbetänkandet i ämnet.
Beträffande förslaget under a) har departementschefen anfört följande.
Skolöverstyrelsen har föreslagit, att ytterligare 6 lektor stjänster och 175
adjunktstjänster skola inrättas till förbättrande av lektorsrepresentationen
vid vissa läroverk eller åvägabringande av en gynnsammare proportion
mellan ordinarie och icke-ordinarie ämneslärare. Denna fråga står emellertid
i nära sammanhang med den planerade tjänsteförteckningsrevisionen för
de allmänna läroverken. 1950 års lärarutredning har verkställt utredning
dels angående förbättring av proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie
ämneslärare, dels angående inrättande av en ny grupp ämneslärartjänster
vid de allmänna läroverken, förslagsvis benämnda försteadjunktstjänster.
Förhandlingar ha därefter förts i frågan mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté
och vederbörande personalorganisationer men hittills
icke lett till resultat. Vid sådant förhållande synes frågan i sin helhet böra
vila för att, när omständigheterna göra det möjligt, upptagas i ett större
sammanhang.
Utskottet får i anledning av motionerna 1:433 och 11:581, såvitt desamma
avser inrättandet av ytterligare lärartjänster, framhålla, att departementschefen
icke synes ha ställt sig avvisande till skolöverstyrelsens förslag i
denna del utan endast ansett hela frågan böra vila i avvaktan på de pågående
förhandlingarna mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté och
vederbörande personalorganisationer. Utskottet utgår därför ifrån, att de
av skolöverstyrelsen framlagda förslagen komma att av Kungl. Maj :t upptagas
till prövning, så snart omständigheterna så medgiva. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet bifall till förenämnda motioner i nu ifrågavarande
del.
I samma motioner har vidare hemställts om inrättande av vissa extra ordinarie
vaktmästartjänster i enlighet med ett av skolöverstyrelsen framlagt, av
departementschefen icke tillstyrkt förslag. Utskottet anser sig för sin del
icke nu böra biträda detta förslag, men då det enligt utskottets mening synes
kunna ifrågasättas, om icke vaktmästarpersonalen vid vissa läroverk är otillräcklig,
förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t låter verkställa en översyn
av vaktmästarorganisationen vid de allmänna läroverken och för riksdagen
framlägger de förslag, som härav kunna föranledas.
Departementschefen föreslår, att en musiklärartjänst i Ca 21, som enligt
skolöverstyrelsens beslut skall från och med den 1 juli 1952 överflyttas
till det nya högre allmänna läroverket i Kiruna, uppflyttas till Ca 23. Utskottet
har intet att erinra häremot. Enligt vad utskottet under hand
Statsutskottets utlåtande nr 176.
13
inhämtat har vidare skolöverstyrelsen beslutat att från och med nämnda
dag till samma läroverk överflytta även en teckningslärartjänst i Ca 21,
vilken ävenledes i enlighet med gällande bestämmelser torde böra uppflyttas
till Ca 23. Någon uppräkning av anslaget med anledning härav torde
icke erfordras.
Även om vissa skäl kunna tala för att i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag och yrkandet i motionerna 1:429 och 11:580 fem nya tjänster för
heltidstjänstgörande skolsköterskor upprättas vid läroverken, är utskottet
dock icke berett att tillmötesgå detta önskemål. Utskottet förutsätter emellertid,
att frågan ägnas fortsatt uppmärksamhet från Kungl. Maj :ts sida.
I motionerna 1:139 och 11:176 har yrkats, att förslag borde föreläggas
nästa års riksdag, syftande till ett successivt uppförande av kansliljänster
på läroverkens lönestat. Yrkandet synes ansluta sig till det sakkunnigbetänkande,
som tidigare avgivits beträffande organisationen av arbetet å rektorsexpeditionerna
och som ännu icke föranlett något förslag till riksdagen.
Emellertid får utskottet erinra om att utskottet under punkten 169 i sitt
utlåtande nr 8 till innevarande års riksdag förklarat sig icke vilja motsätta
sig att ur läroverkens ljus- och vedkassor skulle, i enlighet med ett av Kungl.
Maj:t framlagt förslag, få intill ett belopp av 580 000 kronor bestridas kostnader
ej endast för renskrivning och enklare kontorsgöromål utan för
expeditionsgöromål överhuvudtaget å rektorsexpeditionerna. Utskottet, som
förutsätter att nya direktiv komma att utfärdas angående rektorernas rätt
att på angivet sätt disponera medel ur ifrågavarande anslag, anser sig med
hänsyn till den lättnad i expeditionsarbetet, som denna anordning innebär,
och till att förutnämnda betänkande alltjämt är beroende av Kungl.
Maj:ts prövning icke böra tillstyrka det i motionerna gjorda yrkandet.
Vad departementschefen i övrigt föreslagit eller anfört i fråga om beräkningen
av förevarande anslag har icke givit utskottet anledning till erinran
eller särskilt uttalande. Utskottet tillstyrker följaktligen, att anslaget i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med
79 000 000 kronor, vilket innebär en anslagsökning med 14 286 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:433 och 11:581 samt
1:429 och 11:580,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de allmänna läroverken,
vilka föranledas av vad utskottet förordat;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
skolöverstyrelsen att — utan hinder av fastställd
personalförteckning — tills vidare under budgetåret
1952/53, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämnes
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 176.
lärartjänst vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,
huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjänst
eller ämneslärarinnetjänst;
c) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ................................................................ 43 700 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt kvinnliga sakkunniga
................................................ 500
b) Arvoden åt tillsynslärare ............ 17 000
c) Arvoden åt skolläkare m. m.,
förslagsvis .................................... 530 000
d) Arvoden åt bibliotekarier ............ 147 000
e) Arvoden åt sekreterare m. in.,
förslagsvis .................................... 284 000
f) Särskilda arvoden vid läroverk
med lärarkurs, förslagsvis ........ 288 500
g) Särskilda arvoden vid statens
aftonskola .................................... 7 800
h) Arvode åt biträdande föreståndarinna
........................................ 1 200
i) Personlig lönefyllnad åt vissa
rektorer ........................................ 500 1 276 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................................................... 16 000 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis................................ 19 023 500
Summa kronor 80 000 000
Särskilda uppbördsmedcl:
1. Bidrag från Stockholms stad ............ 15 000
2. Av kommuner och lärare erlagda
hyror .................................................... 274 000
3. Avkastning av donationer från kronan
m. m............................................. 37 600
Statsutskottets utlåtande nr 176.
15
4. Av vaktmästare erlagda hyror samt
ersättning för bränsle och lyse ........ 120 000
5. Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor
till vaktmästarpersonalens
avlöning ................................................ 553 400 1 000 000
Nettoutgift kronor 79 000 000
d) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 79 000 000 kronor;
II. att motionerna 1:139 och 11:176 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
3:o) Arvoden åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (s. 38 och 39), vilket innebär en anslagshöjning med
150 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arvoden åt deltagare i praktiska lärarkurser
m. m. för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 940 000 kronor.
4:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m.
Kungl. j:t bär (s. 39 och 40) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 780 000 kronor, innebärande en
ökning med 185 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Rglander väckt motion (11:521), vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att till kommunala flickskolan i Västerås skall för
budgetåret 1952/53 utgå understöd för den där inrättade realskollinjen
med 20 000 kronor samt att till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa
kommunala gymnasier m. m. för budgetåret 1952/53 anvisas ett anslag av
800 000 kronor.
Anslaget är nu uppfört med 595 000 kronor. Huvuddelen av det nuvarande
anslaget eller 555 000 kronor är avsedd för den grupp av läroanstalter,
som rubriken anger, och har fördelats enligt grunder, för vilka
tidigare redogjorts. Återstoden av anslaget avser statsbidrag för realskollinjen
vid kommunala flickskolan i Karlstad med 20 000 kronor samt för
realskolelinjerna vid kommunala flickskolorna i Linköping och Uppsala
med i vartdera fallet 10 000 kronor.
Ansökningar föreligga nu om höjt anslag för de till flickskolorna i Uppsala
och Linköping anslutna realskollinjerna. Vidare anhåller styrelsen för
16
Statsutskottets utlåtande nr il6.
kommunala flickskolan i Västerås, att jämväl den därstädes drivna realskollinjen
skall komma i åtnjutande av statsanslag.
Departementschefen föreslår höjning av understöden till flickskolorna i
Linköping och Uppsala. Däremot kan han för närvarande icke tillstyrka
bidrag till realskollinjen i Västerås.
Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag uppföres med 780 000 kronor och har alltså icke ansett sig böra
biträda det i motionen 11:521 framställda yrkandet. Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt avslag å motionen 11:521, till Kommunala läroverk:
Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret
1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag
av 780 000 kronor.
5:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(s. 41—50), vilket innebär en anslagshöjning med 1 882 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,
vilka föranledas av vad departementschefen före• .åt;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ................................................................ 4 200 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt seminarieläkare m. in.,
förslagsvis ........................................ 84 800
b) Arvoden åt seminariebiblioteka
rier
.................................................... 39 600
c) Arvoden åt sekreterare m. m......... 24 700
d) Särskilda arvoden vid seminarier
med lärarkurs, förslagsvis ............ 54 000
e) Tilläggsarvoden åt lärare vid kur
ser
för utbildande av kyrkomusiker,
förslagsvis ................................ 37 800
Statsutskottets utlåtande nr 176. 17
f) Arvoden vid kurser för utbildande
av hjälpklasslärare ........................ 15 100 256 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis ........................................ 4 605 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 2 339 000
Summa kronor 11 400 000
c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 11 400 000 kronor.
6:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (s. 51—57) föreslagit
riksdagen att godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för småskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53, samt att till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 280 000 kronor, innebärande en
anslagshöjning med 452 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson
m. fl. (1:428) och den andra inom andra kammaren av fru Renström-lngenäs
m. fl. (11:576), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att från
och med höstterminen 1952 vid småskoleseminariet i Stockholm på försök
inrättas en lekskoleavdelning och att vid denna avdelning anställes en
halvtidstjänstgörande lärarinna.
Beträffande den närmare motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen
1:428.
Motionärernas yrkande sammanfaller med ett av skolöverstyrelsen framfört
förslag om anvisande av 3 500 luonor till arvode åt en förskollärarinna
vid småskoleseminariet i Stockholm, vilket förslag emellertid icke tillstyrkts
av departementschefen.
Utskottet har funnit, att inrättandet av den av skolöverstyrelsen och motionärerna
föreslagna förskoleavdelningen vid seminariet i Stockholm skulle
kunna bli av betydelse för lärarutbildningen. Med hänsyn till att förskoleundervisningen
i vårt land i motsats till flera andra länder ännu befinner
sig på ett mycket förberedande stadium vore det enligt utskottets mening
värdefullt, om ifrågavarande avdelning kunde komma till stånd som en
försöksanordning. Utskottet har därför ansett sig böra tillstyrka bifall till
motionerna 1:428 och 11:576.
Kostnaderna för anordningen ha i motionerna beräknats till 6 150 kronor,
varav 4 150 kronor avse arvode åt lärarinnan och 2 000 kronor anskaffande
2 Bihang till riksdagens protokoll 1652. 6 samt. Nr 176.
18
Statsutskottets utlåtande nr 176.
av materiel m. m. Lärarinnearvodet, som av skolöverstyrelsen beräknats
till 3 500 kronor, torde med hänsyn till inträdd lönestegring nu böra beräknas
till 4 150 kronor. Till följd härav och då utskottet i övrigt icke funnit
anledning till erinran eller särskilt uttalande under denna punkt, torde
anslaget böra uppräknas med ett avrundat belopp av 4 200 kronor och uppföras
med 3 284 200 kronor. Kostnaderna för materiel m. m. torde få bestridas
med anlitande av för dylika ändamål vid småskoleseminarierna anvisade
anslagsmedel.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:428 och 11:576,
a) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................................................ 1 493 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.
förslagsvis ........................................ 27 800
b) Arvoden åt seminariebibliotekarier 14 400
c) Arvoden åt sekreterare m. m......... 8 800
d) Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel
........................................ 2 700
e) Arvode åt ett biträde för matlagningen
vid seminariet i Lycksele 4 000 57 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................................................ 1 034 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 699 300
Summa kronor 3 284 200
b) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 3 284 200 kronor.
7:o) Statsbidrag till en svensk skola i Bishoftu i Etiopien. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (s. 58 och 59) hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att från förslagsanslaget till
Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor
må från och med budgetåret 1952/53 tills vidare utgå
bidrag till en svensk skola i Bishoftu i Etiopien.
Statsutskottets utlåtande nr 176.
19
8:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (s. 60—67), vilket innebär en anslagshöjning med 890 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1952/53 vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,
vilka föranledas av vad departementschefen förordat;
b)
godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1952/53:
Avlöningsstat.
U tgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................................................................ 2 055 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t:
a) Arvoden åt skolläkare m. in., förslagsvis
................................................ 30 400
b) Arvoden åt bibliotekarier ................ 8 800
c) Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden
åt rektorer............................ 44 300
d) Arvode åt biträdande rektor............ 1 500 85 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................................................ 1 900 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 935 000
Summa kronor 4 975 000
Särskilda uppbördsmedel:
Hyror och hyresersätlningar m. m......................... 85 000
Nettoutgift kronor 4 890 000
c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 4 890 000 kronor.
Stockholm den 20 maj 1952.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
20
Statsutskottets utlåtande nr 176.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, Näsgård, Ohlon, Leander, Gillström, Eric Ericson, Pålsson, Näsström,
Bergh, fru Lindström, herrar Edvin Thun, Söderquist och Arrhén;
samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Wallentheim, Lindholm,
Staxäng, Bergstrand, Åkerström, Hoppe, Petterson i Degerfors, fröken Elmén,
herrar Onsjö, Nihlfors och fröken Nygren.
Reservationer.
1) vid punkten 1:o) (utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen
in. m.) av herrar Andersson i Malmö och Nihlfors.
2) vid punkten 6:o) (Småskoleseminarierna: Avlöningar) av herrar Näsgård,
Bergh, Svensson i Grönvik, Staxäng, Petterson i Degerfors och Onsjö,
vilka ansett, att utskottet bort avstyrka motionerna 1:428 och 11:576 och att
till följd därav utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:
»Ehuru
utskottet har funnit, att inrättandet av den av skolöverstyrelsen
och motionärerna föreslagna förskoleavdelningen skulle kunna bli av viss
betydelse för lärarutbildningen, är utskottet likväl med hänsyn till svårigheten
att nu överblicka konsekvenserna av ett bifall till framställningen icke
berett att biträda motionärernas yrkande. Utskottet tillstyrker, att anslaget
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 3 280 000 kronor, och
hemställes förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 428 och II: 576,
a) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................................................................ 1 493 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t:
Stalsutskoltets utlåtande nr 176. 21
a) Arvoden åt seminarieläkare m. in.
förslagsvis............................................ 27 800
b) Arvoden åt seminariebibliotekarier 14 400
c) Arvoden åt sekreterare m. m......... 8 800
d) Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel
........................................ 2 700
e) Arvode åt ett biträde för matlagningen
vid seminariet i Lycksele .... 4 000 57 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................................................ 1 030 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 699 300
Summa kronor 3 280 000
b) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1952/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 3 280 000 kronor.»
Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1952
520704
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1952:335 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i a1 i texten