Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-20 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:176, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176.

1

Nr 176.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

för budgetåret 1952/53 till avlöningar vid de allmänna

läroverken m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under åttonde huvudtiteln, punkterna

181, 186, 189, 219, 223 och 292, föreslagit riksdagen att, i avbidan på

särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna

till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 80 000 000

kronor,

till Arvoden åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. ett förslagsanslag

av 950 000 kronor,

till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m.

ett anslag av 900 000 kronor,

till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag 11 300 000

kronor,

till Småskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 150 000

kronor samt

till Högre tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 000 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 140, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 7 mars

1952, framlagt de närmare förslag i dessa hänseenden, vilka framgå av den

följande redogörelsen, och därjämte till behandling upptagit frågan om

statsbidrag till en svensk skola i Bishoftu i Etiopien.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft jämväl vissa i

det följande angivna motioner.

l:o) Utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen m. m. Kungl.

Maj:t har (s. 4—20) föreslagit riksdagen att besluta, att samrealskolorna i

Arvika, Karlshamn, Katrineholm, Kiruna, Söderhamn och Åmål från och

med budgetåret 1952/53 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj :t bestämmer,

skola ombildas till högre allmänna läroverk med treårigt latin- och realgymnasium,

skolande ombildningen tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen

omedelbart upprättas och sedan ytterligare en ring per år av vardera

gymnasielinjen, till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat på båda linjerna;

allt under villkor att vederbörande kommuner åtaga sig att tillhanda
1

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 176.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 176.

hålla för respektive högre allmänna läroverk erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels tvä likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bergvall m. fl. (I: 430) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Stockholm in. fl. (II: 578), i vilka hemställts, att riksdagen för sin

del måtte besluta upprättande av ett statligt gymnasium i anslutning till

Brännkyrka samrealskola från och med läsåret 1952/53 i enlighet med vad i

motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Erik Jansson m. fl. (1:434) och den andra inom andra kammaren av

fröken Vinge m. fl. (II: 579), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

i första hand, att samrealskolan i Solna skall från och med budgetåret

1952/53 ombildas till högre allmänt läroverk med fyraårigt latin- och realgymnasium,

samt, i andra hand, att riksdagen ville besluta, att statsbidrag

skall utgå till det kommunala gymnasiet i Solna från och med budgetåret

1952/53;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ahlkvist (I: 396) och den andra inom andra kammaren av herr Hansson

i Skegrie m. fl. (II: 531), i vilka hemställts, att riksdagen med ändring

av Kungl. Maj :ts proposition måtte besluta, att jämväl samrealskolan i Trelleborg

från och med budgetåret 1952/53 skall ombildas till högre allmänt

läroverk med treårigt latin- och realgymnasium i enlighet med de principer,

som angives i propositionen;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nils Elowsson m. fl. (I: 432) och den andra inom andra kammaren av

herr Ekdahl m. fl. (II: 575), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att det kommunala gymnasiet i Ängelholm fr. o. m. den 1 juli 1952 förstatligas

under samma villkor och på samma sätt som i propositionen föreslagits

beträffande de kommunala gymnasierna i Arvika, Karlshamn, Katrineholm,

Kiruna, Söderhamn och Åmål;

dels en inom första kammaren av herr Eric Ericson väckt motion (I: 389),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ett högre allmänt läroverk i

Karlskoga inrättas från och med den 1 juli 1952 under samma villkor och

på samma sätt, som i propositionen föreslagits för städerna Arvika, Karlshamn,

Katrineholm, Kiruna, Söderhamn och Åmål, samt att rektorstjänsten

vid samrealskolan i Karlskoga, som nu är placerad i lönegraden Cb 9, vid

omorganisationen ersättes med en rektorstjänst i lönegraden Cb 11 och att

första året två lektor stjänster upprättas vid det nya högre allmänna läroverket

i Karlskoga;

dels en inom andra kammaren av herr Petterson i Degerfors väckt motion

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176.

3

(II: 520), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ett högre allmänt

läroverk i Karlskoga inrättas fr. o. m. den 1 juli 1952 under samma villkor

och på samma sätt som i propositionen föreslagits för städerna Arvika,

Karlshamn, Katrineholm, Kiruna, Söderhamn och Åmål;

dels en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina m. fl. väckt

motion (II: 522), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.

Maj:ts proposition nr 140 ville beakta vad i motionen anförts;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Uhlén m. fl. (I: 431) och den andra inom andra kammaren av herr

Andersson i Malmö in. fl. (II: 577), i vilka hemställts, att riksdagen ville

besluta, att statsbidrag till kommunala gymnasier fr. o. m. budgetåret 1952/

53 skall utgå enligt de av skolöverstyrelsen i förevarande proposition återgivna

grunderna.

Beträffande den närmare motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena

hänvisas till motionerna I: 430, I: 434, II: 531, II: 575, I: 389, II: 520,

II: 522 och II: 577.

Sedan förarbetena för skolreformen hösten 1949 fortskridit så långt, att

gymnasiefrågan i stora drag kunde överblickas, uppdrog Kungl. Maj :t åt

skolöverstyrelsen att utreda frågan om fortsatt utbyggande av läroverksorganisationen

med nya statliga gymnasier. Överstyrelsen inkom den 22

februari 1951 med den anbefallda utredningen.

Statliga och kommunala ggmnasie r. Departementschefen

har anfört följande.

I sitt huvudutlåtande angående skolreformen uttalade särskilda utskottet

vid 1950 års riksdag, att utskottet funne en utvidgning av gymnasieorganisationen

genom upprättande av nya statliga gymnasier önskvärd. Riksdagen

syntes dock böra förbehålla sig att taga ställning till omfattningen av den

planerade utbyggnaden av gymnasieorganisationen först när konkreta förslag

förelåge.

Den samma år påbörjade utredningen rörande gymnasiets organisation

under övergångstiden har nu förts så långt, att tvekan icke längre behöver

råda om den första etappen av den önskvärda utbyggnaden av gymnasieorganisationen.

Det är visserligen icke möjligt att i år förelägga riksdagen utredningens

samlade resulat, som bland annat torde komma att innefatta upprättandet

av en tredje bildningslinje i gymnasiet, men om urvalet av läroverk

för den första utbyggnadsetappen göres på lämpligt sätt, behöva organisationsproblemen

vid införandet av en ny linje icke bli av annat slag eller

mera svårlösta vid dessa läroverk än vid övriga högre allmänna läroverk

med latin- och reallinje.

Däremot måste i nuvarande läge delvis andra synpunkter än förut anläggas

på gymnasieorganisationens utbyggnad. Bland annat torde gränsdragningen

mellan det statliga och det kommunala verksamhetsfältet icke längre

kunna ske helt efter de gamla grunderna.

När det nuvarande kommunala gymnasiet i Söderhamn upprättades höstterminen

1913, omfattade första ringen endast 7 lärjungar. Man kan väl

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 176.

förstå, att staten tvekade att ikläda sig ansvaret för ett gymnasium med så

osäker rekrytering och att nya statliga gymnasier länge i första hand förlädes

till orter, där lärjungetillströmningen kunde anses bättre tryggad. I

våra dagar är åter tillströmningen till gymnasierna genomgående god, vare

sig de ha staten eller kommunen till huvudman: de fem kommunala gymnasier,

som i fjol inrättades, mottogo sålunda vid starten i genomsnitt 26

lärjungar i första ringen. Det är icke längre svårigheten att få lärjungar

utan att få lärare, som tvingar till en viss återhållsamhet med nya gymnasier.

Till följd av lärarbristen kan det icke vara försvarligt, att vare sig kommunala

eller statliga gymnasier upprättas i större utsträckning än att den

undervisning, som tillhandahålles, blir väl utnyttjad.

Det är under sådana omständigheter mycket svårt att motivera en helt

statlig gymnasieorganisation för de större städerna, medan mindre orter

med i och för sig tillfredsställande lärjungeunderlag skulle vara hänvisade

att lösa sina gymnasiefrågor på egen hand. Tvärtom måste den omständigheten,

att ett gymnasium, som ligger i centrum av en välbefolkad landsbygd,

vanligen betjänar flera kommuner, enligt min mening betraktas som ett

särskilt skäl för statens välvilliga stöd. Säkerligen har också skolöverstyrelsen

rätt, när den i detta sammanhang betonar, att de stora städerna ändå

alltid erbjuda lärarna fördelar, som ge dessa städer en stark ställning i

konkurrensen om de otillräckliga lärartillgångarna.

För egen del håller jag före, att det för en lugn utveckling på området

är önskvärt, att det statliga gymnasieväsendet kompletteras med ett kommunalt.

Jag kan följaktligen ansluta mig till skolöverstyrelsens uppfattning,

att ett kommunalt stadium normalt bör föregå upprättandet av ett

statligt gymnasium.

Undantagen från denna regel böra enligt min mening icke blj alltför

många. Jag medgiver dock, att beaktansvärda skäl för ett undantag anförts

i samband med den föreliggande framställningen om inrättande av ett högre

allmänt läroverk i Lycksele. Just här torde emellertid svårigheterna att anskaffa

gymnasielärare vara mycket framträdande. Skolöverstyrelsen har

visserligen tillstyrkt framställningen men under en förutsättning, som åtminstone

för närvarande icke är uppfylld. Jag nödgas därför låta denna

gymnasiefråga vila ännu en tid.

Urvalet av gymnasier för f ö r s t a 11 i g a n d e. Av det sagda

följer, att de läroverk, som nu skola utvidgas till högre allmänna läroverk,

böra utväljas bland de skolor, som redan ha kommunala gymnasier.

Departementschefen har vidare anfört följande.

Valet underlättas av den erfarenhet, som redan föreligger om dessa gymnasiers

dragningskraft. Gällde det upprättande av ett helt nytt gymnasium,

vore en vidlyftig men ändå alltid mer eller mindre osäker utredning av gymnasiets

rekryteringsunderlag erforderlig. Den kan nu i huvudsak ersättas

med uppgifter om den faktiska lärjungetillströmningen eller den minimigräns

för densamma, som följer av att alla tillgängliga platser i första ringen

äro upptagna.

Utom lärjungeantalet böra givetvis kommunens ekonomiska uppoffringar

för sitt gymnasium beaktas, och icke minst bör hänsyn tagas till den utsträckning,

i vilken dessa kommit lärjungar från andra kommuner till godo.

Skolöverstyrelsen meddelar en statistik över utsocknes lärjungar vid de

kommunala gymnasierna läsåret 1950/51 (s. 6 i prop.) Kommunindelnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176.

5

reformen kan visserligen i ett och annat fall ha ändrat de förhållanden,

skolöverstyrelsen velat belysa med denna statistik; för de orter, som stå

närmast i tur att erhålla statliga gymnasier, äro dock ändringarna få och

obetydliga.

Vidare måste beaktas, att en ort icke rimligen bör se sina utsikter att få

statligt gymnasium försämrade genom att den provisoriskt löst gymnasiefrågan

i egen regi. Hänsyn måste därför tagas till alla de omständigheter

som normalt tillmätas betydelse, när ett helt nytt gymnasium skall upprättas,

exempelvis avståndet och restiden till närmaste gymnasium m. m.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att den första grupp, som avses att förstatligas,

skall bestå av sju gymnasier: Arvika, Karlshamn, Karlskoga, Katrineholm,

Kiruna, Söderhamn och Åmål. En reservant ansåg, att även gymnasiet

i Trelleborg borde medtagas i första gruppen.

Departementschefen anser, att antalet ligger i överkant. Efter att ha

beaktat alla på frågan inverkande faktorer har departementschefen funnit

sig kunna tillstyrka upprättandet av sex nya högre allmänna läroverk, nämligen

i Arvika, Karlshamn, Katrineholm, Kiruna, Söderhamn och Åmål. I

samtliga dessa fall vore alla närbelägna statliga gymnasier fullsatta i första

ringen eller åtminstone så nära fullsatta, att lärjungarna vid de kommunala

gymnasierna i sagda städer icke skulle kunna beredas plats, utan att organisatoriska

utvidgningar företoges av i stort sett samma omfattning som

nämnda gymnasier.

Organisation och kostnader. De sex nämnda gymnasierna äro

alla treåriga och utrustade med såväl latin- som reallinje. Departementschefen

föreslår, att denna organisation tills vidare bibehålies och att staten

första året övertar gymnasiets första ring, andra året jämväl den andra

och tredje året gymnasiet i dess helhet.

Kostnadsökningen för statsverket kan med stöd av överstyrelsens beräkningar

uppskattas till omkring 220 000 kronor första året och omkring

590 000 kronor efter fullbordad omorganisation, varvid lönenivån till de

statligt anställda lärarna och statsbidragen till de kommunala gymnasierna

beräknats enligt i slutet av år 1951 gällande grunder.

De kommunala gymnasierna under övergångstide n.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Jag har redan betecknat förstatligandet av de sex kommunala gymnasierna

som en första etapp av en mera omfattande utbyggnad av gymnasieorganisationen.

Någon bestämd gräns för antalet av de kommunala gymnasier,

som slutligen skola övertagas av staten, kan enligt min mening icke

uppställas. Fastmer bör varje kommun, som får tillstånd att anknyta ett

kommunalt gymnasium till en statlig realskola på orten, kunna räkna med

att gymnasiet, om det på grund av lärjungefrekvensen kan anses som klart

behövligt och icke företer påtagliga brister i fråga om lokalförhållanden

eller dylikt, i sinom tid skall kunna erhålla statlig karaktär.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 176.

Under alla omständigheter kan det kommunala gymnasiet icke betraktas

som en skolform på avskrivning. Den principiella ståndpunkt jag intagit

innebär tvärtom, att nya kommunala gymnasier skola kunna upprättas och

att skolformen som sådan alltså i avvaktan på genomförandet av 1950 års

skolreform får betraktas som ett ordinärt inslag i vår skolorganisation.

Skolöverstyrelsen har väckt frågan, huruvida icke under sådana omständigheter

gynnsammare statsbidragsbestämmelser än de nuvarande borde

komma i fråga för dessa gymnasier.

För närvarande utgår statsbidrag till driften av kommunalt gymnasium

med belopp, som fastställes av Kungl. Maj :t. För innevarande år är för ändamålet

ett obetecknat anslag av 595 000 kronor uppfört i riksstaten. Bidrag

brukar ej beviljas förrän studentexamen å vederbörande linje avlagts med

gott resultat. Till följd av denna eftersläpning ha innevarande läsår endast

15 av de 32 kommunala gymnasierna statsunderstöd. Beloppet beräknas

efter 15 000 kronor för varje bidragsberättigande ring och utgör för närvarande

högst 45 000 kronor för gymnasium med endast en bildningslinje och

högst 90 000 kronor för gymnasium med såväl real- som latinlinje.

I den mån de kommunala gymnasierna icke övertagas av staten, böra de,

framhåller skolöverstyrelsen, erhålla ökat statsunderstöd. De kommunala

gymnasierna böra i detta hänseende icke intaga sämre ställning än övriga

högre kommunala skolor, överstyrelsen föreslår, att statsbidraget från och

med budgetåret 1952/53 skall utgå med 78 procent av de verkliga utgifterna

för löner och arvoden åt rektor och lärare, däri inbegripet de särskilda lönetillägg,

som av kommunen tillerkännas de hos densamma anställda lektorerna.

Statsunderstödet skulle utgå alltifrån början av ett kommunalt gymnasiums

tillvaro och icke som nu först efter en prövotid.

Departementschefen har i denna fråga anfört bland annat följande.

Otvivelaktigt kunna i och för sig skäl anföras för en omgestaltning av

ordningen för statsbidragen. Med hänsyn till pågående utredningar rörande

det statliga bidragssystemet i stort måste jag emellertid tills vidare hålla fast

vid hittillsvarande praxis. Jag ansluter mig sålunda till det av skolöverstyrelsen

i andra hand framställda yrkandet. Enligt detta skulle de kommunala

gymnasierna i Bollnäs, Borlänge, Enköping, Falköping, Köping,

Nässjö och Tranås nästa budgetår första gången erhålla statsbidrag för sina

reallinjer och gymnasierna i Hedemora, Karlskoga och Varberg för sina

latinlinjer. Vidare skulle såsom en automatisk följd av tidigare beslut förhöjt

understöd beräknas för gymnasierna i Avesta, Filipstad, Hedemora, Lidköping,

Malmberget och Oskarshamn. För de sex till förstatligande föreslagna

gymnasierna avgår statsbidraget till första ringen, som alltefter omständigheterna

kan ha varit 15 000 eller 30 000 kronor, men i stället blir i

vissa fall (Karlshamn, Katrineholm och Åmål) ytterligare någon ring i den

kommunala delen nu statsbidragsberättigad. Övriga nio kommunala gymnarier

skulle ännu icke ifrågakomma till statsunderstöd.

Besparingsåtgärder m. m. Departementschefen förordar bibehållande

även under nästa budgetår av de föreskrifter, som för innevarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176.

7

budgetår givits i besparingssyfte. I detta läge har han icke heller ansett sig

kunna tillstyrka en framställning om inrättande av femårig realskola vid

högre allmänna läroverket å Lidingö.

Utskottet. Såsom departementschefen erinrat, uttalade särskilda utskottet

vid 1950 år riksdag önskvärdheten av en utvidgning av gymnasieorganisationen

genom upprättande av nya statliga gymnasier. Sedan dess

har behovet av arbetskraft inom yrken, för vilka krävas gymnasial utbildning,

stegrats och än mer framhävt angelägenheten av ökade möjligheter till

gymnasiestudier. Tillströmningen till gymnasierna är också i dag genomgående

så god, att några betänkligheter av den anledningen icke för närvarande

torde behöva hysas från statsmakternas sida att ikläda sig ansvaret

för ytterligare gymnasier. Hur det i detta avseende kan komma att gestalta

sig i framtiden är givetvis icke möjligt att nu med någon bestämdhet uttala

sig om. En förändring i rådande goda konjunkturer kan visserligen medföra

en av ekonomiska skäl föranledd minskning av tillströmningen till gymnasiet,

men den kan också verka i motsatt riktning på grund av försämrade

möjligheter för ungdomen att komma ut i förvärvslivet. En säker faktor att

räkna med är emellertid den sedan år 1945 tydligt märkbara nedgången i,

nativiteten inom landet, vilken kan komma att medföra en minskad tillströmning

även till gymnasierna.

Om sålunda frågan om lärjungetillströmningen inrymmer osäkra

moment, som kunna påkalla en viss försiktighet för framtiden, så torde

redan i dagens läge bristen på lärare tvinga till återhållsamhet med nya

gymnasier. Såsom departementschefen framhåller kan det till följd av lärarbristen

icke vara försvarligt, att vare sig kommunala eller statliga gymnasier

upprättas i större utsträckning än att den undervisning, som tillhandahålles,

blir väl utnyttjad. Utskottet delar även departementschefens uppfattning,

att det svårligen låter sig motivera med en enbart statlig gymnasieorganisation

i de större städerna, medan mindre orter med i och för sig

tillfredsställande lärjungeunderlag skulle vara hänvisade att själva lösa sina

gymnasiefrågor. Enligt utskottets mening måste även den omständigheten,

att ett gymnasium, som ligger i centrum av en välbefolkad landsbygd, vanligen

betjänar flera kommuner, betraktas som ett särskilt skäl för statens

välvilliga stöd.

Utskottet finner skäl tala för att vid sidan av det statliga gymnasieväsendet

även en kommunal gymnasieorganisation alltjämt upprätthålles, och

liksom departementschefen kan utskottet ansluta sig till skolöverstyrelsens

uppfattning, att ett kommunalt stadium normalt bör föregå upprättandet av

ett statligt gymnasium. Givetvis bör denna princip icke drivas så långt, att

icke undantag skulle kunna medgivas på grund av alldeles särskilda omständigheter;

sådana föreligga enligt utskottets mening beträffande Lycksele.

Skolöverstyrelsen har med utgångspunkt från de allmänna faktorer, som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 176.

enligt överstyrelsens mening förtjäna beaktande, då fråga är om upprättande

av ett högre allmänt läroverk, föreslagit förstatligande i en första

etapp av de kommunala gymnasierna i Arvika, Karlshamn, Karlskoga, Katrineholm,

Kiruna, Söderhamn och Åmål. Departementschefen har tillstyrkt

detta förslag utom vad gäller Karlskoga. I motionerna I: 430 och II: 578,

I: 434 och II: 579, I: 396 och II: 531, I: 432 och II: 575, I: 389 samt II : 520

ha yrkats upprättande av högre allmänna läroverk jämväl i Brännkyrka i

Stockholm, Solna, Trelleborg, Ängelholm och Karlskoga, varjämte i motionen

11:522 framställts önskemål om upprättande av ett högre allmänt läroverk

även i Lycksele. Utskottet, som i det följande återkommer till motionen

II: 522, har efter ingående överväganden ansett sig böra biträda departementschefens

ståndpunkt och kan således icke nu tillstyrka de i de övriga

motionerna gjorda yrkandena.

Enligt utskottets uppfattning skulle det ur flera synpunkter ha varit

önskvärt, att en mer fullständig och långsiktig plan för förstatligandet av nu

verksamma kommunala gymnasier kunnat angivas, men utskottet är fullt

medvetet om det vanskliga häri på grund av bl. a. den otillräckliga lärartillgången

i flera ämnen. Utskottet vill emellertid betona, att de nu till förstatligande

avsedda sex kommunala gymnasierna endast utgöra en första etapp

i omorganisationen. Den fortsatta takten i denna får prövas vid den årliga

behandlingen av anslagsäskandena för de allmänna läroverken och utifrån

då rådande förutsättningar i olika avseenden. Utskottet ansluter sig därvid i

princip till departementschefens uttalande, att varje kommun, som får tillstånd

att anknyta ett kommunalt gymnasium till en statlig realskola på

orten, bör kunna räkna med att gymnasiet, om det på grund av lärjungefrekvensen

kan anses som klart behövligt och icke företer påtagliga brister i

fråga om lokalförhållanden eller dylikt, i sinom tid skall kunna erhålla statlig

karaktär.

Utskottet vill i detta sammanhang även framhålla som önskvärt, att vid

den fortsatta utbyggnaden av den statliga gymnasieorganisationen i skälig

utsträckning beaktas, att möjligheterna till gymnasieutbildning så jämnt

som möjligt fördelas mellan olika delar av landet.

Av vad utskottet sålunda anfört följer, att utskottet icke anser det vare

sig möjligt eller lämpligt att i anledning av de väckta motionerna angiva

någon slags turordning gymnasierna emellan för det fortsatta förstatligandet.

Utskottet vill endast framhålla, att utskottet för sin del kunnat förstå

de skäl, som föranlett skolöverstyrelsen att medtaga Karlskoga i sitt förslag.

Beträffande Solna, vars upptagningsområde innesluter ca 100 000 invånare,

får utskottet framhålla, att därest läroverksorganisationen i Stockholm icke

kan tillgodose även andra behov än stadens egna, behovet av studiemöjligheter

för ungdomen inom förorter, som i administrativt hänseende icke tillhöra

Stockholms stad, t. ex. Solna, bör tillgodoses.

Utskottet har tidigare framhållit, att särskilda skäl syntes föreligga för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Stalsulskotteis nilåtande nr 176.

9

att ett statligt gymnasium borde kunna upprättas i Lycksele utan något

kommunalt mellanstadium. Såsom i motionen 11:522 framhållits, synas

rekryteringsområdet och underlaget i form av högre skolor för ett gymnasium

i Lycksele betryggande, varjämte ett uppenbart behov föreligger av

avlastning av de närmaste högre allmänna läroverken i Skellefteå och Umeå.

Det synes även angeläget ur samhällets synpunkt att genom ett gymnasium

i Västerbottens läns lappmark tillgodogöra sig den begåvningsreserv, som

enligt gjorda undersökningar förefinnes i de norra delarna av landet. De

ekonomiska förutsättningarna för upprätthållande av ett kommunalt gymnasium

i denna del av landet torde knappast föreligga. I anslutning till vad

skolöverstyrelsen och departementschefen anfört om svårigheterna att anskaffa

gymnasielärare vid ett eventuellt gymnasium i Lycksele må här

endast framhållas, att enligt vad utskottet inhämtat lärartillgången vid samrealskolan

därstädes i vart fall för närvarande får anses vara jämförelsevis

god.

Utskottet biträder departementschefens förslag beträffande organisationen

av de sex nya statliga gymnasierna och har icke funnit anledning till erinran

mot de föreslagna villkoren för ombildningen eller mot de gjorda kostnadsberäkningarna.

Skolöverstyrelsen har ifrågasatt, huruvida icke gynnsammare statsbidragsbestämmelser

än de nuvarande borde införas för de kommunala gymnasierna.

Departementschefen har funnit skäl i och för sig tala för en omgestaltning

av ordningen för statsbidragen, men med hänsyn till pågående

utredningar rörande det statliga bidragssystemet i stort har han ansett sig

böra hålla fast vid hittillsvarande praxis. I motionerna 1:431 och 11:577

har yrkats införande av nya bidragsgrunder i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag.

Utskottet får för sin del framhålla, att de nuvarande grunderna för statsunderstöd

till kommunala gymnasier äro alltför schematiska och medge

alltför otillräckliga bidrag till de numera ganska dryga omkostnaderna för

dessa gymnasier. Med hänsyn till att de kommunala gymnasierna under en

relativt lång övergångstid få betraktas som ett ordinärt inslag i vår skolorganisation

finner utskottet knappast skäligt, att kommunerna skola betungas

med så dryga utgifter för en verksamhet, som de åtagit sig icke blott

i eget intresse utan lika mycket till hela samhällets gagn. Det synes således

önskvärt, att kommunerna beredas ett statligt understöd av en sådan storleksordning,

att det innebär en större hjälp för dem än för närvarande är

fallet. Utskottet är icke berett att nu avvika från departementschefens ståndpunkt

men Vill framhålla vikten av att denna fråga ägnas fortsatt uppmärksamhet

och så snart som möjligt erhåller en tillfredsställande lösning.

Av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit följer, att utskottet avstyrker

bifall såväl till motionerna I: 431 och II: 577 som till motionerna I: 434 och

It: 579, såvitt gäller det i sistnämnda motioner framförda alternativa yrkan
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 176.

det, att statsbidrag skulle utgå till det kommunala gymnasiet i Solna redan

från och med budgetåret 1952/53.

Vad departementschefen anfört beträffande ifrågasatt upprättande av

femårig realskola vid högre allmänna läroverket i Lidingö och rörande fortsatta

besparingsåtgärder har icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:430 och 11:578 icke må bifallas;

II. att motionerna 1:434 och 11:579 icke må bifallas;

III. att motionerna 1:396 och 11:531 icke må bifallas;

IV. att motionerna 1:432 och 11:575 icke må bifallas;

V. att motionerna 1:389 och 11:520 icke må bifallas;

VI. att motionerna 1:431 och II :577 icke må bifallas;

VII. att riksdagen må besluta, att samrealskolorna i

Arvika, Karlshamn, Katrineholm, Kiruna, Söderhamn och

Åmål från och med budgetåret 1952/53 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Maj:t bestämmer, skola ombildas till högre

allmänna läroverk med treårigt latin- och realgymnasium,

skolande ombildningen tillgå sålunda, att första ringen vid

ombildningen omedelbart upprättas och sedan ytterligare en

ring per år av vardera gymnasielinjen, till dess gymnasiet är

i sin helhet färdigbildat på båda linjerna; allt under villkor

att vederbörande kommuner åtaga sig att tillhandahålla för

respektive högre allmänna läroverk erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad

åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostad

åt erforderlig vaktmästarpersonal;

VIII. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva

tillkänna vad utskottet ovan i anledning av motionen II: 522

anfört.

2:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (s. 20—

37) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de allmänna läroverken, vilka föranledas

av vad departementschefen förordat, dels bemyndiga Kungl. Maj:t eller,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, skolöverstyrelsen att — utan hinder av

fastställd personalförteckning — tills vidare under budgetåret 1952/53, då

för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärartjänst vid allmänt läroverk

skall tillsättas, besluta, huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjänst

eller ämneslärarinnetjänst, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Allmänna läroverken:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176.

11

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 79 000 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ohlon m. fl. (1:433) och den andra inom andra kammaren av fru

Sandström m. fl. (II: 581), i vilka hemställts, att riksdagen ville i överensstämmelse

med skolöverstyrelsens förslag besluta om inrättandet fr. o. m.

budgetåret 1952/53 av 6 ordinarie lektorstjänster och 175 ordinarie adjunktst

jänster vid de allmänna läroverken utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit,

att vid de allmänna läroverken måtte fr. o. m. budgetåret 1952/53

nyinrättas 2 e. o. vaktmästartjänster i Ce 10 (Landskrona och Västerås) och

4 dylika tjänster i Ce 9 (Halmstad, Hässleholm, Nyköping och Östersund),

samt att en med halvtidstjänstgöring förenad vaktmästartjänst i Ce 9 vid

högre allmänna läroverket för flickor i Hälsingborg måtte fr. o. m. budgetåret

1952/53 ersättas med en heltidstjänst i samma lönegrad;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sunne m. fl. (I: 429) och den andra inom andra kammaren av fröken

Höjer m. fl. (II: 580), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att 5

nya skolskötersketjänster inrättas enligt skolöverstyrelsens förslag; samt

att härför erforderlig höjning av anslaget sker;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Arrhén (I: 139) och den andra inom andra kammaren av fru Hellström

och herr Braconier (II: 176), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta uttala att förslag bör föreläggas nästa års riksdag, syftande till ett

successivt uppförande av kanslitjänster på läroverkens lönestat.

Beträffande den närmare motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena

hänvisas till motionerna I: 433, II: 580 och II: 176.

Kungl. Maj:ts förslag innefattar i huvudsak följande:

1) uppflyttning av rektorstjänsterna vid de sex nya högre allmänna läroverken

från Cb 9 till Cb 11 samt av 16 övningslärartjänster vid ifrågavarande

läroverk från Ca 21 till Ca 23,

2) inrättande av följande antal nya tjänster, nämligen 13 lektorstjänster,

24 adjunktstjänster, 37 övningslärartjänster, två vaktmästartjänster samt en

värmeskötartj änst,

3) höjning av vissa arvoden,

4) ökad medelsanvisning till undervisningen i övningsämnen, bl. a. till

ytterligare veckotimmar i instrumentalmusik,

5) anvisande av 5 000 kronor till frivillig undervisning i maskinskrivning,

6) ökning av den icke-ordinarie lärarpersonalen med 116 ämneslärare

eller motsvarande timlärare.

Följande av skolöverstyrelsen väckta förslag har departementschefen icke

ansett sig höra biträda:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 176.

a) inrättande av 6 lektors- och 175 adjunktstjänster för förbättring av

proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare samt förbättring av

lektorsrepresentationen,

b) inrättande av 7 extra ordinarie vaktmästartjänster,

c) inrättande av 5 nya ordinarie skolskötersketjänster,

d) organisation av arbetet på rektorsexpeditionerna i enlighet med det

särskilda sakkunnigbetänkandet i ämnet.

Beträffande förslaget under a) har departementschefen anfört följande.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att ytterligare 6 lektor stjänster och 175

adjunktstjänster skola inrättas till förbättrande av lektorsrepresentationen

vid vissa läroverk eller åvägabringande av en gynnsammare proportion

mellan ordinarie och icke-ordinarie ämneslärare. Denna fråga står emellertid

i nära sammanhang med den planerade tjänsteförteckningsrevisionen för

de allmänna läroverken. 1950 års lärarutredning har verkställt utredning

dels angående förbättring av proportionen mellan ordinarie och icke-ordinarie

ämneslärare, dels angående inrättande av en ny grupp ämneslärartjänster

vid de allmänna läroverken, förslagsvis benämnda försteadjunktstjänster.

Förhandlingar ha därefter förts i frågan mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté

och vederbörande personalorganisationer men hittills

icke lett till resultat. Vid sådant förhållande synes frågan i sin helhet böra

vila för att, när omständigheterna göra det möjligt, upptagas i ett större

sammanhang.

Utskottet får i anledning av motionerna 1:433 och 11:581, såvitt desamma

avser inrättandet av ytterligare lärartjänster, framhålla, att departementschefen

icke synes ha ställt sig avvisande till skolöverstyrelsens förslag i

denna del utan endast ansett hela frågan böra vila i avvaktan på de pågående

förhandlingarna mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté och

vederbörande personalorganisationer. Utskottet utgår därför ifrån, att de

av skolöverstyrelsen framlagda förslagen komma att av Kungl. Maj :t upptagas

till prövning, så snart omständigheterna så medgiva. Med hänsyn härtill

avstyrker utskottet bifall till förenämnda motioner i nu ifrågavarande

del.

I samma motioner har vidare hemställts om inrättande av vissa extra ordinarie

vaktmästartjänster i enlighet med ett av skolöverstyrelsen framlagt, av

departementschefen icke tillstyrkt förslag. Utskottet anser sig för sin del

icke nu böra biträda detta förslag, men då det enligt utskottets mening synes

kunna ifrågasättas, om icke vaktmästarpersonalen vid vissa läroverk är otillräcklig,

förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t låter verkställa en översyn

av vaktmästarorganisationen vid de allmänna läroverken och för riksdagen

framlägger de förslag, som härav kunna föranledas.

Departementschefen föreslår, att en musiklärartjänst i Ca 21, som enligt

skolöverstyrelsens beslut skall från och med den 1 juli 1952 överflyttas

till det nya högre allmänna läroverket i Kiruna, uppflyttas till Ca 23. Utskottet

har intet att erinra häremot. Enligt vad utskottet under hand

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176.

13

inhämtat har vidare skolöverstyrelsen beslutat att från och med nämnda

dag till samma läroverk överflytta även en teckningslärartjänst i Ca 21,

vilken ävenledes i enlighet med gällande bestämmelser torde böra uppflyttas

till Ca 23. Någon uppräkning av anslaget med anledning härav torde

icke erfordras.

Även om vissa skäl kunna tala för att i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag och yrkandet i motionerna 1:429 och 11:580 fem nya tjänster för

heltidstjänstgörande skolsköterskor upprättas vid läroverken, är utskottet

dock icke berett att tillmötesgå detta önskemål. Utskottet förutsätter emellertid,

att frågan ägnas fortsatt uppmärksamhet från Kungl. Maj :ts sida.

I motionerna 1:139 och 11:176 har yrkats, att förslag borde föreläggas

nästa års riksdag, syftande till ett successivt uppförande av kansliljänster

på läroverkens lönestat. Yrkandet synes ansluta sig till det sakkunnigbetänkande,

som tidigare avgivits beträffande organisationen av arbetet å rektorsexpeditionerna

och som ännu icke föranlett något förslag till riksdagen.

Emellertid får utskottet erinra om att utskottet under punkten 169 i sitt

utlåtande nr 8 till innevarande års riksdag förklarat sig icke vilja motsätta

sig att ur läroverkens ljus- och vedkassor skulle, i enlighet med ett av Kungl.

Maj:t framlagt förslag, få intill ett belopp av 580 000 kronor bestridas kostnader

ej endast för renskrivning och enklare kontorsgöromål utan för

expeditionsgöromål överhuvudtaget å rektorsexpeditionerna. Utskottet, som

förutsätter att nya direktiv komma att utfärdas angående rektorernas rätt

att på angivet sätt disponera medel ur ifrågavarande anslag, anser sig med

hänsyn till den lättnad i expeditionsarbetet, som denna anordning innebär,

och till att förutnämnda betänkande alltjämt är beroende av Kungl.

Maj:ts prövning icke böra tillstyrka det i motionerna gjorda yrkandet.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit eller anfört i fråga om beräkningen

av förevarande anslag har icke givit utskottet anledning till erinran

eller särskilt uttalande. Utskottet tillstyrker följaktligen, att anslaget i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med

79 000 000 kronor, vilket innebär en anslagsökning med 14 286 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna 1:433 och 11:581 samt

1:429 och 11:580,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

vilka föranledas av vad utskottet förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

skolöverstyrelsen att — utan hinder av fastställd

personalförteckning — tills vidare under budgetåret

1952/53, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämnes
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 176.

lärartjänst vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjänst

eller ämneslärarinnetjänst;

c) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................................................ 43 700 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt kvinnliga sakkunniga

................................................ 500

b) Arvoden åt tillsynslärare ............ 17 000

c) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis .................................... 530 000

d) Arvoden åt bibliotekarier ............ 147 000

e) Arvoden åt sekreterare m. in.,

förslagsvis .................................... 284 000

f) Särskilda arvoden vid läroverk

med lärarkurs, förslagsvis ........ 288 500

g) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola .................................... 7 800

h) Arvode åt biträdande föreståndarinna

........................................ 1 200

i) Personlig lönefyllnad åt vissa

rektorer ........................................ 500 1 276 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................................................... 16 000 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................................ 19 023 500

Summa kronor 80 000 000

Särskilda uppbördsmedcl:

1. Bidrag från Stockholms stad ............ 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyror .................................................... 274 000

3. Avkastning av donationer från kronan

m. m............................................. 37 600

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176.

15

4. Av vaktmästare erlagda hyror samt

ersättning för bränsle och lyse ........ 120 000

5. Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning ................................................ 553 400 1 000 000

Nettoutgift kronor 79 000 000

d) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 79 000 000 kronor;

II. att motionerna 1:139 och 11:176 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

3:o) Arvoden åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (s. 38 och 39), vilket innebär en anslagshöjning med

150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt deltagare i praktiska lärarkurser

m. m. för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 940 000 kronor.

4:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m.

Kungl. j:t bär (s. 39 och 40) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 780 000 kronor, innebärande en

ökning med 185 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Rglander väckt motion (11:521), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att till kommunala flickskolan i Västerås skall för

budgetåret 1952/53 utgå understöd för den där inrättade realskollinjen

med 20 000 kronor samt att till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa

kommunala gymnasier m. m. för budgetåret 1952/53 anvisas ett anslag av

800 000 kronor.

Anslaget är nu uppfört med 595 000 kronor. Huvuddelen av det nuvarande

anslaget eller 555 000 kronor är avsedd för den grupp av läroanstalter,

som rubriken anger, och har fördelats enligt grunder, för vilka

tidigare redogjorts. Återstoden av anslaget avser statsbidrag för realskollinjen

vid kommunala flickskolan i Karlstad med 20 000 kronor samt för

realskolelinjerna vid kommunala flickskolorna i Linköping och Uppsala

med i vartdera fallet 10 000 kronor.

Ansökningar föreligga nu om höjt anslag för de till flickskolorna i Uppsala

och Linköping anslutna realskollinjerna. Vidare anhåller styrelsen för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr il6.

kommunala flickskolan i Västerås, att jämväl den därstädes drivna realskollinjen

skall komma i åtnjutande av statsanslag.

Departementschefen föreslår höjning av understöden till flickskolorna i

Linköping och Uppsala. Däremot kan han för närvarande icke tillstyrka

bidrag till realskollinjen i Västerås.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag uppföres med 780 000 kronor och har alltså icke ansett sig böra

biträda det i motionen 11:521 framställda yrkandet. Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt avslag å motionen 11:521, till Kommunala läroverk:

Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag

av 780 000 kronor.

5:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(s. 41—50), vilket innebär en anslagshöjning med 1 882 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,

vilka föranledas av vad departementschefen före• .åt;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................................................ 4 200 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. in.,

förslagsvis ........................................ 84 800

b) Arvoden åt seminariebiblioteka
rier

.................................................... 39 600

c) Arvoden åt sekreterare m. m......... 24 700

d) Särskilda arvoden vid seminarier

med lärarkurs, förslagsvis ............ 54 000

e) Tilläggsarvoden åt lärare vid kur
ser

för utbildande av kyrkomusiker,

förslagsvis ................................ 37 800

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176. 17

f) Arvoden vid kurser för utbildande

av hjälpklasslärare ........................ 15 100 256 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ........................................ 4 605 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 2 339 000

Summa kronor 11 400 000

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 11 400 000 kronor.

6:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (s. 51—57) föreslagit

riksdagen att godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för småskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53, samt att till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 280 000 kronor, innebärande en

anslagshöjning med 452 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Sjöström-Bengtsson

m. fl. (1:428) och den andra inom andra kammaren av fru Renström-lngenäs

m. fl. (11:576), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att från

och med höstterminen 1952 vid småskoleseminariet i Stockholm på försök

inrättas en lekskoleavdelning och att vid denna avdelning anställes en

halvtidstjänstgörande lärarinna.

Beträffande den närmare motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen

1:428.

Motionärernas yrkande sammanfaller med ett av skolöverstyrelsen framfört

förslag om anvisande av 3 500 luonor till arvode åt en förskollärarinna

vid småskoleseminariet i Stockholm, vilket förslag emellertid icke tillstyrkts

av departementschefen.

Utskottet har funnit, att inrättandet av den av skolöverstyrelsen och motionärerna

föreslagna förskoleavdelningen vid seminariet i Stockholm skulle

kunna bli av betydelse för lärarutbildningen. Med hänsyn till att förskoleundervisningen

i vårt land i motsats till flera andra länder ännu befinner

sig på ett mycket förberedande stadium vore det enligt utskottets mening

värdefullt, om ifrågavarande avdelning kunde komma till stånd som en

försöksanordning. Utskottet har därför ansett sig böra tillstyrka bifall till

motionerna 1:428 och 11:576.

Kostnaderna för anordningen ha i motionerna beräknats till 6 150 kronor,

varav 4 150 kronor avse arvode åt lärarinnan och 2 000 kronor anskaffande

2 Bihang till riksdagens protokoll 1652. 6 samt. Nr 176.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 176.

av materiel m. m. Lärarinnearvodet, som av skolöverstyrelsen beräknats

till 3 500 kronor, torde med hänsyn till inträdd lönestegring nu böra beräknas

till 4 150 kronor. Till följd härav och då utskottet i övrigt icke funnit

anledning till erinran eller särskilt uttalande under denna punkt, torde

anslaget böra uppräknas med ett avrundat belopp av 4 200 kronor och uppföras

med 3 284 200 kronor. Kostnaderna för materiel m. m. torde få bestridas

med anlitande av för dylika ändamål vid småskoleseminarierna anvisade

anslagsmedel.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:428 och 11:576,

a) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................................................ 1 493 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.

förslagsvis ........................................ 27 800

b) Arvoden åt seminariebibliotekarier 14 400

c) Arvoden åt sekreterare m. m......... 8 800

d) Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel

........................................ 2 700

e) Arvode åt ett biträde för matlagningen

vid seminariet i Lycksele 4 000 57 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................................ 1 034 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 699 300

Summa kronor 3 284 200

b) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 3 284 200 kronor.

7:o) Statsbidrag till en svensk skola i Bishoftu i Etiopien. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (s. 58 och 59) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att från förslagsanslaget till

Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor

må från och med budgetåret 1952/53 tills vidare utgå

bidrag till en svensk skola i Bishoftu i Etiopien.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 176.

19

8:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (s. 60—67), vilket innebär en anslagshöjning med 890 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53 vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,

vilka föranledas av vad departementschefen förordat;
b)

godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

U tgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................................................................ 2 055 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t:

a) Arvoden åt skolläkare m. in., förslagsvis

................................................ 30 400

b) Arvoden åt bibliotekarier ................ 8 800

c) Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden

åt rektorer............................ 44 300

d) Arvode åt biträdande rektor............ 1 500 85 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................................ 1 900 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 935 000

Summa kronor 4 975 000

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersätlningar m. m......................... 85 000

Nettoutgift kronor 4 890 000

c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1952/53 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 4 890 000 kronor.

Stockholm den 20 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 176.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Näsgård, Ohlon, Leander, Gillström, Eric Ericson, Pålsson, Näsström,

Bergh, fru Lindström, herrar Edvin Thun, Söderquist och Arrhén;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Wallentheim, Lindholm,

Staxäng, Bergstrand, Åkerström, Hoppe, Petterson i Degerfors, fröken Elmén,

herrar Onsjö, Nihlfors och fröken Nygren.

Reservationer.

1) vid punkten 1:o) (utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen

in. m.) av herrar Andersson i Malmö och Nihlfors.

2) vid punkten 6:o) (Småskoleseminarierna: Avlöningar) av herrar Näsgård,

Bergh, Svensson i Grönvik, Staxäng, Petterson i Degerfors och Onsjö,

vilka ansett, att utskottet bort avstyrka motionerna 1:428 och 11:576 och att

till följd därav utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:
»Ehuru

utskottet har funnit, att inrättandet av den av skolöverstyrelsen

och motionärerna föreslagna förskoleavdelningen skulle kunna bli av viss

betydelse för lärarutbildningen, är utskottet likväl med hänsyn till svårigheten

att nu överblicka konsekvenserna av ett bifall till framställningen icke

berett att biträda motionärernas yrkande. Utskottet tillstyrker, att anslaget

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 3 280 000 kronor, och

hemställes förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1: 428 och II: 576,

a) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................................................................ 1 493 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Stalsutskoltets utlåtande nr 176. 21

a) Arvoden åt seminarieläkare m. in.

förslagsvis............................................ 27 800

b) Arvoden åt seminariebibliotekarier 14 400

c) Arvoden åt sekreterare m. m......... 8 800

d) Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel

........................................ 2 700

e) Arvode åt ett biträde för matlagningen

vid seminariet i Lycksele .... 4 000 57 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................................ 1 030 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 699 300

Summa kronor 3 280 000

b) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1952/63 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 3 280 000 kronor.»

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1952

520704

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:335 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1952/53 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i a1 i texten