Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1952/53 till civilförsvaret m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-20 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:182, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1952/53 till civilförsvaret m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 182.

1

Nr 182.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa anslag för budgetåret 1952/53 till civilförsvaret

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna

200—202, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna följande förslagsanslag, nämligen

till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar 3 350 000 kronor,

till Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader 635 000 kronor

och till Utbildnings- och övningsverksamhet 6 000 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 132, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 14 mars

1952, framlagt de förslag i ämnet, vilka framgå av den efterföljande redogörelsen.

l:o) Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (s. 2—32) föreslagit riksdagen att dels godkänna den personalförteckning

för civilförsvarsområdenas administration, som föreslagits av departementschefen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för civilförsvarsområdenas administration, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Civilförsvarsområdenas administration:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 370 000

kronor.

Civilförsvarsbgrån i Stockholm är organ för ledning och administration

av civilförsvaret inom Stockholms civilförsvarsområde. Detta omfattar städerna

Stockholm, Solna, Sundbyberg, Nacka och Lidingö samt Saltsjöbadens

köping.

Genom beslut den 4 november 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens

organisationsnämnd att utföra en organisationsundersökning av administrationen

inom Stockholms civilförsvarsområde. Organisationsnämnden

har i skrivelse den 11 december 1951 redogjort för utredningen och inkommit

med förslag i ämnet. En redogörelse för undersökningen samt

över densamma avgivna yttranden finnes intagen å s. 3—20 i propositionen,

till vilken utskottet får hänvisa.

Organisationsnämndcns undersökning av civilförsvarsbyrån har enligt

llihang till riksdagens protokoll 1952. 0 samt. Nr 182.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 182.

departementschefen visat, att den nuvarande organisationen är behäftad

med uppenbara brister. Dessa brister ha i fråga om vissa arbetsuppgifter

medfört en eftersläpning, som ur beredskapssynpunkt måste väcka bekymmer.

Det anses därför angeläget, att byrån nu omorganiseras på ett

sätt, som snarast kan eliminera dessa olägenheter. Nämndens förslag innebär

enligt departementschefens mening eu i stort sett acceptabel lösning.

Då organisationsnämnden började sin undersökning hade civilförsvarsbyrån

en organisation, som i huvudsak grundade sig på civilförsvarets indelning

i tjänstegrenar. Handläggningen av ärenden angående inskrivning,

personalregistrering, utbildning och mobilisering var uppdelad på ett antal

enheter, vilka var för sig handlade samtliga ifrågavarande arbetsuppgifter

för någon eller några tjänstegrenar. Vid sidan härav funnos en avdelning

för tekniska ärenden (byggnadstekniska ärenden, skyddsrum, teknisk

tjänst, alarmering in. m.) och en avdelning för administrativa ärenden

(inkl. förrådsärenden). Organisationsnämndens förslag innebär, att den

vertikala uppdelningen av de arbetsuppgifter, som icke äro tekniska eller

administrativa, skall ersättas med en horisontell organisation, enligt vilken

inskrivning och utbildning samt planläggning av utbildning och mobilisering

m. m. sammanföras till för dessa uppgifter gemensamma organ. Genom

en redan införd mekanisering har personalregistreringen för samtliga

tjänstegrenar koncentrerats till ett organ. Förslaget innebär vidare, att

förutsättningar skapas för en nödvändig kvalitativ förbättring av stabsarbetet

i fråga om operativ planläggning, utbildningsplanläggning samt

administrativa och ekonomiska frågor, i det att antalet befattningai för

mera kvalificerade arbetsuppgifter ökas.

Departementschefen anser, att civilförsvarsbyrån bör utformas i huvudsak

på det sätt, som nämnden förordat. Beträffande en av detaljerna i

förslaget rörande sektionsindelning, nämligen frågan om förrådets ställning,

ha flera remissinstanser — bland dem civilförsvarschefen och överståthållarämbetet

— haft en annan uppfattning än nämnden. Dessa myndighe

ler anse, att förrådet bör sammanslås med förvaltningssektionen och

att i samband därmed den av nämnden föreslagna förvaltningsjuristen i

stället skulle placeras såsom chef för den sålunda sammanslagna sektionen.

Departementschefen ansluter sig till denna av remissmyndigheterna förordade

lösning.

Departementschefen har för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att instruktionsledes

utfärda bestämmelser om på vilket sätt samordningen i vissa

avseenden mellan överståthållarämbetet och byrån bör ordnas. Det förutsättes

därjämte ankomma pa överstathållarämbetet att till undvikande av

dubbelarbete i lämplig omfattning delegera beslutanderätten i vissa ärenden

på civilförsvarschefen och att i övrigt vidtaga de förenklingar i arbetsfördelningen,

som äro möjliga.

En fråga av betydelse för personaltilldelningen är, huruvida civilförsvars
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 182.

3

byrån skall övertaga vissa utbildningsuppgifter som nu handhas av enskilda

föreningar. Den obligatoriska civilförsvarsutbildningen av bloekoch

hemskyddsledare samt 18-åriga kvinnor fullgöres f. n. av Stockholmsområdets

civilförsvarsförbund och luftskyddsföreningarna i staden. Även

om vissa principiella skäl kunna åberopas för att den obligatoriska utbildningen

bör bedrivas av civilförsvarsmyndigheterna och att frivilligrörelsen

bör ägna sig åt den frivilliga utbildningen, är departementschefen icke beredd

att nu förorda en ändring i de rådande förhållandena i Stockholms

civilförsvarsområde. Man bör nu med de frivilliga organisationernas medverkan

försöka att avverka den betydande eftersläpning, som fortfarande

vidlåder utbildningen, och avvakta närmare erfarenheter av byråns möjligheter

att efter omorganisationen genomföra ett acceptabelt utbildningsprogram.

Sedan sådana erfarenheter vunnits samt större klarhet skapats

beträffande i vilken utsträckning frivilligrörelsen skall engageras i en

snabbutbildning av hemskyddspersonalen vid beredskapstillstånd eller krig,

föreslås frågan efter anmälan av civilförsvarsstyrelsen få tagas upp till

omprövning. Tills vidare förutsättes alltså civilförsvarschefen —- givetvis

med bibehållet ansvar för utbildningen — fortfarande kunna anlita civilförsvarsförbundets

och luftskyddsföreningarnas bistånd med anordnandet

av den obligatoriska utbildningen för block- och hemskyddsledare samt

18-åriga kvinnor.

I samband med undersökningen av den byggnadstekniska sektionens

arbetsuppgifter har organisationsnämnden övervägt, om icke slutbesiktningen

av nybyggda enskilda skyddsrum borde utföras genom de kommunala

byggnadsnämndernas försorg samtidigt som dessa utföra övrig besiktning

av vederbörande fastighet. Enligt 33 § civilförsvarslagen åvilar det

byggnadsnämnd att i samband med prövning av ansökan om byggnadslov

tillse, att byggnadsföretaget överensstämmer med bestämmelserna i civilförsvarslagens

fjärde kapitel och med stöd därav meddelade föreskrifter.

Kontroll av själva skyddsrumsbyggandet åvilar likaledes nämnden enligt

de allmänna bestämmelserna i 87 och 140 §§ byggnadsstadgan. Jämlikt

11 § civilförsvarskungörelsen åligger det civilförsvarschefen bl. a. att tillse,

att statliga myndigheter, kommuner och enskilda fullgöra sina skyldigheter

i avseende på civilförsvaret, ävensom att vid vägran eller underlåtenhet

att efterkomma anmaning härom anmäla förhållandet till länsstyrelsen

i den mån så erfordras för erhållande av rättelse. I ett den 22 juni 1951

utfärdat cirkulär till samtliga civilförsvarschefer och byggnadsnämnder

liar Kungl. Maj :t erinrat om dessa bestämmelser och framhållit, att en

effektiv kontroll från civilförsvarschefernas sida torde kunna ernås endast

genom att civilförsvarscheferna noggrant följa denna byggnadsverksamhet.

Vad Stockholms civilförsvarsområde beträffar består det av flera

olika kommuner, var och en med sin byggnadsnämnd. Med hänsyn bl. a.

till alt den nuvarande enhetliga bedömningen av skyddsrummen skulle

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 182.

upphöra, om besiktningen överflyttades till kommunerna, har organisationsnämnden

ansett, att besiktning av nya skyddsrum alltjämt bör äga

rum genom civilförsvarsbyråns försorg. Då det ur civilförsvarssynpunkt

är önskvärt med en enhetlig slutinspektion av skyddsrummen anser departementschefen

i likhet med nämnden, att civilförsvarsbyrån bör tilldelas sakkunskap,

som kan fullgöra civilförsvarschefens skyldigheter i dessa avseenden.

I det följande räknas alltså med personal för denna uppgift.

Emellertid framhålles att det byggnadsnämnderna författningsmässigt

åvilande ansvaret för skyddsrumsbestämmelsernas efterlevnad givetvis icke

ändras vid bifall till detta förslag.

Organisationsnämnden har vidare föreslagit, att den periodiska efterbesiktningen

av skyddsrum i fastigheter byggda före 1945 skall upphöra.

Mot detta förslag har civilförsvarschefen anmält betänkligheter och erinrat

om de stora ekonomiska värden, som ligga i de i skyddsrummen installerade

luftreningsaggregaten m. m. För egen del är departementschefen icke f. n.

beredd att förorda, att efterbesiktningen helt och hållet upphör. Sådan

besiktning anses alltså fortfarande tills vidare böra äga rum stickprovsvis

i den utsträckning, som sektionens personal hinner med.

Tjänsten som civilförsvar schef föreslås överförd på löneplan 2 och skola

tillsättas genom förordnande för viss tid. Det förordas att tjänsten placeras

i Cp 13. Chefen för centralsektionen, vilken anses böra vara civilförsvarschefens

ersättare men ej nödvändigtvis chef för utrymnings- och socialtjänsten,

anses i enlighet med nämndens förslag böra placeras i Ce 31.

Tjänstetiteln för chefen för organisationsdetaljen föreslås vara förste byråinspektör

och tjänsten placerad i lönegraden Ce 27. De båda assistenterna

på denna detalj anses böra placeras i Ce 20 och det kvalificerade biträdet

i Ce 11. På detaljen anses vidare i enlighet med förslaget böra finnas ett

biträde i reglerad befordringsgång.

Den befattning, som föreslås nyinrättad på verkskyddsdetaljen för handläggning

av frågor rörande undanförsel och förstöring, anses böra placeras

i 24 lönegraden. Befattningshavaren föreslås erhålla tjänstetiteln byråinspektör

och tills vidare vara anställd såsom extra tjänsteman. På denna

detalj anses vidare — förutom 1 förste byråinspektör Ce 27 såsom detaljchef

— böra finnas 1 kanslibiträde Ce 11 och 1 biträde i reglerad befordringsgång.

Inspektörerna anses icke böra få åtaga sig att mot ersättning

medverka vid uppgörande av verkskyddsplaner eller vid sådan verkskyddsutbildning,

som icke bedrives av civilförsvarsmyndighet.

För personaldetaljen föreslås följande personal, nämligen 1 byråinspektör

Ce 24 såsom detaljchef, 3 assistenter Ce 20, av vilka den ene huvudsakligen

skall handlägga anståndsärenden och de båda andra tjänstgöra

såsom inskrivningsförrättare, 1 kontorist Ce 13 vid plåtregistret samt 4

kanslibiträden; antalet biträden i befordringsgången anses böra begränsas

till 7.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 182. 5

Utbildningsdetaljens personalbehov beräknas till 1 förste byråinspektör

Ce 27, en assistent Ce 20 samt 2 biträden i befordringsgången. Detaljens

chef anses icke böra få åtaga sig instruktörsuppdrag i civilförsvarsutbildningen.

I fråga om byggnadstekniska sektionen har departementschefen ingen

annan erinran mot nämndens förslag än att biträdet på sektionen anses

kunna placeras i den reglerade befordringsgången. Sektionen skulle alltså

bestå av 1 förste byråingenjör Ce 29, 1 förste byråingenjör Ce 27, 2 byråingenjörer

Ce 24 och ett biträde i befordringsgången.

Förrådet och förvaltningssektionen anses böra sammanslås och förvaltningsjuristen

placeras som chef för den sammanslagna sektionen. Löneställningen

för denne befattningshavare föreslås vara Ce 29 och tjänstetiteln

förste byråsekreterare. Sektionschefen anses böra biträdas av 1 assistent

Ce 20. övrig personal vid sektionen föreslås utgöras av 1 kanslibiträde

Ce It vid expeditionen, 1 förrådsbokförare Ce 16 och 1 kanslibiträde

Ce 11 vid bokföringsdetaljen, 1 kanslibiträde Ce 11 och 5 skrivbiträden

vid skrivcentralen, 1 förrådsförvaltare Ce 19 och ett biträde i befordringsgången

vid förrådet samt 1 expeditionsvakt Ce 9 och 1 telefonist

i reglerad befordringsgång.

Centralsektionens chef anses böra deltaga i utformningen av direktiven

för förrådshållningen i frågor, som röra planläggning, mobilisering och

utbildning.

Departementschefen förutsätter, att bestämmelserna i kungörelsen angående

reglerad befordringsgång skola i full utsträckning gälla för all den

skrivbiträdespersonal, som enligt vad förut sagts skall ingå i byråns fasta

organisation.

Det förutsättes ankomma på överståthållarämbetet att i den arbetsordning,

som författningsenligt av länsstyrelse skall fastställas för den lokala

civilförsvarsmyndigheten, fastslå byråns organisation i huvudsaklig överensstämmelse

med vad sålunda förordats.

Vid bifall till förslaget skulle vid byrån finnas 51 heltidsanställda befattningshavare.

Med tillämpning av de beräkningsgrunder, som organisationsnämnden

angivit, skulle förslaget innebära en kostnadsökning i

förhållande till nuvarande organisation med ca 8 000 kronor. Anslagsuppräkningen

för nästa budgetår anses emellertid icke kunna begränsas

till detta belopp. Tillfällig personal erfordras nämligen alltjämt, särskilt

under en övergångsperiod, för avarbetande av nu föreliggande balanser.

Vidare föreslås vissa befattningshavare övergångsvis få kvarstå i tidigare

innehavda högre lönegrader.

Såsom överståthållarämbetet föreslagit anses civilförsvarsdirektörsbefattningen

vid ämbetet böra indragas och ersättas med en assessorstjänst.

Denna fråga tager departementschefen upp i annat sammanhang.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 182.

6

Civilförsvarsorganisationen på Gotland. Fr. o. in. den 1 januari 1952

utgör Gotlands län ett enda civilförsvarsområde. Sedan civilförsvarsdirektörstjänsten

vid länsstyrelsen i Gotlands län blivit vakant, har fråga uppkommit

om indragning av nämnda tjänst och i samband därmed om viss

omorganisation av civilförsvarets administration i botteninstansen.

Förslaget att civilförsvarsdirektörstjänsten i Gotlands län skall indragas

och ersättas med en heltidstjänst som civilförsvarschef för Gotlands civilförsvarsområde

innebär, att arbetsfördelningen mellan länsstyrelsen och

civilförsvarschef en skulle ske efter i stort sett samma linjer, som ovan

förordats beträffande Stockholms civilförsvarsområde. Då en sådan organisationsform

anses vara ändamålsenlig även för Gotlands civilförsvarsområde,

anser sig departementschefen böra tillstyrka förslaget. Till frågan

om indragning av tjänsten som civilförsvarsdirektör återkommer departementschefen

i annat sammanhang. Tjänsten som civilförsvarschef på Gotland

föreslås placerad i Ce 31. Vidare tillstyrkes anställande av ett kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång.

Anslagsberäkningar. Departementschefen anser skäligt, att ersättning

bör utgå för det arbete, som åvilar kretscheferna, och föreslår att denna

bestämmes till 150 kronor för kretschef, som tillika är civilförsvarschef,

och 225 kronor för annan kretschef, allt för år räknat.

Göteborgs civilförsvarsområde föreslås ställt under ledning av en heltidsanställd

civilförsvarschef. Befattningen anses böra placeras i Ce 33. Vad

angår ledningen av civilförsvaret i Malmö, anses det av civilförsvarsstyrelsen

framförda förslaget, att polismästaren förordnas som civilförsvarschef

och att uppgifterna för den ställföreträdande civilförsvarschefen läggas

på förste byråinspektören vid civilförsvarsbyrån, vara den under rådande

förhållanden lämpligaste lösningen. Departementschefen tillstyrker

därför en sådan anordning. Befattningen som förste byråinspektör föreslås

uppflyttad från Ce 27 till Ce 29. Såsom arvode till civilförsvarschefen anses

böra avses ett belopp av 3 000 kronor för år.

Ett stort antal av befattningshavarna inom civilförsvarsområdenas administration

innehar endast extra anställning. Vid bifall till tidigare framförda

förslag skulle av 182 heltidsanställda befattningshavare 55 inneha

extra anställning. Av dessa tillhöra 32 den reglerade befordringsgången.

Det förordas, att fr. o. m. nästa budgetår bestämmelserna i kungörelsen

angående reglerad befordringsgång göras tillämpliga i full utsträckning

beträffande hälften av antalet i den sistnämnda kategorien, d. v. s. 16

biträden.

Från olika håll ha framställningar gjorts om uppflyttning i lönegrad av

tjänster inom civilförsvarsområdenas administration samt om inrättande

av ytterligare heltidstjänster. Den nuvarande personalorganisationen har

gällt i stort sett oförändrad sedan den 1 juli 1949. Dessförinnan svarade

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 182.

7

kommunerna för dessa förvaltningsuppgifter. Några erfarenheter av en

statlig administration på området förelågo icke vid organisationens fastställande.

Enligt departementschefens mening är tiden nu inne för en översyn

av personalorganisationen i civilförsvarets botteninstans. Härvid anses

böra utredas dels i vad mån arvodesavlönade hellidstjänstgörande befattningshavare

böra uppföras på personalplanen och dels den inbördes avvägningen

mellan de olika på personalplanen uppförda assistent- och biträdestjänsternas

lönegradsplacering. Departementschefen har för avsikt

att senare föreslå Kungl. Maj :t att förordna om en sådan utredning. I

avbidan på utredningens resultat kan departementschefen icke tillstyrka

någon annan ändring i fråga om personalorganisationen än att han föreslår,

att assistenttjänsten i Ce 16 i Norrköpings civilförsvarsområde tills

vidare, så länge den nuvarande befattningshavaren O. Hertz innehar tjänsten,

uppflyttas till Ce 19.

Till civilförsvarscheferna i andra civilförsvarsområden än Stockholms,

Göteborgs och Malmö utgå f. n. arvoden, som variera mellan lägst 360 och

högst 1 800 kronor. Det förordas, att dessa arvoden fr. o. m. nästa budgetår

uppräknas med ca 10 procent.

Vid bifall till förslagen skulle anslaget å ena sidan öka med i runda tal

16 000 kronor för kretschefsarvoden, 11 000 kronor för omreglering av

civilförsvarschefssysslan i Göteborg och 25 000 kronor för den 10-procentiga

höjningen av civilförsvar schefernas arvoden samt å andra sidan

minska med ca 5 000 kronor på grund av omändringen i Malmö. Förslaget

till omorganisation av civilförsvarsbyrån i Stockholm medför en kostnadsökning

av ca 50 000 kronor och inrättandet av en heltidstjänst som civilförsvarschef

på Gotland ca 17 000 kronor. Härtill komma automatiska utgiftsstegringar

på grund av löneklassuppflyttningar, höjningen av det rörliga

tillägget från 12 till 32—33 procent in. m. med ca 486 000 kronor. Nettoökningen

på anslaget skulle alltså bli 600 000 kronor. Anslaget föreslås

alltså uppfört med 3 370 000 kronor.

Förslagen föranleda vissa ändringar i personalförteckningen.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels en inom andra kammaren av herr Håstad och fru Ewerlöf väckt

motion (II: 449), vari, såvitt avser förevarande anslag, hemställts, att riksdagen

måtte, utöver vad av Kungl. Maj :t föreslagits, till Civilförsvarsområdenas

administration: Avlöningar bevilja ett anslag av 300 000 kronor,

dels en inom andra kammaren av herr Hagberg i Malmö m. fl. väckt

motion (II: 519), vari hemställts, att riksdagen ville besluta sådan ändring

i propositionen nr 132, att förste byråinspektörsbefattningen vid civilförsvarsbyrån

i Malmö omändras till byrådirektörsbefattning tillika ställföreträdande

civilförsvarschef med placering i lönegrad Ce 31,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 182.

dels ock en inom andra kammaren av fru Ewerlöf m. fl. väckt motion

(11:564), vari hemställts, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition

nr 132 i vad den gäller ny organisation för civilförsvarsbvrån i

Stockholm i nämnda ärende måtte besluta i enlighet med av statens organisationsnämnd

framlagt förslag.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag angående omorganisationen av civilförsvarsbyrån

i Stockholm synes utskottet såvitt angår befattningarnas antal

och lönegradsplacering riktigt avvägt mellan de något mera vittgående krav,

som rests av organisationsnämnden samt civilförsvarsmyndigheterna, å

ena sidan, och det något snävare program, som framlagts i vissa remissyttranden,

å den andra. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet Kungl.

Maj:ts förslag. Av detta ställningstagande följer att utskottet avstyrker

motionen II: 564.

Organisationsnämnden har övervägt, om icke slutbesiktning av nybyggda

enskilda skyddsrum borde utföras genom de kommunala byggnadsnämndernas

försorg samtidigt som dessa utföra övrig besiktning av vederbörande

fastighet. Av anförda skäl har nämnden ansett, att besiktning av nya skyddsrum

alltjämt bör äga rum genom civilförsvarsbyråns försorg. Departementschefen

har, med anslutning till organisationsnämndens uppfattning,

räknat med personal vid civilförsvarsbyrån för denna uppgift. Ehuru utskottet

icke vill motsätta sig departementschefens förslag, finner utskottet

det önskvärt att det dubbelarbete, detsamma medför, undanröjes. Utskottet

förordar därför att frågan snarast göres till föremål för utredning, som

lämpligen synes kunna utföras av 1951 års byggnadsutredning.

Vad angår ledningen av civilförsvaret i Malmö finner utskottet departementschefens

förslag vara den under rådande förhållanden lämpligaste lösningen.

Såsom i motionen II: 519 framhålles kunna vissa skäl anföras

för att den föreslagna första byråinspektörsbefattningen beredes högre

tjänste- och löneställning än som föreslagits. Emellertid måste här liksom

på andra områden iakttagas återhållsamhet med statsutgifterna. Med

hänsyn härtill och då det icke är möjligt för utskottet att överblicka de

konsekvenser, ett bifall till yrkandet i ifrågavarande motion skulle kunna

få, kan utskottet icke tillstyrka detsamma.

Anslagsberäkningarna ha icke givit utskottet anledning till erinran. Med

anledning av yrkandet i motionen II: 449, att förevarande anslag skall uppräknas

med 300 000 kronor utöver vad i statsverkspropositionen föreslagits,

får utskottet erinra att önskemålet tillgodosetts så till vida, att det i

statsverkspropositionen beräknade beloppet i propositionen nr 132 uppräknats

med 20 000 kronor. I vidare mån är utskottet icke berett tillstyrka

motionen i vad den avser förevarande anslag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 182.

9

Då utskottet icke i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts

förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet

anfört rörande slutbesiktning av nybyggda enskilda

skyddsrum;

II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionen II: 449, i vad den avser förevarande anslag,

samt motionerna II: 519 och II: 564

a) godkänna följande personalförteckning för civilförsvarsområdenas

administration:

Personalförteckning.

Tjänsteman å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 civilförsvarschef ............................ Cp 13

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.

1 civilförsvarschef ....................

Ce 33

1 civilförsvarschef ....................

Ce 31

1 byrådirektör ........................

Ce 31

1 förste byråingenjör ..................

........ Ce 29

2 förste byråinspektörer

........ Ce 29

1 förste byråsekreterare

Ce 29

1 förste byråingenjör ..................

Ce 27

3 förste byråinspektörer ................

........ Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för

civilförsvarsom-

rådenas administration, att tillämpas tills

budgetåret 1952/53:

vidare fr. o. m.

Avlöningsstat.

1. Arvoden till civilförsvarschef er m. m.,

. för-

slagsvis .........................

325 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal

2 650 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis

395 000

Summa förslagsanslag kronor 3 370 000;

c) till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 3 370 000 kronor.

2:o) Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader. Kungl. Maj:t

har (s. 32—-35) föreslagit riksdagen att till Civilförsvarsområdenas administration:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 620 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 182.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 410 000 kronor.

Till reseersättningar upptages ett belopp av 110 000 kronor, vilket innebär

en höjning med 60 000 kronor. I fråga om anslagsposten till expenser

beräknas att ytterligare 50 000 kronor erfordras till följd av belastningen

och inträffade prisökningar. Departementschefen förordar inköp av tre

adresseringsmaskinanläggningar för tillhopa 75 000 kronor. För anskaffning

av stålskåp till vissa civilförsvarsområden för förvaring av hemliga

handlingar föreslås anvisade 25 000 kronor. Anslaget i dess helhet skulle

alltså uppräknas till 620 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Civilförsvarsområdenas administration:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 620 000 kronor.

3:o) Utbildnings- och övningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (s. 35—41)

föreslagit riksdagen att till Utbildnings- och övningsverksamhet för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 235 000 kronor.

Statens civilförsvarsskola. I sin anslagsskrivelse den 30 augusti 1950

framförde civilförsvarsstyrelsen första gången förslag om en omorganisation

av statens civilförsvarsskola. I den dåvarande skolan, som var förlagd

till styrelsens ämbetslokaler i Stockholm, kunde endast teoretisk undervisning

äga rum.

Sedermera föreslog styrelsen i skrivelse den 21 september 1950, att, intill

dess en permanent organisation kunde genomföras, en provisorisk anordning

skulle prövas redan under budgetåret 1950/51. Skolan borde givas

internatskaraktär och förläggas till plats, där möjligheter funnes till även

praktiska övningar; kursverksamheten borde bedrivas kontinuerligt och utbildningskapaciteten

väsentligt utökas. Med anledning härav uttalade dåvarande

departementschefen till det vid propositionen 248/1950 fogade statsrådsprotokollet,

att han tillstyrkte en dylik omläggning av undervisningen

från vårterminens början 1951. Även riksdagen ansåg, att skolan borde omorganiseras

och givas internatskaraktär. Sedan erforderliga medel ställts

till förfogande, startade civilförsvarsstyrelsen kursverksamhet av internatskaraktär

dels i Österskär och dels i Gimo. Dessutom har under någon tid

kursverksamhet bedrivits även i Sigtuna.

I skrivelse den 16 oktober 1950 framlade civilförsvarsstyrelsen beräkningar

över medelsbehovet för civilförsvarsskolan enligt det alternativ, som

innebar, att den permanenta skolan skulle förläggas till Örebro. Vidare

beräknade civilförsvarsstyrelsen i skrivelse den 22 januari 1951 medelsbehovet

för skolan vid förläggning till T 2 N i Nora.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 182.

11

Till det vid propositionen 154/1951 fogade statsrådsprotokollet uttalade

föredragande departementschefen, att han icke var beredd att giva sitt förord

för något av de av civilförsvarsstyrelsen föreslagna alternativen. Innan

förslag i ärendet framlades för riksdagen, borde ytterligare undersökningar

göras, därvid även andra alternativ än de av civilförsvarsstyrelsen föreslagna

torde få prövas. Utbildningen borde därför tills vidare bedrivas efter

i stort sett samma provisoriska linjer som tidigare. Sedermera uppdrog

Kungl. Maj:t åt civilförsvarsstyrelsen att ytterligare utreda frågan.

Civilförsvarsstyrelsen har i skrivelse den 11 januari 1952 redogjort för

sin utredning i ämnet. Styrelsen har undersökt flera olika alternativ för

skolans förläggning. Av dessa alternativ ha — förutom den tidigare omnämnda

förläggningen i Nora — endast Sturehov, en herrgårdsanläggning

i Botkyrka kommun, Stockholms län, ansetts som en tänkbar förläggningsplats

för skolan.

Enligt departementschefens mening kan icke något av de föreliggande

förslagen läggas till grund för en proposition till riksdagen. Vad Noraetablissemanget

beträffar, har departementschefen vid sitt besök där kommit

till den uppfattningen, att en förläggning dit icke är helt lämplig.

Sturehov-projektet har visserligen obestridliga fördelar, men med hänsyn

till den kritik, som ur kulturhistoriska synpunkter riktats mot detta alternativ,

anses det icke böra läggas till grund för ett förslag till riksdagen.

Båda de nämnda alternativen anses därjämte ur driftekonomiska synpunkter

ställa sig relativt ofördelaktiga. Det tidigare framförda förslaget

om förläggning av skolan till en bergrumsanläggning vid Örebro är numera

ej aktuellt. Arbetena med bergrummet lära nämligen ha fortskridit så långt,

att möjlighet icke längre föreligger att vidtaga anordningar för att använda

anläggningen som civilförsvarsskola.

Departementschefen anser sig alltså icke kunna förorda en lösning enligt

något av de tre föreliggande alternativen. Då departementschefen emellertid

i likhet med sin företrädare anser, att civilförsvaret behöver en

permanent anläggning för detta ändamål, föreslås en ny utredning komma

till stånd med uppgift att framlägga ytterligare alternativa förslag. Därvid

anses även möjligheterna att för skolan fredsanvända någon annan

bergrumsanläggning än den tidigare föreslagna höra undersökas. Vidare

anses höra utredas, hur en särskilt för ändamålet uppförd anläggning ställer

sig i ekonomiskt avseende. Möjligheterna att förvärva någon för ändamålet

lämplig byggnad anses emellertid icke böra lämnas ur sikte. Med

hänsyn till att kursdeltagarna komma att vistas på skolan under en förhållandevis

kort tid, anses anspråken i fråga om förläggningsutrymmen

och inredning kunna anpassas till en enklare standard än enligt nu föreliggande

förslag.

I avbidan på resultatet av eu sådan utredning föreslås skolverksamheten

bedrivas efter samma linjer som hittills.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 182.

Kostnaderna för en sådan provisorisk anordning ha för innevarande

budgetår uppskattats till 585 000 kronor. För nästa budgetår beräknas

oförändrat belopp.

Obligatorisk skolundervisning i olgcksfallsvård och brandskydd. I proposition

nr 81 till 1948 års riksdag med förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen

m. in. tillstyrkte föredragande departementschefen ett av

1945 års civilförsvarsutredning framfört förslag, att obligatorisk undervisning

i brandskydd och olycksfallsvård skulle meddelas i skolorna. Denna

utbildning skulle syfta till att efter hand meddela den uppväxande ungdomen

elementär kunskap om eldsläckning och sjukvård, så att någon

grund funnes att bygga på om i ett skärpt läge en forcerad massutbildning

skulle behöva tillgripas. Undervisningen skulle omfatta 10 timmar och förläggas

till folkskolans sista klass eller däremot svarande klass i högre läroanstalter.

Departementschefen föreslog vidare, att det skulle föreligga skyldighet

för folkskollärare och gymnastiklärare att medverka vid denna utbildning.

För detta ändamål borde utbildningen vid seminarier och gymnastiska

centralinstitutet kompletteras. För redan befintlig lärarpersonal

borde frivilliga instruktörskurser anordnas. Vidare uttalades, att, intill

dess lärarpersonalen erhållit erforderlig utbildning, speciella instruktörer

måste i stor utsträckning anlitas vid undervisningen i skolorna. Även sedan

lärarpersonalen utbildats, borde det vara möjligt att utnyttja utanför skolan

stående fackinstruktörer.

Vad departementschefen sålunda föreslog föranledde ingen erinran från

riksdagens sida.

Frågan hur de med undervisningen förenade kostnaderna skulle täckas

berördes icke i propositionen.

Till de föreslagna frivilliga instruktörskurserna ha alltsedan budgetåret

1948/49 medel till statsbidrag årligen anvisats under anslaget till Bidrag

till vissa frivilliga organisationer.

I fråga om de övriga åtgärder, som borde vidtagas i anledning av uttalandena

i nämnda proposition, avgav skolöverstyrelsen i en till ecklesiastikdepartementet

ingiven skrivelse den 3 juni 1949 efter samråd med civilförsvarsstyrelsen

närmare förslag. Överstyrelsen hemställde därjämte om

medel till täckande av kostnaderna, vilka beräknades till 97 100 kronor.

Även i anslagsframställningar för budgetåren 1950/51 och 1951/52 äskades

medel för ändamålet. Medel ha emellertid ej anvisats.

Av redogörelsen framgår, att riksdagen redan tidigare anslutit sig till ett

förslag om att obligatorisk utbildning i olycksfallsvård och brandskydd

skulle anordnas i skolorna. En sådan utbildning medför vissa kostnader

för instruktörsarvoden och förbrukningsmateriel.

Med chefen för ecklesiastikdepartementet har departementschefen överenskommit,

att hithörande medelsäskanden skola tagas upp under elfte

huvudtiteln, och förordar, att för nästa budgetår ett belopp av 75 000 kro
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 182.

13

nor anvisas för ändamålet. Beloppet anses böra upptagas som en särskild

anslagspost under anslaget till Utbildnings- och övningsverksamhet.

Anslagsberäkning. Anslaget till utbildnings- och övningsverksamhet är

i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 2 830 000 kronor.

För nästa budgetår förordar departementschefen oförändrad medelsanvisning

med 50 000 kronor för informations- och upplysningsverksamhet

samt inspelning av film, 5 000 kronor för övningar, anordnade av civilförsvarsstyrelsen,

in. in., 200 000 kronor för lokala övningar, 300 000 kronor

för ersättningar jämlikt avlöningsreglementet för civilförsvarspersonal

samt 20 000 kronor för kostnader för studier och deltagande i utbildningskurser

i utlandet. För central och lokal utbildning inom länen (inkl. utbildning

av bevakningspolis) begäras 4 000 000 kronor, innebärande en

ökning med 2 480 000 kronor. Under anslaget har tidigare beräknats medel

till utbildning av personal vid de statliga myndigheternas verkskydd.

Ifrågavarande kostnader anses i fortsättningen böra bestridas från vederbörande

verks omkostnadsanslag. Härigenom minskas medelsbehovet under

anslaget med 150 000 kronor. För ovan nämnda anslagsposter ökas alltså

medelsbehovet med tillhopa 2 330 000 kronor.

I enlighet med vad ovan anförts upptages för verksamheten vid civilförsvarsskolan

ett oförändrat belopp av 585 000 kronor samt för obligatorisk

skolundervisning i brandskydd och olycksfallsvård en ny anslagspost

om 75 000 kronor.

Anslaget föreslås alltså uppfört med 5 235 000 kronor. Därest riksdagen

icke uttalar erinran däremot, förutsättas från anslaget därjämte få bestridas

kostnaderna för den av departementschefen ovan förordade utredningen

om civilförsvarsskolans förläggning.

Utskottet tillstyrker Ivungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Utbildnings- och övningsverksamhet

för budgetåret 1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 5 235 000 kronor.

4:o) Skyddsanordningar vid Norrköpings vattenverk. I skrivelse den 29

januari 1952 har drätselkammaren i Norrköpings stad hemställt om största

möjliga statsbidrag för anordnande av delar av stadens vattenverk i fullträffsäkert

skick i samband med tillbyggnad av vattenverket. Merkostnaden

för insprängning i berg av anläggningens mest sårbara delar bär beräknats

till 220 000 kronor.

Departementschefen anser, att den anläggning, om vilken här är fråga,

är av den art, att de mest sårbara delarna av verket böra givas fullträffsäkert

skydd, och tillstyrker därför, att Norrköpings stad beviljas statsbidrag

för ändamålet. Bidragets storlek beräknas till 145 000 kronor. Anläggningen

beräknas, såvitt nu kan bedömas, icke hinna bliva färdigställd

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 182.

under budgetåret 1952/53. Med hänsyn till de principer, som tillämpats

beträffande statsbidrag till fullträffsäkra kommunala tekniska verk, anses

därför något belopp icke böra uppföras för ändamålet för nästa budgetår.

Departementschefen utgår ifrån att, därest riksdagen icke nu framställer

erinran däremot, medel för statsbidrag till anläggningen anvisas för det

budgetår, varunder den kan beräknas bliva färdigställd.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att medel för statsbidrag

till skyddsanordningar vid Norrköpings vattenverk anvisas för det

budgetår, varunder anläggningen kan beräknas bliva färdigställd.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet anfört.

Stockholm den 20 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström,

Eric Ericson, Pålsson, Näsström, Sundelin, Bergh, fru Lindström och herr

Edvin Thun; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Bergstrand,

Åkerström, Johansson i Mysinge, Hoppe, Petterson i Degerfors, fröken

Elmén, herrar Persson i Växjö, Gustafsson i Stockholm och Gustafsson i

Skellefteå.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1952/53 till civilförsvaret m. m. a1 i texten