Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1952/53 till civilförsvaret m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1952-05-20 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1952:182, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1952/53 till civilförsvaret m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 182.
1
Nr 182.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa anslag för budgetåret 1952/53 till civilförsvaret
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna
200—202, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna följande förslagsanslag, nämligen
till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar 3 350 000 kronor,
till Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader 635 000 kronor
och till Utbildnings- och övningsverksamhet 6 000 000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 132, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 14 mars
1952, framlagt de förslag i ämnet, vilka framgå av den efterföljande redogörelsen.
l:o) Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har (s. 2—32) föreslagit riksdagen att dels godkänna den personalförteckning
för civilförsvarsområdenas administration, som föreslagits av departementschefen,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för civilförsvarsområdenas administration, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Civilförsvarsområdenas administration:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 370 000
kronor.
Civilförsvarsbgrån i Stockholm är organ för ledning och administration
av civilförsvaret inom Stockholms civilförsvarsområde. Detta omfattar städerna
Stockholm, Solna, Sundbyberg, Nacka och Lidingö samt Saltsjöbadens
köping.
Genom beslut den 4 november 1949 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens
organisationsnämnd att utföra en organisationsundersökning av administrationen
inom Stockholms civilförsvarsområde. Organisationsnämnden
har i skrivelse den 11 december 1951 redogjort för utredningen och inkommit
med förslag i ämnet. En redogörelse för undersökningen samt
över densamma avgivna yttranden finnes intagen å s. 3—20 i propositionen,
till vilken utskottet får hänvisa.
Organisationsnämndcns undersökning av civilförsvarsbyrån har enligt
llihang till riksdagens protokoll 1952. 0 samt. Nr 182.
2
Statsutskottets utlåtande nr 182.
departementschefen visat, att den nuvarande organisationen är behäftad
med uppenbara brister. Dessa brister ha i fråga om vissa arbetsuppgifter
medfört en eftersläpning, som ur beredskapssynpunkt måste väcka bekymmer.
Det anses därför angeläget, att byrån nu omorganiseras på ett
sätt, som snarast kan eliminera dessa olägenheter. Nämndens förslag innebär
enligt departementschefens mening eu i stort sett acceptabel lösning.
Då organisationsnämnden började sin undersökning hade civilförsvarsbyrån
en organisation, som i huvudsak grundade sig på civilförsvarets indelning
i tjänstegrenar. Handläggningen av ärenden angående inskrivning,
personalregistrering, utbildning och mobilisering var uppdelad på ett antal
enheter, vilka var för sig handlade samtliga ifrågavarande arbetsuppgifter
för någon eller några tjänstegrenar. Vid sidan härav funnos en avdelning
för tekniska ärenden (byggnadstekniska ärenden, skyddsrum, teknisk
tjänst, alarmering in. m.) och en avdelning för administrativa ärenden
(inkl. förrådsärenden). Organisationsnämndens förslag innebär, att den
vertikala uppdelningen av de arbetsuppgifter, som icke äro tekniska eller
administrativa, skall ersättas med en horisontell organisation, enligt vilken
inskrivning och utbildning samt planläggning av utbildning och mobilisering
m. m. sammanföras till för dessa uppgifter gemensamma organ. Genom
en redan införd mekanisering har personalregistreringen för samtliga
tjänstegrenar koncentrerats till ett organ. Förslaget innebär vidare, att
förutsättningar skapas för en nödvändig kvalitativ förbättring av stabsarbetet
i fråga om operativ planläggning, utbildningsplanläggning samt
administrativa och ekonomiska frågor, i det att antalet befattningai för
mera kvalificerade arbetsuppgifter ökas.
Departementschefen anser, att civilförsvarsbyrån bör utformas i huvudsak
på det sätt, som nämnden förordat. Beträffande en av detaljerna i
förslaget rörande sektionsindelning, nämligen frågan om förrådets ställning,
ha flera remissinstanser — bland dem civilförsvarschefen och överståthållarämbetet
— haft en annan uppfattning än nämnden. Dessa myndighe
ler anse, att förrådet bör sammanslås med förvaltningssektionen och
att i samband därmed den av nämnden föreslagna förvaltningsjuristen i
stället skulle placeras såsom chef för den sålunda sammanslagna sektionen.
Departementschefen ansluter sig till denna av remissmyndigheterna förordade
lösning.
Departementschefen har för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att instruktionsledes
utfärda bestämmelser om på vilket sätt samordningen i vissa
avseenden mellan överståthållarämbetet och byrån bör ordnas. Det förutsättes
därjämte ankomma pa överstathållarämbetet att till undvikande av
dubbelarbete i lämplig omfattning delegera beslutanderätten i vissa ärenden
på civilförsvarschefen och att i övrigt vidtaga de förenklingar i arbetsfördelningen,
som äro möjliga.
En fråga av betydelse för personaltilldelningen är, huruvida civilförsvars
-
Statsutskottets utlåtande nr 182.
3
byrån skall övertaga vissa utbildningsuppgifter som nu handhas av enskilda
föreningar. Den obligatoriska civilförsvarsutbildningen av bloekoch
hemskyddsledare samt 18-åriga kvinnor fullgöres f. n. av Stockholmsområdets
civilförsvarsförbund och luftskyddsföreningarna i staden. Även
om vissa principiella skäl kunna åberopas för att den obligatoriska utbildningen
bör bedrivas av civilförsvarsmyndigheterna och att frivilligrörelsen
bör ägna sig åt den frivilliga utbildningen, är departementschefen icke beredd
att nu förorda en ändring i de rådande förhållandena i Stockholms
civilförsvarsområde. Man bör nu med de frivilliga organisationernas medverkan
försöka att avverka den betydande eftersläpning, som fortfarande
vidlåder utbildningen, och avvakta närmare erfarenheter av byråns möjligheter
att efter omorganisationen genomföra ett acceptabelt utbildningsprogram.
Sedan sådana erfarenheter vunnits samt större klarhet skapats
beträffande i vilken utsträckning frivilligrörelsen skall engageras i en
snabbutbildning av hemskyddspersonalen vid beredskapstillstånd eller krig,
föreslås frågan efter anmälan av civilförsvarsstyrelsen få tagas upp till
omprövning. Tills vidare förutsättes alltså civilförsvarschefen —- givetvis
med bibehållet ansvar för utbildningen — fortfarande kunna anlita civilförsvarsförbundets
och luftskyddsföreningarnas bistånd med anordnandet
av den obligatoriska utbildningen för block- och hemskyddsledare samt
18-åriga kvinnor.
I samband med undersökningen av den byggnadstekniska sektionens
arbetsuppgifter har organisationsnämnden övervägt, om icke slutbesiktningen
av nybyggda enskilda skyddsrum borde utföras genom de kommunala
byggnadsnämndernas försorg samtidigt som dessa utföra övrig besiktning
av vederbörande fastighet. Enligt 33 § civilförsvarslagen åvilar det
byggnadsnämnd att i samband med prövning av ansökan om byggnadslov
tillse, att byggnadsföretaget överensstämmer med bestämmelserna i civilförsvarslagens
fjärde kapitel och med stöd därav meddelade föreskrifter.
Kontroll av själva skyddsrumsbyggandet åvilar likaledes nämnden enligt
de allmänna bestämmelserna i 87 och 140 §§ byggnadsstadgan. Jämlikt
11 § civilförsvarskungörelsen åligger det civilförsvarschefen bl. a. att tillse,
att statliga myndigheter, kommuner och enskilda fullgöra sina skyldigheter
i avseende på civilförsvaret, ävensom att vid vägran eller underlåtenhet
att efterkomma anmaning härom anmäla förhållandet till länsstyrelsen
i den mån så erfordras för erhållande av rättelse. I ett den 22 juni 1951
utfärdat cirkulär till samtliga civilförsvarschefer och byggnadsnämnder
liar Kungl. Maj :t erinrat om dessa bestämmelser och framhållit, att en
effektiv kontroll från civilförsvarschefernas sida torde kunna ernås endast
genom att civilförsvarscheferna noggrant följa denna byggnadsverksamhet.
Vad Stockholms civilförsvarsområde beträffar består det av flera
olika kommuner, var och en med sin byggnadsnämnd. Med hänsyn bl. a.
till alt den nuvarande enhetliga bedömningen av skyddsrummen skulle
4
Statsutskottets utlåtande nr 182.
upphöra, om besiktningen överflyttades till kommunerna, har organisationsnämnden
ansett, att besiktning av nya skyddsrum alltjämt bör äga
rum genom civilförsvarsbyråns försorg. Då det ur civilförsvarssynpunkt
är önskvärt med en enhetlig slutinspektion av skyddsrummen anser departementschefen
i likhet med nämnden, att civilförsvarsbyrån bör tilldelas sakkunskap,
som kan fullgöra civilförsvarschefens skyldigheter i dessa avseenden.
I det följande räknas alltså med personal för denna uppgift.
Emellertid framhålles att det byggnadsnämnderna författningsmässigt
åvilande ansvaret för skyddsrumsbestämmelsernas efterlevnad givetvis icke
ändras vid bifall till detta förslag.
Organisationsnämnden har vidare föreslagit, att den periodiska efterbesiktningen
av skyddsrum i fastigheter byggda före 1945 skall upphöra.
Mot detta förslag har civilförsvarschefen anmält betänkligheter och erinrat
om de stora ekonomiska värden, som ligga i de i skyddsrummen installerade
luftreningsaggregaten m. m. För egen del är departementschefen icke f. n.
beredd att förorda, att efterbesiktningen helt och hållet upphör. Sådan
besiktning anses alltså fortfarande tills vidare böra äga rum stickprovsvis
i den utsträckning, som sektionens personal hinner med.
Tjänsten som civilförsvar schef föreslås överförd på löneplan 2 och skola
tillsättas genom förordnande för viss tid. Det förordas att tjänsten placeras
i Cp 13. Chefen för centralsektionen, vilken anses böra vara civilförsvarschefens
ersättare men ej nödvändigtvis chef för utrymnings- och socialtjänsten,
anses i enlighet med nämndens förslag böra placeras i Ce 31.
Tjänstetiteln för chefen för organisationsdetaljen föreslås vara förste byråinspektör
och tjänsten placerad i lönegraden Ce 27. De båda assistenterna
på denna detalj anses böra placeras i Ce 20 och det kvalificerade biträdet
i Ce 11. På detaljen anses vidare i enlighet med förslaget böra finnas ett
biträde i reglerad befordringsgång.
Den befattning, som föreslås nyinrättad på verkskyddsdetaljen för handläggning
av frågor rörande undanförsel och förstöring, anses böra placeras
i 24 lönegraden. Befattningshavaren föreslås erhålla tjänstetiteln byråinspektör
och tills vidare vara anställd såsom extra tjänsteman. På denna
detalj anses vidare — förutom 1 förste byråinspektör Ce 27 såsom detaljchef
— böra finnas 1 kanslibiträde Ce 11 och 1 biträde i reglerad befordringsgång.
Inspektörerna anses icke böra få åtaga sig att mot ersättning
medverka vid uppgörande av verkskyddsplaner eller vid sådan verkskyddsutbildning,
som icke bedrives av civilförsvarsmyndighet.
För personaldetaljen föreslås följande personal, nämligen 1 byråinspektör
Ce 24 såsom detaljchef, 3 assistenter Ce 20, av vilka den ene huvudsakligen
skall handlägga anståndsärenden och de båda andra tjänstgöra
såsom inskrivningsförrättare, 1 kontorist Ce 13 vid plåtregistret samt 4
kanslibiträden; antalet biträden i befordringsgången anses böra begränsas
till 7.
Statsutskottets utlåtande nr 182. 5
Utbildningsdetaljens personalbehov beräknas till 1 förste byråinspektör
Ce 27, en assistent Ce 20 samt 2 biträden i befordringsgången. Detaljens
chef anses icke böra få åtaga sig instruktörsuppdrag i civilförsvarsutbildningen.
I fråga om byggnadstekniska sektionen har departementschefen ingen
annan erinran mot nämndens förslag än att biträdet på sektionen anses
kunna placeras i den reglerade befordringsgången. Sektionen skulle alltså
bestå av 1 förste byråingenjör Ce 29, 1 förste byråingenjör Ce 27, 2 byråingenjörer
Ce 24 och ett biträde i befordringsgången.
Förrådet och förvaltningssektionen anses böra sammanslås och förvaltningsjuristen
placeras som chef för den sammanslagna sektionen. Löneställningen
för denne befattningshavare föreslås vara Ce 29 och tjänstetiteln
förste byråsekreterare. Sektionschefen anses böra biträdas av 1 assistent
Ce 20. övrig personal vid sektionen föreslås utgöras av 1 kanslibiträde
Ce It vid expeditionen, 1 förrådsbokförare Ce 16 och 1 kanslibiträde
Ce 11 vid bokföringsdetaljen, 1 kanslibiträde Ce 11 och 5 skrivbiträden
vid skrivcentralen, 1 förrådsförvaltare Ce 19 och ett biträde i befordringsgången
vid förrådet samt 1 expeditionsvakt Ce 9 och 1 telefonist
i reglerad befordringsgång.
Centralsektionens chef anses böra deltaga i utformningen av direktiven
för förrådshållningen i frågor, som röra planläggning, mobilisering och
utbildning.
Departementschefen förutsätter, att bestämmelserna i kungörelsen angående
reglerad befordringsgång skola i full utsträckning gälla för all den
skrivbiträdespersonal, som enligt vad förut sagts skall ingå i byråns fasta
organisation.
Det förutsättes ankomma på överståthållarämbetet att i den arbetsordning,
som författningsenligt av länsstyrelse skall fastställas för den lokala
civilförsvarsmyndigheten, fastslå byråns organisation i huvudsaklig överensstämmelse
med vad sålunda förordats.
Vid bifall till förslaget skulle vid byrån finnas 51 heltidsanställda befattningshavare.
Med tillämpning av de beräkningsgrunder, som organisationsnämnden
angivit, skulle förslaget innebära en kostnadsökning i
förhållande till nuvarande organisation med ca 8 000 kronor. Anslagsuppräkningen
för nästa budgetår anses emellertid icke kunna begränsas
till detta belopp. Tillfällig personal erfordras nämligen alltjämt, särskilt
under en övergångsperiod, för avarbetande av nu föreliggande balanser.
Vidare föreslås vissa befattningshavare övergångsvis få kvarstå i tidigare
innehavda högre lönegrader.
Såsom överståthållarämbetet föreslagit anses civilförsvarsdirektörsbefattningen
vid ämbetet böra indragas och ersättas med en assessorstjänst.
Denna fråga tager departementschefen upp i annat sammanhang.
Statsutskottets utlåtande nr 182.
6
Civilförsvarsorganisationen på Gotland. Fr. o. in. den 1 januari 1952
utgör Gotlands län ett enda civilförsvarsområde. Sedan civilförsvarsdirektörstjänsten
vid länsstyrelsen i Gotlands län blivit vakant, har fråga uppkommit
om indragning av nämnda tjänst och i samband därmed om viss
omorganisation av civilförsvarets administration i botteninstansen.
Förslaget att civilförsvarsdirektörstjänsten i Gotlands län skall indragas
och ersättas med en heltidstjänst som civilförsvarschef för Gotlands civilförsvarsområde
innebär, att arbetsfördelningen mellan länsstyrelsen och
civilförsvarschef en skulle ske efter i stort sett samma linjer, som ovan
förordats beträffande Stockholms civilförsvarsområde. Då en sådan organisationsform
anses vara ändamålsenlig även för Gotlands civilförsvarsområde,
anser sig departementschefen böra tillstyrka förslaget. Till frågan
om indragning av tjänsten som civilförsvarsdirektör återkommer departementschefen
i annat sammanhang. Tjänsten som civilförsvarschef på Gotland
föreslås placerad i Ce 31. Vidare tillstyrkes anställande av ett kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång.
Anslagsberäkningar. Departementschefen anser skäligt, att ersättning
bör utgå för det arbete, som åvilar kretscheferna, och föreslår att denna
bestämmes till 150 kronor för kretschef, som tillika är civilförsvarschef,
och 225 kronor för annan kretschef, allt för år räknat.
Göteborgs civilförsvarsområde föreslås ställt under ledning av en heltidsanställd
civilförsvarschef. Befattningen anses böra placeras i Ce 33. Vad
angår ledningen av civilförsvaret i Malmö, anses det av civilförsvarsstyrelsen
framförda förslaget, att polismästaren förordnas som civilförsvarschef
och att uppgifterna för den ställföreträdande civilförsvarschefen läggas
på förste byråinspektören vid civilförsvarsbyrån, vara den under rådande
förhållanden lämpligaste lösningen. Departementschefen tillstyrker
därför en sådan anordning. Befattningen som förste byråinspektör föreslås
uppflyttad från Ce 27 till Ce 29. Såsom arvode till civilförsvarschefen anses
böra avses ett belopp av 3 000 kronor för år.
Ett stort antal av befattningshavarna inom civilförsvarsområdenas administration
innehar endast extra anställning. Vid bifall till tidigare framförda
förslag skulle av 182 heltidsanställda befattningshavare 55 inneha
extra anställning. Av dessa tillhöra 32 den reglerade befordringsgången.
Det förordas, att fr. o. m. nästa budgetår bestämmelserna i kungörelsen
angående reglerad befordringsgång göras tillämpliga i full utsträckning
beträffande hälften av antalet i den sistnämnda kategorien, d. v. s. 16
biträden.
Från olika håll ha framställningar gjorts om uppflyttning i lönegrad av
tjänster inom civilförsvarsområdenas administration samt om inrättande
av ytterligare heltidstjänster. Den nuvarande personalorganisationen har
gällt i stort sett oförändrad sedan den 1 juli 1949. Dessförinnan svarade
Statsutskottets utlåtande nr 182.
7
kommunerna för dessa förvaltningsuppgifter. Några erfarenheter av en
statlig administration på området förelågo icke vid organisationens fastställande.
Enligt departementschefens mening är tiden nu inne för en översyn
av personalorganisationen i civilförsvarets botteninstans. Härvid anses
böra utredas dels i vad mån arvodesavlönade hellidstjänstgörande befattningshavare
böra uppföras på personalplanen och dels den inbördes avvägningen
mellan de olika på personalplanen uppförda assistent- och biträdestjänsternas
lönegradsplacering. Departementschefen har för avsikt
att senare föreslå Kungl. Maj :t att förordna om en sådan utredning. I
avbidan på utredningens resultat kan departementschefen icke tillstyrka
någon annan ändring i fråga om personalorganisationen än att han föreslår,
att assistenttjänsten i Ce 16 i Norrköpings civilförsvarsområde tills
vidare, så länge den nuvarande befattningshavaren O. Hertz innehar tjänsten,
uppflyttas till Ce 19.
Till civilförsvarscheferna i andra civilförsvarsområden än Stockholms,
Göteborgs och Malmö utgå f. n. arvoden, som variera mellan lägst 360 och
högst 1 800 kronor. Det förordas, att dessa arvoden fr. o. m. nästa budgetår
uppräknas med ca 10 procent.
Vid bifall till förslagen skulle anslaget å ena sidan öka med i runda tal
16 000 kronor för kretschefsarvoden, 11 000 kronor för omreglering av
civilförsvarschefssysslan i Göteborg och 25 000 kronor för den 10-procentiga
höjningen av civilförsvar schefernas arvoden samt å andra sidan
minska med ca 5 000 kronor på grund av omändringen i Malmö. Förslaget
till omorganisation av civilförsvarsbyrån i Stockholm medför en kostnadsökning
av ca 50 000 kronor och inrättandet av en heltidstjänst som civilförsvarschef
på Gotland ca 17 000 kronor. Härtill komma automatiska utgiftsstegringar
på grund av löneklassuppflyttningar, höjningen av det rörliga
tillägget från 12 till 32—33 procent in. m. med ca 486 000 kronor. Nettoökningen
på anslaget skulle alltså bli 600 000 kronor. Anslaget föreslås
alltså uppfört med 3 370 000 kronor.
Förslagen föranleda vissa ändringar i personalförteckningen.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels en inom andra kammaren av herr Håstad och fru Ewerlöf väckt
motion (II: 449), vari, såvitt avser förevarande anslag, hemställts, att riksdagen
måtte, utöver vad av Kungl. Maj :t föreslagits, till Civilförsvarsområdenas
administration: Avlöningar bevilja ett anslag av 300 000 kronor,
dels en inom andra kammaren av herr Hagberg i Malmö m. fl. väckt
motion (II: 519), vari hemställts, att riksdagen ville besluta sådan ändring
i propositionen nr 132, att förste byråinspektörsbefattningen vid civilförsvarsbyrån
i Malmö omändras till byrådirektörsbefattning tillika ställföreträdande
civilförsvarschef med placering i lönegrad Ce 31,
8
Statsutskottets utlåtande nr 182.
dels ock en inom andra kammaren av fru Ewerlöf m. fl. väckt motion
(11:564), vari hemställts, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition
nr 132 i vad den gäller ny organisation för civilförsvarsbvrån i
Stockholm i nämnda ärende måtte besluta i enlighet med av statens organisationsnämnd
framlagt förslag.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag angående omorganisationen av civilförsvarsbyrån
i Stockholm synes utskottet såvitt angår befattningarnas antal
och lönegradsplacering riktigt avvägt mellan de något mera vittgående krav,
som rests av organisationsnämnden samt civilförsvarsmyndigheterna, å
ena sidan, och det något snävare program, som framlagts i vissa remissyttranden,
å den andra. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet Kungl.
Maj:ts förslag. Av detta ställningstagande följer att utskottet avstyrker
motionen II: 564.
Organisationsnämnden har övervägt, om icke slutbesiktning av nybyggda
enskilda skyddsrum borde utföras genom de kommunala byggnadsnämndernas
försorg samtidigt som dessa utföra övrig besiktning av vederbörande
fastighet. Av anförda skäl har nämnden ansett, att besiktning av nya skyddsrum
alltjämt bör äga rum genom civilförsvarsbyråns försorg. Departementschefen
har, med anslutning till organisationsnämndens uppfattning,
räknat med personal vid civilförsvarsbyrån för denna uppgift. Ehuru utskottet
icke vill motsätta sig departementschefens förslag, finner utskottet
det önskvärt att det dubbelarbete, detsamma medför, undanröjes. Utskottet
förordar därför att frågan snarast göres till föremål för utredning, som
lämpligen synes kunna utföras av 1951 års byggnadsutredning.
Vad angår ledningen av civilförsvaret i Malmö finner utskottet departementschefens
förslag vara den under rådande förhållanden lämpligaste lösningen.
Såsom i motionen II: 519 framhålles kunna vissa skäl anföras
för att den föreslagna första byråinspektörsbefattningen beredes högre
tjänste- och löneställning än som föreslagits. Emellertid måste här liksom
på andra områden iakttagas återhållsamhet med statsutgifterna. Med
hänsyn härtill och då det icke är möjligt för utskottet att överblicka de
konsekvenser, ett bifall till yrkandet i ifrågavarande motion skulle kunna
få, kan utskottet icke tillstyrka detsamma.
Anslagsberäkningarna ha icke givit utskottet anledning till erinran. Med
anledning av yrkandet i motionen II: 449, att förevarande anslag skall uppräknas
med 300 000 kronor utöver vad i statsverkspropositionen föreslagits,
får utskottet erinra att önskemålet tillgodosetts så till vida, att det i
statsverkspropositionen beräknade beloppet i propositionen nr 132 uppräknats
med 20 000 kronor. I vidare mån är utskottet icke berett tillstyrka
motionen i vad den avser förevarande anslag.
Statsutskottets utlåtande nr 182.
9
Då utskottet icke i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts
förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet
anfört rörande slutbesiktning av nybyggda enskilda
skyddsrum;
II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionen II: 449, i vad den avser förevarande anslag,
samt motionerna II: 519 och II: 564
a) godkänna följande personalförteckning för civilförsvarsområdenas
administration:
Personalförteckning.
Tjänsteman å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
1 civilförsvarschef ............................ Cp 13
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.
1 civilförsvarschef ....................
Ce 33
1 civilförsvarschef ....................
Ce 31
1 byrådirektör ........................
Ce 31
1 förste byråingenjör ..................
........ Ce 29
2 förste byråinspektörer
........ Ce 29
1 förste byråsekreterare
Ce 29
1 förste byråingenjör ..................
Ce 27
3 förste byråinspektörer ................
........ Ce 27;
b) godkänna följande avlöningsstat för
civilförsvarsom-
rådenas administration, att tillämpas tills
budgetåret 1952/53:
vidare fr. o. m.
Avlöningsstat.
1. Arvoden till civilförsvarschef er m. m.,
. för-
slagsvis .........................
325 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal
2 650 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis
395 000
Summa förslagsanslag kronor 3 370 000;
c) till Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar
för budgetåret 1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 3 370 000 kronor.
2:o) Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader. Kungl. Maj:t
har (s. 32—-35) föreslagit riksdagen att till Civilförsvarsområdenas administration:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag
av 620 000 kronor.
10
Statsutskottets utlåtande nr 182.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 410 000 kronor.
Till reseersättningar upptages ett belopp av 110 000 kronor, vilket innebär
en höjning med 60 000 kronor. I fråga om anslagsposten till expenser
beräknas att ytterligare 50 000 kronor erfordras till följd av belastningen
och inträffade prisökningar. Departementschefen förordar inköp av tre
adresseringsmaskinanläggningar för tillhopa 75 000 kronor. För anskaffning
av stålskåp till vissa civilförsvarsområden för förvaring av hemliga
handlingar föreslås anvisade 25 000 kronor. Anslaget i dess helhet skulle
alltså uppräknas till 620 000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Civilförsvarsområdenas administration:
Omkostnader för budgetåret 1952/53 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 620 000 kronor.
3:o) Utbildnings- och övningsverksamhet. Kungl. Maj:t har (s. 35—41)
föreslagit riksdagen att till Utbildnings- och övningsverksamhet för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 235 000 kronor.
Statens civilförsvarsskola. I sin anslagsskrivelse den 30 augusti 1950
framförde civilförsvarsstyrelsen första gången förslag om en omorganisation
av statens civilförsvarsskola. I den dåvarande skolan, som var förlagd
till styrelsens ämbetslokaler i Stockholm, kunde endast teoretisk undervisning
äga rum.
Sedermera föreslog styrelsen i skrivelse den 21 september 1950, att, intill
dess en permanent organisation kunde genomföras, en provisorisk anordning
skulle prövas redan under budgetåret 1950/51. Skolan borde givas
internatskaraktär och förläggas till plats, där möjligheter funnes till även
praktiska övningar; kursverksamheten borde bedrivas kontinuerligt och utbildningskapaciteten
väsentligt utökas. Med anledning härav uttalade dåvarande
departementschefen till det vid propositionen 248/1950 fogade statsrådsprotokollet,
att han tillstyrkte en dylik omläggning av undervisningen
från vårterminens början 1951. Även riksdagen ansåg, att skolan borde omorganiseras
och givas internatskaraktär. Sedan erforderliga medel ställts
till förfogande, startade civilförsvarsstyrelsen kursverksamhet av internatskaraktär
dels i Österskär och dels i Gimo. Dessutom har under någon tid
kursverksamhet bedrivits även i Sigtuna.
I skrivelse den 16 oktober 1950 framlade civilförsvarsstyrelsen beräkningar
över medelsbehovet för civilförsvarsskolan enligt det alternativ, som
innebar, att den permanenta skolan skulle förläggas till Örebro. Vidare
beräknade civilförsvarsstyrelsen i skrivelse den 22 januari 1951 medelsbehovet
för skolan vid förläggning till T 2 N i Nora.
Statsutskottets utlåtande nr 182.
11
Till det vid propositionen 154/1951 fogade statsrådsprotokollet uttalade
föredragande departementschefen, att han icke var beredd att giva sitt förord
för något av de av civilförsvarsstyrelsen föreslagna alternativen. Innan
förslag i ärendet framlades för riksdagen, borde ytterligare undersökningar
göras, därvid även andra alternativ än de av civilförsvarsstyrelsen föreslagna
torde få prövas. Utbildningen borde därför tills vidare bedrivas efter
i stort sett samma provisoriska linjer som tidigare. Sedermera uppdrog
Kungl. Maj:t åt civilförsvarsstyrelsen att ytterligare utreda frågan.
Civilförsvarsstyrelsen har i skrivelse den 11 januari 1952 redogjort för
sin utredning i ämnet. Styrelsen har undersökt flera olika alternativ för
skolans förläggning. Av dessa alternativ ha — förutom den tidigare omnämnda
förläggningen i Nora — endast Sturehov, en herrgårdsanläggning
i Botkyrka kommun, Stockholms län, ansetts som en tänkbar förläggningsplats
för skolan.
Enligt departementschefens mening kan icke något av de föreliggande
förslagen läggas till grund för en proposition till riksdagen. Vad Noraetablissemanget
beträffar, har departementschefen vid sitt besök där kommit
till den uppfattningen, att en förläggning dit icke är helt lämplig.
Sturehov-projektet har visserligen obestridliga fördelar, men med hänsyn
till den kritik, som ur kulturhistoriska synpunkter riktats mot detta alternativ,
anses det icke böra läggas till grund för ett förslag till riksdagen.
Båda de nämnda alternativen anses därjämte ur driftekonomiska synpunkter
ställa sig relativt ofördelaktiga. Det tidigare framförda förslaget
om förläggning av skolan till en bergrumsanläggning vid Örebro är numera
ej aktuellt. Arbetena med bergrummet lära nämligen ha fortskridit så långt,
att möjlighet icke längre föreligger att vidtaga anordningar för att använda
anläggningen som civilförsvarsskola.
Departementschefen anser sig alltså icke kunna förorda en lösning enligt
något av de tre föreliggande alternativen. Då departementschefen emellertid
i likhet med sin företrädare anser, att civilförsvaret behöver en
permanent anläggning för detta ändamål, föreslås en ny utredning komma
till stånd med uppgift att framlägga ytterligare alternativa förslag. Därvid
anses även möjligheterna att för skolan fredsanvända någon annan
bergrumsanläggning än den tidigare föreslagna höra undersökas. Vidare
anses höra utredas, hur en särskilt för ändamålet uppförd anläggning ställer
sig i ekonomiskt avseende. Möjligheterna att förvärva någon för ändamålet
lämplig byggnad anses emellertid icke böra lämnas ur sikte. Med
hänsyn till att kursdeltagarna komma att vistas på skolan under en förhållandevis
kort tid, anses anspråken i fråga om förläggningsutrymmen
och inredning kunna anpassas till en enklare standard än enligt nu föreliggande
förslag.
I avbidan på resultatet av eu sådan utredning föreslås skolverksamheten
bedrivas efter samma linjer som hittills.
12
Statsutskottets utlåtande nr 182.
Kostnaderna för en sådan provisorisk anordning ha för innevarande
budgetår uppskattats till 585 000 kronor. För nästa budgetår beräknas
oförändrat belopp.
Obligatorisk skolundervisning i olgcksfallsvård och brandskydd. I proposition
nr 81 till 1948 års riksdag med förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen
m. in. tillstyrkte föredragande departementschefen ett av
1945 års civilförsvarsutredning framfört förslag, att obligatorisk undervisning
i brandskydd och olycksfallsvård skulle meddelas i skolorna. Denna
utbildning skulle syfta till att efter hand meddela den uppväxande ungdomen
elementär kunskap om eldsläckning och sjukvård, så att någon
grund funnes att bygga på om i ett skärpt läge en forcerad massutbildning
skulle behöva tillgripas. Undervisningen skulle omfatta 10 timmar och förläggas
till folkskolans sista klass eller däremot svarande klass i högre läroanstalter.
Departementschefen föreslog vidare, att det skulle föreligga skyldighet
för folkskollärare och gymnastiklärare att medverka vid denna utbildning.
För detta ändamål borde utbildningen vid seminarier och gymnastiska
centralinstitutet kompletteras. För redan befintlig lärarpersonal
borde frivilliga instruktörskurser anordnas. Vidare uttalades, att, intill
dess lärarpersonalen erhållit erforderlig utbildning, speciella instruktörer
måste i stor utsträckning anlitas vid undervisningen i skolorna. Även sedan
lärarpersonalen utbildats, borde det vara möjligt att utnyttja utanför skolan
stående fackinstruktörer.
Vad departementschefen sålunda föreslog föranledde ingen erinran från
riksdagens sida.
Frågan hur de med undervisningen förenade kostnaderna skulle täckas
berördes icke i propositionen.
Till de föreslagna frivilliga instruktörskurserna ha alltsedan budgetåret
1948/49 medel till statsbidrag årligen anvisats under anslaget till Bidrag
till vissa frivilliga organisationer.
I fråga om de övriga åtgärder, som borde vidtagas i anledning av uttalandena
i nämnda proposition, avgav skolöverstyrelsen i en till ecklesiastikdepartementet
ingiven skrivelse den 3 juni 1949 efter samråd med civilförsvarsstyrelsen
närmare förslag. Överstyrelsen hemställde därjämte om
medel till täckande av kostnaderna, vilka beräknades till 97 100 kronor.
Även i anslagsframställningar för budgetåren 1950/51 och 1951/52 äskades
medel för ändamålet. Medel ha emellertid ej anvisats.
Av redogörelsen framgår, att riksdagen redan tidigare anslutit sig till ett
förslag om att obligatorisk utbildning i olycksfallsvård och brandskydd
skulle anordnas i skolorna. En sådan utbildning medför vissa kostnader
för instruktörsarvoden och förbrukningsmateriel.
Med chefen för ecklesiastikdepartementet har departementschefen överenskommit,
att hithörande medelsäskanden skola tagas upp under elfte
huvudtiteln, och förordar, att för nästa budgetår ett belopp av 75 000 kro
-
Statsutskottets utlåtande nr 182.
13
nor anvisas för ändamålet. Beloppet anses böra upptagas som en särskild
anslagspost under anslaget till Utbildnings- och övningsverksamhet.
Anslagsberäkning. Anslaget till utbildnings- och övningsverksamhet är
i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 2 830 000 kronor.
För nästa budgetår förordar departementschefen oförändrad medelsanvisning
med 50 000 kronor för informations- och upplysningsverksamhet
samt inspelning av film, 5 000 kronor för övningar, anordnade av civilförsvarsstyrelsen,
in. in., 200 000 kronor för lokala övningar, 300 000 kronor
för ersättningar jämlikt avlöningsreglementet för civilförsvarspersonal
samt 20 000 kronor för kostnader för studier och deltagande i utbildningskurser
i utlandet. För central och lokal utbildning inom länen (inkl. utbildning
av bevakningspolis) begäras 4 000 000 kronor, innebärande en
ökning med 2 480 000 kronor. Under anslaget har tidigare beräknats medel
till utbildning av personal vid de statliga myndigheternas verkskydd.
Ifrågavarande kostnader anses i fortsättningen böra bestridas från vederbörande
verks omkostnadsanslag. Härigenom minskas medelsbehovet under
anslaget med 150 000 kronor. För ovan nämnda anslagsposter ökas alltså
medelsbehovet med tillhopa 2 330 000 kronor.
I enlighet med vad ovan anförts upptages för verksamheten vid civilförsvarsskolan
ett oförändrat belopp av 585 000 kronor samt för obligatorisk
skolundervisning i brandskydd och olycksfallsvård en ny anslagspost
om 75 000 kronor.
Anslaget föreslås alltså uppfört med 5 235 000 kronor. Därest riksdagen
icke uttalar erinran däremot, förutsättas från anslaget därjämte få bestridas
kostnaderna för den av departementschefen ovan förordade utredningen
om civilförsvarsskolans förläggning.
Utskottet tillstyrker Ivungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Utbildnings- och övningsverksamhet
för budgetåret 1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 5 235 000 kronor.
4:o) Skyddsanordningar vid Norrköpings vattenverk. I skrivelse den 29
januari 1952 har drätselkammaren i Norrköpings stad hemställt om största
möjliga statsbidrag för anordnande av delar av stadens vattenverk i fullträffsäkert
skick i samband med tillbyggnad av vattenverket. Merkostnaden
för insprängning i berg av anläggningens mest sårbara delar bär beräknats
till 220 000 kronor.
Departementschefen anser, att den anläggning, om vilken här är fråga,
är av den art, att de mest sårbara delarna av verket böra givas fullträffsäkert
skydd, och tillstyrker därför, att Norrköpings stad beviljas statsbidrag
för ändamålet. Bidragets storlek beräknas till 145 000 kronor. Anläggningen
beräknas, såvitt nu kan bedömas, icke hinna bliva färdigställd
14
Statsutskottets utlåtande nr 182.
under budgetåret 1952/53. Med hänsyn till de principer, som tillämpats
beträffande statsbidrag till fullträffsäkra kommunala tekniska verk, anses
därför något belopp icke böra uppföras för ändamålet för nästa budgetår.
Departementschefen utgår ifrån att, därest riksdagen icke nu framställer
erinran däremot, medel för statsbidrag till anläggningen anvisas för det
budgetår, varunder den kan beräknas bliva färdigställd.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att medel för statsbidrag
till skyddsanordningar vid Norrköpings vattenverk anvisas för det
budgetår, varunder anläggningen kan beräknas bliva färdigställd.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet anfört.
Stockholm den 20 maj 1952.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström,
Eric Ericson, Pålsson, Näsström, Sundelin, Bergh, fru Lindström och herr
Edvin Thun; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Bergstrand,
Åkerström, Johansson i Mysinge, Hoppe, Petterson i Degerfors, fröken
Elmén, herrar Persson i Växjö, Gustafsson i Stockholm och Gustafsson i
Skellefteå.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1952:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1952/53 till civilförsvaret m. m. a1 i texten