Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av statens utlänningskommission m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1952-05-20 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:183, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av statens utlänningskommission m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 183.

1

Nr 183.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

omorganisation av statens utlänningskommission

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna

229 och 230, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, till Statens utlänningskommission: Avlöningar resp. Omkostnader

för budgetåret 1952/53 beräkna två förslagsanslag av 2 522 000 resp. 337 000

kronor.

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 147, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över i^rikesärenden för den 14 mars

1952, föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen framlagda

grunder till omorganisation av statens utlänningskommission, dels

bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa av departementschefen förordad personalförteckning

för statens utlänningskommission, dels ock under elfte

huvudtiteln för budgetåret 1952/53 såsom förslagsanslag anvisa till Statens

utlänningskommission: Avlöningar 2 460 000 kronor och till Statens utlänningskommission

: Omkostnader 446 000 kronor.

Förslag rörande den centrala utlänningsmyndighetens organisation m. m.

Med stöd av Kungl. Maj :ts den 4 mars 1949 givna bemyndigande ha tillkallats

sakkunniga för utredning om en revision av bl. a. utlänningslagen.

Åt de sakkunniga, vilka antogo benämningen 1949 års utlänningskommitté,

har med stöd av Kungl. Maj :ts den 29 juni 1950 givna bemyndigande jämväl

uppdragits att utreda frågan om den centrala utlänningsmyndighetens organisation.

Kommitténs förslag rörande den centrala utlänningsmyndighetens organisation

samt däröver avgivna yttranden redovisas i statsrådsprotokollet, till

vilket utskottet får hänvisa i den mån ej redogörelse härför lämnas i det

följande.

Beträffande utlänningsmyndighetens fortbestånd har departementschefen

anfört bl. a. följande.

Vid bedömningen av frågan om den framtida organisationsformen för

utlänningsärendenas centrala handläggning är givetvis av grundläggande

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. G samt. Nr 183.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 183.

betydelse, huruvida och i vilken omfattning man framdeles bör räkna med

behov av en utlänningskontroll. Liksom efter det första världskriget torde

även nu finnas ett önskemål att åstadkomma ett fritt folkutbyte, såsom

fallet var före 1914, dvs. möjlighet för utlänningar att utan särskilda

restriktioner resa till och bosätta sig i andra länder. Ett förverkligande av

en sådan ordning synes dock icke möjligt inom överskådlig tid. Jag vill

emellertid i detta sammanhang erinra om att den nordiska parlamentariska

kommittén för friare samfärdsel i dagarna framlagt förslag om passfrihet

för medborgare i de nordiska länderna samt att kommittén därvid jämväl

framhållit, att enligt dess mening medborgarna i de nordiska länderna böra

befrias från skyldigheten att söka uppehållstillstånd i dessa länder, varigenom

det fria folkutbvte, som härskade mellan länderna före ar 191/,

skulle återinföras. Det är uppenbart, att ett avskaffande av skyldigheten

för medborgarna i de övriga nordiska länderna att vid vistelse i Sverige

inneha uppehållstillstånd skulle medföra en avsevärd minskning i den kontrollverksamhet,

som f. n. utövas av kommissionen.

Utlänningskommittén framhåller, att enligt dess uppfattning till skydd för

svenska intressen, i främsta rummet landets säkerhet och svensk arbetskraft,

tillströmningen av utlänningar till vårt land under överskådlig tid

framåt måste kontrolleras och i viss mån också begränsas. En återgång

till de tidigare, friare förhållandena på detta område är enligt kommittén

givetvis önskvärd, och det är därför av vikt, att man vid kontrollsystemets

utbyggnad icke binder sig vid de syften, som i dagens läge äro mest framträdande.

Kommittén anser uppenbart, att det måste finnas en central utlänningsmyndighet,

som handhar ledningen av utlänningskontrollen. Då kommittén‘i

sitt betänkande med förslag till ny utlänningslag föreslagit, att

den nya lagen skall gälla utan tidsbegränsning, har det synts kommittén

följdriktigt, att den myndighet, som skall vara central utlänningsmyndighet,

erhåller permanent karaktär.

Jag delar utlänningskommitténs uppfattning, att behov av någon form a\

utlänningskontroll kommer att föreligga under lång tid framöver. Jag är

emellertid icke nu beredd att avgöra frågan om utlänningskommissionens

omvandling till ett ämbetsverk utan förordar, att nuvarande provisoriska

anordning med en kommission tills vidare bibehålies. Såsom kommittén

framhållit synes dock detta icke böra medföra, att organisationsfrågan helt

ställes på framtiden. De förändringar, som med bibehållande av komnnssionsformen

äro möjliga att genomföra i syfte att erhålla en förbättrad

inre organisation, synas mig sålunda böra komma till stånd, varjämte särskilda

åtgärder för att bereda ett större antal av personalen tryggare anställningsförhållanden

böra vidtagas.

Departementschefen anser att någon ändring i kommissionens sammansättning

icke är påkallad. Den anses således böra bestå av en ordförande,

tillika chef, samt särskilda intresserepresentanter och lekmän såsom ledamöter.

Med bibehållande tills vidare av kommissionsformen följer vidare, att

myndighetens namn icke bör ändras.

Departementschefen anser kommitténs förslag innebära sådana förbättringar

i fråga om den centrala utlänningsmyndighetens funktioner, att en

omorganisation av utlänningskommissionen i enlighet med förslaget bör

komma till stånd. Det tillstyrkes därför att kommissionen tills vidare orga
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 183.

3

niseras på en fackavdelning, två fackbyråer samt en kanslibyrå. Den föreslagna

advokatfiskalsavdelningen anses däremot icke nu böra upprättas.

Det anses välbetänkt att till en särskild fristående avdelning hänföra

ärenden rörande danskar och norrmän. Då det icke förefaller osannolikt,

att bl. a. dessa nationaliteter inom en nära framtid komma att beredas vissa

lättnader i kontrollavseende, anses möjligheter böra föreligga att snabbt

kunna anpassa organisationen efter de härigenom ändrade förhållandena.

Mot kommitténs förslag till organisation av de två fackbyråerna har

departementschefen intet att erinra. Dock understrykes vikten av att sektionsindelningen

icke fastlåses. Möjlighet anses sålunda stå öppen att vidtaga

de ändringar, som kunna visa sig lämpliga på grund av arbetsuppgifternas

förändring från tid till annan. Till sektion 1 på första byrån

föreslås utöver föreslagna ärenden rörande finnar och balter även böra

hänföras den tekniska utlänningskontrollen. Inspektören för passkontrollerna

föreslås underställd chefen för denna byrå.

Till kanslibyrån ha enligt kommitténs förslag hänförts — förutom register-

och expeditionsorgan för betjäning av de två fackbyråerna — vissa

allmänna administrativa organ, en inspektör för passkontrollerna samt

statistiksektionen. De arbetsuppgifter, som enligt förslaget skulle ankomma

på advokatfiskalsavdelningen, anses till övervägande delen böra hänföras

till kanslibyrån. Det anses dock icke vara vare sig möjligt eller lämpligt att

till denna byrå överföra samtliga de organisationsenheter, som enligt förslaget

skulle hänföras till advokatfiskalsavdelningen. För den skull föreslås

ärenden rörande passkontroll och teknisk utlänningskontroll skola överflyttas

till första byrån, varigenom större garantier anses kunna vinnas för

att behöriga säkerhetskrav tillgodoses.

I fråga om utlänningsstatistiken tillstyrkes införande av hålkortsmässig

kontroll av in- och utresor. Frågan om övergång till hålkortsmetod inom

Övriga grenar av utlänningsstatistiken anses däremot böra göras till föremål

för ytterligare överväganden.

Beträffande formerna för avgörande av förekommande ärenden anför

departementschefen följande.

Kommittén har föreslagit, att beslutanderätten, vilken f. n. lägst tillkommer

byråchef, i stor utsträckning delegeras till tjänstemän under byråchefen.

Hur långt delegeringen skall ske anses böra bero på ärendenas art

och svårighetsgrad. Jag är ense med kommittén om att en avlastning från

byråcheferna av beslutanderätten är nödvändig, om den eftersträvade snabbheten

i handläggningen skall kunna uppnås. Å andra sidan måste kraven

på rättssäkerhet obetingat upprätthållas. lin tillfredsställande avvägning

härvidlag är svår att åstadkomma, men enligt min mening torde en delegering

av beslutanderätten kunna ske i betydande utsträckning. Inom kommissionen

torde nämligen regelmässigt handläggas ett stort antal ärenden,

vilka för sitt riitta bedömande icke kräva juridisk utbildning eller eljest

speciella kvalifikationer. Erforderlig delegering av beslutanderätten synes

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 183.

möjlig att genomföra inom ramen för nu gällande instruktion för kommissionen.

Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att beslutanderättens

fördelning ständigt anpassas efter rådande förhållanden.

Avslutningsvis anför departementschefen följande allmänna synpunkter

på organisationen.

På utlänningskommissionen ankommande uppgifter kunna, såsom jag,

redan framhållit, i framtiden avsevärt förändras. Det är med hänsyn härtill

icke möjligt att i dagens läge bilda sig en bestämd uppfattning om

den organisation, som framdeles kan behövas. Härav följer, att en bedömning

i dag av den lämpliga organisationen för utlänningskommissionen

måste innefatta vissa osäkerhetsmoment. Eftersom en minskning i arbetsbelastningen

redan nu synes sannolik, framstår det som särskilt angeläget,

att organisationens omfattning och verksamhet lätt kan anpassas till denna

minskning. Den föreslagna organisationen synes mig emellertid fylla rimliga

krav på elasticitet och rörlighet. För att säkerställa en följsam och

snabb anpassning av organisationen efter förändrade betingelser i fråga om

kommissionens verksamhet och arbetsuppgifter torde Ivungl. Maj:t likväl

böra äga att inom personalförteckningens ram vidtaga de ändringar i organisationen,

som kunna påkallas av utlänningskontrollens framtida utformning

i fråga om medborgare i de nordiska länderna och rörande andra

nationaliteter.

Departementschefen anför bl. a. följande allmänna synpunkter på frågan

om den centrala utlänningsmyndighetens personal.

I direktiven för utredningen anförde dåvarande chefen för inrikesdepartementet,

att personalen vid den centrala utlänningsmyndigheten borde

erhålla tryggare anställningsförhållanden i syfte att för framtiden så långt

möjligt förebygga dittills rådande personalsvårigheter. Denna synpunkt

har beaktats av kommittén, som föreslagit, att den personal, som med

säkerhet kan bedömas som erforderlig för framtiden, skall erhålla ordinarie

eller extra ordinarie anställning. Detta förslag har från det övervägande

antalet remissmyndigheter icke mött någon gensaga. Jag är ense med kommittén,

att personalen hos den centrala utlänningsmyndigheten måste beredas

tryggare anställningsförhållanden än vad nu är fallet. Med utgångspunkt

från min uppfattning, att kommissionsformen tills vidare bör bibehållas,

kan jag emellertid icke tillstyrka inrättandet av ordinarie befattningar

hos kommissionen. Däremot anser jag ett ökat antal befattningshavare

böra erhålla extra ordinarie anställning.

Utöver den personal, som mera fast skall ingå i den av kommittén föreslagna

organisationen, har kommittén räknat med att under den närmaste

framtiden skulle finnas arbetsuppgifter, vilka påkallade viss extra anställd

personal. Sålunda syntes det antal tjänster, som motsvarade den skandinaviska

avdelningen och dennas andel i för myndigheten gemensam personal,

böra uppföras på extra stat så länge frågan om ytterligare lättnader i kontrollen

av danskar och norrmän icke erhållit en definitiv lösning. \ id avvägningen

av antalet extra tjänster borde man även taga hänsyn till önskvärdheten

att erhålla en viss elasticitet i personalorganisationen. Jag delar

kommitténs uppfattning härvidlag. Jag finner sålunda, att en viss för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 183.

siktighet bör iakttagas även vid inrättandet av extra ordinarie befattningar.

Härigenom blir det lättare att genomföra de ändringar i organisationen,

som utvecklingen kan giva anledning till.

I likhet med kommittén anser jag önskvärt, att en bättre avvägd löneställning

åstadkommes för de befattningshavare, som ha att självständigt

handlägga och avgöra kvalificerade ärenden. Jag förordar därför i det följande

inrättande av ett större antal förste byråsekreterartjänster. De ökade

möjligheter, kommissionen härigenom får att förvärva kvalificerad arbetskraft,

böra medföra den önskvärda lättnaden i arbetsbördan för byråcheferna.

Däremot är jag icke beredd att tillstyrka inrättandet av amanuensbefattningar

till det antal kommittén föreslagit utan anser antalet dylika

befattningar böra avsevärt reduceras. På ifrågavarande befattningshavare

torde i betydande utsträckning även komma att falla arbetsuppgifter av

mera rutinmässig karaktär. För dessa arbetsuppgifter synes det lämpligare

att tills vidare inrätta assistenttjänster i 21 lönegraden. Sedan ytterligare

erfarenheter vunnits av en sådan anordning, bör undersökas, om icke några

befordringstjänster torde inrättas för denna personalgrupp.

I fråga om biträdespersonalen har kommittén föreslagit en utökning av

befattningarna som kontorister och kanslibiträden i arbetsledarställning,

vilka närmast ansvara för det omfattande registerarbetet. Förandet av de

olika registren inom utlänningskommissionen utgör en mycket viktig del

av kommissionens arbete. På de olika registren bygger sålunda väsentligen

den individuella kontrollen av utlänningar. Med hänsyn till vikten av att

registren föras på ett betryggande sätt föreslår jag därför en förstärkning

av den kvalificerade registerpersonalen.

Departementschefen övergår därefter till att närmare behandla personalorganisationen

inom de för utlänningskommissionen föreslagna byråerna

och avdelningarna.

Skandinaviska avdelningen. Det erinras om att avdelningens verksamhet

avser ärenden rörande danskar och norrmän. Som chef för avdelningen och

tillika chef för sektionen inom avdelningen anses böra anställas en förste

byråsekreterare i 29 lönegraden. För handläggningen i övrigt av på sektionen

ankommande ärenden erfordras 1 amanuens, 2 assistenter i 21 lönegraden,

1 kontorist i 13 lönegraden, ett kanslibiträde ill lönegraden samt

5 kontorsbiträden. Behov anses föreligga av en kansliskrivare i 15 lönegraden

som chef för centralregistret och en kontorist i 13 lönegraden som

chef för kontrollregistret. Vidare anses erforderliga 2 kontorister i 13 lönegraden,

6 kanslibiträden ill lönegraden och 22 kontorsbiträden.

Första bgrån. Chefen för byrån föreslås placerad i 37 lönegraden. För

vardera sektionen anses böra anställas en förste byråsekreterare i 29 lönegraden.

Under sektionschefen anses för vardera sektionen för handläggning

av viktigare ärenden behövlig en förste byråsekreterare i 27 lönegraden.

Vidare anses behövas 5 assistenter i 21 lönegraden, 2 kontorister i 13 lönegraden,

3 kanslibiträden i 11 lönegraden och 7 kontorsbiträden. Slutligen

föreslås för passkontrollärenden 1 förste byråsekreterare i 27 lönegraden

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 183.

samt för skötseln av den tekniska utlänningskontrollen 1 amanuens och 1

förste kansliskrivare i 17 lönegraden.

För andra byrån föreslås följande personalstat, nämligen en chef i 37

lönegraden, 4 förste byråsekreterare, varav två i 29 och två i 27 lönegraden,

4 assistenter i 21 lönegraden, 2 kontorister i 13 lönegraden, 3 kanslibiträden

ill lönegraden och 7 kontorsbiträden.

Kanslibyrån. Chefen för byrån anses böra placeras i 37 lönegraden. Med

hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning föreslås under chefen

en förste byråsekreterare i 29 lönegraden. Vidare anses en amanuens behövlig

som biträde vid behandlingen av personalärenden. Chefen för statistiksektionen

anses med hänsyn till vikten och omfattningen av de statistiska

arbetsuppgifterna böra inplaceras i 27 lönegraden. Vidare föreslås inrättande

av en assistentbefattning i 19 lönegraden samt en befattning som

materialförvaltare i 14 lönegraden. I övrigt anses behov föreligga av följande

personal, nämligen en assistent i 21 lönegraden, 1 kassör i 18 lönegraden,

2 kansliskrivare i 15 lönegraden, 11 kontorister i 13 lönegraden, 27 kanslibiträden

ill lönegraden, 1 förste expeditionsvakt i 11 lönegraden, 4 expeditionsvakter

i 9 lönegraden samt 107 kontorsbiträden. Som sekreterare åt

ordföranden förordas en befattning som kontorist i 13 lönegraden.

Den sammanlagda personalen skulle sålunda uppgå till 3 byråchefer, 11

förste byråsekreterare, 1 förste aktuarie, 3 amanuenser, 13 assistenter, 1

kassör, 1 förste kansliskrivare, 3 kansliskrivare, 20 kontorister, 1 materialförvaltare,

40 kanslibiträden, 1 förste expeditionsvakt, 4 expeditionsvakter

samt 148 kontorsbiträden eller tillhopa 250 befattningshavare. Härtill kommer

en representant vid utlänningslägret Citadellet i Landskrona samt för

utlänningsnämnden erforderlig kanslipersonal eller en förste byråsekreterare

i 27 lönegraden och ett kontorsbiträde.

För att säkerställa en tillfredsställande rekrytering och bereda personalen

tryggade anställningsförhållanden förordas att den personal i utlänningskommissionen,

som för överskådlig tid bedömes som erforderlig, beredes

extra ordinarie anställning. Det föreslås, att på kommissionens personalförteckning

uppföras följande extra ordinarie befattningar i högre lönegrad

än Ce 24, nämligen 3 byråchefer (Ce 37), 5 förste byråsekreterare (Ce 29),

6 förste byråsekreterare (Ce 27) och en förste aktuarie (Ce 27).

Härtill skulle komma 10 assistenter (Ce 21), 1 assistent (Ce 19), 1 kassör

(Ce 18), 1 förste kansliskrivare (Ce 17), 2 kansliskrivare (Ce 15), 1 materialförvaltare

(Ce 14), 16 kontorister (Ce 13), 33 kanslibiträden (Cell),

1 förste expeditionsvakt (Cell), 3 expeditionsvakter (Ce 9) samt inom

den reglerade befordringsgången 2 amanuenser och 100 kontorsbiträden.

Sammanlagda antalet sålunda mera fast anställda befattningshavare skulle

uppgå till 186 mot f. n. 160.

Å extra stat anses böra uppföras följande personal däribland samtliga

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 183.

7

befattningshavare på den skandinaviska avdelningen, nämligen 1 förste

byråsekreterare (Cg 29), 1 representant vid Citadellet (Cg 24), 1 amanuens

(Cg 24), 2 assistenter (Cg 21), 1 kansliskrivare (Cg 15), 4 kontorister

(Cg 13), 7 kanslibiträden (Cg 11), en expeditionsvakt (Cg 9) och 49 kontorsbiträden

(Cg 8) eller tillhopa 67 extra tjänstemän. Departementschefen

förutser dessutom ett övergående behov i samband med omorganisationen

av ytterligare personal.

Tidpunkten för den nya organisationens genomförande anser departementschefen

böra bestämmas till den 1 januari 1953. Med hänsyn till omfattningen

av den omorganisation, varom nu är fråga, anses nämligen efter

statsmakternas beslut i huvudfrågorna en icke alltför kort tid böra stå till

förfogande för den nya organisationens förberedande. Tjänstetillsättningen

föreslås ske etappvis under en övergångsperiod. Tiden före den 1 januari

1953 anses böra utnyttjas härför. Departementschefen kan icke tillstyrka,

att, såsom kommittén föreslagit, samtliga befattningar — frånsett byråchefsbefattningarna

— skola tillsättas av kommissionen. Det anses sålunda,

att befattningar i 27 och högre lönegrader böra tillsättas av Kungl. Maj :t

efter vederbörandes förslag och att vedertaget kungörelseförfarande bör

iakttagas vid tjänstetillsättningen. Då vid omorganisationen entledigande

av övertaliga befattningshavare ifrågakommer, anses rimligt, att särskild

hänsyn tages till sådan personal, vilken har lång tjänstetid hos kommissionen.

Sålunda föreslås kommissionen vara aktivt verksam för att bereda befattningshavare,

som icke kan erhålla fortsatt anställning i kommissionen,

annan anställning. Vidare hänvisas till att utlänningskommissionens tillfälliga

personalbehov i samband med omorganisationen beräknas lämna vissa

möjligheter till placering under kortare tid av visst mindre antal befattningshavare,

som dessförinnan icke kunnat beredas sysselsättning annorstädes.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de övergångsbestämmelser,

som i övrigt kunna befinnas erforderliga.

Anslagsberäkningar.

Avlöningar. Till Statens utlänningskommission: Avlöningar har för innevarande

budgetår anvisats ett förslagsanslag av 2 078 000 kronor.

Vid bibehållande av kommissionsformen för den centrala utlänningsmyndigheten

anser departementschefen medel under avlöningsanslaget böra

beräknas för följande ändamål, nämligen till ordföranden för mistade avlöningsförmåner,

till arvoden åt ordförande, vice ordförande och ledamöter,

till ersättningar till av kommissionen anlitade sakkunniga, till arvoden till

ledamöter och suppleanter i utlänningsnämnden, till avlöningar till ickeordinarie

personal samt Ull rörligt tillägg. Ersättningar till utlänningsnämn
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 183.

dens kanslipersonal ha därvid förutsatts skola utgå från de till kommissionen

för motsvarande ändamål anvisade posterna.

Vid bifall till ovan framförda förslag anses man vid beräkningen av förevarande

anslag böra utgå från dels utlänningskommissionens medelsbehov

under ett helt budgetår med nuvarande organisation och personalstyrka,

dels ock kommissionens medelsbehov under ett helt budgetår efter genomförd

omorganisation. Med denna utgångspunkt beräknas medelsbehovet till

avlöningar på följande sätt. För ersättning till ordföranden för mistade avlöningsförmåner

anses böra avses 25 000 kronor. Under posten till arvoden

åt ordförande, vice ordförande och ledamöter beräknas oförändrat anslag

av 17 000 kronor. Posterna till ersättning till av kommissionen anlitade

sakkunniga samt arvoden till ledamöter och suppleanter i utlänningsnämnden

anses böra beräknas till 2 000 resp. 8 000 kronor.

Medelsbehovet för avlöningar till icke-ordinarie personal anses för första

hälften av budgetåret böra beräknas till 930 000 kronor.

Grundlönerna till den efter omorganisationens genomförande erforderliga

personalen beräknas till 1 559 430 kronor eller i runt tal 1 560 000 kronor.

För bestridande av kostnader för övertidsarbete samt för vikarier in. in.

har ett belopp av 75 000 kronor ansetts erforderligt. Avlöningskostnaderna

skulle alltså uppgå till sammanlagt 1 635 000 kronor eller för hälften av

budgetåret till 818 000 kronor. Medelsbehovet för ytterligare arbetskraft i

samband med genomförandet av omorganisationen beräknas till 60 000 kronor.

Ifrågavarande anslagspost anses alltså böra uppföras med (930 000 -f818

000 60 000) 1 808 000 kronor. Anslagsposten till rörligt tillägg beräk
nas

till 600 000 kronor.

Anslaget i dess helhet skulle alltså komma att uppgå till 2 460 000 kronor.

Omkostnader. Till Statens utlänningskommission: Omkostnader har för

innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 248 000 kronor.

Anslagsposten till sjukvård in. m. anses med hänsyn till belastningen

under föregående budgetår böra uppräknas med 3 000 till 23 000 kronor.

För reseersättningar beräknas ett oförändrat belopp av 10 000 kronor. Till

bränsle och lyse beräknas i nära anslutning till belastningen under föregående

budgetår 23 000 kronor. Utgifterna för övriga expenser uppskattas till

i runt tal 390 000 kronor. Därvid har medelsbehovet för löpande expenser

uppskattats till 260 000 kronor, varav för hyra av hålkortsmaskiner 22 000

kronor och för inköp av hålkort 8 000 kronor. För engångskostnader anses

för nästa budgetår böra beräknas 130 000 kronor, inberäknat ett belopp av

62 000 kronor för en automatisk telefonväxel. Enligt dessa beräkningar upptages

anslaget för nästa budgetår till 446 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 183.

<>

Motioner.

I de likalydande motionerna I: 413 (av herr Holmbäck) och II: 583 (av

herr Hastad) har hemställts, att extra ordinarie och extra amanuenser eller

assistenter med en anställningstid av mer än fem år, vilkas tjänster sättas

ner eller föreslås till indragning och vilka icke omedelbart kunna i annan

statstjänst beredas anställning motsvarande den, som de hittills haft, få

upptagas i utlänningskominissionens personalplan i avvaktan på att de

kunna få likvärdig annan anställning, och att vakantsättning samtidigt äger

rum av de föreslagna assistenttjänsterna eller, om antalet amanuenser,

vilka kvarstå i sina befattningar enligt nyss angivna regel, skulle bli mindre

än antalet assistenttjänster, av så många av dessa sistnämnda tjänster, som

överskjuta det antal amanuenser, vilka enligt propositionen skola finnas i

den nya organisationen.

I motionen II: 271 (av herr Wiklund i Stockholm m. fl.) har hemställts,

att riksdagen dels ville medverka till att vederbörande kommuner beredas

möjlighet att av statsmedel erhålla skälig ersättning för de merutgifter, som

hittills åsamkats och framdeles kunna komma att åsamkas dem på grund

av den genom de ifrågavarande ändringarna i utlänningskungörelsen genomförda

ändrade ordningen för utlänningsärendenas handläggning, dels

ville göra ett principuttalande rörande spörsmålet, huruvida kommunerna

böra belastas med utgifter av liknande slag utan att de och riksdagen beredas

tillfälle att yttra sig i frågan.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, hänvisas

till motionerna I: 415 och IT: 271.

Utskottet.

Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att departementschefen

icke nu är beredd att avgöra frågan om utlänningskommissionens

omvandling till ett ämbetsverk. Kungl. Maj :ts förslag innebär i

stället, att nuvarande provisoriska anordning med en kommission tills vidare

skall bibehållas men att förändringar skola genomföras i syfte att

erhålla en förbättrad inre organisation. I betraktande av de många ovissa

faktorer, som påverka behovet och omfattningen av den framtida utlänningskontrollen,

har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag.

Icke heller Kungl. Maj:ts förslag rörande den centrala utlänningsmyndighetens

organisation m. in. har givit utskottet anledning till erinran.

I fråga om utlänningskominissionens personal innebär departementschefens

förslag i huvudsak, att ett ökat antal befattningshavare skola

2. Bihang till riksdagens protokoll 1952. fi samt. Nr 183.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 183.

erhålla extra ordinarie anställning samt att ett större antal förste byråsekre

ter artjänster inrättas, medan amanuensernas antal reduceras och

vissa på dessa befattningshavare ankommande arbetsuppgifter överföras

till assistenttjänster i 21 lönegraden. I fråga om biträdespersonalen

föreslås en förstärkning av den kvalificerade registerpersonalen. Sammanlagda

antalet mera fast anställda befattningshavare skulle uppgå till

186 mot f. n. 160 och hela personalen till 253 befattningshavare mot f. n.

297. Då Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag, vilka grundats på utförda organisationsundersökningar,

synas möjliggöra en bättre avvägd löneställning

för befattningshavarna, tillstyrker utskottet desamma, så mycket hellre som

utskottet inhämtat att Civila statsförvaltningens tjänstemannaförbund icke

i och för sig har något att erinra mot dessa förslag.

Beträffande övergångsfrågor har departementschefen ansett det rimligt,

att särskild hänsyn tages till sådan personal, vilken har lång tjänstetid hos

kommissionen. Sålunda anses kommissionen böra vara aktivt verksam för

att bereda befattningshavare, som icke kunna erhålla fortsatt anställning i

kommissionen, annan anställning. Vidare anses utlänningskommissionens

tillfälliga personalbehov i samband med omorganisationen lämna vissa möjligheter

till placering under kortare tid av visst mindre antal befattningshavare,

som dessförinnan icke kunnat beredas sysselsättning annorstädes.

På Kungl. Maj :t förutsättes få ankomma att meddela de övergångsbestämmelser,

som i övrigt kunna befinnas erforderliga. I motionerna I: 415 och

II: 585 ha framlagts vissa förslag, avsedda att säkerställa den hänsyn till

personalen, varom departementschefen talat.

För egen del vill utskottet uttala, att det rent allmänt sett uppenbarligen

icke bör ifrågakomma att staten skulle under en längre tid hålla flera befattningshavare

anställda eller betala avlöning till befattningshavare i högre

löneställning än som betingas av de föreliggande arbetsuppgifterna. Några

delade meningar torde heller icke råda om att staten — liksom ax-betsgivare

i allmänhet — bör taga all rimlig hänsyn, när till följd av arbetsuppgifternas

förändring eller som i detta fall en föreslagen rationalisering eller av

annan orsak tjänster bliva överflödiga eller arbetsuppgifterna kunna fullgöras

av mindre kvalificerad personal. Såvitt utskottet kunnat finna föreligga

icke några skiljaktigheter mellan departementschefen och motionärerna

i fråga om dessa principer tagna var för sig. Det är angående sättet

för den samtidiga tillämpningen av dem, som departementschefen funnit

sig böra förorda mera allmänt avfattade riktlinjer, medan motionärerna

ansett, att garantier icke kunna vinnas med mindre riktlinjerna utformas

som konkreta föreskrifter.

Utskottet är såsom ovan antytts överens med motionärerna om att all

hänsyn här bör tagas, som är förenlig med principen att överflödig eller

överkvalificerad arbetskraft icke varaktigt kan behållas. Å andra sidan

finner utskottet i likhet med departementschefen, att frågorna — med beak
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 183.

11

tande av samtliga inverkande omständigheter — böra bedömas från fall

till fall. Härav följer att utskottet icke är berett att tillstyrka motionsyrkandena

i den utformning de givits. Utskottet förordar i stället att motionernas

syfte tillgodoses genom att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

giver till känna vad utskottet anfört samt härvid uttalar att hinder ej bör

möta för Kungl. Maj :t att vid meddelandet av övergångsbestämmelser i nu

förevarande ämne medgiva de tillfälliga undantag för budgetåret 1952/53

från eljest gällande bestämmelser rörande statliga befattningshavares anställningsformer

vilka framstå som motiverade av vad utskottet anfört.

Vad slutligen angår det i motionen II: 271 gjorda yrkandet att riksdagen

skulle medverka till att kommunerna beredes skälig ersättning av statsmedel

för merutgifter i anledning av de den 10 januari 1947 vidtagna

ändringarna i utlänningskungörelsen får utskottet uttala, att det enligt en

allmänt utbredd uppfattning varit i kommunernas intresse att under den

under de gångna efterkrigsåren rådande överkonjunkturen öka tillgången

på arbetskraft genom att bereda utlänningar anställning. Fördelarna härav

torde även för vederbörande kommun ha överstigit olägenheterna i form av

kostnader för bestyr med uppehålls- och arbetstillstånd m. m. På grund

härav och då sistnämnda — enligt uppgifterna i motionerna förhållandevis

obetydliga -— kostnader vid en vikande konjunktur kunna antagas minska,

finner utskottet ej skäl tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande. Utskottet

finner icke heller lämpligt att i förevarande sammanhang göra ett principuttalande

rörande spörsmålet, huruvida kommunerna böra belastas med

utgifter av liknande slag utan att de och riksdagen beredas tillfälle att

yttra sig i frågan.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

I. godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 14 mars 1952 framlagda

grunderna till omorganisation av statens utlänningskommission;
II.

bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa personalförteckning

för statens utlänningskommission i enlighet med

vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över

inrikesärenden för den 14 mars 1952 angivits;

III. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1952/53 såsom

förslagsanslag anvisa

1) till Statens utlänningskommission: Avlöningar

2 460 000 kronor;

2) till Statens utlänningskommission: Omkostnader

446 000 kronor;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 183.

IV. i anledning av motionerna I: 415 och II: 585 i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört;

B. att motionen II: 271 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 20 maj 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström,

Eric Ericson, Pålsson, Näsström, Sundelin, Bergh, fru Lindström och herr

Edvin Thun; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Bergstrand,

Åkerström, Johansson i Mysinge, Hoppe, Petterson i Degerfors, fröken Elmén,

herrar Persson i Växjö, Gustafsson i Stockholm och Gustafsson i

Skellefteå.

Stockholm, Tryckeriaktiebolaget Tiden 1952

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:342 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1952/53 till civilförsvaret m. m. a1 i texten