Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:Is förslag om anslag för budgetaret 11)52/53 till avskrivning av nga kapitalinvesteringar jämte i umnet väckta motioner.

1952-05-27 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:192, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:Is förslag om anslag för budgetaret 11)52/53 till avskrivning av nga kapitalinvesteringar jämte i umnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Statsutskottets utlåtande nr

Nr m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:Is förslag om anslag för

budgetaret 11)52/53 till avskrivning av nga kapitalinvesteringar

jämte i umnet väckta motioner.

(4:e avel.)

I propositionen nr 1 (bilaga 19) hur Kungl. Maj :l, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari

1952, föreslagit riksdagen att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

för budgetåret 1952/55 anvisa eller beräkna reservationsanslag av tillhopa

416 507 600 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 253, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 30 april

1952, framlagt förslag om anvisande av vissa avskrivningsanslag, varvid

hänsyn tagits till de förändringar i förhållande till statsverkspropositionen,

som betingats av de definitiva anslagsäskandena samt av förslag om ytterligare

investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade. Av

Kungl. Maj :t för avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1952/53 äskade anslag uppgå härefter till ett belopp av 417 785 900 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydandc motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ewerlöf in. fl. (I: 331) och den andra inom andra kammaren av herr

Hjulmarson in. fl. (II: 442), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte besluta att för budgetåret 1952/53 å driftbudgeten anvisa 13

miljoner kronor för avskrivningar å vissa i motionen äskade invesleringsanslag;
dels

ock två likalydandc motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Lindblom och Holmbäek (I: 336) och den andra inom andra kammaren

av herr Ohlin in. fl. (11:436), i vilka hemställts, att det under statens

utlåningsfonder upptagna investeringsanslaget Lånefonden för bostadsbyggande

måtte avskrivas med allenast 56 250 000 kronor och det under fonden

för låneunderstöd upptagna investeringsanslaget Tilläggslån till viss

bostndsbyggnadsverksamhet med allenast 90 000 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna 11:442 och 11:436.

Utskottet. Till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1952/53 har Kungl. Maj :t äskat reservationsanslag å sammanlagt 417 785 900

kronor. Härav avse 112,5 miljoner kronor lånefonden för bostadsbyggande

1 liihuny till riksdagens protokoll 11)02. 6 samt. Nr 102.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr l''J2.

och 180 miljoner kronor lilläggslän till viss bostadsbygguadsverksamliel.

Avskrivningsbehovet har i förra fallet beräknats efter 25 procent och i

senare fallet efter 100 procent.

Häremot ha i de båda likalydande motionerna 1:336 och 11:436 vissa

erinringar framförts. Enligt motionärernas mening borde sålunda, vad beträffar

lånefonden för bostadsbyggande, avskrivningsanslaget bestämmas

till ett belopp, som motsvarar det kapitaliserade värdet av skillnaden mellan

3 och 31/;. procents ränta, eller till 56 250 000 kronor. I motionerna har

vidare uttalats, att det knappast kunde anses motiverat att belasta driftbudgeten

med eu total engångsavskrivning av de nya tilläggslånen till viss

bostadsbyggnadsverksamhet, varför i detta fall föreslagits eu avskrivning

med allenast 50 procent eller 90 miljoner kronor.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att investeringsanslagen till

statens utlåningsfonder sedan länge täckts av lånemedel eller skattemedel

beroende på i vad mån vederbörande utlåningsfond ansetts vara räntabel.

Utgångspunkten vid beräkningen av räntabiliteten har, såsom närmare utvecklats

i propositionen 1948: 286, varit å ena sidan de för fonderna gällande

lånevillkoren och ä andra sidan eu räntefot, vid vilken full förräntning

antagits vara för handen (förräntningskravet). I de fall vederbörande fond

beräknats lämna full förräntning av fondkapitalet ha investeringsanslagen

helt täckts av lånemedel, i övriga fall ha skattemedel tillskjutits i proportion

till underförräntningen, vilket skett genom anvisande av anslag under

rubriken Avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Förräntningskravet har

alltsedan budgetåret 1937/38 varit 4 procent, vilket även motsvarar den

normalränta som Kungl. Maj :t enligt riksdagens bemyndigande fastställt

för lån från statens utlåningsfonder för budgetåren 1944/52. Normalräntan,

som lägst må utgöra 4 procent, bestämmes jämlikt riksdagens beslut med

utgångspunkt från medeltalet av räntan, beräknad på emissionskursen, för

de tio sista årens statliga upplåning mot obligationer och reverser med en

ursprunglig löptid av minst tio år med tillägg av V4 procent, utgörande täckning

för förvaltningskostnader och normal kreditrisk.

All, såsom i motionerna I: 336 och 11:436 förordats, nu göra avsteg från

dessa av riksdagen godkända avskrivningsregler, vilka ligga till grund för

Kungl. Maj :ts förslag beträffande lånefonden för bostadsbyggande, finner

utskottet icke vara välbetänkt. Det torde visserligen kunna antagas, att den

gällande normalräntan f. n. något överstiger de faktiska kostnader som

staten i nu berörda sammanhang har att vidkännas. Härvid är emellertid

att märka, att normalräntan avser att ge uttryck åt statens totala kostnader

på lång sikt, varför förhållandena under enstaka år icke rimligen kunna få

påverka fastställandet av normalräntans storlek. Enligt utskottets mening

förefinnes så mycket mindre anledning alt nu uppställa ett lägre förräntningskrav

än 4 procent som viss åtstramning i ränteläget börjat göra sig

gällande. Det synes ej heller befogat att sänka detta krav i fråga om en

enstaka fond. Därest ändring i avskrivningsreglerna skall göras, bör detta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

3

ske först efter närmare utredning, avseende statens samtliga utlåningsfonder.

Beträffande den i motionerna likaledes berörda frågan om avskrivning av

tilläggslånen till viss bostadsbyggnadsverksamhet vill utskottet erinra om

att denna fråga var före redan vid 1951 års höstriksdag, sedan beslut fattats

om viss provisorisk utvidgning av långivningen på förevarande område. 1

anslutning härtill förordade Kungl. Maj:t i propositionen nr 228, att de nya

tilläggslånen i sin helhet skulle avskrivas. Kungl. Maj :ts sistberörda förslag

överensstämde med den uppfattning åt vilken bl. a. riksräkenskapsverket

hade givit uttryck i ärendet. Riksdagen godkände förslaget men framhöll

samtidigt, att detta ställningstagande icke finge betraktas som prejudicerande

för den kommande behandlingen av de provisoriska tilläggslånen i avskrivningshänseende.

Då det nu sålunda gäller att taga definitiv ståndpunkt

i frågan finner utskottet för sin del icke anledning föreligga för riksdagen

att fatta beslut om något ändrat avskrivningsförfarande. Utskottet vill visserligen

icke bestrida, att det i viss män kan synas godtyckligt vilken avskrivningsprocent

som i detta fall väljes. Ett faktum är emellertid att ifrågavarande

lån f. n. löpa utan ränta och amortering. I rådande läge får det också

anses ovisst, när krav på lånens förräntning och amortering rimligen kunna

ställas. Med hänsyn härtill torde de belopp som avsättas till avskrivningar

böra betraktas som ett slags riskfond, genom vilken staten skyddar sig mot

eventuella förluster. Visar det sig sedermera att avskrivning ej behöver göras

i nu beräknad omfattning, kommer driftbudgeten att tillföras motsvarande

inkomster, varför slutresultatet av det hela icke påverkar budgetläget på

längre sikt.

Av nu anförda skäl anser sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall Till

motionerna 1:336 och 11:436. Jämväl i övrigt biträder utskottet Kungl.

Maj :ts förslag.

Vad slutligen angår det i motionerna l: 331 och II: 442 framförda yrkandet

får utskottet erinra om att nämnda motioner, såvitt avser vissa investeringar

i försvarets fastighetsfond, avslagits av riksdagen (skr. nr 83). Med

hänsyn härtill kunna självfallet icke några häremot svarande avskrivningsanslag

anvisas för nästa budgetår.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

T. all riksdagen må, med bifall Ull Kungl. Maj:ts förslag, till

avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1952/53

i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Kronor

Telegrafverkets fond:

Kommunikationsdepartementet:

Försvarsberedskap vid telegrafverket

1 noo

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Statens järnvägars fond:

Kommunikationsdepartementet:

Försvarsberedskap vid statens järnvägar........ 8 550 000

Statens järnvägars dispositionsanslag........... 131 300

Statens allmänna fastighetsfond:

Justitiedepartementet:

Ombyggnadsarbeten vid äldre jångvårdsanstalter .. 330 000

Ny ungdomsanstalt för svårbehandlade......... 1 000 000

Utrikesdepartementet:

Inköp, uppförande och iståndsätlande av fastigheter

för utrikesrepresentationen ............. 750 000

Kommunikationsdepartementet:

Anordnande av panncentral på Riddarholmen i

Stockholm................................ 87 500

Anordnande av förvaltningslokaler............. 250 000

Inköp av fastigheter i Östersund.............. 75 000

Inköp av fastigheter i Visby.................. 262 500

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten......... 4 000 000

Finansdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och

gränsbevakning m. m....................... 175 000

Ecklesiastikdepartementet:

Nybyggnader för kemiska och biokemiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala m. m. ... 507 500

Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid

universitetet i Uppsala..................... 350 000

Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet..... 150 000

Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket i

Lund.................................... 50 000

Ombyggnad av anatomiska institutionen vid universitetet

i Lund.......................... 275 000

Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet

..................................... 125 000

Ombyggnad av tandläkarhögskolans i Stockholm

lokaler m. m.............................. 37 500

Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm ... 2 000 000

Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola .... 850 000

Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna .. 27 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 192.

5

Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna 52 500

Vissa byggnadsarbeten vid nomadskolorna....... 152 500

Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna. 412 000

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalts filial

i Alnarp................................. 46 000

Byggnadsarbeten vid lantbrnkshögskolan och statens

lantbruksförsök............................ 59 300

Byggnadsarbeten för försöksgård vid Röbäcksdalen . 302 500

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri
och

trädgårdsinstitut....................... 100 000

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan......... 137 000

Byggnadsarbeten vid skogshögskolan............ 394 200

Handelsdepartementet:

Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten...... 828 000

Ombyggnadsarbeten vid statens hantverksinstilut .. 12 000

Säkerhetsanstalter för sjöfarten................ 341 500

Om- och tillbyggnadsarbeten vid statens skeppsprovningsanstalt.

.............................. 25 000

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. ................................... 9 816 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset............ 1 055 000

Ulbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala .. 75 000

Vissa skyddsrumsanläggningar................ 11 000 000

Försvarets fastighetsfond:

F <"» rsvarsdcpart e m e n t e L:

Arméns del fond........................... 2 300 000

Marinens delfond.......................... 1 237 500

Flygvapnets del fond........................ 10 250 000

Befästningars del fond ...................... 51 300 000

Statens utlåningsfonder:

Försvarsdepartementet:

Värnpliktslånefonden......................... 200 000

Ecklesiastik departementet:

Statens lånefond för universitetsstudier......... 2 500 000

Allmänna studielånefonden................... 3 700 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Statsutskottets utlåtande nr 192.

Jordbruksdepartementet:

Kronotorparnas inventarielånefond............. 75 000

Statens avdikningslånefond.................... 200 000

Fiskerilånejonden............................ 250 000

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier..... 500 000

Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler 3 250 000

Finansdepartementet:

Lån till Haparanda stad för byggande av tullhus. . 190 000

Ecklesiastikdepartementet:

Lån till tekniska högskolans i Stockholm studentkår 150 000

Inrikesdepartementet:

Lån till föreningen Margarethahemmel för vård av

fallandesjuka sinnesslöa barn för sanering av

hemmets ekonomi........................... 90 000

Lån till uppförande av en skola för kommunal upplysningsverksamhet

......................... 000 000

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

Handelsdepartementet:

Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning 1 750 000

Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelag
-

ringsanläggning ........................... 900 000

Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik m. m. .. 1 050 000

IT. att riksdagen må, med bifall Lill Kungl. Maj:ts förslag sand

med avslag å motionerna I: 330 och II: 436, Lill avskrivning av

nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1952/53 i härefter angivna

fonder anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Kronor

Statens utlåningsfonder:

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande............... 112 500 000

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ... 180 000 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Slutsulskullets utlåtande nr 11)2.

7

III. att motionerna I: 331 och II: 442, såvitt nu år i fråga, icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 maj 1952.

På slatsutskottels vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid föreslående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, fröken Andersson, herrar Lcander, Eric Ericson, Pålsson, Näsström,

Bergh, Alfred Nilsson, Einar Persson, Lodenius, Ragnar Persson,

Axel Andersson och Edvin Thun; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman

i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad, Ståhl, Staxäng,

Åkerström, Kollberg och Jansson i Kalix.

Reservation

av fröken Andersson, herrar Bergh, Alfred Nilsson, Axel Andersson, Skoglund

i Doverstorp, Malmborg i Skövde, Boman i Kieryd, Ståhl, Staxäng och

Kollberg, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 336

och II: 436 och att därför

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 2 börjar med »Att, såsom»

och på s. 3 slutar med »Ivungl. Maj:ts förslag», hort ersättas med text av

följande lydelse:

»Utskottet är väl medvetet om att ett avsteg från dessa av riksdagen godkända

avskrivningsregler, vilka ligga till grund för Kungl. Maj:ts förslag

beträffande lånefonden för bostadsbyggande, kan giva anledning till vissa

betänkligheter. Å andra sidan torde det emellertid förhålla sig så, alt den

gällande normalräntan f. n. icke oväsentligt överstiger de faktiska kostnader

som staten i nu berörda sammanhang har att vidkännas. Av riksgäldskontorets

senaste årsbok framgår, att den effektiva medelräntefoten å emitterade

statsobligationer under de tio budgetåren 1941/51 utgjort 2,99 procent.

Även med förenämnda tillägg för förvaltningskostnader in. in. skulle sålunda

en betryggande säkerhetsmarginal föreligga, därest, på sätt förordats

i motionerna I: 336 och II: 436, förräntningskravet i förevarande fall sänkes

till 3,5 procent. Av formella skäl kan måhända göras gällande, att en dylik

åtgärd bör vidtagas först efter närmare utredning, avseende statens samtliga

utlåningsfonder. Utskottet finner också för sin det behov föreligga även

förnyad prövning av hithörande spörsmål. I avvaktan på resultatet härav

s. 8 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets uttalande nr 11)2.

8

synes dock, med hänsyn till den här ifrågavarande fondens slorlek och speciella

karaktär, hinder icke behöva möta alt densamma t. v. underkastas särbehandling

i avskrivningshänseende.

Beträffande den i motionerna likaledes berörda frågan om avskrivning av

lilläggslånen till viss bostadsbyggnadsverksamhet vill utskottet erinra om

alt denna fråga var före redan vid 1951 års höstriksdag, sedan beslut fattats

om viss provisorisk utvidgning av långivningen på förevarandc område.

Riksdagen godkände då Kungl. Maj :ts i propositionen nr 228 framlagda förslag

om 100-procentig avskrivning av de nya tilläggslånen men uttalade samtidigt,

att detta ställningstagande icke finge betraktas som prejudicerande

för framtiden. Den tveksamhet riksdagen därigenom visade inför Kungl.

Maj :ts förslag finner utskottet naturlig. Såsom understrukits i motionerna

bör det nämligen hållas i minnet, att dessa lån under vissa förutsättningar

när som helst kunna göras ränte- och amorteringsbärande. 1951 års bostadsutredning

har också för sin del ansett det vara mest motiverat, att den

faktiska subventionen i detta fall beräknas allenast till ett belopp, motsvarande

den årliga räntan på de utlämnade lånen. Även om, med hänsyn till

det osäkerhetstillstånd som råder beträffande byggnadskostnadernas framtida

utveckling, vissa invändningar kunna göras mot denna uppfattning,

torde å andra sidan icke tillräckliga skäl föreligga för en total engångsavskrivning

av förevarande anslag. Enligt utskottets mening synes mera rimligt

alt, på sätt förordats i motionerna, avskrivning sker med 50 procent.

Härför tala jämväl de omständigheter av psykologisk och statsfinansiell

natur som åberopats i motionerna.

Av nu anförda skäl finner sig utskottet böra tillstyrka bifall till motionerna

I: 336 och II: 436. Kungl. Maj:ts förslag i övrigt biträdes av utskottet.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:336 och 11:436, till

avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1952/

53 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

Statens utlåningsfonder:

Kronor

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande .......... 56 250 000

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

................................... 90 000 000»

527570. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1U52.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:386 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts förslag om anslag för hudgetåret 1952/53 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. a1 i texten