Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dispositionen av överskottsmedel från statens krigsförsäkringsnämnds verksamhet jämte i ämnet väckta motioner.

1952-11-18 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:212, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dispositionen av överskottsmedel från statens krigsförsäkringsnämnds verksamhet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

1

Nr 212.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dispositionen

av överskottsmedel från statens krigsförsäkringsnämnds

verksamhet jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

I propositionen nr 145 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 7 mars 1952, föreslagit

riksdagen medgiva, att statens krigsförsäkringsnämnds överskottsmedel

må användas enligt av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll

framlagt förslag.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hällgren m. fl. (I: 437) och den andra inom andra kammaren av herr

Utbult m. fl. (II: 584), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ett

belopp av 5 miljoner kronor av statens krigsförsäkringsnämnds överskottsmedel

skall avsättas till en särskild fond, som skall disponeras för i motionerna

angivna åtgärder till fiskets främjande, bl. a. för säkerhetsanordningar

till ledning för fiskefartyg, garantikapital för fiskebåtsförsäkringar,

anskaffande av ett nytt undersökningsfartyg m. m. för fiskeriväsendet och

fiskehamnsförbättringar,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Uhlén och Bergman (I: 438) och den andra inom andra kammaren

av herrar Lindberg och Håstad (11:528), i vilka hemställts, att riksdagen

ville besluta att av överskottsmedlen från krigsförsäkringsnämndens verksamhet

måtte till Kungl. Maj :ts förfogande ställas,

a) ett belopp av 8 miljoner kronor avseende den förbättring av sjöfolkets

pensioner, som föreslagits av 1947 års sjömanspensionsutredning,

b) ett belopp av 7 miljoner kronor att användas till att förbättra sjömanspensioner

i allmänhet,

c) ett belopp av 2 miljoner kronor att användas till sjösäkerhetsanstalter

för sjöfarten, vilka anstalter sortera under lotsstyrelsen,

dels ock en inom andra kammaren av herr Nihlfors väckt motion (II: 583),

vari hemställts, att riksdagen måtte dels avslå Kungl. Maj :ts proposition nr

145 till den del den rör dispositionen av statens krigsförsäkringsnämnds

överskottsmedel för nedsättning av statsskulden, dels i fråga om överskottets

disposition beakta i motionen anförda synpunkter, innebärande att medlen

1 flihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 212.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 212.

— bortsett från de dispositioner, som departementschefen föreslår skola göras

till handelsflottans välfärdsfond jämte vissa andra sjöfartsändamål samt

pensioner och gratifikationer åt anställda hos krigsförsäkringsnämnden —

skola hållas disponibla för bestridande av »kostnaderna för de livsmedelssubventioner,

som nu planeras och som avses bli av tillfällig karaktär».

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna 11:528, 11:583 och 11:584.

Under det första världskriget var den enskilda försäkringsverksamheten

i Sverige otillräcklig för att bereda sjöfarten ett erforderligt försäkringsskydd.

Staten meddelade därför sjöförsäkring mot krigsfara. Ehuru de enskilda

försäkringsbolagen i slutet av 1930-talet voro väsentligt bättre rustade

att möta stora risker, ansågs det välbetänkt att 1939 genom särskild

lagstiftning om statlig krigsförsäkring förbereda ett eventuellt förnyat statligt

stöd. Detta kom till stånd samma år vid det andra världskrigets utbrott.

Det hade givetvis främst betydelse för sjöfarten men omfattade denna gång

också annan transportförsäkring ävensom återförsäkring''. Den statliga försäkringsverksamheten,

som handhades av statens krigsförsäkringsnämnd,

upphörde med utgången av år 1946.

De likvidatorer, åt vilka uppdragits att fullfölja avvecklingen av krigsförsäkringsnämndens

rörelse, ha nu anmält, att uppdraget i huvudsak slutförts.

Endast ett fåtal ärenden, som gälla förhållandevis små belopp, äro

ännu icke färdigbehandlade. Föregående års riksdag underströk angelägenheten

av att en slutlig reglering kom till stånd av de spörsmål som sammanhängde

med bl. a. krigsförsäkringsnämndens verksamhet. Det har därför

synts lämpligt, att frågan om dispositionen av nämndens överskottsmedel

nu förelägges riksdagen.

Det överskott, som uppkommit i krigsförsäkringsnämndens verksamhet,

uppgår till ett betydande belopp, ca 304 miljoner kronor. Härav ha i runt

tal 10 miljoner kronor redan tidigare tagits i anspråk eller avsatts för särskilda

ändamål; det återstående överskottet uppgår sålunda till ca 294 miljoner

kronor. De premieavgifter, som erlagts för krigsförsäkring, ha icke

stannat på sjöfartsnäringen utan i sista hand burits av konsumenterna genom

högre varupriser. Huvuddelen av överskottet eller över 200 miljoner

kronor har influtit vid fraktfart mellan främmande hamnar eller för exportgods,

för vilket kostnaderna betalts av utlandet, medan icke fullt 100

miljoner kronor torde ha belastat konsumenter i Sverige. Överskottsmedlen

äro således, framhåller departementschefen, icke av den karaktär, att de i

sin helhet böra reserveras för speciella ändamål, som kunna anses sammanhänga

med deras ursprung. Departementschefen förordar därför, att huvuddelen

av överskottet tillföres riksgäldskontoret att användas för nedbringande

av statsskulden.

Å andra sidan föreligger givetvis, fortsätter departementschefen, ett visst

samband mellan krigsförsäkringsmedlen och sjöfartsnäringen. Under synnerligen

svåra förhållanden och med kännbara förluster gjorde den svenska

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

3

handelsflottan under krigsåren en betydelsefull och för den svenska folkförsörjningen

avgörande insats. Med hänsyn härtill är det enligt departementschefens

uppfattning både naturligt och önskvärt, att en viss del av det

överskott, som uppstått vid transportförsäkring å svenska fartyg, användes

för särskilda sjöfartsändamål, vilka eljest icke alls eller hlott i otillräcklig

mån tillgodoses genom anslag å riksstaten. Åtskilliga framställningar ha

också ingivits i detta syfte, ehuru somliga nu äro inaktuella eller eljest av

den art, att bidrag icke böra utgå av här ifrågavarande medel. I nuvarande

läge synes departementschefen en särskild medelstilldelning i första hand

kunna komma i fråga för välfärdsanordningar för sjöfolk. Även spörsmålet

om en förbättring av sjöräddningsväsendet bör enligt departementschefen i

detta sammanhang beaktas.

Vid remissbehandlingen av sjömanskommitténs år 1947 avlämnade betänkande

angående välfärdsanordningar för sjöfolk i hamn vitsordades behovet

av sjöfartshotell och klubbrum in. m. i den omfattning kommittén

föreslagit. Dåvarande chefen för handelsdepartementet framhöll 1948, att

frågan om dispositionen av krigsförsäkringsmedlen icke kunde lösas i det

sammanhanget. Av ekonomiska skäl var det nödvändigt att låta utbyggnaden

av välfärdsanordningarna ske i långsammare takt än vad kommittén

föreslagit och i och för sig vore önskvärt. Riksdagen betonade, att man

borde avvakta erfarenheterna av det efter delvis nya principer bedrivna välfärdsarbetet.

Den verksamhet, som under ledning av handelsflottans välfärdsråd sedan

1948 pågått för att förbättra förhållandena för den ombordanställda arbetskraften,

har varit av stor betydelse. På grundval av de vunna erfarenheterna

torde, framhåller departementschefen, en utbyggnad av verksamheten nu

böra komma till stånd. En sådan utbyggnad har också visat sig önskvärd;

behovet av framför allt sjöfartshotell för det sjöfolk, som i svenska hamnar

avvaktar nya anställningar, har blivit alltmer påtagligt. De statsbidrag, som

beräknas vara erforderliga under den närmaste femårsperioden för att

genomföra det nu aktuella byggnadsprogrammet för sjöfartshotell, ha av

handelsflottans välfärdsråd angivits till minst 4,6 miljoner kronor. Den del

av anslaget till handelsflottans välfärdsfond, som avsetts för investeringar,

har under ettvart av budgetåren 1948/49—1950/51 uppgått till 300 000 kronor,

är innevarande budgetår 200 000 kronor och har för budgetåret 1952/53

föreslagits till likaledes 200 000 kronor. Möjligheterna att med en anslagstilldelning

av denna storleksordning inom rimlig tid tillgodose behovet av sjöfartshotell

äro, framhåller departementschefen, självfallet synnerligen begränsade.

Departementschefen anser därför lämpligt, att vissa av krigsförsäkringsnämndens

medel nu överföras till handelsflottans välfärdsfond. Med

hänsyn till det nyss angivna medelsbehovet samt till att ytterligare välfärdsanordningar

inom den närmaste tiden kunna visa sig erforderliga, föreslås

fonden för den närmaste tioårsperioden skola tillföras tio miljoner kronor.

Av nämnda belopp torde, framhåller departementschefen, under ettvart av

budgetåren 1952/53—1961/62 få disponeras ca en miljon kronor för investe
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 212.

ringsändamål. Därest denna summa icke helt tages i anspråk under ett budgetår,

böra enligt departementschefen återstående medel få utnyttjas under

följande budgetår utöver eljest beräknat belopp. Vid bifall till detta förslag

torde fr. o. in. budgetåret 1953/54 och tills vidare under sammanlagt tio år

särskilda medel för investeringsändamål icke böra beräknas å riksstaten

under anslaget till avsättning till handelsflottans välfärdsfond. Statsbidraget

till löpande utgifter bör däremot enligt departementschefen utgå enligt oförändrade

grunder. I likhet med vad som gäller f. n. förutsättes det få ankomma

på Kungl. Maj :t att efter förslag från handelsflottans välfärdsråd besluta till

vilka välfärdsanordningar medlen skola användas.

Frågan om åtgärder för att effektivisera livräddningsväsendet till sjöss

och kustbevakningen har i anledning av väckta motioner och framställd interpellation

behandlats av de senaste årens riksdagar (statsutsk. uti. 1949:

162 o. 1950: 57, r. skr. 1950: 110, interpellation vid höstsessionen 1950, statsutsk.

uti. 1951:65). Statsutskottet erinrade 1951, att det här var fråga om

ett mycket svårbemästrat problem, och förutsatte, att man vid en inom handelsdepartementet

pågående utredning på detta område prövade alla tänkbara

utvägar i syfte att åstadkomma största möjliga förbättring av vårt

livräddningsväsen. De hittills gjorda undersökningarna utvisa bl. a. att en

förstärkning av de materiella resurserna, främst tillgången på livräddningsbåtar,

är önskvärd. Departementschefen förordar därför, att av krigsförsäkringsnämndens

överskottsmedel två miljoner kronor avsättas till en särskild

diversemedelsfond, som skall disponeras för effektivisering av sjöräddningsväsendet

och därmed jämställda ändamål. Beloppet bör enligt departementschefen

bl. a. kunna tagas i anspråk för anskaffning av snabbgående undsättningsbåtar.

Härigenom torde erfarenheter kunna vinnas till gagn för den

fortsatta prövningen av sjöräddningsväsendets lämpliga utformning. Den

föreslagna fonden förutsättes få disponeras efter Kungl. Maj:ts bestämmande

och förvaltas av statskontoret.

Enligt beslut av Kungl. Maj :t den 7 december 1951 skola två befattningshavare

hos krigsförsäkringsnämnden erhålla årlig pension. I anslutning

härtill föreslår departementschefen, att av nämndens överskottsmedel till

civila pensionsfonden överföres ett belopp, motsvarande det kapitaliserade

värdet av nämnda pensioner eller ca 100 000 kronor. Vidare förordar departementschefen,

att av överskottsmedlen utbetalas gratifikation med högst

2 500 kronor till en tjänsteman hos nämnden, som icke kommer i åtnjutande

av pension.

Det återstående överskottet bör enligt vad departementschefen nyss föreslagit

användas för att nedbringa statsskulden. En mindre del torde dock,

framhåller departementschefen, alltjämt böra stå till likvidatorernas förfogande

för bestridande av eventuellt uppkommande utgifter. Vad som ej åtgår

för dylika utgifter liksom de ytterligare överskottsmedel, vilka möjligen

kunna inflyta, böra enligt departementschefen — när alla ärenden blivit helt

slutförda — ävenledes utnyttjas för statsskuldsamortering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

5

Utskottet. Såsom av propositionen framgår har av de disponibla överskottsmedlen

från statens krigsförsäkringsverksamhet huvuddelen eller över

200 miljoner kronor influtit vid fraktfart mellan främmande hamnar eller

för exportgods, för vilket kostnaderna betalats av utlandet, medan icke fullt

100 miljoner kronor torde ha belastat konsumenter i Sverige. Utskottet kan

tillstyrka departementschefens förslag, att huvuddelen av överskottet tillföres

riksgäldskontoret att användas för nedbringande av statsskulden. Utskottet

vill i detta sammanhang erinra, att under världskriget 1914—1918

staten hade en liknande försäkring. Det då uppkomna överskottet togs i

anspråk för att täcka förluster på kristidskommissionernas verksamhet.

Även om alltså staten iklätt sig den största ekonomiska risken och genom

sin mellankomst i viss mån möjliggjort att sjöfarten kunde vidmakthållas

under krigsåren, bör icke bortses från att den svenska handelsflottan under

riskfyllda förhållanden och stora förluster därunder gjorde en betydelsefull

insats. Det synes utskottet därför vara ett rimligt rättvisekrav, att någon

del av överskottsmedlen avsättes för ändamål, som kunna anses sammanhänga

med sjöfarten. Utifrån denna uppfattning synes utskottet riktigt

och lämpligt, att såsom departementschefen förordat en del av medlen tages

i anspråk för särskilda sjöfartsändamål, vilka eljest icke alls eller blott i

otillräcklig mån tillgodoses genom anslag å riksstaten. I överensstämmelse

härmed vill utskottet tillstyrka, att 10 miljoner kronor anvisas till handelsflottans

välfärdsfond för anordnande av sjöfartshotell m. m. samt att 2

miljoner kronor disponeras för en effektivisering av sjöräddningsväsendet.

I anslutning till vad departementschefen antytt böra sistnämnda medel

främst användas för anskaffning av snabbgående undsättningsbåtar. Utskottet

förutsätter, att nu ifrågavarande medelstilldelningar utan onödig

tidsutdräkt omsättas i praktiska åtgärder.

Departementschefens förslag att visst belopp skall avsättas för pensioner

och gratifikation åt anställda hos krigsförsäkringsnämnden ger icke utskottet

anledning till erinran.

Utskottet övergår härefter till att behandla i anledning av den föreliggande

propositionen väckta motioner.

Vad beträffar det i motionen II: 583 gjorda yrkandet, att överskottet, till

den del det avses för statsskuldens nedbringande, bör disponeras för bestridande

av kostnaderna för livsmedelssubventioner vill utskottet erinra,

att årets riksdag under sin vårsession behandlat frågan om prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område och härför anvisat anslag för innevarande

budgetår. Att nu reservera medel för ändamålet för kommande budgetår

bör icke komma i fråga. Motionen torde med hänsyn till vad nu och i det

föregående anförts icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionerna 1: 437 och II: 584 har yrkats, att av överskottsmedlen ett

belopp av 5 miljoner kronor avsättes för fiskets befrämjande. Det är visserligen

riktigt, att såsom i motionerna framhållits krigsförsäkringsnämndens

verksamhet omfattade även fiskeflottan. Enligt vad utskottet emellertid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 212.

under hand från nämnden inhämtat, uppgick därvid summan av erlagda

försäkringspremier till ett belopp av 1 394 000 kronor, under det att statens

utgifter för denna verksamhet belöpte till sammanlagt 2 357 200 kronor.

Underskottet utgjorde alltså 963 200 kronor. Det av staten åtagna försäkringsskyddet

har sålunda varit till nytta för fiskeflottan. Enligt vad av motionerna

framgår avses den föreslagna fonden skola användas för ett flertal

olika fiskeriändamål. Det är icke möjligt för utskottet att bedöma angelägenhetsgraden

av dessa ur sitt sammanhang lösryckta arbetsobjekt i förhållande

till övriga behövliga anstalter på ifrågavarande område. Härtill är att

märka, att möjligheterna att igångsätta nya byggnadsföretag för närvarande

äro begränsade. Det förtjänar erinras om att beträffande byggnad av fiskehamnar

innevarande års riksdag anvisat 1 500 000 kronor härför och avslagit

motionsvis gjorda yrkanden om ytterligare anslag för ändamålet. Det synes

utskottet riktigast, att statsmakterna få pröva såväl de i motionerna gjorda

yrkandena som övriga förslag till åtgärder för fiskerinäringens främjande

i ett sammanhang, på grundval av framställningar, som kunna komma att

göras av de myndigheter, som närmast ha att bevaka de intressen, om vilka

här är fråga. Med hänsyn till det nu anförda finner utskottet sig icke böra

biträda det motionsvis gjorda yrkandet.

Det i motionerna 1:438 och 11:528 gjorda yrkandet att sammanlagt 15

miljoner kronor skulle användas till förbättring av sjöfolkets pensioner avser

visserligen ett ändamål, som kan anses sammanhänga med överskottsmedlens

ursprung. Utskottet, som finner syftet med förslaget behjärtansvärt,

vill emellertid erinra, att Ivungl. Maj :t den 6 juni 1952 uppdragit åt direktionen

över handelsflottans pensionsanstalt att utarbeta och till Kungl.

Maj :t före den 1 oktober 1952 inkomma med förslag till förbättring av sjömanspensioneringen.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat lärer proposition

i ämnet vara att förvänta till nästa års riksdag. Utskottet, som

törutsätter att så kommer att bliva fallet, anser, att det under angivna förhållanden

icke kan vara tillrådligt att nu reservera ett penningbelopp för

denna pensionering. Motionerna i här berörd del avstyrkas alltså.

I sistnämnda båda motioner har även yrkats, att 2 miljoner kronor skulle

användas till säkerhetsanstalter för sjöfarten. Av motionerna framgår icke

tör vilka speciella ändamål medlen skulle avses. Utskottet anser försiktigheten

bjuda att härvidlag avvakta lotsstyrelsens äskanden till dylika anstalter

för nästa budgetår, till vilka äskanden riksdagen får tillfälle att taga

ställning i samband med behandlingen av statsverkspropositionen. Utskottet

avstyrker alltså motionerna jämväl i nu berörd del.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) avslå motionerna 1:437 och 11:584;

b) avslå motionerna 1:438 och 11:528;

c) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag

å motionen II: 583 medgiva, att statens krigsförsäkrings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 212.

7

nämnds överskottsmedel må användas enligt av departementschefen

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för

den 7 mars 1952 framlagt förslag.

Stockholm den 18 november 1952.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström, Eric Ericson, Pålsson,

Näsström, Sundelin, Rergh, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, fru Svensson

och herr Ragnar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Svensson i Grönvik, Roman i

Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Svensson i Ljungskile, Lindholm, Rubbestad,

Staxäng, Åkerström, Kollberg, Thapper, fröken Elmén, herrar Birke,

Svensson i Alingsås och Karlsson i Olofström.

Reservation

av herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon, Näsström, Sundelin,

Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Svensson i Ljungskile, Staxäng,

Kollberg, fröken Elmén och herr Karlsson i Olofström, vilka ansett, att utskottet

bort tillstyrka motionerna I: 437 och II: 584 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 5 börjar med orden »I

motionerna» och på s. 6 slutar med orden »gjorda yrkandet», bort ha följande

lydelse:

»I motionerna I: 437 och II: 584 har yrkats, att av överskottsmedlen ett

belopp av 5 miljoner kronor avsättes för fiskets främjande. Även den svenska

fiskeflottan gjorde under kriget en för det svenska folkhushållet betydande

insats. Att riskerna därvid voro stora framgår bl. a. av att i krigsskadeförsäkring

utbetalts ett belopp av 2 357 200 kronor. För fiskerinäringens

vidkommande upphörde emellertid icke krigsskadorna med krigets slut.

Minsprängning av fiskebåtar och förlust av fiskredskap på grund av krigshandlingar

förekomma alltjämt. Det senare slaget av skador vålla fiskarna

stora förluster, enär fiskredskap icke kunna bli föremål för försäkring.

Även för fiskebåtar är det ofta svårt att få försäkring till betryggande belopp.

För att ordna en effektiv fiskebåtsförsäkring erfordras fonder och utskottet

finner det rimligt, att en del av överskottsmedlen från statens krigsförsäkringsnämnds

verksamhet användes för en sådan fond. Då utskottet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 212.

även i övrigt anser de i motionerna 1: 437 och II: 584 anförda skälen värda

beaktande, har utskottet funnit sig böra tillstyrka bifall till det i nämnda

motioner gjorda yrkandet, att 5 miljoner kronor avsättas för fiskets främjande.

»

dels ock utskottets hemställan under a) och c) bort ha följande lydelse:

»a) med bifall till motionerna I: 437 och II: 584 besluta

att av statens krigsförsäkringsnämnds överskottsmedel ett

belopp av 5 000 000 kronor skall avsättas till en särskild

fond för fiskets främjande;

c) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionen II: 583 medgiva, att statens krigsförsäkringsnämnds

överskottsmedel må användas enligt av departementschefen

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för

den 7 mars 1952 och av utskottet framlagda förslag.»

527896.

Stockholm. Isa ic Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:423 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att i vissa faU eftergiva kronan tillerkänd förmånsrätt s. 1 i texten