Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr 213

1952-11-18 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:213, Statsutskottets utlåtande nr 213

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 213—214.

Statsutskottets utlåtande nr 213.

1

Nr 213.

Utlåtande i anledning au Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till förordning om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ statens

löneplansförordning den 30 juni 1947 (nr 376) in. m.

jämte i ämnet väckt motion.

(5:e avd.)

1 propositionen nr 240 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 10 oktober 1952, föreslagit

riksdagen att dels antaga vid berörda statsrådsprotokoll fogat förslag

till förordning om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ statens löneplansförordning

den 30 juni 1947 (nr 376), dels jämväl i övrigt godkänna en vid statsrådsprotokollet

såsom bilaga fogad överenskommelse rörande distriktsveterinärernas

inkomstförhållanden, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda

de övergångsbestämmelser, som kan erfordras i anledning av vad sålunda

förordats.

Berörda författningsförslag är av följande lydelse.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ statens löneplansförordning

den 30 juni 1947 (nr 376).

Härigenom förordnas, att 2 och 3 §§ statens löneplansförordning den 30

juni 19471 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 §.

Löneplaner.

1 Senaste lydelse av 2 och 3 §§, se 1951:386.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 6 sand. Nr 213—214.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 213.

Löneplan nr 4.

L

önegrupp

Löneklass

nr

I

11

in

IV

V

Årslön, kronor

i

7 080

7 860

8 640

9 420

10 200

2

7 380

8160

8 940

9 720

10 500

3

7 740

8 520

9 300

10 080

10 860

4

8160

8 940

9 720

10 500

11 280

3 §.

Grundlönetabeller.

Tabell till löneplan nr 4, lönegrupp I.

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

590

21: 05

20: 35

19: 65

19: 05

3: 50

2

615

21: 95

21: 20

20: 50

19: 85

3: 60

3

645

23: 05

22: 25

21: 50

20: 80

3: 75

4

680

24: 30

23: 45

22: 65

21: 95

4:00

Tabell till löneplan nr 4, lönegrupp 11.

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

665

23: 40

22: 60

21: 85

21:15

3:50

2

680

24: 30

23: 45

22: 65

21:95

3:60

3

710

25: 35

24: 50

23: 65

22: 90

3: 75

4

745

26: 60

25: 70

24: 85

24:05

4:00

Tabell till löneplan nr 4, lönegrupp 111.

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

720

25: 70

24:85

24:00

23: 25

3:50

2

745

26:60

25: 70

24:85

24:06

3: 60

3

775

27: 70

26: 70

25: 85

25:00

3: 75

4

810

28: 95

27:95

27:00

26:15

4:00

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 213.

3

Tabell till löneplan nr 4, lönegrupp IV.

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

785

28: 05

27: 05

26: 15

25: 30

3: 50

o

810

28: 05

27:95

27: 00

26: 15

3: 60

3

840

30: 00

28: 95

28:00

27: 10

3: 75

4

875

31:25

30: 15

29: 15

28: 25

4:00

Tabell till löneplan nr 4, lönegrupp V.

Löneklass

nr

Månadslön,

kronor

Daglön i kalendermånad om

A-avdrag

för dag,

kronor

28 dagar,

kronor

29 dagar,

kronor

30 dagar,

kronor

31 dagar,

kronor

i

850

30: 35

29:30

28: 35

27: 40

3:50

o

875

31:25

30: 15.

29: 15

28: 25

3: 60

3

905

32: 30

31: 20

30: 15

29: 20

3: 75

4

940

33: 55

32: 40

31: 35

30: 30

4:00

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1953.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herrar Ericsson i Näs och Rubbestad väckt motion

(II: 674), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen

nr 240 dels måtte uttala, att de i gällande veterinärtaxa intagna arvodesbeloppen

skall utgå med 15 procents tillägg i stället för i propositionen förordade

25 procent, dels också måtte besluta om ändring av lydelsen av 2

och 3 §§ statens löneplansförordning den 30 juni 1947 (nr 376) i överensstämmelse

med motionens syfte samt härvid uppdraga åt vederbörande

utskott att föranstalta om erforderlig löneplansjustering.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande förslag får utskottet hänvisa

till motionen.

I anslutning till en inom civildepartementet träffad förhandlingsöverenskommelse

föreslås i propositionen huvudsakligen, alt distriktsveterinärerna

från och med den 1 januari 1953 skall erhålla förbättrade inkomster dels

genom en 25-procentig höjning av de i veterinärtaxan intagna arvodesbeloppen,

dels genom en höjning av de i löneplan 4 i statens löneplansförordning

angivna lönebeloppen. Härigenom avses dessa tjänstemän genom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 213.

snittligt skola erhålla en sammanlagd inkomst av sin tjänst, som överensstämmer

med eller något överstiger det relativa löneläge, som för dessa

tjänstemän blev en följd av 1947 års lönereglering. De årliga kostnadsökningarna

har beräknats till 0,8 miljoner kronor i fråga om taxeinkomsterna

och 0,3 miljoner kronor i fråga om lönerna.

Distriktsveterinärerna utgör en av de numera fåtaliga grupper statstjänstemän,

som erhåller sin inkomst av tjänsteutövningen dels i form av fast lön

och dels i form av inkomst av taxa (veterinärtaxan). Den fasta lönen utgår

enligt den i statens löneplansförordning intagna löneplanen 4 och är förenad

med tilläggsförmåner enligt samma bestämmelser, som beslutats för statstjänstemän

i allmänhet. Ä lönedelen har distriktsveterinärerna därför erhållit

samma kompensation för penningvärdeförändringen och samma andel

i inträdd produktivitetsökning som andra statsanställda. Taxebeloppen har

däremot i stort sett varit oförändrade sedan 1914, frånsett en tillfällig höjning

om 25—50 % under åren 1918—1922. En icke oväsentlig stegring av

praktikinkomsterna har trots detta inträtt till följd av att distriktsveterinärerna

i ökad omfattning tagits i anspråk för djursjukvården.

Sedan veterinärstyrelsen i samråd med Sveriges veterinärförbund infordrat

uppgifter om praktikinkomsternas storlek under åren 1949 och 1950 och

dessa uppgifter bearbetats inom civildepartementet, har förhandlingar i

ämnet ägt rum med Sveriges akademikers centralorganisation och Sveriges

veterinärförbund. Därvid har under förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens

godkännande träffats en överenskommelse angående distriktsveterinärernas

avlöningsförhållanden in. in.

Beträffande innehållet i överenskommelsen, som fogas såsom bilaga vid

detta utlåtande, framhålles i propositionen följande.

Den inom civildepartementet verkställda utredningen rörande distriktsveterinärernas

inkomstförhållanden ger vid handen att den sammanlagda

inkomsten av taxa och lön för dessa tjänstemän relativt sett nu är lägre än

omedelbart efter genomförandet av 1947 års lönereglering. Detta sammanhänger

givetvis med att distriktsveterinärernas taxeinkomster, som år 1947

genomsnittligt torde ha uppgått till ungefär samma belopp som löneinkomsterna,

därefter icke ökat i samma omfattning som de sistnämnda inkomsterna.

Överenskommelsen innebär, att distriktsveterinärerna genomsnittligt

erhåller en sammanlagd inkomst av sin tjänst som överensstämmer

med eller något överstiger det relativa löneläge som för dessa tjänstemän

blev en följd av 1947 års lönereglering. Det har emellertid, bl. a. av rekryteringsskäl,

icke ansetts lämpligt att genomföra den avsedda inkomstökningen

enbart genom en taxehöjning. I de svårbesatta distrikten, vilka

tillhör de högsta lönegrupperna, är nämligen taxeinkomsterna lägst. På

grund härav har det överenskommits att en del av inkomstökningen skall

tillföras distriktsveterinärerna genom en höjning av de i löneplan 4 i sta
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 213.

5

tens löneplansförordning angivna grundlönerna. Denna löneökning är med

nuvarande fördelning av distriktsveterinärerna på löneklasser och lönegrupper

inklusive nu utgående tillägg å grundlönerna i medeltal 1 150 kronor för

år. Höjningen är störst i de lönegrupper, där praktikinkomsterna är lägst,

och fördelar sig för år räknat (inklusive nu utgående tillägg å grundlönerna'')

på de olika lönegrupperna och löneklasserna på följande sätt.

Löneklass

L

ö n e g r u p

P

I

II

in

IV

V

1

1092

1164

1 200

1248

1308

2

1 152

1212

1 248

1308

1368

3

1080

1140

1 200

1 260

1 308

4

1068

1116

1188

1 236

1296

De årliga kostnaderna för lönehöjningen uppgår till 0,3 miljoner kronor.

Vad taxeliöjningen beträffar har det icke ansetts lämpligt att i detta

sammanhang ändra de särskilda i veterinärtaxan intagna arvodesbeloppen,

utan den åsyftade höjningen av dessa belopp har synts kunna ernås genom

en generell föreskrift i likhet med vad som tillämpades under åren 1918—

1922. Enligt vad som inhämtats kommer nämligen chefen för jordbruksdepartementet

att inom den närmaste tiden föranstalta om en översyn av veterinärtaxan

i syfte att modernisera och förenkla densamma. Därvid förutsättes

utgångspunkten för taxesättningen vara att arvodesbeloppen så avpassas

att de åstadkommer den genomsnittliga inkomst av taxa som åsyftas i

förevarande överenskommelse. Skulle den här förordade höjningen av de i

tjänstetaxan angivna arvodesbeloppen åstadkomma ojämnheter, bör detta

spörsmål särskilt övervägas vid översynen.

Taxehöjningen har beräknats medföra en ökning av distriktsveterinärernas

inkomster med sammanlagt 0,8 miljoner kronor. Den del därav, som avser

i 13 § veterinär taxan angivna tjänsteförrättningar, faller direkt på statsverket.

Av återstoden torde ungefär en tredjedel komma att belasta det

under nionde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till Lindring i mindre

bemedlades kostnader för djursjukvård.

Tjänste- och familjepensionsunderlagen för distriktsveterinärtjänsterna

är för närvarande anknutna till motsvarande underlag för tjänster i 24

lönegraden å löneplan 1. Enligt överenskommelsen skall pensionsunderlagen

överensstämma med underlagen för tjänster i 26 lönegraden. Detta

innebär en höjning av tjänstepensionsunderlaget med 828 kronor och av

familjepensionsunderlaget med 264 kronor.

Den träffade överenskommelsen, som är avsedd att lända till efterrättelse

från och med den 1 januari 1953, bör enligt departementschefens mening

godkännas och underställas riksdagens prövning.

1 anslutning till vad överenskommelsen innehåller i fråga om distrikts
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 21.1.

veterinärernas löner har inom civildepartementet upprättats förslag till förordning

om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ statens löneplansförordning den

30 juni 1947 (nr 376). Av överenskommelsen påkallas ändringar jämväl i

statens allmänna avlöningsreglemente samt i 1947 års allmänna tjänste- och

familjepensionsreglementen. Dessa författningsändringar avses bliva anmälda

i annat sammanhang. Liksom eljest bör det ankomma på Kungl.

Maj :t att utfärda de särskilda övergångsbestämmelser, som kan bli erforderliga.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, erhåller distriktsveterinärerna

sin inkomst av tjänstutövningen dels i form av fast lön (löneplan

4) och dels i form av inkomst av taxa (veterinärtaxan). Å lönedelen

har distriktsveterinärerna erhållit samma kompensation för penningvärdeförändringen

och samma andel i inträdd produktivitetsökning som andra

statsanställda. Taxebeloppen har i stort sett varit oförändrade sedan 1914,

bortsett från en tillfällig höjning under åren 1918—1922. Vid angivna förhållanden

och på de i propositionen anförda skälen i övrigt synes några invändningar

icke behöva resas mot den nu förordade fördelningen av inkomsthöjningen

på grundlöneökning och taxeökning. Särskilt med beaktande

av att taxebeloppen under en lång följd av år hållits vid i stort sett

oförändrad nivå, framstår en generell höjning av desamma med 25 procent

enligt utskottets mening som förhållandevis måttlig. Någon större risk för

att taxeförhöjningen skulle kunna medföra menliga verkningar för djursjukvården

anser utskottet icke vara att räkna med. Staten lämnar ju också

inom vissa gränser bidrag till mindre bemedlades kostnader för djursjukvård.

Utskottet tillstyrker därför bifall till Kungl. Maj :ts förslag. Av det

sagda följer, att utskottet icke kan tillstyrka det i motionen II: 674 framförda

yrkandet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 674,

a) antaga i statsrådsprotokollet över civilärenden för den

10 oktober 1952 omförmält förslag till förordning om ändrad

lydelse av 2 och 3 § § statens löneplansförordning den

30 juni 1947 (nr 376);

b) jämväl i övrigt godkänna vid samma statsrådsprotokoll

såsom bilaga fogad överenskommelse;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som kan erfordras i anledning av vad under a)

och b) förordats.

Stockholm den 18 november 1952.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 213.

7

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Ohlon,

fröken Andersson, herrar Leander, Gillström, Eric Ericson, Pålsson, Näsström,

Sundelin, Bcrgh, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, fru Svenson

och herr Ragnar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Svensson i Grönvik, Boman i

Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Svensson i Ljungskile, Lindholm, Rubbestad,

Staxäng, Åkerström, Kollberg, Thapper, Birke, Svensson i Alingsås,

Gustafsson i Stockholm och Nihlfors.

Reservation

av herr Pålsson, fru Svenson, herrar Svensson i Grönvik, Rnbbestad, Staxäng

och Birke, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande

lydelse:

»I anslutning till överenskommelse, som träffats med Sveriges akademikers

centralorganisation och Sveriges veterinärförbund, har Kungl. Maj:t

föreslagit alt riksdagen för höjande av distriktsveterinärernas inkomster

dels måtte förordna om sådan ändring av 2 och 3 §§ statens löneplansförordning

den 30 juni 1947 (nr 376), att de i löneplan 4 angivna grundlönerna

höjes -— inklusive nu utgående tillägg — med i medeltal 1 150 kronor för

år, dels också måtte godkänna det med Sveriges akademikers centralorganisation

och Sveriges veterinärförbund träffade avtalet om ökning av de i

gällande veterinärtaxa intagna arvodesbeloppen med 25 procent. Förslaget

innebär, alt de årliga kostnaderna för distriktsveterinärernas fasta löner

skulle ökas med 300 000 kronor, medan samtidigt taxehöjningen beräknas

medföra en ökning av distriktsveterinärernas inkomster med sammanlagt

800 000 kronor.

I propositionen anföres att distriktsveterinärerna varit underkompenserade

i förhållande till andra jämförbara tjänstemannagrupper. Utskottet

har i anledning därav ingenting att erinra emot storleken av den inkomstökning,

som avtalet med Sveriges akademikers centralorganisation och Sveriges

veterinärförbund innebär. Men utskottet vill ifrågasätta, om fördelningen

av inkomsthöjningen på grundlöneökning och taxeökning blivit den

lämpligaste. Redan de nu gällande arvodesbeloppen har av många jordbrukare

ansetts så betungande, all man ofta dragit sig för alt anlita veterinär,

ehuru sådan konsultation varit önskvärd. Eu generell höjning av arvodesbeloppen

med 25 procent synes under förhandenvarande förhållanden medföra

risk för att denna tveksamhet hos jordbrukarna tilltager. Detta gäller

givetvis särskilt för sådana jordbrukare, som till följd av långa avstånd har

höga veterinärkoslnader. Den ifrågasatta arvodeshöjningen synes alltså

kunna medföra, alt djursjukvården försämras.

Utskottet anser, all den ovan påtalade risken för alt veterinärerna icke

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 213.

anlitas i för djursjukvården önskvärd omfattning motiverar, att arvodeshöjningen

fastställes till en lägre procentsats än vad som föreslagits i propositionen.

Utskottet vill därför föreslå, att distriktsveterinärernas i veterinärtaxan

intagna arvodesbelopp höjes med 15 procent i stället för av Kungl.

Maj:t föreslagna 25 procent. Med en sådan femtonprocentig arvodeshöjning

kan taxehöjningen beräknas medföra en ökning av distriktsveterinärernas

inkomster med sammanlagt omkring 500 000 kronor per år. Då detta icke

bör föranleda någon minskning av de i propositionen föreslagna sammanlagda

inkomsterna för distriktsveterinärerna, förutsätter utskottet, att de

fasta lönerna ökas ytterligare med det mellanskiljande beloppet ca 300 000

kronor till sammanlagt 600 000 kronor för år. Härigenom kommer veterinärernas

löneförbättring att få bäras med hälften av staten och hälften av

djurägarna. De härför nödvändiga ändringarna i löneplansförordningen

torde få vidtagas av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen 11:674,

a) antaga av utskottet förordat förslag till förordning

om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ statens löneplansförordning

den 30 juni 1947 (nr 376);

b) med av utskottet förordade jämkningar godkänna vid

statsrådsprotokollet över civilärenden för den 10 oktober

1952 såsom bilaga fogad överenskommelse;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser,

som kan erfordras i anledning av vad under

a) och b) förordats.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 213.

9

Bilaga.

ÖVERENSKOMMELSE.

Under förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande har

mellan representanter för civildepartementet, å ena sidan, samt Sveriges

akademikers centralorganisation och Sveriges veterinärförhund, å andra

sidan, träffats följande överenskommelse angående distriktsveterinärernas

inkomstförhållanden.

1. Ä de i gällande veterinärtaxa intagna arvodesbeloppen skall utgå tillägg

med 25 %.

2. Gällande löneplan 4 ändras så att grundlönebeloppen för år blir följande.

L

ö n e g r u p

P

Löneklass

nr

1

II

in

IV

V

Årslön, kronor

i

7 080

7 860

8 640

9 420

10 200

2

7 380

8 160

8 940

9 720

10 500

3

7 740

8 520

9 300

10 080

10 860

4

8160

8 940

9 720

10 500

11280

t

3. Distriktsveterinärernas semester skall utgöra 35 dagar till och med det

kalenderår, varunder 39 års ålder uppnås, och 45 dagar därefter.

4. Distriktsveterinärtjänsternas tjänste- och familjepensionsunderlag skall

motsvara underlagen för tjänster i 26 lönegraden å löneplan 1.

5. överenskommelsen skall lända till efterrättelse från och med den 1 januari

1953.

Anm.: överenskommelsen föranleder vissa ändringar i Saar och andra

avlöningsbestämmelser.

Stockholm den 26 september 1952.

För civildepartementet: För Sveriges akademikers centralorganisation

och Sveriges veterinärförbund:

J. C. Almquist

Herman Kling

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:424 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2 och 3 §§ statens löneplansförordning den 30 a1 i texten