Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående studiehjälpsverksamheten vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter jämte i ämnet väckta motioner.

1952-12-02 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:224, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående studiehjälpsverksamheten vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 224-

1

Nr 224.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående

studiehjälpsverksamheten vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 220 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 april 1952,

föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen förordade grunder

för studiehjälpen vid allmänna läroverk in. fl. läro- och utbildningsanstalter.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner väckta den ena inom första kammaren

av herrar Spetz och Nord (I: 480) och den andra inom andra kammaren

av herr Hammar m. fl. (II: 656), i vilka hemställts, att riksdagen med ändring

av vad Kungl. Maj:t föreslagit måtte besluta dels att studiebidrag skall

utgå till elever vid anstalter för yrkesutbildning — folkhögskolor, lantmannaskolor,

lanthushållsskolor m. fl. — liksom för »ungdomsskolornas» elever

med 60 kronor per kursmånad, dels att elever vid samtliga kurser vid folkhögskolorna

erhålla studiebidrag oavsett kurstidens längd, dels ock att

Kungl. Maj:t ger möjlighet åt den centrala myndighet som skall utdela

stipendierna att taga nödig hänsyn till de elever, som ha en från hemmet

skild ekonomi;

dels en inom andra kammaren av herr Malmborg i Skövde m. fl. väckt

motion (11:671), vari hemställts, att riksdagen måtte uttala att särskilt

medgivande icke skall erfordras för utbetalande av resebidrag till sådan

inackorderad folkhögskoleelev med behovsprövat stipendium, som besöker

annan folkhögskola än den närmast belägna;

dels en inom andra kammaren av herrar Persson i Svensköp och Jacobsson

i Igelsbo väckt motion (II: 672), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts proposition nr 220 måtte besluta, att resebidrag

till inackorderad elev med behovsprövat stipendium vid folkhögskolor,

vissa yrkesskolor och vissa av lantbruksundervisningens skolor m. fl.

måtte utgå för fyra enkla resor mellan hemorten och den skola, som eleven

bevistar, oavsett om skolan är den närmast belägna;

dels ock en inom andra kammaren av herr Engkvist m. fl. väckt motion

(II: 673), vari hemställts dels att stipendierna för folkhögskolestuderande

1 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1952. G saml. Nr 22/f.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr

och övriga som i propositionen hänförts till grupp 2 bli lika stora som

till de läroverksstuderande, dels att stipendiemöjligheterna kvarstå för

eleverna vid de tekniska läroanstalterna, handelsgymnasierna och liknande

samt vid de kvällskurser som ovan nämnts och att stipendiebeloppen här

anpassas i enlighet med vad som gäller för övriga grupper, dels att studielånens

maximibelopp höjes till 4 000 kronor, dels ock att resebidrag till elev

vid folkhögskola utgår oberoende av vid vilken skola undervisningen äger

rum.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får

utskottet hänvisa till motionerna II: 656, II: 671, II: 672 och II: 673.

I propositionen nr 220 framlägges förslag angående studiehjälpsverksamheten

vid de allmänna läroverken m. fl. läro- och utbildningsanstalter. Det

studiehjälpssystem, som därvid föreslås, avses skola börja tillämpas först

budgetåret 1953/54 och omfatta studielån eller stipendier eller en kombination

av studielån och stipendier. Studielånens maximibelopp höjes till 3 000

kronor per år. Stipendierna uppdelas i icke behovsprövade stipendier (studiebidrag,

utbildningsbidrag) och behovsprövade stipendier. Studiebidragen

motsvara närmast de nu vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

utgående, icke behovsprövade grundstipendierna. Den nuvarande lämplighetsprövningen

för grundstipendierna föreslås dock icke bibehållen i fråga

om studiebidragen. Icke behovsprövade stipendier (studiebidrag) föreslås

nu jämväl för elever vid ett stort antal nya läroanstalter, t. ex. vissa anstalter

för yrkesundervisning, folkhögskolor och lantmannaskolor.

Studiehjälpens nuvarande former.

Studiehjälpens huvudformer äro nu studielån och stipendier.

Studielånen tillkommo genom riksdagens beslut år 1919, och utdelningen

regleras numera genom Kungl. Maj:ts reglemente den 29 juli 1943

för utdelning av studielån från allmänna studielånefonden.

Lånen utdelas av studielånenämnden. För att erhålla lån skall sökande

visa utpräglad studiebegåvning och vara obemedlad eller mindre bemedlad.

Den, som erhållit lån och med framgång och omsorg sköter sina studier,

äger företräde att erhålla fortsatt lån. Lånen utdelas utan borgen och äro

räntefria under låntagarens studietid och två år därefter. Från och med

tredje året efter det, under vilket låntagaren lyftat sista delen av sitt lån,

skall han betala ränta. Amortering av skulden fastställes av nämnden och

kan utsträckas till 15 år, i särskilda fall längre. Uppskov med amorterings

fullgörande kan medgivas, då skäl därtill äro. Lånen finansieras genom en

särskild av statskontoret förvaltad fond, allmänna studielånefonden, vilken

bildas genom anslag å kapitalbudgeten och influtna amorteringar från

låntagarna. För att tillgodose de alltmer ökade kraven på studielån har riksdagen

årligen beviljat tillskott till fonden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr

De individuella lånebeloppen variera med hänsyn till sökandens behov av

lån för sin utbildning. Detta är icke enbart beroende av sökandens ekonomiska

ställning, utan hänsyn tages också till kostnaderna för den avsedda

utbildningen. Maximum för lån är f. n. 1 500 kronor för läsår, en summa,

som med hänsyn till särskilda skäl kan ökas med högst 500 kronor.

Lånen utdelas av studielånenämnden i två omgångar årligen, en under

höstterminen och en under vårterminen. Enstaka lån utdelas dessemellan,

då särskilda skäl härför föreligga.

Berättigade att erhålla studielån äro elever i statliga eller under statligt

inseende ställda läroanstalter. De studerande vid universiteten och högskolorna,

farmaceutiska institutet, socialinstituten, gymnastiska centralinstitutets

gymnastiklärarlinje och högre mejeri tekniska avdelningen vid

Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut, vilka studerande tidigare

erhållit lån från allmänna studielånefonden, erhålla emellertid numera

studielån från statens lånefond för universitetsstudier.

Vissa läroanstalters elever, som kunna få lån från allmänna studielånefonden,

erhålla även stipendier av olika slag. Dessa äro eleverna vid sjuksköterskeskolorna,

skogsmästarskolan, skogsskolorna, konstfackskolan,

tekniska läroverken, socialpedagogiska instituten (förskoleseminarierna),

specialgymnasiet å Vilan, handelsgymnasierna, tekniska skolorna i Hässleholm,

Katrineholm och Örnsköldsvik, tekniska institutet i Stockholm samt

statens skolköksseminarium.

Stipendier utgå enligt skiftande grunder till olika elevgrupper.

1. Stipendier vid läroverken m.fl. läroanstalter utgå enligt Kungl. Maj:ts

kungörelse den 2S juni 1946, nr 552, med däri vidtagna ändringar. Denna

form av stipendier kallas i det följande läroverkssystemet. Det är tillämpligt

på lärjungar vid allmänt läroverk, kommunalt gymnasium, kommunal

mellanskola och flickskola, praktisk mellanskola, högre folkskola, folkskolans

frivilliga högre avdelning, tekniskt läroverk, konstfackskolan (ej konstindustriella

aftonskolan och teckningslärarinstitutet), bergsskolan i Filipstad,

textilinstitutet i Borås (ej kursen för textil- och konfektionsingenjörer),

Lennings text il tekniska institut, grafiska institutet, statsunderstött

handelsgymnasium samt sådan enskild under skolöverstyrelsens eller överstyrelsens

för yrkesutbildning inseende ställd läroanstalt, vars bildningsmål

är jämförligt med nyssnämnda läroanstalters.

Stipendierna utdelas av studielånenämnden två gånger varje läsår.

För erhållande av stipendium första gången gäller som villkor, att lärjungen

skall ha visat god studielämplighet och ingiva grundade förhoppningar

om framgång i sina studier.

I fråga om stipendierätt indelas lärjungarna i två grupper: landsbygdslärjungar

och hemortslärjungar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr

Landsbygdslärjunge är principiellt den, som icke kan erhålla önskad skolutbildning

i bostadsorten eller dess närhet.

För att stipendiegrunderna för landsbygdslärjunge skola kunna tillämpas,

skall avståndet mellan lärjungens bostadsort och skolan vara minst 5 km.

Hemortslärjunge är annan lärjunge.

Stipendierna äro av två slag: grund stipendier och behovsstipendier.

Grundstipendier utgå utan behovsprövning och kunna tilldelas endast

landsbygdslärj ungar.

Grundstipendierna utgöra:

1. åt lärjunge, som i och för sin skolgång är inackorderad i skolorten eller

dess närhet, 500 kronor för helt läsår.

2. åt dagligen resande lärjunge dels ett belopp, som motsvarar lägsta

kostnaden för resorna, minskad med 50 kronor för läsår eller 25 kronor för

termin, dels ock ett belopp, som motsvarar halva kostnaden för frukostmål

i skolorten.

Behovsstipendier utdelas efter prövning av lärjungens behov av studiehjälp

och kunna tilldelas såväl landsbygdslärjungar som hemortslärjungar.

Högsta stipendiebeloppet per läsår är 030 kronor. I enstaka särskilt ömmande

fall kan högre belopp utgå.

Lärjungar i klasserna l4 och l3—25 av realskolan eller motsvarande klasser

av övriga stipendieberättigande läroanstalter kunna erhålla endast

grundstipendier, ej behovsstipendier. Hemortslärjunge har således stipendierätt

först andra året i fyrårig realskola, tredje året i femårig.

Särskilt stipendium kan tilldelas inackorderad lärjunge med behovsstipendium

såsom bidrag till kostnaden för skäligt antal resor mellan bostadsorten

och skolorten. Resekostnad beräknas därvid icke för längre resor

än till närmaste ort, där skola finnes för avsedd utbildning, och för högst

sex enkla resor per år.

2. Stipendier vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

regleras genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 29 juni 1945, nr 572,

med däri vidtagna ändringar. Stipendierna fördelas av överstyrelsen för

yrkesutbildning. I stipendiehänseende indelas lärjungarna i tre behovsgrader,

vilka i regel erhålla 105, 70 respektive 35 kronor per månad.

Stipendium utgår i regel endast till lärjungar i kurser om minst fem månaders

längd.

För elev, som under kursvistelsen kan bo i sitt hem och där intaga sina

måltider, sker ett avdrag av 30 kronor å grundbeloppet. Har hemmaboende

elev extra kostnader för måltider, som regelbundet måste intagas utom

hemmet, minskas dock grundbeloppet endast med 15 kronor.

För elev från annan ort än skolorten, som icke kan beredas inackordering

i elevhem och vars kostnader för inackordering mer väsentligt överstiga

kostnaderna för inackordering i elevhem, kan stipendium utgå med

högst 125 kronor per månad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 22!+. 5

3. Överstyrelsen för yrkesutbildning utdelar även stipendier åt elever vid

tandtekniker- och tandsköterskeskolor. Stipendierna utgå efter samma grunder,

som gälla för stipendier åt elever vid statsunderstödda kommunala och

enskilda anstalter för yrkesundervisning.

4. Stipendier vid tekniska fackskolor. Sedan länge upptages i budgeten

ett anslag till stipendier åt elever vid högre tekniska läroverk, från vilket

anslag stipendier utdelas av överstyrelsen för yrkesutbildning till behövande

elever vid fackskolorna. Anslaget är nu uppfört med 30 000 kronor.

5. Stipendier vid folkhögskolorna utgå enligt Kungl. Maj:ts kungörelse

den 30 juni 1934, nr 399, med däri vidtagna ändringar. Stipendiebeloppen

äro desamma som för eleverna i kommunala och enskilda undervisningsanstalter,

d. v. s. maximalt 105 kronor per månad, dock med möjlighet att

öka detta belopp till högst 125 kronor för helt obeinedlad elev, vars inackorderingskostnader

mer avsevärt överstiga kostnaden för inackordering i elevhem

(internat). Central myndighet för dessa stipendier är skolöverstyrelsen,

vars befattning med stipendierna överensstämmer med den, som utövas

av överstyrelsen för yrkesutbildning beträffande stipendierna åt yrkesskoleeleverna.

Beräkningen av stipendierna sker efter i huvudsak samma grunder

som beträffande yrkesskolestipendierna.

Ett särskilt stipendieanslag är i riksstaten upptaget för folkliga musikskolan

i Arvika. I fråga om utdelningen av stipendier från anslaget gälla i

tillämpliga delar föreskrifterna rörande stipendier åt folkhögskoleelever.

Elever i specialgymnasiet vid Vilans folkhögskola erhålla stipendier enligt

folkhögskolegrunderna.

6. Stipendier vid lägre lantbruksundervisningsanstalter m.m. Bestämmelser

härom äro meddelade i kungörelsen den 30 juni 1949, nr 453, med

däri vidtagna ändringar.

Stipendium må tilldelas obemedlad eller mindre bemedlad elev vid

ALnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstituts driftsledarkurs, mejeriskola,

trädgårdsskola samt kurs i hovbeslag och maskinreparation, vid statens

lantbruksskolor samt vid med statsmedel understödd lantbruksskola,

lantmannaskola, lanthushållsskola, trädgårdsskola, fruktodlingsskola, trädgårdskurs

vid folkhögskola, lägre mejeriskola, kurs för ladugårdsskötare,

kurs för svinskötare, kurs för kontrollassistenter, anordnad vid statsunderstödd

lantbruksundervisningsanstalt, samt hovslagarkurs vid veterinärhögskolan.

Stipendieberättigade elever uppdelas i tre behovsgrader, nämligen en

första behovsgrad för mindre bemedlade samt en andra och tredje behovsgrad

för obemedlade, varvid till högsta (tredje) beliovsgraden endast bör

räknas elev, som i synnerlig grad är i behov av stipendium.

Stipendierna sökas hos och beviljas av lantbruksstyrelsen.

7. Stipendier vid lärarutbildning sanstalter. Stipendiemöjligheterna äro

mycket ojämnt fördelade på de olika typerna av anstalter. Följande sakna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 221^.

stipendier: högre kandarbetsseminarier, fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala, Göteborgs skolköksseminarium, Fredrika Bremerförbundets lanthushållsseminarium

i Rimforsa, teckningslärarinstitutet, musikhögskolan,

Slagsta seminarium för utbildning av lärarinnor för sinnesslöanstalter. Vid

några folk- och småskoleseminarier utgå stipendier till elever, som förbinda

sig att vissa år efter slutad utbildning tjänstgöra i finsk- eller lapsktalande

skoldistrikt, men i övrigt saknas stipendier vid dessa seminarier. Behovsprövade

stipendier finnas för utbildning av vävlärarinnor vid Johanna

Brunssons vävskola, Föreningen Handarbetets Vänners vävskola och Katrineholms

stads praktiska skolor samt för utbildning av yrkeslärarinnor i

sömnad vid Fredrika Bremerförbundets skola och Maria Nordenfelts högre

handarbetsseminarium. Dessa stipendier utdelas av överstyrelsen för yrkesutbildning

enligt de regler, som gälla för yrkesskolornas stipendier. Genom

socialstyrelsen utdelas behovsprövade stipendier för utbildning till barnträdgårdslärarinnor

vid Göteborgs förskoleseminarium, Pedagogiska institutet

i Uppsala, Socialpedagogiska seminariet (HSB) i Stockholm, Södra

IvFUK:s pedagogiska institut i Stockholm, Örebro socialpedagogiska institut

och Fröbelinstitutet i Norrköping. Den förberedande, ettåriga utbildningen

av teckningslärare vid konstfackskolan i Stockholm ingår i

konstfackskolans dagskoleundervisning. Eleverna kunna därför erhålla stipendier

som övriga elever i dagskolan, d. v. s. enligt läroverkssystemet.

Den egentliga teckningslärarutbildningen, som är förlagd till teckningslärarinstitutet,

saknar däremot stipendierätt. Till stipendier åt elever vid

statens skolköksseminarium finnes nu i riksstaten upptaget ett anslag å

3 000 kronor. Stipendierna utdelas av direktionen över Stockholms stads

undervisningsverk.

8. Stipendier vid sJcogsslcolor o. d. Elever i statens skogsmästarskola

erhålla stipendier efter de grunder, som gälla för stipendier åt elever vid

lantmannaskolor.

Elever vid statens skogsskolor kunna genom domänstyrelsen från anslaget

till statens skogsskolor erhålla stipendier å högst 300 kronor.

I den mån redogörelse här ovan icke lämnats för de grunder och regler,

som nu tillämpas beträffande studiehjälpen, hänvisas till propositionen nr

220 s. 4—10.

Studielånenämndens förslag till studiehjälpens utformning.

Studielånenämnden har på uppdrag av Kungl. Maj:t verkställt en översyn

över studiehjälpverksamheten vid de allmänna läroverken m. fl. statliga

och statsunderstödda läroanstalter och i ett den 23 juni 1949 dagtecknat

betänkande (SOU 1949: 41) framlagt förslag i ämnet.

Beträffande de av studielånenämnden uppdragna riktlinjerna för studiehjälpen

hänvisas till före varande proposition s. 13—16.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 22J+. <

Enligt dessa riktlinjer anser nämnden, att eleverna vid följande grupper

av läroanstalter skola erhålla studielån.

1. Folkskoleseminarier, s m å sk ole s e min ar i e r samt

övriga l ä r ar ut b il d nin g s an s t al t e r.

Barnavårdslärarinnor: Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.

Bamträdgårdslärarinnor: Fröbelinstitutet, Göteborgs förskoleseminarium,

Pedagogiska institutet i Uppsala, Socialpedagogiska seminariet

(HSB), Södra KFUK:s socialpedagogiska institut, Örebro socialpedagogiska

institut.

Ilandarbetslärarinnor: Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium,

Maria Nordenfelts handarbetsseminarium, Fackskolan i Uppsala:

skolköks- och handarbetslärarinnor.

Lanthushållslärarinnor: Fredrika Bremerförbundets lanthushallningsseminarium

i Rimforsa, Fackskolan i Uppsala: skolköks- och lanthushållslärarinnor.

Sinnesslölärarinnor: Slagsta seminarium.

Skolkölcslärarinnor: Göteborgs skolköksseminarium, Fackskolan i Uppsala,

statens skolköksseminarium, skolköksseminariet i Umeå.

Teckningslärare: Teckningslärarinstitutet vid Konstfackskolan.

Vävlärarinnor: Johanna Brunssons vävskola, Föreningen Handarbetets

Vänners vävskola, Katrineholms stads praktiska skolor, Maria Nordenfelts

högre handarbetsseminarium, Slöjdföreningens skola i Göteborg.

Yrkeslärare i sömnad: Fredrika Bremerförbundets skola, Maria Nordenfelts

högre handarbetsseminarium (klädsömnad).

2. F a de skolor vid högre tekniska läroverk och vissa öv
riga

tekniska fackutbildnings anstalter (Konstfackskolan

HKS, Slöjdföreningens skola HKS, Grafiska institutet, Bergsskolan

i Filipstad, Textilinstitutet i Borås, Lennings textiltekniska

institut, Karlskoga praktiska läroverks och Kristinehamns praktiska

skolas yrkesavdelningar samt tekniska skolorna i Hässleholm,

Katrineholm och Örnsköldsvik, Tekniska institutet i Stockholm).

3. Ettåriga studentkurser vid hand el sgymnasier och

vissa därmed jämförliga högre handelsskolor (Bar-Lockinstitutet,

Br. Påhlmans handelsinstitut, Berghs reklamskola).

4. övrigafack utbildning sanstal t er (navigationsskolor, sjuk
sköterskeskolor,

fortbildningskurser för sjuksköterskor, kurser för

tandtekniker, barnmorskeutbildning, Sv. Socialförbundets utb. av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr ''£24.

ålderdomshems- och barnhemsföreståndarinnor, utbildning till sjukgymnaster

vid GCI, mejeriskolan i Alnarp, ev. skogsmästarskolan).

5. Afton k urser vid allmänna och tekniska läroverk.

Beträffande lånevillkoren anför studielånenämnden, att erhållandet av

lån icke bör som nu vara beroende av att sökande skall ha utpräglad begåvning,

utan vid lånens utdelning skall främst behovet av studieunderstöd

vara avgörande och lån utdelas till alla dem som vunnit inträde i läroanstalten

och enligt lärares uppfattning äga förutsättningar att med tillfredsställande

resultat fullfölja sin utbildning samt äro i behov av ekonomisk hjälp

för utbildningen. Bedömningen av lånebehovet bör utgå från de faktiska

möjligheterna för eleven eller hans föräldrar att av egna medel (inkomster

och kapital) bekosta den utbildning, för vilken lån sökes, och således ej

bindas vid en viss högsta inkomstgräns. Lånet bör vara så stort, att det

för helt obemedlad täcker rimliga kostnader för utbildningen. Nämnden har

därför tänkt sig, att lånens normala högstbelopp per år skall vara 2 500

kronor, vilket belopp, då särskilda skäl föreligga, skulle kunna höjas upp

till 3 000 kronor.

Studielånenämnden framhåller vidare, att gränsdragningen mellan skolor

med lånerätt för eleverna och skolor med stipendierätt ibland kan vara

vansklig, varför det kan vara tveksamt, huruvida en skola bör hänföras

till den ena eller andra kategorien av studiehjälp. Nämnden har emellertid

för sm del ansett, att eleverna i de utbildningsanstalter, som ovan angivits,

böra hänvisas till lån. Enligt detaljundersökningar, som nämnden utfört,

falla ifrågavarande elever beträffande åldern till övervägande antalet inom

de kategorier, som väsentligen måste sörja för sin egen ekonomi, och som

kunna göra det därför att de uppskattningsvis veta, vilken inkomst de

normalt kunna räkna med omedelbart efter sin fullgjorda fackutbildning.

För vissa av dessa elevgrupper innebär hänvisningen till enbart lån, att

nuvarande rätt till stipendium upphör. Nämnden anser emellertid, att det

för det stora flertalet av dessa elever är fördelaktigare att erhålla ett lån,

som befriar dem från ekonomiska bekymmer under studietiden, än att

erhålla ett mindre belopp i form av stipendium. Detta bekräftas också

därav, att de i stor utsträckning tidigare sökt lån antingen utöver de erhållna

stipendierna av läroverks- eller yrkesskoletyp eller ock i stället för

ett stipendium, som de enligt läroverksgrunderna icke kunnat få, därför

att deras studielämplighet icke varit tillräckligt god. I det senare fallet ha

de på grund av de hittills gällande ganska rigorösa villkoren för lån i regel

icke heller kunnat få sådant, varför de varit verkligt ogynnsamt ställda.

I två av fackskolorna finnas avdelningar, vilka äro att betrakta mera

som yrkesskolelinjer än som egentliga fackskolor. Det är de lägre avdelningarna

i konstfackskolan och slöjdföreningens skola. För denna utbildning äro

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 22 Jf. 9

lånen icke motiverade, utan linjernas elever, i allmänhet yngre, böra erhålla

stipendier.

I speciella fall kunna dock, fortsätter nämnden, stipendier vid sidan av

lån vara motiverade. Vissa elever exempelvis med försörjningsplikt mot

egen familj torde nämligen behöva extra hjälp för att fullfölja sin utbildning.

För att skuldsumman för dessa ej skall bliva alltför betungande synes

det lämpligt, att de erhålla en del av sitt studieunderstöd i form av stipendium.

Nämnden föreslår därför, att till gift elev, som -prövas vara i behov

av förstärkt studiehjälp, må utgå, utöver studielån, jämväl behovsprövat

stipendium på högst 600 kronor per läsår. Stipendierna böra utgå från ett

anslag, motsvarande det som nu är upptaget i riksstaten såsom stipendieanslag

åt elever vid tekniska fackskolor. Detta anslag skulle då utgå ur

riksstaten och ett nytt anslag med ändamål att tillgodose elever vid vissa

fackutbildningsanstalter upptagas. Med hänsyn till att detta nya anslag

skall tillgodose stipendier åt betydligt fler elever än det förutvarande, bör

det höjas, tills vidare intill dess erfarenhet vunnits om dess utnyttjande,

till förslagsvis 150 000 kronor. Nämnden har därvid räknat med att ungefär

5 procent av totala låneklientelet är i behov av förstärkt studiehjälp.

Stipendier. Sedan de låneberättigade kategorierna i enlighet med nyss

angivna riktlinjer avskilts, återstå, fortsätter nämnden, utbildnings- och

läroanstalter, på vilka icke samtliga kriterier för studielån kunna tillämpas

utan för vilkas elever stipendierna bli den lämpliga understödsformen. Dessa

övriga anstalter och deras elevklientel äro emellertid i åtskilliga hänseenden

synnerligen heterogena och varandra olika.

Den princip, som nämnden ansett riktig att följa vid uppdelningen av

elevgrupperna på olika stipendiekategorier, är den, att eleverna i den längre,

fleråriga utbildningen böra erhålla rikligare bidrag än de i den kortare,

endast vissa månader omfattande.

Nämnden har vid en detalj genomgång av kurslängderna vid de utbildningsanstalter,

som här ifrågakomma, ansett att en naturlig gräns går vid

två år. Under denna falla alla de kortare yrkeskurserna om några månader

upp till högst ett år, huvudparten av lantbrukets skolor samt folkhögskolorna.

Över gränsen ligga alla de s. k. högre skolorna, läroverk och likställda,

samt den fullständigare utbildningen inom yrkesundervisningen. Denna

kategori, som nämnden kallar »ungdomsskolor», bör sålunda enligt nyss uttalade

huvudprincip erhålla större utbildningsbidrag än den förra.

På närmare anförda skäl (propositionen nr 220 s. 20 o. 21, 24—26) har

studielånenämnden föreslagit, att stipendierna skola i regel uppdelas på icke

behovsprövade studiebidrag och behovsprövade stipendier. Den icke behovsprövade

delen av studiehjälpen vid lantbruksskolor, mejeriskolor och

ladugårdsförmanskurser bör enligt studielånenämnden lämpligen benämnas

utbildningsbidrag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 224- Av nämnden föreslagna studiebidrag, stipendier och utbildningsbidrag

framgå av följande sammanställning:

A. Läroverkssystemet:

Studiebidrag:

a. för inackordering 50 kronor per månad.

b. för dagliga resor:

för kostnad, som uppgår till minst 8

kronor per månad, med det belopp, som

överstiger 6 kronor per månad.

c. för måltid utanför hemmet:

5 resp. 10 och 15 kronor per månad.

Stipendier: högst 75 kronor per månad

efter behovsprövning.

För inackorderad elev med stipendium: bi- drag till högst 4? resor hemorten—skol- orten för reskostnad över 15 kronor per

resa.

»Ungdomsskolor»: allmänna läroverk, kom- munala gymnasier, mellanskolor och flick- skolor, praktiska mellanskolor, högre folk- skolor, tekniska gymnasier, 2-årig kurs vid

handelsgymnasier, minst 2-åriga kurser vid

anstalter för yrkesutbildning, samt sådana

enskilda, under inseende av skolöverstyrel- sen eller överstyrelsen för yrkesutbildning

ställda läroanstalter, vilkas bildningsmål är

jämförligt med ovannämnda läroanstalters.

Specialgymnasiet vid Vilans folkhögskola.

B. Studiebidrag till inackordering å 25 kronor

per kursmånad. Höjning till 40 kronor

möjlig.

Stipendium å högst 75 kronor per kursmå- nad efter behovsprövning.

Resebidrag för inackorderad elev med sti- pendium = A ovan.

Anstalter för yrkesutbildning med kurslängd

om minst 4 månader men ej 2 år.

Skolor för tandsköterskor.

Folkhögskolor.

Lantmannaskolor.

Lanthushållsskolor.

Trädgårdsskolor.

Driftsledarkursen vid Alnarp.

Handelsträdgårdsmästarkursen vid Alnarp.

Trädgårdskurser vid folkhögskolor.

Skogsmästarskolan (ev. studielån).

Skogsskolor.

C. Stipendium å högst 75 kronor per kursmå- nad efter behovsprövning.

Anstalter för yrkesutbildning med kurslängd

kortare än 4 månader.

Inträdeskurser till tekniska gymnasier och

fackskolor.

Kurser för elektriska installatörer för för- värvande av B- eller C-behörighet.

Konstindustriella dagskolan vid konstfacksko- lan och lägre konsthantverksskolan vid slöjd- föreningens skola i Göteborg. (Stipendium

kan höjas til! högst 100 kronor per månad.)

Lantbruksundervisningens kurser, kortare än

4 månader.

D. Utbildningsbidrag å 200 kronor per år utan

behovsprövning.

Stipendium å högst 300 kronor per år efter

behovsprövning.

Lantbruksskolor.

Mejeriskolor.

E. Utbildningsbidrag å 500 kronor per kurs

utan behovsprövning.

Ladugårdsförmanskurs.

Beträffande motiveringen för studielånenämndens i ovannämnda sammanställning

redovisade olika förslag hänvisas till förevarande proposition

s. 21—33.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr $}24~

11

Studiehjälpens administration.

Studiehjälpen administreras enligt nu gällande ordning av ett flertal

centrala myndigheter. Nämnden har undersökt, huruvida administrationen

bör ytterligare centraliseras eller eventuellt helt eller delvis decentraliseras.

Beträffande organisationen av studiehjälpsverksamheten har nämnden haft

överläggningar med statens organisationsnämnd.

Nämndens förslag innefattar tre huvudtyper av studiehjälp: studiebidrag,

stipendier och studielån. Skäl föreligga enligt nämndens mening att administrera

dessa på olika sätt.

Vad först beträffar studiebidragen föreslår studielånenämnden i enlighet

med organisationsnämndens förslag, att dessa skola beslutas och utbetalas

av läroanstalternas rektorer (föreståndare), vilka ha att rekvirera erforderliga

medel från statskontoret. Besvär över rektors beslut föreslås skola

kunna anföras hos en av studielånenämnden föreslagen central myndighet,

studieh j älpsnämnden.

I fråga om stipendierna föreslår studielånenämnden, att dessa skola beslutas

av en central myndighet, studiehjälpsnämnden, som jämväl skall

ombesörja utbetalningen av stipendierna, vid läroverken och med dem jämförliga

läroanstalter direkt till eleverna eller målsmännen och vid övriga

skolor till rektorerna.

Vad beträffar studielånen anser studielånenämnden, att ärenden härom

liksom nu böra handläggas centralt, och föreslår, att beslut i dessa ärenden

fattas av studiehjälpsnämnden.

Denna nämnd föreslås skola bestå av ordförande och högst sju ledamöter,

vilka utses av Ivungl. Maj:t för viss tid och representera allmänna och

fackliga intressen. Nämndens kansli föreslås omfatta — förutom tillfällig

personal — en förste byråsekreterare, en byråsekreterare, ett kanslibiträde

och två kontorsbiträden.

Remissyttranden.

Beträffande remissmyndigheternas yttranden hänvisas till den redogörelse,

som finnes intagen i propositionen nr 220 s. 35—45.

Departementschefen.

Departementschefen har anfört följande.

Vid sin översyn av studiehjälpen vid de behandlade undervisnings- och

utbildningsanstalterna har studielånenämnden föreslagit, att studiehjälpen

fortfarande skall utgå i form av studielån och stipendier. Villkoren för

studielån ha emellertid föreslagits bli gynnsammare än hittills, och stipendierna

ha ansetts böra som regel uppdelas på icke behovsprövade studie
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 22lr.

bidrag och behovsprövade stipendier. Jag ansluter mig till denna principiella

uppläggning av studiehjälpen.

Det nu gällande villkoret för erhållande av studielån, att eleven skall

visa utpräglad studiebegåvning, kan, om det tillämpas efter bokstaven,

från lånemöjligheter utestänga många, som behöva iån för sin utbildnings

fullföljande och vilka, utan att tillhöra de utpräglade studiebegåvningarna,

likväl kunna komma att göra goda insatser i samhällslivet. Jag finner det

därför välbetänkt, att studielånenämnden föreslagit en avsevärd uppmjukning

av nämnda villkor av innebörd, att vid lånens utdelning främst behovet

av studieunderstöd skall vara avgörande och lån utdelas till alla

dem, som vinna inträde i läroanstalten och anses äga förutsättningar att

med tillfredsställande resultat fullfölja sin utbildning samt äro i behov av

ekonomisk hjälp.

Studielånenämnden har otvivelaktigt anfört goda skäl för att studielånens

nuvarande högstbelopp böra höias, och jag ansluter mig till förslaget,

att lånens normala högstbelopp bör vara 2 500 kronor för helt läsår

av vanlig längd och att lån må kunna uppgå till högst 3 000 kronor, då

särskilda skäl föreligga. Ytterligare höjning av maximibeloppen, vilket föreslagits

av några remissinstanser, anser jag mig nu icke kunna förorda. Det

torde böra påpekas, att vid utdelning av lån till elev, som även tilldelas

stipendium, lånets storlek bör bestämmas med hänsyn jämväl till det

eleven tilldelade stipendiebeloppet.

De riktlinjer, som i utredningen uppdragits för valet mellan studielån

och stipendier, synas mig i huvudsak kunna godtagas. Den strikta tillämpningen

av principerna har emellertid i utredningen lett till att flera elevkategorier,

som nu ha stipendiemöjligheter, upptagits bland dem, som föreslagits

få sin studiehjälp enbart i form av studielån. Förslaget har därför

föranlett flera ändringsförslag i remissvaren, och hur mångskiftande och

ibland för speciella skolor särskilt avpassade förslagen än äro, ha de alla

det gemensamma draget, att stipendierätten i någon form föreslås bevarad

för eleverna. För att undgå alltför stora ändringar i nu utgående studiehjälp

torde också vid tillämpningen av principerna enligt min mening böra

iakttagas, att vissa elevgrupper, som principiellt böra få sin huvudsakliga

studiehjälp i form av studielån men som nu ha möjlighet att erhålla stipendier,

även i fortsättningen erhålla en del av sin studiehjälp i form av stipendier.

Jag anser därför, att eleverna i tekniska fackskolor, ettårskurser vid

handelsgymnasierna och de övriga fackutbilclningsanstalter av teknisk eller

annan art. för vilka studielånenämnden föreslagit enbart studielån, böra

kunna erhålla, förutom studielån, de för alla större stipendiekategorier föreslagna

behovsprövade stipendierna å högst 75 kronor per månad. Jag räknar

härvid till fackutbildninsjsanstalterna, såvitt avser konstfackskolan och

slöjdföreningens skola i Göteborg, jämväl de lägre dagavdelningarna. Särskilt

villkor om studielämplighet synes icke böra föreskrivas för nyssnämnda

stipendier utan främst behovet av ekonomiskt stöd för utbildningen vara

avgörande, varvid hänsyn skall tagas till de övriga ekonomiska förmåner,

som kunna utgå till eleverna under utbildningstiden.

För elever i anstalter för utbildning av lärare och lärarinnor, vid vilka

anstalter studiehjälpen varit mycket oenhetlig och stipendier endast i ringa

utsträckning förekommit, har studielånenämnden föreslagit huvudsakligen

enbart studielån samt för elever med försörjningsplikt (gifta) därjämte efter

behovsprövning fyllnadsstipendier å högst 600 kronor per läsår. Jag biträder

förslaget, dock med den ändringen att stipendierna böra kunna utgå

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr ''£24.

med högst 800 kronor och kunna tilldelas icke blott eleyer med försörjningsplikt

utan även andra elever, då ömmande skäl föreligga. I den mån

vid berörda anstalter förekomma sådana kurser för yrkesutbildning, som

icke enbart taga sikte på utbildning av lärare, skola givetvis vid dessa

kurser utgå stipendier i likhet med vad som gäller för motsvarande kurser

vid andra utbildningsanstalter.

För eleverna i aftonkurser vid läroanstalter under statligt inseende finner

jag i likhet med studielånenämnden och de hörda myndigheterna studielånen

vara den lämpliga formen av studiehjälp. Studielån böra vidare kunna

tilldelas elever i läroanstalter, vilka studielånenämnden icke behandlat

men vilkas elever enligt nu gällande bestämmelser kunna erhålla studielån,

t. ex. elever vid konsthögskolan och musikhögskolan.

Vad beträffar stipendierna har studielånenämnden föreslagit, att stipendiestödet

skall differentieras med hänsyn till utbildningens längd. Nämnden

har därvid räknat med den längd, som utbildningen vid de olika skolorna

och kurserna normalt uppgår till enligt gällande stadgor och kursplaner.

För alla stipendieberättigade elevgrupper föreslås behovsprövade

stipendier på maximalt 75 kronor per månad? och differentieringen av stipendiestödet

mellan längre och kortare utbildning föreslås ske på så sätt,

att olika bidragsnormer för inackordering, resor och måltider i ^ skolorten

skola gälla alltefter utbildningens längd. Bidrag för dessa ändamål föreslås

utgå utan behovsprövning och benämnas studiebidrag. Nämnden har med

hänsyn till utbildningens längd föreslagit huvudsakligen tre stipendiekategorier,

omfattande den första kurser på minst två år, den andra kurser på

mindre än två år men minst fyra månader och den tredje kurser kortare än

fyra månader. Skillnaden i stipendiestödet mellan de två första kategorierna

består däri, att vid den längre kurstiden studiebidraget för inackordering

är något högre per månad, och att studiebidrag för dagliga resor oeh.måiticl

i skolorten där kunna utgå. Detta senare bär sin förklaring däri, att

till denna kategori höra läroverken, vilka ha många dagligen resande elever,

vilket icke är regel i den andra kategorien, till vilken höra bland annat

folkhögskolorna och lantmannaskolorna. I båda kategorierna skulle därjämte

"förekomma bidrag till resor hemmet—skolorten för inackorderade

elever med behovsprövat stipendium. För den tredje kategorien ha föreslagits

behovsprövade stipendier men icke studiebidrag.

I likhet med studielånenämnden anser jag det rimligt, att elever, som

ge sig in på de längre utbildningslinjerna, erhålla ett förhållandevis bättre

stipendiestöd än de elever, som räkna med endast en kortare utbildningstid.

De föreslagna gränserna mellan de tre stipendiekategorierna finner jag

mig också kunna acceptera. Jag kan därför icke biträda de i vissa yttranden

gjorda förslagen om ändring av dessa gränser, vilka förslag i realiteten

innebära, att någon skillnad icke skulle göras i stipendiestödet för längre

eller kortare utbildning.

Till den första stipendiekategorien har studielånenämnden fört eleverna

i allmänna läroverk och därmed jämförliga s. k. högre läroanstalter, tekniska

gymnasier, tvååriga handelsgymnasier, kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning med en utbildningstid av minst två år samt

specialgymnasiet vid Vilans folkhögskola. Mot nämndens förslag att sammanföra

dessa skolor och anstalter till samma stipendiekategori har jag

ingen erinran. Det för kategorien föreslagna stipendiesystemet motsvarar i

sina buvudrag det för läroverkens elever nu gällande systemet, dock med

en principiellt viktig ändring. Nämnden föreslår nämligen, alt studiebidra
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr ’221i.

gen, vilka motsvaras av grundstipendierna enligt nuvarande bestämmelser,

icke som hittills skola vara förbundna med villkoret, att elev för att erhålla

bidragen skall ha visat god lämplighet för studier. Studiebidragen föreslås

skola utdelas utan särskild prövning av elevens lämplighet för den valda

utbildningen och tilldelas alla »landsbygdslärjungar», som vunnit inträde

i läroanstalten och tillfredsställande sköta sin fortsatta utbildning. Efter

slopandet av lämplighetsprövningen få studiebidragen sin av rättviseskäl

välmotiverade karaktär av utjämningsbidrag mellan sko Ikostnaderna för

elever i skolorter och icke-skolorter klarare framhävd, och de många svårigheter

och olägenheter elimineras, vilka den nu föreskrivna lämplighetsprövningen

visat sig medföra vid utväljandet av stipendiater, särskilt när

det gällt begynnelseklassernas elever. Lämplighetsprövningens försvinnande

i vad angår läroverkens elever underlättar också införandet av studiebidrag

vid andra skolor, där sådan prövning icke lämpligen kan ske. För

min del hyser jag ingen tvekan att biträda studielånenämndens i denna

del framlagda förslag, som jag finner synnerligen väl motiverat och ägnat

att undanröja den missuppfattning och det missnöje, som nuvarande bestämmelse

förorsakat.

I fråga om principerna för studiebidragens beräkning ansluter jag mig

till studielånenämndens förslag. Jag finner det sålunda välbetänkt, att

studiebidragen för dagliga resor icke skola göras avhängiga av att eleven

bor på visst avstånd från skolan utan beräknas på grundval av de faktiska

kostnaderna för resorna.

Beträffande studiebidragens belopp anser jag mig med hänsyn till förändringen

i penningvärdet, sedan studielånenämndens förslag framlades,

böra föreslå vissa justeringar. Studiebidraget för inackordering bör sålunda

höjas från föreslagna 50 kronor till 60 kronor per månad och för elev, intagen

i skolas internat, icke reduceras mer än till lägst SO kronor. Studiehjälpen

till helt obemedlad inackorderad elev skulle därmed uppgå till 135

kronor per månad och för i internat intagen dylik elev till lägst 105 kronor

per månad.

Studiebidragen till måltid i skolorten böra utgå med 12 kronor per

månad för ett mål och 18 kronor för två mål, oberoende av måltidens

beskaffenhet. De av nämnden föreslagna gränserna för beräkningen av

studiebidrag till dagliga resor böra höjas från 8 respektive 6 kronor per

månad till 9 respektive 7 kronor för månad. Skäl synas mig slutligen föreligga

för att bidraget till längre resor hemmet—skolorten för inackorderade

elever med behovsprövat stipendium må kunna utgå för högst sex enkla

resor per läsår i den mån resekostnaden per resa överstiger 15 kronor.

För erhållande av studiebidrag synes mig böra fordras, att eleven har

högsta betyget i uppförande, dock att möjlighet bör finnas att med hänsyn

till särskilda omständigheter lämna studiebidrag även till elev, som fått

betyget sänkt.

Vad beträffar de behovsprövade stipendierna böra dessa liksom hittills

vid läroverken och därmed jämförliga skolor utgå först från och med andra

klassen av fyraåriga och tredje klassen av femåriga realskolor eller motsvarande

klasser i jämförliga skolor samt utdelas efter prövning av elevens

studielämplighet. Skolöverstyrelsens förslag att stipendier undantagsvis

skulle kunna utgå även i lägre klasser kan jag sålunda icke biträda. I likhet

med vad som nu är fallet i fråga om läroverksstipendierna torde maximibeloppet

75 kronor per månad böra få överskridas för särskilt begåvad

elev med påtagligt stort behov av stöd för studiernas fullföljande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 224-

Till den andra stipendiekategorien — elever i skolor med kurslängd om

minst fyra månader men ej två år — har studielånenämnden fört vissa

anstalter för yrkesundervisning, skolor för tandsköterskor, folkhögskolor,

lantmannaskolor, lanthushållsskolor och vissa andra skolor inom lantbruksundervisningen

samt skogsskolor. Jag har ingen erinran mot förslaget

men anser, att till denna kategori bör av skäl, som anförts av lantbruksstyrelsen,

hänföras den praktisk-teoretiska ettårskursen vid mejeriskolan

i Alnarp. I konsekvens med vad jag med hänsyn till penningvärdets förändring

förordat beträffande inackorderingsbidragen vid läroverken m. fl.

läroanstalter böra de föreslagna studiebidragen för inackordering höjas

från 25 respektive 40 kronor per månad till 30 respektive 50 kronor, varigenom

studiehjälpen i högsta behovsklassen skulle uppgå till 105 respektive

125 kronor per månad, vilket sistnämnda belopp är 10 kronor lägre än i

första stipendiekategorien.

Beträffande resebidragen för inackorderad elev med behovsprövat stipendium

har studielånenämnden föreslagit, att bidragen skulle utgå endast

för resor till närmaste skola, som meddelar den önskade utbildningen

Från representanter för folkhögskolorna och lantbruksundervisningen har

påyrkats, att denna begränsning i rätten till resebidrag icke skulle finnas.

Jag anser emellertid, att bestämmelsen, som nu gäller för läroverken och

där den icke lämpligen kan slopas, bör vara densamma för alla elevkategorier

och därför behållas. Dock bör föreskrift meddelas, att den stipendieutdelande

myndigheten äger rätt att medgiva resebidrag även för resor

till annan skola än den närmaste, om skäl därtill äro. Sådana skäl kunna

t. ex. vara, att närmaste skola icke har plats för eleven eller att han önskar

bevista en s. k. rörelseskola. Antalet enkla resor torde i denna stipendiekategori

kunna begränsas till av studielånenämnden föreslagna fyra resor

per år, vilket tillstyrkts av företrädare för berörda skolor.

I ett fåtal skolor inom denna kategori ha vissa elever, såsom framhållits

i några yttranden, kostnader för dagliga resor och måltider under skoltiden.

Att emellertid för dessa elevers skull föreskriva, att studiebidrag för resor

och måltider skall utgå för hela stipendiekategorien, synes mig knappast

motiverat. Det torde få anförtros åt den stipendieutdelande myndigheten

att i särskilda fall bevilja studiebidrag för sagda ändamål efter vanliga

normer.

Vad slutligen den föreslagna tredje stipendiekategorien ■—- kurser kortare

än fyra månader — beträffar anser jag i likhet med studielånenämnden,

att studiehjälpen kan begränsas till behovsprövade stipendier på högst 75

kronor i månaden. Bland de av nämnden i denna kategori upptagna kurserna

finnas emellertid sådana heldagskurser, som kunna ha längre kurstid

än fyra månader. I sådant fall böra de givetvis erhålla studiehjälp enligt

bestämmelserna för den andra stipendiekategorien. Kurser av detta slag

kunna exempelvis vara elektriska installatörskurser av B-typ och kurser

för inträdessökande till teknisk fackskola.

Enligt studielånenämndens förslag skola vid lantbruksskolor och mejeriskolor

utgå utbildningsbidrag å 200 kronor per år utan behovsprövning

och stipendier å högst. 300 kronor per år efter behovsprövning. Dessa belopp

torde med hänsyn till penningvärdets förändring böra höjas till 240

kronor, respektive 360 kronor. Utbildningsbidraget till ladugårdsförmanskurser,

vilket föreslagits utgå med 500 kronor per kurs utan behovsprövning,

torde av samma skäl böra höjas till 600 kronor.

Vid beräkningen av de behovsprövade stipendiernas storlek anser studie
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 22J+.

lånenämnden, att hänsyn bör tagas till antalet av stipendiatens syskon

under 18 år utan egen deklarationsskyldig inkomst. Jag delar nämndens

uppfattning. Däremot kan jag icke biträda nämndens förslag, att förmögenhet,

bestående av bland annat fastighet, skulle ha mindre inverkan på

stipendiebeloppets storlek än annan förmögenhet. De av nämnden framlagda

beräkningstabellerna böra emellertid omräknas med hänsyn till pennings

värdesförändringen och 1951 års fastighetstaxering.

Såsom förutsättning för att stipendier av statsmedel skola kunna utgå

till eleverna vid andra än statliga läroanstalter (kurser) synas för närvarande

regelmässigt gälla, att läroanstalten står under tillsyn av statlig

myndighet. Därutöver kräves i åtskilliga fall, att läroanstalten (kursen) är

statsunderstödd. I fråga om de nu gällande principerna i berörda avseenden

ifrågasätter jag icke någon ändring. Jämväl studielån bör kunna utgå

till äldre, stipendieberättigade elever, vilka med hänsyn till försörjningsplikt

eller andra särskilda skäl ha behov av förstärkt studiehjälp.

Vad beträffar frågan om studiehjälpens administration tillstyrker jag

studielånenämndens förslag, att beslutanderätten i fråga om studiebidragen

anförtros åt vederbörande rektorer (föreståndare). Däremot delar jag riksräkenskapsverkets

mening, att den föreslagna centraliseringen till statskontoret

av utanordningen av medel till dessa bidrag icke bör genomföras.

Studielånenämnden har föreslagit, att administrationen av studielån och

behovsprövade stipendier skulle anförtros åt en central myndighet, studiehjälpsnämnden.

De skäl, som anförts för denna centralisering av studiehjälps

verksamheten, synas mig i och för sig vägande. Jag är emellertid

icke beredd att föreslå en nämnd med den omfattande verksamhet, som

utredningen förutsatt, utan dessa studiehjälpsärenden torde tills vidare i

huvudsak böra handläggas av samma myndigheter som hittills. Samtliga

ärenden rörande studielån böra sålunda handhavas av studielånenämnden,

som dock lämpligen bör benämnas studiehjälpsnämnden. Av praktiska skäl

torde till denna nämnd i regel böra överföras de studiehjälpsärenden, som

avse både studielån och stipendier åt samma elever. På grund av sin karaktär

av specialmyndighet i fråga om studiehjälp och med hänsyn till sin

sammansättning av representanter för det allmänna och fackmän från olika

skoltyper bör studiehjälpsnämnden vara det sammanhållande och ledande

organet för studiehjälpen och i nära samarbete med de andra stipendiemyndigheterna

uppdraga de principer, som skola vara gemensamma för

alla studiehjälpskategorierna.

Beräkning av kostnaderna för den av studielånenämnden föreslagna studiehjälpen

med de av mig förordade ändringarna har på min anmodan

verkställts inom studielånenämnden. Härvid har ansetts lämpligt att grunda

beräkningen på den förutsättningen, att det nya systemet tillämpades

under budgetåret 1952/53. Kostnaderna för studiebidrag och stipendier ha

därvid beräknats till sammanlagt 29 000 000 kronor, varav 17 209 000

kronor för elever vid läroverken m. fl. högre läroanstalter, 2 900 000 kronor

för elever vid folkhögskolor, 1 000 000 kronor för elever vid tekniska

fackskolor och andra fackutbildningsanstalter, 6 400 000 kronor för elever

vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning samt 1 500 000

kronor för elever vid anstalter för lantbruksundervisningen m. m. Totalsumman

29 000 000 kronor överstiger med i runt tal 4 000 000 kronor summan

av de anslag till stipendier, som för samma elevgrupper äskats i 1952

års statsverksproposition.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr

För studielån skulle behövas medel från allmänna studielånefonden och

anslag å kapitalbudgeten av den storlek, att lån kunde utdelas med omkring

7 000 000 kronor, vilket är i runt tal 2 500 000 kronor mer än vad

som beräknats stå till förfogande för utdelning vid bifall till i 1952 års

statsverksproposition framlagt förslag om kapitalinvestering för budgetåret

1952/53 i nämnda fond.

Det av mig nu förordade systemet för studiehjälpen torde böra tilllämpas

från och med budgetåret 1953/54, dock ej vid sådana utbildningskurser,

som påbörjats redan före budgetårets ingång.

Utskottet.

Utskottet vill inledningsvis framhålla, att utskottet delar i huvudsak den

principiella uppfattning rörande studiehjälpens utformning, varåt departementschefen

givit uttryck. Utskottet förutsätter emellertid, att den stipendieutdelande

myndigheten må äga rätt att, i vad avser den nuvarande

realskolans (motsvarande skolformers) lägre klasser inom ramen för stipendieutmätningen,

göra de jämkningar med avseende å stipendiebeloppen,

som i de särskilda fallen kunna befinnas lämpliga.

Med anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag får utskottet erinra

därom, att enhetsskolans framväxt kommer att ställa statsmakterna

inför särskilda problem på det område, som beröres av studiehjälpen. Utskottet

saknar likväl anledning att i förevarande sammanhang uttala sig

1 fråga om de riktlinjer, efter vilka ifrågavarande problem lämpligen synas

böra lösas. Dessa frågor torde nämligen — såvitt utskottet kan bedöma —

inom en nära framtid i samband med andra enhetsskolan berörande spörsmål

komma att underställas riksdagens prövning. Utskottet vill dock redan

nu framhålla, att utskottet hyser den principiella uppfattningen att den

studiehjälp, som kan komma till stånd i enhetsskolan, icke bör ställa enhetsskolan

i ett sämre läge än med enhetsskolan jämförbara skolformer,

varvid utgående skolsociala förmåner givetvis böra beaktas.

Enligt utskottets mening föreligga betydande svårigheter att överblicka

konsekvenserna av det i förevarande proposition framlagda förslaget angående

studiehjälpsverksamheten både med avseende å dess framtida ekonomiska

innebörd för statsverket och dess inverkan på rekryteringen av

de olika, studiehjälpen omfattande skolorna och utbildningsanstalterna.

Utskottet förutsätter emellertid att, sedan närmare erfarenhet vunnits angående

systemets praktiska verkningar, grunderna för studiehjälpen komma

att bliva föremål för omprövning i vad rör såväl omfattningen och

utformningen av den föreslagna stipendiegivningen som avvägningen av

stipendiebeloppen med hänsynstagande till skäliga rättvisesynpunkter och

de ekonomiska möjligheter, som stå samhället till buds. Utskottet finner

för sin del icke uteslutet, att låneformen härvid kan befinnas böra i ökad

utsträckning komma till användning, särskilt i vad gäller studier utöver

2 — Bihang till riksdagens ■protokoll 1952. 6 saml. Nr 22 lf.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 224-

det nuvarande realskolestadiet, som leda till utbildningsbanor, ägnade att

förskaffa vederbörande en ekonomiskt sett starkare ställning.

Vad departementschefen föreslagit med avseende å studiehjälps verksamhetens

uppläggning och utformning vid olika skolor och utbildningsanstalter

har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet är därför icke

berett att tillstyrka bifall till vad i motionerna I: 480 och II: 656 samt

II: 673 påyrkats beträffande storleken av studiebidragen till elever vid

vissa utbildningsanstalter, ej heller till det i sistnämnda motion framställda

yrkandet om höjning av studielånens maximibelopp till 4 000 kronor för år.

I motionen II: 673 har vidare föreslagits, att stipendiemöjligheterna

skulle kvarstå för elever vid de tekniska läroanstalterna, handelsgymnasiernas

ettåriga kurser och övriga tekniska fackutbildningsanstalter. Utskottet

får erinra om att departementschefen förordat, att dessa elever även i fortsättningen

böra kunna erhålla, förutom studielån, behovsprövade stipendier

å högst 75 kronor per månad. Då vad i motionen — såvitt nu är

i fråga — påyrkats alltså kommer att i huvudsak bliva tillgodosett genom

den ståndpunkt departementschefen intagit, avstyrker utskottet bifall till

ifrågavarande motionsvis framställda förslag. I nyssnämnda motion har

även hemställts, att elever vid aftonkurser vid läroanstalter under statligt

inseende skola vara stipendieberättigade. I likhet med studielånenämnden,

de i ärendet hörda myndigheterna och departementschefen anser utskottet

studielån här vara den lämpliga formen av studiehjälp och finner sig alltså

icke böra biträda motionärernas berörda yrkande.

I motionerna II: 671 och II: 673 har förslag framställts om att elever vid

folkhögskolor skola erhålla resebidrag även för bevistande av annan folkhögskola

än den närmast belägna. I motionen II: 672 har samma yrkande

framställts, dock utvidgat att omfatta jämväl vissa yrkesskolor och vissa

av lantbruksundervisningens skolor. Departementschefen har beträffande

denna fråga ansett, att föreskrift borde meddelas om att den stipendieutdelande

myndigheten skulle äga rätt att medgiva resebidrag även för

resor till annan skola än den närmaste, om skäl därtill förelåge. Sådana

skäl kunde enligt departementschefen t. ex. vara att närmaste skola icke

hade plats för eleven eller att han önskade bevista en s. k. rörelseskola.

Utskottet vill med anledning av motionerna understryka detta departementschefens

uttalande och tillägga, att enligt vad utskottet under hand

inhämtat det av departementschefen angivna förfarandet torde stå i överensstämmelse

med den praxis, som hittills tillämpats av studielånenämnden

i jämförliga fall. Utskottet avstyrker därför bifall till vad i nämnda

motioner i berörda avseende påyrkats.

I motionerna I: 480 och II: 656 har förslag jämväl framlagts om att elever

vid samtliga kurser vid folkhögskolorna skola erhålla studiebidrag,

oavsett kurstidens längd. Med anledning härav får utskottet — under

erinran om att vid vissa folkhögskolor förekomma mer än två årskurser —

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 224- 19

framhålla, att det bör få ankomma på den stipendieutdelande myndigheten

att taga hänsyn till de olika folkhögskolekursernas inbördes sammanhang

och anpassa stipendiesystemet med beaktande härav.

I nyssnämnda motioner har vidare påyrkats att möjlighet borde givas

åt den centrala myndighet, som skulle utdela stipendierna, att taga nödig

hänsyn till de elever som hade en från hemmet skild ekonomi. Enligt vad

utskottet har sig bekant har i praktiken redan nu dylik hänsyn tagits,

och utskottet förutsätter, att så även i fortsättningen kommer att äga rum.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört och då vad departementschefen

i övrigt i förevarande sammanhang uttalat och föreslagit icke

föranlett någon annan erinran från utskottets sida än att bland utbildningsanstalter

med lånerätt för eleverna bör upptagas jämväl Luleå förskoleseminarium,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition samt med avslag å motionerna I: 480

och II: 656, II: 671, II: 672 och II: 673, i den mån de i

motionerna framställda yrkandena icke blivit tillgodosedda

genom vad utskottet ovan anfört, godkänna av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 april 1952 förordade grunder för studiehjälpen

vid allmänna läroverk m. fl. läro- och utbildningsanstalter.

Stockholm den 2 december 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Näsgård, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström, Eric

Ericson, Näsström, Sundelin, Bergh, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,

Söderquist och Nils Theodor Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Do verstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson i Uddevalla,

Wallentheim, Svensson i Ljungskile, Staxäng, Åkerström, Johansson

i Mysinge, Hoppe, Onsjö, Gustafsson i Stockholm och Gustafsson i

Skellefteå.

Reservation

av herr Malmborg i Skövde.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:432 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om förbättring av samfärdselförbindelserna i viss del av Norrbottens län. a1 i texten