Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 under tredje huvudtiteln, avseende anslagen inom utrikesdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1952-02-26 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 under tredje huvudtiteln, avseende anslagen inom utrikesdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3.

1

Bil* 3.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1952/53 under tredje huvudtiteln,

avseende anslagen inom utrikesdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(1 :a avd.)

Utrikesförvaltningen.

l:o) Utrikesförvaltningen: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Maj:t under tredje huvudtiteln (punkt 1, s. 5—16 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för den 4 januari 1952)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

för utrikesförvaltningen, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för utrikesförvaltningen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Utrikesförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 22 344 000

kronor.

I gällande statuppställning för tredje huvudtiteln finnas särskilda avlönings-

och omkostnadsanslag dels för utrikesdepartementet, dels ock för

beskickningar och konsulat. För utlandsrepresentationen redovisas dessutom

avlöningarna, respektive omkostnaderna under ett flertal olika anslag.

Denna uppdelning har visat sig medföra olägenheter för budgetarbetet samt

i kameralt hänseende. Vidare torde utrikesförvaltningen bland annat med

hänsyn till den ofta förekommande omplaceringen av personal mellan Sverige

och utlandet principiellt böra betraktas såsom en enhet. En sammanslagning

av vissa anslag har av dessa skäl framstått såsom önskvärd. Denna

har ansetts böra genomföras på följande sätt.

Anslagen A 1. Utrikesdepartementet: Avlöningar samt B 1. Avlöningar

vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk och konsulär personal m. m.

B 2. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer, B 3. Avlöningar

vid beskickningar och konsulat: Pressattachéer, B 4. Avlöningar vid beskickningar

och konsulat: Skrivbiträden samt B 5. Avlöningar vid beskickningar

och konsulat: Extra biträden och vaktbetjänte sammanföras till ett nytt anslag

A 1. Utrikesförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag.

Departementschefen har föreslagit, att en befattning inrättas som sekreterare

åt ministern för utrikes ärendena. Tjänsten har ansetts böra placeras

i 24 lönegraden och besättes med extra ordinarie befattningshavare.

1 lliliang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 3.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 3.

I fråga om räkenskapsbyrån föreslås en omläggning av den kamerala verksamheten

vid beskickningar och konsulat, innebärande bl. a. en effektivisering

av räkenskapsbyråns revision av utlandsmyndigheternas medelsförvaltning,

i förekommande fall genom platsrevision. Ett stadigvarande behov av

en befattning i 24 lönegraden såsom föreståndare för den arbetsdetalj

inom räkenskapsbyrån, där ärenden angående rese- och flyttningsersättningar

handläggas, har bedömts föreligga med hänsyn till nämnda ärendens

svårighetsgrad och antal. För ifrågavarande uppgift finnes för närvarande

en befattningshavare i lönegraden Cg 24. Denna tjänst föreslås skola överföras

till extra ordinarie stat. Personalen å räkenskapsbyrån föreslås ökad

med en amanuens. Byrån i fråga har ansetts böra erhålla den ändrade benämningen

ekonomibyrån.

Beträffande biträdespersonalen föreslår departementschefen — i avvaktan

på den allmänna regleringen av den kvinnliga biträdespersonalens lönegradsplacering

— följande förändringar: tre kanslibiträdestjänster å ordinarie

stat uppflyttas till befattningar såsom kansliskrivare (Ca 15), fyra kanslibiträdestjänster,

varav tre å ordinarie samt en å extra ordinarie stat, till

befattningar såsom kontorist (Ca 13, respektive Ce 13) samt fem kontorsbiträdestjänster

å ordinarie stat till lika antal befattningar såsom kanslibiträde

(Ca 11).

Stegrad arbetsbörda å den del av departementets verksamhetsområde, som

avser Sveriges deltagande i internationella samarbetsorgan, har medfört ett

ökat behov av biträden för skriv- och kontorsgöromål. Gjorda beräkningar

ha givit vid handen, att ytterligare tolv sådana biträden erfordras.

Sex extra ordinarie kontorsbiträden, vilka den 1 juli 1952 kunna räkna

sju tjänstår, böra då jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången

konstitueras till kontorsbiträden i lönegraden Ca 8. Dessa tjänster

ha ansetts böra medtagas vid beräkningen av antalet kontorsbiträdestjänster

i den nya personalförteckningen.

Med hänsyn till prisstegringar och växelkursförändringar i ett flertal

länder har posten till prisutjämningstillägg föreslagits skola ökas med

(2 075 000 + 283 000 = ) 2 358 000 kronor.

Beträffande den diplomatiska och konsulära personalen föreslås icke någon

annan ökning än inrättande av två attachébefattningar.

De nuvarande anslagen A 1 samt B 1—B 5 sluta på ett sammanlagt belopp

av 16 688 000 kronor. Det nya anslaget bör upptagas med 22 344 000

kronor, innebärande en ökning med 5 656 000 kronor. Denna har beräknats

på följande sätt.

1. Ökningar i förhållande till nuvarande anslaget A 1. Utrikesdepartementet:

Avlöningar. Den vid 1951 års riksdag beslutade regleringen av

vissa chefslöner medför en kostnadsökning av 65 600 kronor. För den genomförda

höjningen av det rörliga tillägget, löneklassuppflyttningar samt

uppflyttning i reglerad befordringsgång erfordras vidare 430 000 kronor,

respektive 46 500 kronor och 7 600 kronor. Avlöningar till en handsekreterare

åt ministern för utrikes ärendena samt en amanuens å ekonomibyrån

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3.

3

öka medelsbehovet med 13 600 kronor, respektive 12 900 kronor. Den i det

föregående föreslagna uppflyftningen i lönegrad av vissa tjänster för den

kvinnliga biträdespersonalen medför merutgifter å sammanlagt 4 200 kronor

samt den likaledes tidigare nämnda förstärkningen av samma personal

i departementet en utgiftsökning av 83 900 kronor. Såsom ersättning

åt tillsyningsmän för städning erfordras 1 000 kronor. För tillfällig personal

vid sjukdom och semestrar m. m. beräknas vidare ett belopp av 55 000

kronor. Arvode åt tillfällig arbetshjälp vid arkivet (jfr III ht 1951 s. 4—5)

bortfaller, varigenom medelsbehovet minskas med 14 000 kronor. Vidare

medför indragning av två extra tjänstemän en besparing av 18 600 kronor.

Den sammanlagda ökningen i förhållande till nuvarande anslaget A 1

blir alltså (65 600 + 430 000 + 46 500 + 7 600 + 13 600 + 12 900 + 4 200

+ 83 900 + 1 000 + 55 000 — 14 000 — 18 600 =) 687 700 kronor, eller i

runt tal 688 000 kronor.

2. Ökningar i förhållande till nuvarande anslaget B i. Avlöningar vid beskickningar

och konsulat: Diplomatisk och konsulär personal m. m. Regleringen

av chefslönerna samt höjningen åt det rörliga tillägget beräknas

medföra en ökning av 177 000 kronor, respektive 372 000 kronor. För löneklassuppflyttningar

erfordras 30 000 kronor. Kostnaderna för vikariatsersättning

böra i anslutning till de senaste årens belastning beräknas stiga med

10 000 kronor. Utgifterna för exspektansarvoden torde öka med 45 000 kronor.

Medelsbehovet för prisutjämningstillägg upptages i anslutning tili vad

i det föregående anförts till ett med 2 075 000 kronor förhöjt belopp. För

särskilda förmåner i övrigt (ortstillägg m. m.) erfordras i anledning av

ändrad placering av personal utomlands ytterligare 26 000 kronor. Det arvode

för en sjöfolkssakkunnig, som för närvarande finnes beräknat under anslagsposten

B 1:3 (jfr III ht 1940 s. 19), är tills vidare icke längre erforderligt.

Härigenom uppstår en kostnadsminskning av 15 000 kronor.

Medelsbehovet skulle alltså ökas med sammanlagt (177 000 -f- 372 000 +

30 000 + 10 000 + 45 000 + 2 075 000 + 26 000 — 15 000 =) 2 720 000

kronor.

3. Ökningar i förhållande till nuvarande anslaget B 2. Avlöningar vid

beskickningar och konsulat: Attachéer. För höjningen av det rörliga tilllägget

samt uppflyttningar inom reglerad befordringsgång räknas med

merutgifter å 92 000 kronor, respektive 42 300 kronor. Utgifterna för vikariatsersättning

böra med anledning av de senaste årens belastning samt

på grund av chefslöneregleringen upptagas till ett med 9 000 kronor förhöjt

belopp. Avlöning åt två nya attachéer påkallar en ökning med tillhopa

20 700 kronor. Slutligen erfordras för prisutjämningstillägg, såsom tidigare

anförts, 283 000 kronor. Kostnaderna för ortstillägg beräknas nedgå med

12 000 kronor.

Den sammanlagda kostnadsökningen skulle alltså uppgå till (92 000 +

42 300 + 9 000 + 20 700 + 283 000 — 12 000 =) 435 000 kronor.

4. ökningar i förhållande till nuvarande anslaget B 3. Avlöningar vid beskickningar

och konsulat: Pressattachéer. I anledning av höjningen av det

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 3.

rörliga tillägget erfordras ytterligare 21 000 kronor, för löneklassuppflyttningar

1 000 kronor samt för ortstillägg 68 000 kronor.

Utgifterna skulle sålunda .stiga med (21 000 -f- 1 000 + 68 000 =) 90 000

kronor.

5. Ökningar i förhållande till nuvarande anslagen B 4. Avlöningar vid beskickningar

och konsulat: Skrivbiträden och B 5. Avlöningar vid beskickningar

och konsulat: Extra biträden och vaktbetjänte samt del av nuvarande

anslaget B 7. Ersättningar åt olönade konsuler. För täckande av merkostnader

i anledning av myntreformen i Polen anvisades å tilläggsstat till

riksstaten för budgetåret 1950/51 (skr. 1951:268) 350 000 kronor, motsvarande

ett belopp av 525 000 kronor för år. Genom indragningar av personal

vid representationen i Polen har medelsbehovet i jämförelse med denna beräkning

kunnat nedbringas. Även för nästa budgetår måste dock betydande

kostnader för sagda ändamål täckas. Vidare nödvändiggör den redan inträffade

samt alltjämt fortgående ökningen av levnadskostnaderna i andra länder

ytterligare medelsanvisning.. Vid beräkningen av de härför erforderliga

medlen ha samma principer tillämpats som i fråga om uppräkningen av

prisutjämningstilläggen. En viss förstärkning av biträdespersonalen är vidare

ofrånkomlig till följd av den stora arbetsbördan vid vissa beskickningar

och konsulat. De sammanlagda merutgifterna ha beräknats till

1 723 000 kronor, varav omkring 1 200 000 kronor äro att hänföra till stegrade

levnadskostnader i andra länder än Polen.

Det nya anslaget skall alltså i jämförelse med summan av de gamla anslagen

A 1, B 1—B 5 samt ifrågavarande del av B 7 uppvisa en ökning

av (688 000 + 2 720 000 + 435 000 + 90 000 + 1 723 000 =) 5 656 000

kronor.

Den administrativa personalen inom departementet föreslås skola erhålla

de tjänstebeteckningar, som eljest äro brukliga inom Kungl. Maj :ts kansli.

För att utrikesförvaltningen skall kunna inom gällande organisatoriska

ram på ett smidigt sätt anpassas efter de behov, som föreligga vid olika tidpunkter,

är det, framhåller departementschefen, angeläget, att Kungl. Maj :t

äger befogenhet att flytta befattningar inom utrikesförvaltningen. Denna

befogenhet borde innebära, att en vid beskickning eller konsulat placerad

befattning kunde flyttas till departementet eller till beskickning eller konsulat,

där behov av personalförstärkning förelåge, samt att befattning inom

departementet vid behov finge disponeras för representationen utomlands.

Genom en dylik anordning kunde Kungl. Maj :t genom omflyttningar inom

ramen för gällande organisation utnyttja denna på det sätt, som vid varje

tidpunkt ansåges mest rationellt. Vad särskilt sändebudsbefattningarna (Co

19, Co 17 och Co 15) beträffar, borde Kungl. Maj:t äga inom ramen för

antalet tillgängliga befattningar i varje lönegrad bestämma, vilken lönegrad

en beskickningschef skulle i förekommande fall tillhöra, samt såsom

hittills verkställa byten mellan befattning såsom sändebud samt chargé

d’affaires med sändebuds ställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3.

5

Utskottet. Förslaget om sammanslagning av vissa anslag under tredje

huvudtiteln har icke givit utskottet anledning till erinran. De föreslagna

personalförstärkningarna, vilka beträffande den diplomatiska och konsulära

personalen avse två attachébefattningar, torde böra godtagas. Då den

förordade omläggningen av den kamerala verksamheten vid beskickningar

och konsulat synes ändamålsenlig, tillstyrkes jämväl detta förslag. Den ifrågasatta

effektiviseringen av räkenskapsbyråns revision av utlandsmyndigheternas

medelsförvaltning har förutsatts skola kunna ske bland annat

genom platsrevision. Med hänsyn till angelägenheten av att i möjligaste mån

begränsa resekostnaderna vill utskottet ifrågasätta, om icke en så anordnad

revision endast bör komma i fråga i undantagsfall.

Utskottet har icke funnit något vara att erinra mot att Kungl. Maj :t får

befogenhet att på sätt föreslagits inom ramen för gällande organisation flytta

befattningar inom utrikesförvaltningen och att bland antalet tillgängliga

sändebudsbefattningar i varje lönegrad bestämma, vilken lönegrad en beskickningschef

skall i förekommande fall tillhöra.

Vad departementschefen i övrigt under förevarande punkt föreslagit har

utskottet lämnat utan erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för utrikesför.

valtningen:

Personalförteckning.

I. Diplomatisk och konsulär personal.

A. Ordinarie tjänstemän:

Befattning Lönegrad

1 sändebud såsom kabinettssekreterare............. Co 19

4 sändebud...................................... Co 19

7 sändebud...................................... Co 17

1 chef för handelsavdelningen...............I ^

I eller Co 15

3 utrikesråd såsom avdelningschefer................ Co 15

19 sändebud...................................... Co 15

6 generalkonsuler................................. Co 15

1 protokollchef.................................... Ca 37

10 byråchefer..................................... Ca 37

24 beskickningsråd, handelsråd eller konsuler......... Ca 37

9 förste sekreterare............................... Ca 29

22 förste beskickningssekreterare eller förste vicekonsuler Ca 29

12 andre sekreterare............................... Ca 24

12 beskickningssekreterare eller vicekonsuler......... Ca 24

33 förste kanslister eller kanslister............j Ca 20

| eller Ca 16

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 3.

B. Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än Ce 24:

Befattning Lönegrad

1 beskickningsråd................................. Ce 37

5 förste sekreterare............................... Ce 29

3 förste beskickningssekreterare eller förste vicekonsuler Ce 29

II. Administrativ personal.

A. Ordinarie tjänstemän:

Befattning Lönegrad

1 kansliråd och chef för arkivet................... Ca 37

1 kansliråd och chef för ekonomibyrån............. Ca 37

1 kamrerare...................................... Ca 29

1 förste arkivarie ................................ Ca 29

1 förste bibliotekarie............................. Ca 29

2 arkivarier...................................... Ca 26

1 revisor......................................... Ca 24

16 kansliskrivare.................................. Ca 15

3 kontorister..................................... Ca 13

31 kanslibiträden.................................. Ca 11

3 förste expeditionsvakter......................... Ca 11

7 expeditionsvakter............................... Ca 9

91 kontorsbiträden................................. Ca 8

B. Tjänstemän å övergångsstat:

2 kanslibiträden.................................. Ca 11

III. Pressattachéer.

Befattning Lönegrad

7 pressattachéer.................................. Ce 29

b) godkänna följande avlöningsstat för utrikesförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

Kronor

I. Diplomatisk och konsulär personal......... 13 193 000

1. Avlöning till departementschefen, Kronor

ministern för utrikes ärendena 37 800

2. Avlöningar till ordinarie tjänste
män,

förslagsvis............. 2 621 000

3. Arvoden, bestämda av Kungl.

Maj:t...................... 8 000

4. Exspektansarvoden, bestämda av

Kungl. Maj it, förslagsvis..... 130 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3.

7

Kronor Kronor

5. Avlöningar till övrig icke-ordi
narie

personal.............. 958 000

6. Särskilda löneförmåner till ordi
narie

och icke-ordinarie tjänstemän

....................... 8 393 000

a. Representationsbidrag

till ministern

för utrikes ärendena

b. Representations
och

hyresbidrag till

vissa befattningshavare

i utrikesdepartementet

.........

c. Prisutjämningstill
-

lägg............. 5 690 000

d. Särskilda förmåner

i övrigt, förslagsvis 2 663 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis...... 1 045 200

II. Administrativ personal.................... 6 363 000

1. Avlöningar till ordinarie tjänste- Kronor

män, förslagsvis............. 557 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie per
sonal

...................... 2 206 000

3. Ortstillägg................... 2 725 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...... 875 000

III. Pressattachéer............................ 395 000

1. Avlöningar till icke-ordinarie per- Kronor

sonal...................... 101 000

2. Ortstillägg, förslagsvis......... 260 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...... 34 000

IV. Av vederbörande utlandsmyndigheter anställd

personal............................... 2 393 000

Summa kronor 22 344 000

c) till Utrikesförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 22 344 000 kronor.

2:o) Utrikesförvaltningen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 2, s. 16—19) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 6 704 000 kronor.

De nuvarande anslagen — Utrikesdepartementet: Omkostnader, Rese- och

flgttningsersättningar, Skrivmaterialier och inventarier m. m. vid beskickningar

och konsulat samt Övriga omkostnader vid beskickningar och kon
-

Kronor

20 000

20 000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 3.

sulat — ha ansetts böra sammanslås till ett anslag med benämningen Utrikesförvaltningen:

Omkostnader.

Med hänsyn till belastningen och den fortgående prisstegringen skulle

enligt departementschefens förslag det nya anslaget i jämförelse med summan

av de gamla anslagen uppvisa en ökning av (858 000 + 400 000 -j900

000 + 400 000 =) 2 558 000 kronor och sålunda uppföras med 6 704 000

kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Utrikesförvaltningen: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 6 704 000

kronor.

3:o) Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 19) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 360 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 285 000 kronor.

Anslagshöjningen är avsedd dels att täcka kostnadsökning å 20 000 kronor

för konsulatet i Gdansk på grund av den polska myntreformen, dels att

bestrida tidigare icke förutsedda engångskostnader å 30 000 kronor i samband

med upprättande av konsulatet i Houston samt ytterligare utgifter för

beskickningarna i Djakarta och Tel-Aviv och konsulatet i Houston till följd

av förskjutningar i prisnivån, dels ock att möta stegrade hyreskostnader

m. m. å olika orter, beräknade till 25 000 kronor.

Utskottet, som erinrar om att innevarande års riksdag å tilläggsstat anvisat

20 000 kronor för här ifrågavarande ändamål, anser sig böra godtaga

den under förevarande punkt verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kontorskostnadsersättningar åt lönade

tjänstemän för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 360 000 kronor.

4:o) Ersättningar åt olönade konsuler. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 4, s. 19 och 20), vilket i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår innebär en höjning med 57 000 kronor, beroende på

anslagsbelastningen samt huvudtitelns ändrade statuppställning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar åt olönade konsuler för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 360 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3.

9

Bidrag till vissa internationella organisationer in. in.

5:o) Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 5, s. 20 och 21), innebärande en anslagshöjning

av 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Permanenta skiljedomstolens internationella

byrå i Haag för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 4 000 kronor.

6:o) Förenta Nationerna. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 6,

s. 21) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 3 825 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 825 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att storleken av Sveriges bidrag till

Förenta Nationerna för år 1952 icke kunnat vid statsverkspropositionens

framläggande med full säkerhet bedömas, varför han för nästa budgetår

räknat med oförändrat anslag.

Sedermera har till utskottet under hand överlämnats en inom utrikesdepartementet

upprättad promemoria, varav inhämtas att Förenta Nationernas

tjänsteförrättande generalsekreterare i skrivelse den 31 december

1951 meddelat, att Sveriges bidrag till Förenta Nationerna för år 1952 efter

en bidragskvot av 1,73 % (1,85 % föregående år) bestämts till 695 530 dollars

netto, motsvarande i svenskt mynt 3 602 845 kronor. (Brutto: 742 862 dollars,

varifrån avgår 1) kreditering vid överförande av Nationernas förbunds tillgångar

eller 23 332 dollars samt 2) kreditering från kapitalfonden i anledning

av lägre bidragsprocent i år eller 24 000 dollars.)

Utskottet. Såsom av förenämnda promemoria framgår utgör Sveriges bidrag

till Förenta Nationerna för år 1952 3 602 845 kronor eller, i avrundat

tal, 3 600 000 kronor. Anslaget torde därför böra uppföras med sistnämnda

belopp, vilket i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag innebär en minskning

med 225 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till

Förenta Nationerna för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 3 600 000 kronor.

7:o) Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 21), innebärande oförändrat anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Organisationen för europeiskt ekonomiskt

samarbete för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 3.

8:o) Europarådet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 22),

innebärande en av den allmänna prisutvecklingen föranledd anslagshöjning

av 175 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Europarådet för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kronor.

9:o) Särskilda förhandlingar med främmande makter. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 9, s. 22 och 23) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 900 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 500 000 kronor.

Anslagshöjningen är föranledd av den stora belastningen under senare

år, den fortgående stegringen av utgifterna vid resor och vistelse i utlandet

samt det förhållandet att vissa kostnader för deltagande i internationellt

samarbete avses skola påföras anslaget.

Utskottet anser sig kunna godtaga den verkställda anslagsberäkningen

och tillstyrker alltså, att anslaget höjes med 400 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Särskilda förhandlingar med främmande

makter för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 1 900 000 kronor.

10 :o) Bidrag till internationell hjälpverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 10, s. 23—27) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kronor.

Under de senaste åren ha ökade krav ställts på bidrag från de enskilda

staternas sida till internationell hjälpverksamhet. Anspråk på en svensk

insats göras för närvarande särskilt i vad avser hjälp åt flyktingar, bidrag

till en planerad aktion för Koreas återhämtning, hjälp åt underutvecklade

länder samt bidrag till den internationella hjälpfonden för barn (UNICEF).

Medelsbehovet har för tiden fram till den 30 juni 1953 beräknats till 8

miljoner kronor. För vissa brådskande utgifter, såsom bidrag för hjälp åt

flyktingar samt åt UNICEF, erfordras enligt departementschefen ett belopp

av 2 miljoner kronor redan under löpande budgetår.

Den redogörelse för vissa hjälpbehov, som nu lämnats, är, framhåller departementschefen,

enligt sakens natur icke uttömmande. Endast de områden,

där det för närvarande av olika skäl med särskild styrka reses anspråk

på svenska bidrag, ha sålunda medtagits. Även andra hjälpbehov kunna

snabbt bli aktuella, och för att hjälpen skall bli effektiv måste den kunna

lämnas omedelbart. Det har därför synts departementschefen angeläget,

att de medel, som må anvisas, icke knytas till vissa bestämda hjälpbehov

utan ställas till Kungl. Maj :ts förfogande att användas i överensstämmelse

med lägets krav.

t

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3.

11

Något särskilt statligt organ har icke ansetts behöva inrättas för att samordna

eller stå i spetsen för de olika nya hjälpinsatserna. Denna uppgift har

i mån av behov synts kunna anförtros åt Svenska kommittén för internationell

hjälpverksamhet, under vars ledning de tidigare svenska hjälpaktionerna

till de krigshärjade länderna genomförts.

Utskottet, som får erinra att riksdagen å tilläggsstat för innevarande budgetår

för här ifrågavarande hjälpverksamhet anvisat ett anslag av 2 000 000

kronor, tillstyrker att för ändamålet ställes till Kungl. Maj :ts förfogande

för nästa budgetår ett anslag av 6 000 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till internationell hjälpverksamhet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 6 000 000 kronor.

Diverse.

11 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 11, s. 27) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond

för budgetåret 1952/53 anvisa

a) för Beskicknings fas tigheternas delfond ett förslagsanslag

av 2 550 000 kronor;

b) för Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av

449 000 kronor.

12 :o) Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare.

Förstärkning av avkastningen av understödsfonden för rysslandssvenskar.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 12 och 13, s. 28),

innebärande beträffande förstnämnda anslag en minskning av 50 000 kronor

och beträffande sistnämnda anslag oförändrat belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda

svenska medborgare ett förslagsanslag av 150 000 kronor;

b) till Förstärkning av avkastningen av understödsfonden

för rysslandssvenskar ett anslag av 70 000 kronor.

13 :o) Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 14, s. 28—31) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 1 090 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 3.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 972 000 kronor.

Beträffande Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet, som nu

uppbär ett statsbidrag av 450 000 kronor, föreslår departementschefen, att

bidraget till följd av prisstegringar ökas med 80 000 kronor samt att ett

belopp av 15 000 kronor överföres till nu ifrågavarande delpost från delposten

till upplysningsverksamheten i Sydamerika. Posten i fråga föreslås

alltså höjd med 95 000 kronor till 545 000 kronor.

Svensk-amerikanska nyhetsbyrån uppbär nu ett statsbidrag av 382 000

kronor. Departementschefen föreslår, att byrån beredes ersättning för

minskningen i enskilda bidrag och egna inkomster samt för de utgiftsökningar,

som förorsakas av prisstegringen. Härför erfordras 30 000 kronor.

Statsbidrag har vidare ansetts böra utgå för någon del av planerad ökning

av bulletinverksamheten samt referens- och bildmaterialet. Departementschefen

föreslår, att för ändamålet anvisas 3 000 kronor. Det nuvarande

bidraget bör sålunda höjas med 33 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att bidraget till Svensk-internationella pressbyrån

ökas med 5 000 kronor till 100 000 kronor.

För upplysningsverksamheten i övrigt utgå under innevarande budgetår

dels ett belopp av 25 000 kronor för upplysningsverksamheten i Sydamerika,

dels ock ett belopp av 20 000 kronor, som ställts till ministerns för utrikes

ärendena förfogande. Departementschefen föreslår, att av delposten till

upplysningsverksamheten i Sydamerika 15 000 kronor överföras på sätt i

det föregående nämnts till delposten till bidrag till Svenska institutet och

återstående 10 000 kronor begagnas främst för att täcka kostnader för

den av beskickningarna i Latinamerika på platsen bedrivna upplysningsverksamheten.

Vad som eventuellt icke åtgår för detta ändamål skulle användas

såsom utfyllnad till de till ministerns för utrikes ärendena förfogande

stående medlen. De senare borde å andra sidan vid behov få tagas i

anspråk för att i viss utsträckning täcka eventuella ytterligare utgifter för

upplysningsverksamheten i Latinamerika. Delbeloppet 10 000 kronor föreslås

med hänsyn härtill skola överföras till delposten Till ministerns för

utrikes ärendena förfogande.

För nästa budgetår föreslås alltså, att delposten Upplysningsverksamheten

i Sydamerika utgår samt att delposten Till ministerns för utrikes ärendena

förfogande upptages med (20 000 -f- 10 000 =) 30 000 kronor.

Utskottet vill erinra om riksdagens uttalande de båda senaste åren om

angelägenheten av att undersöka möjligheterna för åstadkommande av en

bättre samordning av Svenska institutets och andra organisationers verksamhet

i syfte att undvika kostnadskrävande dubbelarbete.

I samband härmed vill utskottet framhålla, att enligt vad utskottet under

hand inhämtat statens sakrevision verkställt granskning rörande Svenska

institutets verksamhet, i vad avser den allmänna organisationen samt upphandling,

försäljning och redovisning av institutets publikationer och filmer.

I denna undersökning, vilken icke berörts i statsverkspropositionen,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3.

13

ha framställts vissa erinringar beträffande förhållandena vid institutet.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t ägnar uppmärksamhet åt de av sakrevisionen

därvid framförda synpunkterna.

Med tillstyrkande av det av Kungl. Maj :t under förevarande punkt äskade

anslaget får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Upplysningsverksamhet i utlandet

angående Sverige för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag

av 1 090 000 kronor.

14:o) Utländska pressbesök. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

15, s. 31), innebärande en av ökade priser på färdbiljetter och restaurangmåltider

föranledd anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utländska pressbesök för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

15 :o) Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska

frågor. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 16, s. 32 och

33) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag

av 75 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lindblom m. fl. (I: 251) och den andra inom andra kammaren

av fru Löfqvist m. fl. (II: 346), hemställts, att riksdagen måtte besluta

att till upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska

frågor för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 85 000 kronor samt

att därav 10 000 kronor skola fördelas mellan Internationella kvinnoförbundet

för fred och frihet, svenska sektionen, Svenska freds- och skiljedomsföreningen

samt Skolornas fredsförening i ungefärlig proportion till tidigare

utgående belopp.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen I: 251.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 75 000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (III ht 1951 s. 32—33) anvisade

1951 års riksdag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1951/52 ett anslag

av 75 000 kronor. Detta har av Kungl. Maj :t fördelats sålunda, att till

Utrikespolitiska institutet anvisats 59 500 kronor, Föreningen Mellanfolkligt

samarbete för fred 8 300 kronor, Internationella kvinnoförbundet för

fred och frihet, svenska sektionen, 3 000 kronor, Svenska freds- och skiljedomsföreningen

2 200 kronor, Svenska skolornas fredsförening 1 000 kronor,

Nordiska fredsförbundet 500 kronor samt Utrikespolitiska föreningen i

Lund 500 kronor.

Utrikespolitiska institutet har i en framställning om statsbidrag för budgetåret

1952/53 framhållit, att den stigande prisutvecklingen under det senaste

året ställt institutet inför risken av en nedskärning av verksamheten,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 3.

samt hemställt, att för undvikande därav institutet måtte erhålla höjt statsbidrag.

Föreningen Mellanfolkligt samarbete för fred har ävenledes anhållit

om ökat anslag under hänvisning till sin växande verksamhet såsom officiell

svensk FN-förening och till den allmänna prisstegringen. Från övriga

här nämnda föreningar ha ansökningar om ökat statsbidrag likaledes

inkommit.

Departementschefen har framhållit, att det enligt hans mening vore ett

betydande allmänt intresse, att Utrikespolitiska institutet alltjämt kunde få

fullfölja sin strävan att sprida objektiv upplysning i utrikespolitiska frågor,

likaså att Föreningen Mellanfolkligt samarbete för fred finge möjlighet att

fortsätta sin verksamhet att särskilt verka för ökat intresse och kunskap

om Förenta Nationerna. Departementschefen har därför funnit sig böra förorda,

att de av statsmedel anvisade bidragen till dessa båda organisationer

för nästa budgetår få utgå med ökade belopp. Å andra sidan har departementschefen

icke ansett sig kunna påyrka någon höjning av det sammanlagda

anslaget under denna punkt. Ökningen av bidragen till ifrågavarande

organisationer syntes därför få tillgodoses inom ramen för ett oförändrat

anslag. Utan att vilja underkänna värdet av den ideella verksamhet, som

bedrives av övriga nämnda sammanslutningar, har departementschefen funnit

det ofrånkomligt, att de med hänsyn till det stränga kravet på sparsamhet

med allmänna medel nu få hänvisas till att söka finansiera verksamheten

genom enskilda bidrag.

Departementschefen har sålunda föreslagit, att anslaget i sin helhet måtte

få reserveras för Utrikespolitiska institutet och Föreningen Mellanfolkligt

samarbete för fred, och hemställt om bemyndigande att mellan dem få fördela

de delar av anslaget, som hittills utgått till övriga sammanslutningar.

Utskottet. Det är jämväl enligt utskottets mening ett allmänt intresse,

att Utrikespolitiska institutet och Föreningen Mellanfolkligt samarbete för

fred beredes möjlighet att få fortsätta sin verksamhet. Det synes utskottet

därför motiverat, att bidraget till dessa organisationer med hänsyn till den

allmänna prisstegringen ökas till sammanlagt 75 000 kronor. Härav skulle

emellertid följa, såsom departementschefen även förutsatt, att övriga fem

organisationer, vilka under en följd av år beviljats bidrag från anslaget, i

fortsättningen hänvisas till att finansiera sin verksamhet helt genom enskilda

bidrag.

Utskottet, som icke vill underkänna värdet av den upplysning, som meddelas

av sistberörda fem organisationer och som närmast avser informationsverksamhet

rörande Förenta Nationernas organisation och arbete samt frågor

i övrigt av internationell räckvidd, vill emellertid ifrågasätta, om icke

dessa organisationer bättre skulle kunna samordna sin verksamhet i syfte

att undvika onödigt dubbelarbete och därmed åstadkomma ett förbilligande

av kostnaderna. Ehuru utskottet i prinicip kan ansluta sig till departementschefens

förslag till fördelning av förevarande anslag, anser utskottet dock

vissa svårigheter komma att föreligga för sistnämnda organisationer att

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3.

15

redan vid instundande budgetårsskifte nedskära eller omlägga sin verksamhet.

Utskottet anser därför vissa billighetsskäl tala för att bidrag av statsmedel

får utgå under ytterligare ett budgetår.

I de i ämnet väckta motionerna föreslås, att ifrågavarande organisationer

med undantag av Nordiska fredsförbundet och Utrikespolitiska föreningen i

Lund beviljas bidrag med sammanlagt 10 000 kronor. Utskottet vill med hänsyn

till det anförda förorda, att det av Kungl. Maj :t äskade anslaget höjes

med sistnämnda belopp men anser sig icke böra taga ställning till frågan

hur dessa medel lämpligen böra fördelas mellan de olika organisationerna.

Det torde nämligen liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta

i fråga om anslagets fördelning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt motionerna 1:251 och 11:346, till Upplysningsarbete

rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 85 000 kronor.

16 :o) Restitutionsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17,

s. 33), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Restitutionsnämnden för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 kronor.

17 :o) Flyktkapitalbyrån. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18,

s. 33 och 34) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 145 000 kronor.

Följande personalstyrka beräknas av byrån uppskattningsvis bliva erforderlig

under budgetåret 1952/53, nämligen kanslichef, en sekreterare, tre

assistenter, ett kanslibiträde och två kontorsbiträden. Byrån har hemställt,

att för densamma måtte i riksstaten för budgetåret 1952/53 upptagas ett förslagsanslag

av 200 000 kronor, varav 173 000 kronor för arvoden och löner till

styrelsen, kanslipersonal och sakkunniga samt 27 000 kronor till omkostnader.

Enligt byråns mening är det alltjämt icke möjligt att angiva, när byråns

arbete kan slutföras.

Utskottet. Vid sin behandling av ifrågavarande anslag senast vid föregående

års riksdag uttalade utskottet, att utskottet förutsatte att byrån komme

att utnyttja alla tillfällen till inskränkning och avveckling av verksamheten

och till en begränsning av dess medelsbehov. Utskottet, som tillstyrker

den nu äskade medelsanvisningen, förutsätter, att byrån vinnlägger sig om

att i möjligaste mån påskynda avvecklingen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 3.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flyktkapitalbyrån för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kronor.

18 :o) Ersättningar för viss från ockuperat land härrörande egendom. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 34 och 35), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för viss från ockuperat

land härrörande egendom för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 10 000 kronor.

19:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 35), innebärande en av anslagsbelastningen

föranledd höjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

20:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 35),

innebärande en anslagshöjning av 25 000 kronor för fullföljande av vissa

arkivstudier, till vilka 1948 års riksdag anvisat medel, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

21 :o) Tillfälliga representationskostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 22, s. 36), innebärande en av den allmänna prisstegringen

föranledd anslagshöjning av 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillfälliga representationskostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

50 000 kronor.

22 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, s. 36), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kronor.

23 :o) Inventarier för Arvfurstens palats m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 24, s. 36) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 3.

17

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 330 000 kronor.

Dessa medel voro avsedda att täcka kostnaderna för departementets återflyttning

till palatset och nyanskaffning av inventarier. I de beräkningar,

som lågo till grund för anslagsäskandet, hade emellertid icke medtagits kostnader

för köksutrustning och inventarier för lunchrum åt personalen samt

för servisutrustning, avsedd att användas vid representationsmåltider. Ytterligare

medel erfordras nu för dessa ändamål. Kostnaderna ha beräknats

till 75 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att ytterligare medel för ändamålet anvisas i enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inventarier för Arvfurstens palats

m. in. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kronor.

Stockholm den 26 februari 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström,

Pålsson, Näsström, Sundelin, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Ragnar

Persson och Lundgren; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Bergström,

Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla,

Lindholm, Ståhl, Staxäng, Johansson i Mysinge, Kollberg, Thapper, fröken

Elmén, herrar Wedén och Gustafsson i Stockholm.

Reservationer.

1) vid punkten lo (Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige)

av herrar Lundgren, Skoglund i Doverstorp och Ståhl.

2) vid punkten 15 (Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete

och utrikespolitiska frågor)

a) av fröken Andersson, herrar Lundgren, Skoglund i Doverstorp och

Staxäng, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka motionerna I: 251 och II:

346 och att därfpr utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
2

Bihang till riksdagens protokoll 19.r>2. 6 samt. Nr 3.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 3.

»Utskottet har icke funnit anledning frångå Kungl. Maj :ts förslag och

avstyrker därför det motionsvis gjorda yrkandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 251 och II: 346, till Upplysningsarbete

rörande mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska

frågor för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag

av 75 000 kronor.»

b) av herrar Gustaf Karlsson, Ohlon, Sundelin, Ståhl, Kollberg, fröken Elmén

och herr Wedén, vilka ansett, att det stycke i utskottets yttrande på

s. 14 och 15, som börjar med orden »Utskottet, som» och slutar med orden

»ett budgetår», bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser, att behovet av den upplysning, som meddelas av sistnämnda

fem organisationer och som närmast avser informationsverksamhet

rörande Förenta Nationernas organisation och arbete samt frågor i övrigt av

internationell räckvidd, är ej minst under rådande utrikespolitiska förhållanden

särskilt framträdande. Med bidrag från förevarande anslag har dessa

organisationers upplysningstjänst nått ut i vida kretsar och stimulerat allmänhetens

intresse för utrikespolitiska och mellanfolkliga problem. Med

hänsyn till det arbete, som sålunda utförts på detta område, kan utskottet

icke biträda departementschefens förslag utan anser starka skäl tala för

att statsbidrag jämväl i fortsättningen beviljas ifrågavarande organisationer.

»

Stockholm 1952. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

520571

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:3 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 und a1 i texten