Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1952-02-19 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:31, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 31—32.

Statsutskottets utlåtande nr 31.

1

Nr 31.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m. jämte

i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

I propositionen nr 14 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 28 december 1951, föreslagit

riksdagen att dels godkänna de allmänna riktlinjer för anställningsoch

avlöningsförhållanden för viss biträdespersonal, som framlagts i statsrådsprotokollet,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsanordningar,

som kunna påkallas vid genomförandet av de i statsrådsprotokollet

omförmälda detaljförslagen, dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret

1952/53 medgiva de överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter,

som kunna bli erforderliga i anledning av nämnda detaljförslag.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Näslund och Pdlsson (1:123) och den andra inom andra kammaren

av fröken Wetterström och herr Ahlsten (11:212), i vilka hemställts, att

riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 14 måtte besluta

att hos hushållningssällskapen 20 befattningar såsom kanslibiträden i

lönegrad Ca 11 skola omändras till kontoristtjänster i lönegrad Ca 13 samt

att — vid bifall till 1950 års hushållningssällskapsutrednings förslag om

inrättande av 20 befattningar hos sällskapen såsom kontors- och skrivbiträden

i lönegrad C 4—Ca 8 — 20 befattningar såsom kontors- och skrivbiträden

i lönegrad Ca 8 skola omändras till kanslibiträdestjänster i lönegrad

Ca 11 ävensom att bemyndiga Kungl. Maj :t att fördela ifrågavarande tjänster

på de olika hushållningssällskapen;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundqvist m. fl. (1:247) och den andra inom andra kammaren av

herr Kyling m. fl. (11:370), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att kontorsbiträdestjänsterna på folk- och småskoleseminariernas rektorsexpeditioner

från den 1 juli 1952 skola förändras till kanslibiträdestjänster

i lönegrad 11.

Beträffande motiveringen för yrkandena i nämnda motioner får utskottet

hänvisa till motionerna 11:212 och 1:247.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 saml. Nr 31—32.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 31.

Inledning.

I propositionen framläggas förslag till riktlinjer för placering i högre

lönegrad än Ca 8 av biträdespersonal, som inom statsförvaltningen utför

kontorsgöromål av olika slag såsom maskinskrivning, registreringsarbete

och bokföring. Förslaget avser placering i lönegraderna It, 13 och 15. Inplacering

i högre lönegrad än den 15:e har ansetts böra prövas av 1949 års

tjänsteförteckningskommitté.

Till grund för propositionsförslaget ligger ett av en särskilt tillkallad utredningsman

avgivet betänkande angående anställningsförhållandena för

viss biträdespersonal i statens tjänst.

I nämnda betänkande föreligga förslag till normer för placering i lönegrad

av biträdespersonal med kontorsgöromål och vissa liknande arbetsuppgifter

ävensom i anslutning därtill detalj förslag rörande biträdespersonalens

lönegradsplacering vid ett stort antal särskilda verk. I första hand ha

detaljförslag framlagts i fråga om verk, beträffande vilka tillräcklig utredning

angående biträdespersonalen för närvarande stått att erhålla och

biträdesfrågan i det hela befunnit sig i sådant läge, att erforderlig grundval

för bedömning och förslag synts vara för handen. I anslutning till betänkandets

avlämnande har utredningen framhållit, att dess arbete avses

skola fortsättas genom framläggande av detalj förslag rörande andra verk

och myndigheter.

Över betänkandet ha yttranden avgivits av vissa myndigheter och personalorganisationer.

Biträdesutredningens principförslag och däröver avgivna

yttranden.

Enligt givna direktiv har biträdesutredningen att pröva frågan om anställnings-

och avlöningsförhållandena för biträdespersonal i högre lönegrad

än den 8:e med utgångspunkt från att denna biträdespersonal skall

vara placerad i lönegraderna It, 13 och 15 (kanslibiträde, kontorist respektive

kansliskrivare). Uppdraget avser i första hand ett klarläggande av

vilka förutsättningar i fråga om kompetens och arbetsuppgifter, som böra

föreligga för att en befattning skall placeras i någon av nämnda lönegrader.

Vidare har utredningen enligt direktiven att i reglerande syfte

genomgå verkens personalförteckningar och därvid jämväl eftersträva en

sådan sammansättning av personalbeståndet, att rimliga befordringsförhållanden

uppkomma.

Ursprungligen avsåg utredningens uppdrag därutöver även att — i den

mån verkställda undersökningar det föranledde — framlägga förslag om

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 31.

3

uppflyttning av tjänst i högst lönegraden 15 till högre lönegrad. Sedan

1949 års tjänsteförteckningskommitté tillsatts, har det emellertid ansetts

böra ankomma på denna kommitté att pröva frågan om lönegrad splaceringar

för dylika tjänster. Detsamma gäller spörsmålen huruvida de vid

vissa verk förefintliga kontoristtjänsterna i 12 och förste kontoristtjänsterna

i 14 lönegraden böra utbytas mot tjänster i normalgraderna 11, 13

och 15.

Beträffande gränsdragningen mellan biträdesutredningen och tjänsteförteckningskommittén

må vidare framhållas, att utredningen till biträdespersonal

hänfört personal, som är placerad i lönegraderna 4—8, 11, 13

eller 15 och som utför skriv- och kontorsgöromål. Utanför biträdesutredningens

arbetsområde ha i enlighet härmed ansetts falla sådana grupper

som fotografibiträden, laboratoriebiträden, tekniska biträden, biträden med

kartritningsgöromål vid kartutgivande verk m. fl. Å andra sidan ha exempelvis

biträden i lägre grad med arbetsuppgifter i bibliotek i vissa fall medtagits.

Vilka grupper som ansetts böra medtagas av biträdesutredningen

och vilka som synts böra prövas av tjänsteförteckningskommittén har enligt

vad utredningen framhållit i icke obetydlig utsträckning bedömts från

fall till fall.

Allmänna förutsättningar för inrättande av vissa högre

biträdestjänster

Biträdesutredningen har i sitt betänkande framlagt förslag till riktlinjer

rörande de allmänna förutsättningarna i fråga om arbetsuppgifternas art,

som böra föreligga för att biträdestjänst skall tillhöra den ena eller den

andra av här ifrågakoinmande lönegrader. Enligt utredningens mening bör

man likväl på detta område i viss utsträckning pröva sig fram; de föreslagna

normerna kunna sålunda behöva modifieras på grund av vunna

erfarenheter. Tillräcklig anledning synes utredningen därför icke för närvarande

föreligga att ifrågavarande riktlinjer utfärdas i form av allmänna

anvisningar.

Vid bedömande av de förutsättningar i fråga om arbetsuppgifter, som

enligt utredningens mening böra vara för handen för att en biträdestjänst

skall hänföras till högre lönegrad än den 8:e, liar utredningen i viss utsträckning

gjort jämförelser mellan 1951 års statliga löneläge och lönerna

på den allmänna arbetsmarknaden inom personalkategorier med i huvudsak

motsvarande arbetsuppgifter.

Utredningen har förklarat sig i princip icke ha något att erinra mot att

arbetsuppgifternas art och kvalitet och icke deras mer eller mindre regel
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 31.

mässiga förekomst under viss tid få vara avgörande för lönesättningen.

Enligt utredningens uppfattning kan man emellertid vid graderingen av

göromålen icke helt bortse från den omfattning, i vilken de förekomma i

det särskilda fallet.

Generellt gällande allmänteoretiska kompetensvillkor har utredningen ansett

icke böra föreskrivas för någon av de här ifrågavarande biträdesgraderna.

I princip skall sålunda enligt utredningens uppfattning befordran

till kanslibiträde, kontorist eller kansliskrivare kunna vinnas av envar som

är kompetent att fullgöra de till tjänsten hörande arbetsuppgifterna. Att

därför i vissa fall kan krävas speciell kompetens, t. ex. färdighet i stenograf

i etc. är, framhåller utredningen, ett förhållande för sig som icke rubbar

nyssnämnda grundsats.

Såsom förut nämnts har utredningen för envar av tjänsterna såsom

kanslibiträde, kontorist och kansliskrivare angivit de arbetsuppgifter, som

normalt böra ankomma på sådan tjänst. Arbetsuppgifterna ha beträffande

varje tjänst uppdelats i tre grupper, nämligen kontorsgöromål, kamerala

göromål och statistiska göromål. Beträffande detaljerna härutinnan får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 5—16).

I flertalet remissyttranden har tillstyrkts, att biträdesutredningens förslag

omedelbart genomföres, varvid dock, i överensstämmelse med vad utredningen

uttalat, ansetts lämpligt att de föreslagna riktlinjerna för lönegradsplaceringen

tills vidare icke utfärdas i form av allmänna anvisningar.

Från olika håll har betonats, att de allmänna riktlinjerna endast böra ha

vägledande karaktär och vid tillämpningen giva utrymme för hänsynstagande

till de speciella förhållanden, som kunna föreligga. Den av utredningen

använda metoden att för envar av kanslibiträdes-, kontorist- och ltansliskrivargraderna

angiva de arbetsuppgifter som normalt skola ankomma

på sådan tjänst har godtagits av de myndigheter, som yttrat sig härom.

Speciella frågor.

Med hänsyn till uttalandet i direktiven, att man bör eftersträva en sådan

sammansättning av personalbeståndet att rimliga befordringsförhållanden

uppkomma, har biträdesutredningen vid utarbetandet av sina detaljförslag

för de olika verken haft uppmärksamheten riktad på frågan, huruvida

för de behandlade verkens vidkommande en tillämpning av de av utredningen

förordade normerna för lönegradsplacering kan sägas medföra det

nämnda resultatet.

En utjämning av befordringsförhållandena kan enligt utredningens förslag

åstadkommas genom att vid vissa större och medelstora verk inrättas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 31.

5

ett antal kanslibiträdestjänster utan på förhand angivna arbetsuppgifter

(kanslibiträdestjänster till förfogande). Dessa tjänster äro av utredningen

avsedda att ställas till vederbörande verks förfogande för att utnyttjas såsom

befordringstjänster i särskilda fall då kvalificerade arbetsuppgifter

förefinnas.

Utredningen har anfört, att vederbörande myndighet, därest en ordinarie

tjänst blir ledig, i allmänhet är skyldig att kungöra densamma till ansökan

ledig, under det att skyldighet icke föreligger att pröva, huruvida tjänsten

bör återbesättas i oförändrat skick. Enligt utredningens mening bör upptagas

till övervägande, huruvida icke verken böra åläggas att vid ledighet

å högre biträdestjänst -—- närmast kontorist- eller kansliskrivartjänst — underkasta

de med tjänsten förenade göromålen en granskning i syfte att fastställa,

om anledning till omprövning av lönegradsplaceringen föreligger.

Utredningen har vidare framhållit, att avsevärda olägenheter äro förenade

med den nuvarande anordningen, att biträdestjänster i mera kvalificerad

grad i stor utsträckning bibehållas såsom extra ordinarie under lång tid. Enligt

utredningens mening böra sådana biträdestjänster i högre lönegrad än

kontorsbiträdesgraden, vilka äro permanent behövliga, inrättas såsom ordinarie.

Utredningen betonar, att denna allmänna grundsats givetvis icke utesluter,

att en nyinrättad biträdestjänst av högre grad i särskilda fall kan

behöva under en övergångstid upptagas allenast såsom extra ordinarie.

Övergångstiden bör emellertid icke göras längre än som är nödvändigt för

bedömande av tjänstens behövlighet.

I detta sammanhang har utredningen erinrat, att beträffande kontorsbiträdesgraden

en regel tillämpas, vilken medför ordinarie anställning efter

viss normaltid. Utredningen föreslår, att åtgärder skola vidtagas till undanröjande

av nuvarande oklarhet hos verken i fråga om befogenheten att återbesätta

ledigbliven ordinarie kontorsbiträdestjänst, vilken inrättats för beredande

av ordinarie anställning åt visst biträde, som tjänstgjort härför

erforderlig tid.

Beträffande remissyttrandena i denna del får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 25—27).

Detaljförslag beträffande vissa verk.

Som inledningsvis anförts bar biträdesutredningen i anslutning till de i

betänkandet framlagda principförslagen redovisat, luiru de i det föregående

återgivna allmänna riktlinjerna för biträdestjänsters lönegradsplacering

enligt utredningens mening böra tillämpas beträffande vart och ell av 100

olika verk inberäknat underförvaltningar. Dessa förslag jämte senare avgivna

förslag beträffande ytterligare några verk och vissa statsdepartement

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 31.

ha upptagits i en sammanställning, vilken såsom bilaga fogas till detta utlåtande.

Detaljförslagen innebära att i ett antal fall förordas tjänsters uppflyttning

i lönegrad. Utredningen har härvid utgått från en bedömning av själva

funktionerna och sökt bortse från dagens läge beträffande tjänstinnehavarna.

I anslutning härtill har utredningen förutsatt, att nyinrättade

tjänster i högre lönegrad än de nuvarande skola kungöras till ansökan lediga,

där ej på grund av särskilda omständigheter annorlunda bestämmes.

I fråga om remissyttrandena i denna del får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 28—29).

Departementschefen.

Departementschefen har anfört följande.

»De resultat av biträdesutredningens arbete, som nu framlagts, innefatta

dels förslag till allmänna riktlinjer rörande de förutsättningar i fråga om

arbetsuppgifternas art, som böra föreligga för att biträdespersonal med

kontorsgöromål eller därmed jämförlig sysselsättning skall hänföras till

någon av lönegraderna It, 13 eller 15, dels ock i anslutning därtill detaljförslag

rörande över 100 verk och institutioner. Utredningens arbete är

därmed icke slutfört utan kommer att fortsättas. Förslag komma sålunda

att successivt framläggas beträffande biträdespersonalen vid de verk, som

ej behandlats i det nu avgivna förslaget.

Den omständigheten att utredningens arbete ännu icke är avslutat utgör

enligt min mening icke hinder för att dess förslag till riktlinjer för lönegradsplacering

av biträdespersonalen ävensom dess detaljförslag i fråga om

hittills granskade verk redan nu upptagas till prövning och avgörande. Jag

anser detta så mycket mera angeläget som utredningens fortsatta arbete

väsentligt underlättas om dylika riktlinjer fastställas av statsmakterna. 1

anledning av vad TCO anfört rörande lönegradsplaceringen för biträdespersonalen

vid de verk, som ej omfattas av utredningens hittillsvarande detaljförslag,

vill jag framhålla, att ytterligare förslag från utredningen kunna

förväntas bli framlagda under våren 1952 och att åtgärder synas böra

vidtagas för att möjliggöra ett snabbt genomförande av dessa förslag. Härtill

torde jag i annat sammanhang få återkomma.

Biträdesutredningens förslag till allmänna riktlinjer för ifrågavarande

biträdespersonals lönegradsplacering synes mig väl ägnat att läggas till

grund för detalj prövningen av löneställningen för denna personal i de särskilda

verken. Jag förordar därför att detta förslag — med de av mig i det

följande angivna jämkningarna — underställes riksdagen för godkännande.

I likhet med utredningen anser jag att för envar av de tre biträdesgra
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 31.

7

derna (kanslibiträde, kontorist och kansliskrivare) böra angivas de arbetsuppgifter

av olika slag, som normalt skola kunna ankomma på sådan

tjänst. Såsom utredningen med instämmande av remissmyndigheterna anfört

synes emellertid tillräcklig anledning icke för närvarande föreligga att

riktlinjer för lönegradsplacering av biträdespersonal utfärdas i form av

allmänna anvisningar, särskilt som de angivna normerna kunna behöva

modifieras på grund av vunna erfarenheter. Därest allmänna anvisningar i

ämnet sedermera skulle anses böra utfärdas, böra de under alla förhållanden

endast erhålla vägledande karaktär.

Vid bedömningen av de speciella tjänsterna aktualiseras den av utredningen

och i vissa yttranden berörda frågan, i vad mån det skall erfordras

viss kvantitet kvalificerade göromål för att påverka lönegradsplaceringen

för en tjänst. Allmänt sett bör enligt min mening gälla, att de kvalificerade

göromålen skola vara konstitutiva för tjänsten för att påverka dess lönegradsplacering.

Speciella förhållanden, såsom krav på särskild utbildning

för de kvalificerade göromålen eller behovet av att försäkra sig om en lämplig

vikarie för en än högre tjänst inom samma verksamhetsområde, kunna

dock utgöra motiv för en högre lönegradsplacering, ehuru angivna förutsättning

icke föreligger.

Lika med biträdesutredningen anser jag, att generellt gällande allmänteoretiska

kompetensvillkor ej böra föreskrivas för någon av de här ifrågavarande

biträdesgraderna.

De av utredningen angivna allmänna förutsättningarna för inrättande av

vissa högre biträdestjänster anser jag mig såsom i det föregående antytts

kunna i huvudsak godtaga. Vad i remissyttrandena anförts föranleder mig

emellertid till följande uttalanden.

De av utredningen uppställda normerna för att en biträdestjänst skall

tillhöra den ena eller andra av här ifrågavarande lönegrader äro särskilt

beträffande de högre biträdesgraderna allmänt hållna. Detta har av remissmyndigheterna

i allmänhet ansetts naturligt och riktigt. Även jag finner

den av utredningen tillämpade metoden med avseende å beskrivningen

av de olika göromålen lämplig.

Vad angår de särskilda, av utredningen angivna arbetsuppgifterna vill

jag till en början beträffande den kvalificerade maskinskrivningen — i anslutning

till vad statens lönenämnd anfört — framhålla, att i den mån

maskinskrivning efter koncept, diktafon eller stenogram innefattar åliggande

att i formellt avseende granska texten skäl kunna föreligga för en

placering av tjänsten i kanslibiträdesgraden. Innefattar åliggandet att på

grundval av lämnade anvisningar giva skrivelser en formellt tillfredsställande

utformning, torde även kontoristtjänst kunna ifrågakomma.

I fråga om förslaget att lönegradsplaceringen av arbetsledare i skrivcentral

skall i huvudsak bestämmas av antalet på centralen med maskin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 31.

skrivning sysselsatta biträden vill jag understryka, att denna regel givetvis

bör — liksom övriga här ifrågavarande anvisningar -— kunna modifieras

med hänsyn till särskilda föreliggande omständigheter.

Beträffande stenografering vill jag erinra, att endast den vilken regelbundet

sysslar därmed i mera betydande omfattning torde kunna förvärva

och vidmakthålla den skicklighet, som motiverar kanslibiträdes löneställning.

Genomsnittligt torde därför för placering i kanslibiträdesgraden böra

fordras, att vederbörande halva tjänstgöringstiden sysselsättes med stenogratering

och därtill hörande göromål. För utländsk stenografering torde

såsom utredningen föreslagit 13 lönegraden kunna godtagas som normalgrad.

Speciella omständigheter kunna dock motivera en placering i 15

lönegraden.

Med hänsyn till vad i remissyttrandena anförts angående lönegradsplaceringen

av personal å hålkortsavdelning har jag funnit påkallat att

denna fråga underkastas ytterligare granskning. Detta bör dock icke hindra

ett provisoriskt genomförande av vissa av utredningens detalj förslag beträffande

denna personal.

I olika sammanhang har i yttrandena framhållits, att den av utredningen

angivna löneställningen vore för låg, därest av tjänstemannen fordrades

teoretiska kunskaper av mera kvalificerad natur. Med anledning härav vill

jag erinra, att förslaget avser endast biträdestjänster i lönegraderna 11, 13

och 15. I den mån särskild teoretisk underbyggnad fordras för vissa arbetsuppgifter

bör givetvis en högre placering än i 15 lönegraden kunna ifrågakomma,

vilket även biträdesutredningen synes ha förutsatt. I

I likhet med vissa av de hörda myndigheterna kan jag icke biträda den

av utredningen föreslagna anordningen med ett antal kanslibiträdestjänster

till vederbörande verks förfogande. Tjänster av nu ifrågavarande slag ha

av utredningen föreslagits inrättade vid tolv av samtliga nu behandlade

verk. I sina yttranden över betänkandet ha de berörda verken i allmänhet

anfört, att förutsättningar finnas för ett omedelbart utnyttjande av de

föreslagna förfogandetjänsterna. I anledning härav har jag låtit från nämnda

verk införskaffa kompletterande uppgifter angående göromålen för de

åsyftade biträdena. Vad verken härutinnan anfört synes giva vid handen,

att på några undantag när i de aktuella fallen sakligt underlag finnes för

inrättande av kanslibiträdestjänster. Jag anser mig därför kunna räkna

med att rimliga befordringsförhållanden i allmänhet kunna uppnås med

tillämpning av de av utredningen föreslagna normerna utan tillgripande

av en sådan utväg som den av biträdesutredningen förordade anordningen

med inrättande av förfogandetjänster.

Utredningen har förordat att till övervägande skall upptagas, huruvida

icke verken böra åläggas att vid ledighet å högre biträdestjänst — närmast

kontorist- eller kansliskrivartjänst -—■ underkasta de med tjänsten förenade

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 31.

9

göromålen en granskning i syfte att fastställa, huruvida anledning till omprövning

av lönegradsplaceringen föreligger. Då emellertid en dylik skyldighet

i fråga om såväl dessa som andra tjänster redan får anses vara för

handen bl. a. på grund av bestämmelserna i cirkuläret 1951:81 angående

rationaliseringsverksamhet inom den civila statsförvaltningen, kan jag

inskränka mig till att understryka angelägenheten av att en dylik omprövning

kommer till stånd. Granskningen av de med en ledigblivande tjänst

förenade göromålen bör givetvis vidtagas i god tid, så att onödiga förseningar

med tjänstens återbesättande undvikas.

I biträdesutredningens uttalande, att biträdestjänster i högre lönegrad

än kontorsbiträdesgraden, vilka äro permanent behövliga, böra inrättas såsom

ordinarie, kan jag i princip instämma. Jag vill emellertid framhålla, att

som villkor härför bör uppställas, att behovet av tjänsten skall kunna med

säkerhet bedömas såsom stadigvarande. Vid prövningen av det stora antal

biträdestjänster, som jag i det följande föreslår skola uppflyttas i högre

lönegrad, måste dock naturligen en viss försiktighet iakttagas i fråga om

utökning av antalet ordinarie tjänster. Frågan om ordinariesättning av

ytterligare biträdestjänster utöver vad i förevarande sammanhang ifrågasättes

torde, sedan befattningarna tillsatts, böra av myndigheterna upptagas

i samband med anslagsäskandena.

Jag anser det i princip böra fastslås, att ledigbliven ordinarie kontorsbiträdestjänst

icke må återbesättas med annat biträde än sådant e. o.

kontorsbiträde, som enligt hittills tillämpade grunder ansetts böra erhålla

ordinarie kontorsbiträdestjänst. Detta innebär, att vederbörande skall

kunna tillgodoräkna en anställningstid av 7 år. Särskilda omständigheter

kunna emellertid föreligga, som motivera ett avsteg från ifrågavarande

princip. Regeln bör därför enligt min mening ej göras undantagslös utan

myndighet bör efter särskilt medgivande av Kungl. Maj:t få göra avsteg

från principen.

De av utredningen framlagda detaljförslagen till ändrad lönegradsplacering

för biträdestjänster vid vissa särskilda verk och de däröver avgivna

yttrandena ha granskats i samband med budgetarbetet. Resultatet av

granskningen redovisas i den tidigare omnämnda, såsom bilaga till statsrådsprotokollet

fogade sammanställningen.1 Utöver vad som framgår av

sammanställningen är jag ej beredd alt nu föreslå någon ändrad lönegradsplacering

eller eljest vidtaga någon ändring i utredningens förslag. Vissa

av de i yttrandena framförda yrkandena komma dock — i den mån nya

omständigheter förehragts eller eljest skäl härför ansetts föreligga — att

bli föremål för ytterligare prövning av biträdesutredningen.

De här framlagda detaljförslagen ha beräknats medföra en kostnadsökning

för löner med i runt tal 250 000 kronor för år. 1

1 Jfr bilaga till detta utlåtande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 31.

Vad angår den av utredningen berörda frågan om ledigförklarande av

högre biträdestjänst, som på grund av föreliggande förslag tillkommer i utbyte

mot en lägre sådan tjänst, vill jag erinra, att i samband med 1942

års tjänsteförteckningsrevision särskilda bestämmelser utfärdades angående

tillsättande av de då inrättade högre tjänsterna (cirkulär 1942:362).

Härvid föreskrevs, att därest av befattningar av samma slag inom viss lönegrad

endast någon eller några skulle utbytas mot befattningar i högre lönegrad,

utan särskilt ansökningsförfarande skulle bestämmas vilka av innehavarna

av förstnämnda befattningar som skulle inneha de nya tjänsterna.

Beslutanderätten härutinnan tillkom — även om fråga var om befattningar

som eljest tillsattes av Kungl. Maj :t — den myndighet, som ägde tillsätta

övriga ordinarie befattningar vid verket.

Enligt min mening bör samma ordning tillämpas i avseende å nu ifrågavarande

tjänster, i den mån icke Kungl. Maj:t annat föreskriver.

Även i övrigt lärer ett genomförande av föreliggande detalj förslag komma

att påfordra vissa övergångsanordningar. Det torde ankomma på Kungl.

Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet. Vissa frågor fordra

emellertid för sin lösning riksdagens medverkan. Så blir fallet, därest i

samband med tillsättning av en högre biträdestjänst som inrättas i utbyte

mot lägre sådan tjänst innehavaren av den lägre tjänsten icke skulle komma

i fråga för befordran till den högre tjänsten. Bemyndigande torde böra

inhämtas för Kungl. Maj:t att i dylikt fall upptaga lägre ordinarie tjänst

på övergångsstat. I fråga om icke-ordinarie tjänst kan i motsvarande fall

behov uppkomma att överskrida av riksdagen maximerade anslag eller anslagsposter.

Även eljest torde lönerevisionen för biträdespersonalen kunna

giva anledning till överskridande. Kungl. Maj :t torde därför böra inhämta

riksdagens bemyndigande att medgiva erforderliga överskridanden av

maximerade anslagsposter.»

Utskottet.

I förevarande proposition framläggas såsom resultat av en särskild utredning

förslag till allmänna riktlinjer för anställnings- och avlöningsförhållanden

för biträdespersonal inom statsförvaltningen. Arbetet med förslagets

tillämpning inom de olika verken pågår, och detalj förslag rörande

över 100 verk och institutioner ha redan förelagts riksdagen i statsverkspropositionen.

Enligt vad departementschefen anfört kunna ytterligare förslag

väntas bli framlagda under våren 1952, och i statsverkspropositionen,

bilaga 2, punkt 1, föreslås åtgärder för att möjliggöra ett snabbt genomförande

av dessa förslag.

Utskottet har funnit sig kunna i allt väsentligt ansluta sig till vad departementschefen

i olika hänseenden anfört och förordat beträffande riktlinjerna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 31.

11

för biträdespersonalens lönegradsplacering inom de olika lönegraderna. Såsom

i propositionen anföres äro de uppställda normerna särskilt beträffande

de högre biträdesgraderna allmänt hållna, vilket torde vara erforderligt för

åstadkommande av önskvärd smidighet i tillämpningen. Utskottet vill i

detta sammanhang understryka departementschefens uttalande att för fullgörande

av utländsk stenografering en placering i 15 lönegraden i speciella

fall kan vara motiverad.

Beträffande de i ämnet väckta motionerna får utskottet anföra, att utskottet

i detta utlåtande begränsar sig till principfrågor angående biträdespersonalens

lönegradsplacering, i enlighet med departementschefens hemställan

i propositionen nr 14. Spörsmål rörande placering av enstaka tjänster

eller grupper av tjänster inom de särskilda verken, innefattande en tilllämpning

av de allmänna riktlinjerna i propositionen, behandlas av utskottet

i samband med resp. anslagsfrågor.

I motionerna 1:123 och 11:212 yrkas, att ett antal biträdestjänster i kontorist-

och kanslibiträdesgraderna måtte inrättas vid hushållningssällskapen.

Den föreliggande propositionen upptager över huvud ej några tjänster vid

hushållningssällskapen. Enligt vad utskottet inhämtat avses 1947 års biträdesutredning

skola i en kommande etapp av utredningsarbetet ingå på en

granskning av hushållningssällskapens biträdespersonal. Då ifrågavarande

spörsmål sålunda kan väntas komma under bedömande inom kort, böra de

nu föreliggande motionerna icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionerna 1:247 och 11:370 hemställes, att kontorsbiträdestjänsterna på

folk- och småskoleseminariernas rektorsexpeditioner måtte förändras till

kanslibiträdestjänster. Ej heller denna grupp av verk upptages i propositionen.

Enligt utskottets mening bör ifrågavarande spörsmål ej lösas utan

utredning i vederbörlig ordning, med beaktande jämväl av biträdesorganisationen

å vissa andra rektorsexpeditioner inom undervisningsväsendet. De

ifrågavarande motionerna böra därför enligt utskottets mening ej föranleda

någon riksdagens åtgärd.

I anledning av förevarande proposition nr 14 har slutligen väckts motionen

11:361, i vilken hemställes om inrättande av vissa biträdestjänster vid arbetarskyddsstyrelsen

utöver de i propositionen omnämnda. I enlighet med

utskottets ovan angivna principståndpunkt kommer utskottet att behandla

den nyssnämnda motionen i samband med arbetarskyddsstyrelsens avlöningsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen må

1. godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över civilärenden för den 28 december 1951 förordade

allmänna riktlinjerna för anställnings- och avlöningsförhållanden

för viss biträdespersonal;

2. bemyndiga Kungl. Maj:l att vidtaga de övergångs
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 31.

anordningar, som kunna påkallas vid genomförandet av de

i statsrådsprotokollet omförmälda detalj förslagen;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1952/53

medgiva de överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter,

som kunna bli erforderliga i anledning av

nämnda detalj förslag;

B. att motionerna 1:123 och 11:212 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

C. att motionerna 1:247 och 11:370 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 februari 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström,

Eric Ericson, Näsström, Sundelin, Bergh, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,

och Nils Theodor Larsson, samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Wallentheim,

Svensson i Ljungskile, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Petterson i Degerfors,

Andersson i Munkaljungby, Gustafsson i Stockholm och Nihlfors.

Reservation

av herr Nihlfors.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 31.

13

Bilaga

An-

tal

Lönegrad

Lönegrad

Nuva-

Utred-

Departe-

An-

tal

Utred-

Departe-

rande

ningens

mentsche-

rande

ningens

mentsche-

förslag

fens förslag

förslag

fens förslag

l

2

3

4

l

2

3

4

II huvudtiteln.

Sjökarieverket.

Justitiedepartementet.

2

11

15

15

i

i

13

8

15

11

15

11

1

1

11

8

13

11

13

11

Försvarets brevskola.

Justitiekanslersämbetet.

11

15

15

13

1

i

151

151

Centrala värnpliktsbyrån.

Vattendomstolarna.

4

11

13

13

2

13

15

15

6

8

11

11

2

11

15

15

1

11

13

15=

1

y huvudtiteln.

1

8

11

11

Socialdepartementet.

Fångvårdsstyrelsen.

1

8

13

13

1

1

11

8

15

151

15

151

Arbetsdomstolen.

4

8

11

11

1

12

13

13

Fångvårdsans tallerna.

Försäkringsrådet.

1

11

13

13

2

11

13

13

7

8

11

11

1

8

11

11

IV huvudtiteln.

1

2

Arbetarskyddsstyrelsen.

Försvarsdepartementet.

11

8

8

11

11

11

1

11

15

15

3

8

11

11

Yrkesinspektionen.

ii

8

11

11

Försvarsstaben.

1

11

13

133

VI huvudtiteln.

2

11

13

—

Kommunikationsdepartementet.

Armén: Arméstaben.

i

11

15

15

2

11

13

13

Statens biltrafiknumnd.

1

1

8

8

11

11

11

2

8

11

11

Marinen: Marinstaben.

Statens väginstitut.

1

11

1

8

11

11

8

11

Statens

qeolckniska

institut.

Flygvapnet: Flygslaben.

1

11

13

13

4

8

11

11

1

8

11

ii

1 Provisoriskt förslag; placeringen bör omprövas av 1949 års tjänsteförteckningskom
mitté.

2 Mellanbygdens vattendomstol. 3 överbefälhavarens handsekreterare.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 31.

1

2

3

4

Statens elektriska inspektion.

1

8

ii

n

VII huvudtiteln.

Finansdepartementet.

1

13

15

15

1

8

13

13

2

8

11

11

Kammarkollegiet.

1

13(11) 151

151

1

11

13

15

2

8

11

11

Statskontoret.

7

11

13

13

1

9

—

11

6

8

11

11

Kammarrätten.

2

15

13

13

3

11

13

13

1

13

11

11

1

8

11

11

Statistiska centralbyrån.

1

13

15l

151

1

13

15

15

6

11

13

13

3

8

13

13

20

8

11

11

12

8

11

—

Riksräkenskapsverket.

2

13

151

151

7

13

15

15

2

11

13

13

10

8

11

11

Konjunkturinstitutet.

1

8

11

11

Generaltullstyrelsen.

1

13

15

15

1

11

15

15

1

11

15

133

7

11

13

13

1

8

13

13

12

8

11

11

2

8

—

11

Tullstaten.

2

19

15

15

2

11

15

15

9

16

13

13

1

2

3

4

1

12

13

13

15

11

13

13

6

8

13

13

54

8

11

11

Kontrollslyrelsen.

1

11

13

13

3

8

11

11

1

8

11

—

VIII huvudtiteln.

Ecklesiastikdepartementet.

2

11

13

13

Lands- och länsarkiven.

1

13

15

15

1

10

15

15

7

10

11

11

Nationalmuseet.

4

11

13

13

Naturhistoriska riksmuseet.

2

9

11

11

1

9

—

11

1

8

11

ll3

Statens

etnografiska museum.

1

11

13

13

Domkapitlen och stifIsnämnderna.

2

11

13

13

7

8

11

11

Riksantikvarieämbetet och statens

historiska museum.

1

11

13

13

1

8

11

11

Östasiatiska arkeologiska

samlingarna.

1

8

11

11

Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan.

1

11

13

13

Musikaliska akademien med

musikhögskolan.

1

11

15

15

1

8

11

11

Tandlåkarhög skolan

i Stockholm.

1

11

15

15

1 Provisoriskt förslag; placeringen bör omprövas av 1949 års tjänsteförteckningskom
mitté.

3 Föreståndare för tabelleringsavdelning. 3 Halvtidstjänst.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 31.

15

1

2

3

4

1

2

3

4

Tandläkarhög skolan

i Malmö.

Veterinärhögskt

tian.

1

11

15

15

1

13

15

15

Rasbiologiska institutet.

1

2

11

8

15

11

15

11

1

11

15

15

i

8

11

Farmacevtiska institutet.

Statens

veterinärmedicinska

1

8

—

13

anstalt.

Ortnamnskommissionen.

4

8

11

11

1

11

13

13

Statens lantbrukskemiska

Landsmålsarki

ven.

kontrollanstalt.

1

12

13

13

1

8

11

11

2

1

11

8

13

11

13

11

Statens maskin- och redskaps-

provning sanstalter.

Tekniska högskolan i

Stockholm.

1

11

13

13

i

8

13

13

1

8

11

11

7

8

11

11

1

8

—

11

Fiskeristyrelsen med statens

Chalmers tekniska högskola.

8

fiskeriförsök.

1

13

151

151

1 1

1

2

13

11

15

13

15

13

Skogshögskolan.

7

8

11

11

1

11

13

13

1

8

11

11

Överstyrelsen för yrkesutbildning.

2

11

13

13

S tätens skogsforskningsins ti tu t.

2

8

11

11

1

13

15

15

Konstfackskolan.

7

3

8

8

11

11

11

1

8

11

11

Skogsvårdsstyrelserna.

IX huvudtiteln.

6

11

13

13

Lanbruksslyrelsen.

1

14

11

8

11

132

11

1

15

13

13

8

8

—

11

2

11

13

13

1

8

13

13

Lantmäleristyr elsen.

1

2

13

8

11

11

11

11

1

2

11

11

15

13

15

13

Lantbruksnämnderna.

2f>

11

13

13

Lanfmäteriels distrikts-

organisation.

Lantbrukshögskolan och statens

50

8

11

11

lantbruksförsök.

2

11

13

13

Rikets

allmänna kartverk.

12

8

11

11

1

8

11

11

V elcrinärstyrelscn.

Domänslyrelsen.

2

11

13

13

1

13

15

15

1

8

11

11

0

11

13

13

1 Provisoriskt förslag; placeringen bör omprövas av 1949 års tjänsteförteckningskom
mitté.

2 Älvsborgs län.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 31.

1

2

3

4

1

Statens

reproduktionsanslalt.

1

13

15

15

1

11

13

13

1

8

11

11

3

1

X huvudtiteln.

Handelsdepartementet.

1

1

11

13

13

2

1

11

11—13

13

3

1

8

11

11

Kommerskollegium.

3

11

15

15

i

4

11

13

13

5

3

8

13

13

2

8

11

11

Bergsstaten.

3

8

11

11

1

F artyg sinspektionen.

1

8

13

13

20

6

8

11

11

Statens hantverksinstilut.

1

11

15

15

1

2

2

8

11

11

6

Loisstyrelsen.

1

11

151

151

3

Lots- och fyrstaten.

9

3

13

15

15

13

6

8

11

11

Statens skeppsprovningsanslalt.

1

1

13

15

15

1

Statens sjöhistoriska museum.

1

11

13

13

1

8

11

11

1

1

Patent- och registreringsverket.

2

13

15

15

1

13

—

152

2

1

11

13

13

1

21

8

11

11

1

2

8

11

—

4

2 3 4

XI huvudtiteln.

Inrikesdepartementet.

11 13 13

8 11 11

Medicinalstyrelsen.

13 15 15

11 13 13

8 11 11

Statens bakteriologiska

laboratorium.

8 13 13

8 11 11

Statens farmacevtiska

laboratorium.

11 13 13

Statens sinnessjukhus.

8 11 11

Statens institut för folkhälsan.

13 15 15

11 13 13

8 11 11

Överståthällarämbetet.

11 13 13

8 13 13

8 11 11

Poliskåren i Boden.

8 13 13

8 11 11

Statens polisskola.

13 15 15

8 11 11

Statens kriminaltekniska anstalt.

11

13

13

10

13

13

10

11

11

8

11

11

1 Provisoriskt förslag; placeringen bör omprövas av 1949 års tjänsteförteckningskom
mitté.

2 Kassör.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:45 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lön egradsplavering för viss biträdespersonat m. m. a1 i texten