Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1952-02-19 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1952:31, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Nr 31—32.
Statsutskottets utlåtande nr 31.
1
Nr 31.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m. jämte
i ämnet väckta motioner.
(5:e avd.)
I propositionen nr 14 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 28 december 1951, föreslagit
riksdagen att dels godkänna de allmänna riktlinjer för anställningsoch
avlöningsförhållanden för viss biträdespersonal, som framlagts i statsrådsprotokollet,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de övergångsanordningar,
som kunna påkallas vid genomförandet av de i statsrådsprotokollet
omförmälda detaljförslagen, dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret
1952/53 medgiva de överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter,
som kunna bli erforderliga i anledning av nämnda detaljförslag.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Näslund och Pdlsson (1:123) och den andra inom andra kammaren
av fröken Wetterström och herr Ahlsten (11:212), i vilka hemställts, att
riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 14 måtte besluta
att hos hushållningssällskapen 20 befattningar såsom kanslibiträden i
lönegrad Ca 11 skola omändras till kontoristtjänster i lönegrad Ca 13 samt
att — vid bifall till 1950 års hushållningssällskapsutrednings förslag om
inrättande av 20 befattningar hos sällskapen såsom kontors- och skrivbiträden
i lönegrad C 4—Ca 8 — 20 befattningar såsom kontors- och skrivbiträden
i lönegrad Ca 8 skola omändras till kanslibiträdestjänster i lönegrad
Ca 11 ävensom att bemyndiga Kungl. Maj :t att fördela ifrågavarande tjänster
på de olika hushållningssällskapen;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundqvist m. fl. (1:247) och den andra inom andra kammaren av
herr Kyling m. fl. (11:370), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att kontorsbiträdestjänsterna på folk- och småskoleseminariernas rektorsexpeditioner
från den 1 juli 1952 skola förändras till kanslibiträdestjänster
i lönegrad 11.
Beträffande motiveringen för yrkandena i nämnda motioner får utskottet
hänvisa till motionerna 11:212 och 1:247.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 saml. Nr 31—32.
2
Statsutskottets utlåtande nr 31.
Inledning.
I propositionen framläggas förslag till riktlinjer för placering i högre
lönegrad än Ca 8 av biträdespersonal, som inom statsförvaltningen utför
kontorsgöromål av olika slag såsom maskinskrivning, registreringsarbete
och bokföring. Förslaget avser placering i lönegraderna It, 13 och 15. Inplacering
i högre lönegrad än den 15:e har ansetts böra prövas av 1949 års
tjänsteförteckningskommitté.
Till grund för propositionsförslaget ligger ett av en särskilt tillkallad utredningsman
avgivet betänkande angående anställningsförhållandena för
viss biträdespersonal i statens tjänst.
I nämnda betänkande föreligga förslag till normer för placering i lönegrad
av biträdespersonal med kontorsgöromål och vissa liknande arbetsuppgifter
ävensom i anslutning därtill detalj förslag rörande biträdespersonalens
lönegradsplacering vid ett stort antal särskilda verk. I första hand ha
detaljförslag framlagts i fråga om verk, beträffande vilka tillräcklig utredning
angående biträdespersonalen för närvarande stått att erhålla och
biträdesfrågan i det hela befunnit sig i sådant läge, att erforderlig grundval
för bedömning och förslag synts vara för handen. I anslutning till betänkandets
avlämnande har utredningen framhållit, att dess arbete avses
skola fortsättas genom framläggande av detalj förslag rörande andra verk
och myndigheter.
Över betänkandet ha yttranden avgivits av vissa myndigheter och personalorganisationer.
Biträdesutredningens principförslag och däröver avgivna
yttranden.
Enligt givna direktiv har biträdesutredningen att pröva frågan om anställnings-
och avlöningsförhållandena för biträdespersonal i högre lönegrad
än den 8:e med utgångspunkt från att denna biträdespersonal skall
vara placerad i lönegraderna It, 13 och 15 (kanslibiträde, kontorist respektive
kansliskrivare). Uppdraget avser i första hand ett klarläggande av
vilka förutsättningar i fråga om kompetens och arbetsuppgifter, som böra
föreligga för att en befattning skall placeras i någon av nämnda lönegrader.
Vidare har utredningen enligt direktiven att i reglerande syfte
genomgå verkens personalförteckningar och därvid jämväl eftersträva en
sådan sammansättning av personalbeståndet, att rimliga befordringsförhållanden
uppkomma.
Ursprungligen avsåg utredningens uppdrag därutöver även att — i den
mån verkställda undersökningar det föranledde — framlägga förslag om
Statsutskottets utlåtande nr 31.
3
uppflyttning av tjänst i högst lönegraden 15 till högre lönegrad. Sedan
1949 års tjänsteförteckningskommitté tillsatts, har det emellertid ansetts
böra ankomma på denna kommitté att pröva frågan om lönegrad splaceringar
för dylika tjänster. Detsamma gäller spörsmålen huruvida de vid
vissa verk förefintliga kontoristtjänsterna i 12 och förste kontoristtjänsterna
i 14 lönegraden böra utbytas mot tjänster i normalgraderna 11, 13
och 15.
Beträffande gränsdragningen mellan biträdesutredningen och tjänsteförteckningskommittén
må vidare framhållas, att utredningen till biträdespersonal
hänfört personal, som är placerad i lönegraderna 4—8, 11, 13
eller 15 och som utför skriv- och kontorsgöromål. Utanför biträdesutredningens
arbetsområde ha i enlighet härmed ansetts falla sådana grupper
som fotografibiträden, laboratoriebiträden, tekniska biträden, biträden med
kartritningsgöromål vid kartutgivande verk m. fl. Å andra sidan ha exempelvis
biträden i lägre grad med arbetsuppgifter i bibliotek i vissa fall medtagits.
Vilka grupper som ansetts böra medtagas av biträdesutredningen
och vilka som synts böra prövas av tjänsteförteckningskommittén har enligt
vad utredningen framhållit i icke obetydlig utsträckning bedömts från
fall till fall.
Allmänna förutsättningar för inrättande av vissa högre
biträdestjänster
Biträdesutredningen har i sitt betänkande framlagt förslag till riktlinjer
rörande de allmänna förutsättningarna i fråga om arbetsuppgifternas art,
som böra föreligga för att biträdestjänst skall tillhöra den ena eller den
andra av här ifrågakoinmande lönegrader. Enligt utredningens mening bör
man likväl på detta område i viss utsträckning pröva sig fram; de föreslagna
normerna kunna sålunda behöva modifieras på grund av vunna
erfarenheter. Tillräcklig anledning synes utredningen därför icke för närvarande
föreligga att ifrågavarande riktlinjer utfärdas i form av allmänna
anvisningar.
Vid bedömande av de förutsättningar i fråga om arbetsuppgifter, som
enligt utredningens mening böra vara för handen för att en biträdestjänst
skall hänföras till högre lönegrad än den 8:e, liar utredningen i viss utsträckning
gjort jämförelser mellan 1951 års statliga löneläge och lönerna
på den allmänna arbetsmarknaden inom personalkategorier med i huvudsak
motsvarande arbetsuppgifter.
Utredningen har förklarat sig i princip icke ha något att erinra mot att
arbetsuppgifternas art och kvalitet och icke deras mer eller mindre regel
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 31.
mässiga förekomst under viss tid få vara avgörande för lönesättningen.
Enligt utredningens uppfattning kan man emellertid vid graderingen av
göromålen icke helt bortse från den omfattning, i vilken de förekomma i
det särskilda fallet.
Generellt gällande allmänteoretiska kompetensvillkor har utredningen ansett
icke böra föreskrivas för någon av de här ifrågavarande biträdesgraderna.
I princip skall sålunda enligt utredningens uppfattning befordran
till kanslibiträde, kontorist eller kansliskrivare kunna vinnas av envar som
är kompetent att fullgöra de till tjänsten hörande arbetsuppgifterna. Att
därför i vissa fall kan krävas speciell kompetens, t. ex. färdighet i stenograf
i etc. är, framhåller utredningen, ett förhållande för sig som icke rubbar
nyssnämnda grundsats.
Såsom förut nämnts har utredningen för envar av tjänsterna såsom
kanslibiträde, kontorist och kansliskrivare angivit de arbetsuppgifter, som
normalt böra ankomma på sådan tjänst. Arbetsuppgifterna ha beträffande
varje tjänst uppdelats i tre grupper, nämligen kontorsgöromål, kamerala
göromål och statistiska göromål. Beträffande detaljerna härutinnan får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 5—16).
I flertalet remissyttranden har tillstyrkts, att biträdesutredningens förslag
omedelbart genomföres, varvid dock, i överensstämmelse med vad utredningen
uttalat, ansetts lämpligt att de föreslagna riktlinjerna för lönegradsplaceringen
tills vidare icke utfärdas i form av allmänna anvisningar.
Från olika håll har betonats, att de allmänna riktlinjerna endast böra ha
vägledande karaktär och vid tillämpningen giva utrymme för hänsynstagande
till de speciella förhållanden, som kunna föreligga. Den av utredningen
använda metoden att för envar av kanslibiträdes-, kontorist- och ltansliskrivargraderna
angiva de arbetsuppgifter som normalt skola ankomma
på sådan tjänst har godtagits av de myndigheter, som yttrat sig härom.
Speciella frågor.
Med hänsyn till uttalandet i direktiven, att man bör eftersträva en sådan
sammansättning av personalbeståndet att rimliga befordringsförhållanden
uppkomma, har biträdesutredningen vid utarbetandet av sina detaljförslag
för de olika verken haft uppmärksamheten riktad på frågan, huruvida
för de behandlade verkens vidkommande en tillämpning av de av utredningen
förordade normerna för lönegradsplacering kan sägas medföra det
nämnda resultatet.
En utjämning av befordringsförhållandena kan enligt utredningens förslag
åstadkommas genom att vid vissa större och medelstora verk inrättas
Statsutskottets utlåtande nr 31.
5
ett antal kanslibiträdestjänster utan på förhand angivna arbetsuppgifter
(kanslibiträdestjänster till förfogande). Dessa tjänster äro av utredningen
avsedda att ställas till vederbörande verks förfogande för att utnyttjas såsom
befordringstjänster i särskilda fall då kvalificerade arbetsuppgifter
förefinnas.
Utredningen har anfört, att vederbörande myndighet, därest en ordinarie
tjänst blir ledig, i allmänhet är skyldig att kungöra densamma till ansökan
ledig, under det att skyldighet icke föreligger att pröva, huruvida tjänsten
bör återbesättas i oförändrat skick. Enligt utredningens mening bör upptagas
till övervägande, huruvida icke verken böra åläggas att vid ledighet
å högre biträdestjänst -—- närmast kontorist- eller kansliskrivartjänst — underkasta
de med tjänsten förenade göromålen en granskning i syfte att fastställa,
om anledning till omprövning av lönegradsplaceringen föreligger.
Utredningen har vidare framhållit, att avsevärda olägenheter äro förenade
med den nuvarande anordningen, att biträdestjänster i mera kvalificerad
grad i stor utsträckning bibehållas såsom extra ordinarie under lång tid. Enligt
utredningens mening böra sådana biträdestjänster i högre lönegrad än
kontorsbiträdesgraden, vilka äro permanent behövliga, inrättas såsom ordinarie.
Utredningen betonar, att denna allmänna grundsats givetvis icke utesluter,
att en nyinrättad biträdestjänst av högre grad i särskilda fall kan
behöva under en övergångstid upptagas allenast såsom extra ordinarie.
Övergångstiden bör emellertid icke göras längre än som är nödvändigt för
bedömande av tjänstens behövlighet.
I detta sammanhang har utredningen erinrat, att beträffande kontorsbiträdesgraden
en regel tillämpas, vilken medför ordinarie anställning efter
viss normaltid. Utredningen föreslår, att åtgärder skola vidtagas till undanröjande
av nuvarande oklarhet hos verken i fråga om befogenheten att återbesätta
ledigbliven ordinarie kontorsbiträdestjänst, vilken inrättats för beredande
av ordinarie anställning åt visst biträde, som tjänstgjort härför
erforderlig tid.
Beträffande remissyttrandena i denna del får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 25—27).
Detaljförslag beträffande vissa verk.
Som inledningsvis anförts bar biträdesutredningen i anslutning till de i
betänkandet framlagda principförslagen redovisat, luiru de i det föregående
återgivna allmänna riktlinjerna för biträdestjänsters lönegradsplacering
enligt utredningens mening böra tillämpas beträffande vart och ell av 100
olika verk inberäknat underförvaltningar. Dessa förslag jämte senare avgivna
förslag beträffande ytterligare några verk och vissa statsdepartement
6
Statsutskottets utlåtande nr 31.
ha upptagits i en sammanställning, vilken såsom bilaga fogas till detta utlåtande.
Detaljförslagen innebära att i ett antal fall förordas tjänsters uppflyttning
i lönegrad. Utredningen har härvid utgått från en bedömning av själva
funktionerna och sökt bortse från dagens läge beträffande tjänstinnehavarna.
I anslutning härtill har utredningen förutsatt, att nyinrättade
tjänster i högre lönegrad än de nuvarande skola kungöras till ansökan lediga,
där ej på grund av särskilda omständigheter annorlunda bestämmes.
I fråga om remissyttrandena i denna del får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 28—29).
Departementschefen.
Departementschefen har anfört följande.
»De resultat av biträdesutredningens arbete, som nu framlagts, innefatta
dels förslag till allmänna riktlinjer rörande de förutsättningar i fråga om
arbetsuppgifternas art, som böra föreligga för att biträdespersonal med
kontorsgöromål eller därmed jämförlig sysselsättning skall hänföras till
någon av lönegraderna It, 13 eller 15, dels ock i anslutning därtill detaljförslag
rörande över 100 verk och institutioner. Utredningens arbete är
därmed icke slutfört utan kommer att fortsättas. Förslag komma sålunda
att successivt framläggas beträffande biträdespersonalen vid de verk, som
ej behandlats i det nu avgivna förslaget.
Den omständigheten att utredningens arbete ännu icke är avslutat utgör
enligt min mening icke hinder för att dess förslag till riktlinjer för lönegradsplacering
av biträdespersonalen ävensom dess detaljförslag i fråga om
hittills granskade verk redan nu upptagas till prövning och avgörande. Jag
anser detta så mycket mera angeläget som utredningens fortsatta arbete
väsentligt underlättas om dylika riktlinjer fastställas av statsmakterna. 1
anledning av vad TCO anfört rörande lönegradsplaceringen för biträdespersonalen
vid de verk, som ej omfattas av utredningens hittillsvarande detaljförslag,
vill jag framhålla, att ytterligare förslag från utredningen kunna
förväntas bli framlagda under våren 1952 och att åtgärder synas böra
vidtagas för att möjliggöra ett snabbt genomförande av dessa förslag. Härtill
torde jag i annat sammanhang få återkomma.
Biträdesutredningens förslag till allmänna riktlinjer för ifrågavarande
biträdespersonals lönegradsplacering synes mig väl ägnat att läggas till
grund för detalj prövningen av löneställningen för denna personal i de särskilda
verken. Jag förordar därför att detta förslag — med de av mig i det
följande angivna jämkningarna — underställes riksdagen för godkännande.
I likhet med utredningen anser jag att för envar av de tre biträdesgra
-
Statsutskottets utlåtande nr 31.
7
derna (kanslibiträde, kontorist och kansliskrivare) böra angivas de arbetsuppgifter
av olika slag, som normalt skola kunna ankomma på sådan
tjänst. Såsom utredningen med instämmande av remissmyndigheterna anfört
synes emellertid tillräcklig anledning icke för närvarande föreligga att
riktlinjer för lönegradsplacering av biträdespersonal utfärdas i form av
allmänna anvisningar, särskilt som de angivna normerna kunna behöva
modifieras på grund av vunna erfarenheter. Därest allmänna anvisningar i
ämnet sedermera skulle anses böra utfärdas, böra de under alla förhållanden
endast erhålla vägledande karaktär.
Vid bedömningen av de speciella tjänsterna aktualiseras den av utredningen
och i vissa yttranden berörda frågan, i vad mån det skall erfordras
viss kvantitet kvalificerade göromål för att påverka lönegradsplaceringen
för en tjänst. Allmänt sett bör enligt min mening gälla, att de kvalificerade
göromålen skola vara konstitutiva för tjänsten för att påverka dess lönegradsplacering.
Speciella förhållanden, såsom krav på särskild utbildning
för de kvalificerade göromålen eller behovet av att försäkra sig om en lämplig
vikarie för en än högre tjänst inom samma verksamhetsområde, kunna
dock utgöra motiv för en högre lönegradsplacering, ehuru angivna förutsättning
icke föreligger.
Lika med biträdesutredningen anser jag, att generellt gällande allmänteoretiska
kompetensvillkor ej böra föreskrivas för någon av de här ifrågavarande
biträdesgraderna.
De av utredningen angivna allmänna förutsättningarna för inrättande av
vissa högre biträdestjänster anser jag mig såsom i det föregående antytts
kunna i huvudsak godtaga. Vad i remissyttrandena anförts föranleder mig
emellertid till följande uttalanden.
De av utredningen uppställda normerna för att en biträdestjänst skall
tillhöra den ena eller andra av här ifrågavarande lönegrader äro särskilt
beträffande de högre biträdesgraderna allmänt hållna. Detta har av remissmyndigheterna
i allmänhet ansetts naturligt och riktigt. Även jag finner
den av utredningen tillämpade metoden med avseende å beskrivningen
av de olika göromålen lämplig.
Vad angår de särskilda, av utredningen angivna arbetsuppgifterna vill
jag till en början beträffande den kvalificerade maskinskrivningen — i anslutning
till vad statens lönenämnd anfört — framhålla, att i den mån
maskinskrivning efter koncept, diktafon eller stenogram innefattar åliggande
att i formellt avseende granska texten skäl kunna föreligga för en
placering av tjänsten i kanslibiträdesgraden. Innefattar åliggandet att på
grundval av lämnade anvisningar giva skrivelser en formellt tillfredsställande
utformning, torde även kontoristtjänst kunna ifrågakomma.
I fråga om förslaget att lönegradsplaceringen av arbetsledare i skrivcentral
skall i huvudsak bestämmas av antalet på centralen med maskin
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 31.
skrivning sysselsatta biträden vill jag understryka, att denna regel givetvis
bör — liksom övriga här ifrågavarande anvisningar -— kunna modifieras
med hänsyn till särskilda föreliggande omständigheter.
Beträffande stenografering vill jag erinra, att endast den vilken regelbundet
sysslar därmed i mera betydande omfattning torde kunna förvärva
och vidmakthålla den skicklighet, som motiverar kanslibiträdes löneställning.
Genomsnittligt torde därför för placering i kanslibiträdesgraden böra
fordras, att vederbörande halva tjänstgöringstiden sysselsättes med stenogratering
och därtill hörande göromål. För utländsk stenografering torde
såsom utredningen föreslagit 13 lönegraden kunna godtagas som normalgrad.
Speciella omständigheter kunna dock motivera en placering i 15
lönegraden.
Med hänsyn till vad i remissyttrandena anförts angående lönegradsplaceringen
av personal å hålkortsavdelning har jag funnit påkallat att
denna fråga underkastas ytterligare granskning. Detta bör dock icke hindra
ett provisoriskt genomförande av vissa av utredningens detalj förslag beträffande
denna personal.
I olika sammanhang har i yttrandena framhållits, att den av utredningen
angivna löneställningen vore för låg, därest av tjänstemannen fordrades
teoretiska kunskaper av mera kvalificerad natur. Med anledning härav vill
jag erinra, att förslaget avser endast biträdestjänster i lönegraderna 11, 13
och 15. I den mån särskild teoretisk underbyggnad fordras för vissa arbetsuppgifter
bör givetvis en högre placering än i 15 lönegraden kunna ifrågakomma,
vilket även biträdesutredningen synes ha förutsatt. I
I likhet med vissa av de hörda myndigheterna kan jag icke biträda den
av utredningen föreslagna anordningen med ett antal kanslibiträdestjänster
till vederbörande verks förfogande. Tjänster av nu ifrågavarande slag ha
av utredningen föreslagits inrättade vid tolv av samtliga nu behandlade
verk. I sina yttranden över betänkandet ha de berörda verken i allmänhet
anfört, att förutsättningar finnas för ett omedelbart utnyttjande av de
föreslagna förfogandetjänsterna. I anledning härav har jag låtit från nämnda
verk införskaffa kompletterande uppgifter angående göromålen för de
åsyftade biträdena. Vad verken härutinnan anfört synes giva vid handen,
att på några undantag när i de aktuella fallen sakligt underlag finnes för
inrättande av kanslibiträdestjänster. Jag anser mig därför kunna räkna
med att rimliga befordringsförhållanden i allmänhet kunna uppnås med
tillämpning av de av utredningen föreslagna normerna utan tillgripande
av en sådan utväg som den av biträdesutredningen förordade anordningen
med inrättande av förfogandetjänster.
Utredningen har förordat att till övervägande skall upptagas, huruvida
icke verken böra åläggas att vid ledighet å högre biträdestjänst — närmast
kontorist- eller kansliskrivartjänst -—■ underkasta de med tjänsten förenade
Statsutskottets utlåtande nr 31.
9
göromålen en granskning i syfte att fastställa, huruvida anledning till omprövning
av lönegradsplaceringen föreligger. Då emellertid en dylik skyldighet
i fråga om såväl dessa som andra tjänster redan får anses vara för
handen bl. a. på grund av bestämmelserna i cirkuläret 1951:81 angående
rationaliseringsverksamhet inom den civila statsförvaltningen, kan jag
inskränka mig till att understryka angelägenheten av att en dylik omprövning
kommer till stånd. Granskningen av de med en ledigblivande tjänst
förenade göromålen bör givetvis vidtagas i god tid, så att onödiga förseningar
med tjänstens återbesättande undvikas.
I biträdesutredningens uttalande, att biträdestjänster i högre lönegrad
än kontorsbiträdesgraden, vilka äro permanent behövliga, böra inrättas såsom
ordinarie, kan jag i princip instämma. Jag vill emellertid framhålla, att
som villkor härför bör uppställas, att behovet av tjänsten skall kunna med
säkerhet bedömas såsom stadigvarande. Vid prövningen av det stora antal
biträdestjänster, som jag i det följande föreslår skola uppflyttas i högre
lönegrad, måste dock naturligen en viss försiktighet iakttagas i fråga om
utökning av antalet ordinarie tjänster. Frågan om ordinariesättning av
ytterligare biträdestjänster utöver vad i förevarande sammanhang ifrågasättes
torde, sedan befattningarna tillsatts, böra av myndigheterna upptagas
i samband med anslagsäskandena.
Jag anser det i princip böra fastslås, att ledigbliven ordinarie kontorsbiträdestjänst
icke må återbesättas med annat biträde än sådant e. o.
kontorsbiträde, som enligt hittills tillämpade grunder ansetts böra erhålla
ordinarie kontorsbiträdestjänst. Detta innebär, att vederbörande skall
kunna tillgodoräkna en anställningstid av 7 år. Särskilda omständigheter
kunna emellertid föreligga, som motivera ett avsteg från ifrågavarande
princip. Regeln bör därför enligt min mening ej göras undantagslös utan
myndighet bör efter särskilt medgivande av Kungl. Maj:t få göra avsteg
från principen.
De av utredningen framlagda detaljförslagen till ändrad lönegradsplacering
för biträdestjänster vid vissa särskilda verk och de däröver avgivna
yttrandena ha granskats i samband med budgetarbetet. Resultatet av
granskningen redovisas i den tidigare omnämnda, såsom bilaga till statsrådsprotokollet
fogade sammanställningen.1 Utöver vad som framgår av
sammanställningen är jag ej beredd alt nu föreslå någon ändrad lönegradsplacering
eller eljest vidtaga någon ändring i utredningens förslag. Vissa
av de i yttrandena framförda yrkandena komma dock — i den mån nya
omständigheter förehragts eller eljest skäl härför ansetts föreligga — att
bli föremål för ytterligare prövning av biträdesutredningen.
De här framlagda detaljförslagen ha beräknats medföra en kostnadsökning
för löner med i runt tal 250 000 kronor för år. 1
1 Jfr bilaga till detta utlåtande.
10
Statsutskottets utlåtande nr 31.
Vad angår den av utredningen berörda frågan om ledigförklarande av
högre biträdestjänst, som på grund av föreliggande förslag tillkommer i utbyte
mot en lägre sådan tjänst, vill jag erinra, att i samband med 1942
års tjänsteförteckningsrevision särskilda bestämmelser utfärdades angående
tillsättande av de då inrättade högre tjänsterna (cirkulär 1942:362).
Härvid föreskrevs, att därest av befattningar av samma slag inom viss lönegrad
endast någon eller några skulle utbytas mot befattningar i högre lönegrad,
utan särskilt ansökningsförfarande skulle bestämmas vilka av innehavarna
av förstnämnda befattningar som skulle inneha de nya tjänsterna.
Beslutanderätten härutinnan tillkom — även om fråga var om befattningar
som eljest tillsattes av Kungl. Maj :t — den myndighet, som ägde tillsätta
övriga ordinarie befattningar vid verket.
Enligt min mening bör samma ordning tillämpas i avseende å nu ifrågavarande
tjänster, i den mån icke Kungl. Maj:t annat föreskriver.
Även i övrigt lärer ett genomförande av föreliggande detalj förslag komma
att påfordra vissa övergångsanordningar. Det torde ankomma på Kungl.
Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet. Vissa frågor fordra
emellertid för sin lösning riksdagens medverkan. Så blir fallet, därest i
samband med tillsättning av en högre biträdestjänst som inrättas i utbyte
mot lägre sådan tjänst innehavaren av den lägre tjänsten icke skulle komma
i fråga för befordran till den högre tjänsten. Bemyndigande torde böra
inhämtas för Kungl. Maj:t att i dylikt fall upptaga lägre ordinarie tjänst
på övergångsstat. I fråga om icke-ordinarie tjänst kan i motsvarande fall
behov uppkomma att överskrida av riksdagen maximerade anslag eller anslagsposter.
Även eljest torde lönerevisionen för biträdespersonalen kunna
giva anledning till överskridande. Kungl. Maj :t torde därför böra inhämta
riksdagens bemyndigande att medgiva erforderliga överskridanden av
maximerade anslagsposter.»
Utskottet.
I förevarande proposition framläggas såsom resultat av en särskild utredning
förslag till allmänna riktlinjer för anställnings- och avlöningsförhållanden
för biträdespersonal inom statsförvaltningen. Arbetet med förslagets
tillämpning inom de olika verken pågår, och detalj förslag rörande
över 100 verk och institutioner ha redan förelagts riksdagen i statsverkspropositionen.
Enligt vad departementschefen anfört kunna ytterligare förslag
väntas bli framlagda under våren 1952, och i statsverkspropositionen,
bilaga 2, punkt 1, föreslås åtgärder för att möjliggöra ett snabbt genomförande
av dessa förslag.
Utskottet har funnit sig kunna i allt väsentligt ansluta sig till vad departementschefen
i olika hänseenden anfört och förordat beträffande riktlinjerna
Statsutskottets utlåtande nr 31.
11
för biträdespersonalens lönegradsplacering inom de olika lönegraderna. Såsom
i propositionen anföres äro de uppställda normerna särskilt beträffande
de högre biträdesgraderna allmänt hållna, vilket torde vara erforderligt för
åstadkommande av önskvärd smidighet i tillämpningen. Utskottet vill i
detta sammanhang understryka departementschefens uttalande att för fullgörande
av utländsk stenografering en placering i 15 lönegraden i speciella
fall kan vara motiverad.
Beträffande de i ämnet väckta motionerna får utskottet anföra, att utskottet
i detta utlåtande begränsar sig till principfrågor angående biträdespersonalens
lönegradsplacering, i enlighet med departementschefens hemställan
i propositionen nr 14. Spörsmål rörande placering av enstaka tjänster
eller grupper av tjänster inom de särskilda verken, innefattande en tilllämpning
av de allmänna riktlinjerna i propositionen, behandlas av utskottet
i samband med resp. anslagsfrågor.
I motionerna 1:123 och 11:212 yrkas, att ett antal biträdestjänster i kontorist-
och kanslibiträdesgraderna måtte inrättas vid hushållningssällskapen.
Den föreliggande propositionen upptager över huvud ej några tjänster vid
hushållningssällskapen. Enligt vad utskottet inhämtat avses 1947 års biträdesutredning
skola i en kommande etapp av utredningsarbetet ingå på en
granskning av hushållningssällskapens biträdespersonal. Då ifrågavarande
spörsmål sålunda kan väntas komma under bedömande inom kort, böra de
nu föreliggande motionerna icke föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionerna 1:247 och 11:370 hemställes, att kontorsbiträdestjänsterna på
folk- och småskoleseminariernas rektorsexpeditioner måtte förändras till
kanslibiträdestjänster. Ej heller denna grupp av verk upptages i propositionen.
Enligt utskottets mening bör ifrågavarande spörsmål ej lösas utan
utredning i vederbörlig ordning, med beaktande jämväl av biträdesorganisationen
å vissa andra rektorsexpeditioner inom undervisningsväsendet. De
ifrågavarande motionerna böra därför enligt utskottets mening ej föranleda
någon riksdagens åtgärd.
I anledning av förevarande proposition nr 14 har slutligen väckts motionen
11:361, i vilken hemställes om inrättande av vissa biträdestjänster vid arbetarskyddsstyrelsen
utöver de i propositionen omnämnda. I enlighet med
utskottets ovan angivna principståndpunkt kommer utskottet att behandla
den nyssnämnda motionen i samband med arbetarskyddsstyrelsens avlöningsanslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A. att riksdagen må
1. godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över civilärenden för den 28 december 1951 förordade
allmänna riktlinjerna för anställnings- och avlöningsförhållanden
för viss biträdespersonal;
2. bemyndiga Kungl. Maj:l att vidtaga de övergångs
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 31.
anordningar, som kunna påkallas vid genomförandet av de
i statsrådsprotokollet omförmälda detalj förslagen;
3. bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1952/53
medgiva de överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter,
som kunna bli erforderliga i anledning av
nämnda detalj förslag;
B. att motionerna 1:123 och 11:212 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
C. att motionerna 1:247 och 11:370 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 19 februari 1952.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström,
Eric Ericson, Näsström, Sundelin, Bergh, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,
och Nils Theodor Larsson, samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd, Wallentheim,
Svensson i Ljungskile, Lindholm, Rubbestad, Staxäng, Petterson i Degerfors,
Andersson i Munkaljungby, Gustafsson i Stockholm och Nihlfors.
Reservation
av herr Nihlfors.
Statsutskottets utlåtande nr 31.
13
Bilaga
An-
tal
Lönegrad
Lönegrad
Nuva-
Utred-
Departe-
An-
tal
Utred-
Departe-
rande
ningens
mentsche-
rande
ningens
mentsche-
förslag
fens förslag
förslag
fens förslag
l
2
3
4
l
2
3
4
II huvudtiteln.
Sjökarieverket.
Justitiedepartementet.
2
11
15
15
i
i
13
8
15
11
15
11
1
1
11
8
13
11
13
11
Försvarets brevskola.
Justitiekanslersämbetet.
11
15
15
13
1
i
151
151
Centrala värnpliktsbyrån.
Vattendomstolarna.
4
11
13
13
2
13
15
15
6
8
11
11
2
11
15
15
1
11
13
15=
1
y huvudtiteln.
1
8
11
11
Socialdepartementet.
Fångvårdsstyrelsen.
1
8
13
13
1
1
11
8
15
151
15
151
Arbetsdomstolen.
4
8
11
11
1
12
13
13
Fångvårdsans tallerna.
Försäkringsrådet.
1
11
13
13
2
11
13
13
7
8
11
11
1
8
11
11
IV huvudtiteln.
1
2
Arbetarskyddsstyrelsen.
Försvarsdepartementet.
11
8
8
11
11
11
1
11
15
15
3
8
11
11
Yrkesinspektionen.
ii
8
11
11
Försvarsstaben.
1
11
13
133
VI huvudtiteln.
2
11
13
—
Kommunikationsdepartementet.
Armén: Arméstaben.
i
11
15
15
2
11
13
13
Statens biltrafiknumnd.
1
1
8
8
11
11
11
2
8
11
11
Marinen: Marinstaben.
Statens väginstitut.
1
11
1
8
11
11
8
11
Statens
qeolckniska
institut.
Flygvapnet: Flygslaben.
1
11
13
13
4
8
11
11
1
8
11
ii
1 Provisoriskt förslag; placeringen bör omprövas av 1949 års tjänsteförteckningskom
mitté.
2 Mellanbygdens vattendomstol. 3 överbefälhavarens handsekreterare.
14
Statsutskottets utlåtande nr 31.
1
2
3
4
Statens elektriska inspektion.
1
8
ii
n
VII huvudtiteln.
Finansdepartementet.
1
13
15
15
1
8
13
13
2
8
11
11
Kammarkollegiet.
1
13(11) 151
151
1
11
13
15
2
8
11
11
Statskontoret.
7
11
13
13
1
9
—
11
6
8
11
11
Kammarrätten.
2
15
13
13
3
11
13
13
1
13
11
11
1
8
11
11
Statistiska centralbyrån.
1
13
15l
151
1
13
15
15
6
11
13
13
3
8
13
13
20
8
11
11
12
8
11
—
Riksräkenskapsverket.
2
13
151
151
7
13
15
15
2
11
13
13
10
8
11
11
Konjunkturinstitutet.
1
8
11
11
Generaltullstyrelsen.
1
13
15
15
1
11
15
15
1
11
15
133
7
11
13
13
1
8
13
13
12
8
11
11
2
8
—
11
Tullstaten.
2
19
15
15
2
11
15
15
9
16
13
13
1
2
3
4
1
12
13
13
15
11
13
13
6
8
13
13
54
8
11
11
Kontrollslyrelsen.
1
11
13
13
3
8
11
11
1
8
11
—
VIII huvudtiteln.
Ecklesiastikdepartementet.
2
11
13
13
Lands- och länsarkiven.
1
13
15
15
1
10
15
15
7
10
11
11
Nationalmuseet.
4
11
13
13
Naturhistoriska riksmuseet.
2
9
11
11
1
9
—
11
1
8
11
ll3
Statens
etnografiska museum.
1
11
13
13
Domkapitlen och stifIsnämnderna.
2
11
13
13
7
8
11
11
Riksantikvarieämbetet och statens
historiska museum.
1
11
13
13
1
8
11
11
Östasiatiska arkeologiska
samlingarna.
1
8
11
11
Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan.
1
11
13
13
Musikaliska akademien med
musikhögskolan.
1
11
15
15
1
8
11
11
Tandlåkarhög skolan
i Stockholm.
1
11
15
15
1 Provisoriskt förslag; placeringen bör omprövas av 1949 års tjänsteförteckningskom
mitté.
3 Föreståndare för tabelleringsavdelning. 3 Halvtidstjänst.
Statsutskottets utlåtande nr 31.
15
1
2
3
4
1
2
3
4
Tandläkarhög skolan
i Malmö.
Veterinärhögskt
tian.
1
11
15
15
1
13
15
15
Rasbiologiska institutet.
1
2
11
8
15
11
15
11
1
11
15
15
i
8
11
Farmacevtiska institutet.
Statens
veterinärmedicinska
1
8
—
13
anstalt.
Ortnamnskommissionen.
4
8
11
11
1
11
13
13
Statens lantbrukskemiska
Landsmålsarki
ven.
kontrollanstalt.
1
12
13
13
1
8
11
11
2
1
11
8
13
11
13
11
Statens maskin- och redskaps-
provning sanstalter.
Tekniska högskolan i
Stockholm.
1
11
13
13
i
8
13
13
1
8
11
11
7
8
11
11
1
8
—
11
Fiskeristyrelsen med statens
Chalmers tekniska högskola.
8
fiskeriförsök.
1
13
151
151
1 1
1
2
13
11
15
13
15
13
Skogshögskolan.
7
8
11
11
1
11
13
13
1
8
11
11
Överstyrelsen för yrkesutbildning.
2
11
13
13
S tätens skogsforskningsins ti tu t.
2
8
11
11
1
13
15
15
Konstfackskolan.
7
3
8
8
11
11
11
1
8
11
11
Skogsvårdsstyrelserna.
IX huvudtiteln.
6
11
13
13
Lanbruksslyrelsen.
1
14
11
8
11
132
11
1
15
13
13
8
8
—
11
2
11
13
13
1
8
13
13
Lantmäleristyr elsen.
1
2
13
8
11
11
11
11
1
2
11
11
15
13
15
13
Lantbruksnämnderna.
2f>
11
13
13
Lanfmäteriels distrikts-
organisation.
Lantbrukshögskolan och statens
50
8
11
11
lantbruksförsök.
2
11
13
13
Rikets
allmänna kartverk.
12
8
11
11
1
8
11
11
V elcrinärstyrelscn.
Domänslyrelsen.
2
11
13
13
1
13
15
15
1
8
11
11
0
11
13
13
1 Provisoriskt förslag; placeringen bör omprövas av 1949 års tjänsteförteckningskom
mitté.
2 Älvsborgs län.
16
Statsutskottets utlåtande nr 31.
1
2
3
4
1
Statens
reproduktionsanslalt.
1
13
15
15
1
11
13
13
1
8
11
11
3
1
X huvudtiteln.
Handelsdepartementet.
1
1
11
13
13
2
1
11
11—13
13
3
1
8
11
11
Kommerskollegium.
3
11
15
15
i
4
11
13
13
5
3
8
13
13
2
8
11
11
Bergsstaten.
3
8
11
11
1
F artyg sinspektionen.
1
8
13
13
20
6
8
11
11
Statens hantverksinstilut.
1
11
15
15
1
2
2
8
11
11
6
Loisstyrelsen.
1
11
151
151
3
Lots- och fyrstaten.
9
3
13
15
15
13
6
8
11
11
Statens skeppsprovningsanslalt.
1
1
13
15
15
1
Statens sjöhistoriska museum.
1
11
13
13
1
8
11
11
1
1
Patent- och registreringsverket.
2
13
15
15
1
13
—
152
2
1
11
13
13
1
21
8
11
11
1
2
8
11
—
4
2 3 4
XI huvudtiteln.
Inrikesdepartementet.
11 13 13
8 11 11
Medicinalstyrelsen.
13 15 15
11 13 13
8 11 11
Statens bakteriologiska
laboratorium.
8 13 13
8 11 11
Statens farmacevtiska
laboratorium.
11 13 13
Statens sinnessjukhus.
8 11 11
Statens institut för folkhälsan.
13 15 15
11 13 13
8 11 11
Överståthällarämbetet.
11 13 13
8 13 13
8 11 11
Poliskåren i Boden.
8 13 13
8 11 11
Statens polisskola.
13 15 15
8 11 11
Statens kriminaltekniska anstalt.
11
13
13
10
13
13
10
11
11
8
11
11
1 Provisoriskt förslag; placeringen bör omprövas av 1949 års tjänsteförteckningskom
mitté.
2 Kassör.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1952:45 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lön egradsplavering för viss biträdespersonat m. m. a1 i texten