Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av vissa från statens pensionsanstalt utgående pensioner m. m.

1952-02-19 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:32, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående reglering av vissa från statens pensionsanstalt utgående pensioner m. m.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32.

17

Nr 32.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

reglering av vissa från statens pensionsanstalt utgående

pensioner m. m.

(5:e avd.)

I propositionen nr 23 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 28 december 1951, föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i propositionen förordats meddela bestämmelser angående

omreglering av vissa från statens pensionsanstalt utgående pensioner,

dels ock medgiva, att förre ämnesläraren vid Lunds privata elementarskola

Åke Harald Körner och förre gymnastikläraren vid Stockholms samgymnasium

Eric Gustaf Granfelt må från och med den 1 juli 1952 under återstående

livstiden från anslaget till Diverse pensioner och understöd m. m. uppbära

årliga pensioner jämte rörligt tillägg enligt samma grunder som i fråga

om av riksdagen beviljade pensioner i allmänhet, dock att pensionerna skola

utgå endast därest Körner och Granfelt från vederbörande huvudmän uppbära

pensioner till lägst de belopp som gällt för år 1951.

I propositionen föreslås, att vissa från statens pensionsanstalt utgående

s. k. äldre pensioner skola omregleras i viss anslutning till den för den nuvarande

aktiva personalen gällande pensionsnivån. Förbättringen, som föreslås

bli genomförd från och med den 1 juli 1952, beräknas komma att draga

en kostnad av omkring 3 miljoner kronor under budgetåret 1952/53.

De rättigheter i fråga om tjänste- och familjepensionsförmåner, som

enligt statliga bestämmelser tillkomma en förutvarande anställningshavare,

regleras primärt av de pensionsbestämmelser, som för honom gällde vid avgången

ur tjänst. En senare genomförd pensionsreglering för den aktiva

personalen får för den skull icke automatiskt någon verkan för den avgångne.

På grund härav kan en serie skilda pensionsnivåer uppstå för pensionstagare

av olika årgångar. I tider med stabilitet i fråga om levnadskostnader

samt löner och pensioner får angivna ordning för bestämmande av

pensionsförmånernas storlek icke någon större betydelse. Däremot kunna

avsevärda skillnader i fråga om pensionsnivå uppstå under en period av

2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 sand. Nr 31—32.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 32.

snabb prisstegring, särskilt om reglerna för dyrtid skompensationen innebär

att ofullständig täckning gives för kostnadsökningarna. Utvecklingen under

det senaste världskriget aktualiserade på grund härav frågan om förbättring

av s. k. äldre pensioner, d. v. s. pensioner enligt tidigare bestämmelser än de

för den aktiva personalen gällande. Förbättringar av äldre statspensioner

och därmed i pensionstekniskt hänseende jämförliga pensioner ha åstadkommits

bl. a. genom särskilda beslut vid 1943, 1944, 1946 och 1947 års riksdagar.

Innebörden av de till och med år 1946 genomförda regleringarna var

att en i princip enhetlig pensionsnivå blev gällande för förutvax^ande arbetare

och tjänstemän i högst nuvarande 17 :e lönegraden, oavsett vid vilken tidpunkt

vederbörande avgått ur tjänst. Vid 1947 års reglering av äldre statspensioner

m. m. åstadkoms principiell likställighet även i fråga om pensionstagare

som varit innehavare av högre tjänster än nyss sagts. Den omständigheten

att likställigheten mellan pensionstagare av skilda årgångar bibehölls

vid 1947 års reglering innebar även — på grund av den samtidigt

genomförda pensionsregleringen för den aktiva personalen —• en viss allmän

lyftning av nivån för de äldre pensionerna. Däremot beaktades givetvis icke

sådana ändringar i lönenivån för den aktiva personalen, som efter pensionstagarens

avgång ur tjänst uppstått till följd av tjänsteförteckningsrevision

eller eljest på grund av ändrad lönegradsplacering.

1 fråga om de från statens pensionsanstalt utgående pensionerna —

»SPA-pensionerna» — är läget ett annat. Motsvarigheten till 1947 års

pensionsreglering för statens aktiva personal m. fl. genomfördes för de

aktiva SPA-grupperna först från och med den 1 januari 1950 i och med tillkomsten

av det nya SPA-reglementet. De äldre SPA-pensionerna omreglerades

visserligen liksom de äldre statspensionerna år 1947 men för de äldre

SPA-pensionerna åstadkoms härvid blott en förbättring som i stort sett

överensstämde med de sammanlagda förhöjningar, som de under åren 1943,

1944 och 1946 genomförda regleringarna av statspensionerna medfört. Härtill

kommer att utgångsläget var lägre och mera ojämnt för SPA-pensionerna.

Dessas nivå ligger därför i många fall avsevärt under den statliga för jämförliga

befattningar. Tjänstepension, som utgår enligt 1919 års reglemente

för statens pensionsanstalt, har i princip beräknats skola uppgå till 2/3 av

befattningshavarens lön under förutsättning att befattningshavaren har

fullt antal tjänstår. Denna relation mellan pension och lön överensstämmer

i stort sett med vad som gäller för statens tjänstemän. Utvecklingen

har emellertid vad de äldre SPA-pensionerna beträffar medfört, att förhållandet

mellan lön och pension i praktiken ej blivit det från början avsedda.

Detta sammanhänger med att löneökningar icke alltid kommit att

medföra motsvarande höjningar av pensionsnivån. En lön, som för länge

sedan förlorat sin aktualitet, har sålunda ofta kommit att förbli bestämmande

vid beräknandet av pensionen. Bristande överensstämmelse mellan

den faktiska lönen och den pensionsgrundande förekommer ej blott i de.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32.

19

tall då pensionsunderlagen varit fixerade i reglementet utan även i många

fall då den pensionsgrundande lönen åtgjorts av ett av huvudmannen i

verkställd tjänstereglering angivet belopp. I sistnämnda fall har en höjning

av pensionsunderlagen i regel kunnat åvägabringas efter ändring av tjänsteregleringen,

men de krav som därvid uppställts på engångsavgifter ha föranlett,

att huvudmännen icke alltid varit benägna att vidtaga åtgärder för

en omreglering i pensionshänseende.

Som exempel på storleken av de pensioner som efter 1947 års förbättring

utgå enligt 1919 års reglemente för pensionsanstalten kan nämnas, att

sjuksköterskor i allmänhet uppbära pensioner till belopp som närmast motsvarar

vad som tillkommer statstjänstemän i lönegraden Ca 5. Bortsett från

vad som gäller för viss teaterpersonal kan pension enligt 1919 års reglemente

för pensionsanstalten, efter omräkning enligt kungörelsen 1947:658,

icke uppgå till högre belopp än som ungefärligen tillkommer statstjänstemän

i lönegraden Ca 25. Nu angivna maximipensioner enligt 1919 års reglemente

utgå till bl. a. lasarettsläkare.

Den omständigheten att 1947 års reglering av de äldre SPA-pensionerna

begränsades på sätt förut angivits sammanhängde med att frågan om ändrade

grunder för SPA-pensioneringen var föremål för utredning. Sedan

denna utredning slutförts och förslag (prop. 1949:200) förelagts riksdagen

angående bl. a. höjda pensionsförmåner för den aktiva personalen inom

SPA-området upp till i princip samma nivå som för statstjänstemännen,

uppdrog Kungl. Maj :t åt statens pensionsanstalt att verkställa utredning

och avgiva förslag rörande förbättring av de äldre SPA-pensionerna.

I föreliggande proposition framlägges nu på grundval av en utav statens

pensionsanstalt verkställd utredning förslag angående omreglering av äldre

SPA-pensioner i viss anslutning till den för den nuvarande aktiva personalen

gällande pensionsnivån.

Efter en översikt av vid tidigare pensionsregleringar tillämpade grunder

(prop. s. 4—7) lämnas å s. 7—29 i propositionen en redogörelse för pensionsanstaltens

berörda utredning jämte däri innefattade förslag in. m. Till denna

redogörelse tillåter sig utskottet hänvisa. Sammanfattningsvis må här nämnas,

att enligt pensionsanstaltens förslag i stort sett samtliga från pensionsanstalten

utgående äldre pensioner, vilka —- enligt kungörelsen 1947:658 —

omfattades av 1947 års reglering, nu skola höjas. Vad beträffar förbättringens

storlek har pensionsanstalten föreslagit, att staten skall svara för en

höjning av de äldre pensionerna med belopp, som för hela pensioner motsvara

halva skillnaden mellan å ena sidan pensionerna för nuvarande aktiva

tjänstemän i jämförliga befattningar och å andra sidan de nu utgående

äldre pensionerna. Pensionsanstalten har vidare förutsatt, att vederbörande

huvudmän skola kunna, utan att de från pensionsanstalten utgående förmånerna

därav påverkas, bevilja särskilda pensionstillägg av sådan stor
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 32.

lek, att de sammanlagda pensionsförmånerna komma att i princip överensstämma

med de enligt det gällande SPA-reglementet utgående.

över pensionsanstaltens förslag ha yttranden avgivits av statskontoret

samt av styrelserna för Svenska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet

och Svenska stadsförbundet. Närmare redogörelse för yttrandena

återfinnes å s. 29—33 i propositionen. Under det att statskontoret tillstyrkt

förslagets huvudgrunder, ha styrelserna för Svenska landskommunernas

förbund, Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet

motsatt sig att pensionsregleringen utformas på sådant sätt att särskilda

huvudmannatillägg till pensionerna skulle erfordras för ernående av full

förbättring upp till den enligt SPA-reglementet gällande pensionsnivån.

Styrelserna för Svenska landskommunernas förbund och Svenska landstingsförbundet

ha uttalat, att i stället staten ensam bör svara för sådan full

förbättring som nyss sagts. Svenska stadsförbundets styrelse, som inskränkt

sig till att beröra finansieringsfrågan, har förklarat sig anse, att staten ensam

bör svara för kostnaderna för hela den avsedda pensionsregleringen.

Såsom grund för sin inställning i finansieringsfrågan ha kommunförbunden

åberopat den omständigheten, att staten vid tidigare pensionsförbättringar

för ifrågavarande kategorier ensam påtagit sig kostnaderna och

att staten enligt vederbörliga bestämmelser haft att ensam bestrida kostnaderna

för deras tilläggsförmåner. Vidare ha kommunförbunden uttalat,

att en pensionsreglering enligt de av statens pensionsanstalt förordade riktlinjerna

på grund av de härvid aktualiserade huvudmannatilläggen kunna

medföra mycket betydande administrativa svårigheter, då det gäller alt fördela

kostnaderna för tilläggen på berörda huvudmän.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

»För egen del vill jag framhålla, att ifrågavarande SPA-pensionärer vid

jämförelse med flertalet andra icke-statliga pensionstagare icke torde kunna

betecknas såsom missgynnade. Däremot befinna de sig i ett klart oförmånligt

läge i förhållande till de äldre statspensionärerna. Med hänsyn till

sistnämnda omständighet samt statens engagemang vid pensioneringen av

de ifrågavarande SP A-pensionärerna och på grund av den ställning i förhållande

till staten, som intages av de institutioner, inom vilka pensionstagarna

varit anställda, vill jag förorda, att viss pensionsförbättring beredes

de kategorier pensionstagare, som avses i pensionsanstaltens förslag.

Vad angår finansieringen av förbättringen anser jag emellertid, att det

icke bör ifrågakomma, att en så långt gående förhöjning, som en uppräkning

till den nu gällande pensionsnivån för den aktiva personalen innebär,

skulle helt bekostas av staten. En kostnadsbelastning för statsverket i

enlighet med vad som följer av pensionsanstaltens förslag innebär enligt

min mening i princip en rimlig lösning såväl med hänsyn till de tidigare

pensioneringsgrunderna för SP A-pensionärerna som i betraktande av de

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32.

21

enligt SPA-reglementet nu gällande reglerna för huvudmännens bidrag till

pensioneringen.

I detta sammanhang vill jag erinra, att staten enligt de äldre pensionsbestämmelserna

visserligen svarade för kostnaderna för tilläggsförmånerna

men att å andra sidan höjning av grundförmånerna skedde under förutsättning

att därför erlades viss engångsavgift, vilken i allmänhet motsvarade

hela den försäkringstekniskt beräknade kostnaden för höjningen. I anledning

av vad från kommunförbundens sida uttalats angående statens bidrag

till tidigare pensionsförbättringar må framhållas att, då staten vid den

senaste — den år 1947 genomförda — regleringen för ifrågavarande pensionstagarkategorier

påtog sig hela kostnaden för förbättringen, detta föranleddes

av den begränsade innebörden av SPA-regleringen i förhållande till

1947 års reglering av äldre statspensioner m. m. Vidare vill jag framhålla,

att en uppräkning av de äldre SPA-pensionerna till den enligt SPA-reglementet

gällande pensionsnivån skulle innefatta icke blott en dyrtidstilläggsförmån

utöver de redan lämnade utan även en realförbättring av sådan

storlek att det icke bör åvila staten ensam att bekosta densamma.

I enlighet med det anförda bör omfattningen av statens medverkan till

pensionsregleringen begränsas till att avse ett belopp, i princip motsvarande

hälften av kostnaderna för förbättring upp till pensionsnivån för aktiva

tjänstemän i jämförliga befattningar. I betraktande av vad kommunförbunden

anfört rörande de administrativa svårigheter, som skulle uppstå,

om tillägg å pensionerna skulle utgå från de olika huvudmännen, torde

man icke ha att räkna med huvudmanna tillägg. Under dessa förutsättningar

skulle emellertid resultatet av en pensionsreglering, utformad på sätt pensionsanstalten

föreslagit, bli mycket ojämnt — en pension, som nu utgör

70 procent av motsvarande pension enligt SPA-reglementet, skulle efter omreglering

uppgå till belopp motsvarande 85 procent av sådan pension, under

det att en pension, som nu motsvarar 90 procent av ’ny’ pension, efter

omreglering skulle utgöra 95 procent av densamma. Med hänsyn till olägenheterna

härav vill jag förorda, att pensionsförbättringen i stället utformas

så att i princip samtliga omreglerade pensioner komma att utgöra lika stor

del av motsvarande ’nya’ pensioner. En skälig avvägning synes härvid

åvägabringas, om äldre pension, som utgör mindre än 90 procent av ’ny’

pension, uppräknas till sistnämnda procenttal. Då samordning med folkpensionsförmånerna

icke synes böra införas beträffande ifrågavarande pensioner,

böra till utgångspunkt för pensionsberäkningen tagas de för vederbörliga

pensionsklasser i SPA-reglementet fastställda begynnelseunderlagen

minskade med däri ingående utjämningstillägg.

Vad beträffar valet av de pensionsklasser, som skola tjäna såsom utgångspunkter,

biträder jag i princip statens pensionsanstalls förslag. Bl. a.

i sådana fall då de äldre pensionerna för visst slag av befattning beräknats

på grundval av skilda pensionsunderlag skulle enligt pensionsanstaltens

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 82.

förslag automatiskt åstadkommas en viss differentiering. Vid användning

av den här förordade procentberäkningsmetoden erhålles icke någon motsvarande

gradering, vilket för vissa pensionstagare innebär en förbättring i

förhållande till pensionsanstaltens förslag. Med hänsyn till de speciella omständigheterna

anser jag, att denna konsekvens av det föreslagna systemet

bör kunna accepteras.

En pensionsförbättring enligt av mig förordade grunder innebär i stort

sett för tid innan pensionstagaren uppnått 67 års ålder något mindre ökning

och för tid därefter något större ökning än vad som skulle följa av

pensionsanstaltens förslag utan huvudmannatillägg. Med hänsyn till vad

jag förut anfört och på grund av den aktuella åldersfördelningen för de

berörda pensionstagarna torde dock den förordade procentberäkningsmetoden

allmänt taget innebära en förmånligare reglering för pensionstagarna.

Jag torde härefter få något beröra de särskilda frågor, som behandlats i

statens pensionsanstalts skrivelse. I huvudsak kan jag biträda de förslag,

som pensionsanstalten i dessa hänseenden framlagt. Beträffande omfattningen

av pensionsregleringen förordar jag sålunda, att en förbättring i

princip genomföres även med avseende å de pensioner, som utgå enligt i

SPA-reglementet provisoriskt fastställda pensionsklasser till sådan lärarpersonal

vid folkhögskolor, lantbruksundervisningsanstalter och privatläroverk,

som avgått före 1951 års löne- och pensionsregleringar. I fråga om

grunderna för omregleringen för lärarpersonalen vid angivna läroanstalter

bör iakttagas vad i den förut angivna, inom civildepartementet upprättade

promemorian förordats.

Vad angår den av pensionsanstalten väckta frågan om eventuell förbättring

av vissa s. k. uppskjutna pensioner, som beviljats enligt stadgarna för

kungl. teatrarnas pensionsinrättning eller stadgarna för kungl. hovkapellets

pensionsinrättning, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att efter den

ytterligare utredning som må befinnas erforderlig besluta, huruvida och

efter vilka grunder en förbättring må ske av dylika pensioner, som tillkomma

anställningshavare vilka avgått endast kortare tid före pensionsålderns

inträde.

Pensionsanstaltens förslag om differentiering av pensionsförbättringen

för hovkapellisterna anser jag mig icke kunna biträda. En gradering, i enlighet

med vad statskontoret anfört, genom anknytning till pensionsklass

1:25 för konsertmästare och 1:21 fijr annan hovkapellist synes mig dock

skälig.

I fråga om utbetalningsbestämmelsernas utformning finner jag i likhet

med statskontoret icke skäl att i fråga om pensioner till f. d. teaterpersonal

— vilka pensioner enligt äldre bestämmelser utgå till och med det kvartal,

varunder pensionstagaren avlider — förorda undantag från den allmänna

regeln att tjänstepension skall utgå till och med den dag, då en månad

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32.

23

förflutit efter pensionstagarens frånfälle, samt familjepension till och med

månaden efter den, varunder familjepensionstagaren avlidit.

Såsom statens pensionsanstalt i sin skrivelse framhållit utgöres det pensionstagarklientel,

som avses skola omfattas av förevarande pensionsreglering,

av ett stort antal från varandra mer eller mindre skarpt avgränsade

grupper med i flera hänseenden oenhetligt reglerade pensionsförhållanden.

Det har icke synts påkallat att i förevarande sammanhang lämna en uttömmande

redogörelse för alla de speciella spörsmål, som kunna uppkomma i

samband med en reglering av pensionerna. Liksom fallet var vid 1947 års

pensionsreglering torde det vara erforderligt att Kungl. Maj:t inhämtar

riksdagens bemyndigande att med tillämpning av redovisade huvudgrunder

meddela bestämmelser rörande omregleringen.

Den förordade pensionsförbättringen synes böra genomföras från och

med den 1 juli 1952.

Statsverkets kostnad för pensionsregleringen har beräknats för budgetåret

1952/53 uppgå till något över 3 miljoner kronor, däri inberäknat rörligt

tillägg enligt nu gällande procenttal. Medel för genomförandet av pensionsregleringen

komma att äskas under tolfte huvudtiteln för nästkommande

budgetår.

Vad angår frågan om beredande av pension av statsmedel åt förre ämnesläraren

vid Lunds privata elementarskola Åke Harald Körner och förre

gymnastikläraren vid Stockholms samgymnasium Eric Gustaf Granfelt vill

jag med hänsyn till de särskilda förhållandena icke motsätta mig pensionsanstaltens

förslag om att vissa statliga pensionsförmåner utverkas åt

dem. I fråga om beloppens storlek förordar jag dock att pensionen åt Körner

bestämmes till 2 004 kronor för år och åt Granfelt till 1 200 kronor för år.

Ä angivna belopp bör beräknas rörligt tillägg enligt gängse grunder. Pensionerna

böra utgå från och med den 1 juli 1952 under vederbörandes återstående

livstid, dock under förutsättning att pensionerna från huvudmännen

framgent utgå med minst nu gällande belopp.

Utgifterna för de föreslagna pensionerna torde böra bestridas från det

under tolfte huvudtiteln upptagna anslaget till Diverse pensioner och understöd

in. m.»

Utskottet. Såsom i propositionen erinras, fattades vid 1949 års riksdag

beslut om uppräknande av pensionsförmånerna för den aktiva personalen

inom SPA-området till i princip samma nivå som för statstjänstemännen.

Denna åtgärd aktualiserade frågan om en förbättring jämväl av de äldre

SPA-pensionerna. Sedan denna fråga utretts inom statens pensionsanstalt,

förordas nu, i anslutning till ett av anstalten framlagt förslag, viss pensionsförbättring

för äldre SPA-pensionärer. Med avseende på förbättringens storlek

hade anstalten utgått från att staten skulle svara för en höjning av de

äldre pensionerna med belopp, motsvarande halva skillnaden mellan å ena

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 32.

sidan pensionerna för jämförliga aktiva tjänstemän och å andra sidan de nu

utgående äldre pensionerna. Härvid hade förutsatts, att vederbörande huvudmän

skulle kunna, utan att de från anstalten utgående förmånerna härav

påverkades, bevilja särskilda pensionstillägg av sådan storlek, att de sammanlagda

pensionsförmånerna komme att i princip överensstämma med

de enligt gällande SPA-reglemente utgående. De över anstaltens förslag

hörda kommunförbunden ha emellertid yrkat, att staten ensam skall bära

kostnaderna för full förbättring i princip upp till den enligt SPA-reglementet

gällande nivån.

Bland annat med tanke på den oförmånliga ställning, som de äldre SPApensionärerna

intaga i förhållande till de äldre statspensionärerna, finner

utskottet i likhet med departementschefen välmotiverat, att viss pensionsförbättring

beredes de i pensionsanstaltens förslag avsedda pensionstagarkategorierna.

Härvid ansluter sig utskottet till departementschefens uppfattning,

att en så långt gående förhöjning, som en uppräkning intill nu

gällande pensionsnivå för den aktiva personalen innebär, icke bör helt

bekostas av staten; på de i propositionen anförda skälen synes omfattningen

av statens medverkan i stället böra begränsas till att avse i princip hälften

av kostnaderna för full förbättring. Den form, i vilken härvid pensionsförbättringen

föreslagits skola ske — innebärande att samtliga omreglerade

pensioner skulle komma att utgöra lika stor andel av motsvarande nya

pensioner, i det att äldre pension, som utgör mindre än 90 procent av ny

pension, skulle uppräknas till sistnämnda procenttal — finner utskottet

lämplig. Då, såsom i propositionen förutsättes, någon samordning med folkpensionsförmånerna

icke skulle ske, framstår det som naturligt, att till utgångspunkt

för pensionsberäkningen tagas de för vederbörliga pensionsklasser

i SPA-reglementet fastställda begynnelseunderlagen minskade med

däri ingående utjämningstillägg.

Vad i propositionen föreslagits beträffande valet av de pensionsklasser,

som skola bilda utgångspunkter, föranleder icke någon erinran från utskottets

sida. Även i övriga hänseenden biträder utskottet Kungl. Maj :ts

förslag till pensionsförbättring.

Beträffande slutligen den i propositionen berörda frågan om beredande av

pension av statsmedel åt två förutvarande lärare har utskottet icke funnit

anledning till erinran mot vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i statsrådsprotokollet över civilärenden

för den 28 december 1951 förordats meddela bestämmelser

angående omreglering av vissa från statens pensionsanstalt

utgående pensioner;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 32.

25

b) medgiva, att förre ämnesliiraren vid Lunds privata

elementarskola Åke Harald Körner och förre gymnastikläraren

vid Stockholms samgymnasium Eric Gustaf Granfelt

må från och med den 1 juli 1952 under återstående

livstiden från anslaget till Diverse pensioner och understöd

m. in. uppbära årliga pensioner jämte rörligt tillägg enligt

samma grunder som i fråga om av riksdagen beviljade

pensioner i allmänhet, dock att pensionerna skola utgå endast

därest Körner och Granfelt från vederbörande huvudmän

uppbära pensioner till lägst de belopp som gällt för år

1951.

Stockholm den 19 februari 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 31.

av herr O hlon.

Reservation

8 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 31—32.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:46 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lön egradsplavering för viss biträdespersonat m. m. a1 i texten