Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående förläggande av den under försvarets fabriksverk hörande centrala beklädnadsverlcstaden till Karlskrona m. m.

1952-03-07 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:48, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående förläggande av den under försvarets fabriksverk hörande centrala beklädnadsverlcstaden till Karlskrona m. m.

Dokumentets text

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 48.

Nr 48.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

förläggande av den under försvarets fabriksverk hörande

centrala beklädnadsverlcstaden till Karlskrona m. m.

(l:a avel.)

I propositionen nr 30 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 18 januari 1952, föreslagit

riksdagen att dels medgiva att driften vid den till försvarets fabriksverks

tvätt- och reparationsanstalt i Karlskrona hörande avdelningen för nytillverkning

av skodon må nedläggas, dels ock besluta att försvarets centrala beklädnadsverkstad

skall förläggas till de av försvarets fabriksverk disponerade lokalerna

å Stumholmen i Karlskrona.

Sedan lång tid tillbaka har inom försvaret bedrivits tillverkning av beklädnadspersedlar

vid två för ändamålet inrättade verkstäder, den ena i Stockholm

och den andra i Karlskrona. Stockholmsverkstaden, ursprungligen benämnd

arméns centrala beklädnadsverkstad (ACB), stod tidigare under ledning

av arméförvaltningen, medan verkstaden i Karlskrona, ursprungligen benämnd

marinens centrala beklädnadsverkstad (MCB), lydde under marinförvaltningen.

Vid sistnämnda verkstad har alltsedan dess tillkomst bedrivits

jämväl nytillverkning av skor. Denna tillverkning avsåg till en början endast

att täcka marinens eget behov. Efter beslut av 1925 års riksdag avser fabrikationen

emellertid skodon även för övriga försvarsgrenar.

Genom beslut av 1940 års riksdag sammanfördes med vissa undantag de

staten tillhöriga verkstäder och fabriker, vilka i industriell skala bedrevo

tillverkning för försvarets behov, till en försvarsväsendets verkstadsnämnd.

Enligt beslut av 1943 års riksdag ombildades sedermera försvarsväsendets

verkstadsnämnd till ett statligt affärsdrivande verk med enahanda uppgifter,

försvarets fabriksstyrelse. Härigenom ställdes dåvarande marinens centrala

beklädnadsverkstad och marinens tvättinrättning i Karlskrona från och med

den 1 april 1944 samt dåvarande arméns centrala beklädnadsverkstad i Stockholm

från och med den 1 maj 1944 under fabriksstyrelsens ledning.

Försvarets fabriksstyrelse samt därunder lydande fabriker och verkstäder

benämnas sammanfattningsvis försvarets fabriksverk.

Vid beklädnadsverkstädernas inordnande i fabriksverket ingingo i vardera

verkstaden — förutom konfektionsavdelning — även beställningsskrädderi

och reparationsavdelning för beklädnadspersedlar. Därjämte funnos vid stockholmsverkstaden

en mössavdelning och vid karlskronaavdelningen en avdel
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48.

29

ning för nytillverkning och en avdelning för reparation av skodon ävensom en

tvättanstalt. Från och med den 1 oktober 1948 sammanfördes de båda avdelningar

inom fabriksverket där beklädnads tillverkning förekom — i Stockholm

och Karlskrona — under en fabrikschef. I samband härmed upphävdes

benämningen arméns respektive marinens centrala beklädnadsverkstad och

ersattes med benämningen Centrala beklädnadsverkstaden, varvid den i Karlskrona

bedrivna beklädnadstillverkningen kom att utgöra eu avdelning av sistnämnda

verkstad. De i Karlskrona befintliga tvätt- och reparationsavdelningarna

samt avdelningen för nytillverkning av skodon sammanfördes till en

direkt under styrelsen lydande underförvaltning, benämnd tvätt- och reparationsanstalten

i Karlskrona, under omedelbar ledning av en fabriksingenjör.

Försvarets skofabrik i Karlskrona ingår sålunda från nämnda tidpunkt som

en avdelning i anstalten i fråga.

I anledning av förslag av Kungl. Maj:t i 1947 års statsverksproposition (bil.

25, s. 65—83) om uppförande å viss angiven ort av en ny verkstad har riksdagen

— utan att taga ståndpunkt till förläggningsfrågan — för budgetåret

1947/48 under försvarets fabriksfond anvisat ett investeringsanslag av 1 150 000

kronor till uppförande av central beklädnadsverkstad och ett investeringsanslag

av 160 000 kronor till anskaffning av maskiner och annan utrustning för samma

verkstad.

Verksamheten vid skofabriken i Karlskrona har under de senaste åren

i hög grad påverkats av det minskade behovet att nyanskaffa skodon

för försvaret. Då det varit svårt för fabriken i dess nuvarande verksamhetsform

att erhålla civila beställningar, har följden av de minskade

militärbeställningarna blivit, att produktionen måst minskas och att en

långsiktig planering av produktionen icke varit möjlig. Dessa omständigheter

i förening med vissa brister på det organisatoriska och tekniska

planet ha föranlett, att verksamheten under senare år lämnat ett mindre tillfredsställande

resultat i ekonomiskt avseende. Försvarets fabriksstyrelse har

med hänsyn till svårigheten att upprätthålla en tillfredsställande drift vid

fabriken i olika sammanhang bragt frågan om driftens nedläggande under

Kungl. Maj:ts prövning. I avvaktan på resultatet av 1945 års skoutrednings

undersökningar i ämnet ha emellertid åtgärder vidtagits för att tills vidare

upprätthålla driften.

I utlåtande den 1 juni 1951 har skoutredningens majoritet förordat

fabrikens bibehållande, varvid emellertid räknats med en rekonstruktion

av verksamheten. Skoutredningen har funnit att fabriken i Karlskrona

genom sin begränsade storlek, sin ensartade produktionsinriktning och sina

särpräglade arbetsförhållanden i övrigt icke kan vid jämförelse med de privata

och kooperativa skoföretagen betraktas som typisk för en statligt bedriven

skofabrikation. För att en statlig skofabrik fortsättningsvis skall kunna

drivas anses sålunda produktionen böra givas en annan inriktning än den nuvarande.

En förändring i produktionsinriktningen anses dock icke stå att

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 48.

vinna med mindre fabriken lielt rekonstrueras, varvid anses böra övervägas,

huruvida icke bolagsformen vore den lämpligaste. För att fabriken härvid

skall bli bärkraftig erfordras eu utbyggnad av densamma.

Departementschefen delar den av skoutredningens majoritet uttalade uppfattningen,

att en statlig verksamhet på detta område, om den gives tillräckliga

resurser i ekonomiskt och tekniskt avseende, bör kunna bli ekonomiskt bärkraftig,

men kan med hänsyn till vikten av att sträng återhållsamhet i nuvarande

läge iakttages beträffande nyinvesteringar icke tillstyrka, att den statliga

sektorn på detta område utvidgas. Mot en utbyggnad av fabriken talar enligt

departementschefen även det förhållandet att den svenska skoindustrien enligt

inhämtade uppgifter redan nu har en kapacitet, som överstiger behovet.

Att bibehålla skofabriken i dess nuvarande begränsade omfattning synes,

framhåller departementschefen vidare, med hänsyn till hittills vunna erfarenheter

och de begränsade möjligheterna att under de närmaste åren erhålla militära

beställningar icke försvarbart. Departementschefen anser sig därför böra

föreslå, att driften vid skofabriken nedlägges så snart ske kan.

Enligt av fabriksstyrelsen gjord undersökning kunna de utrymmen som bli

lediga vid skofabrikens nedläggande tagas i anspråk för en utvidgning av beklädnadsverkstaden

i Karlskrona. Det skulle härigenom enligt fabriksstyrelsen

bli möjligt att till karlskronaverkstaden sammanföra hela den statliga beklädnadstillverkningen.

Departementschefen har funnit av fabriksstyrelsen härom

framlagt förslag innebära påtagliga fördelar. Sålunda skulle de olägenheter ur

kommunal synpunkt, som ett nedläggande av skotillverkningen i Karlskrona

skulle kunna medföra, neutraliseras. Vidare skulle genom en sådan lösning

av förläggningsfrågan driftkostnaderna för den centrala beklädnadsverkstaden

komma att bli icke oväsentligt lägre än vid nybyggnad i Storfors, det

alternativ som tidigare närmast varit aktuellt. Genom att förlägga beklädnadsfabriken

i sin helhet till de befintliga lokalerna i Karlskrona kunde vidare

nybyggnad undvikas. Mot en koncentration av beklädnadstillverkningen till

Karlskrona hade tidigare anförts, att denna stad skulle vara ogynnsam ur beredskapssynpunkt.

Då emellertid den statliga beklädnadstillverkningen torde få

mycket ringa betydelse under beredskap och krig, syntes denna omständighet

icke böra tillmätas betydelse. Enligt inhämtade uppgifter kunde en koncentrering

av denna tillverkning till Karlskrona numera betraktas som gynnsam ur

arbetsmarknadssynpunkt. Departementschefen har därför ansett sig böra föreslå,

att den centrala beklädnadsverkstaden i sin helhet förlägges till Karlskrona.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att efter närmare utredning av

fabriksstyrelsen besluta om tidpunkten för skofabrikens nedläggande och beklädnadsverkstadens

omorganisation. Därvid anses personalens intressen i görligaste

mån böra tillgodoses. Enligt uppgift av fabriksstyrelsen kan all den personal,

som för närvarande sysselsättes vid beklädnadsverkstaden i Stockholm

och vid skoavdelningen i Karlskrona men som efter nedläggandet av skofabrikationen

och förflyttningen av beklädnadsverkstaden i dess helhet till Karlskrona

icke kan beredas sysselsättning i beklädnadsverkstaden, i stället erhålla

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48.

31

arbete inom andra av fabriksverkets anläggningar. Departementschefen förutsätter

emellertid härvid att fabriksstvrelsen vid en omläggning av driften fäster

särskild uppmärksamhet vid att den familjeförsörjande personal, som måste

omplaceras, i första hand beredes arbete vid andra försvarsväsendet tillhöriga

anläggningar inom samma ort, där vederbörande tidigare haft sin utkomst. Med

hänsyn till möjligheterna att i allt fall bereda samtlig personal fortsatt sysselsättning

inom försvarsväsendet anses dock ett av 1947 års riksdag lämnat bemyndigande

att medgiva ersättning till personal, som blir övertalig vid centralisering

av beklädnadsverkstaden, icke komma att behöva utnyttjas.

Genom den föreslagna lösningen av beklädnadsverkstadens lokalfråga

anses det av 194-7 års riksdag anvisade investeringsanslaget å 1150 000 kronor

till uppförande av central beklädnadsverkstad icke behöva tagas i anspråk.

Det samtidigt anvisade investeringsanslaget å 160 000 kronor till anskaffning

av maskiner och annan utrustning för central beklädnadsverkstad anses däremot

alltjämt erforderligt.

Fabriksstyrelsen har beräknat kostnaderna för iordningställande av karlskronaverkstadens

lokaler till beklädnadsverkstad till omkring 200 000 kronor.

Då de erforderliga arbetena äro av underhållskaraktär förutsättas, därest riksdagen

bifaller förslaget om förläggande av beklädnadsverkstaden till Karlskrona,

kostnaderna för iordningställandet få bestridas av fabriksverkets driftsmedel.

Enligt medgivande av 1947 års riksdag må den nu för beklädnadsverkstaden

i Stockholm disponerade fabriksfastigheten efter genomförd centralisering

försäljas, därest den ej kommer att användas för annat statligt ändamål.

Fabriksstyrelsen har föreslagit, att ifrågavarande fabriksfastighet skall disponeras

för ämbetslokaler för styrelsen. Kostnaderna för en därvid erforderlig

ombyggnad ha preliminärt beräknats till omkring 500 000 kronor. I avvaktan

på den ytterligare utredning i ämnet, som fabriksstyrelsen förebådat, är departementschefen

icke nu beredd taga ställning till denna fråga.

Utskottet. Verksamheten vid den till försvarets fabriksverks tvätt- och reparationsanstalt

i Karlskrona hörande avdelningen för nytillverkning av skodon

har, såsom framgår av den lämnade redogörelsen, under senare år lämnat

ett mindre tillfredsställande resultat i ekonomiskt avseende. Driften har därför

vid olika tillfällen ifrågasatts skola nedläggas men har i avvaktan på resultat

av 1945 års skoutrednings undersökningar i ämnet ansetts tills vidare böra upprätthållas.

I sitt numera avgivna utlåtande har skoutredningens majoritet förordat

fabrikens bibehållande, varvid dock räknats med en rekonstruktion av

verksamheten. Departementschefen har emellertid ansett sig av anförda skäl

böra föreslå, att driften vid skofabriken nedlägges så snart ske kan. Utskottet

ansluter sig till vad departementschefen sålunda föreslagit.

Utskottet anser sig jämväl kunna tillstyrka framlagt förslag om att med utnyttjande

av de utrymmen, som genom skofabrikens nedläggande bliva lediga,

den centrala beklädnadsverkstaden i sin helhet skall förläggas till Karlskrona.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 48.

Kostnaderna, beräknade till 200 000 kronor, för iordningställande av fabrikens

lokaler till beklädnadsverkstad ha förutsatts skola bestridas av fabriksverkets

driftsmedel. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att genom den angivna

lösningen av beklädnadsverkstadens lokalfråga det av 1947 års riksdag

anvisade investeringsanslaget å 1 150 000 kronor till uppförande av central

beklädnadsverkstad icke behöver tagas i anspråk.

Tidpunkten för skofabrikens nedläggande och beklädnadsverkstadens omorganisation

torde böra bestämmas av Kungl. Maj:t efter närmare utredning

av fabriksstyrelsen, varvid personalintressena böra tillgodoses i enlighet med

vad departementschefen förutsatt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva att driften vid den till försvarets fabriksverks tvättoch

reparationsanstalt i Karlskrona hörande avdelningen för nytillverkning

av skodon må nedläggas;

b) besluta att försvarets centrala beklädnadsverkstad skall förläggas

till de av försvarets fabriksverk disponerade lokalerna å

Stumholmen i Karlskrona.

Stockholm den 7 mars 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 44, dock att herr Hjalmarson deltagit i

stället för herr Staxäng.

Reservation

av herr Petterson i Degerfors.

Stockholm 3952. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:85 Skrivelse till Konungen i (inledning av vissa av Kungi. Maj: t beträffande försvarets fastighet sfond gjorda framställningar om anslag å tilläggsstat II till ri a1 i texten