Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1952-03-14 · 57 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 54 av 57 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

1

Nr 5.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1952/53 under femte huvudtiteln,

avseende anslagen inom socialdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Socialdepartementet.

l:o) Socialdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 1, s. 1

och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den

4 januari 1952) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen

för socialdepartementet en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 skall utbytas

mot en kontoristtjänst i Ca 13, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Socialdepartementet: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 586 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 469 000 kronor.

En kontorsbiträdestjänst i Ca 8 föreslås skola utbytas mot en kontoristtjänst

i Ca 13; merkostnaden beräknas till 1 800 kronor. Under hänsynstagande

i övrigt till chefslöneregleringen och automatiska löneökningar

anses anslaget böra uppräknas med tillhopa 117 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställex-,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för socialdepartementet

en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 skall utbytas mot en

kontoristtjänst i Ca 13;

b) fastställa följande avlöningsstat för socialdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen..................... 31500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 293 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 136 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 124 300

Summa kronor 586 000;

c) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 586 000 kronor.

1—495 52 Bihang Ull riksdagens protokoll 1952. 6 sand. Nr 5.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 5.

2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 2, s. 2 och 3), vilket innebär en anslagsökning med 1 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 61 000

kronor.

Socialstyrelsen med dilhörande verksamhet samt

arbetsdomstolen.

3:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.

Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 4—10) föreslagit riksdagen att dels

besluta, att i personalförteckningen för socialstyrelsen antalet förste byråsekreterare

i Ca 29 skall ökas med en, antalet förste byråsekreterare i Ca 27

minskas med en, antalet lcontorsbiträden i Ca 8 ökas med tre, antalet skrivbiträden

i Ca 6 minskas med ett, antalet förste aktuarier i Ce 29 ökas med en,

antalet förste byråsekreterare i Ce 27 ökas med en samt en befattning som

förste aktuarie i Ca 27 föras på övergångsstat, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för socialstyrelsen, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Socialstyrelsen: Avlöningar

till personal för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 1 992 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

med 1 631 000 kronor.

På grund av ökningen i antalet från ungdomsvårdsskolor villkorligt

utskrivna elever från stockholmstrakten föreslås att ytterligare en befattning

som eftervårdskonsulent i Ce 24 skall inrättas å skolbyrån. Vidare

föreslås att en befattning i högst Ce 11 inrättas för ett biträde vid den på

skolbyrån ankommande räkenskapsgranskningen. Såsom tillfällig förstärkning

har för innevarande budgetår inrättats en befattning i Cg 29 å skolbyrån.

Då arbetsbelastningen icke beräknas bli mindre, anses medel även

för nästa budgetår böra beräknas för tjänsten.

För innevarande budgetår har till ersättningar till sakkunniga personer

å socialvårdens specialområden samt till arkitekt anvisats 9 200 kronor.

Med anledning av att socialstyrelsen hemställt om bemyndigande att som

sakkunniga anställa två läkare, varav en för barnavårdsfrågor och en för

åldringsvårdsfrågor, anses det böra ankomma på Kungl. Maj :t att pröva

huruvida medel utöver nämnda belopp böra ställas till styrelsens förfogande

för ifrågavarande ändamål.

En tjänst som förste aktuarie i Ca 27 å statistiska byrån föreslås utbytt

mot en tjänst i Ce 29, varvid den förstnämnda tjänsten förutsättes skola

föras på övergångsstat. Vidare föreslås uppflyttning av en tjänst som förste

byråsekreterare i Ca 27 å lagbyrån till Ca 29 samt inrättande av en befatt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. 3

ning som förste byråsekreterare i Ce 27 å skolbyrån i stället för en amanuenstjänst.

Arvodet till en hos socialstyrelsen anställd läkare såsom sakkunnig för

ärenden angående alkoholistvård föreslås höjt från 4 500 till 5 000 kronor

för år samt arvodet till generaldirektörens ställföreträdare från 1 200 till

1 500 kronor för år.

Antalet ordinarie kontor sbi trädest jänster ökas med 3 till 65, medan

antalet å övergångsstat uppförda befattningar som skrivbiträde i Ca 6

minskas med en.

Av departementschefen förordade förslag medföra en kostnadsökning av

sammanlagt 28 100 kronor. Chefslöneregleringen och automatiska löneökningar

föranleda en uppräkning med 332 900 kronor. Den sammanlagda

ökningen av avlöningsanslaget uppgår alltså till 361 000 kronor.

Utskottet, som förutsätter att förstärkningen av skolbyrån med en befattning

i Cg 29 är rent tillfällig, har i övrigt icke funnit anledning till

erinran mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för socialstyrelsen

antalet förste byråsekreterare i Ca 29 skall ökas med en, antalet

förste byråsekreterare i Ca 27 minskas med en, antalet

kontorsbiträden i Ca 8 ökas med tre, antalet skrivbiträden i

Ca 6 minskas med ett, antalet förste aktuarier i Ce 29 ökas

med en, antalet förste byråsekreterare i Ce 27 ökas med en

samt en befattning som förste aktuarie i Ca 27 föras på övergångsstat;
b)

godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 707 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 16 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 787 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 480 600

Summa kronor 1 992 000;

c) till Socialstgrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 1 992 000 kronor.

4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska

specialundersökningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s.

10 och 11), vilket innebär en anslagsökning med 6 000 kronor i anledning

av det rörliga tilläggets höjning, hemställer utskottet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 5.

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss

personal för större statistiska specialundersökningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 5, s. 11—13), vilket innebär eu anslagsökning med 69 000

kronor, avseende samtliga anslagsposter, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 417 000 kronor.

6:o) Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 6, s. 13), vilket innebär en anslagsökning med 5 000

kronor för höjning av ombudens arvoden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 55 800

kronor.

7:o) Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punk* 7, s. 14), vilket innebär eu ökning

av posten till rörligt tillägg med 32 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens fattigvårdsoch

barnavårdskonsulenter, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 189 200

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 51 500

Summa kronor 240 700;

b) till Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

240 700 kronor.

8:o) Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 14), vilket innebär en ökad

medelsanvisning till reseersättningar med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens fattigvårds- och barnavårdskonsulenter:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 92 000 kronor.

9:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 15—

17) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad

avlöningsstat för arbetsdomstolen, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1952/53, dels ock till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 137 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr o.

5

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 115 500

kronor.

Ledamotskapet i arbetsdomstolen medför en relativt betungande tjänstgöring

både på grund av sammanträdenas längd och det arbete, som

erfordras mellan sammanträdena. En viss höjning av de lägsta nu utgående

arvodena anses skälig. De fyra efter förslag av partsorganisationer utsedda

ledamöterna åtnjuta f. n., förutom årsarvode om 1 500 kronor, arvode med

30 kronor för sammanträdesdag. Sistnämnda arvoden anses böra höjas till

40 kronor. Ersättarna för nämnda ledamöter uppbära nu arvode med 40

kronor för sammanträdesdag. Dessa arvoden anses böra höjas till 50

kronor. Slutligen utgör arvodet för den särskilde ledamoten för tjänstemannamål

f. n. 30 kronor för sammanträdesdag. Detta arvode föreslås höjt

till 50 kronor.

Under anslaget ha medel beräknats under antagande, att biträdande

sekreteraren är placerad i Cg 25. Medel böra nu beräknas för lön enligt

27 lönegraden. Vidare föreslås att medel beräknas för en kontoristtjänst i

Ce 13 i stället för den nu hos domstolen inrättade kameralbiträdestjänsten

i Ce 12.

Förslagen föranleda en höjning av ifrågavarande anslag med 4 400

kronor. Härtill bör på grund av chefslöneregleringen och ökningen av det

rörliga tillägget läggas ett belopp av 17 151 kronor. Anslaget har alltså uppräknats

med sammanlagt 21 551 kronor eller avrundat 21 500 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för arbetsdomstolen, att

tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 70 700

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 51 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 14 800

Summa kronor 137 000;

b) till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 137 000 kronor.

10:o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s.

17 och 18), föreslagit riksdagen att till Arbetsdomstolen: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 11 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 27 000 kronor.

I sina medelsäskanden för innevarande budgetår upptog arbetsdomstolen

40 000 kronor till inköp av möbler för domstolens nya lokaler samt flyttningskostnader.

Departementschefen ansåg sig icke då kunna taga närmare

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 5.

ställning till medelsbehovet för ändamålet och föreslog att 20 000 kronor

skulle beräknas härför, vilket också blev riksdagens beslut. Departementschefen

anmäler nu, att Kungl. Maj :t den 21 december 1951 medgivit, att

domstolens expenspost får överskridas med högst 25 000 kronor för ifrågavarande

möbelköp. För nästa budgetår beräknas anslaget genom bortfallet

av utgifter av engångs natur kunna minskas med 16 000 kronor trots att till

övriga expenser beräknas åtgå ytterligare 6 500 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 11 000 kronor.

11 :o) Förlikningsmäll för medling i arbetstvister m. in.: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 11, s. 19—22) föreslagit riksdagen att till Förlikningsmän

för medling i arbetstvister m. in.: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 168 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 140 000 kronor.

Socialstyrelsens år 1948 avgivna förslag om förstärkning av förlikningsväsendet

anmäldes i 1950 års statsverksproposition. Departementschefen fann

sig icke då kunna förorda större utökning av förlikningsmannadistrikten

än från sju till åtta. I övrigt ansåg han, att det då föreliggande undersökningsmaterialet

icke var tillfyllest för att tjäna som underlag för en bedömning

av behovet av en ytterligare utbyggnad. Även för innevarande

budgetår har den föreslagna utökningen fått anstå. De ytterligare erfarenheter,

som socialstyrelsen redovisat inför nästa budgetår, anses icke vara

av beskaffenhet att böra påverka statsmakterna till ett annat ställningstagande

än för innevarande budgetår. Den för arvoden till särskilda förlikningsmän

m. fl. avsedda anslagsposten anses i anslutning till utgifterna för

budgetåret 1950/51 böra bestämmas till 110 000 kronor eller 28 000 kronor

mer än för innevarande budgetår.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Förlikningsman för medling i arbetstvister

m. m.: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 168 000 kronor.

12:o) Förlikningsman för medling i arbetstvister in. in.: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 12, s. 22 och 23), vilket innebär

en ökad medelsanvisning till reseersättningar med 5 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Förlikningsmän för medling i arbetstvister

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 35 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

7

13:o) Fattigvård i allmänhet. Kungl. Maj :t har (punkt 17, s. 29 och 30)

föreslagit riksdagen att till Fattigvård i allmänhet för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 3 900 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 200 000 kronor.

Eu uppräkning av anslaget anses motiverad med hänsyn till medelsåtgången

under de två senaste budgetåren samt den ytterligare belastning,

som kan beräknas uppkomma genom att utgifterna för fattigvård åt de

nordiska ländernas medborgare numera skola bestridas från anslaget. I avbidan

på ytterligare erfarenhet föreslås höjningen begränsad till 700 000

kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fattigvård i allmänhet för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 900 000 kronor.

14 :o) Barnavård i allmänhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 18, s. 30), vilket innebär en anslagsökning med 50 000 kronor med

hänsyn till medelsåtgången under de två senaste budgetåren, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Barnavård i allmänhet för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

15 :o) Fattigvård och barnavård enligt 1928 års nordiska fattigvårdskonvention

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 19, s. 31),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fattigvård och barnavård enligt 1928

års nordiska fattigvårdskonvention in. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

16 :o) Fattigvård och barnavård för lappar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 20, s. 31 och 32), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet.

att riksdagen må till Fattigvård och barnavård för lappar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100 000

kronor.

17:o) Bidrag till svenska soeialvårdsförbundet. Kungl. Maj:t har

(punkt 21, s. 32—39) föreslagit riksdagen att till Bidrag till svenska socialvårdsförbundet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 35 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 000 kronor.

Departementschefen anför, att åtgärder för att förse ålderdomshemmen

med kompetent personal få ses som ett led i de strävanden att förbättra

förhållandena inom denna vårdgren, som kommit till uttryck i 1947 års

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr o.

riksdags beslut rörande grunder för ålderdomshemsvårdens ordnande.

Socialstyrelsen har framlagt förslag, som ha samband med utbildningen au

föreståndarinnor till dessa hem samt rekryteringen till denna utbildning.

Vid de kurser för föreståndarinnor, vilka hittills anordnats av svenska

socialvårdsförhundet, ha under senare år utbildats omkring 30 föreståndarinnor

årligen. Detta antal täcker emellertid ej ens hälften av det av socialstyrelsen

beräknade behovet. Styrelsens förslag innefattar därför bl. a. åtgärder,

som syfta till att öka tillströmningen till ifrågavarande kurser.

Beträffande huvudmannaskapet för utbildningen förordar departementschefen

styrelsens förslag att svenska socialvårdsförhundet tills vidare handhar

denna uppgift. Socialstyrelsens förslag om att införa skärpta kompetenskrav

anser sig departementschefen däremot icke kunna biträda. Departementschefen

har vidare i stort sett intet att erinra mot socialstyrelsens förslag

till ändringar i den hittills tillämpade kursplanen, innebärande bl. a., att

antalet läskurser utökas från två till tre, varvid den första läskursen skulle

förläggas till utbildningens början samt bedrivas i internat. Först sedan någon

tids erfarenhet vunnits, anses en mera definitiv utformning av den nya

kursplanen böra ske, varvid det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t

eller myndighet, som Kungl. Maj:t förordnar, att fastställa kursplan för

utbildningen samt ge närmare direktiv rörande densamma. Socialstyrelsens

förslag att styrelsen med bidrag av statsmedel skulle erhålla i uppdrag att

anordna kompletteringskurser för i tjänst varande föreståndarinnor kan

departementschefen ej tillstyrka, då enligt vad han inhämtat socialvårdsförbundet

har för avsikt att anordna sådana kurser, varvid kostnaderna

helt avses skola gäldas av de deltagande föreståndarinnorna samt de kommuner,

hos vilka de äro anställda.

Vid beräkningen av kostnaderna för ifrågavarande utbildning räknas

med all de föreslagna ändringarna i kursplanerna skola kunna tillämpas

fr. o. m. läsåret 1952/53. Socialvårdsförhundet har uppskattat kostnaderna

— frånsett de s. k. byråkostnaderna — till 44100 kronor, varav 22 600

kronor utgöra löner till rektorn och assistenten samt 5 300 kronor förbundets

andel av pensionsavgifterna för dem. Därest byråkostnaderna inräknas,

uppgå förbundets utgifter för utbildningen till omkring 50 000 kronor.

Vid den av departementschefen förordade omläggningen av kursplanen tillkomma

utgifter för en viss utökning av antalet lektioner samt för undervisnings-

och förläggningsiokaler m. in. för den första läskursen, vilka

beräknas till i runt tal 8 000 kronor. Kostnaderna för utbildningens anordnande

skulle alltså stiga till 58 000 kronor.

Departementschefen anser det vara skäligt att staten även i fortsättningen

stöder denna utbildning och att detta bidrag fastställes till att i

huvudsak motsvara viss andel av förbundets kostnader för utbildningens

anordnande. En lämplig norm anses vara att staten påtager sig ungefär

hälften av dessa kostnader, vilket för budgetåret 1952/53 skulle medföra

ett bidrag av 29 000 kronor. Principen om ett 50-procentigt statsbidrag till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

9

kurskostnaderna — vilken bör gälla även om elevtillströmningen ökar så

att kurserna måste dubbleras — har godtagits av svenska socialvårdsförbundet.

Då det anses önskvärt att söka undvika eu höjning av kostnaderna för

eleverna föreslås, att dessa tilldelas stipendier för bestridande av utgifterna

för kost under den första läskursen. Dessa stipendier, vilka ej anses böra

vara behovsprövade och beräknats till sammanlagt 6 000 kronor, föreslås

utgå av statsmedel och inräknas under förevarande anslag.

Av det till förbundet nu utgående beloppet är en mindre del avsedd

som bidrag till annan förbundets verksamhet än utbildning av ålderdomshemsföreståndarinnor.

Då bidraget endast utgör en ringa del av förbundets

utgifter för ifrågavarande ändamål och ej anses erforderligt för

verksamhetens bedrivande, föreslås att nämnda bidrag indrages fr. o. m.

nästa budgetår. Av socialvårdsförbundet begärt bidrag till avlönande av en

sysselsättningsterapeut anser sig departementschefen ej kunna tillstyrka.

Förevarande anslag bör därför upptagas till (29 000 + 6 000) 35 000 kronor.

Dessutom beräknas liksom för innevarande budgetår medel för utgivande

av stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever för deltagande

i den del av den teoretiska utbildningen, som alltjämt avses skola

förläggas till Stockholm, d. v. s. andra och tredje läskurserna. För detta

ändamål, vartill medel äskats under nästföljande punkt, räknas med oförändrat

anslagsbelopp, 3 000 kronor.

Utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning att staten

även i fortsättningen bör stödja utbildningen av föreståndarinnor vid ålderdomshem.

Den i sådant hänseende föreslagna principen om ett 50-procentigt

bidrag till kurskostnaderna likson* de riktlinjer, vilka uppdragits för utbildningen,

ha icke givit utskottet anledning till erinran.

Då utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska socialvårdsförbundet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 35 000

kronor.

18 :o) Stipendier för utbildning av ålderdomshemsföreståndarinnor.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 22, s. 39), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för utbildning av ålderdomshemsföreståndarinnor

för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 3 000 kronor.

19:o) Bidrag till driftkostnaderna vid arhetshem. 1 enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, s. 40), vilket innebär en anslagshöjning med

15 000 kronor i anslutning till den genomsnittliga belastningen under de

tre sistförflutna budgetåren, hemställer utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 5.

att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor.

20 :o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.

Kungl. Maj :t har (punkt 25, s. 41) föreslagit riksdagen att till Ersättning

till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår uppförts med 1 180 000 kronor.

Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag har, i

avbidan på resultatet av en allmän utredning rörande kostnaderna för

skilda grenar av postverkets drift, hittills utgått med 30 öre per utbetalning.

Socialstyrelsen har anfört, att ersättningen till postverket med oförändrat

belopp per utbetalning kan beräknas till 1 196 000 kronor. Enligt

generalpoststyrelsens nu föreliggande utredning bär det visat sig, att den

hittills utgående ersättningen icke längre täcker postverkets genomsnittskostnad

för ifrågavarande utbetalningar. Redan 1949 uppgick denna kostnad

till ca 34 öre per utbetalad barnbidragsanvisning. På grund av löneförhöjningar

och prisstegringar har genomsnittskostnaden numera ökats med

18,9 % till ca 40 öre per utbetalad barnbidragsanvisning. I enlighet härmed

uppräknas anslaget med 420 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning

av allmänna barnbidrag för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 1 600 000 kronor.

It

21 :o) Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader enligt barnavårdslagen

m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 42),

vilket innebär en anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till barnavårdsnämnderna för

vissa kostnader enligt barnavårdslagen m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

22:o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. Kungl. Maj:t

har (punkt 28, s. 43—45) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att statsbidrag

till uppförande eller inrättande av barnhem t. o. m. budgetåret

1952/53 må beviljas intill ett belopp av 3 900 000 kronor utöver anvisade

anslag, dels ock till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

Å anslaget, som för innevarande budgetår uppförts med ett formellt

belopp av 100 kronor, fanns enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning

vid utgången av budgetåret 1950/51 en reservation av 4 797 405

kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

11

För att undvika en anhopning av reservationsmedel under anslaget anses

även i fortsättningen medel böra anvisas endast i den mån så erfordras för

beräknade utbetalningar. Anslaget kan därför för nästa budgetår uppföras

med endast ett formellt belopp av 100 kronor. I överensstämmelse med vad

socialstyrelsen och statskontoret föreslagit begäres särskilt bemyndigande

av riksdagen att bevilja statsbidrag utöver anslagets belopp. Bemyndigandet

anses böra avse de barnhem, som byggas inom de t. o. in. år 1952 för ändamålet

avsatta byggnadskvoterna. Härför erforderligt statsbidragsbelopp kan

beräknas till 3 400 000 kronor. Vidare bör inräknas ett belopp av 500 000

kronor med hänsyn till de under budgetåret 1950/51 beviljade statsbidragen.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag till uppförande eller inrättande

av barnhem t. o. m. budgetåret 1952/53 må beviljas intill ett

belopp av 3 900 000 utöver anvisade anslag;

b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 100

kronor.

23:o) Bidrag till driften av barnhem. Kungl. Maj :t har (punkt 29, s.

45 och 46) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av barnhem för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor, vilket innebär

oförändrad medelsanvisning.

Utskottet. Vid behandlingen av motsvarande anslag för innevarande

budgetår uttalade utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande, att

frågan om fördelningen av kostnaderna för barnhemmens drift borde upptagas

till omprövning så snart omständigheterna det medgåve.

Departementschefen har anfört att anledning f. n. icke finnes att frångå

den sålunda intagna ståndpunkten och har anmält sin avsikt att i lämpligt

sammanhang upptaga frågan om vårdavgifterna till förnyad prövning.

Utskottet har med hänsyn till vad departementschefen anfört icke funnit

anledning till särskilt uttalande i frågan.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till driften av barnhem för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000

kronor.

24:o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Kungl.

Maj :t har (punkt 30, s. 46—48) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

driften av anstalter för halvöppen barnavård för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 2 450 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 225 000 kronor.

1946 års kommitté för den halvöppna barnavården har i juni 1951 avlämnat

sitt slutbetänkande, vilket innefattar vittsyftande förslag rörande

förskoleinstitutionernas utveckling m. in. Av betänkandet föranledda förslag

torde icke komma att föreläggas årets riksdag. Statsbidrag till institutioner

för halvöppen barnavård föreslås därför även under nästa budgetår

utgå enligt nu gällande grunder. Bidrag tillförsäkras numera icke samtliga

godkända institutioner; socialstyrelsen har att pröva institutionernas ekonomi

i syfte att lämna stöd åt de institutioner som ha största behovet därav.

Även om samtliga institutioner fortfarande icke kunna tillerkännas bidrag

anses medelsanvisningen med hänsyn till den fortgående utbyggnaden böra

ökas något. Departementschefen förordar, att ytterligare 225 000 kronor

ställas till förfogande under nästa budgetår.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för

halvöppen barnavård för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 2 450 000 kronor.

25 :o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården

m. ni. Kungl. Maj:t har (punkt 31, s. 48—51) föreslagit riksdagen

att till Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 321 500

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 308 000 kronor, varav

233 000 kronor avsetts till driftbidrag åt förskoleseminarier samt 75 000

kronor till stipendier.

De av 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården framlagda förslagen

innebära i fråga om förskoleseminarierna bl. a., att dessa skola förstatligas

under loppet av en tioårsperiod samt att statsbidragen skola förbättras

under övergångstiden. Nu gällande statsbidragsgrunder anses böra

i stort sett bestå i avbidan på att ställning tages till nämnda kommittéförslag.

I likhet med statskontoret anser departementschefen dock, att en av socialstyrelsen

föreslagen höjning av bidraget till lektioner och föreläsningar bör

genomföras fr. o. in. nästa budgetår. Anslaget räknas till följd härav upp

med 13 500 kronor. Då förskoleseminarierna redan nu som regel torde få

betala minst 30 kronor per timme i föreläsararvode, föreslås statsbidraget

få beräknas å högst sistnämnda belopp.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal inom

den halvöppna barnavården m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 321 500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

lo

26:o) Ferieresor för barn. Kungl. Maj :t har (punkt 32, s. 51 55 ) före
slagit

idksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar

i bestämmelserna rörande ferieresor för barn, dels ock till Ferieresor

för barn för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000

kronor.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 200 000 kronor

under rubriken Fria resor för barn.

I en inom socialdepartementet upprättad promemoria bar anförts i

huvudsak följande.

Socialstyrelsen har i sitt förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1952/

53 ej upptagit några ändringar av nu gällande bestämmelser rörande ferieresor

för barn och husmödrar. Vissa ändringar synas emellertid befogade.

Inkomstgränsen. Den nu gällande inkomstgränsen, 4 000 kronor beskattningsbar

inkomst, fastställdes av 1949 års riksdag under hänsynstagande

till inkomstutvecklingen t. o. m. 1948. För att i stort sett låta de inkomstskikt,

vilka hittills åtnjutit förmånen, behålla densamma, torde vissa justeringar

nu vara erforderliga. Med hänsyn till inkomstutvecklingen synes

det skäligt att fr. o. m. den tidpunkt under våren 1952, då bestämmelser

härom tidigast kunna utfärdas, höja inkomstgränsen till 4 500 kronor beskattningsbar

inkomst samt fr. o. m. 1 januari 1953 till 5 500 kronor beskattningsbar

inkomst. Förslaget om denna stegvis skeende höjning av

gränsen avser att förhindra, att förmånen 1952 tilldelas grupper, som 1953

åter skulle förlora den; risk för sådana följder föreligger om inkomstgränsen

redan 1952 höjes med 1 500 kronor.

Inkomstprövningen. F. n. gäller att inkomstprövningen grundas på den

senast utfärdade debetsedeln. Emellertid kan ferieresa medgivas om sökanden

styrker, att rätt därtill skulle ha förelegat, därest prövningen grundats

på en senare taxering än den, som den senast utdelade debetsedeln avser.

Vidare kan ferieresa vägras om det är känt för barnavårdsnämnden, att

sökandens inkomst passerat inkomstgränsen vid den senaste taxeringen.

I många kommuner och särskilt i de större städerna torde genomgående

den senast utdelade debetsedeln ligga till grund för prövningen. I mindre

kommuner torde däremot barnavårdsnämnderna icke sällan utnyttja den

sista taxeringslängden. Med hänsyn särskilt till penninginkomsternas

snabba förändringar under det senaste året synes enhetlighet vid inkomstprövningen

vara mer än eljest angelägen. Med hänsyn härtill föreslås att

inkomstprövningen i första hand skall grundas på den senast utfärdade

debetsedeln. Härigenom kommer förmånen av ferieresor under 1952 att

vara beroende av inkomsten under 1950. Oberoende av vad den senaste

debetsedeln utvisar böra emellertid ferieresor fortfarande kunna beviljas

om sökandens beskattningsbara inkomst enligt den senast verkställda taxeringen

ligger under den fastställda inkomstgränsen.

Avgifterna. Genom beslut av 1951 års riksdag infördes den avgift av 5

eller 10 kronor per person, som nu uttages för resor med järnväg. Enligt

de nu gällande reglerna uttages avgiften oavsett barnantalet i vederbörande

familj och utan alt hänsyn kan tas till ömmande omständigheter. Detta

torde medföra, att ferieresa i vissa fall kan utnyttjas endast om kommunen

bestrider avgiften av egna medel. Det är önskvärt, att reglerna åtminstone

beträffande barnresorna erhålla en något smidigare utformning genom att

barnavårdsnämnderna erhålla befogenhet att i vissa fall bevilja ferieresa

utan avgift. I första band böra härvid alla familjer med 3 eller flera barn

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr o.

under fjorton år samt barn till ensamstående mödrar undantagas från avgift.

Befrielsen från avgift bör gälla såväl barnens som deras eventuella vårdares

resor.

En förenkling torde vidare vara befogad såtillvida, att avgiften uttages

med 5 kronor för barn, oavsett åldern, samt för vårdare, och med 10 kronor

för husmor, som företar s. k. husmodersresa. Härigenom förhindras att en

tvåbarnsfamilj i något fall behöver vidkännas avgifter för barn- och vårdarresor

till ett sammanlagt belopp överstigande 30 kronor.

Såsom framgår av promemorian fastställdes den nu gällande inkomstgränsen

för ferieresorna, 4 000 kronor beskattningsbar inkomst, år 1949

med beaktande av inkomstutvecklingen t. o. m. år 1948. Departementschefen

framhåller att den därefter inträdda höjningen av penninginkomsterna

kommer, om inkomstgränsen icke höjes, att leda till att en del av

de befolkningsgrupper, som 1949 beräknades erhålla denna förmån, går

miste om densamma. På grund härav bör inkomstgränsen nu höjas. Departementschefen,

som delar den i promemorian uttryckta uppfattningen att

höjningen bör ske stegvis, kan icke tillstyrka fullt så stora höjningar som

föreslagits i denna utan förordar, att för ferieresorna fr. o. in. våren 1952

skall gälla en inkomstgräns av 4 300 kronor beskattningsbar inkomst samt

att denna gräns fr. o. in. den 1 januari 1953 höjes till 5 200 kronor.

Anordningen med endast en mindre höjning av inkomstgränsen för resor,

som företagas sommaren 1952, förutsätter, att den vid 1951 års taxering på

grundval av 1950 års inkomster upptagna beskattningsbara inkomsten

lägges till grund för inkomstprövningen. Vid 1952 års taxering upptagen

beskattningsbar inkomst, som höjts med hänsyn till 1951 års inkomststegringar,

bör läggas till grund för prövningen först år 1953. Det i promemorian

framlagda förslaget beträffande inkomstprövningen anses till följd

härav böra genomföras.

I likhet med vad som anförts i promemorian anser departementschefen

det önskvärt att erhålla en något smidigare utformning av bestämmelserna

om den avgift, som skall erläggas för ferieresorna. I promemorian har föreslagits,

att avgift icke skall utgå då fråga är om familjer med tre eller flera

barn under fjorton år samt barn till ensamstående mödrar. Socialstyrelsen

har avstyrkt detta förslag med hänsyn till att det skulle medföra ett ytterligare

komplicerande av reglerna för ferieresorna. Enligt departementschefens

mening behöver en dylik undantagsbestämmelse emellertid icke nämnvärt

komplicera barnavårdsnämndernas arbete. Härom anför departementschefen

vidare följande.

I flertalet kommuner torde barnavårdsnämnderna i regel på grundval

av sin kännedom om kommunens invånare samt med anlitande av sitt

register över barnbidragsberättigade barn och andra tillgängliga handlingar

kunna utan särskilt intyg avgöra, huruvida befrielse från avgift skall lämnas.

Endast i de större städerna torde prövningen kunna medföra praktiska

problem av någon betydelse, i det att barnavårdsnämnden icke alltid

kan företa prövningen på grundval av egen personkännedom och egna

handlingar. Även i dessa städer torde det dock i allmänhet vara tillräckligt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

15

att intyg i enkel form företes. Järnvägspersonalens arbete torde icke ökas

om barnavårdsnämnderna å biljettrekvisitionerna göra en särskild anteckning

i de fall då avgift ej skall uttagas.

Under dessa förhållanden tillstyrker departementschefen att det i promemorian

framlagda förslaget om avgiftsbefrielse i vissa fall genomföres.

Avgiftsbefrielsen anses böra gälla såväl barn som vårdare.

Departementschefen förordar likaledes promemorians förslag att i de fall

då avgift skall erläggas densamma uttages med ett enhetligt belopp av fem

kronor för såväl barn som vårdare oavsett huruvida barnet fyllt tolv år

eller icke.

Socialstyrelsen har med tillämpning av gällande bestämmelser uppskattat

kostnaderna för nästa budgetår — med avdrag av det belopp, ca

404 000 kronor, som de enskilda själva beräknats skola erlägga — till

2 700 000 kronor, vilket innebär en anslagsökning med 500 000 kronor.

Departementschefen har icke något att erinra mot denna beräkning. Någon

ytterligare höjning av anslaget, vars rubrik föreslås ändrad till Ferieresor

för barn, anses icke erforderlig på grund av de förordade ändrade bestämmelserna.

I en inom andra kammaren av fru Nilsson väckt motion (II: 258) hemställes

att riksdagen måtte, med upphävande av sitt under förra året fattade

beslut i ärendet, besluta en återgång till vad som gällde före ifrågavarande

beslut.

Beträffande de skäl, motionären åberopat till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Utskottet. I jämförelse med gällande bestämmelser innebär departementschefens

förslag till ändringar en viss förenkling i fråga om det

administrativa handhavandet av bidragsverksamheten. Enligt utskottets

mening hade en ytterligare förenkling varit önskvärd. Överväganden i sådan

riktning ha även förekommit inom utskottet, som dock stannat för att tillstyrka

departementschefens förslag.

Under åberopande av det anförda och då vad i övrigt i ärendet förekommit

icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionen II: 258 godkänna av departementschefen förordade

ändringar i bestämmelserna rörande ferieresor för barn;

b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till Ferieresor för

barn för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

2 700 000 kronor.

27 :o) Ferieresor för husmödrar. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s. 561

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i bestämmelserna rörande ferieresor för husmödrar, dels ock till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande nr o.

Ferieresor för husmödrar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 1 400 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 250 000 kronor.

För husmödrars ferieresor gäller samma inkomstgräns som i fråga om

ferieresor för barn eller 4 000 kronor beskattningsbar inkomst. I enlighet

med departementschefens förslag under nästföregående punkt, att inkomstgränsen

för barns och deras vårdares ferieresor skall höjas till 4 300 kronor

beskattningsbar inkomst fr. o. in. våren 1952 samt till 5 200 kronor beskattningsbar

inkomst fr. o. in. den 1 januari 1953 föreslås samma höjningar av

inkomstgränsen böra gälla beträffande ferieresorna för husmödrar. Även

den i nämnda sammanhang föreslagna ändringen av reglerna för inkomstprövningen

föreslås gälla i fråga om husmodersresorna.

Medelsbehovct beräknas enligt socialstyrelsens förslag till 1 400 000 kronor

under nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändringar i

bestämmelserna rörande ferieresor för husmödrar;

b) till Ferieresor för husmödrar för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 1 400 000 kronor.

28 :o) Bidrag till driften av semesterliein. 1 enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 34, s. 57), vilket innebär oförändrad mcdelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av semesterhem för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

29 :o) Stipendier för underlättande av lmsmoderssemester. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 35, s. 57), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för underlättande av husmoderssemester

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 800 000 kronor.

30 :o) Bidrag till driften av barnkolonier m. m. Kungl. Maj :t har (punkt

36, s. 57 och 58) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av barnkolonier

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000

kronor.

Anslaget, som i gällande riksstat är uppfört med 1 500 000 kronor, har

i enlighet med socialstyrelsens förslag för nästa budgetår upptagits med

oförändrat belopp.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

17

I en inom andra kammaren av fru Nilsson och herr Dahlgren väckt

motion (11:259) hemställes, att riksdagen måtte för ändamålet anvisa ett

reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Angående de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt förslag, hänvisas

till motionen.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 259 till Bidrag till driften av barnkolonier

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor.

31 :o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 37, s. 58—71) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården vidtaga de ändringar, som av departementschefen

angivits, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, att

tillämpas fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 3 540 000 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 2 992 000

kronor.

Ämnesläraren vid Brättegården föreslås uppflyttad från Ca 23 till Ca 26

i anslutning till riksdagens beslut om lönesättningen för lärare vid

statsunderstödda folkhögskolor. Merkostnaden uppgår till 804 kronor. De

till folkskollärarna utgående särskilda ersättningarna för undervisning i

slöjd och i fortsättningsskola ha höjts genom den senast vidtagna ändringen

i timlärarkungörelsen; med hänsyn härtill ökas anslaget med 400 kronor.

En särskild ersättning å 600 kronor till folkskollärarna tillkom i samband

med att folkskollärarlörierna vid ungdomsvårdsskolorna år 1947 omreglerades

efter ett nytt system. Med hänsyn till penningvärdets förskjutningar

föreslås att dessa arvoden skola höjas med 10 %, vilket medför en total

ökning av medelsbehovet med 1 320 kronor. Arvodena till skolstyrelsernas

verkställande ledamöter äro oförändrade sedan 1938. Med hänsyn härtill

anses här en något större kompensation böra ske. Departementschefen

föreslår, att arvodena höjas från 400 resp. 600 kronor till 525 resp. 800

kronor, därvid förutsättes, att det lägre arvodet fortfarande tills vidare skall

utgå vid Margretelund och Råby. Arvodeshöjningen påkallar i denna del

cn anslagsökning med 3 700 kronor. Vid 1951 års riksdag beslöts uppflyttning

till 32 lönegraden av överläkare vid fångvårdens sinnessjukavdelningar

och statens sinnessjukhus. Motsvarande uppflytlning föreslås för

de med dessa befattningshavare jämställda chefsläkarna vid ungdomsvårds2—495

52 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 sand. Nr 5.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 5.

skolorna. Förslaget att organisationens båda tjänster som chef, tillika

läkare, uppflyttas från Ga 31 till Ca 32 medför en ökad kostnad av 1 440 kronor.

Vidare föranleder 1951 års riksdags beslut om ändrad lönegradsplacering

från den 1 juli 1951 av viss vård- och ekonomipersonal att 1 översköterska

uppflyttas från Ca 12 till Ca 14 och 57 ekonomibiträden från Ce 2 till Ce 4.

Anslagsbehovet ökar i denna del med 10 714 kronor för år.

Vid beräkningen av anslaget för innevarande budgetår förutsattes, att

en tjänst som lärarinna vid Härsjögården, som återuppsattes såsom ungdomsvårdsskola

den 1 juli 1950, skulle kunna stå vakant under budgetåret.

Då Härsjögården numera är i det närmaste fullbelagd, anses medel åter

böra beräknas för tjänsten. Kostnaderna uppgå till 9 084 kronor. För tillfällig

skrivhjälp vid de skolor, som sakna heltidsanställda biträden, är för

innevarande budgetår beräknat ett belopp av 11 400 kronor, att fördelas

på 10 skolor. Detta belopp anses vara alltför lågt för att medgiva rektorerna

en någorlunda tillfredsställande avlastning av kontorsarbetet. Ytterligare

10 000 kronor beräknas därför för detta ändamål. För automatiska

löneökningar bör anslaget härjämte höjas med 561 529 kronor.

1951 års riksdag beslöt vissa ändringar i den för psykopatiska flickor

avsedda organisationen, innebärande att Skarvik-Tallåsen under innevarande

budgetår skall nedläggas och klientelet överflyttas till Ljungaskog

och Sonestorp. Omläggningen har beräknats medföra viss minskning av

medelsbehovet under förevarande anslag. Då förändringarna om möjligt

skulle vidtagas den 1 januari 1952, har för innevarande budgetår frånräknats

ett belopp, motsvarande i princip ett halvt års besparingar. Den ytterligare

besparing, som kan ske under nästa budgetår, beräknas till 56 496

kronor.

Ordinariesättning föreslås av en lärarinna i tvätt i 14 lönegraden, ett

kontorsbiträde i 8 lönegraden och 5 ekonomibiträden i 6 lönegraden. Vidare

föreslås att de åtta tjänster i högst Cg 11, vilka inrättats genom beslut av

1949 års riksdag i syfte att förstärka bevakningen vid Lövsta och Långanäs,

inplaceras i personalplanerna såsom vårdar tjänster i Cell. Departementschefen

framhåller att behovet av dessa tjänster torde vara permanent

och att den nuvarande anordningen har försvårat rekryteringen och medfört

ständiga ombyten å befattningarna.

Med hänsyn till departementschefens förslag ökas anslaget med 548 495

kronor, eller i runt tal 548 000 kronor.

I propositionen behandlas härefter ett av Ungdomsvårdsskoleutredningen

avgivet förslag, att Sundbo yrkesskola skall omändras i syfte att

sätta skolan i stånd att mottaga särskilt svårbehandlade normalbegåvade

yrkesskoleynglingar, vilka omhändertagits före fyllda 18 år. Härom anför

departementschefen bl. a. följande.

Utredningen beräknas icke kunna avgiva sitt huvudförslag i sådan tid,

att något på detsamma grundat förslag kan föreläggas 1952 års riksdag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

19

Emellertid har utredningen ansett, att frågan om de lämpligaste formerna

för omhändertagande av vissa elevgrupper omedelbart kräver sin

lösning. Det klientel, som hänvisas till ungdomsvårdsskolorna, har under

senare år blivit allt besvärligare. Denna utveckling har medfört betydande

svårigheter att med skolornas nuvarande resurser effektivt omhändertaga

de mest svårbehandlade. Särskilt gäller detta normalbegåvade ynglingar i

åldern 15—18 år. Resultatet har blivit, att Lövsta och Långanäs, vilka såsom

specialanstalter för svårbehandlade elever av andra kategorier än normalbegåvade

15—18-åringar förfogat över mera effektiva anordningar än

de vanliga yrkesskolorna, fått emottaga stora grupper av elever, för vilka

dessa båda skolor egentligen icke avsetts. Detta har medfört kännbara

störningar i organisationen. För att råda bot på dessa förhållanden har

ungdomsvårdsskolcutredningen föreslagit, att Sundbo-anstalten omorganiseras

så att skolan blir i stånd att taga hand om här ifrågavarande klientel.

Eleverna, som nu äro fördelade på två större elevförläggningar, föreslås

tördelade på fyra avdelningar, varav två normalavdelningar om vardera 15

platser, en specialavdelning om 8 platser för de besvärligaste och en utskrivningsavdelning

om 10 platser för dem, som inom kort väntas kunna

utskrivas. Antalet assistenter föreslås ökat från 2 till 3 och vårdpersonalen,

som nu omfattar 3 befattningshavare, ökad till 11 tjänstemän.

Departementschefen anför för egen del att det synes vara nödvändigt

att vidtaga särskilda åtgärder inom ungdomsvårdsskoleorganisationen för

att skapa tillfredsställande förutsättningar för 15—18-åringarnas omhändertagande.

Ungdomsvårdsskoleutredningens förslag, att Sundbo-skolan

skall utrustas med särskilda anordningar i detta syfte, kan departementschefen

godtaga samtidigt som han understryker, att han icke är beredd

att förorda några åtgärder, som innebära ett föregripande av den prövning,

som utredningens kommande huvudförslag i sinom tid skall underkastas.

Med dessa utgångspunkter anser departementschefen, att de ifrågasatta

åtgärderna vid Sundbo tills vidare i första hand böra avse anordnandet

av en specialavdelning för de besvärligaste eleverna och en därigenom

möjliggjord minskning av antalet elever inom skolans övriga avdelningar.

Därest en särskild utskrivningsavdelning, avsedd för i det närmaste utskrivningsfärdiga

elever, kan anordnas genom omdisposition av tillgängliga

lokaler, bör hinder icke föreligga mot att så sker. Då departementschefen

icke räknar med att specialavdelningen vid Sundbo skall vara färdig att

tagas i bruk förrän den 1 juli 1953, avser han att först inför budgetåret

1953/54 närmare precisera vilka tjänster, som härutinnan böra komma i

fråga. Av samma skäl äskas ej heller för nästa budgetår medel för specialavdelningen

under avlöningsanslaget.

I fråga om byggnadskostnaderna anför departementschefen följande.

Byggnadskostnaderna har ungdomsvårdsskolcutredningen beräknat till

831 600 kronor. Socialstyrelsen har därjämte hemställt, att 20 000 kronor

måtte anvisas till anskaffande av inventarier. Kostnaderna för det av mig

föreslagna mindre programmet bli dock avsevärt lägre. Specialavdelningen

har av utredningen kostnadsberäknats till 173 000 kronor förutom vad som

faller på utvändiga ledningar och planeringsarbeten in. in. Del bör undersökas

om icke denna avdelning kan göras något mindre än utredningen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 5.

föreslagit, eventuellt i anslutning till de principer, vilka kunna komma att

fastställas för vissa byggnader vid Roxtuna-anstalten inom ungdomsfängelseorganisationen.

Byggnadsprogrammet bör i övrigt begränsas till att omfatta

erforderliga personalbostäder samt en djupbrunn. Beträffande anslag

för dessa ändamål återkommer jag vid behandlingen av anslaget till byggnadsarbeten

vid ungdomsvårdsskolorna.

I förevarande sammanhang bär utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels en inom andra kammaren av fröken Ager m. fl. väckt motion

(II: 65), i vilken hemställes, att riksdagen måtte besluta att uppflytta de

30 lärarinnorna i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd vid ungdomsvårdsskolorna

från 19 till 20 lönegraden,

dels ock en inom samma kammare av herr Andersson i Dunker väckt

motion (II: 358), vari yrkas, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär

utredning om lämpligheten att förlägga en eller flera ungdomsvårdsskolor

och liknande anstalter till städerna i stället för till landsbygden.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna.

Utskottet. Enligt beslut av 1951 års riksdag ha ungdomsvårdsskolornas

yrkeslärare i anslutning till en lönereglering för de centrala verkstadsskolornas

lärare uppflyttats från 19 till 20 lönegraden. Beträffande en samtidigt

ifrågasatt uppflyttning av hushålls- och slöjdlärarinnorna vid ungdomsvårdsskolorna

till denna lönegrad anslöt sig utskottet till departementschefens

uppfattning, att denna fråga borde prövas av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Under hänvisning härtill är utskottet icke berett

att nu tillstyrka yrkandet i motionen II: 65 om uppflyttning av ifrågavarande

tjänster.

Departementschefens beräkning av medelsbehovet har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Departementschefen har föreslagit att vid Sundbo yrkesskola skall anordnas

en specialavdelning för de besvärligaste eleverna vid ungdomsvårdsskolorna.

Med hänsyn till vad i ärendet upplysts om de störningar, soin

ett sammanförande av normalbegåvade elever med i psykiskt avseende skadade

ungdomar medfört för organisationen, har utskottet icke velat motsätta

sig detta förslag. Utskottet förutsätter, att förslagets genomförande

icke föregriper den framtida prövningen av ungdomsvårdsskoleutredningens

kommande huvudförslag. Till frågan om byggnadskostnaderna

återkommer utskottet vid behandlingen under punkten 33 av anslaget

till byggnadsarbeten m. m. vid ungdomsvårdsskolorna.

Vad angår den i motionen II: 358 berörda frågan om ungdomsvårdsskolornas

förläggning till städerna förutsätter utskottet att denna kommer

under bedömande i samband med den fortsatta prövningen av ungdomsvårdsskoleorganisationen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

21

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen II: 65

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården vidtaga

de ändringar, som av departementschefen angivits i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 4 januari 1952;

b) fastställa följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, att tillämpas fr. o. m.

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 228 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 77 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 1 392 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 842 300

Summa kronor 3 540 000;

c) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 3 540 000 kronor;

II. att motionen II: 358 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

32:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.

Kungl. Maj :t har (punkt 38, s. 71—81) föreslagit riksdagen att

till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 929 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 567 000 kronor.

Uppräkningen av anslaget föranledes av ökade kostnader för sjukvård

in. in. med 2 300 kronor, för bränsle, lyse och vatten med 150 100 kronor

samt för tvätt och renhållning, utspisning samt beklädnad resp. 11 200,

40 000 och 34 500 kronor.

För löpande byggnadsunderhåll beräknas ytterligare 29 200 kronor, posten

till inventarier föreslås höjd med 9 300 kronor, varjämte för brandskyddsåtgärder

vid de fem senast tillkomna statliga skolorna beräknas

9 450 kronor.

Villkorligt utskriven elev kan f. n. efter beslut av skolstyrelsen erhålla

ett årligt eftervårdsbidrag om högst 600 kronor. Efter prövning i varje särskilt

fall kan socialstyrelsen medgiva, att elev erhåller högre bidrag, dock

högst 1 200 kronor. Med hänsyn till bl. a. de ökade levnadskostnaderna

föreslås maximibeloppet höjt till 1 500 kronor. Därest ytterligare bidrag i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 5.

undantagsfall kan vara påkallat, bör det ankomma på Kungl. Maj :t att meddela

beslut härom i varje enskilt fall. I samband härmed föreslås en höjning

av delposten till eftervård och utackordering med 24 500 kronor.

Till följd av den av 1951 års riksdag beslutade nedläggningen av SkarvikTallåsen

in. in. beräknas delposten till diverse minska med 4 000 kronor.

I propositionen behandlas härefter ett av ungdomsvårdsskoleutredningen

avgivet förslag till omläggning av det tillämpade flitpenningssystemet vid

skolorna. I likhet med utredningen anser departementschefen att flitpenningsbestämmelserna

böra inordnas under ett enhetligt system, varvid

elevernas allmänna uppförande bör utmönstras som bedömningsgrund. Det

anses böra ankomma på socialstyrelsen att närmare utforma de bestämmelser,

som kunna anses lämpliga, sedan utredningens förslag underkastats

en grundlig prövning. Ungdomsvårdsskoleutredningen har beräknat, att

elevbelönings- och eftervårdsanslagen vid bifall i alla delar till utredningens

förslag behöva ökas med tillhopa 75 000 kronor. Av statsfinansiella skäl

är departementschefen emellertid icke beredd att föreslå högre ökning än

med 30 000 kronor.

Ungdomsvårdsskoleutredningen har slutligen föreslagit, att ytterligare

medel skola ställas till förfogande för att sätta skolorna i tillfälle att i ökad

utsträckning utackordera elever i enskilda hem eller annorstädes. Departementschefen

delar helt utredningens uppfattning om utackorderingsverksamhetens

betydelse men anser sig icke f. n. böra föreslå, att de för utackordering

avsedda medlen ökas med mer än 25 000 kronor.

Ungdomsvårdsskolornas omkostnadsanslag föreslås sålunda ökat med

361 550 kronor eller avrundat 362 000 kronor.

I två likalydandc motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Cassel (I: 126) och den andra inom andra kammaren av fröken Wetterström

m. fl. (II: 183), hemställes, att riksdagen ville med bifall till ungdomsvårdsskoleutredningens

förslag anvisa 50 000 kronor till kostnader för

utackordering varigenom förenämnda anslag höjes till 2 954 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 183.

Utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning att ökade möjligheter

böra beredas att utackordera skolhemselever i enskilda hem. I

likhet med departementschefen kan utskottet emellertid icke nu tillstyrka

yrkandet i motionerna I: 126 och II: 183 att medel för ändamålet

anvisas med högre belopp än som föreslagits i propositionen.

Då Kungl. Maj:ts förslag icke heller i övrigt givit utskottet anledning till

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 126 och II: 183 till Statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 929 000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

23

33:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. in. Kungl. Maj:t har (punkt 39, s. 81—87) föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att av Fonden för utbyggnad av

statens ungdomsvårdsskolor disponera ett belopp av 295 000 kronor för

byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna efter de av departementschefen

angivna riktlinjerna, dels ock till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten in. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 705 000 kronor.

För innevarande budgetår har till byggnadsarbeten in. in. vid ungdomsvårdsskolorna

anvisats dels under förevarande anslag 170 000 kronor och

dels från fonden för utbyggnad av statens ungdomsvårdsskolor 585 000

kronor eller tillhopa 755 000 kronor.

Departementschefen anför att ett betydande behov av byggnadsarbeten

fortfarande kvarstår vid skolorna och att byggnadsverksamheten bör fortgå

i stort sett i oförändrad omfattning under nästa budgetår. De för innevarande

budgetår anvisade beloppen beräknas med hänsyn till byggnadskostnadsstegringarna

numera motsvara lågt räknat 1 000 000 kronor.

Departementschefen tillstyrker till en början, att ombyggnad får ske av

elevförläggningen vid Eknäs för en kostnad av 16 800 kronor. Vidare föreslås

att 45 000 kronor beräknas för reparationer av bostäderna för jordbrukspersonal

vid Råby och Margretelund. Med hänsyn till behovet att

komplettera betesmarkerna vid östra Spång beräknas 11 000 kronor för

visst markförvärv. För att täcka uppkomna merkostnader för vissa av 1951

års riksdag beslutade byggnadsarbeten vid Ljungaskog-Sonestorp och Margretelund

äskas tillhopa 81 000 kronor. I övrigt föreslås, att medel anvisas

för dels anordnande av personalbostäder och dels de av departementschefen

vid behandlingen av skolornas avlöningsanslag förordade åtgärderna vid

Sundbo. I denna fråga anför departementschefen följande.

Skolorna sakna fortfarande lämpliga personalbostäder i betydande omfattning.

Flertalet skolor äro belägna på orter, där hyresmarknad saknas;

här föreligga givetvis speciella problem. På grund av läget på hyresmarknaden

ha emellertid även andra skolor betydande svårigheter när det gäller

att skaffa personalen bostäder. Det är för skolorna av stor betydelse att

erhålla duglig personal, som stannar i verksamheten. I den män möjligheter

föreligga böra därför personalbostäder anordnas vid skolorna. Således

böra, såsom socialstyrelsen föreslagit, flygelbyggnaderna vid Ilornö

och Broby inredas till bostäder för eu kostnad av tillhopa 15 000 kronor,

t övrigt är jag icke f. n. beredd att precisera kostnaderna för varje byggnadsföretag.

Det är nämligen min avsikt alt undersöka, huruvida icke

skolorna kunna förses med de prisbilliga hus, som enligt avtal med aktiebolaget

Elementhus i Mockfjärd skola till ett visst antal årligen levereras

till staten, när bolaget inom eu relativt snar framtid påbörjar sina leveranser.

Jag förutsätter emellertid, att ett byggnadsprogram upplägges,

sedan läget härulinnan klarnat, och att bostadsbyggandet skall hållas inom

ramen för vad som återstår av en miljon kronor, sedan medel avsatts för

av mig i övrigt förordade byggnadsarbeten.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Ombyggnaden av Sundbo bör enligt mitt därom i det föregående gjorda

förslag begränsas till att omfatta uppförande av en specialavdelning och

för personalen vid denna avdelning erforderliga bostadshus. Dessutom bör

en brunn anordnas vid skolan. Jag förutsätter, att bostadshusen utformas

efter de riktlinjer, som jag anvisat vid behandlingen av bostadsbyggnadsprogrammet

i övrigt. Socialstyrelsen har räknat med eu kostnad av 20 000

kronor för anskaffning av inventarier till Sundbo-anstaltcn. Medel för

detta ändamål torde — till ett betydligt reducerat belopp — böra utgå av

det anslag, som anvisats för byggnadsarbetena.

Av fonden för utbyggnad av statens ungdomsvårdsskolor återstår numera

odisponerat ett belopp av 295 000 kronor. Departementschefen föreslår

att dessa medel tagas i anspråk för de av honom förordade byggnadsarbetena

jämte ett belopp av 705 000 kronor, som bör anvisas å riksstaten

för nästa budgetår.

Utskottet har med hänsyn till vad i ärendet upplysts om det betydande

byggnadsbehov, som föreligger vid ungdomsvårdsskolorna, funnit sig kunna

tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag. Emellertid förutsätter utskottet att alla möjligheter

till besparing noga prövas vid det föreslagna byggnadsprogrammets

genomförande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att av Fonden för utbyggnad

av statens ungdomsvårdsskolor disponera ett belopp av

295 000 kronor för byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna

efter de av departementschefen angivna riktlinjerna,

b) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 705 000 kronor.

34:o) Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

40, s. 87), vilket innebär en anslagsökning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurs för befattningshavare

vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

35 :o) Bidrag till inrättande av inackorderingsliem. Kungl. Maj:t har

(punkt 41, s. 87 och 88) föreslagit riksdagen att till Bidrag till inrättande

av inackorderingshem för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår uppförts med 2 000 kronor.

Under anslaget hittills anvisade medel förslå till anordnande av 11 inackorderingshem.

Samtliga dessa hem beräknas ha igångsatt sin verksam
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

25

het före utgången av innevarande budgetår. Under erinran att här ifrågavarande

verksamhet fortfarande är av försöksnatur anser departementschefen,

att medel icke böra anvisas för ytterligare utbyggnad av organisationen

under nästa budgetår. Då det anses angeläget att intresset för inackorderingshemmen

fortfarande stimuleras inom I. O. G. T. och dess lokalorganisationer,

förordas däremot att I. O. G. T. även under budgetåret

1952/53 erhåller statsbidrag för sitt arbete med inackorderingshemsfrågorna;

härför beräknas 2 500 kronor.

I en inom andra kammaren av herr Engkvist m. fl. väckt motion (II: 116)

hemställes, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte anvisa 36 000 kronor

i reservationsanslag för inrättande av två nya inackorderingshem under

budgetåret 1952/53.

Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande,

hänvisas till motionen.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att med hänsyn till

verksamhetens försökskaraktär medel icke böra anvisas för utbyggnad av

organisationen under nästa budgetår. Utskottet avstyrker därför motionen

II: 116 i denna del.

Under åberopande härav får utskottet, som icke heller i övrigt funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 116, i vad den avser förevarande

anslag, till Bidrag till inrättande av inackorderingshem för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 2 500

kronor.

36 :o) Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. Kungl. Maj:t

har (punkt 42, s. 88 och 89) föreslagit riksdagen att till Ersättning till inackorderingshem

för driftförluster för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 25 000 kronor.

Socialstyrelsen har under hänvisning till bl. a. allmänna ökningar i omkostnaderna

föreslagit att anslaget för nästa budgetår uppföres med 50 000

kronor, medan departementschefen ansett ett belopp av 40 000 kronor vara

tillräckligt.

I den under nästföregående punkt nämnda motionen av herr Engkvist

m. fl. (II: 116) hemställes, såvitt nu är i fråga, att riksdagen till ersättning

till inackorderingshem för driftförluster för budgetåret 1952/53 anvisar

ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

Angående de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Utskottet är icke berett att taga ställning till yrkandet i motionen II: 116

om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål under anslag av förslagsanslags

natur. Däremot har utskottet i likhet med motionärerna funnit

en höjning av medelsbeloppet utöver Kungl. Maj :ts förslag befogad med

hänsyn till uppgift som utskottet inhämtat angående de nuvarande inackorderingshemmens

omkostnader under det sistförflutna budgetåret.

Denna höjning bör enligt utskottets mening tills vidare begränsas till 5 000

kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionen II: 116, i vad den avser förevarande anslag, till Ersättning

till inackordering shem för driftförluster för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.

37 :o) Bidrag till frälsningsarmens flickhem. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 43, s. 89), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till frälsningsarmens flickhem

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet.

38:o) Bidrag till erkända arbetslöshetskassor. Kungl. Maj:t har (punkt

50, s. 91—94) föreslagit riksdagen att till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 17 000 000 kronor.

Utredningsmän ha numera tillkallats för en översyn av den frivilliga

statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen. Då översynen icke väntas

kunna föranleda förslag till årets riksdag, som nämnvärt påverka statsbidraget

till försäkringen, anses medelsbehovet kunna beräknas på grundval

av gällande statsbidragsbestämmelser. De åtgärder, som vidtagits för

att minska säsongarbetslösheten inom byggnadsfacken, ha haft god effekt.

Arbetsmarknadsstyrelsen har främst av denna anledning uppskattat medelsbehovet

till 2 500 000 kronor lägre belopp än det för innevarande budgetår

beräknade. Departementschefen finner det försvarligt att anslaget

minskas med ytterligare 500 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till

Bidrag till erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 14 000 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

27

39:o) Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m. Kungl. Maj :t

har (punkt 51, s. 94—100) föreslagit riksdagen att till Kostnader för arbetslöshetens

bekämpande m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 13 800 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 17 600 000 kronor.

Anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande har brukat äskas

i särskild proposition på ett relativt sent stadium under riksdagens vårsession.

Anledningen härtill har främst varit svårigheten att överblicka utvecklingen

på arbetsmarknaden. Förhållandena anses f. n. vara sådana,

att anslaget bör kunna behandlas i statsverkspropositionen. Skulle utvecklingen

mot förmodan föranleda ett väsentligt ökat behov av medel till arbetslöshetsbekämpande

åtgärder förutsättes erforderlig anslagsförstärkning

få äskas på tilläggsstat.

Medelsförbrukningen vid beredskapsarbeten beräknas till 9 330 000 kronor

för statliga och till 1 450 000 kronor för statskommunala arbeten. För

eftersläpande statsbidrag beräknas 100 000 kronor samt för färdigställningsarbeten

m. m. 500 000 kronor. — Intressentbidragen uppskattas till

300 000 kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag utreder arbetsmarknadsstyrelsen frågan

om arkivarbetenas framtida utformning och organisation. Med anledning

härav upptagas kostnaderna för arkivarbeten och musikerhjälp till oförändrat

4 700 000 kronor. Till kontantunderstödsverksamhet och resebidrag

till hjälpsökande arbetslösa beräknas likaså oförändrat 250 000 resp. 10 000

kronor. Till understödsverksamheten till förmån för sjömän beräknas

40 000 kronor.

Då förslag med anledning av 1946 års stenindustriutrednings betänkande

icke torde komma att föreläggas innevarande års riksdag, beräknas

för steninköp oförändrat 2 600 000 kronor.

Utgifterna under anslaget beräknas sålunda till 18 980 000 kronor och

inkomsterna till 300 000 kronor, vartill kommer en reservation under anslaget

uppskattad till 4 890 000 kronor. Medelsbehovet för nästa budgetår

uppskattas sålunda till 13 790 000 eller avrundat 13 800 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion (11:267)

hemställes, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om

utredning angående slopande av det nuvarande systemet med statliga och

statskommunala beredskapsarbeten samt införande av ett smidigare och

tidsenligare system än det nuvarande för uttagning och hänvisning av arbetskraft

till arbeten för arbetslösa.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet, som avser att i annat sammanhang behandla motionen II: 267,

tillstyrker Kungl. Maj-.ts förslag och hemställer,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 5.

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 13 800 000 kronor.

40 :o) Kostnader för överflyttning av arbetskraft. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 52, s. 100—105), vilket innebär en anslagsminskning

med 350 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för överflyttning av arbetskraft

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

41 :o) År betskliniken i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 53, s. 105—108), vilket innebär en ökad medelsanvisning med

19 500 kronor i anledning av ökade utgifter för vissa byggnadsarbeten samt

personal- och driftkostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetskliniken i Stockholm för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 138 500

kronor.

42 :o) Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverksamhet. Kungl.

Maj:t har (punkt 54, s. 108—110) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

kommunal och enskild arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 257 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 152 500 kronor.

Härav ha 32 500 kronor avsetts för bidrag till driften av Göteborgs stads

arbetsklinik, 20 000 kronor för bidrag till driften av särskilda avdelningar för

halvskyddad sysselsättning av partiellt arbetsföra samt 100 000 kronor för

bidrag till driften av träningsverkstäder och arbetscentraler för partiellt

arbetsföra.

Verksamheten vid träningsverkstäder och arbetscentraler har utbyggts

avsevärt sedan 1949. Lönerna för föreståndare och arbetsledare uppgå nu

till ca 400 000 kronor per år. Antalet avdelningar för halvskyddad verksamhet,

som 1949 var två, har nu ökats till tre. Det är enligt departementschefens

mening av vikt att en fortsatt utbyggnad stimuleras. På grund härav

och med hänsyn till den höjda lönenivån föreslås att ytterligare 25 000

kronor beräknas för avdelningar för halvskyddad verksamhet samt att

200 000 kronor anvisas för träningsverkstäder och arbetscentraler, Yilkct

innebär en med sammanlagt 105 000 kronor ökad medelsanvisning.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverksamhet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 257 500 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

29

43 :o) Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet. Kungl. Maj:t

har (punkt 55, s. 110 och 111) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsstyrelsens

arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 960 000 kronor.

Omskolningsbidragens maximibelopp ha med anledning av de ökade

levnadskostnaderna och i anslutning till reglerna om omskolningsbidrag

till personer, som skadats under militärtjänstgöring, enligt Kungl. Maj:ts

beslut höjts från 250—300 kronor i månaden beroende på ortsgrupp till

300—350 kronor i månaden. Med hänsyn härtill och då en fortsatt ökning

av antalet beviljade utbildningar kan emotses, tillstyrker departementschefen,

att för omskolningsbidrag under nästa budgetår beräknas ett med

150 000 kronor ökat belopp.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 960 000 kronor.

44 :o) Kostnader för främjande av företagsverksamhet in. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 112 och 113), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för främjande av företagsverksamhet

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor.

Förbättrande av bostadsförhållandena in. m.

45 :o) Bostadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 58, s.

H4_125) föreslagit riksdagen att dels besluta, att å personalförteckningen

för bostadsstyrelsen antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med

två, antalet byrådirektörer i Ce 31 ökas med en, antalet förste byråingenjörer

i Ce 29 ökas med två samt antalet förste byråingenjörer i Ce 27

minskas med en, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för bostadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1952/53, dels ock till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 2 939 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 237 000 kronor.

Bostadsstyrelsens organisation prövades i vissa delar av 1951 års riksdag

på grundval av förslag, som framkommit i samband med en av statens

organisationsnämnd företagen undersökning rörande i första hand

olika konlorstekniska spörsmål berörande styrelsens verksamhet. Härvid

indrogos i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag 24 lönegradsplacerade be
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 5.

fattningar. Samtidigt uppräknade emellertid riksdagen bostadsstyrelsens

avlöningsanslag med 60 000 kronor utöver Kungl. Maj :ts förslag för att

möjliggöra ett provisoriskt tillgodoseende av uppkommande personalbehov.

I anledning av utvidgning fr. o. in. den 1 januari 1952 av den statliga långivningen

för bostadsbyggnadsändamål har 1951 års riksdag vid höstsessionen

medgivit, att den för innevarande budgetår i bostadsstyrelsens avlöningsstat

uppförda icke-ordinarieposten får överskridas med högst 50 000

kronor.

Departementschefen erinrar om att det tidigare förutsatts, att eu decentralisering

av handläggandet av ärenden rörande dels familj ebostadsbidrag,

dels lån till flerfamiljshus med högst 10 lägenheter skulle komma

till stånd. Beträffande familjebostadsbidragen har ifrågasatts att för städer

med minst 10 000 invånare överflytta hidragsgivningen på det kommunala

bostadspolitiska organet och för övriga kommuner på länsbostadsnämnderna.

Anledningen till att detta ännu icke har skett är, att bidragsverksamheten

är tämligen ny och att det visat sig önskvärt att först en

enhetlig praxis vid behandlingen av olika särfall blir utbildad. Beträffande

flerfamiljshusen har genom byggnadskostnadsstegringen uppkommit

värderingsproblem, som tillfälligt försvårat en decentralisering av låneärenden

avseende dylika hus.

Departementschefen förutsätter, att det skall visa sig möjligt att under

nästa budgetår till länsbostadsnämnderna överflytta långivningen avseende

vissa typer av flerfamiljshus, varvid det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att pröva i vilken utsträckning en decentralisering bör ske. Vidare utgår

han från att ärenden angående familjebostadsbidrag och bränslebidrag till

familjer i flerfamiljshus skola kunna handläggas av lokala organ, i första

hand länsbostadsnämnderna men också i den mån så visar sig lämpligt

av kommunala bostadspolitiska organ.

Eftersom det icke kan bestämt sägas, vid vilken tidpunkt under nästa

budgetår olika arbetsuppgifter komma att överföras från bostadsstyrelsen

till lokala organ, anses det icke möjligt att precisera de förändringar i personalorganisationen

som vid den förutsatta decentraliseringen böra vidtagas.

Några mera betydande minskningar av styrelsens organisation förutsättas

dock ej komma i fråga redan under budgetåret 1952/53. Hänsyn

bör vidare tagas till bl. a. den ökning av styrelsens arbetsbörda, som betingas

av den utvidgade långivningen för bostadsbyggnadsändamål.

Departementschefen har anmält, att Kungl. Maj:t i november 1951 medgivit

inrättande av ett vikariatslöneförordnande i 29 lönegraden för att

provisoriskt åstadkomma en mera tillfredsställande organisation för flerfamiljshussektionen.

Detta förordnande föreslås ersatt med en byrådirektörstjänst

i Ce 31, varvid samtidigt en ingenjör stjänst i Ce 21 å sektionen

föreslås till indragning. För en tillfällig personalförstärkning å tekniskekonomiska

utredningsbyrån beräknas ett belopp av 25 000 kronor. Medel

beräknas vidare till en byråingenjör i Ce 24 för utförande av visst index
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. 31

arbete. På grund av den fortgående ökningen av antalet lån beräknas ytterligare

tre biträden för kamerala sektionen.

Två befattningar som förste byråingenjör i Cg 29, den ena å tvätterisektionen

och den andra å marksektionen, ävensom en tjänst såsom ritbiträde

i Cg 15 å tekniska byrån föreslås ombildade till extra-ordinarie.

En befattning i Ce 27 på marksektionen bör samtidigt indragas. Med anledning

av befordringsgången för kontorsbiträden böra två ordinarie biträde

sbefattningar i Ca 8 inrättas. Arvodet till generaldirektörens ställföreträdare

föreslås höjt från 1 200 till 1 500 kronor för år samt arvodet

till en sakkunnig på tvätterisektionen (f. n. 7 500 kronor för år) med 750

kronor.

Anslaget för nästa budgetår uppräknas i första hand enligt följande.

13 572 kronor beräknas för en byråingenjörsbefattning i Ce 24, 18 864

kronor för anställande av tre biträden, 25 000 kronor för förstärkning av

teknisk-ekonomiska utredningsbyrån, 5 000 kronor för partiell inventering

av styrelsens valv och 18 000 kronor för minskade taxeinkomster. Inrättandet

av en byrådirektör stjänst i utbyte mot en ingenjörsbefattning i

Ce 21 å flerfamiljshussektionen medför ett ökat medelsbehov av 7 668 kronor.

Merkostnaden för chefslöneregleringen och löneklassuppflyttningar

samt för höjning av rörligt tillägg beräknas till 61 200 resp. 402 200 kronor.

Anslaget höjes vidare med 20 300 kronor för att ordinarieposten skall

överensstämma med summan av de grundlöner, som skola bestridas från

posten.

Det belopp av 60 000 kronor, vilket riksdagen anvisat utöver Kungl.

Maj:ts förslag för budgetåret 1951/52, beräknas jämväl för nästa budgetår.

Det av riksdagen vid höstsessionen 1951 lämnade medgivandet att överskrida

icke-ordinarieposten med högst 50 000 kronor anses böra föranleda

höjning av anslaget för budgetåret 1952/53, varvid hänsyn bör tagas till

att det för innevarande budgetår medgivna överskridandet av anslaget beräknats

för endast ett halvt år. Ifrågavarande höjning av icke-ordinarieposten

medför uppräkning av det rörliga tillägget, varför avlöningsanslaget

på förevarande grund uppräknas med 130 000 kronor. Dessa medel anses

böra stå till Kungl. Maj:ts förfogande och ställas till styrelsens disposition

endast i mån av behov.

Det för nästa budgetår ökade medelsbehovet beräknas sålunda till

701 804 eller avrundat 702 000 kronor.

I en inom första kammaren av herrar Norling och Ola Persson väckt

motion (1:77) föreslås, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer

om sådan ändring av kungörelsen nr 547/1948 att de kommunala

förmedlingsorganen få beslutanderätt i bidragsfrågor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Utskottet. Vid bostadsstyrelsens tillkomst förutsattes att en successiv

decentralisering av lån- och bidragsgivningen skulle komma till stånd.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Denna har även genomförts i viss utsträckning såtillvida, att länsbostadsnämnderna

handlägga låne- och bidragsärenden rörande egnahem och tvåfamilj

slius med undantag av ärenden rörande Stockholm och Göteborg.

Departementschefen förutsätter, att det under nästa budgetår skall bli

möjligt att överflytta även långivningen avseende vissa typer av flerfamiljshus

till länsbostadsnämnderna samt att bidragsgivningen beträffande

familjer i flerfamiljshus skall kunna handhavas icke endast av nämnderna

utan också av kommunala bostadspolitiska organ i den mån detta visar

sig lämpligt. Utskottet, som ansluter sig till departementschefens förslag

att den ifrågasatta decentraliseringen av ärenden till länsbostadsnämnderna

kommer till stånd under nästa budgetår, förutsätter dock att en dylik

decentralisering av verksamheten icke kommer att medföra några mera

omfattande kostnadsökningar på grund av personalökningar eller dylikt.

Utskottet vill icke heller motsätta sig departementschefens förslag att

bidragsverksamheten i vissa fall skall kunna handhavas av de kommunala

förmedlingsorganen, i den mån detta kan ske utan särskilda kostnader

för kommunerna och en tillfredsställande kontroll från de statliga

organens sida kan åstadkommas utan nämnvärd kostnadsökning. Vad utskottet

sålunda och i anledning av motionen I: 77 anfört torde i skrivelse

böra delgivas Kungl. Maj :t.

Mot medelsberäkningen har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

a) besluta, att å personalförteckningen för bostadsstyrelsen

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med två,

antalet byrådirektörer i Ce 31 ökas med en, antalet förste

byråingenjörer i Ce 29 ökas med två samt antalet förste byråingenjörer

i Ce 27 minskas med en;

b) fastställa följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 464 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 73 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 701 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

...................................................... 15 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 686 000

Summa kronor 2 939 000;

c) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 2 939 000 kronor;

II. att riksdagen må i anledning av motionen I: 77 i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

33

46:o) Bostadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 59, s. 125—127), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000

kronor i anledning av ökade utgifter för sjukvård m. m. och för övriga

expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bostadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 452 000 kronor.

47:o) Länsbostadsnämnderna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 60, s. 127—130), vilket vad angår anslagsberäkningen innebär

en höjning med 374 000 kronor, därav 75 000 kronor för personalförstärkning,

36 500 kronor för löneklassuppflyttningar m. m. samt 262 500

kronor för rörligt tillägg, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för länsbostadsnämnderna

antalet kontorsbiträden i Ca 8 skall ökas med 2;

b) fastställa följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 44 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 100 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 318 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

...................................................... 130 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 441 700

Summa kronor 2 034 000;

c) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 034 000 kronor.

48:o) Länsbostadsnämnderna: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 61, s. 130), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 20 000 kronor för expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 585 000

kronor.

49:o) Statens nämnd för samlingslokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 67, s. 135 och 136), vilket innebär en anslagsökning med

3 300 kronor för arvodeshöjningar samt automatiska utgiftsstegringar

m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens nämnd för samlingslokaler

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 28 900

kronor.

3—las »s Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 5.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 5.

50 :o) Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 136), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa riksorganisationer

för samlingslokaler för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag

av 15 000 kronor.

51 :o) Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 136 och 137) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av allmänna

samlingslokaler för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

52:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 137), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt

ortsombud för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

60 000 kronor.

53:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 137 och 138), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning åt

riksbanken för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 175 000 kronor.

Olycksfallsförsäkring och arbetarskydd.

54:o) Försäkringsrådet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 72, s.

139—141) föreslagit riksdagen att dels besluta, att å personalförteckningen

för försäkringsrådet 2 kanslibi trädest jänster i Ca 11 skola utbytas mot 2

kontoristtjänster i Ca 13, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för försäkringsrådet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1952/53, dels ock till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 698 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 569 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att arbetsgivar- och arbetarrepresentanternas

årsarvoden höjas från 3 504 kronor till 3 900 kronor, att läkarledamöterna

erhålla arvoden efter 7 000 kronor om året mot f. n. 6 300 kronor

samt att ersättningen till suppleant för arbetsgivar- eller arbetarrepresentant

höjes från 15 till 20 kronor för dag. Förordade höjningar kräva en

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

35

uppräkning av arvodesposten med 9 100 kronor. Reglerad befordringsgång,

löneklassuppflyttningar, chefslöneregleringen och ökning av rörligt tillägg

medföra en ökning av medelsbehovet med 118 039 kronor.

Till det försäkringsråd, som jämte försäkringsrådets ordförande tjänstgör

såsom gruppordförande, utgår f. n. ett arvode av 1 200 kronor. Detta

föreslås höjt med 300 kronor till 1 500 kronor.

Slutligen föreslås att två kanslibi trädest jänster i Ca 11 utbytas mot lika

många kontoristtjänster i Ca 13 samt att en kanslibi trädest jänst i Ce 11

inrättas i utbyte mot en biträdest jänst i reglerad befordringsgång. Härför

erforderlig anslagsökning beräknas till 1 416 kronor.

Anslaget höjes sålunda med 128 855 kronor eller i avrundat belopp

129 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att å personalförteckningen för 1''örsäkringsrådet

2 kanslibi trädest jänster i Ca 11 skola utbytas mot 2 kontoristtjänster

i Ca 13;

b) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 345 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 68 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 132 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 152 300

Summa kronor 698 000;

c) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 698 000 kronor.

55:o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ris

förslag (punkt 73, s. 142), vilket innebär en ökad medelsanvisning med

3 700 kronor för sjukvård och övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 28 100 kronor.

56:o) Riksförsäkringsanslalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

74, s. 142—150) föreslagit riksdagen att dels besluta att i personalförteckningen

för riksförsäkringsanstalten antalet förste byråsekreterare i Ce 27

skall ökas med en, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för riksförsäkringsanstalten, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1952/53, dels ock till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 6 087 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

3(i

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 975 000 kronor.

I anslutning till en av riksförsäkringsanstalten företagen översyn av

statsskadeavdelningens organisation, innebärande att avdelningens nuvarande

tre grupper ersättas med två sektioner, föreslås att en byråsekreterarbefattning

i Ce 24 utbytes mot en förste byråsekr eter ar tjänst i Ce 27. Merkostnaden

beräknas till 1 572 kronor.

Då 1950 och 1951 års omläggningar av anstaltens organisation beslötos,

förutsattes att jämkningar i organisationsplanerna kunde bliva erforderliga.

Särskilda medel anvisades för budgetåren 1950/51 och 1951/52 i syfte

att medgiva en gradvis övergång till den nya organisationen och för att

säkra medelsbehovet vid eventuella jämkningar. Riksförsäkringsanstalten

har nu anmält dels att anstalten anser sig böra räkna med att personalminskningen

enligt 1950 års omorganisation åtminstone tills vidare stannar

vid ca 70 befattningshavare i stället för 92 och dels att de av 1951 års

riksdag beslutade indragningarna å andra skaderegleringsbyrån böra anstå

tills anstaltens ämbetslokaler ombyggts. Anstalten har fördenskull hemställt,

att å avlöningsanslaget för nästa budgetår medel åter anvisas för

vissa tjänster vid första och fjärde samt andra skadcregleringsbyråerna.

Vad angår första och fjärde skaderegleringsbyråcrna (1950 års omorganisation)

vill departementschefen icke motsätta sig, att anstaltens avlöningsanslag

uppräknas med ett visst belopp för att jämkningar skola kunna

vidtagas. Då anstalten ställt i utsikt, att personalbehovet å dessa byråer

efter hand som personalen blivit mera förfaren med den nya organisationen

skall kunna ytterligare nedbringas utöver vad som hittills varit möjligt,

är departementschefen icke beredd att föreslå, att mer än 115 000 kronor

anvisas för jämkningar av 1950 års omorganisation.

För andra skaderegleringsbyråns vidkommande (1951 års omorganisation)

räknar departementschefen med att omorganisationen, sedan medel i

enlighet med förslag till årets riksdag anvisats till viss ombyggnad av ämbetsbyggnaden,

skall kunna vara helt genomförd vid årsskiftet 1952—53.

Det synes därför tillräckligt om halva årsbeloppet, eller 20 000 kronor, anvisas

för täckande av de genom omorganisationens dröjsmål uppkommande

avlöningskostnaderna.

Det för innevarande budgetår anvisade beloppet för övergångsanordningar,

30 000 kronor, kan med hänsyn till dessa förslag indragas. För

automatiska ökningar beräknas ett belopp av 1 001 000 kronor. Läkararvodena

jämte ett för vikarier avsett belopp anses böra höjas med sammanlagt

5 100 kronor, varjämte arvodet till generaldirektörens ställföreträdare

föreslås höjt med 300 kronor till 1 500 kronor.

Anslaget uppräknas sålunda med 1 112 972 kronor eller i runt tal

1 112 000 kronor.

Utskottet, som finner det beklagligt att den beslutade omorganisationen

av riksförsäkringsanstalten icke kunnat genomföras i enlighet med

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

37

tidigare fastställda planer, förutsätter att den pågående rationaliseringsverksamheten

inom anstalten fortsättes i den utsträckning som är möjlig.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta att i personalförteckningen för riksförsäkringsanstalten

antalet förste byråsekreterare i Ce 27 skall ökas

med en;

b) fastställa följande avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 637 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 58 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 2 904 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 487 800

Summa kronor 6 087 000;

c) till Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 6 087 000 kronor.

57 :o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt

75, s. 151 och 152) föreslagit riksdagen att till Riksförsäkringsanstalten:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 585 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 433 000 kronor.

Medelsanvisningen föreslås ökad med 10 000 kronor till sjukvård m. in.,

med 2 000 kronor till reseersättningar, med 4 000 kronor till bränsle, lyse

och vatten, med 137 000 kronor till övriga expenser, med 1 000 kronor till

publikationstryck och med likaledes 1 000 kronor till övriga utgifter, medan

under särskilda uppbördsmedel beräknas eu med 3 000 kronor förhöjd inkomst.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 585 000

kronor.

58 :o) Riksförsäkriiigsanstalteu: Riksförsäkringsanstallens ortsombud

in. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, s. 153 och 154),

vilket innebär en ökad medelsanvisning med 18 000 kronor i anledning av

höjda arvoden till ortsombuden in. fl., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Riksförsäkringsanstaltens

ortsombud m. in. för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 303 000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 5.

39 :o) Bidrag till fiskares försäkring. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 79, s. 156), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till fiskares försäkring för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

60 :o) Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

80, s. 156—158) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Arbetarskyddsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 833 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 693 000 kronor.

En ritartjänst i Cg 20 föreslås placerad på extra-ordinarie stat. Chefslöneregleringen

och automatiska utgiftsstegringar föranleda uppräkning av anslaget

med 135 899 kronor. Arvodet till generaldirektörens ställföreträdare

föreslås höjt med 300 kronor till 1 500 kronor samt arvodena till överläkaren

och biträdande läkaren med 800 resp. 600 kronor. Till semestervikarier

för läkarna erfordras med hänsyn härtill ytterligare 150 kronor.

Två biträdestjänster i reglerad befordringsgång föreslås skola utbytas mot

två kanslibi trädest jänster i Ce 11. Merkostnaden beräknas till 2 208 kronor.

Anslaget ökas sålunda med (135 899 + 300 -f 800 + 600 + 150 + 2 208)

139 957 kronor eller i runt tal 140 000 kronor.

I en inom andra kammaren av fröken Elmén och herr Nihlfors väckt

motion (11:361) hemställes att riksdagen måtte besluta, att å arbetarskyddsstyrelsen

inrättas två kanslibiträdestjänster med placering på resp.

tekniska byrån och kansliavdelningen samt en kontoristtjänst med placering

som generaldirektörens handsekreterare, därvid en kanslibiträdes- och

två kontor sbi trädest jänster kunna indragas.

Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande,

hänvisas till motionen.

Utskottet. Enligt Kungl. Maj ris förslag skola två biträdestjänster i reglerad

befordringsgång utbytas mot två kanslibiträdestjänster i Ce 11. Med

hänsyn härtill kan utskottet icke förorda någon ytterligare uppflyttning av

tjänster. Huruvida behov föreligger för anställande av en kontorist som

handsekreterare åt generaldirektören är en fråga som enligt utskottets

mening i första hand bör prövas av Kungl. Maj ri. Utskottet kan således

icke tillstyrka ifrågavarande motion.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj ris förslag och

med avslag å motionen II: 361

a) fastställa följande avlöningsstat för arbetarskyddsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

39

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 390 G00

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 47 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 203 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 191 700

Summa kronor 833 000;

b) till Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 833 000 kronor.

61 :o) Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 81, s. 158—160), vilket innebär en anslagshöjning

med 20 000 kronor i anledning av ökad medelsanvisning till bl. a. expenser,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 112 000

kronor.

62 :o) Yrkesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 82, s.

160 och 161) föreslagit riksdagen att dels besluta, att å personalförteckningen

för yrkesinspektionen 1 yrkesinspektrisassistenttjänst i Ca 22 å

övergångsstat skall utgå samt 11 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 skola utbytas

mot 11 kanslibiträdestjänster i Ca 11, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för yrkesinspektionen, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Yrkesinspektionen: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 896 000 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår uppförts med 1 565 000 kronor.

E^tt förslag om anställande av ytterligare en läkare kan departementschefen

icke biträda. Däremot tillstyrkes att för löneklassuppflyttning och

reglerad befordringsgång samt i anledning av ökning av det rörliga tillägget

beräknas ett belopp av 318 604 kronor. För höjning av läkararvodena och

ett för semestervikarier avsett belopp beräknas 1 200 resp. 100 kronor.

11 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 föreslås skola utbytas mot lika många

kanslibiträdestjänster i Ca 11. Merkostnaderna beräknas till 11 400 kronor.

Anslaget höjes sålunda med 331 304 kronor eller i runt tal 331 000 kronor.

En å övergångsstat uppförd tjänst som yrkesinspektrisassistent i Ca 22

kan numera utgå ur personalförteckningen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sten m. fl. (T: 185) och den andra inom andra kammaren av fröken

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Elmén och herr Jonsson i Järvsand (II: 266), vari hemställes att riksdagen

måtte besluta att kontorsbiträdestjänsten i Ca 8 inom skogsyrkesinspektionens

norra distrikt utbytes mot en kanslibi trädest jänst i Ca 11,

dels en inom andra kammaren av herr Nihlfors m. fl. väckt motion

(II: 360), i vilken hemställes att riksdagen måtte besluta, att inom allmänna

yrkesinspektionen 11 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 utbytas mot kansliskrivartjänster

i Ca 15 samt 4 kontorsbiträdestjänster mot kanslibiträdestjänster

i Ca 11,

dels ock en inom andra kammaren av fröken Elmén in. fl. väckt motion

(11:363), vari hemställes, att riksdagen måtte besluta att en läkartjänst

inrättas vid yrkesinspektionen med stationsort i Göteborg och med huvudsaklig

verksamhet förlagd till sjätte distriktet men även fjärde, sjunde och

åttonde distrikten, och att härför anslås ett belopp av 6 000 kronor.

Angående de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna I: 185, II: 360 och II: 363.

Utskottet får erinra om att enligt Kungl. Maj ris förslag elva kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 skola utbytas mot elva kanslibi trädest jänster i Ca 11.

I anledning härav kan utskottet icke biträda yrkandet i motionerna I: 185

och II: 266 samt II: 360 om ytterligare uppflyttningar av tjänster.

Den i motionen II: 363 berörda frågan om inrättande av en läkartjänst

vid yrkesinspektionen med stationsort i Göteborg bör enligt utskottets mening

i första hand prövas av Kungl. Maj ri. Utskottet avstyrker således även

nämnda motion.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj ris förslag och

med avslag å motionerna 1:185 och 11:266, 11:360 samt

II: 363

a) besluta, att å personalförteckningen för yrkesinspektionen

1 yrkesinspektrisassistenttjänst i Ca 22 å övergångsstat

skall utgå samt 11 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 skola utbytas

mot 11 kanslibiträdestjänster i Ca 11;

b) fastställa följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 996 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj ri.............................................. 14 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 424 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 461 200

Summa kronor 1 896 000;

c) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 1 896 000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

41

63 :o) Yrkesinspektionen: Ömkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 83,

s. 161—163) föreslagit riksdagen att till Yrkesinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 451 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 389 000 kronor.

Anslagsposten till sjukvård uppräknas med 3 000 kronor. Utgifterna för

reseersättningar uppgingo under budgetåret 1950/51 enligt arbetarskyddsstyrelsens

uppgifter till 274 955 kronor och enligt riksräkenskapsverkets

specialredovisning till 310 839 kronor. Enligt vad departementschefen inhämtat

är det lägre beloppet missvisande på grund av vissa bokföringstekniska

förhållanden. De verkliga utgifterna uppgingo till det av riksräkenskapsverket

redovisade beloppet. Då det anses angeläget, att yrkesinspektionens

inspektionsverksamhet i möjligaste mån fortsätter i samma

omfattning som under år 1950, bör reseanslaget höjas, ökningen föreslås

dock begränsad till 50 000 kronor. För bränsle, lyse och vatten beräknas en

utgiftsökning med 1 000 kronor och för övriga expenser med 8 000 kronor.

Anslaget uppräkas sålunda med (3 000 + 50 000 + 1 000 + 8 000) 62 000

kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Yrkesinspektionen: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 451 000 kronor.

64 :o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets

område. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 85, s. 164), vilket

innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisnings- och upplysningsverksamhet

på arbetarskyddets område för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 80 000 kronor.

65 :o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 164), vilket innebär

en anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar

enligt arbetarskyddslagen för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

Folkpensionering in. m.

66:o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 87, s.

165—169) föreslagit riksdagen att dels besluta, att en av de i personalförteckningen

för pensionsstyrelsen upptagna befattningarna som förste kontorsskrivare

i lönegrad Ca 21 skall föras å övergångsstat, dels fastställa av

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 5.

departementschefen förordad avlöningsstat för pensionsstyrelseu, att tilllämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Pensionsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

4 707 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 927 000 kronor.

Departementschefen anmäler att pensionsstyrelsen förordnat fem ordinarie

befattningshavare (två i Ca 11 och tre i Ca 8) att mot vikariatslön

bestrida göromål, som eljest ankomma på tjänsteman i högre lönegrader

(en i lönegrad 15, en i 13 och tre i 11). Då hänsyn härtill icke tagits vid

medelsberäkningen, har styrelsen hemställt om medgivande att under innevarande

budgetår bestrida avlöningskostnaderna för ifrågavarande förordnanden

från ordinarieposten i stället för icke-ordinarieposten. Kungl. Maj:t

har den 21 december 1951 lämnat styrelsen det begärda medgivandet.

Den betydande avgången av personal från försäkringsbyråns maskinavdelning

har fortsatt och medfört avsevärda svårigheter vid fullgörande

av avdelningens uppgifter. Med hänsyn till nödvändigheten av att utbetalningen

av folkpensionerna icke äventyras och efter en inom civildepartementet

företagen undersökning av löneförhållandena för hålkortspersonal

har Kungl. Maj :t den 30 november 1951 bemyndigat pensionsstyrelsen att

å avdelningen inrätta en befattning i Ce 23, en i Ce 19, 4 i Ce 13 samt 3 i

Cell. I avbidan på resultatet av de ytterligare undersökningar, som torde

komma att företagas beträffande lönegradsplaceringen för med hålkortsarbete

sysselsatt personal, beräknas för nästa budgetår medel i enlighet

med Kungl. Maj :ts nyssnämnda beslut. Samtidigt bortfalla avlöningskostnaderna

för 8 lägre tjänster (4 i Cg 9 och 4 i Cg 7). En befattning soin.

förste kontorsskrivare i Ca 21 bör föras på övergångsstat. Med hänsyn till

den fortgående ökningen av antalet folkpensionärer beräknas medel för

anställande av ytterligare 4 biträden.

Arvodet till generaldirektörens ställföreträdare föreslås höjt från 1 200

till 1 500 kronor, för överläkaren från 10 008 till 11 004 kronor samt för

envar av 5 biträdande läkare från 6 000 till 6 600 kronor.

Departementschefens förslag medföra ett ökat medelsbehov av 43 312

kronor. Till löneklassuppflyttningar och rörligt tillägg beräknas 62 000

resp. 710 752 kronor. Å andra sidan bör anslaget till följd av minskade

kostnader i samband med kommunindelningsreformen räknas ned med

35 400 kronor. Anslaget höjes sålunda med 780 664 kronor, vilket belopp

avrundas till 780 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta, att en av de i personalförteckningen för pensionsstyrelsen

upptagna befattningarna som förste kontorsskrivare

i lönegrad Ca 21 skall föras å övergångsstat;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. 43

b) fastställa följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

, A vlöningsstcit.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 679 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 60 300

3. Avlöningar till övrig iclce-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 1 820 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 147 700

Summa kronor 4 707 000;

c) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 4 707 000 kronor.

67 :o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 88, s.

169—171) föreslagit riksdagen att till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 054 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 975 000 kronor.

Anslagsposten till kostnader för folkpensionernas utbetalande uppräknas

med 49 000 kronor, posten till övriga expenser med 45 000 kronor, posten till

publikationstryck med 1 500 kronor och posten till övriga utgifter med

2 000 kronor, varjämte inkomstposten ökas med 18 000 kronor.

Anslaget höjes sålunda med 79 500 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 054 500

kronor.

68:o) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 171), vilket innebär en anslagsökning

med 22 500 kronor för höjning av ortsombudens arvoden, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens

ortsombud för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 392 500 kronor.

69 :o) Ersättning till postverket för pensionsntbetalningar. 1 enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 175), vilket innebär en anslagsökning

med 400 000 kronor i anledning av att postverkets kostnader ökats

från 25 till 30 öre per utbetalning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för pensionsntbetalningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 2 600 000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 5.

70 :o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Kungi.

Maj:t har (punkt 93, s. 175—178) föreslagit riksdagen att till Åtgärder till

förebyggande och hävande av invaliditet för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 11 615 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 9 375 000 kronor.

Det senaste årets löne- och prisstegringar ha avsevärt ökat kostnaderna

för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet. Anslaget anses av denna

anledning böra höjas med 2 055 000 kronor. Till vård å lasarett och lupushem

beräknas en anslagsökning av 50 000 kronor.

Pensionsstyrelsen har icke föreslagit ökad medelsanvisning till styrelsens

yrkesutbildande verksamhet men har hemställt, att det nu för styrelsens

bidrag gällande maximibeloppet av 2 000 kronor per person och år

höjes till 2 500 kronor. Enligt departementschefen bör denna höjning tills

vidare begränsas till 300 kronor.

Till bidrag till maskinanskaffning vid igångsättande av självständig

verksamhet, invalidvagnar in. m. ha för innevarande budgetår beräknats

175 000 kronor. Under budgetåret 1950/51 uppgingo kostnaderna till ca

276 000 kronor. Pensionsstyrelsen har hemställt, att ytterligare 175 000

kronor anvisas för nästa budgetår. Departementschefen kan icke tillstyrka,

att för ändamålet beräknas större ökning än med 100 000 kronor. Slutligen

beräknas för resor ytterligare 35 000 kronor.

Anslaget höjes alltså med 2 240 000 kronor.

I en inom andra kammaren av herrar Jonsson i Järvsand och Andersson

1 Alfredshem väckt motion (II: 122) hemställes, att riksdagen måtte besluta

att dels maximibeloppet vid yrkesutbildning ändras från 2 000 kronor till

2 500 kronor, dels medelsbehovet för igångsättande av självständig verksamhet

beräknas till 350 000 kronor, vilket innebär en uppräkning med

175 000 kronor, och dels till åtgärder till förebyggande och hävande av

invaliditet för budgetåret 1952/53 anvisas ett reservationsanslag av

11 690 000 kronor i stället för av departementschefen föreslagna 11 615 000

kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionen.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag, vilket torde medgiva

icke oväsentligt förbättrade möjligheter i fråga om bidragsgivningen till

yrkesutbildning och igångsättande av självständig verksamhet. Av detta

ställningstagande följer, att utskottet avstyrker motionen II: 122.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 122 till Åtgärder till förebyggande

och hävande av invaliditet för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 11 615 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

4;''>

71 :o) Bidrag till sjukkassor. Kungl. Maj:t har (punkt 95, s. 179 och

180) föreslagit riksdagen att till Bidrag till sjukkassor för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 60 900 000 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår anvisats med 56 400 000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december 1951 ha

utredningsmän tillkallats för översyn av den allmänna sjukförsäkringen,

yrkesskadeförsäkringen samt vissa hjälpf ormer vid havandeskap och

barnsbörd. Avsikten är, att såväl sjukförsäkringsförmånerna som sjukförsäkringens

finansiering skola omprövas, varvid det ankommer på utredningsmännen

att eftersträva sådana ändringar i de tidigare beslutade reglerna

att förutsättningar skapas för ett genomförande av en effektiv allmän

sjukförsäkring. En viktig uppgift för utredningsmännen är också att undersöka

möjligheterna till en samordning mellan sjukförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen

främst beträffande de olycksfall, som endast föranleda

en kortare tids arbetsoförmåga. I avbidan på utredningen av denna fråga

torde det av socialvårdskommittén framlagda förslaget till ny lag om yrkesskadeförsäkring

icke komma att föreläggas riksdagen.

Även om sålunda frågan om den allmänna sjukförsäkringen upptages

till förnyad behandling anses det angeläget, att den nuvarande frivilliga

sjukförsäkringen göres effektivare i avbidan på den allmänna försäkringens

ikraftträdande. 1951 års riksdag biföll ett förslag om slopande av

bestämmelserna om maximering av statsbidraget till de erkända sjukkassorna

i vad angår ersättning för läkarvård. Härigenom ha sjukkassorna

erhållit viss ökning av statsbidraget. Proposition har vidare avlåtits till

årets riksdag om ändringar i sjukkasseförordningen. Dessa ändringar förutsättas

emellertid icke kunna påverka statsbidraget till sjukkassorna

under nästa budgetår i sådan utsträckning, att särskild uppräkning av

anslaget av denna anledning är motiverad. Anslaget anses därför redan i

statsverkspropositionen kunna upptagas med definitivt beräknat belopp.

Främst på grund av att den av sjukkassorna utgivna ersättningen för

läkarvård och annan sjukvård än sjukhusvård stigit avsevärt, torde det

för innevarande budgetår anvisade anslaget enligt pensionsstvrelsens beräkning

komma att överskridas med ca 2 000 000 kronor. En motsvarande

ökning av statsbidraget — utöver den ökning som föranledes av det

stigande medlemsantalet — beräknas under nästa budgetår. I enlighet härmed

uppskattas medelsbehovet under anslaget till 60 900 000 kronor.

Utskottet, som erinrar att riksdagen numera med bifall till andra lagutskottets

i dess utlåtande nr 16 gjorda hemställan bifallit Kungl. Maj:ts

förenämnda proposition angående ändring i förordningen den 26 juni 1931

(nr 280) om erkända sjukkassor, tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Bidrag till sjukkassor för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 60 900 000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 5.

72 :o) Moderskapspenning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

96, s. 180 och 181), vilket innebär en anslagsminskning med 200 000 kronor

i anledning av nedgången i antalet fall med moderskapspenning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Moderskapspenning för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

73 :o) Driften av centraldepån för blindas arbeten. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97, s. 181—184), vilket innebär en ökad

medelsanvisning med 37 000 kronor, därav 20 200 kronor till lönekostnader

samt 16 800 kronor till omkostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande stat för centraldepån för blindas

arbeten, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1952/53:

Stat.

1. Avlöningar, förslagsvis .................................... 134 200

2. Omkostnader, förslagsvis ................................. 88 800

Summa kronor 223 000;

b) till Driften av centraldepån för blindas arbeten för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 223 000 kronor.

74 :o) Bidrag till de blindas förening. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 98, s. 184), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till de blindas förening för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 105 000 kronor.

Divers e.

75 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 99 och 100, s. 185) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond 1 298 000 kronor;

b) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten

mark 5 400 kronor.

76:o) Statens hyresråd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 101, s.

185—187) föreslagit riksdagen att till Statens hyresråd: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 627 000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

47

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 500 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden åt ordförande ni. fl. föreslås höjd med 10 000

kronor samt posten till ersättningar till kanslipersonal in. m. med dels

61 500 kronor, motsvarande den å helt år belöpande kostnaden för av

Kungl. Maj:t under år 1951 medgivna arvodeshöjningar för rådets personal,

och dels 5 500 kronor för löneklassuppflyttningar. Samtliga arvoden till

ledamöter och suppleanter för dem föreslås skola höjas med tio kronor,

vilket medför en ökning av medelsbehovet med ca 15 000 kronor. Ersättningarna

till extra föredragande höjas med 20 kronor. Kostnadsökningen beräknas

till ca 5 000 kronor för år.

Vidare erinras att Kungl. Maj :t den 7 december 1951 uppdragit åt hyresrådet

att i samråd med bostadsstyrelsen, statistiska centralbyrån och priskontrollnämnden

verkställa en statistisk undersökning rörande utvecklingen

av de faktiska utgifterna för fastighetsförvaltning under åren

1949—1951. Undersökningen, som skall omfatta högst 5 000 fastigheter, skall

bedrivas så, att bearbetningen av uppgifter för ett urval av ca 500 fastigheter

kan vara avslutad före den 1 juli 1952. Kostnaderna beräknas till ca 80 000

kronor, varav för ett vart av budgetåren 1951/52 och 1952/53 för avlöningar

30 000 kronor och för omkostnader 10 000 kronor. Under förevarande anslag

beräknas därför för nästa budgetår ett belopp av 30 000 kronor för

avlöningar till den med undersökningen sysselsatta personalen.

Anslaget uppräknas sålunda med 127 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 627 000 kronor.

77:o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj ris

förslag (punkt 102, s. 187 och 188), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 14 000 kronor, därav 4 000 kronor till expenser och 10 000 kronor för

omkostnader i anledning av den under nästföregående punkt nämnda

statistiska undersökningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 51 000 kronor.

78:o) Ersättning för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. Kungl,

Majri har (punkt 103, s. 188—193) föreslagit riksdagen att till Ersättning

för skador vållade av vissa rymlingar in. fl. för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

Anslaget är under något avvikande rubrik för innevarande budgetår uppfört

med samma belopp.

Från detta anslag utgå ersättningar för skador, som genom brott åstadkommits

av rymlingar från fångvårdsanstalter, ungdomsvårdsskolor, alkoholistanstalter

och sinnessjukhus.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Ersättningar från anslaget, vilka prövas av Kungl. Maj:t, ha ansetts

endast kunna beviljas för skador, som åstadkommas av rymlingar. Denna

begränsning har vållat betydande svårigheter i tillämpningen och stundom

lett till resultat, som ur saklig synpunkt varit mindre tillfredsställande.

En utvidgning av ersättningsmöjligheterna är därför motiverad. Då regleringen

endast har provisorisk karaktär och erfarenheterna av hithörande

spörsmål ännu äro relativt begränsade, anses det dock tillrådligt att gå fram

med stor försiktighet.

Olägenheterna av de nu gällande reglerna ha framför allt föranletts av

två omständigheter: dels beviljas ersättning icke för skador, som vållas av

permittenter, och dels har tvekan rått, huruvida begreppet rymning kan

ges en så vidsträckt innebörd, att personer, som avvikit under permission,

kunna betraktas som rymmare i regleringens bemärkelse. Ungdomsvårdsskoleutredningen

har framlagt ett förslag, som innebär en utvidgning

av ersättningsmöjligheterna. Enligt förslaget skall sålunda skada av permittent

likställas med skada av rymmare, och såsom rymmare skall anses

icke blott den, som olovligen avvikit från själva anstalten, utan även den,

som missbrukat sin permission genom att hålla sig undan. Dessutom förordas,

att regleringen utvidgas till att omfatta skador av frigångare och

personer, som utackorderats genom anstalternas försorg utan att utskrivning

ägt rum. Gränsen för statens ansvar skall alltså enligt förslaget gå

vid utskrivningen.

Enligt departementschefen kan det ifrågasättas, huruvida tillräckliga

skäl föreligga att nu utsträcka statens ansvar så långt, som utredningen

avsett. Departementschefen hyser icke någon tvekan om att skador, som

åstadkommas under kortvarig permission eller under rymning i anslutning

till dylik permission, böra inordnas under den provisoriska regleringen.

Med permission bör härvid, såsom utredningen föreslagit, likställas s. k.

frigång. Kommer denna utvidgning av ersättningsmöjligheterna till stånd

undanröjas i allt väsentligt de olägenheter, som äro förknippade med den

nuvarande ordningen. Framför allt vinnes, att ersättning i avsevärt större

utsträckning än nu kan lämnas för skador, som åstadkommas i anstalternas

närhet. Härigenom skulle många konflikter mellan anstalterna och

ortsbefolkningen kunna om ej helt bortfalla så i varje fall mildras.

Innan ytterligare erfarenheter vunnits anser departementschefen det

icke tillrådligt att utsträcka ersättningsmöjligheterna längre än som framgår

av det anförda. Skador, som åstadkommas av utackorderade eller

under mera långvarig permission eller under rymning i anslutning till

dylik permission, lämnas sålunda tills vidare utanför regleringen.

Den förordade ‘utvidgningen förutsätter att en gräns dragés mellan

kortvarig och långvarig permission. Att redan nu fixera denna gräns vid

ett visst dagantal anses knappast böra komma i fråga. I stället förutsättes

det få överlämnas åt Kungl. Maj :t att med ledning av de erfarenheter som

kunna vinnas under tillämpningen pröva sig fram till en så tillfredsställande

gränsdragning som möjligt.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. 49

På grund av vanskligheten att söka bedöma medelsbehovet under anslaget

upptages detta med oförändrat belopp, 45 000 kronor.

I två lilralydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Cassel (I: 255) och den andra inom andra kammaren av herr Birke

(II: 365), hemställes att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla

att förslag med beaktande av i motionen anförda synpunkter måtte framläggas

om slutlig reglering av statens ersättningsskyldighet till person,

vilken lidit skada genom åtgärder av vid sinnessjukhus eller vissa andra

anstalter intagna.

Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionen 1: 255.

Utskottet. Av vad departementschefen anfört framgår att de nuvarande

bestämmelserna enligt vilka ersättning endast kan beviljas för skador, som

åstadkommas av rymlingar, bl. a. lett till ur saklig synpunkt otillfredsställande

resultat. Ersättning utgår sålunda icke för skador, som vållas av

permittenter, och det har vidare befunnits tveksamt huruvida avvikande

under permission kan anses som rymning i regleringens mening. Enligt

de riktlinjer, som departementschefen uppdragit för den fortsatta verksamheten,

skola skador, som åstadkommas under kortvarig permission eller

under rymning i anslutning till dylik permission, medföra rätt till ersättning.

Ur rättvisesynpunkter synes en sådan utvidgning av ersättningsmöjligheterna

önskvärd och utskottet kan därför tillstyrka det föreliggande

förslaget.

Mot medelsberäkningen har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Vad härefter angår yrkandet i motionerna I: 255 och II: 365 beträffande

slutlig reglering av statens ersättningsskyldighet på förevarande område

är utskottet icke berett att tillstyrka utredning härom, innan ytterligare

erfarenheter vunnits.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Ersättning för skador vållade av

vissa rymlingar m. fl. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 45 000 kronor;

b) att motionerna I: 255 och II: 365 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

79 :o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 104, s. 194), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 30 000 kronor i anslutning till belastningen under budgetåret 1950/51,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 780 000

kronor.

4—495 62 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 saml. Nr 5.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 5.

80 :o) Understöd åt utlandssvenskar in. in. I enlighet med Knngl. Maj :ts

förslag (punkt 105, s. 194 och 195), vilket innebär en nedräkning med

125 000 kronor i anledning av minskade utgifter för verksamheten, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt utlandssvenskar m. m.

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 50 000

kronor.

81 :o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 106, s. 195—197), vilket innebär en anslagsminskning

med 44 000 kronor med hänsyn till fortsatt minskning av livsmedelssändningarna

till svenskar i utlandet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 104 000

kronor.

82 :o) Understöd åt flyktingar in. in. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 107, s. 197 och 198), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt flyktingar m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 470 000 kronor.

83:o) Social upplysningsfilm. Kungl. Maj:t har (punkt 108, s. 198—

200) föreslagit riksdagen att till Social upplysningsfilm för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

I början av december 1951 återstod för nyproduktion ett belopp av

16 000 kronor. Departementschefen anser det önskvärt, att filmverksamheten

får fortgå även under nästa budgetår.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Fritjof Thun och Edvin Thun (I: 58) samt den andra inom andra

kammaren av herr Lundberg m. fl. (II: 66) hemställes, att riksdagen måtte

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor till

social upplysningsfilm.

Angående de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 66.

Utskottet. I likhet med departementschefen anser utskottet det önskvärt

att filmverksamheten fortsättes under nästa budgetår. Däremot kan

utskottet icke tillstyrka yrkandet i motionerna 1: 58 och II: 66 att medel

för ändamålet anvisas med högre belopp än departementschefen föreslagit.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

51

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:58 och 11:66 till Social upplysnings

film för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

84 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 200), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 100 000 kronor med hänsyn till bl. a. ökade krav å anslaget

genom de sedan ingången av 1951 inträdda löneökningarna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 650 000 kronor.

85 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110,

s. 200), vilket innebär en ökad medelsanvisning med 15 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

86 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 111, s. 200), vilket innebär en anslagsminskning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 9 000 kronor.

87:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj :t under följande punkter

framställda förslag, nämligen

punkten 13: Mödrahjälp;

punkten lå: Mödrahjälpsnämnderna;

punkten 15: Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor;

punkten 16: Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor;

punkten 2å: Allmänna barnbidrag;

punkten 26: Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott;

punkten åå: Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar;

punkten å5: Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader;

punkten å6: Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen;

punkten ål: Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar;

punkten å8: Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader;

punkten å9: Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen;

punkten 56: Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet;

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 5.

punkten 62: Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån;
punkten

63: Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer;

punkten 64: Särskilda bostadsrabatter;

punkten 65: Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden;

punkten 66: Bidrag till inrättande av pensionärshem;

punkten 77: Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i arbete

m. m.;

punkten 78: Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete in. m.;

punkten 90: Bidrag till folkpensioner m. m.;

punkten 91: Indextillägg å folkpensioner;

punkten 94: Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m.;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 14 mars 1951.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Iwar Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Eric

Ericson, Näsström, Sundelin, Bergh, Ragnar Persson, Bergman och Fridolf

Jansson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Bergström,

Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm, Rubbestad, Ståhl,

Johansson i Mysinge, Kollberg, Thapper, fröken Elmén, herrar Persson i

Växjö, Birke, fru Ericsson i Luleå och herr Gustafsson i Skellefteå;

dock att vid behandlingen av punkterna 62 :o)—87 :o) deltagit herr Söderquist

i stället för herr Ohlon, herr Gustafsson i Stockholm i stället för

herr Bergström och herr Åkerström i stället för herr Andersson i Malmö.

Reservationer.

1) vid punkten 26:o) (Ferieresor för barn)

a) av herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett, att

utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

53

»Då de nuvarande avgiftsbestämmelserna beslutats av riksdagen så sent

soin 1951 och då de föreslagna reglerna snarast synas innebära en ytterligare

komplikation i stället för en förenkling, kan utskottet icke tillstyrka

ett frångående av gällande bestämmelser i denna del. Däremot har utskottet

icke funnit anledning till erinran mot departementschefens förslag beträffande

inkomstprövningen och höjningen av inkomstgränserna.

Vid ett bibehållande av de nuvarande avgiftsbestämmelserna torde anslaget

kunna uppföras med ett till 2 550 000 kronor begränsat belopp eller

150 000 kronor mindre än departementschefen beräknat.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionen II: 258 godkänna av utskottet i det föregående förordade

ändringar i bestämmelserna rörande ferieresor för

barn;

b) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till Ferieresor för

barn för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

2 550 000 kronor.»

b) av herr Kollberg och fru Ericsson i Luleå.

2) vid punkten 31 :o) (Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar) av herr Ohlon, fröken Andersson, herrar Sundelin,

Ståhl, Kollberg, fröken Elmén och herr Gustafsson i Skellefteå.

3) vid punkten 38:o) (Bidrag till erkända arbetslöshetskassor) av fröken

Andersson, herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka en minskning av anslaget och att därför

utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Av vad departementschefen anfört framgår att den av utskottet i tidigare

sammanhang påtalade tendensen till ökade utbetalningar i nuvarande

arbetsmarknadsläge kunnat motverkas genom åtgärder, som vidtagits för

att minska säsongarbetslösheten inom byggnadsfacken. Huvudsakligen av

denna anledning anses anslaget kunna nedsättas från 17 000 000 till

14 000 000 kronor. Då belastningen under budgetåret 1950/51 utgjorde endast

cirka 11 600 000 kronor synes även vid en begränsning av anslaget till

13 000 000 kronor utrymme erhållas för en eventuell ökad belastning i förhållande

till nämnda budgetår, varför anslaget torde kunna minskas till

detta belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till

Bidrag till erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 13 000 000 kronor.»

4) vid punkten 39:o) (Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.)

av fröken Andersson, herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 5.

ansett, att utskottet bort tillstyrka en minskning av anslaget och att därför

utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Den i motionen II: 267 väckta frågan om avskaffande av det nuvarande

systemet med beredskapsarbeten avser utskottet att behandla i annat sammanhang.

Såväl arbetsmarknadsstyrelsen som departementschefen räknar i huvudsak

med oförändrat utgiftsbehov för arbetslöshetsbekämpande åtgärder

under nästa budgetår, ehuru anslagsbehovet på grund av föreliggande reservation

minskas från 17 600 000 till 13 800 000 kronor. Enligt utskottets

mening böra i nuvarande arbetsmarknadsläge ansträngningarna i ökad grad

inriktas på överflyttning till andra arbetsområden av de hjälpsökande

arbetslösa.

Med hänsyn härtill synes utgiftsbehovet under förevarande anslag kunna

icke oväsentligt begränsas såsom exempelvis beträffande beredskapsarbeten,

arkivarbeten och steninköp. Den härav föranledda anslagsminskningen

beräknar utskottet till 3 800 000 kronor, varför anslaget sålunda för nästa

budgetår bör uppföras med 10 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

10 000 000 kronor.»

5) vid punkten 45:o) (Bostadsstyrelsen: Avlöningar) av fröken Andersson,

herrar Bergh och Birke, vilka ansett, att utskottet bort föreslå minskad

medelsanvisning med 80 000 kronor och att därför

dels tredje stycket i utskottets yttrande på s. 32 bort ersättas med text

av följande lydelse:

»Vad härefter angår medelsberäkningen finner utskottet anledning

erinra om den prövning, som 1951 års riksdag underkastade styrelsens organisation.

Samtidigt som vissa befattningar indrogos uppräknade riksdagen

styrelsens avlöningsanslag med 60 000 kronor utöver Kungl. Maj :ts förslag

för att möjliggöra ett provisoriskt tillgodoseende av uppkommande personalbehov.

Av dessa medel belöpa 54 000 kronor på anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie personal och återstoden på anslagsposten till

rörligt tillägg. Vidare har 1951 års riksdag vid höstsessionen medgivit, att

styrelsens icke-ordinariepost må för innevarande budgetår överskridas med

högst 50 000 kronor i anledning av utvidgningen från och med den 1 januari

1952 av den statliga långivningen för bostadsbyggnadsändamål. I anslagsberäkningen

för nästa budgetår ha under icke-ordinarieposten inräknats

dels nämnda 54 000 kronor, dels ock medel för ett helt budgetår i anledning

av det medgivna överskridandet för innevarande budgetår eller 100 000

kronor. Under icke-ordinarieposten äskas sålunda för nästa budgetår för

tillfällig personalförstärkning sammanlagt 154 000 kronor. Härutöver be
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ö.

55

räknas för nästa budgetår en ytterligare förstärkning av styrelsens personalorganisation,

innebärande en uppräkning av nämnda anslagspost med

cirka 65 000 kronor.

I betraktande av dels de medel, som sålunda begäras för tillfällig personalförstärkning,

dels att den föreslagna decentraliseringen av ärenden till

länsbostadsnämnderna bör föranleda minskning av styrelsens personalbehov,

dels ock att pågående utredningar på bostadsväsendets område kunna

komma att påverka styrelsens organisation, kan utskottet icke för närvarande

tillstyrka att medel anvisas för de ifrågasatta personalförstärkningarna,

innebärande anställande av tre biträden, inrättande av en byråingenjörstjänst

i Ce 24 och en byrådir ek törst jänst i Ce 31 i utbyte mot en

ingenjörsbefattning i Ce 21 samt förstärkning av teknisk-ekonomiska utredningsbyrån.

Den härav föranledda minskningen av medelsbehovet under avlöningsanslaget

beräknar utskottet till 80 000 kronor.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

a) besluta, att å personalförteckningen för bostadsstyrelsen

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med två,

antalet förste byråingenjörer i Ce 29 ökas med två samt antalet

förste byråingenjörer i Ce 27 minskas med en;

b) fastställa följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 464 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 73 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 1 636 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................ 15 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 671 000

Summa kronor 2 859 000;

c) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 2 859 000 kronor;»

6) vid punkten 60:o) (Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar) av fröken

Elmén.

7) vid punkten 62:o) (Yrkesinspektionen: Avlöningar) av herrar Söderquist,

Ståhl, Kollberg, fröken Elmén och herr Gustafsson i Skellefteå, vilka

ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:185 och 11:266 samt

11:363, såvitt angår uppflyttning av en konlorsbiträdestjänst i Ca 8 till

kanslibiträdestjänst i Ca 11 samt inrättande av ytterligare en läkartjänst

vid yrkesinspektionen, och att därför utskottets yttrande och hemställan

bort ha följande lydelse:

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 5.

»Departementschefen har föreslagit att 11 kontorsbiträdestjänster i Ca 8

skola utbytas mot lika många kanslibiträdestjänster i Ca 11. Härigenom

kommer ett kontorsbiträde å varje distrikt inom den allmänna yrkesinspektionen

att placeras i den högre lönegraden. Utskottet har icke funnit

någon anledning till erinran mot detta förslag men har av skäl, som anföras

i motionerna I: 185 och II: 266, ansett sig böra tillstyrka att jämväl en kontorsbiträdestjänst

i Ca 8 inom skogsinspektionens norra distrikt uppflyttas

till kanslibiträdestjänst i Ca 11. Merkostnaden uppgår till 564 kronor. Någon

uppräkning av anslaget i anledning härav synes icke erforderlig.

Inom yrkesinspektionen finnas för närvarande två arvodesanställda

läkare, knutna till första respektive andra distriktet med stationeringsort

i Stockholm. Arbetarskyddsstyrelsen har nästa budgetår liksom tidigare

hemställt om anvisande av medel för ytterligare en läkare med stationeringsort

i Göteborg. Departementschefen har icke ansett sig kunna biträda

detta förslag. I motionen II: 363 yrkas bifall till arbetarskyddsstyrelsens

förslag, varvid som skäl åberopas bland annat svårigheter för de nuvarande

läkarna att medhinna uppgifter berörande andra distrikt än dessa för vilka

de i första hand äro avsedda. Under erinran om att redan 1938 års arbetarskyddskommitté

föreslagit att en yrkesläkare skulle finnas på varje distrikt

och då de områden, för vilka den nu föreslagna läkaren avses, äro starkt

industrialiserade och kräva eu ökad specialisering av läkarbehovet, tillstyrker

utskottet motionens förslag att medel beräknas för en läkare med

stationeringsort i Göteborg. För denne bör avses samma arvode som departementschefen

föreslagit för de nu befintliga tjänsterna eller 6 600 kronor

för år, varjämte till semestervikarie bör beräknas ett belopp av 550 kronor.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som i övrigt icke funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionen II: 360 samt med bifall till motionerna I: 185 och

II: 266 samt II: 363

a) besluta, att å personalförteckningen för yrkesinspektionen

1 yrkesinspektrisassistenttjänst i Ca 22 å övergångsstat

skall utgå samt 12 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 skola utbytas

mot 12 kanslibiträdestjänster i Ca 11;

b) fastställa följande avlöningsstat för yrkesinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 996 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ............................................. 21450

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 424 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 461 200

Summa kronor 1 903 150;

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

57

c) till Yrkesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 903 150 kronor.»

8) vid punkten 78:o) (Ersättning av skador vållade av vissa rymlingar

in. fl.) av fröken Andersson, herrar Snndelin, Bergh, Skoglund i Doverstorp,

Kollberg och Birke, vilka ansett, att

dels de tre första styckena i utskottets yttrande på s. 49 bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Av vad departementschefen anfört framgår att de nuvarande bestämmelserna

enligt vilka ersättning endast kan beviljas för skador, som åstad

kommas av rymlingar, bland annat lett till ur saklig synpunkt otillfredsställande

resultat. Ersättning utgår sålunda icke för skador, som vållas av

permittenter, och det har vidare befunnits tveksamt huruvida avvikande

under permission kan anses som rymning i regleringens mening. Enligt

de riktlinjer, som departementschefen uppdragit för den fortsatta verksamheten,

skola skador, som åstadkommas under kortvarig permission eller

under rymning i anslutning till dylik permission, medföra rätt till ersättning.

Ungdoinsvårdsskoleutredningen har ansett att statens ersättningsskyldighet

bör gå längre och gränsen sättas vid utskrivningen från anstalt.

Med hänsyn till den olikhet i uppfattningarna som sålunda kommit till

uttryck och till de skäl som anförts i motionerna 1:255 och 11:365, har

utskottet blivit övertygat om att ersättningsfrågan bör göras till föremål

för utredning i syfte att slutligt reglera statens skyldighet på förevarande

område. Utskottet har dock intet att erinra mot att förekommande ersättningsfrågor

tills vidare prövas i enlighet med de av departementschefen

föreslagna riktlinjerna.

Mot medelsberäkningen har utskottet icke funnit anledning till erinran.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angiven del bort ha följande

lydelse:

»b) att riksdagen må i anledning av motionerna 1:255 och

11:365 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna vad utskottet

anfört.»

9) vid punkten 83:o) (Social upplysningsfilm) av fröken Andersson,

herrar Snndelin, Bergh, Fridolf Jansson, Skoglund i Doverstorp, Rubbestad

och Birke, vilka ansett, all utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse:

»Utskottet hyser i likhet med statskontoret den uppfattningen, att filmverksamheten

utgör ett sådant ändamål, där möjlighet till tillfällig begränsning

av statsutgifterna föreligger. I enlighet härmed kan utskottet icke

tillstyrka att medel för verksamheten anvisas för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna 1:58 och II: 66 besluta att reservationsanslaget

till Sociid upplgsningsfilm icke skall uppföras å riksstaten för

budgetåret 1952/53.»

5—uti öa liihang till riksdagens protokoll 1052. H sand. Nr 5.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:5 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 und s. 1 i texten