Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående provisoriskt lönetillägg för tjänstgöring på s. k. obekväm arbetstid.

1952-03-07 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående provisoriskt lönetillägg för tjänstgöring på s. k. obekväm arbetstid.

Dokumentets text

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 50.

Nr 50.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående provisoriskt

lönetillägg för tjänstgöring på s. k. obekväm

arbetstid.

(5:e avd.)

I propositionen nr 61 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 15 februari 1952, föreslagit

riksdagen att dels medgiva, att provisoriskt lönetillägg för tjänstgöring

på obekväm arbetstid må utgå i huvudsaklig överensstämmelse med

de riktlinjer, som förordats i propositionen, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t

att för budgetåren 1951/52 och 1952/53 medgiva de överskridanden av maximerade

anslag och anslagsposter, som kunna bli erforderliga vid genomförandet

av angivna förslag.

Under de förhandlingar, som ägde rum mellan 1945 års lönekommitté

och statstjänstemännens huvudorganisationer, berördes även frågan om ersättning

för ordinarie arbete på s. k. obekväm arbetstid. Härmed avsågs

arbete på nätter, sön- och helgdagar samt på de större helgdagsaftnarna. I

sitt betänkande den 11 mars 1947 med förslag till statens allmänna avlöningsreglemente

m. in. (SOU 1947:23) anförde kommittén, att en verkställd

undersökning utvisat, att arbete på obekväm arbetstid förekomme i

betydande omfattning inom statsförvaltningen och att i vissa särskilda fall

sådant arbete kompenserades på olika sätt. De problem, som vore förbundna

med frågan om arbete på obekväm tid, kunde enligt kommitténs åsikt

icke lösas utan att omfattande undersökningar först verkställdes. Att utföra

dessa tidskrävande undersökningar hade icke varit möjligt inom den tid,

som stått till kommitténs förfogande.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1948 tillkallade dåvarande

chefen för finansdepartementet särskilda utredningsmän med uppdrag

att verkställa utredning rörande arbete på obekväm arbetstid för befattningshavare

i statens tjänst och därmed sammanhängande frågor. Denna

utredning är ännu icke avslutad. Utredningen är för sina definitiva avgöranden

i vissa hänseenden beroende av principiella ståndpunklstaganden

av den enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 februari 1947 tillkallade

arbetstidsutredningen.

På den enskilda arbetsmarknaden förekommer numera i avsevärd omfattning

att arbetare erhålla särskilda lönetillägg för arbete på obekväm

arbetstid. Även på såväl det statliga som det kommunala kollektivavtalsområdet

utgår i viss utsträckning särskild ersättning för sådant arbete.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50.

21

Med hänsyn härtill har under hösten 1951 inom civildepartementet upptagits

frågan, om icke såsom ett provisorium i avvaktan på slutförandet av

nyssnämnda utredningar kompensation i någon form skulle kunna tillerkännas

statstjänstemän med arbete på obekväm arbetstid.

De undersökningar i frågan, som företagits inom civildepartementet, ha

utvisat att det är möjligt att utan ett föregripande av pågående utredningar

medgiva i begränsad omfattning en provisorisk kompensation av förut antydd

art. Med anledning härav ha överläggningar i ämnet ägt rum med berörda

personalorganisationer. Efter förhandlingar inom civildepartementet

träffades den 13 februari 1952 — under förutsättning av Kungl. Maj :ts och

riksdagens godkännande — överenskommelse med Statstjänarkartellen om

sådan kompensation. Statstjänstemannens riksförbund och Tjänstemännens

centralorganisation ha ansett sig kunna godtaga att överenskommelsen genomföres.

Resultatet av förhandlingarna har karaktären av ett provisorium i avvaktan

på slutförandet av utredningen rörande arbete på obekväm arbetstid.

Det har under förhandlingarna å ömse sidor förutsatts, att den träffade

överenskommelsen icke skall vara prejudicerande för de ställningstaganden,

vartill utredningen kan leda.

Överenskommelsen är av följande innehåll.

Till tjänsteman med reglerad arbetstid, som jämlikt 32 § statens allmänna

avlöningsreglemente äger i förekommande fall erhålla gottgörelse för övertidstjänstgöring,

skall under de förutsättningar, som angivas i det följande,

utgå särskilt lönetillägg för sådan fullgjord verklig tjänstgöring på obekväm

arbetstid, som icke skall anses utgöra övertidsarbete.

1. Med obekväm arbetstid avses i denna överenskommelse arbetstid, som

infaller

a) mellan klockan 19 och 6,

b) å sön- eller helgdag, påskafton, midsommarafton eller julafton mellan

klockan 6 och 19 eller

c) å vardag, som omedelbart cfterföljes av sön- eller helgdag, mellan

klockan 18 och 19.

2. Lönetillägg utgår, där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annat medgiver,

endast till tjänsteman, som uppnått eu ålder av minst 17 år och är placerad

i högst Ca, Ce eller Cg 16 eller Cf 14. Har vid löncgradsplaceringen

hänsyn tagits till att tjänstgöringen helt eller delvis är förlagd till obekväm

arbetstid, skall tillägg dock icke utgå.

3. Lönetillägget skall utgöra per timme 30 öre för tjänstemän i lönegraderna

1—4, 35 öre för tjänstemän i lönegraderna 5—8 och 40 öre för

tjänstemän i högre lönegrader.

4. Understiger arbetstiden enligt tjänstgöringslista eller därmed jämförlig

handling, utökad med det ytterligare antal limmar varunder tjänstemannen

fullgjort tjänstgöring, som ej skall anses utgöra övertidsarbete, 193

timmar för 30 dagar eller däremot svarande timantal för annan arbetstids
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 50.

period, skall lönetillägg för tjänstgöring mellan klockan 22 och 6 utgå endast

i den mån antalet till sådan tid förlagda arbetstimmar överstiger tre

gånger det antal timmar, varmed arbetstiden understiger 193 timmar för

30 dagar eller däremot svarande timantal för annan arbetstidsperiod.

5. Förekommer annan kontant gottgörclse med hänsyn till arbetets förläggning

under tid mellan klockan 22 och R, skall det i denna överenskommelse

avsedda lönetillägget för samma tid minskas med däremot svarande

belopp eller i förekommande fall helt bortfalla.

6. Skall beträffande viss tjänstgöring den verkliga tjänstgöringstiden enligt

meddelade arbetstidsbestämmelser beräknas motsvara viss kortare tjänstgöringstid,

skall den lid, för vilken lönetillägget må beräknas, minskas i motsvarande

mån.

7. Lönetillägget beräknas särskilt för tjänstgöring fullgjord i enlighet

med tjänstgöringslista eller annan därmed jämförlig handling och för annan

tjänstgöring, med iakttagande att av sistnämnda tjänstgöring arbetstid, som

ej uppgår till 30 minuter i en följd, icke må tagas i beräkning för bestämmande

av tillägg, med mindre under det kalenderdygn tjänstgöringen fullgjorts

förekommer någon period av dylik tjänstgöring, vilken uppgår till

minst 30 minuter i en följd.

Utbetalning av lönetillägget sker allenast för sammanlagt antal hela tjänstgöringstimmar.

8. Har anspråk på lönetillägg för tjänstgöring på obekväm arbetstid icke

anmälts till vederbörande myndighet inom sex månader efter utgången av

den månad, varunder tjänstgöringen fullgjorts, må lönetillägg ej utgå, med

mindre Kungl. Maj :t det medgiver.

9. Lönetillägget skall utgå från och med den 1 januari 1952.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

»Såsom förut nämnts har — med hänsyn till att det numera på såväl den

enskilda arbetsmarknaden som de statliga och kommunala kollektivavtalsområdena

i avsevärd omfattning förekommer att särskild gottgörelse utgår

för arbete på obekväm arbetstid — inom civildepartementet till övervägande

upptagits frågan, om icke såsom ett provisorium i avvaktan på slutförandet

av pågående arbetstidsutredningar särskild kompensation i någon form

skulle kunna beredas statstjänstemän med tjänstgöring på obekväm arbetstid.

Resultatet av dessa överväganden och i ämnet förda förhandlingar

föreligger i form av den överenskommelse, för vilken jag nyss redogjort.

Överenskommelsen bör enligt min mening godkännas och underställas riksdagens

prövning.

Rörande innehållet i överenskommelsen torde jag få framhålla följande.

Den överenskomna kompensationen för arbete på obekväm arbetstid avser,

såsom av det föregående framgår, kontant gottgörelse. Att i stället medgiva

tidskompensation har i nuvarande arbetsmarknadsläge ej ansetts lämpligt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50.

23

Ett provisorium av den art, som i överenskommelsen avses, måste givetvis

konstrueras efter så enkla linjer som möjligt. Det kan på grund härav

ieke undvikas, att den valda lösningen i vissa hänseenden blir schematisk.

Då det icke är möjligt att utan omfattande och tidskrävande utredningar

åstadkomma kompensation för tjänstgöring på obekväm arbetstid för tjänstemän

med oreglerad arbetstid, måste provisoriet, om man över huvud taget

vill försöka att nu införa någon gottgörelse för dylik tjänstgöring, begränsas

till tjänstemän som ha reglerad arbetstid. Även i andra hänseenden har

en anknytning till det nuvarande övertidsbegreppet ansetts önskvärd, t. ex.

i fråga om tjänstgöringens kontrollerbarhet och tjänsteutövningens art. Det

överenskomna lönetillägget skall sålunda utgå endast till tjänstemän som

enligt 32 § statens allmänna avlöningsreglemente och med stöd därav utfärdade

föreskrifter äga att för arbete under motsvarande förhållanden erhålla

gottgörelse för övertidstjänstgöring. Denna anknytning torde underlätta

tillämpningen av överenskommelsen, eftersom de myndigheter, vilka

skola ha att utbetala lönetillägget, redan nu äro förtrogna med de i gällande

avlöningsförfattningar intagna bestämmelserna om gottgörelse för övertidstjänstgöring.

Tillägget skall icke utgå samtidigt som övertidsgottgörelse.

En erinran härom har intagits i överenskommelsen.

Tillägget skall utgå endast för fullgjord verklig tjänstgöring. Det har nämligen

ansetts ej vara möjligt att utan ett föregripande av pågående utredningar

medgiva kontant gottgörelse för annan tid än sådan, varunder verklig

tjänstgöring fullgjorts, även om ifrågavarande tid vid arbetstidsberäkningen

i viss utsträckning tillgodoräknas vederbörande tjänsteman, såsom

t. ex. överliggningstid eller tid, varunder tjänstemannen fullgör beredskapsskyldighet.

Till obekväm arbetstid har i överenskommelsen hänförts sådan arbetstid,

som infaller å sön- eller helgdagar, påskafton, midsommarafton eller julafton,

vidare sådan arbetstid, som infaller å natt, d. v. s. mellan klockan 22

och 6, samt slutligen viss arbetstid under kvällen, nämligen å vardag, som

omedelbart efterföljes av sön- eller helgdag, efter klockan 18 och å annan

vardag efter klockan 19. De angivna tidsgränserna ha — i likhet med övriga

bestämmelser i överenskommelsen — förutsatts icke skola vara prejudicerande

för ett blivande ställningstagande till en definitiv reglering av

frågan om kompensation för arbete på obekväm arbetstid.

I anslutning till vad som gäller på den enskilda arbetsmarknaden har

kretsen av de tjänstemän, som skola vara berättigade att erhålla förevarande

lönetillägg, begränsats till att i princip avse tjänstemän i högst Ca, Ce

eller Cg 16 eller Cf 14. Det har dock förutsatts, att Kungl. Maj :t skall äga

befogenhet att i särskilda fall medgiva sådant tillägg till tjänstemän i högre

lönegrader. Härvid ha åsyftats till övertidsgottgörelse berättigade tjänstemän

i lönegraderna 17—22 med samma arbetsuppgifter som tjänstemän, vilka

enligt överenskommelsen äro berättigade till lönetillägget.

I ytterligare två hänseenden har den till lönetillägget berättigade personkretsen

ansetts böra begränsas. Sålunda skall tillägget ej utgå till anställ
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 50.

ningshavare, som icke uppnått eu ålder av 17 år, och ej heller till tjänstemän,

vid vilkas lönegradsplacering hänsyn tagits till att tjänstgöringen helt

eller delvis är förlagd till obekväm arbetstid. Det bör ankomma på vederbörande

myndigheter att i fall som sist nämnts underställa Kungl. Maj:ts

prövning frågan huruvida tillägg skall utgå eller ej.

Enligt överenskommelsen skall lönetillägget utgöra per timme 30 öre för

tjänstemän i lönegraderna 1—4, 35 öre för tjänstemän i lönegraderna 5—8

och 40 öre för tjänstemän i högre lönegrader. Tillägget har ansetts icke böra

dyrortsgraderas med hänsyn till att skillnaden i belopp mellan olika ortsgrupper

med tillägg av ifrågavarande storleksordning skulle bli tämligen

ringa. De olika timbeloppen motsvara i stort sett 10—15 procent av den för

200 timmar per månad beräknade timlönen efter förhöjning i enlighet med

den överenskommelse, som Kungl. Maj :t tidigare denna dag beslutat förelägga

riksdagen för godkännande.

Såsom 1945 års lönekommitté framhållit förekommer i vissa fall, alt

arbete på obekväm arbetstid redan nu inom statsförvaltningen kompenseras

på olika sätt. Detta har vid konstruktionen av ett provisoriskt lönetilllägg

för tjänstgöring på obekväm arbetstid vållat särskilda svårigheter. I allmänhet

torde den nuvarande kompensationen, där sådan förekommer, bestå

i nedsättning av den eljest föreskrivna arbetstiden. Ofta har emellertid

eu nedsättning av arbetstiden medgivits utan att det framgår, om nedsättningen

föranletts av att viss del av tjänstgöringen varit förlagd till obekväm

arbetstid eller om andra förhållanden inverkat på ställningstagandet, t. ex.

arbetets ansträngande art, hälsovådlighet e. d. Att utröna vilka omständigheter

som i det särskilda fallet varit avgörande har visat sig vara förbundet

med betydande svårigheter. I överenskommelsen ha därför intagits schematiska

regler för ifrågavarande fall. Såvitt verkställda undersökningar givit

vid handen torde kompensation för arbete på obekväm arbetstid i form av

nedsättning av den eljest fastställda arbetstiden eller kontant gottgörelse, i

de fall sådan kompensation förekommer, endast undantagsvis avse annan

obekväm arbetstid än tiden mellan klockan 22 och 6. Med hänsyn härtill

ha förevarande särskilda regler i överenskommelsen ansetts kunna begränsas

till att avse till sistnämnda tid förlagt arbete.

Vad först angår de fall, då kontant gottgörelse utgår med hänsyn till arbetets

förläggning till tid mellan klockan 22 och 6, har överenskommits, att

det här avsedda lönetillägget för samma tid skall minskas med motsvarande

belopp eller i förekommande fall helt bortfalla.

För de fall, då arbetstiden understiger den normala, har såsom utgångspunkt

skäligen ansetts böra tagas en arbetstid av 193 timmar för 30 dagar.

Det torde böra framhållas, att valet av detta arbetstidsmått icke får betraktas

såsom ett uttryck för uppfattningen om hur lång arbetstiden bör vara

utan utgör resultatet av vissa skälighetsöverväganden i avseende å här

ifrågavarande ersättning. Om arbetstiden, fastställd på sätt i överenskommelsen

angives, för 30 dagar uppgår till eller överstiger 193 timmar, skall

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 60.

25

lönetillägget utgå för all verklig fullgjord tjänstgöring mellan klockan 22

och 6. Understiger däremot arbetstiden för 30 dagar nämnda timantal, skall

lönetillägg för tjänstgöring mellan klockan 22 och 6 utgå endast i den mån

antalet till sådan tid förlagda arbetstimmar — varmed avses endast verklig

fullgjord tjänstgöring — överstiger tre gånger det antal timmar, varmed arbetstiden

understiger 193 timmar för 30 dagar. Detta innebär att en tjänsteman,

som har en arbetstid av exempelvis 190 timmar för 30 dagar, erhåller

lönetillägg för tjänstgöring mellan klockan 22 och 6 endast om och i den

mån han under sådan tid fullgör tjänstgöring mer än 9 timmar. Såsom förut

nämnts skall däremot en dylik nedsättning av arbetstiden icke inverka

på tjänstemannens rätt att erhålla ersättning för verklig fullgjord tjänstgöring

under sön- och helgdagar eller kvällar. Vid tillämpningen av ifrågavarande

bestämmelse synes av praktiska skäl hinder icke böra föreligga

att likställa det för »normalmånad» beräknade genomsnittliga timantalet

med den under arbetstidsperioden fullgjorda arbetstiden.

I överenskommelsen har intagits en särskild bestämmelse för det fall, att

tiden för verklig fullgjord tjänstgöring enligt meddelade arbetstidsbestämmelser

beräknas motsvara viss kortare tjänstgöringstid. Härmed avses sådana

fall, då längre tjänstgöringstid än den eljest normala må uttagas på

grund av att den verkliga tjänstgöringstiden med hänsyn till arbetets art

anses motsvara viss kortare tjänstgöringstid. Detta förekommer bl. a. för

vissa tjänstemän vid statens järnvägar, för vilka 260 eller 234 arbetstimmar

per 30 dagar beräknas motsvara 208 timmar. I dylika fall skall den tid,

för vilken lönetillägget må beräknas, minskas i motsvarande mån.

Lönetillägget avses skola utgå fr. o. in. den 1 januari 1952 tills vidare.

Det har beräknats medföra en kostnad per år av i runt tal 20,5 miljoner

kronor, varav 16,5 miljoner kronor belöpa på de affärsdrivande verken.

Riksdagens bemyndigande torde böra utverkas att medgiva de överskridanden

av maximerade anslag och anslagsposter, som kunna bli erforderliga på

grund av vad här förordats.»

Utskottet. I betraktande av förhållandena på den enskilda arbetsmarknaden

samt de statliga och kommunala kollektivavtalsområdena har utskottet

intet att erinra mot att såsom ett provisorium i avvaktan på slutförandet

av pågående arbetstidsutredningar särskilda lönetillägg beviljas statstjänstemän

med tjänstgöring på obekväm arbetstid på sätt i propositionen föreslagits.

Utskottet föreställer sig, att tillämpningen av provisoriska bestämmelser

på förevarande svåröverskådliga område skall kunna giva erfarenheter

av värde för ett slutligt ställningstagande till spörsmålet. Utskottet

finner det naturligt, att provisoriet anknytes till tjänster med reglerad arbetstid.

De angivna tidsgränserna för arbetstid, som skall anses såsom obekväm,

anser utskottet för närvarande böra godtagas liksom även gotlgörelsens

regelmässiga begränsning till tjänstemän i högst lönegrad Ca, Ce eller

(ig 16 eller Cf 14. Mot de föreslagna lönelilläggsbeloppcn har utskottet intet

8 llihany till riksdagens protokoll 195$. (i samt. Xr 49 — Ml.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 50.

att invända. Ej heller i övrigt har utskottet funnit anledning till erinran

mot propositionsförslaget. Med hänsyn till att här, såsom ovan framhållits,

är fråga om ersättningsbestämmelser på ett svåröverskådligt område, förutsätter

utskottet, att Kungl. Maj:t skall kunna vidtaga de mindre jämkningar

i de förordade bestämmelserna, vartill förhållandena kunna föranleda.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att provisoriskt lönetillägg för tjänstgöring

på obekväm arbetstid må utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer departementschefen i propositionen

förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåren 1951/52

och 1952/53 medgiva de överskridanden av maximerade anslag

och anslagsposter, som kunna bli erforderliga vid genomförandet

av angivna förslag.

Stockholm den 7 mars 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 49.

527288

Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:70 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av statstjänstemannens laner m. m. a1 i texten