Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om upptagande å riksstaten för budgetåret 1952/53 av underskottet för luftf artsfonden.

1952-03-11 · 7 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:54, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om upptagande å riksstaten för budgetåret 1952/53 av underskottet för luftf artsfonden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 54.

1

Nr 54.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om upptagande å riksstaten

för budgetåret 1952/53 av underskottet för luftf

artsfonden.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1, bilaga 17, har Kungl. Maj rt, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

4 januari 1952, föreslagit riksdagen att för Luftfartsfonden å riksstaten för

budgetåret 1952/53 upptaga ett underskott av 7 600 000 kronor.

Det faktiska underskottet för luftfartsfonden uppgick budgetåret 1950/51

till 6,i miljoner kronor.

Med skrivelse den 7 november 1951 har luf tf artsstyrelsen framlagt förslag

till stat för luftfartsverkets driftkostnader budgetåret 1952/53.

Styrelsen har erinrat om att dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet

i 1951 års statsverksproposition uttalat bl. a., att han utgick

från att styrelsen även i fortsättningen övervägde organisationsändringar och

besparingar i syfte att nedbringa kostnaderna. Styrelsen erinrar vidare, att

statsutskottet i sitt utlåtande 1951: 44 (s. 4) understrukit, vad departementschefen

sålunda anfört. Enligt utskottets mening borde därvid självfallet möjligheterna

att icke endast nedbringa kostnaderna utan även höja intäkterna

omsorgsfullt beaktas. En utväg till sådan intäktshöjning såg niskottet främst

i en höjning av de i taxan för flygplatsernas begagnande fastställda avgifterna,

varvid dock samråd med de danska och norska luftfartsmyndigheterna

borde äga rum. Utskottet förutsatte, att luftfartsstyrelsen skulle till Kungl.

Maj:t inkomma med de förslag härutinnan, vartill förhållandena kunde giva

anledning.

Styrelsen meddelar nu, att utarbetandet av förslag till ny taxa för begagnande

av statens civila flygplatser påbörjats av styrelsen redan under

år 1950 och att ett förslag till nya taxebestämmelser upprättats och remitterats

för yttrande till luftfartsverkets lokalförvaltningar, trafikanter in. fl. I

anslutning till statsutskottets förenämnda utlåtande diskuterades taxeförslaget

vid gemensamma överläggningar i Stockholm den 8—9 maj 1951 mellan

representanter för de skandinaviska luftfartsmyndigheterna. På grundval

av vad sålunda förekommit utarbetades definitivt förslag till ny taxa och

överlämnades till Kungl. Maj:t genom styrelsens skrivelse den 13 juli 1951.

Vad angår frågan om nedbringande av luftfartsverkets kostnader har

luftfartsstyrelsen erinrat om de åtgärder härutinnan, som vidtagits i anslutning

till en av statens sakrevision år 1949 företagen utredning angående

1 Hihang till riksdagens protokoll 1952. 6 sand. Nr !ii.

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Statsutskottets utlåtande nr 64.

luftfartsverkets organisation och verksamhet och vilka i olika sammanhang

redovisats. Sålunda har i besparingssyfte hland annat nedlagts ett antal s. k.

småflygplatser och flygfyrar, nedskärningar verkställts av underhålls- och

driftkostnaderna för övriga flygplatser samt — i samråd med telegrafstyrelsen,

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt Aktiebolaget

Aerotransport — inskränkningar vidtagits beträffande trafikledning, förbindelse-

och flygväderlekstjänst. Luftfartsstyrelsen erinrar vidare om, att

sakrevisionens utredning företogs under intryck av verkningarna från den

svåra kris, som drabbade luftfarten under slutet av 40-talet. Även om det

då framstod såsom angeläget att lämpa luftfartsverkets organisation efter

en minskad trafikvolym, bör man i dagens läge icke ytterligare beskära organisationen

på så sätt, att den icke kan möta de krav, som betingas av

flygtrafikens utveckling i gynnsammare riktning under de sista aren. Då

man har anledning förmoda, att denna ökning kommer att fortgå i oförändrad

takt under de närmaste åren, böra ansträngningarna enligt luftfartsstyrelsens

mening mera inriktas på att anpassa sig till trafikutvecklingen inom

den nuvarande organisationens ram än att beskära denna. Självfallet bör

härvid dock beaktas, att organisationen bör vara beredd att möta konsekvenserna

av den relativt snabba tekniska utvecklingen på luftfarten^ område,

exempelvis genom införandet av allt snabbare flygplantyper och ökad användning

av helikoptrar.

Luftfartsstyrelsen framhåller vidare, att verkets organisation är föremål

för en fortlöpande översyn, varigenom åtskilliga organisatoriska detaljer

ändrats eller tillrättalagts alleftersom desamma anmält sig. Härigenom har

styrelsen vid uppgörandet av beräkningarna över medelsbehovet under nästa

budgetår i stort sett ansett sig kunna finansiera nytillkomna behov genom

besparingar i andra hänseenden. Självklart är, att en organisation aldrig

är så fulländad, att icke förbättringar och besparingar äro möjliga. Styrelsen

är emellertid av den bestämda uppfattningen, att några mera avsevärda

belopp icke längre kunna friställas genom ytterligare rationaliseringsåtgärder,

såvida man önskar vidmakthålla den nuvarande verksamheten. Även

i nuvarande läge leda ganska radikala beskärningar av flygplatsorganisalionen,

enligt styrelsens bedömande, icke till besparingar, som synas stå i

-imlig proportion till de ogynnsamma konsekvenserna av ingreppen.

Luftfartsstyrelsen har slutligen upptagit frågan om luftfartsverkets framlida

ställning såsom affärsdrivande verk. Styrelsen har därvid erinrat, att

styrelsen i petita hösten 1946 föreslagit bl. a. att luftfartsfonden skulle

fn. o. m. den 1 juli 1947 ombildas till en alfärsverksfond och luftfartsstyrelsen

till ett affärsdrivande verk. Såsom skäl härför åberopade styrelsen,

alt målet för dess verksamhet borde vara, att luftfarten i princip skulle bära

sina egna kostnader, däri inbegripet förräntning och amortering av eu viss

del av det i flygplatserna från och med budgetåret 1947/48 nedlagda kapitalet.

Man stödde sig härvid på den vid tidpunkten i fråga allmänt rådande

uppfattningen, att den civila luftfartens starka utveckling efter det senaste

världskriget icke blott vore av permanent natur utan även kunde förväntas

s. 3 Kontrollera mot PDF

54.

3

fortgå i accelererad takt, vilket i sin tur skulle innebära ökade inkomster

för statsverket. Det förutsattes sålunda, att full täckning för luftfartens

kostnader skulle kunna erhållas inom de närmaste åren. Härvid spelade

en planerad höjning av flygplatstaxorna en viktig roll. För att uppnå nyss

angivna mål var det emellertid enligt styrelsens uppfattning nödvändigt, att

byggandet och förvaltandet av flygplatserna samt tillhandahållandet av säkerhetstjänst

kunde omhänderhavas enligt fullt affärsmässiga grunder. Såsom

en oundgänglig första åtgärd betraktade styrelsen därför genomförandet

av en budgetteknisk reform, varigenom en överblick över luftfartens

verkliga kostnader möjliggjordes. En fullt affärsmässig uppläggning i förevarande

hänseende krävde dessutom, att luftfartsstyrelsen erhöll en högre

grad av rörlighet beträffande medelsdispositioner än styrelsen då ägde.

Luftfartsstyrelsen avgav på grund härav ett förslag till ny redovisning av

luftfartsverkets driftkostnader, vilket med vissa ändringar godkändes av

statsmakterna att gälla fr. o. in. budgetåret 1947/48 (se rd. skr. 1947: 254).

Styrelsen har nu på anförda skäl ifrågasatt, huruvida tiden icke är inne

att uppställa ett mera verklighetsbetonat och gripbart mål för luftfartsverkets

ekonomiska politik. Det bör därvid bland annat upptagas till prövning,

huruvida luftfartsverket i sin helhet bör frångå sin status av affärsdrivande

verk eller om denna status bör inskränkas att avse endast flygplatsorganisationen.

Luftfartsstyrelsen är emellertid icke beredd att nu

framlägga något konkret förslag härom, eftersom en dylik ändring jämväl

berör spörsmål, där andra myndigheters synpunkter böra företrädas. Styrelsen

ifrågasätter, om icke en särskild utredning i förevarande hänseende

bör komma till stånd.

Styrelsen har lämnat följande specifikation över inkomst- och utgiftsposterna,

varvid såsom jämförelse även upptagits motsvarande belopp för

innevarande budgetår.

Inkomster 1951/52 1952/53

1. Hyror och arrenden ........................ 1 010 900 1 140 000

2. Trafikinkomster ............................ 1 780 000 2 050 000

3. Bcsiktningsavgifter ........................ 110 000 100 000

4. Diverse inkomster .......................... 100 000 110 000

Summa kronor 3 000 000 3 400 000

Utgifter

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar 1 540 000 1 604 000

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader ............ 254 000 285 000

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar .......... 2 976 000 3 001 000

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader ........ 265 000 277 000

5. Underhåll och drift av luftfartsleder 920 000 1 000 000

6. Hyres- och arrendeavgifter in. m............. 120 000 125 000

7. Underhåll och drift av radioanläggningar .... 1 800 000 2 085 000

8. Underhåll och drift av teleutrustning 502 000 591 000

9. Utgifter för väderlekstjänst.................. 1 182 000 1 138 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 54.

Utgifter 1951/52 1952/53

10. Sveriges bidrag till internationella civila luftfartsorganisationen

in. in..................... 429 00U 451 000

11. Pensionskostnader .......... .......... • • 26 000 33 000

12. Diverse utgifter ............................ 75 000 85 000

13. Avsättning till värdeminskningskonto ........ 435 000 470 000

Summa kronor 10 524 000 11 145 000

Beräknat underskott .......................... 7 524 000 7 745 000

Styrelsen har vidare lämnat eu sammanställning över storleken av och de

främsta anledningarna till utgiftsökningarna (s. 5 och 6). I anslutning

härtill har styrelsen uttalat, att åtskilliga av de inträdda utgiftsökningarna

antingen äro av helt automatisk eller av eljest mer eller mindre ofrånkomlig

natur.

Luftfartsstyrelsens framställning utmynnar i en hemställan, att, såvitt nu

är i fråga, Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för luftfartsfonden å

riksstaten för budgetåret 1952/53 upptaga ett underskott av 7 745 000 kronor.

Yttranden över framställningen ha avgivits av statskontoret och statens

lönenämnd (s. 7).

Departementschefen har anfört följande.

Det faktiska underskottet för luftfartsfonden uppgick budgetåren 1949/50

och 1950/51 till 5,8 respektive 6,i miljoner kronor.

För innevarande budgetår beräknades i 1951 års statsverksproposition

luftfartsfondens underskott till 6,4 miljoner kronor. Hänsyn hade då ej tagits

till den under 1951 inträdda höjningen av det rörliga tillägget å personallönerna.

Genom beslut den 1 juni 1951 har Kungl. Maj it fastställt stat

för luftfartens driftkostnader innevarande budgetår. Dessa kostnader utgöra

enligt staten 10,5 miljoner kronor, och då inkomsterna beräknats till 3 miljoner

kronor, skulle underskottet för innevarande budgetår bli 7,5 miljoner

kronor under förutsättning av oförändrat rörligt tillägg av 33/32 % å statstjänstemännens

löner.

Den fortlöpande ökningen av underskottet för luftfartsfonden är praktiskt

taget helt att tillskriva automatiska utgiftsstegringar. Samtidigt ha vissa

rationaliseringsåtgärder genomförts inom luftfartsverket, men besparingarna

ha ej kunnat uppväga de ökade driftkostnaderna. Det har icke heller

varit möjligt för styrelsen att genom avgiftshöjningar kompensera sig för

kostnadsstegringarna.

Såsom statskontoret framhållit böra statsmakterna även i framtiden ha

möjlighet att erhålla överblick över luftfartens verkliga kostnader. Detta

kan ske på olika sätt, och jag har icke något att erinra mot att denna fråga

upptages till närmare övervägande inom luftfartsstyrelsen med biträde av

den expertis, som kan befinnas erforderlig. Någon särskild sakkunnigutredning

för klarläggande av detta spörsmål anser jag dock ej för närvarande

vara behövlig.

I sina petita hösten 1951 har luftfartsstyrelsen anmält sina förslag angående

luftfartsverkets inkomster och utgifter budgetåret 1952/53. Styrel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 54.

sen har, vad inkomstsidan angår, räknat med en ökning av inkomsterna till

3,4 miljoner kronor. Styrelsen har därvid utgått från att den av styrelsen

föreslagna nya flygplatstaxan skall tillämpas under budgetåret. Kungl. Maj :t

har också genom beslut den 30 november 1951 fastställt taxeförslaget ätt

tillämpas från den 1 januari 1952. Styrelsens inkomstberäkningar ha ej givit

mig anledning till erinran.

Beträffande luftfartsverkets utgifter har styrelsen uttalat, att styrelsen är

av den bestämda uppfattningen, att några mera avsevärda belopp icke längre

kunna friställas genom ytterligare rationaliseringsåtgärder, såvida man

önskar bibehålla den nuvarande verksamheten. Styrelsen har vidare angivit

vissa möjligheter att begränsa verksamheten, vilka styrelsen dock ej ansett

sig böra förorda, främst av säkerhetsskäl. Styrelsens kostnadsförslag slutar

på en summa av 11 145 000 kronor. Underskottet för luftfartsfonden skulle

i enlighet härmed utgöra 7 745 000 kronor för nästa budgetår.

Vid granskningen av statförslaget har jag ansett mig i fråga om luftfartsstyrelsens

och flygplatsorganisationens avlöningar och omkostnader

böra tillstyrka endast sådana ökade utgifter, som statskontoret tillstyrkt

eller lämnat utan erinran. Jag har icke heller ansett mig böra framlägga

några förslag om tjänsteförändringar av natur att böra underställas Kungl.

Maj :ts eller riksdagens prövning. Beträffande posten Utgifter för väderlekstjänst

har jag icke något att erinra mot den av luftfartsstyrelsen föreslagna

ändrade beräkningsgrunden. Posten bör upptagas med ett avrundat belopp

som svarar mot de under sjätte huvudtiteln upptagna utgifterna för ändamålet.

Övriga utgiftsposter å driftkostnadsstaten böra upptagas med de belopp

styrelsen föreslagit.

1 enlighet med vad jag här förordat skulle driftkostnadsstaten för nästa

budgetår få följande utseende:

Kronor

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar ......................... 1 561 000

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader ........................ 272 000

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar .................... 2 954 000

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader .................. 256 000

5. Underhåll och drift av luftfartsleder .................... 1 000 000

6. Hyres- och arrendeavgifter m. in......................... 125 000

7. Underhåll och drift av radioanläggningar ................ 2 085 000

8. Underhåll och drift av teleutrustning .................... 591 000

9. Utgifter för väderlekstjänst ............................ 1 119 000

10. Sveriges bidrag till internationella civila luftfartsorganisationen

in. in............................................. 451 000

11. Pensionskostnader ................................... 33 000

12. Diverse utgifter ...................................... 85 000

13. Avsättning till värdeininskningskonto.................... 470 000

Summa 11 002 000

I statförslaget har, såsom tidigare framhållits, rörligt tillägg beräknats

enligt nu gällande grunder. Vid fastställande av det slutliga statförslaget

torde erforderlig uppräkning få verkställas med hänsyn till de höjningar av

statstjänstemännens löner, som statsmakterna kunna komma att besluta.

Underskottet för luftfartsfonden torde emellertid — på enahanda sätt som

sker å driftbudgeten — böra i riksstatsförslaget upptagas med det belopp

som nu kan förutses.

Då inkomsterna beräknats till 3,4 miljoner och utgifterna till It,o miljoner

kronor, bör sålunda underskottet upptagas till 7,g miljoner kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

fi

Statsutskottets utlåtande nr 54.

Utskottet. Såsom departementschefen erinrat har luftfartsfondens faktiska

underskott under de båda sistförflutna budgetåren uppgått till 5,8 respektive

(5,i miljoner kronor. Underskottet för innevarande budgetår beräknades

i 11)51 års statsverksproposition till ett belopp av 0,4 miljoner kronor.

På grund av den stegring av personalkostnaderna som sedermera inträtt

väntas nu nämnda belopp komma att öka till 7,5 miljoner kronor. Härvid

har dock icke kunnat beaktas den ytterligare höjning av statst jänstemännens

löner, varom förslag framlagts i propositionen nr 00 till årets riksdag.

Jämväl de för nästa budgetår framlagda beräkningarna grunda sig på

förutsättningen av ett rörligt lönetillägg av 33/32 procent. Med hänsyn härtill

lärer luftfartsfondens underskott nämnda budgetår komma att överstiga

det av departementschefen angivna beloppet av 7,6 miljoner kronor.

Här redovisade siffror ge vid handen, alt luftfartsfondens underskott är i

fortskridande tillväxt. Detta förhållande har tidigare vid olika tillfällen

uppmärksammats av statsmakterna. Senast vid 1951 års riksdag underströk

sålunda statsutskottet, i anslutning till vissa av föredragande departementschefen

i samma års statsverksproposition gjorda uttalanden, angelägenheten

av att rationaliseringsarbetet inom luftfartsverket planmässigt fullföljdes,

varvid möjligheten att icke endast nedbringa kostnaderna utan även höja intäkterna

borde omsorgsfullt beaktas. Vad utskottet härutinnan anförde (uti.

nr 44) lämnades av riksdagen utan erinran. Luftfartsstyrelsen har nu i skrivelse

den 7 november 1951 närmare redogjort för de åtgärder som med anledning

härav företagits eller satts i fråga. Av skrivelsen framgår att de besparingar

som genomförts icke kunnat uppväga de ökade driftkostnaderna

liksom det ej heller ansetts vara möjligt att genom avgiftshöjningar ernå

kompensation för kostnadsstegringarna. Från luftfartsstyrelsens sida har

samtidigt hävdats, att några mera avsevärda belopp icke längre kunna friställas

genom ytterligare rationaliseringsåtgärder, såvida man önskar vidmakthålla

den nuvarande verksamheten. I anslutning härtill har styrelsen

förordat en omprövning av frågan om luftfartsverkets framtida ställning

såsom affärsdrivande verk. Departementschefen har icke haft något att

erinra mot att frågan upptages till närmare övervägande men icke ansett

någon särskild sakkunnigutredning härom f. n. vara behövlig.

Med anledning av vad i ärendet sålunda förevarit vill utskottet endast uttala,

alt luftfartsstyrelsen självfallet bör ägna rationaliseringsproblemen och

därmed sammanhängande spörsmål rörande taxesättningen in. in. den största

uppmärksamhet jämväl i fortsättningen, i syfte att söka ernå en bättre balans

mellan verkets intäkter och kostnader. Samtidigt önskar utskottet i

likhet med statskontoret understryka angelägenheten av att statsmakterna

även i framtiden beredas möjlighet att erhålla överblick över luftfartens verkliga

kostnader.

Vad departementschefen anfört och förordat beträffande det av luftfartsstyrelsen

framlagda förslaget till driltkostnadsstat har icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet tillstyrker sålunda, att luftfartsfondens underskott

upptages med ett belopp av 7,c miljoner kronor å riksstaten för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 54.

1

nästa budgetår. Såsom departementschefen framhållit torde en jämkning

av vissa utgiftsposter få ske, sedan klarhet vunnits om de nya tjänstemannalönerna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för Luf tf artsfonden å riksstaten för

budgetåret 1952/511 upptaga ett underskott av 7 600 000 kronor.

Stockholm den 11 mars 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Näsgård, Ohlon, Leander, Gillström, Eric Ericson, Pålsson, Näsström,

Bergh, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Lundqvist och Axel Andersson;

samt

från andr a kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Svensson i Grönvik, Andersson i Malmö, Boman i

Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim, Svensson i Ljungskile, Rubbestad,

Ståhl, Åkerström, Andersson i Munkaljungbv och Birke.

Reservation

av herr Lundqvist.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:102 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående fortsatt disposition av vissa äldre anslag. a1 i texten