Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1952-04-01 · 84 sidor, varav 81 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 81 av 84 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

1

Xr 6.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga

statsutgifter för budgetåret 1952/53 under sjätte

huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet.

1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4

januari 1952) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i

personalförteckningen för kommunikationsdepartementet uppföra ytterligare

en kontorsbiträdestjänst i Ca 8, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för departementet, att tillämpas tills vidare fr. o. in.

budgetåret 1952/53, dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 657 600 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 533 600 kronor.

Anslagsförhöjningen betingas främst av den av 1951 års riksdag beslutade

regleringen av vissa chefslöner samt omräkningen av det rörliga tillägget

enligt gällande procentsats. I fråga om personalförteckningen innebär Kungl.

Maj :ts förslag att däri uppföres ytterligare en kontorsbiträdestjänst i Ca 8.

Utskottet, som intet har att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

kommunikationsdepartementet uppföra ytterligare en kontorsbiträdestjänst

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tilfämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1952/53:

1 —eio 92 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 sand. Nr fl.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ..................... 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 303 700

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 170 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 151 800

Summa kronor 657 600

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 657 600 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 2 och 3) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

45 100 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 3, s. 4—19) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att företaga vissa i statsrådsprotokollet angivna ändringar i personalförteckningen

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder, som må erfordras i anledning av

omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kansli- och kameralbyråer,

dels godkänna av föredraganden förordad avlöningsstat för vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1952/53, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 036 000 kronor, varav

2 518 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 4 090 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har hemställt, att anslaget för nästa

budgetår höjes med 1 358 000 kronor.

Genom beslut den 25 augusti 1950 förordnade Kungl. Maj :t, att översyn

skulle verkställas av organisationen och personalbehovet inom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens kansli- och kameralbyråer. Med stöd av Kungl.

Maj :ts i detta sammanhang meddelade bemyndigande tillkallade dåvarande

chefen för kommunikationsdepartementet tre utredningsmän för att verkställa

den anbefallda översynen.

Utredningsmännens i anledning härav framlagda organisationsförslag

innebär sammanfattningsvis följande.

De nuvarande kansli- och kameralbyråerna ersättas med dels en administrativ

byrå, omfattande ett kamrerarkontor och en i fråga om arbetsuppgifterna

något utvidgad personalavdelning, dels en juridisk byrå, omfattande

den nuvarande kanslibyråchefen och ombudsmannaexpeditionen, dels

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

3

en till byggnads- och underhållsbyrån överflyttad avdelning för arbetarärenden,

dels slutligen en ny, till sistnämnda byrå förlagd avdelning för

teknisk-ekonomisk granskningsverksamhet. Av revisionskontoret överflyttas

mindre delar till kamrerarkontoret samt till riksräkenskapsverket.

Återstoden indrages. I samband med utredningen av de allmänna organisatoriska

spörsmålen ha utredningsmännen också till bedömande upptagit

vissa frågor om förändring av befintliga tjänster, personalförstärkning

in. m.

Beträffande den närmare innebörden av utredningsmännens förslag

torde få hänvisas till propositionen (s. 6—15).

Över utredningsmännens förslag ha yttranden avgivits av ett tiotal myndigheter

in. in. (s. 15 och 16).

Vad beträffar väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personaläskanden i

övrigt torde få hänvisas till propositionen (s. 4—6).

Föredraganden tillstyrker, att medel anvisas för två assistenttjänster i

högst Cg 22 på avdelningen för arbetsorganisation samt för bibehållande i

styrelsens tjänst av den i styrelsens framställning redovisade personal på

vägbvrån och konslruktionsbyrån, som redan finnes anställd med anlitande

av anslaget till Planering av allmänna arbeten eller genom överskridande

av anslagsposten till icke-ordinarie personal. Av hithörande tjänster anses

av föredraganden i personalförteckningen t. v. böra uppföras endast en

förste byråingenjörstjänst i Ce 29. Årskostnaderna för den här avsedda personalen

uppgå till sammanlagt ca 250 000 kronor.

Föredraganden föreslår vidare dels att en överingenjör sbefattning hos

styrelsen uppflyttas från Cp 15 till Cp 16 och dels att i styrelsens personalförteckning

på övergångsstat temporärt uppföras två överinspektörstjänster

i Cp 13, avsedda att bibehållas så länge överinspektörerna K. Kinch och

K. H. Håård komma att innehava desamma, varvid två överinspektörstjänster

i Cp 10 skola hållas vakanta. Dessa förändringar medföra en ökning

av avlöningsanslaget med 5 400 kronor. I personalförteckningen böra

vidare enligt föredraganden uppföras ytterligare 20 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 för beredande av ordinarie anställning åt viss biträdespersonal enligt

grunderna för reglerad befordringsgång. Slutligen föreslår föredraganden

en höjning av arvodesposten med 3 000 kronor.

De sålunda tillstyrkta ökningsbeloppen samt av styrelsen angivna kostnadsökningar

för löneklassuppflyttningar, reglerad befordringsgång och

omräkning av det rörliga tillägget skulle vid oförändrad organisation medföra

ett anslagsbehov av 5 170 700 kronor.

Beträffande frågan om kansli- och kameralbyråernas omorganisation

har föredraganden anfört följande.

»Frånsett några detaljer, till vilka jag återkommer i det följande, anser

jag mig kunna biträda det framlagda organisationsförslaget.

Jag tillstyrker sålunda den föreslagna ändringen i byråindelningen samt

avvecklingen av revisionskontoret.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Med anledning av vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket

anfört angående personalbehovet för den siffergranskning av

vägförvaltningarnas räkenskaper, som skulle förläggas till styrelsens kainrerarkontor,

har jag funnit mig böra föreslå den avvikelsen från utredningsmännens

förslag, att för detta arbete överföras från revisionskontoret

två kanslibiträden — ett i Ca It och ett i Cell — i stället för två kontorsbiträden.

Kungl. Maj:t torde böra utverka riksdagens bemyndigande att vidtaga

de övergångsåtgärder, som kunna befinnas erforderliga i samband med

indragningen av revisionskontoret och omorganisationen i övrigt. Jag förutsätter

härvid att de tjänster, som uppföras på riksräkenskapsverkets

stat i samband med omorganisationen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

skola tillsättas genom överflyttning av övertalig personal från

styrelsen.

Avgörande skäl synas mig ha förebragts för att den av utredningsmännen

förordade teknisk-ekonomiska granskningsverksamheten nu prövas i

praktiken. I avvaktan på närmare erfarenhet bör den härför avsedda personalen

begränsas till två befattningshavare. I personalförteckningen bör

för ändamålet uppföras två tjänster i Ce 29 med alternativ tjänstebenäinning

förste byråingenjör/förste byråsekreterare. Granskningsverksamheten

bör i enlighet med utredningsmännens förslag i organisatoriskt hänseende

förläggas till byggnads- och underhållsbyrån.

Vad angår de av utredningsmännen föreslagna tjänsteförändringarua

tillstyrker jag i fråga om personalavdelningen dels att en förste byråsekreterartjänst

i Ca 29 förändras till en byrådirektör stjänst i Ca 31 och dels

att en byråsekreterartjänst i Ca 24 utbytes mot en förste byråsekreterartjänst

i Ca 27. Beträffande kamrerarkontoret biträder jag förslaget om utbyte

av två amanuenstjänster mot en bokliållartjänst i Ca 21 och en kontorsskrivartjänst

i Ce 19 men däremot icke förslaget om ordinariesättning

av befattningen såsom biträdande kamrerare. Den av utredningsmännen

förordade förändringen av en kansliskrivartjänst i Ca 15 till kanslibiträdestjänst

i Ca 11 bör genomföras vid uppkommande vakans på befattningen.

I enlighet med statskontorets förslag bör frågan om löneställningen för

generaldirektörens och överdirektörens handsekreterare avgöras först efter

biträdesutredningens prövning av frågan. Utredningsmännens beräkning av

personalbehovet för arkiv- och biblioteksgöromål föranleder ingen erinran

från min sida. Till frågorna om uppflyttning av chefen för arbetaravdelningen

samt förste byråsekreteraren och ombudsmannen till byrådirektörer

i Ca 31 ävensom av eu förste byråsekreterare på juridiska byrån från

Ca 27 till Ca 29 är jag icke beredd att taga ställning, förrän tjänsteförteckningskommittén

avgivit förslag i ämnet. Däremot anser jag mig beträffande

juridiska byrån kunna tillstyrka att eu byråsekreterartjänst i Ca 24

utbytes mot en förste byråsekreterartjänst i Ca 27 samt att en förste byråsekreterartjänst

i Cg 27 överföres till extra ordinarie stat. Med inrättandet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

5

av den föreslagna nya amanuenstjänsten på nyssnämnda byrå bör anstå

tills vidare i avvaktan på ytterligare erfarenhet om arbetsuppgifternas omfattning.

Vad slutligen angår den i statskontorets yttrande omförmälda

byråsekrcterartjänsten i Ca 24, som är avsedd för arbetaravdelningen

inom byggnads- och underhållsbyrån, vill jag med hänsyn till vad som

anförts om rekryteringen till denna tjänst föreslå en ändring av tjänstebenämningen

till assistent.

De yrkanden om ytterligare löneförbättringar och personalförstärkningar,

som framförts i vissa av remissyttrandena, kan jag icke tillstyrka.

Med de organisationsförändringar, som jag nu förordat, skulle den förut

angivna anslagssumman för nästa budgetår komma att minskas till

5 036 000 kronor.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ewerlöf in. fl. (I: 337) och den andra inom andra kammaren av

herr Hjalmarson m. fl. (11:441), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts,

att riksdagen måtte besluta, utöver vad i statsverkspropositionen föreslås,

inrätta en förste byråingenjörsbefattning i Ce 29 å vägbyrån, avdelningen

för landsbygden, samt i samband därmed uttala att minst motsvarande begränsning

bör göras på andra avdelningar inom styrelsen;

dels ock en inom andra kammaren av herr Håstad väckt motion (11:453),

i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta, att biträdande kamrerartjänsten

i lönegrad Ce 27 hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överflyttas

till ordinarie stat.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna 11:441 och 11:453.

Utskottet. I sin petitaskrivelse för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt förslag om ett flertal personalförstärkningar.

Föredraganden har emellertid endast delvis funnit sig kunna tillstyrka styrelsens

förslag. Häremot ha i de båda likalydande motionerna I: 337 och

11:441 vissa erinringar framförts. Under hänvisning till planerings- och

projekteringsarbetets stora betydelse ha sålunda motionärerna ansett en

förstärkning av vägbyråns personal på avdelningen för landsbygden med

åtminstone en förste byråingenjör vara ofrånkomlig. Samtidigt borde enligt

motionärernas mening en reducering av personalen i minst motsvarande

omfattning på andra avdelningar inom styrelsen vara möjlig.

Utskottet vill för sin del starkt understryka den vikt som icke minst i

nuvarande läge måste tillmätas den av motionärerna berörda verksamheten.

Uppenbarligen erfordras, därest den nu ifrågasatta upprustningen av landets

vägväsende skall snabbt kunna genomföras, eu noga förberedd planläggning

och projektering av vederbörande arbetsföretag. I avvaktan på närmare

erfarenhet rörande den inverkan, som nämnda upprustning kan

s. 6 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

6

komma att få på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalorganisation,

har emellertid utskottet funnit sig böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag och

kan sålunda icke biträda motionärernas yrkande. Utskottet förutsätter dock

att Kungl. Maj :t, därest trängande behov av ytterligare personalförstärkning

på förevarande område skulle uppstå, bereder styrelsen möjlighet att

genom överskridande av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal anställa den extra arbetskraft som må befinnas erforderlig.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget om viss omorganisation av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kansli- och kameralbyråer finner utskottet

ändamålsenligt. Vad föredraganden i anslutning härtill anfört och

förordat har icke givit utskottet anledning till annan erinran än att utskottet,

i likhet med vad i motionen II: 453 förordats, anser att tjänsten såsom

biträdande kamrerare hos styrelsen bör ordinariesättas.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag i övrigt hemställer utskottet.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionen II: 453 samt med avslag å motionerna

1:337 och 11:441, sistnämnda båda motioner såvitt nu är i

fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de förändringar i

personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

som av utskottet förordats;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder

som må erfordras i anledning av omorganisation av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens kansli- och kameralbyråer;

c) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 585 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .................. 7 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ...................................................... 2 205 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 239 000

Summa kronor 5 036 000

d) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 036 000

kronor, varav 2 518 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vaUenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 19 och 20), som innebär höjd medelsanvisning

för nästa budgetår med 137 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

7

att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 991 000 kronor, varav 495 500 kronor att avräknas mot

automobilskattemedlen.

5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s.

20—27) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna uppföra ytterligare 16 kontor sbiträdestjänster

i Ca 8, dels godkänna av föredraganden förordad avlöningsstat

för vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1952/53, dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 13 435 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 11 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av

14 053 000 kronor för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 20—25).

Över styrelsens framställning har yttrande avgivits av statskontoret (s.

25).

Föredraganden har först beträffande vägförvaltningarnas projekteringspersonal

anfört följande.

»För projektering av vägar och broar finnes vid vägförvaltningarna dels

viss på avlöningsstaten uppförd personal och dels viss extra personal, som

avlönas från det under sjätte huvudtiteln anvisade anslaget till Planering

av allmänna arbeten och är avsedd för förtidsplanering av arbeten, vilka

skola ingå i en investeringsreserv för vägväsendet. Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

framställning synes nu framgå att den förstnämnda personalen

är för knapp icke blott för att hinna förnya investeringsreserven,

allteftersom de i denna reserv ingående företagen komma till utförande

eller av olika anledningar måste utmönstras, utan även för att kunna bemästra

de ordinarie projekteringsuppgifterna. På grund härav ha vägförvaltningarna,

enligt vad styrelsen uppger, blivit nödsakade att numera disponera

den för förtidsplaneringen avsedda personalen nästan uteslutande för

omedelbart aktuella investeringsobjekt. Den betydande anslagsökning

för avlönande av projekteringspersonal, som styrelsen nu begärt, sammanhänger

med här angivna förhållanden samt med den omständigheten att

anslaget till Planering av allmänna arbeten skall avvecklas med utgången

av innevarande budgetår, ökningen innefattar sålunda i stort sett endast

medel för att bibehålla den nuvarande projekteringspersonalens numerär

oförändrad. Med hänsyn till de skäl för styrelsens framställning, som sålunda

föreligga, och då jag i det följande kommer att tillstyrka medel fölen

väsentlig ökning av väg- och brobyggnadsverksamheten, vill jag icke

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6.

motsätta mig en förstärkning av väg- och vattenbyggnadsverkets ordinarie

personalresurser för projekteringsverksamheten av i huvudsak den storleksordning

som styrelsen föreslagit. Jag tillstyrker, att i anslaget inräknas

ett belopp av 225 000 kronor för ändamålet. Tills ytterligare någon erfarenhet

vunnits rörande personalbehovet på förevarande område bör den nya

personalen endast anställas som extra.»

Föredraganden föreslår vidare, att medel beräknas för anställande av

följande ytterligare personal, nämligen dels fyra vågmästare i Ce 17 och

tolv biträden i reglerad befordringsgång för vägförvaltningarnas arbetsuppgifter

beträffande enskild väghållning, dels en distriktsingenjör i Cg 29 för

vatten- och avloppsverlcsamheten och dels slutligen en bromästare i Ce 16

och tre maskinister i Ce 12 för skötseln av svängspannet på den nya bron

vid Hjulsta. Årskostnaden för denna personalökning uppgår till sammanlagt

ungefär 156 000 kronor. För löneklassuppflyttningar och uppflyttningar

enligt reglerad befordringsgång samt för omräkning av det rörliga tillägget

bör slutligen enligt föredraganden anslaget uppräknas med sammanlagt

ca 2 126 000 kronor.

Beträffande den av styrelsen föreslagna överflyttningen av lönekostnaderna

för personalen vid Falsterbokanalen till anslaget Underhåll

och drift av statens fiskehamnar och farleder har föredraganden intet haft

att erinra.

Slutligen föreslår föredraganden, att i personalförteckningen för vägförvaltningarna

uppföras ytterligare 16 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 för beredande

av ordinarie anställning åt viss biträdespersonal enligt grunderna

för den reglerade befordringsgången.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom

andra kammaren väckta motioner, den ena av herrar Ähman och Strandh

(II: 368), i vilken hemställts att riksdagen utöver vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

föreslagit beslutar erforderliga medel å vägförvaltningarnas

avlöningsstat för inrättande av 2 vägmästarbefattningar i lönegrad

Ce 17 och 10 kanslibi trädest jänster i lönegrad Ce 11, den andra av herr

Hansson i Skediga (II: 440), i vilken hemställts att vägförvaltningarnas

personal för den enskilda väghållningen måtte i överensstämmelse med vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens äskande förstärkas med 8 vägmästartjänster.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet. Å riksstaten för innevarande budgetår är vägförvaltningarnas

avlöningsanslag uppfört med 11 milj. kronor. För nästa budgetår har

Kungl. Maj :t föreslagit en höjning av anslaget med 2 435 000 kronor, huvudsakligen

till följd av vissa automatiska utgiftsstegringar. I sistnämnda

belopp ha därjämte inräknats medel för nyanställning av bl. a. följande

personal, nämligen fyra vågmästare i Ce 17 och tolv biträden i reglerad

befordringsgång för vägförvaltningarnas arbetsuppgifter beträffande en
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

9

skild väghållning. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden på

denna punkt avse åtta vägmästartjänster, tolv kanslibiträdestjänster och

tio skriv- eller kontorsbiträdestjänster. Under hänvisning härtill har i

motionen II: 368 hemställts, att riksdagen utöver vad Kungl. Maj :t i förevarande

hänseende föreslagit ville besluta anvisa erforderliga medel för inrättande

av två vägmästarbefattningar och tio kanslibiträdestjänster. Vidare

har i motionen II: 440 förordats en förstärkning av vägförvaltningarnas

ifrågavarande personal med ytterligare åtta vågmästare.

Såvitt utskottet kan bedöma, måste den personal som vägförvaltningarna

f. n. ha till sitt förfogande för den enskilda väghållningen anses vara otillräcklig.

En ytterligare förstärkning av denna personal skulle därför vara

i hög grad önskvärd. Med hänsyn till de stegrade krav som nu även i övrigt

ställas på den statliga vägadministrationen anser dock utskottet, att man

på förevarande område bör iakttaga viss försiktighet, då det gäller inrättandet

av nya tjänster, varför utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts

förslag. I överensstämmelse med vad utskottet under näst föregående punkt

förordat beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens projekteringsverksamhet

förutsätter emellertid utskottet, att behovet av för den enskilda

väghållningen oundgängligt nödvändig personal skall t. v. kunna tillgodoses

genom anställande av tillfällig arbetskraft, i den mån Kungl. Maj :t finner

så erforderligt.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna II: 368 och II: 440,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna uppföra ytterligare 16 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 379 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ...................................................... 4 854 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 3 202 000

Summa kronor 13 435 000

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 13 435 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattcmedlen.

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6, s. 27 och 28) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 913 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6.

7 :o) De lokala vägnämnderna m, m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 7, s. 29), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 8, s. 29), som

innebär anslagshöjning för nästa budgetår med 75 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch

vattenbyggnadsstgrclsens ämbetsområde för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

9:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen för budgetåret

1952/53. Före behandlingen av de olika anslagen till vägunderhåll och

vägbyggnader har Kungl. Maj :t (punkt 9, s. 29—43) lämnat en översikt

över beräkningen av väganslagen för budgetåret 1952/53.

I det ekonomiska långtidsprogram för åren 1951—1955, som framlagts

av särskilt tillkallade utredningsmän (SOU 1951: 30), har mot bakgrunden

av den inträdda utvecklingen på vägtrafikens område ett försök gjorts att

bedöma behovet av åtgärder på vägväsendets område för nämnda tidsperiod.

Vägväsendets behov av ökade investeringar för perioden 1951—

1955 har av utredningen angivits till genomsnittligt 150 milj. kronor per

år utöver 1950 års investeringsvolym, varav för statliga investeringar 100

milj. kronor och för kommunala 50 milj. kronor. I det utkast till investeringsbudget

för 1951—55, som utredningen upprättat, har för vägväsendets

del rekommenderats en höjning av investeringsnivån under perioden med

genomsnittligt 90 milj. kronor per år utöver 1950 års nivå. Därav hänföra

sig 60 milj. kronor till de statliga och 30 milj. kronor till de kommunala

vägarna.

I sina petita för budgetåret 1952/53 (skr. 3/s 1951) har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

bl. a. erinrat om de omfattande skador på vägnätet, som

uppkommo under tjällossningen våren 1951. De konsekvenser dessa skador

medfört på olika områden, ej minst för näringslivet, torde vara så kända,

framhåller styrelsen, att det icke är erforderligt att närmare redogöra för

dem.

Styrelsen erinrar vidare om att styrelsen tidigare såsom huvudmotivering

för ökade anslag till vägväsendet framhållit det ekonomiskt berättigade i

stora investeringar på vägområdet. Utvecklingen har emellertid lett till ett

sådant tillstånd på vägområdet, att ökade investeringar äro icke blott berät
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

11

tigade utan oundgängligen nödvändiga, såvida man icke vill riskera, att förhållandena

under år 1951 — med tidvis inträffande avbrott i betydelsefulla

vägförbindelser och under längre tid svårframkomliga vägar — skola upprepas

alltför många år framåt. Det är nämligen icke längre möjligt att undvika,

att sådana förhållanden — och till och med i försvårad grad — kunna

komma att inträda under de år framåt, som erfordras för att taga igen vad

som hittills eftersatts på vägväsendets område. Till detta bedömande säger

sig styrelsen ha kommit utan att bortse från det förhållandet, att 1951 års

tjällossning i södra Sverige varit en företeelse, som åtminstone till vissa

delar av sina yttringar icke tidigare förekommit i denna del av landet.

Med hänsyn till de konsekvenser nuvarande förhållanden på landets

vägar ha på skilda områden, kan det enligt styrelsens uppfattning ej vara

försvarligt att underlåta att av landets samlade resurser avdela en väsentligt

större del än hittills för att förbättra vägkommunikationerna. Tillståndet

på vägområdet motiverar, att även i jämförelse med andra angelägna

behov vägväsendets behov måste få prioritet.

De resurser, som enligt styrelsen nu måste ställas till vägväsendets förfogande

i tillräcklig omfattning, äro anslagsmedel, arbetskraft och material.

Medlen till vägväsendet ha hittills i huvudsak utgått av automobilskattemedel.

För budgetåret 1952/53 räknar styrelsen med en väsentlig stegring

i inflytande automobilskattemedel i förhållande till motsvarande beräkning

för innevarande budgetår. Ett allvarligt övervägande av finansieringsfrågan

bör enligt styrelsens uppfattning giva vid handen, att erforderliga medel

borde kunna ställas till förfogande. I det läge, som nu föreligger på vägområdet,

kunna emellertid väginvesteringarna under de närmaste åren icke få

begränsas av huru stort belopp man beräknar skall inflyta under just det

budgetåret. Lägets allvar kräver, att under de närmaste åren begränsningen

genomföres endast med hänsyn till vilken arbetsvolym, som är möjlig att

uppnå med anspänning av alla krafter.

Knappheten på arbetskraft har bedömts komma att bestå de närmaste

åren. Styrelsen förmenar emellertid, att väginvesteringarna nu måste få

prioritet. Styrelsen framhåller i detta sammanhang, att om läget i fråga om

svensk arbetskraft bedömes icke medgiva väsentlig utökning av vägbyggnadsverksamheten,

anslagsmedlen icke böra begränsas av detta skäl, förrän

det allvarligt övervägts huruvida man icke i sådant läge bör söka erhålla

utländsk arbetskraft. Inom andra delar av näringslivet, som varit av avgörande

betydelse för hushållningen, har ju denna utväg redan måst tillgripas.

Materialfrågan synes — så som den nu bedömes — icke behöva framstå

såsom den trånga sektionen för väginvesteringarna.

För eu riktig planläggning av investeringarna inom vägväsendet är det

enligt styrelsens uppfattning nu nödvändigt, att statsmakterna uttala sig

för eu bestämd politik på vägområdet för de kommande åren. Antingen

måste man, framhåller styrelsen, taga konsekvensen av den hittills inträdda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande nr 6.

trafikutvecklingen och av det som närmast tillätes fortgå på trafikområdet

genom att besluta om samt genomföra en snabb och genomgripande förbättring

av vägarna eller måste man genom tvångsregleringar och effektiv kontroll

av deras tillämpning återföra vägtrafiken till vad som svarar mot

vägarnas tillstånd. Sådana regleringar måste bli omfattande och långt gående.

Man måste räkna med att de i manga fall komma att innebära ytterligare

nedsättningar i hjultrvcken och avstängningar vid tjällossningar samt höjda

straffsatser för att hindra överträdelser. Det kan emellertid ifrågasättas om

den utvägen — så långt som trafikutvecklingen tillåtits fortgå — står till

buds att genomföra. Men även om man väljer den enligt styrelsens mening

enda riktiga lösningen, nämligen en snabb och genomgripande förbättring

av vägarna, komma de närmaste åren att medföra stora svårigheter icke

blott för trafiken utan även för väg- och vattenbyggnadsverket, framför allt

dess verkställande förvaltningar, vilka få uppgiften att under den pågående,

överväldigande trafiken bringa vägarna i skick. En bestämd inställning

måste emellertid, påpekar styrelsen, tagas, då det nuvarande tillståndet icke

kan få fortgå längre bl. a. med hänsyn till vägarnas fortgående förstöring

och nuvarande otillfredsställande förhållanden på trafiksäkerhetsområdet.

Beslut bör enligt styrelsens mening sålunda fattas om ett mera långsiktigt

investeringsprogram för vägväsendet. Ur såväl planläggnings- som

utförandesynpunkt måste detta få en successiv stegring. För väg- och brobyggnader

på landsbygden föreslår styrelsen följande minimiomslutning.

Kalenderår

Investeringsram

Milj. kronor

1952 ...........

................. 165

1953 ...........

................ 200

1954 ...........

................. 240

1955 ...........

................ 280

1956 ...........

................ 320

Anslaget till Bidrag till byggande av vägar och gator inom städer, som

äro väghållare, bör enligt styrelsen på motsvarande sätt successivt ökas till

minst 70 milj. kronor senast år 1956.

Styrelsen betonar, att den angivna investeringsramen endast är att betrakta

som preliminär och angivande storleksordningen av de investeringar

som, såvitt nu kan bedömas, böra kunna genomföras under de närmaste

åren. Skulle förhållandena bliva sådana, att stegringen kan ske snabbare,

bör detta utnyttjas för att minska den tid, som kräves för att inhämta

trafikens försprång.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer, att sådana direktiv lämnas,

att styrelsen kan planlägga arbetsprogrammen så att desamma år 1956 uppgå

till förenämnda belopp räknat i 1951 års löne- och prisnivå. Samtidigt

framhåller styrelsen att, om en planläggning göres under sådana förutsättningar,

det också är nödvändigt att de faktiska investeringarna under de år

planläggningen avser överensstämma med denna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

13

Vad angår anslagen för de statliga väginvesteringarna har styrelsen därjämte

föreslagit en förändring i fråga om beräkningsprinciperna.

Styrelsen, som i tidigare petita framhållit angelägenheten av en återgång

till kalenderår som grund för beräkningen av anslagsbehoven, anser att

förändringen beträffande väg- och brobyggnadsanslagen icke bör ske successivt

utan med en gång från och med budgetåret 1952/53 för att avsedd nytta

ur planläggningssvnpunkt skall ernås. Styrelsen har därför räknat med

att medel skola anvisas i sådan omfattning att en övergång till kalenderårsberäkning

kan äga rum. Detta medför att anslagsmedel äskas såväl för senare

hälften av kalenderåret 1952 som för kalenderåret 1953. För anslaget till Vägbeläggningar

gäller redan nu kalenderårsberäkning, varför anslagsäskandet

å detta anslag avser endast kalenderåret 1953. För anslagen till Byggande

av bro vid Bergnäset samt Byggande av bro vid Hjulsta anser styrelsen att,

i likhet med vad som hittills varit fallet, medelsanvisningen kan avse endast

budgetåret 1952/53.

I utlåtande (skr. 1951) över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petita

erinrar arbetsmarknadsstyrelsen om att vägväsendet under de senaste åren

varit hänvisat att tillgodose sina ökade investeringsbehov huvudsakligen

genom ökad mekanisering och rationalisering, byggande i större utsträckning

på tidpunkter under året, då arbetskraftstillgången varit rikligare,

samt tillvaratagande av'' lokala arbetskraftsreserver. Under hänvisning till

att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen enligt sin skrivelse angående investeringsanslag

för verkets förrådsfond avser att successivt förbättra och utvidga

sin maskinpark för att möjliggöra den fortgående mekaniseringen

och rationaliseringen av vägunderhålls- och vägbyggnadsarbeten, framhåller

arbetsmarknadsstyrelsen att detta ligger helt i linje med vad styrelsen

anfört angående arbetskraftstillgången.

Styrelsen har därefter till behandling upptagit frågan om tillgodoseende

av arbetskraftsbehovet för de ökade väginvesteringarna. Beträffande de synpunkter

styrelsen härvid anfört torde få hänvisas till propositionen (s. 34

—37).

Avslutningsvis framhåller styrelsen att erfarenheterna från byggnadsregleringen

utvisa, att det icke medför några avsevärda olägenheter om

byggnads- och anläggningsverksamheten vid uppgörandet av ett investeringsprogram

från början inställes på en något lägre nivå än den maximalt

genomförbara. Skulle arbetskraft under den period som avses visa sig stå

till förfogande i större utsträckning än beräknat, är det i allmänhet lätt

att utvidga anläggningsverksamheten under förutsättning att erforderlig

detaljplanering av lämpliga företag utförts samt att medel för arbetenas

utförande stå till förfogande. Liksom i sitt yttrande över motsvarande

anslagsäskanden för innevarande budgetår anser sig arbetsmarknadsstyrelsen

därför böra framhålla önskvärdheten av att anslagen i fråga tillmätas

med beaktande av denna synpunkt. — Om å andra sidan investeringsverksamheten

från början inriktas på en högre nivå än som senare

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 6.

visar sig genomförbart, riskerar man, att genomgripande ändringar i programmet

till följd av genom arbetskrafts- eller materialbrist påtvungna

inskränkningar bli nödvändiga. Vilka olägenheter en dylik inriktning av

ansträngningarna kan medföra har bl. a. framhållits av 1951 års bostadsutredning

i en nyligen avgiven promemoria.

Föredraganden har först beträffande anslagen till de statliga väginvesteringarna

erinrat om att dessa investeringar sedan ingången av

år 1951 icke längre regleras genom särskilda byggnadstillstånd utan genom

eu av Kungl. Maj :t fastställd ram för medelsförbrukningen samt genom

kontroll över arbetskraftstillförseln till vägväsendet. Vidare anför föredraganden

härom följande.

»För budgetåret 1950/51 hade för ifrågavarande investeringar fastställts

en medelsförbrukningsram av 110 milj. kronor. Rambeloppet inbegrep icke

utgifterna under anslaget Vissa vägbyggnadsarbeten till den del detsamma

användes i direkt svsselsättningssyfte och ej heller det på tilläggsstat anvisade

anslaget Vissa vägreparationer. Det visade sig emellertid att nettoutgifterna

inom medelsförbrukningsramen vid budgetårets utgång endast

uppnått en summa av 97,4 milj. kronor och alltså understigit rambeloppet

med 12,6 milj. kronor, trots att avsevärda löne- och prisstegringar inträtt

under budgetåret. Anledningen till eftersläpningen var enligt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen — förutom den allmänna bristen på arbetskraft —

den omständigheten, att arbetena på grund av den ovanligt snörika vintern

och den sena våren icke kunde komma i gång vid beräknad tidpunkt. En

bidragande orsak var också, att en stor del av den ordinarie arbetskraften

under månaderna april—juni måste insättas på reparation av under våren

uppkomna tjälskador på vägnätet. Sådana arbeten utfördes under budgetåret

till ett belopp av ca 4,5 milj. kronor.

För innevarande budgetår gäller i realiteten samma rambelopp som för

1950/51, ehuru det med hänsyn till inträdda löne- och prisstegringar nominellt

höjts till 135 milj. kronor. Föreliggande, delvis beräknade utgiftssiffror

för 1951 synas giva vid handen att nettoutgiften för detta år kommer att

stanna vid ca 115 milj. kronor. Enligt uppgifter, som vägförvaltningarna

efter samråd med länsarbetsnämnderna lämnat omkring den 1 december

1951, skulle det finnas möjligheter att för budgetåret 1951/52 utan rubbningar

på arbetsmarknaden öka anläggningsverksamheten med några miljoner

kronor utöver den omslutning, som är fixerad genom gällande medelsförbrukningsram.

Om en sådan ökning, vilken alltså skulle falla helt på

sista hälften av budgetåret, verkligen skulle visa sig genomförbar, torde

frågan om en höjning av rambeloppet få upptagas till övervägande. För att

minska de svårigheter, som kunna föreligga på det finansiella planet när

det gäller att fullfölja det för innevarande budgetår uppgjorda investeringsprogrammet,

kommer jag i annat sammanhang denna dag att tillstyrka

en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjord framställning om utverkande

av bemyndigande för Kungl. Maj :t att tillfälligt under budgetåret överföra

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

15

medel mellan vissa av de anslag, som omfattas av medelsförbrukningsrarnen.

Vid bedömande av vägförvaltningarnas uppgifter om möjligheterna

att öka investeringsverksamheten bör emellertid observeras att väg- och

vattenbyggnadsverket — såsom framgår av den redogörelse jag kommer att

lämna vid anmälan denna dag av vissa frågor om anslag på tilläggsstat -—

samtidigt förutsättes skola dels slutföra de pågående tjälskadereparationerna

till en kostnad av ca 6 milj. kronor under senare hälften av budgetåret

1951/52 och dels öka vägunderhållsarbetets omfattning. Mot bakgrunden

härav har jag vid anslagsberäkningen ansett mig försiktigtvis icke

böra räkna med en större total nettoutgift inom medelsförbrukningsramcn

för budgetåret 1951/52 än 125 milj. kronor, frånsett den ökning

som kan föranledas av ytterligare löne- och prisstegringar.

I sina petita för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

med stor skärpa framhållit, att arbetet på upprustningen av det allmänna

vägnätet måste forceras, och har närmare utvecklat skälen härför. Styrelsen

föreslår nu, att för de statliga väginvesteringarna måtte fastställas ett

minimiprogram för åren 1952—56, enligt vilket den årliga investeringsvolymen

skulle ökas till 165 milj. kronor för 1952, 200 milj. kronor för

1953 och sedan successivt till 320 milj. kronor för 1956. Den sammanlagda

ökningen för de fem åren i förhållande till den för innevarande budgetår

fixerade investeringsnivån uppgår till 530 milj. kronor. Styrelsens anslagsäskanden

för budgetåret 1952/53 ha grundats på detta program.

Att det inom vägväsendet föreligger stora investeringsbehov av hög angelägenhetsgrad

har vitsordats från många håll. Jag vill bär endast erinra

om de i det föregående refererade uttalanden som 1950 års långtidsutredning

gjort i ämnet. Behovet av ökade åtgärder har också på ett påtagligt

sätt bestyrkts av de brister i vägnätet, som framkommit i samband med de

svåra tjälskadorna 1949 och 1951. Eu ökning av anläggningsverksamheten

i överensstämmelse med det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagda

investeringsprogrammet framstår därför som i hög grad önskvärd

och bör enligt min mening uppställas som ett mål. Jag nödgas emellertid

samtidigt konstatera att förutsättningarna för att förverkliga detta program

i dagens läge te sig allt annat än ljusa. Vad som härvid i första hand

bereder bekymmer är arbetskraftsfrågan. För att ge ett ungefärligt mått på

arbetskraftsbehovet kan jag nämna att en höjning av investeringsnivån

med 30 milj. kronor överslagsvis kan beräknas kräva eu ökad arbetskraftsinsats

av ca 1 000 årsarbetare under förutsättning av en jämförelsevis

ganska långt driven mekanisering av arbetena. Enbart för att uppnå den

för 1953 ifrågasatta omfattningen av anläggningsverksamheten skulle alltså

erfordras ett arbetskraftstillskott av minst ett par tusen årsarbetare. Såsom

framgår av arbetsmarknadsstyrelsens yttrande torde under rådande förhållanden

på arbetsmarknaden möjligheterna att rekrytera arbetskraft till

vägväsendet från andra verksamhetsområden huvudsakligen inskränka sig

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6.

till ett ianspråktagande av säsongmässigt friställd arbetskraft inom jordbruket

och skogsbruket samt av vissa andra arbetskraftsreserver. Tanken på att

därutöver överföra för vägarbeten lämpad arbetskraft från andra områden,

t. ex. från jordbruket, skogsbruket eller byggnadsproduktionen, synes under

nuvarande förhållanden vara i stort sett utesluten bl. a.med hänsyn till den

arbetskraftsbrist som råder även inom dessa områden. Under sådana omständigheter

framstår det som särskilt betydelsefullt att den arbetskraft,

som redan står till vägväsendets förfogande, tages i anspråk i största möjliga

utsträckning. Enligt vad som upplysts mig har väg- och vattenbyggnadsverket

också planerat sin verksamhet för innevarande år med särskilt

beaktande av denna synpunkt. Som eu ytterligare utväg att öka vägväsendets

resurser bör slutligen nämnas möjligheten av att anlita utländsk

arbetskraft. Undersökningar i detta hänseende pågå f. n. Jag är emellertid

för dagen icke i tillfälle att uttala mig om huruvida dessa undersökningar

kunna komma att leda till några positiva resultat.

Såsom torde framgå av den här lämnade redogörelsen är det f. n. i hög

grad vanskligt att söka framlägga någon beräkning av den investeringsökning,

som kan bli möjlig inom vägväsendet, även om man begränsar sig

till den närmaste framtiden. Inga omständigheter synas f. n. föreligga som

ge anledning att räkna med några lättnader på arbetsmarknaden. Mot bakgrunden

härav men med en optimistisk bedömning av de faktorer, som

kunna påverka arbetskraftsförsörjningen inom vägväsendet i gynnsam

riktning, har jag ansett mig böra räkna med en omslutning av högst 140

milj. kronor för 1952 och högst 170 milj. kronor för 1953. Jag har härvid

även tagit hänsyn till den fördyring, som kan väntas uppkomma genom att

vägarbeten förutsatts komma till utförande i ökad utsträckning vintertid.

Av de nyss angivna beloppen kunna ca 156 milj. kronor beräknas falla

på budgetåret 1952/53.

Jag kommer härefter till frågan om anslagsberäkningen för nämnda

budgetår. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har med åberopande av vissa

uttalanden i 1951 års statsverksproposition (bil. 8 s. 24) och statsutskottets

utlåtande 1951:6 (s. 11) föreslagit, att man i fråga om anslagen för de

statliga väginvesteringarna nu skulle övergå till beräkning för kalenderår.

Detta innebär att i riksstaten för budgetåret 1952/53 skulle anvisas anslag,

som täcka medelsbehovet icke blott för nämnda budgetår utan även för

andra halvåret 1953. För anslaget till Vägbeläggningar gäller redan nu en

dylik kalenderårsberäkning. Anslagen till de båda stora brobyggnaderna

vid Bergnäset och Hjulsta har styrelsen ansett böra som hittills beräknas

för budgetår.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsberäkning för här ifrågavarande

anslagsgrupp framgår sammanfattningsvis av följande sammanställning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6''.

17

Milj. kr.

Disponibla medel lh 1951 ................................................... 168,5

Beräknad medelsförbrukning 1951/52 .................................... 135,4

Beräknad reservation 3% 1952 ............................................. 33, i

Beräknad medelsförbrukning 2:a halvåret 1952 ........................ 104,6

Beräknad medelsförbrukning 1953 196,5

Nettobehov av anslagsmedel, att anvisas för 1952/53 ............... 269,i

Anslagsmarginaler ............................................................ 20,9

Anslagssumma, att anvisas för 1952/53 .................................... 290,o

Mot den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna omläggningen

av anslagsberäkningen, som innebär en återgång till tidigare tillämpad

praxis och som ansluter sig till vägstadgans bestämmelser om flerårsplanerna

för vägbyggnader, har jag i princip intet att erinra. I fråga om

anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar, för vilket behovet av

en kalenderårsräkning icke är lika markerat, synes dock reformen tills

vidare kunna anstå.

Med utgångspunkt från vad jag tidigare anfört om medelsförbrukningen

och med tillämpning av kalenderår sprincipen i den utsträckning jag nyss

förordat har jag kommit fram till följande justerade anslagsberäkning.

Milj. kr.

Disponibla medel lh 1951 ................................................... 168,5

Beräknad medelsförbrukning 1951/52 .................................... 125,o

Beräknad reservation S0/6 1952 ............................................. 43,5

Beräknad medelsförbrukning 2:a halvåret 1952 ........................ 84,o

Beräknad medelsförbrukning 1953 ....................................... 170,o

Nettobehov av anslagsmedel, att anvisas för 1952/53 .................. 181,5

Anslagsmarginaler ............................................................... 39,o

Anslagssumma, att anvisas för 1952/53 .................................... 220,5

Av den angivna medelsförbrukningen av (84 + 170) 254 milj. kronor för

tiden 1 juli 1952—31 december 1953 ha vid anslagsberäkningen avdragits

29 milj. kronor, utgörande beräknade utgifter under andra halvåret 1953

å de anslag, vilka fortfarande skulle beräknas för budgetår. Det framräknade

nettobehovet av anslagsmedel utgör skillnaden mellan den sålunda

reducerade medelsförbrukningssumman (254 — 29) 225 milj. kronor och

reservationen 43,5 milj. kronor. Till detta nettobehov av (225,o — 43,5)

181,5 milj. kronor har lagts en reserv för kostnadsstegringar, förskjutningar

i medelsförbrukningen mellan olika anslag m. m. av 39,0 milj.

kronor, motsvarande något mer än 20 % av nettobehovssumman.

Den av mig tillstyrka anslagssumman av 220,5 milj. kronor innebär en

ökning från innevarande budgetår med 93,4 milj. kronor men i förhållande

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag en minskning med 69,5 milj.

kronor.»

Beträffande beräkningen av de övriga väganslagen anför föredraganden

följande.

2—(>10 52 Bihang till riksdagens protokoll 1U52. 6 sand. Nr 6.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6.

»Summan av bidragsanslagen till kommunala och enskilda väginvesteringar

har för nästa budgetår höjts från 21,5 milj. kronor till

32,5 milj. kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för ändamålet

begärt sammanlagt 36,5 milj. kronor. Den av mig tillstyrkta ökningen faller

med 8,5 milj. kronor på anslaget Bidrag till byggande av vägar och gator

och med 2,5 milj. kronor på anslaget Bidrag till byggande av enskilda vägar.

Höjningen av det förstnämnda anslaget sammanhänger bl. a. med en beräknad

eftersläpning i bidragstilldelningen för redan utförda eller pågående

arbeten.

För den anslagsgrupp, som omfattar anslagen för det statliga vägunderhållet

och vissa andra driftsutgifter har, i huvudsaklig

överensstämmelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, beräknats

en anslagssumma av ungefär 198,2 milj. kronor, innefattande en ökning

med sammanlagt ca 29,8 milj. kronor Härav belöpa 28 milj. kronor

på anslaget till Vägunderhållet. Denna höjning är avsedd dels att täcka

vissa löne- och prisstegringar och dels att möjliggöra en viss ökning av

arbetsvolymen. Beträffande de övriga anslagen inom gruppen förordar

jag för anslaget till Bidrag till underhåll av enskilda vägar in. m. en ökning

med 2,2 milj. kronor samt för återstoden en nettominskning med ca 0,4

milj. kronor.

Vad slutligen angår förslagsanslaget till bidrag till underhåll av

vägar och gator i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare,

förutses en automatisk utgiftsstegring under detta anslag från 15,s

till 28,o milj. kronor.»

Föredraganden framhåller därefter, att enligt den sålunda redovisade

beräkningen av väganslagen skulle dessa för budgetåret 1952/53 uppgå till

sammanlagt (220,5 + 32,5 + 198,2 + 28,o) 479,2 milj. kronor eller mera

exakt angivet 479 245 400 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande

till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagssumma

med omkring 146,5 milj. kronor.

Den angivna anslagssumman av 479,2 milj. kronor skall praktiskt

taget helt täckas av automobilskattemedel. Mot dessa medel skola därjämte

avräknas dels vissa andra anslag under sjätte huvudtiteln, beräknade till

sammanlagt ca 22,9 milj. kronor, dels vissa anslagsbelopp under nionde och

elfte huvudtitlarna om sammanlagt ca 2,5 milj. kronor. Det totalbelopp, som

skulle täckas av automobilskattemedel, utgör alltså i avrundat tal 504,7 milj.

kronor, d. v. s. omkring 150 milj. kronor mera än motsvarande i riksstaten

för innevarande budgetår beräknade utgifter.

Slutligen erinrar föredraganden att chefen för finansdepartementet i

annat sammanhang beräknat automobilskattemedelsinkomsterna för budgetåret

1952/53 till 505 milj. kronor. Av detta belopp skulle alltså ca 504,7

milj. kronor disponeras för att täcka anslag å driftbudgeten. Återstoden,

ca 0,3 milj. kronor, anses böra tillföras budgetutjämningsfonden och där

redovisas under särskild titel.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

19

I de båda likalydande motionerna I: 337 och II: 441 (jfr punkten 3:o) i

det föregående) har såvitt nu är i fråga hemställts, att riksdagen måtte

dels fastställa nedan angivna investeringsprogram för väg- och brobyggnader

på landsbygden

dels besluta att anslagen till Bidrag till byggande av vägar och gator

inom städer, som äro väghållare, på motsvarande sätt successivt skola ökas

till 70 milj. kronor, senast år 1956;

dels uttala att anslag för budgetåret 1952/53 avseende investeringar till

vägväsendet under tiden 1 juli 1952— 31 december 1953, vilka visa sig

erforderliga utöver vad i statsverkspropositionen föreslagits, må inom

ramen för ovanstående investeringsprogram äskas å tilläggsstat;

dels besluta att de anslag, som skola täckas av inflytande automobilskattemedel,

skola avräknas på det sätt som i motionerna anvisats;

dels ock i övrigt beakta vad i motionerna anförts.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionen 11:441.

Utskottet. I sin petitaskrivelse för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

starkt understrukit angelägenheten av utökade investeringar

på vägväsendets område. För att en riktig planläggning av investeringsverksamheten

skall kunna ske, är det enligt styrelsens mening nu

nödvändigt, att statsmakterna uttala sig för en bestämd politik härutinnan

för de kommande åren. Beslut anses sålunda böra fattas om ett mera långsiktigt

program för vägväsendets upprustning. I anslutning härtill har styrelsen

beträffande väg- och brobyggnader på landsbygden föreslagit viss

minimiomslutning, innebärande för kalenderåren 1952—1956 investeringsramar

av respektive 165, 200, 240, 280 och 320 milj. kronor. Vidare har

förutsatts att bidragsanslaget till de kommunala väginvesteringarna skall

på motsvarande sätt successivt ökas till minst 70 milj. kronor senast år 1956.

Föredraganden har givit uttryck åt den uppfattningen, att en ökning

av anläggningsverksamhcten i överensstämmelse med det av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen framlagda investeringsprogrammet framstår som

i hög grad önskvärd och därför bör uppställas som ett mål. Samtidigt har

emellertid föredraganden funnit sig böra konstatera, att förutsättningarna

för ett förverkligande av detta program i dagens läge te sig allt annat än

ljusa. Anledningen härtill är i främsta rummet rådande brist på arbetskraft.

Med hänsyn härtill har föredraganden ansett det vara synnerligen

vanskligt att söka framlägga någon beräkning av den investeringsverksamhet

som kan bli möjlig inom vägväsendet, även om man begränsar sig

Kalenderår

I nvesteringsram

milj. kronor

1952

1953

1954

1955

1956

155

190

240

280

320;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6.

till den närmaste framtiden. På grundval av vissa överväganden har emellertid

föredraganden funnit sig böra räkna med en omslutning av högst

140 milj. kronor för år 1952 och högst 170 milj. kronor för år 1953. Detta

motsvarar för budgetåret 1952/53 en investeringsvolym av ca 156 milj.

kronor.

För finansiering av detta program skulle enligt föredragandens beräkningar

anslagen till de statliga väginvesteringarna för nästa budgetår behöva

anvisas med ett sammanlagt belopp av 220,5 milj. kronor. Anslagssumman,

vari inräknats viss medelsreserv, innebär en ökning från innevarande

budgetår med 93,4 milj. kronor. Delvis sammanhänger denna förhöjning

därmed, att för huvudparten av hithörande anslag förutsatts en

övergång till kalenderårsberäkning, varför anslagsbeloppen tillmätts för

att täcka medelsbehovet jämväl under andra halvåret 1953.

I de båda likalydande motionerna 1:337 och 11:441 har föreslagits, att

riksdagen nu skulle fastställa ett investeringsprogram för vägväsendet,

som med vissa jämkningar ansluter sig till den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagda planen. I samband därmed ha framförts en rad olika

synpunkter på frågan om vägväsendets upprustning. Vidare har gjorts

gällande, att Kungl. Maj :ts förevarande förslag icke skulle innebära någon

ökning av väginvesteringarnas realvärde. Enligt motionärernas uppfattning

skulle nämligen vid bifall till detta förslag allenast 199,5 milj. kronor vara

disponibla för nu ifrågavarande ändamål under nästa budgetår. Då motsvarande

belopp för innevarande budgetår med hänsyn till penningvärdeförsämringen

anses böra uppskattas till 202,2 milj. kronor, skulle sålunda en

faktisk reducering av anslagssumman med ca 3 milj. kronor ha skett.

Till de av motionärerna i förevarande sammanhang förordade åtgärderna

återkommer utskottet i det följande. Beträffande spörsmålet om den

närmare innebörden av Kungl. Maj:ts förslag vill emellertid utskottet redan

här framhålla, att motionärernas uttalande på denna punkt icke kan anses

styrkt. De synpunkter som härutinnan framförts i motionerna synas delvis

grunda sig på en missuppfattning av de i statsverkspropositionen redovisade

sifferuppgifterna, vilket framför allt tagit sig uttryck däri, att någon klar

åtskillnad icke gjorts mellan medelsanvisning och medelsförbrukning. Ovan

angivna belopp av 199,5 milj. kronor har sålunda erhållits genom att till

den beräknade anslagsreservationen per den 30 juni 1952 — 43,5 milj. kronor

— lagts den av föredraganden för nästa budgetår beräknade omslutningssiffran

av 156 milj. kronor. För att en mera rättvisande jämförelse skall

kunna göras, bör emellertid reservationen ökas med den för nästa budgetår

äskade anslagssumman, vilken dock torde böra reduceras med ca 60,o milj.

kronor, motsvarande den på sista halvåret 1953 belöpande delen av de anslag,

under vilka på grund av övergången till kalenderårsberäkning förutsatts

skola anvisas medel för perioden den 1 juli 1952—den 31 december

1953. Detta ger ett sammanlagt anslagsbelopp av (43,5 + 220,5-—60,o =)

204,o milj. kronor, vilket överstiger den av motionärerna för innevarande

budgetår angivna summan med (204,o -— 202,2 =) 1,8 milj. kronor. Anslags
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

21

mässigt sett innebär detta uppenbarligen icke någon mera avsevärd förhöjning.

Samtidigt vill emellertid utskottet framhålla att dylika beräkningar,

vilka måste utmärkas av en viss konstruktion, på sin höjd kunna tillmätas

ett rent teoretiskt intresse, då storleken av tillgängliga anslagsmedel ju icke

utgör något mått på själva investeringsverksamhetens omfattning. Vad som

i detta sammanhang äger betydelse är de faktiska investeringsutgifter som

föredraganden räknar med under här ifrågavarande båda budgetår. Siffrorna

äro i detta fall respektive 125 och 156 milj. kronor, innebärande en reell

ökning av omslutningen med 31 milj. kronor.

Utskottet har vid upprepade tillfällen under senare år framhållit önskvärdheten

av utökade investeringar på vägväsendets område. Att en mera

väsentlig vidgning av medelsförbrukningsramcn nu avses skola komma till

stånd är därför enligt utskottets mening att hälsa med tillfredsställelse.

Såsom icke minst av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petitaskrivelse

framgår, har av skilda anledningar situationen utvecklats därhän, att upprustningen

av vägväsendet f. n. framstår som en statlig angelägenhet av

yttersta vikt. Behovet av målmedvetna åtgärder på förevarande område har

jämväl bestyrkts av 1950 års långtidsutredning. Mot bakgrunden härav

kunna vägande skäl åberopas för den uppfattning som kommit till

uttryck i förenämnda motioner, nämligen att investeringsverksamheten

bör ytterligare intensifieras och anslutas till en mera långsiktig plan. Med

hänsyn till de många ovissa faktorer som i detta sammanhang måste beaktas

och icke minst göra en framtidsbedömning vansklig har emellertid

utskottet ansett sig böra godtaga det av Kungl. Maj:t nu framlagda programmet.

Enligt utskottets mening utesluter detta givetvis icke att investeringsverksamheten

ytterligare ökas, därest reella förutsättningar härför befinnas

föreligga. Utskottet har sålunda under hand erhållit den upplysningen,

att väg- och vattenbyggnadsverket räknar med alt innevarande

budgetår kunna uppnå en investeringsvolym som avsevärt överstiger den

i statsverkspropositionen förutsatta. Denna möjlighet har föredraganden

för övrigt själv ansett vara icke alldeles otänkbar. Utskottet har för sin del

intet att erinra mot att i ett dylikt läge, vare sig det inträffar innevarande

eller nästa budgetår, vederbörande medelsförbrukningsrainar utökas i erforderlig

mån. Såsom i förenämnda motioner framhållits torde därvid, om

så skulle visa sig nödvändigt, frågan om anvisande av tilläggsstatsanslag fä

upptagas till övervägande. Utskottet vill i detta sammanhang jämväl göra det

uttalandet, att det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att — sedan ytterligare

erfarenhet vunnits rörande de olika faktorer som påverka hithörande

spörsmål -— närmare pröva i vad mån det kan befinnas ändamålsenligt

att för riksdagen framlägga ett investeringsprogram för vägväsendet på

längre sikt.

Såsom föredraganden erinrat, utgör rådande brist på arbetskraft det

kanske största hindret för en mera omfattande utökning av investeringsverksamheten.

Denna fråga har även ingående berörts i motionerna I: 337

och 11:441. Till åtskilliga av de synpunkter som därvid utvecklats kan

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6.

utskottet ansluta sig. Utskottet anser sålunda, att i nuvarande läge den fördyring

av vägbyggandet som uppstår genom ökad tillämpning av vinterarbete

bör inom rimliga gränser kunna godtagas. Särskild uppmärksamhet

synes därvid böra ägnas de rent lokala förhållandena; problemet har för

Norrlands vidkommande särskild aktualitet. Däremot är utskottet med

hänsyn till de alltmer framträdande rubbningarna på den svenska arbetsmarknaden

icke övertygat om lämpligheten av att anlita utländsk arbetskraft.

Utskottet förutsätter därför att behovet härutinnan i möjligaste

mån skall kunna tillgodoses genom inhemska arbetare.

I syfte att få till stånd en administrativ förenkling ha motionärerna

vidare föreslagit en mindre rigorös uppdelning av väganslagen. Att på

förevarande område en viss omgruppering kunde vara ändamålsenlig håller

utskottet icke för uteslutet. Däremot finner utskottet det synnerligen tveksamt,

om förenklingen bör drivas så långt som motionärerna avse. Riksdagen

torde sålunda även i fortsättningen böra äga möjlighet att påverka

den närmare fördelningen av de anslagsmedel som ställas till vägväsendets

förfogande. Under alla omständigheter synes erfarenheten av

den av föredraganden förordade omläggningen till kalenderårsberäkning

böra avvaktas, innan några mera genomgripande förändringar i anslagsuppställningen

vidtagas. Redan vid behandlingen av anslagsäskandena

under sjätte huvudtiteln i 1951 års statsverksproposition förklarade utskottet

sin anslutning till tanken på en övergång till dylik kalenderårsberäkning,

och utskottet är alltjämt av den uppfattningen, att en åtgärd av

nu föreslagen innebörd kommer att medföra väsentliga lättnader i väg- och

vattenbyggnadsverkets administrativa bestyr. I detta sammanhang må

jämväl erinras om att årets riksdag, med bifall till vad utskottet i sitt utlåtande

nr 19 förordat, bemyndigat Kungl. Maj :t att tillfälligt under innevarande

budgetår överföra medel mellan vissa hithörande anslag.

Såsom ovan framhållits har medelsbehovet under anslagen till de statliga

väginvesteringarna för nästa budgetår beräknats till ett sammanlagt belopp

av 220,5 milj. kronor. Kungl. Maj :ts förslag härutinnan har icke givit

utskottet anledning till erinran. Utskottet kan jämväl godtaga de principer

som lagts till grund för fördelningen av nämnda anslagssumma, innebärande

att ombyggnadsanslagen nu höjas förhållandevis mera än nvanläggningsanslagen.

Beträffande övriga väganslag må följande framhållas.

För de båda bidragsanslagen till kommunala och enskilda väginvesteringar

har förutsatts en utökad medelsanvisning med 8,5 respektive 2,5

milj. kronor. Höjningen av det förstnämnda anslaget, avseende bidrag till

byggande av vägar och gator, har huvudsakligen motiverats med den eftersläpning

som inträtt i fråga om bidragstilldelningen för redan utförda eller

pågående arbeten. Vidare har till det statliga vägunderhållet äskats ett från

160 till 188 milj. kronor förhöjt anslag, varvid syftet varit att dels få

täckning för vissa kostnadsstegringar och dels möjliggöra viss ökning av

arbetsvolymen. För bidragsanslaget till underhåll av enskilda vägar m. in.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

23

har föreslagits en ökning med 2,2 milj. kronor, medan för övriga anslag

som avse löpande driftutgifter redovisas en nettominskning med ca 0,4

milj. kronor. Detta sammanhänger väsentligen därmed, att sådana kostnader

som hittills bestritts från anslaget till projektering av vägar och broar

förutsatts skola fr. o. in. nästa budgetår belasta vederbörande byggnadsanslag

respektive bidragsanslaget till vissa forsknings- och undersökningsarbeten.

Vad slutligen angår förslagsanslaget till bidrag till underhåll av

vägar och gator väntas under detta anslag en automatisk utgiftsstegring

från 15,8 till 28,o milj. kronor uppkomma.

Ej heller i nu angivna delar har utskottet funnit anledning till erinran

mot de i statsverkspropositionen framlagda anslagsberäkningarna.

Vid bifall till Kungl. Maj :ts av utskottet sålunda tillstyrkta förslag skulle

väganslagen för nästa budgetår komma att anvisas med ett sammanlagt

belopp av ca 479,2 milj. kronor, innebärande en ökning i förhållande till

motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagssumma

med omkring 146,5 milj. kronor. Här ifrågavarande anslag skola

praktiskt taget helt täckas av automobilskattemedel. Mot dessa medel skola

därjämte avräknas vissa andra anslag under sjätte huvudtiteln, vilka av

föredraganden beräknats till inalles ca 22,9 milj. kronor, vartill komma

vissa anslag under nionde och elfte huvudtitlarna om sammanlagt ca 2,5

milj. kronor. I det följande kommer emellertid utskottet att tillstyrka, att

bidragsanslagen till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder

samt till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande höjas

med 0,2 respektive 0,i milj. kronor. Enligt utskottets förslag skulle sålunda

det totala anslagsbelopp som skall avräknas mot automobilskattemedlen

uppgå till (479,2 + 22,9 + 0,2 + 0,i + 2,5 =) i avrundat tal 505 milj. kronor,

vilket exakt motsvarar summan av de i statsverkspropositionen för

nästa budgetår beräknade automobilskattemedelsinkomsterna.

I de förenämnda motionerna 1:337 och 11:441 har berörts visst med

automobilskattemedlens specialbudget sammanhängande spörsmål. Enligt

motionärernas beräkningar skulle sålunda vid bifall till av dem framlagda

förslag nu ifrågavarande anslag sammanlagt komma att icke oväsentligt

överstiga nyss angivna belopp av 505 milj. kronor. För att förhindra ett

överskridande av denna utgiftsram ha motionärerna föreslagit, att den del

av anslagssumman som avser arbeten under tiden den 1 juli—den 31

december 1953 skall täckas av under budgetåret 1953/54 inflytande medel.

Enligt på förevarande område tillämpade principer, vilka bl. a. innebära

att för visst budgetår anvisade reservationsanslag med hela sitt belopp avräknas

mot under samma budgetår inflytande automobilskattemedel, är

emellertid ett sådant förfaringssätt icke möjligt. Utskottet vill dock samtidigt

erinra om att å budgetutjämningsfonden finnes per den 30 juni 1951

bokförd en behållning av icke mindre än 255,7 milj. kronor, utgörande

medel som tillförts fonden såsom överskott på automobilskattemedlens

specialbudget. Därest, på sätt utskottet antytt i det föregående, för upprustningen

av vägväsendet skulle erfordras tilläggsstatsanslag under nästa bud
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6.

getår, kan sålunda ur specialbudgetens synpunkt täckning för dessa merutgifter

anses föreligga genom den på budgetutjämningsfonden redovisade

behållningen.

Till frågan om anvisandet av ovan berörda anslag återkommer utskottet

under respektive punkter i det följande, varvid utskottet jämväl kommer att

behandla vissa motionsledes framställda yrkanden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 337 och II: 441 såvitt nu är i fråga, i skrivelse

till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet ovan anfört.

10:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj :t har (punkt 10, s. 43—47) föreslagit

riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 188 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett

belopp av 160,o milj. kronor. Vid utgången av budgetåret 1950/51 förelåg

en reservation av ca 2,o milj. kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vatt enby ggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av

188 000 000 kronor för nästa budgetår.

I sin till 1950/51 års petita fogade preliminära beräkning av kostnaderna

för det statliga vägväsendet under ett normalår har styrelsen angivit, att

under vissa förutsättningar kostnaderna för vägunderhållet normalt borde

upptagas till 155 milj. kronor. Med hänsyn till bl. a. de stora stegringarna

i löne- och prisnivån och den språngvis inträffade och alltjämt fortgående,

ovanligt starka stegringen av trafiken kan emellertid denna normalstat

icke förutsättas gälla för budgetåret 1952/53.

Efter granskning av vägförvaltningarnas äskanden och med ledning av

utfallet av verksamheten under tidigare budgetår har styrelsen funnit, att

vägunderhållsanslaget för budgetåret 1952/53 bör beräknas till 188 milj.

kronor enligt följande sammanställning.

Milj.

kronor

Grusning m. m...................................................................... 19

Dammbindning........................................................................ 25

Hyvling ................................................................................. 13

Vägkropp .............................................................................. 10

Trummor, diken, slänter, räcken m. m........................................ 22

Broar, bryggor, färjor ............................................................... 10

Belagd vägbana ..................................................................... 13

Vinterväghållning .................................................................. 28

Materialtillverkning ............................................................... 26

Speciella förmåner till arbetare, vissa administrationskostnader m. m. 18

Katastrofreserv främst för försvårad vinterväghållning .................. 4

Summa 188, o

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

25

Föredraganden har framhållit, att den ökning av vägunderhållsanslaget

från 160 till 188 milj. kronor, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu

föreslagit, delvis är en anpassning till de inträdda förändringarna i kostnadsnivån

och delvis en reell ökning.

Föredraganden anför vidare följande.

»Om man vill klarlägga den reella ökning av vägunderhållsarbetet, som

innefattas i styrelsens anslagsberäkning, bör man icke utgå från det av

styrelsen angivna grundbeloppet av 155 milj. kronor, vilket representerar

den vägunderhållskostnad varmed styrelsen räknat i sin normalbudget för

vägväsendet, utan från det anslagsbelopp av 149 milj. kronor, som ursprungligen

anvisats för budgetåret 1950/51. Detta belopp, vilket i stort sett torde

motsvara arbetsvolymen under nämnda budgetår beräknad enligt 1950 års

kostnadsnivå, bör i första hand omräknas med utgångspunkt från de av

styrelsen angivna, mer eller mindre automatiska ökningarna och minskningarna

på grund av inträdda löne- och prisstegringar, utförda beläggningsarbeten

m. m. Därvid erhålles en summa av 172 milj. kronor. Det

återstående av styrelsen äskade beloppet (188—172) 16 milj. kronor utgör

en realökning, som bl. a. synes kräva en ökad insats av arbetskraft motsvarande

minst 600 årsarbetare.

Med hänsyn till bl. a. vägtrafikens utveckling måste den angivna ökningen

av vägunderhållets arbetsvolym enligt min mening betraktas som i

hög grad angelägen. Med utgångspunkt från det just nu rådande läget på

arbetsmarknaden kan det emellertid synas tveksamt huruvida möjlighet

kommer att finnas att på en gång genomföra en sådan ökning. Jag anser

likväl, att hela det begärda anslagsbeloppet av 188 milj. kronor bör anvisas

för att finansiella hinder icke skola föreligga, därest förutsättningarna för

den åsyftade utvidgningen av vägunderhållsarbetet framdeles skulle visa

sig gynnsammare än vad som f. n. kan förutses.»

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt

anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Vägunderhållet för budgetåret 1952/58

anvisa ett reservationsanslag av 188 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

11 :o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Maj :t har (punkt 11, s.

47—49) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 14 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbijggnadsstgrelscn har hemställt, att anslaget uppföres

med 21 000 000 kronor.

Styrelsen har gjort följande beräkning av medclsförbrukningen och

medelsbehovct å de olika anslagen för statliga väginvesteringar.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Dispo-

Beräk-

nad

medcls-

för-

bruk-

ning

1951/52

Beräk- nad re- serva- tion ''/7

1952

Beräknad medelsför- brukning

Netto-

Beräk-

Anslagsrubrik

nibla

medel

V 7 1951

1/7-81/lS

1952

Vl-Sl/u

1953

lh 1952

—Sl/is

1953

behov

(kol. 7''/.

kol. 4)

nät

anslags-

behov

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Nyanläggning av bvgde-

20-2

18-9

21

vagar..................

9-3

8-o

1-8

7-6

12’7

Nyanläggning av ödebygds-

6-5

10-5

10''l

11

vägar..................

5-9

5-5

0-4

4-0

Byggande av huvudvägar..

18-2

17o

1/2

20o

37o

57o

55''8

60

Ombyggnad av bygdevägar

23o

35o

33''4

37

och ödebvgdsvägar......

171

15-5

1-6

12o

Förstärkning och förbätt-

ring av vägar..........

43-5

39-o

4-5

27o

47-o

74-o

69-5

75

Vägbeläggningar..........

37-3

21-o

16-3

15 o

35-o

50''o

33-7

35

Byggande av broar ......

24-8

21-o

3-8

13-5

32-o

45-5

41-7

45

Byggande och förbättring

av vissa för riksförsvaret

betydelsefulla vägar och

broar..................

3 9

0’8

3-1

1-0

1 lo

2 o

—

—

Byggande av bro vid Berg-

49

4*o

näset..................

5-6

47

0''9

2-6

1 2-3

4

Byggande av bro vid Hjulsta

2-7

2-7

—

2-o

—

20

2*o

2

Summa miljoner kronor

1 Avser endast tiden Vi—

16Ss

-s% 195

1352

1.

83 l

1046

196 5

3011

269i

290

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 48 och 49).

Föredraganden har anfört följande.

»Det gångna årets erfarenheter giva vid handen att ökade ansträngningar

måste göras för att sätta det befintliga vägnätet i ett tillfredsställande skick.

I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anser jag därför, att anslagen

till ombyggnad av vägar nu böra höjas förhållandevis mera än nyanläggningsanslagen.

Med beaktande bl. a. härav har jag funnit mig böra föreslå,

att den av mig i det föregående under punkten 9 tillstyrkta anslagssumman

för statliga väginvesteringar av 220,5 milj. kronor fördelas på följande sätt.

Nyanläggning av bygdevägar ............................................. 14 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar ....................................... 7 000 000

Byggande av huvudvägar ................................................ 55 000 000

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar ..................... 28 500 000

Förstärkning och förbättring av vägar .............................. 47 000 000

Vägbeläggningar ............................................................ 27 000 000

Byggande av broar ......................................................... 36 000 000

Byggande av bro vid Bergnäset .......................................... 4 000 000

Byggande av bro vid Hjulsta ............................................. 2 000 000

Summa kronor 220500000»

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 27

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 14 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

12 :o) Nyanläggning av ödebygds vägar. Kungl. Maj :t har (punkt 12,

s. 50) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett

belopp av 4,5 milj. kronor. Vid utgången av budgetåret 1950/51 förelåg en

reservation av 1,4 milj. kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattcnbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa

budgetår uppföres med 11 000 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Nyanläggning av ödebygdsvägar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Byggande av huvudvägar. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 50)

föreslagit riksdagen att till Byggande av huvudvägar för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 55 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlcn.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett

belopp av 16,o milj. kronor. Vid utgången av budgetåret 1950/51 förelåg

en reservation av 2,i milj. kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa

budgetår uppföres med 60 000 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Byggande, av huvudvägar för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

14 :o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Maj:t har

(punkt 14, s. 50 och 51) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av bygdevägar

och ödebygdsvägar för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 28 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 13,4 miljoner kronor.

Vid utgången av budgetåret 1950/51 förelåg en reservation av 3,7 miljoner

kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har hemställt om ett anslag av

37 000 000 kronor för nästa budgetår.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört

får utskottet''hemställa,

att riksdagen må till Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 28 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

15 :o) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Maj :t har (punkt

15, s. 51) föreslagit riksdagen att till Förstärkning och förbättring av vägar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 47 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 37,o miljoner kronor. Vid

utgången av budgetåret 1950/51 fanns en reservation av 6,5 miljoner kronor

å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har hemställt om ett anslag av

Ib 000 000 kronor för nästa budgetår.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Förstärkning och förbättring av vägar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

47 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Vägbeläggningar. Kungl. Maj :t har (punkt 16, s. 51) föreslagit

riksdagen att till Vägbeläggningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 27 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 22,o miljoner kronor. Vid

utgången av budgetåret 1950/51 fanns en reservation av 15,3 miljoner kronor

å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har hemställt om ett anslag av

35 000 000 kronor för nästa budgetår.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Vägbeläggningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 27 000 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

29

17:o) Byggande av broar. Kungl. Maj :t har (punkt 17, s. 52) föreslagit

riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 36 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskatteinedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett

belopp av 21,o miljoner kronor. Vid utgången av budgetåret 1950/51 förelåg

en reservation av 6,2 miljoner kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbgggnadsstijrelseri har hemställt, att anslaget för nästa

budgetår uppföres med 45 000 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gustaf Karlsson m. fl. (I: 29) och den andra inom andra kammaren av

herr Johansson i Torp m. fl. (II: 60), i vilka föreslagits, att riksdagen vid

behandlingen av förevarande punkt måtte uttala sig för att broförbindelsen

från Orust och Tjörn till fastlandet är av sådan angelägenhetsgrad att

arbetet med detta brobygge omedelbart bör komma till stånd;

dels ock en inom andra kammaren av herr Persson i Norrby väckt motion

(II: 70), vari hemställts att riksdagen måtte besluta, att utöver det äskade

anslaget till byggande och underhåll av broar måtte beviljas ett extra anslag

av 9 000 000 kronor, att utgå till ombyggnad och underhåll av broar ingående

i vägar av enklare och mera lokal karaktär.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna II: 60 och II: 70.

Utskottet. I motionen II: 70 har föreslagits, att riksdagen utöver förevarande

anslag måtte bevilja ett extra anslag å 9 milj. kronor att utgå

till ombyggnad och underhåll av broar som ingå i vägar av enklare och

mera lokal karaktär. Enligt motionärens mening kunde det nämligen

befaras, att den uppräkning av väganslagen som förutsatts för nästa budgetår

skulle främst komma de större vägarna till godo, medan de mindre

vägarna finge stå tillbaka, hur nödvändiga de än vore för den lokala trafiken.

Med .anledning härav vill utskottet till en början erinra om att frågor

rörande ordningsföljden för olika broföretag behandlas mycket ingående

av väg- och vattenbyggnadsverket i samråd med vederbörande länsstyrelser

och länsvägnämnder samt försvarsstaben. Därvid visar det sig ofta, att ett

helt brosystem måste förbättras för att ett högre hjultryck skall kunna

tillåtas på viss väg. Till följd härav kan inträffa, att iståndsättningen av en

närbelägen sämre bro får komma i efterhand. Det är emellertid uppenbart,

att möjligheterna att tillgodose de många behoven på förevarande område

komma att väsentligt förbättras i och med den ökade investeringsverksamhet

som nu kan förväntas. Utskottet, som icke anser skäl föreligga för de

av motionären uttalade farhågorna, förutsätter också att brobyggnadsanslaget

i erforderlig utsträckning användes jämväl för mindre företag, där

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6.

sådana äro sakligt motiverade. Då det vidare torde vara mindre lämpligt

att för nu berörda ändamål anvisa ett särskilt anslag och då någon ytterligare

förhöjning av det ordinarie anslaget knappast kan komma i fråga,

finner sig utskottet böra avstyrka bifall till motionen.

Vad därefter angår det i de båda likalydande motionerna I: 29 och II: 60

berörda spörsmålet torde få erinras om att på sin tid utarbetats förslag till

broförbindelser från såväl Orust som Tjörn till fastlandet. Av vissa skäl

har emellertid intetdera av dessa båda alternativ kommit till utförande.

Enligt vad utskottet under hand erfarit pågå f. n. inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

detaljerade utredningar i frågan, vilka väntas vara färdiga

innevarande vår och därefter torde komma att behandlas i vederbörlig

ordning. Samtidigt har från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sida lämnats

den upplysningen, att styrelsen betraktar nämnda projekt som ett

företag av hög angelägenhetsgrad och därför ämnar upptaga detsamma på

det aktuella byggnadsprogrammet, så snart pågående arbeten vid Bergnäset

och Hjulsta slutförts. Även utskottet anser ifrågavarande broförbindelse

vara av sådan betydelse, att densamma snarast möjligt bör komma till

stånd. Med hänsyn till nyssberörda omständighet finner utskottet dock icke

anledning föreligga för riksdagen att, på sätt förordats i sistnämnda båda

motioner, göra särskilt uttalande i frågan.

Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 9:o) anfört

får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må till Byggande av broar för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 36 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionerna I: 29 och II: 60 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd;

III. att motionen II: 70 icke må bifallas av riksdagen.

18:o) Byggande av bro vid Bergnäset. Kungl. Maj :t har (punkt 18, s.

52 och 53) föreslagit riksdagen att till Byggande av bro vid Bergnäset för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Till byggande av bro vid Bergnäset har för innevarande budgetår anvisats

3,70 miljoner kronor. Vid utgången av budgetåret 1950/51 fanns en

reservation av 1,88 miljon kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att för nästa budgetår

anvisas ett belopp av 4 000 000 kronor.

Föredraganden har biträtt styrelsens förslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Byggande av bro vid Bergnäset för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

31

19:o) Byggande av bro vid Hjulsta. Kungl. Maj :t har (punkt 19, s. 53

och 54) föreslagit riksdagen att till Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Till byggande av bro vid Hjulsta ha för innevarande budgetår anvisats

2,oo miljoner kronor. Vid utgången av budgetåret 1950/51 förelåg en reservation

av 0,68 miljon kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att för nästa budgetår

anvisas ett anslag av 2 000 000 kronor.

Föredraganden har biträtt styrelsens förslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Byggande av bro vid Hjulsta för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

20 :o) Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

vägar och broar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 54)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande och förbättring av vissa för

riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

21 :o) Vissa vägbyggnadsarbeten. Kungl. Maj :t har (punkt 21, s. 55)

föreslagit riksdagen att till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 100 kronor.

Föredraganden, som framhållit att någon ytterligare medelsanvisning

under förevarande anslag icke ifrågasatts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för nästa budgetår, anser anslaget böra uppföras med ett formellt

belopp av 100 kronor.

Föredraganden anför vidare följande.

»Såsom framgår av den redogörelse för anslagets användning, som lämnats

i 1950 års statsverksproposition (VI ht p. 15), har detsamma hittills

haft en viss arbetsmarknadsreglerande funktion, nämligen att finansiera

vägarbeten för sysselsättning av friställd arbetskraft framför allt inom vägväsendet

och skogsbruket vid uppträdande arbetslöshet inom ett begränsat

område. Under rådande förhållanden på arbetsmarknaden torde emellertid

anslaget icke komma att tagas i anspråk för sådant ändamål i någon större

utsträckning. Med hänsyn härtill synes det kunna tjäna som reserv även

för vissa andra ändamål. Jag syftar härvid bl. a. på det väg- och brobygg
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6.

nadsprogram, som nyligen framlagts av 1949 års skärgårdstrafikkommission

för lösande av vissa kommunikationsproblem i Stockholms skärgård.

Därest detta program vid den slutliga prövningen av kommissionens förslag

befinnes böra helt eller delvis genomföras, torde förevarande anslag

böra tagas i anspråk för ändamålet, i den mån arbetena icke kunna inrymmas

inom ramen för den ordinarie tilldelningen av vägbyggnadsmedel

till Stockholms län. Även andra liknande fall av extraordinär natur kunna

tänkas, där anslaget skulle kunna tillgodose ett behov. Som en förutsättning

för anslagets användning bör emellertid alltjämt gälla att det endast

får disponeras för sådana företag, vilka kunna bedrivas utan förfång för

arbetskraftsförsörjningen för de arbeten, som samtidigt skola utföras i ordinarie

ordning.»

Utskottet. Förevarande anslag anses för nästa budgetår kunna anvisas

med ett allenast formellt belopp av 100 kronor, vilket tillstyrkes av utskottet.

Beträffande anslagets användning har föredraganden föreslagit, att detsamma

under vissa förutsättningar skall få tagas i anspråk jämväl för

ändamål, vilka icke direkt äga samband med dess primära arbetsmarknadsreglerande

funktion. Såsom exempel härpå ha nämnts vissa väg- och brobvggnader

som framdeles kunna komma till utförande i enlighet med det

av 1949 års skärgårdstrafikkommission framlagda programmet för lösande

av vissa kommunikationsproblem i Stockholms skärgård. Vad föredraganden

härutinnan anfört och förordat har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

22 :o) Markförvärv m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

22, s. 55 och 56) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Markförvärv m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

23 :o) Marklösen m. in. för vissa vägbyggnadsföretag. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 23, s. 56) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marklösen m. in. för vissa vägbyggnadsföretag

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

24 :o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 24, s. 56), som innebär

oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

33

att riksdagen må till Bidrag till städer och samhällen för

tillhandahållande av mark m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

25 :o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. Kungl. Maj :t har (punkt

.25, s. 57—59) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll av vägar

och gator för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 28 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 15,8 miljoner

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa

budgetår uppföres med 28 000 000 kronor samt att möjlighet införes att,

om så av omständigheterna befinnes påkallat, vid mitten av löpande fyraårsperiod

verkställa en procentuell justering av kostnadsberäkningen för

underhållsbidraget för den återstående delen av perioden med hänsyn till

då rådande löne- och prisläge.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 57—58).

Föredraganden, som icke funnit anledning till erinran mot styrelsens

beräkning av anslaget för nästa budgetår, framhåller att den avsevärda

anslagsökning som föreslagits huvudsakligen är en följd av den trafikstegring

och den förskjutning i kostnadsnivån, som inträtt under den senaste

fyraårsperioden och som först nu slår igenom i anslagsberäkningen.

Däremot anser föredraganden närmare erfarenheter om utvecklingen under

den nya fyraårsperioden böra avvaktas, innan frågan om en ändring av

gällande principer för underhållsberäkningen upptages till behandling.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och

gator för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

28 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

26:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj:t har (punkt

26, s. 59—61) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 26 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett

belopp av 17,5 miljoner kronor. Vid utgången av budgetåret 1950/51 förelåg

en reservation av 22,o miljoner kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av

30 000 000 kronor.

.''{—■flio 52 Bihang till riksdagens protokoll 1952. (i samt. Nr (i.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Styrelsen framhåller, att den snabba ökningen av fordonsbeståndet och

av trafiken medfört en avsevärt ökad belastning på städernas vägar och

gator. För de tidigare starkt trafikerade gatorna har detta resulterat i

minskad framkomlighet och kraftigt ökade risker i trafikhänseende. 1

sina petita till 1950 års riksdag föreslog styrelsen, i vetskap om en sådan

utveckling, en viss koncentration till smärre företag, omfattande regleringar

av gatukors o. d., som kunde beräknas giva relativt snabba resultat

i form av ökad trafiksäkerhet och framkomlighet. Läget är emellertid nu

sådant, att förutom dylika smärre arbeten även vissa mer omfattande och

kostnadskrävande företag måste igångsättas för att råda hot på sådana

uppenbara missförhållanden, som icke kunna elimineras enbart genom åtgöranden

i mera blygsam skala.

Föredraganden har erinrat, att den nu aktuella anslagsberäkningen närmast

avser kalenderåret 1953, samt anför vidare följande.

»Av en kompletterande redogörelse, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

den 30 oktober 1951 överlämnat, framgår att städerna beräkna att under

år 1951 ha utfört arbeten, ingående i fördelningsplanen, samt vissa bidragsberättigade

brobyggnadsarbeten till en sammanlagd kostnad av 19,2 milj.

kronor. Motsvarande kostnad 1950 uppskattas till ungefär 10 milj. kronor.

Till följd av den ökning, som sålunda för utsetts för 1951, beräknas bidragsanslaget

vid ingången av 1952 vara överdisponerat med 7,7 milj. kronor.

Under år 1952 väntas anläggningsverksamheten öka ytterligare så att eftersläpningen

i anslagstilldelningen per den 1 januari 1953 skulle stiga till

13 milj. kronor. Av det anslag om 30 milj. kronor, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

äskat, skulle därvid endast 17 milj. kronor belöpa på

arbeten under år 1953.

Den ganska avsevärda ökningen av anläggningsverksamhetens omslutning

från 1950 till 1951 kan, enligt vad jag underhand inhämtat från styrelsen,

förklaras bl. a. med att flera större brobyggnader kommit i gång

1951. Härtill komma de löne- och prisstegringar, som inträtt sedan 1950.

Av samma skäl som kunna anföras i fråga om landsbygdens huvudvägnät

är det angeläget att förbättringen av det för biltrafiken viktiga vägoch

gatunätet i städerna påskyndas i den utsträckning omständigheterna

tillåta.

En för snäv anslagsram medför att också fördelningsplanens omfattning

måste begränsas. Detta kan leda till att i planen icke kunna medtagas

alla de för den genomgående biltrafiken angelägna arbeten, vilka

städerna skulle vara benägna att utföra inom ramen för föreliggande arbetskraftsresurser,

därest bidrag kunde påräknas. Åtminstone för vissa städers

del torde dessutom gälla att anslagstilldelningens storlek inverkar även på

deras benägenhet att igångsätta arbeten, som redan ingå i fördelningsplanen.

Vad här anförts ger enligt min mening vid handen att en höjning av

förevarande anslag är befogad. Med hänsyn dels till osäkerheten be
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

35

träffande de uppgifter, på vilka anslagsberäkningen grundats, och dels

till de begränsade statsfinansiella resurserna anser jag mig emellertid

böra förorda, att den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda anslagsökningen

av 12,5 milj. kronor begränsas till 8,5 milj. kronor. I enlighet

härmed uppföres anslaget med (17 500 000 + 8 500 000) 26 000 000 kronor.»

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

26 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

27 :o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj :t har

(punkt 27, s. 62—74) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till underhåll

av enskilda vägar m. in. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 9 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen, dels

ock medgiva att under budgetåret 1952/53 statlig kreditgaranti må beviljas

för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar

intill ett totalbelopp av 2 000 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 6,8 milj. kronor. Vid utgången

av budgetåret 1950/51 förelåg en reservation av 2,3 milj. kronor å

tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 9 000 000 kronor. Styrelsen har vidare föreslagit en höjning

till 15 000 kronor av den övre kostnadsgränsen för sådana mindre broombyggnader

till vilka särskilt s. k. iståndsättningsbidrag må utgå.

Vid anslagsberäkningen har hänsyn tagits till resultatet av ett av styrelsen

den 14 juli 1951 redovisat utredningsuppdrag angående statligt stöd

till anskaffande av vägmaskiner för underhåll av enskilda vägar. Med

denna utredning sammanhänger i sin tur ett av särskilt tillkallade sakkunniga,

1948 års vinterväghållningsutredning, den 14 december 1950 avgivet

betänkande angående snöröjning på enskilda vägar.

Vad beträffar resultatet av den förstnämnda utredningen finner vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen det berättigat att staten genom särskilt ekonomiskt

stöd stimulerar till ökad maskinanvändning i underhållet av enskilda

vägar, till vilka statligt underhållsbidrag utgår. Då det emellertid,

med hänsyn till det isolerade läge som många enskilda vägar ha, icke är

ekonomiskt försvarligt att insätta maskiner vid underhåll av alla vägar,

skulle bidrag till maskinanskaffning för enbart en del vägar medföra

orättvisa de enskilda väghållarna emellan. Vidare skulle ett bidragssystem

för delta ändamål nödvändiggöra kontroll över att maskinerna icke utnyttjades

för andra uppgifter än dem för vilka statsbidrag beviljats. Styrelsen

anser därför, att det ekonomiska stödet till inköp av egentliga väg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6''.

sö

underhållsmaskiner — huvudsakligen krossverk och väghyvlar —- bör inskränkas

till att staten underlättar kapitalanskaffningen för inköp av

dylika maskiner. Styrelsen föreslår, att staten skall, under vissa lörutsättningar,

ikläda sig lånegaranti för lån i kreditinrättningar till inköp

av maskiner. Låntagare skall därvid vara sammanslutning av enskilda väghållare,

maskinstation för jordbruket eller kommun och låntagaren skall

svara för maskinens användning och förvaltning.

Vinterväghållningsutredningen avvisar tanken på förstatligande av vinterväghållningen.

Utredningsmännen framhålla bl. a., att en sådan åtgärd

skulle innebära, att man i administrativt hänseende inrättade eu ny vägkategori,

omfattande vägar som viss del av året vore allmänna men under återstoden

enskilda vägar. På dessa vägars vinterunderhåll skulle från trafikanternas

sida snart komma att ställas samma krav som beträffande de allmänna

vägarna, oavsett huruvida trafikmängden motiverade en med dessa vägar

jämförbar underhållsstandard. En förutsättning för standardhöjningen av

vinterunderhållct skulle vidare i många tall vara omfattande förbättringsoch

iståndsättningsarbeten vilka, med den administrativa karaktär vägarna

avsetts erhålla, skulle bekostas av väghållarna. En följd härav bleve ofta

att endast väghållare, som hade möjlighet att göra avsevärda investeringar

i förbättring av en väg, kunde komma i åtnjutande av den förmån som förstatligandet

av vinterunderhållet innebure.

Beträffande den närmare innebörden av utredningsförslagen torde få

hänvisas till propositionen (s. 62—66).

Över utredningsförslagen ha yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter

och organisationer (s. 66-—71).

Efter att i korthet ha berört resultatet av förenämnda utredningar samt

de synpunkter som därvid framkommit har föredraganden anfört följande.

»Man kan ha olika uppfattningar om huru långt statens medverkan vid

mekaniseringen av underhållsarbetet på de enskilda vägarna bör utsträckas.

För egen del är jag av den meningen att mekaniseringssträvandena

bäst skulle främjas om väg- och vattenbyggnadsverket med sin tekniska

expertis direkt kunde engageras i denna uppgift genom att vägförvaltningarna

i avsevärt ökad utsträckning åtoge sig vägunderhållsarbete

för enskilda väghållares räkning. I det rådande läget på vägväsendets område,

då vägförvaltningarnas alla resurser måste mobiliseras för att hålla

det allmänna vägnätet i ett tillfredsställande skick, synes man emellertid

knappast kunna vänta sig att vägförvaltningarna därutöver skola vara

i stånd att i någon större utsträckning öka sina arbetsprestationer på den

enskilda väghållningens område. Förutsättningarna för ökade insatser

torde emellertid vara något växlande för olika län och trakter och jag anser

därför att, såsom vinterväghållningsutredningen föreslagit, en inventering

bör göras rörande vägförvaltningarnas möjligheter att öka sina

tjänster åt enskilda väghållare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

HT

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde man få räkna med att rationaliseringen

av underhållsarbetet på de enskilda vägarna tills vidare får

ankomma huvudsakligen på väghållarna själva. Under sådana förhållanden

synes det mig emellertid befogat att staten i stället söker befrämja

rationaliseringen genom att lämna ekonomiskt stöd åt väghållarna för anskaffning

av maskiner och redskap. Denna form av statlig medverkan

kan, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vissa av remissmyndigheterna

påpekat, väntas medföra bl. a. den fördelen, att jordbrukets traktorer

och maskinhållningsorganisationcr på ett ändamålsenligt sätt kunna

inkopplas i det enskilda väghållningsarbetet.

Den utformning och omfattning av understödsverksamheten, som vägocli

vattenbyggnadsstyrelsen förordat, förefaller att innefatta en efter omständigheterna

lämplig avvägning av detta nya statliga engagemang. Det

föreslagna understödssystemet bör enligt min mening sålunda prövas i

praktiken, innan de i vissa remissyttranden ifrågasatta utvidgningarna av

detsamma upptagas till närmare övervägande.

Av skäl som anförts av Svenska landskommunernas förbund in. fl.

bör garantigivningen icke omfatta kommunerna. Den av nämnda förbund

berörda frågan om statsbidrag till kommun för enskild väghållning torde

böra upptagas till prövning i annat sammanhang.

I anslutning till statskontorets uttalande att det föreslagna bidragssystemet

innebär ett dubbelbidrag vill jag framhålla att jag förutsätter

att, i den män särskilt bidrag till redskapsanskaffning beviljas, i underlaget

för det ordinarie underhållsbidraget icke inräknas några kapitalkostnader

för motsvarande redskap.

Därest riksdagen icke finner anledning till erinran emot de här förordade

principerna för ekonomiskt stöd till maskin- och redskapsanskaffning

för underhåll av vissa enskilda vägar, torde Kungl. Maj :t böra utfärda

erforderliga författningsbestämmelser i ämnet.

Den i vissa remissyttranden berörda frågan om samordning av vägförvaltningarnas,

kommunernas och de enskilda väghållarnas insatser i fråga

om underhållet av enskilda vägar bör beaktas i samband med bidragsgivningen.

Vad slutligen angår de av vinterväghållningsutredningen behandlade

spörsmålen rörande dels utjämning mellan olika beställare av kostnaderna

för framkörning med vägförvaltningarnas plogaggregat och dels eventuell

minskning av det tioprocentiga pristillägg, som nu utgår då vägförvaltningarna

ombesörja snöplogning på enskilda vägar med anlitande av entreprenör,

har jag, med hänsyn till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört

i ämnet, icke ansett mig böra ifrågasätta någon ändring av nu tilllämpade

principer.»

Beträffande frågan om anslag för nästa budgetår anför föredraganden

följande.

»I överensstämmelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag bör

i anslaget till Bidrag till underhåll av enskilda vägar för nästa budgetår

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 6.

inräknas ett belopp av 700 000 kronor för bidrag till redskapsanskaffning.

I vilken utsträckning medel för fullföljande av det av styrelsen framlagda

anskaffningsprogrammet framdeles böra anvisas, torde få bli beroende av

erfarenheterna.

Mot storleken av det föreslagna totalbeloppet för den statliga lånegarantien

under budgetåret 1952/53, 2 000 000 kronor, har jag heller icke

funnit något att erinra.

Jag tillstyrker att bidragsanslaget, i överensstämmelse med väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens hemställan, för nästa budgetår uppföres med

9 000 000 kronor.

Därest riksdagen icke finner anledning till erinran mot den föreslagna

höjningen till 15 000 kronor av den övre kostnadsgränsen för sådan mindre

broombyggnad, vilken kan hänföras till iståndsättningsarbete jämlikt 2 §

statsbidragskungörelsen, torde detta högre gränsvärde få tillämpas från

och med nästa budgetår.

Jag får i sammanhanget slutligen meddela, att jag ämnar föreslå Kungl.

Maj :t att särproposition framlägges till 1952 års riksdag angående vissa

frågor som behandlats i den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

skogsstyrelsen den 20 oktober 1950 avlämnade utredningen rörande statligt

stöd till byggande och underhåll av enskilda vägar.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Axel Andersson (I: 132) och den andra inom andra kammaren av herr

Andersson i Långviksmon m. fl. (II: 274), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att statsbidrag på lägst 50 och högst 70 % skall utgå till vägintressenterna

för iståndsättande av sådana vägar som beslutats skola övertagas

till allmänt underhåll och att anslag härtill beviljas med förslagsvis 2

milj. kronor för nästa budgetår;

dels ock en inom andra kammaren av herr Hansson i Skediga väckt

motion (11:439), i vilken hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa om utredning, huruvida icke enskilda vägar, som

erhålla statsbidrag för underhållet, helt kunna ställas under den statliga

vägorganisationens skötsel.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna 11:274 och 11:439.

Utskottet. På grundval av vissa resultat, vilka vunnits vid de i det föregående

omnämnda utredningarna, har Kungl. Maj :t under förevarande

punkt framlagt förslag om ekonomiskt stöd från statens sida till mekaniseringen

av underhållet på sådana enskilda vägar till vilka underhållsbidrag

utgår. Enligt förslaget skall detta stöd beträffande inköp av vägunderhållsmaskiner

få formen av en statlig lånegaranti för kapitalanskaffningen

samt vid inköp av större redskap utgå såsom bidrag med 60 procent

av inköpskostnaden.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

39

Utskottet finner för sin del det sålunda föreslagna nya uliderstödssystexnet

ändamålsenligt. Mot de i statsverkspropositionen uppdragna riktlinjerna

för verksamhetens utformning och handhavande har utskottet

intet att erinra.

I motionen II: 439 har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj :t måtte anhålla om utredning, huruvida icke enskilda vägar som erhålla

statsbidrag för underhållet helt kunna ställas under den statliga vägorganisationens

skötsel. Med anledning härav vill utskottet erinra om att

motioner av liknande innebörd regelbundet väckts under de fyra senaste

åren utan att dock vinna riksdagens bifall. Enligt utskottets mening ha

några nya omständigheter icke tillkommit som nu kunde motivera ett

annat ställningstagande från riksdagens sida. Det synes snarare föreligga

så mycket mindre anledning att i år biträda motionärens yi’kande som det

ovan berörda understödssystemet får antagas komma att medföra en betydande

hjälp åt de enskilda väghållarna. I avvaktan på närmare erfarenhet

rörande detta system torde den statliga vägorganisationen icke i vidare

mån än nu förutsatts böra tagas i anspråk för den här ifrågavarande verksamheten.

Framhållas må därjämte att riksdagen senare i år, enligt vad

föredraganden anmält, genom cn särskild proposition får tillfälle att taga

ställning till vissa andra frågor, vilka beröra omfattningen av och formerna

för statens bidrag till den enskilda väghållningen.

Lika litet kan utskottet tillstyrka bifall till det i de båda likalydande

motionerna 1:132 och 11:274 framförda förslaget om anvisande av ett

särskilt anslag å 2 milj. kronor, vilket skulle utnyttjas för statsbidrag till

vederbörande vägintressenter för iståndsättande av sådana vägar som beslutats

skola övertagas till allmänt underhåll. Enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

under hand upplyst disponeras redan nu betydande belopp

från de ordinarie väganslagen för dylika iståndsättningsarbeten. Möjligheterna

härtill torde ytterligare förbättras genom den allmänna anslagshöjning

som förutsatts för nästa budgetår, varför speciella medel för ändamålet

icke synas erforderliga. I detta sammanhang vill utskottet slutligen

framhålla, att utskottet icke finner anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag om höjning till 15 000 kronor av den övre kostnadsgränsen för sådan

mindre broombyggnad som jämlikt gällande statsbidragsbestämmelser kan

hänföx-as till iståndsättningsai’bete.

Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 9:o) anfört

får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

a) till Bidrag till underhåll av enskilda vägar in. m. för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemcdlen;

b) medgiva, att under budgetåret 1952/53 statlig kreditgaranti

må beviljas för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner

för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp av

2 000 000 kronor;

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6.

II. att motionerna 1:132 och 11:274 icke må bifallas av

riksdagen;

III. att motionen II: 439 icke må bifallas av riksdagen.

28 :o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt

28, s. 75 och 76) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

6 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till ifrågavarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 4, o

milj. kronor. Vid utgången av budgetåret 1950/51 fanns en reservation av

6,i milj. kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av

6 500 000 kronor för nästa budgetår. Styrelsen har därjämte föreslagit viss

ändring av gällande bestämmelser om uppdelning av byggnadsbidrag i vissa

fall på två eller tre år.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 75 och 76).

Föredraganden anser styrelsens anslagsberäkning böra godtagas och

framhåller vidare att, därest riksdagen icke finner anledning till erinran

mot de av styrelsen föreslagna ändringarna i gällande föreskrifter om uppdelning

av statsbidraget i vissa fall på två eller tre år, Kungl. Maj :t torde

böra meddela beslut i överensstämmelse med styrelsens förslag.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Svedberg m. fl. (I: 131) och den andra inom andra kammaren av herr

Nilsson i Varuträsk (II: 190), har hemställts, att förevarande anslag måtte

för budgetåret 1952/53 anvisas med 12 000 000 kronor.

Beträffande skälen för nämnda yrkande får utskottet härnäsa till

motionen I: 131.

Utskottet. Med biträdande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsberäkning

har Kungl. Maj :t till byggande av enskilda vägar för nästa budgetår

äskat ett bidragsanslag av 6,5 milj. kronor. I de båda likalydande

motionerna I: 131 och II: 190 har emellertid hemställts, att riksdagen till

förevarande ändamål måtte anvisa 12 milj. kronor.

Utskottet vill erinra om att den av Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen

innebär en anslagsförhöjning med icke mindre än drygt 60 procent.

Även om med hänsyn till föreliggande behov åtskilliga skäl kunna anföras

till stöd för det av motionärerna framställda yrkandet, torde likväl i dagens

läge förutsättningar saknas för ytterligare utökning av bidragsverksamheten

på förevarande område. Härutinnan synas icke minst böra beaktas

de svårigheter som väg- och vattenbyggnadsverkets personalorganisation

för den enskilda väghållningen redan nu har att kämpa med, en fråga som

utskottet i korthet berört under punkten 5:o) i det föregående. Ut
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

41

skottet förutsätter emellertid, att den nu avsedda upprustningen av landets

vägväsende efter hand skall kunna leda till en än starkare utökning av

byggnadsverksamheten även på förevarande område.

Mot vad föredraganden föreslagit beträffande viss ändring av gällande

statsbidragsföreskrifter har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 9:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 131 och II: 190, till Bidrag till

byggande av enskilda vägar för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 6 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

29:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 29, s. 77) föreslagit riksdagen att till Bidrag till säkerhetsanordningar

vid järnvägskorsningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 350 000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en höjning av anslaget

med 450 000 kronor för nästa budgetår.

Styrelsen framhåller, att utöver tidigare beviljade medel skulle under

budgetåret 1951/52 erfordras ytterligare 183 000 kronor för att bidrag till

samtliga bidragsberättigade kostnader för sådana säkerhetsanordningar till

vilka bidrag redan sökts skulle kunna utbetalas. Bidragskostnaden för sådana

ytterligare anordningar, som beräknas bliva färdigställda år 1951 och

för vilka statsbidrag komma att sökas före den 1 april 1952, uppskattas

till sammanlagt ca 630 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet för

budgetåret 1952/53 skulle sålunda uppgå till 813 000 kronor, vilket belopp

av styrelsen anses kunna avrundas till 800 000 kronor.

Föredraganden har tillstyrkt styrelsens anslagsäskande.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9 :o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 800 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

30:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Kungl.

Maj :t har (punkt 30, s. 78—80) föreslagit riksdagen alt till Bidrag till vissa

forsknings- och undersökningsarbeten för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 290 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets utlåtande nr 6.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 90 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär hemställt om ett anslag av 350 000

kronor för nästa budgetår.

Den föreslagna anslagsökningen avser främst kostnader för speciella

utredningar inom vägväsendet, vilka kostnader beräknas till 250 000 kronor.

Styrelsen framhåller, att det nu anmälda medelsbehovet dock icke innebär

någon reell höjning, då för dylika utredningar medel av samma storleksordning

tidigare inräknats i anslaget till Projektering av vägar och broar.

Föredraganden har intet att erinra mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag att sådana kostnader, som f. n. belasta anslaget till Projektering

av vägar och broar, fr. o. in. nästa budgetår i stället skola bestridas

från vederbörande byggnadsanslag resp. anslaget till Bidrag till vissa forsknings-

och undersökningsarbeten. Den behållning å projekteringsanslaget,

som kan komma alt föreligga vid utgången av innevarande budgetår, anses

dock, i den mån den är bunden genom tidigare dispositioner, böra få tagas

i anspråk under nästa budgetår.

Vad angår beräkningen av anslaget till Bidrag till vissa forsknings- och

undersökningsarbeten anser sig föredraganden icke böra tillstyrka styrelsens

förslag om höjningar av bidraget till samfundet för hembygdsvård samt

av bidraget till kostnader för anordnande av kurser, för studieresor m. in.

För speciella utredningar inom vägväsendet beräknas vidare ett till 200 000

kronor begränsat belopp. I enlighet härmed uppföres anslaget med (90 000

+ 200 000) 290 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 290 000 kronor, att avräknas mot automobilskattcmedlen.

31 :o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 31, s. 80 och 81) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella

vägkongresser för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 5 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

32 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar in. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 81 och 82), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

43

att riksdagen inå till Väg- och vattenbyggnadsverkels civilförsvar

in. in. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor, att avräknas mot automobilskatteinedlen.

33 :o) Avsättning till statens aulomobilskatlemedelsfond. I enlighet med

Kung]. Maj :ts förslag (punkt 33, s. 82) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskaitcmedelsfond

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kronor.

34 :o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Maj :t har (punkt

34, s. 82 och 83) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handelshamnar

och farleder för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

2 000 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2,6 milj. kronor, varav

1,7 milj. kronor ha anvisats under särskilt anslag med rubriken Bidrag till

vissa handelshamnar. Vid utgången av budgetåret 1950/51 förelåg en reservation

av 2 004 000 kronor å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 3 500 000 kronor.

Styrelsen erinrar om att tidigare ett årligt statsbidragsanslag av minst

5 milj. kronor ansetts behövligt för att tillgodose det investeringsbehov,

som i 1944 års hamnutrednings betänkande beräknats för tiden fram till

år 1960. Med hänsyn till prisutvecklingen sedan utredningen avgav sitt betänkande

bör nämnda årsbelopp ökas med omkring 25 %.

Styrelsen framhåller vidare, att läget på detta område nu är sådant, att

man icke utan allvarliga konsekvenser kan uppskjuta utförandet av vissa

arbeten, främst kompletterings-, ombyggnads- och utvidgningsarbeten.

Slutligen föreslår styrelsen att anslaget sammanslås med det särskilda

anslag till påbörjande av vissa hamnarbeten på västkusten, som beviljats

för budgetåret 1951/52.

Föredraganden har anfört följande.

»För de hamnbyggnader på västkusten, till vilkas påbörjande ett särskilt

anslag med rubriken Bidrag till vissa handelshamnar anvisats för innevarande

budgetår, bör i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelscns förslag

för nästa budgetår beräknas ett ytterligare belopp av 1 000 000 kronor

under det ordinarie anslaget till Bidrag till handelshamnar och farleder.

För övriga bidragsbehov kan jag under rådande förhållanden icke tillstyrka

större medelsanvisning än 1 000 000 kronor. I enlighet härmed uppföres

förevarande anslag med 2 000 000 kronor. Till detsamma bör överföras den

behållning, som vid utgången av innevarande budgetår kan komma alt

kvarstå å anslaget till Bidrag till vissa handelshamnar.»

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet. Medelsbehovet för nästa budgetår under bidragsanslaget till

liandelshamnar och farleder har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppskattats

till 3,5 milj. kronor. Härav avser 1 milj. kronor sådana

arbeten, för vilka innevarande budgetår disponerats ett särskilt anslag. 1

denna del ha styrelsens medelsäskanden tillstyrkts av föredraganden. För

övriga hithörande företag har föredraganden däremot icke ansett sig kunna

förorda högre belopp än 1 miljon kronor. Enligt Kungl. Maj:ts förslag

skulle sålunda förevarande anslag anvisas med sammanlagt 2 milj. kronor.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag. Samtidigt

önskar emellertid utskottet framhålla följande.

I sitt den 6 maj 1949 avgivna betänkande (SOU 1949: 2) har 1944 års

hamnutredning framlagt förslag angående statens medverkan till om- och

utbyggnad av handelshamnarna med tillhörande infartsleder. Någon ställning

härtill ha statsmakterna dock ännu icke tagit. Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i sin petitaskrivelse framhållit, har detta medfört stor

osäkerhet, som fått ogynnsamma återverkningar i olika avseenden. Svårigheterna

ha icke minst tagit sig uttryck däri, att vederbörande kommunala

myndigheter icke kunna planera verksamheten på mest ändamålsenliga sätt.

Med hänsyn till nu antydda omständigheter finner utskottet det

önskvärt, att en översyn av förhållandena på förevarande område snarast

kommer till stånd. Syftet bör därvid vara att skapa en säker grund för

bedömandet av de åtgärder i fråga om utbyggnaden av handelshamnar och

farleder som få anses mest angelägna. Av särskild vikt torde vara att bestämda

riktlinjer för verksamheten uppdragas, vilka kunna tjäna till ledning

för den statliga politiken på längre sikt. Enligt utskottets mening bör

det vara möjligt, att konkreta förslag härutinnan föreläggas riksdagen

redan nästkommande år.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till Bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor;

b) i skrivelse til] Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet

ovan anfört.

35 :o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj :t har (punkt 35, s. 84 och

85) föreslagit riksdagen att till Statliga farledsarbeten för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 100 kronor. Vid utgången

av budgetåret 1950/51 förelåg en behållning av 95 000 kronor å tidigare

anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 2 700 000 kronor, vilket belopp är avsett för påbörjande av

två i inomskärsfarleden i Bohuslän ingående företag, nämligen förbättring

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

45

av farledssträckan Hamburgsund—Hornö ränna samt utförande av den

s. k. Sannäskanalen. För det förstnämnda företaget har beräknats ett belopp

av 1,2 miljon kronor och för det sistnämnda 1,5 miljon kronor.

Föredraganden, som med hänsyn till det rådande ekonomiska läget icke

anser sig kunna tillstyrka någon medelsanvisning till förenämnda arbeten,

föreslår att anslaget även för nästa budgetår uppföres med ett formellt belopp

av 100 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Karl Andersson m. fl. (1:59) och den andra inom andra kammaren

av lierr Staxång m. fl. (II: 88), har hemställts, att till förevarande ändamål

måtte för budgetåret 1952/53 anvisas ett anslag av 800 000 kronor.

Beträffande motiveringen för nämnda förslag torde få hänvisas till

motionen 1: 59.

Utskottet. Med hänsyn till det rådande ekonomiska läget har föredraganden

icke ansett sig kunna tillstyrka någon medelsanvisning för vissa

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen planerade farledsarbeten i Bohuslän.

I de båda likalydande motionerna I: 59 och II: 88 har emellertid hemställts,

att riksdagen till förevarande ändamål måtte anvisa ett reservationsanslag

av 800 000 kronor, avsett att tagas i anspråk för påbörjande av farledssträckan

Hamburgsund—Hornö ränna.

För egen del finner utskottet de av motionärerna framförda synpunkterna

vara förtjänta av det största beaktande. Att iordningställandet av

nyssnämnda farledssträcka skulle bliva till avsevärt gagn för kusttrafiken

i berörda trakter torde sålunda vara höjt över varje tvivel. Jämväl vissa

beredskapspolitiska skäl tala för projektet. De sakkunniga instanser som

haft tillfälle att yttra sig i frågan ha också samtliga varit ense om att här

avsedda arbete snarast bör komma till utförande. Med hänsyn till de jämförelsevis

begränsade kostnaderna synas vidare några mera vägande invändningar

av statsfinansiell natur icke kunna liktas mot motionärernas

förslag. Ej heller föreligga i detta fall några arbetsmarknadspolitiska omständigheter

som skulle kunna utgöra hinder mot att beslut nu fattas i

frågan. Företagets huvudsakliga karaktär av muddringsarbete torde snarare

innebära ett ytterligare skäl för att detsamma påbörjas, enär väg- och

valtenbyggnadsverket därigenom får tillfälle att sysselsätta just den personal

som verket är angeläget att behålla i tjänst men f. n. har svårigheter

att bereda ai''bete. Utskottet finner sig därför böra tillstyrka motionärernas

förslag, att förevarande anslag anvisas med ett belopp av 800 000 kronor

för nästa budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag sanxt

med bifall till motionerna I: 59 och It: 88, till Statliga farledsarbeten

för budgetåret 1952/53 anvisa ell reservationsanslag

av 800 000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6.

36:o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har (punkt 36, s. 85 —

87) föreslagit riksdagen att till Byggande av fiskehamnar för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med l,o miljon kronor. Vid utgången

av budgetåret 1950/51 förelåg en behållning av ca 2,3 milj. kronor

å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattcnbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av

3 000 000 kronor för nästa budgetår.

Efter att ha erinrat om att anslagsanvisningen till byggande av fiskehamnar

för budgetåren 1948/52 uppgått till sammanlagt endast 4,5 milj.

kronor eller ej fullt en fjärdedel av det totalbelopp, som upptagits i den

av 1914 års fiskehainnsutredning framlagda femårsplanen, framhåller vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, att denna eftersläpning i det tidigare planerade

fiskehamnsbyggandet speciellt på västkusten medfört, att ett flertal

hamnar snart sakna tillförlitliga förtöjningsmöjligheter för fiskebåtarna.

Styrelsen har vidare i yttrande den 20 oktober 1951 över en framställning

om åtgärder för ordnande av hamnfrågan på Visingsö förklarat, att

styrelsen i sina petita för budgetåret 1952/53 räknat med att för påbörjande

av utbyggnaden av Visingsö hamn ett belopp av 400 000 kronor skulle utgå

från anslagen till Byggande av fiskehamnar samt Bidrag till byggande och

underhåll av mindre hamnar och farleder. För företagets utförande har

beräknats en byggnadstid av två år samt en byggnadskostnad av 760 000

kronor.

Föredraganden har anfört följande.

»Med hänsyn bl. a. till inträdda kostnadsstegringar har jag ansett mig

böra tillstyrka en höjning av förevarande anslag till 1 500 000 kronor. Jag

har härvid räknat med att detta anslag också skall lämna tillgång till beviljande

av ett delbidrag till iståndsättning av hamnen på Visingsö, vilket

arbete icke ingår i fiskehamnsutredningens femårsplan. Bidragsbehovet

i övrigt för ifrågavarande företag synes för nästa budgetår i enlighet med

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag böra täckas från anslaget till

Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder och jag

kommer därför i det följande att föreslå en höjning av detta anslag med

200 000 kronor.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Spetz m. fl. (I: 27) och den andra inom andra kammaren av herr

Utbult in. fl. (II: 39), i vilka hemställts, att till förevarande ändamål måtte

för budgetåret 1952/53 anvisas ett anslag av 3 000 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Nestrup väckt motion (II: 69),

vari hemställts att till utbyggnad av fiskehamnen i Bua i Hallands län måtte

för budgetåret 1952/53 anvisas ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 47

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna II: 39 och II: 69.

Utskottet. Till förevarande ändamål har Kungl. Maj:t för nästa budgetår

äskat ett reservationsanslag av 1,5 milj. kronor. Härav avses 200 000 kronor

skola disponeras såsom delbidrag till iståndsättning av hamnen på

Visingsö.

I de båda likalydande motionerna I: 27 och II: 39 har framställts yrkande

om en fördubbling av anslagsbcloppet. Vidare har i motionen 11:69 föreslagits,

att riksdagen till utbyggnad av fiskehamnen i Bua i Hallands län

måtte anvisa ett särskilt anslag av 300 000 kronor.

I detta sammanhang torde få erinras om att 1944 års fiskehamnsutredning

i sitt den 1 november 1947 avgivna betänkande (SOU 1947: 63) framlagt

ett principförslag, vilket avsetts skola tjäna till ledning vid den fortsatta

utbyggnaden av fiskehamnar. Enligt delta förslag skulle till nu berörda

ändamål för budgetåren 1948/53 anvisas sammanlagt 25,5 milj.

kronor, varav 3,9 milj. kronor för budgetåret 1948/49 och 5,t milj. kronor

för vart och ett av de följande fyra budgetåren. Detta byggnadsprogram

har emellertid på grund av investeringsbegränsningen icke kunnat följas.

I enlighet härmed har anslagsanvisningen för budgetåren 1948/52 begränsats

till icke fullt en fjärdedel av det eljest avsedda beloppet. Med

hänsyn till den eftersläpning i fiskehamnsbyggandet som därigenom uppstått

kunna uppenbarligen skäl anföras till förmån för det i motionerna

I: 27 och II: 39 framförda yrkandet. Å andra sidan nödgas utskottet konstatera,

att i rådande ekonomiska läge förutsättningar icke torde föreligga

för någon ytterligare utökning av den statliga verksamheten på förevarande

område. Utskottet finner sig därför icke kunna biträda motionärernas hemställan.

Då emellertid utskottet under hand erfarit, att vid en anslagsanvisning

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag risk förefinnes för att arbete

icke kan beredas väg- och vattenbyggnadsverkets muddringspersonal, vill

utskottet samtidigt göra det uttalandet, att den specialutbildade arbetskraft

varom här är fråga självfallet bör fortlöpande utnyttjas, även om detta

skulle nödvändiggöra anvisande av lilläggsstatsanslag.

Vad det i motionen II: 69 framförda yrkandet därefter angår vill utskottet

erinra om att fiskehamnen i Bua icke upptagits på det av fiskehamnsutredningen

framlagda utbyggnadsprogrammet. Av såväl praktiska

som principiella skäl synes det vidare icke lämpligt att riksdagen fattar beslut

om enstaka projekt på förevarande område. Frågan om den inbördes

ordningsföljden olika delföretag emellan torde sålunda böra prövas av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen enligt sedvanliga grunder. Utskottet finner

sig därför icke kunna tillstyrka att för ändamålet anvisas ett särskilt

anslag.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ris förslag

samt med avslag å motionerna 1: 27 och IT: 39, till Byggande

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6''.

au fiskehamnar för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor;

II. att motionen II: 69 icke må bifallas av riksdagen.

37 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. Kungl.

Maj:t har (punkt 37, s. 87 och 88) föreslagit riksdagen att till Underhåll

och drift av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 50 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om en

höjning av anslaget med 90 000 kronor.

Styrelsen framhåller, att — sedan numera avgifter upptagas för fartygstrafiken

genom Falsterhokanalen -— det synes riktigare att förvaltningskostnaderna

för kanalen bestridas från förevarande anslag, varigenom

bättre överblick av driftresultatet erhålles. Vid behandlingen av avlöningsoch

omkostnadsanslagen för vägförvaltningarna ha dessa minskats med

72 000 resp. 4 000 kronor. Förevarande anslag bör i anledning härav uppräknas

med motsvarande belopp.

Styrelsen har vidare föreslagit inrättandet av ytterligare en maskinistbefattning

i Ce 12 vid Falsterhokanalen för förbättring av personalens ar

betsförhållanden samt en kontoristbefattning i Cg 13 för biträde med uppbörden

av kanalavgifterna.

Föredraganden, som anser att den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagna bi trädest jänsten för uppbörden av avgifter vid Falsterhokanalen

tills vidare icke bör placeras i löneställning över befordringsgången för

biträdespersonal, har i övrigt icke funnit anledning till erinran mot styrelsens

anslagsberäkning.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar

och farleder för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 140 000 kronor.

38 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Kungl. Maj :t har (punkt 38, s. 89 och 90) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 100 000 kronor. Vid utgången

av budgetåret 1950/51 förelåg en behållning av 717 000 kronor å tidigare

anvisade medel.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

49

Väg- och vattenbyggnadsstijrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 500 000 kronor. Ansökningar om statsbidrag till det slag av

anläggningar, varom här är fråga, föreligga enligt styrelsen för närvarande

i betydande omfattning. Den del av tillgängliga anslagsmedel, som ännu

icke disponerats för bidragstilldelning, kommer emellertid på grund av

under föregående budgetår inträffade prisstegringar att tagas i anspråk

för tilläggsbidrag till pågående företag.

Föredraganden har tillstyrkt ett anslag om 300 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Hällgren in. fl. (I: 28) och den andra inom andra kammaren av herr

Andersson i Ronneby m. fl. (11:37), har hemställts, att till förevarande

ändamål måtte för budgetåret 1952/53 anvisas ett anslag av 500 000 kronor.

Beträffande skälen för detta yrkande hänvisar utskottet till motionen

I: 28.

Utskottet. Såsom bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar

och farleder har Kung]. Maj:t för nästa budgetår äskat ett reservationsanslag

av 300 000 kronor, vilket innebär en förhöjning med 200 000 kronor.

Detta belopp avses dock i sin helhet skola tagas i anspråk för den

tidigare omnämnda iståndsättningen av hamnen på Visingsö. Med hänsyn

härtill har i de likalydande motionerna 1:28 och 11:37 hemställts, att

anslaget i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag uppföres

med 500 000 kronor.

För vart och ett av de tre budgetåren 1949/52 har medelsanvisningen

under förevarande rubrik utgjort 100 000 kronor. Härvid är dock att märka,

alt icke obetydliga reservationer samtidigt förelegat å anslaget. De för innevarande

budgetår tillgängliga medlen väntas emellertid vara praktiskt

taget helt disponerade vid budgetårets utgång. Därest man bortser från den

del av anslaget som enligt vad ovan framhållits förutsatts skola användas för

visst särskilt ändamål, skulle sålunda vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag

elt belopp av allenast 100 000 kronor stå till förfogande för nästa budgetår.

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petitaskrivelse framgår, att antalet

ansökningar om statsbidrag till anläggningar av här ifrågavarande art

f. n. är mycket stort. Nyssnämnda belopp av 100 000 kronor torde dock icke

förslå för att något enda arbetsföretag av mera betydande omfattning skall

kunna igångsättas. Enligt utskottets mening bör vidare beaktas, att förevarande

anslag avsetts skola utgöra eu form av kollektiv återbäring av bensinskaltemedel

som erlagts av den mindre sjöfarten och motorbåtslrafiken,

varför jämväl av rent principiella skäl en anslagsförhöjning synes motiverad.

Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig böra tillstyrka motionärernas

yrkande att förevarande anslag anvisas med 500 000 kronor.

4—eio 52 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 sand. Nr 6.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionerna I: 28 och II: 37, till Bidrag till byggande

och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

39:o) Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 90) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

40:o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.

Maj :t har (punkt 40, s. 91—94) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar

för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 13 000 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 12,o miljoner kronor. Vid

utgången av budgetåret 1950/51 förelåg en behållning av 15,4 miljoner kronor

å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av

17 000 000 kronor för nästa budgetår. Beträffande den närmare innebörden

av styrelsens förslag torde få hänvisas till propositionen (s. 91—93).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit yttrande över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

framställning (s. 93 och 94).

Föredraganden har anfört följande.

»1946 års vatten- och avloppssakkunniga ha i september 1951 avlämnat

sitt betänkande (SOU 1951: 26) och detta är nu föremål för remissbehandling.

Några på detta betänkande grundade förslag synas icke kunna framläggas

förrän tidigast till 1953 års riksdag. I fråga om statsbidragsbestämmelserna

har kommittén föreslagit vissa ganska omfattande förändringar i

förhållande till vad som nu gäller. Utan att för närvarande vilja taga ställning

till dessa förslag anser jag emellertid skäl föreligga för en viss återhållsamhet

vid den fortsatta bidragsgivningen intill dess frågan om de nya

bidragsgrunderna blivit i vederbörlig ordning prövad.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat det nu aktuella behovet

av nya anslagsmedel till 33 milj. kronor men av olika skäl begränsat sitt

anslagsyrkande till 17 milj. kronor.

Med hänsyn till vad jag nyss anfört i anledning av vatten- och avloppssakkunnigas

förslag och med beaktande jämväl av de skäl, som under rådande

ekonomiska förhållanden tala mot en ökning av statsutgifterna, har

jag icke ansett mig kunna tillstyrka en anslagsökning av den storleksord
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

51

ning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit. En mindre höjning av

anslaget synes mig dock kunna ifrågakomma. Jag förordar att detsamma

uppföres med ett till 13 000 000 kronor förhöjt belopp.

Styrelsens förslag att av anslaget ett visst mindre belopp skulle få användas

för tekniska undersökningar av allmän betydelse för anläggningsverksamheten

på förevarande område har icke givit mig anledning till

erinran.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Axel Andersson m. fl. (I: 83) och den andra inom andra kammaren

av herr Gustafsson i Skellefteå m. fl. (II: 191), i vilka hemställts, att till

förevarande ändamål måtte för budgetåret 1952/53 anvisas ett reservationsanslag

av 17 000 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Holmberg och Karlsson i

Stuvsta väckt motion (II: 448), vari likaledes hemställts att anslaget till

förevarande ändamål för budgetåret 1952/53 anvisas med ett belopp av

17 000 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna II: 191 och 11:448.

Utskottet. Till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp har för

innevarande budgetår anvisats ett bidragsanslag av 12 milj. kronor. I

sina petita för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyi-elsen hemställt

om en förhöjning av anslaget till 17 milj. kronor. Kungl. Maj :t har

emellertid icke ansett sig kunna förorda en högre medelstilldelning än 13

miljoner kronor, vilket av föredraganden motiverats med dels rådande ekonomiska

förhållanden, dels ock angelägenheten av viss återhållsamhet vid

den fortsatta bidragsgivningen, intill dess frågan om de av 1946 års vattenoch

avloppssakkunniga föreslagna nya bidragsgrunderna blivit i vederbörlig

ordning prövad.

I de båda likalydande motionerna 1:83 och 11:191 liksom i motionen

II: 448 har påyrkats en medelsanvisning i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag.

Att på förevarande område ett mycket omfattande bidragsbehov föreligger

är utskottet nu liksom tidigare år väl medvetet om. De skäl som av

föredraganden anförts för en begränsning av anslaget till ett belopp av

13 milj. kronor för nästa budgetår finner dock utskottet bärande. Med

hänsyn till de personalresurser som stå till väg- och vattenbyggnadsverkets

förfogande för nu berörda ändamål synes det jämväl tveksamt, huruvida

reella möjligheter föreligga att f. n. utöka bidragsverksamheten i någon

mera väsentlig utsträckning. Utskottet anser sig därför icke kunna tillstyrka

bifall till de i ovannämnda motioner framställda yrkandena.

Mot vad föredraganden anfört rörande anslagets användning för vissa

tekniska undersökningar har utskottet intet att erinra.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr ti.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:83 och 11:191 samt 11:448, till

Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 13 000 000

kronor.

\ ägtrafikväsendet.

41:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär (punkt 41,

s. 95—99) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för statens bilinspektion företaga vissa i statsrådsprotokollet

angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1952/53, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 524 800 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 176 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en höjning av anslaget

med 350 300 kronor för nästa budgetår.

Knappheten på personal har, framhåller styrelsen, gjort det omöjligt för

bilinspektionen att betjäna den förrättningssökande allmänheten på ett tillfredsställande

sätt. Den långa väntetiden, som under större delen av året

ofta uppgår till en månad eller mera, har väckt stor irritation bland de förrättningssökande,

och såväl bilinspektionen som styrelsen har fått mottaga

mycket klander för det sätt på vilket verksamheten bedrives. Då de inkomster

till statsverket — i form av förrättningsavgifter — som inflyta

genom den tillfälligt anställda personalens arbete mer än väl täcka

avlöningskostnaderna för denna personal, har allmänheten, enligt vad styrelsen

erfarit, svårt att förstå varför anslagsmedel icke skola kunna ställas

till förfogande för anställande av tillräckliga arbetskrafter. Styrelsen anser

för sin del en utökning av bilinspektionens personal vara ofrånkomlig.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 95—98).

över styrelsens förslag har yttrande avgivits av statskontoret (s. 98).

Departementschefen erinrar till en början om att bilinspektionens verksamhet

huvudsakligen omfattar besiktning av motorfordon samt körkortsprov.

Den sistnämnda arbetsuppgiften torde representera något mer än

hälften av inspektionens verksamhet.

De särskilda avgifter för besiktningsförrättningarna, som tidigare utgingo

och som inbringade ca 700 000 kronor per år (1938), avskaffades av

redovisningstekniska skäl när bilinspektionen år 1948 fick sin nuvarande

utformning. Det förutsattes därvid att ersättning till statsverket för dessa

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

53

förrättningar skulle inarbetas i fordonsskatten vid en kommande revision

av bilbeskattningen. För körkortsprov utgår däremot fortfarande särskild

avgift.

En viss ledning för bedömande av det anmälda behovet av personalförstärkning

vid bilinspektionen synes enligt departementschefen kunna erhållas

genom eu jämförelse mellan å ena sidan de i riksstaten beräknade

och de verkliga inkomsterna av körkortsförrättningarna samt å andra sidan

de i riksstaten beräknade och de verkliga utgifterna för bilinspektionens

avlöningar och omkostnader. En dylik jämförelse utvisar dels att avgifterna

för körkortsproven numera helt täcka utgifterna under bilinspektionens

avlönings- och omkostnadsanslag och dels att relationen mellan inkomster

och utgifter alltsedan 1948 visat sig ur statsfinansiell synpunkt utfalla

bättre än vad man räknat med i budgeten, såsom framgår av följande sammanställning.

Budgetår

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

Inkomster

i % av

utgifter enl.

i riksstaten

beräknade

belopp

Verkliga

inkomster

i % av

verkliga

utgifter

. 54

82

71

98

. 83

112

. 100

minst 105

Departementschefen anför vidare följande.

»För en personalförstärkning vid bilinspektionen tala i huvudsak följande

skäl, nämligen dels behovet av att tillgodose allmänhetens krav på

bättre service och personalens anspråk på förbättring i arbetsförhållandena,

dels nödvändigheten ur trafiksäkerhetssynpunkt av att bilinspektionen icke

på grund av personalbrist tvingas eftersätta noggrannheten i sitt arbete.

Med hänsyn härtill och mot bakgrunden av den självfinansiering, som utmärker

bilinspektionen, anser jag mig icke böra framställa erinran mot omfattningen

av den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda personalökningen.

I avbidan på ytterligare utredning rörande möjligheterna att

genomföra en sådan lösning av lokalfrågan för bilinspektionen i Stockholm,

att inspektionen kan sammanhållas på en plats, är jag emellertid icke f. n.

beredd att upptaga styrelsens förslag om inrättande av en förste bilinspektörstjänst

i Ca 27 till slutlig prövning. Jag förordar att medel i stället beräknas

för anställande av en bilinspektör i Cg 25. Beträffande övriga av

styrelsen begärda tjänster har jag intet annat att invända än att den närmast

för Västervik avsedda bilinspektörstjänsten tills vidare bör placeras

i Ce 25, varjämte samtliga nya tjänster som biträdande bilinspektör i avvaktan

på närmare erfarenhet böra vara extra.

Med utgångspunkt från vad jag sålunda anfört torde den av styrelsen

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr f>.

föreslagna ökningen av anslaget böra begränsas till 348 800 kronor, varav

ca 227 600 kronor utgöra automatiska utgiftsstegringar.»

Utskottet. Mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört

och förordat har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

statens bilinspektion uppföra följande ytterligare tjänster,

nämligen 1 bilinspektör stjänst i Ce 25 samt 1 kontorsbiträdestjänst

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 580 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 568 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 376 300

Summa kronor 1 524 800

c) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 524 800 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

42:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 42, s. 99 och 100), som innebär anslagshöjning med 91 000

kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 416 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

43 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 43, s. 100), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.

44 :o) Bidrag till vissa kominunikationsändamål. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44, s. 100 och 101), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

200 000 kronor.

45:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

45, s. 101—103) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departements
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

55

chefen förordad avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas tills

vidare fr. o. in. budgetåret 1952/53, dels ock till Statens biltrafiknämnd:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 228 000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 190 000 kronor.

Statens biltrafiknämnd har hemställt, att anslaget höjes med 41 300

kronor för nästa budgetår. Beträffande den närmare innebörden av nämndens

förslag torde få hänvisas till propositionen (s. 101 och 102).

Kungl. Maj:ts förslag innebär att hos biltrafiknämnden inrättas två

kanslibiträdestjänster i Ce 11 för befordran av två ordinarie kontorsbiträden.

Detta medför en kostnadsökning av ca 900 kronor. I övrigt föreslås

icke några förändringar i nämndens personalorganisation.

I avbidan på ytterligare erfarenhet om nämndens befattning med ärenden

rörande internationell vägtrafik anses nämndens personalbehov för

ifrågavarande uppgifter även under nästa budgetår få tillgodoses genom

bemyndigande att överskrida icke-ordinarieposten i nämndens avlöningsstat.

Med inberäknande av förenämnda ökningsbelopp av 900 kronor samt

i nämndens anslagsberäkning angivna omräkningsposter om sammanlagt

ca 37 100 kronor skulle anslaget sålunda uppföras med (190 000 + 900 +

37 100) 228 000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 27 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsuis ................................. 20 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... 131 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 48 500

Summa kronor 228 000

b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 228 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

46 :o) Statens billrafiknämnd: Omkostnader, I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 46, s. 103), som innebär anslagshöjning för nästa

budgetår med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 34 000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

47 :o) Undersökningar rörande vägtrafikolyckor in, in, Kungl. Maj :t

har (punkt 47, s. 103—105) föreslagit riksdagen att till Undersökningar

rörande vägtrafikolyckor m. in. för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

150 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 125 000 kronor.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt om en höjning av anslaget med

25 000 kronor för nästa budgetår, varav 20 000 kronor avse en ökning av

anslagsposten till vetenskaplig forskning.

Beträffande den närmare innebörden av rådets förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 104).

Över trafiksäkerhetsrådets framställning har yttrande avgivits av statskontoret

(s. 105).

Departementschefen, som icke funnit anledning till erinran mot den

av rådet begärda anslagshöjningen, erinrar om att vägtrafikolyckorna blivit

ett samhällsproblem av allt större betydelse. En av förutsättningarna

för att detta problem effektivt skall kunna angripas är ökad kunskap om

olyckornas natur och orsaker. Trafiksäkerhetsrådets verksamhet bör härvid

enligt departementschefen kunna ge ett värdefullt underlag för bedömande

av vilka åtgärder, som böra vidtagas.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undersökningar rörande vägtrafikolyckor

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

150 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

48 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Maj:t har (punkt 48, s. 105 och 106) föreslagit riksdagen att till

Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 200 000 kronor.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande har hemställt, att

anslaget för nästa budgetår måtte utgå med oförändrat belopp av 200 000

kronor.

I särskild skrivelse den 26 september 1951 har nationalföreningen hemställt,

att ett anslag av 1 000 000 kronor måtte äskas å tilläggsstat för innevarande

budgetår för anordnande av en landsomfattande upplysnings- och

propagandakampanj mot trafikolyckorna.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

57

Departementschefen, som intet haft att invända mot att det ordinarie

anslaget till föreningen uppföres med oförändrat belopp av 200 000 kronor,

säger sig däremot icke av vad föreningen i sin skrivelse upplyst om riktlinjerna

för den planerade rikskampanjen ha blivit övertygad om att denna

kommer att giva ett resultat, som svarar mot de stora ekonomiska insatser

från statens sida som ifrågasatts. Föreningens framställning i denna sak

har departementschefen därför ansett sig icke f. n. böra tillstyrka.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lundqvist in. fl. (I: 52) och den andra inom andra kammaren av herr

Nilsson i Göteborg in. fl. (It: 68), i vilka hemställts att utöver å sjätte huvudtiteln

upptaget belopp ytterligare 200 000 kronor som extra anslag måtte

ställas till nationalföreningens förfogande;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Björck in. fl. (1:260) och den andra inom andra kammaren av

herr Gustafsson i Borås in. fl. (II: 369), i vilka hemställts att till förevarande

ändamål måtte för budgetåret 1952/53 anvisas ytterligare 250 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna II: 68 och I: 260.

Utskottet. Till förmån för den av nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande bedrivna verksamheten har departementschefen för nästa

budgetår tillstyrkt ett oförändrat statsanslag av 200 000 kronor. Däremot

har departementschefen icke ansett sig kunna biträda en av föreningen

gjord framställning om ett särskilt tilläggsstatsanslag av 1 miljon kronor

för anordnande av* en landsomfattande upplysnings- och propagandakampanj

mot trafikolyckorna.

Motionsledes har framförts förslag om att riksdagen genom ökad medelsanvisning

för nästa budgetår skulle i viss utsträckning tillmötesgå de

önskemål, åt vilka föreningen givit uttryck i sistnämnda framställning. Sålunda

har i de båda likalydande motionerna 1:52 och 11:68 påyrkats ett

extra anslag av 200 000 kronor, medan i de likalydande motionerna 1:260

och 11:369 hemställts alt för nu berörda ändamål anvisas 250 000 kronor.

För egen del finner utskottet de av motionärerna framförda synpunkterna

vara värda allt beaktande. Icke minst mot bakgrunden av den skrämmande

omfattning trafikolyckorna numera fått framstår eu intensifiering

av propagandan på förevarande område, syftande till att söka förebygga

förlusten av människoliv och förhindra annan skadegörelse, såsom i hög

grad önskvärd. Visserligen torde icke vara möjligt att statistiskt närmare

fastställa effekten av den verksamhet som bedrives av nationalföreningen.

Att denna verksamhet utgör ett betydelsefullt led i kampen mot trafikdöden

måste dock anses ostridigt. Med beaktande jämväl av den inträdda

penningvärdeförsämringen har utskottet därför kommit till den uppfatt
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 6.

ningen, att förevarande anslag bör något höjas för nästa budgetår. Då den

genom automobilskattemedelsinkomsterna bestämda utgiftsramen av nu

ifrågavarande anledning icke gärna bör överskridas, synes dock anslagsförhöjningen

böra begränsas till ett belopp av 100 000 kronor.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionerna 1: 52 och II: 68 samt 1: 260 och II: 369, till Bidrag

till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för

budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 300 000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

49:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 49, s. 107—110) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för institutet företaga vissa i statsrådsprotokollet angivna ändringar,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för institutet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 822 600

kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med ett belopp av 1 530 000

kronor.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har hemställt, att anslaget

för nästa budgetår höjes med 312 600 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av institutets förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 107—109).

Departementschefen har tillstyrkt, att institutets anslagspost för avlöningar

till icke-ordinarie personal uppräknas med 5 000 kronor till ökade

lönekostnader för den från försvarsväsendets radioanstalt övertagna personalen.

Därjämte tillstyrker departementschefen att följande tjänsteförändringar

genomföras vid institutet fr. o. in. nästa budgetår, nämligen

uppflyttning av kamrerartjänsten från Ce 25 till Ce 27, förändring av en

tjänst som radioföreståndare i Ca 19 till en radiokommissarietjänst i Ca 22

samt utbyte av en radiotelegrafisttjänst i Ce 16 mot en förste radiotelegrafisttjänst

i Ca 18. Dessa tjähsteförändringar medföra en anslagsökning

av sammanlagt ca 5 000 kronor. Vidare erfordras enligt departementschefen

en ökning med (17 265 + 273 300 — 8 000) 282 565 kronor eller avrundat

282 600 kronor för de i institutets anslagsberäkning angivna automatiska

förändringarna i löneutgifterna. I överensstämmelse härmed uppföres

anslaget med (1 530 000 + 5 000 -f 5 000 + 282 600) 1 822 600 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

59

Mot den av institutet föreslagna justeringen av medelsfördelningen

mellan ordinarie och icke-ordinarieposterna har departementschefen intet

haft att erinra.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kung]. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut dels

ändra lönegradsbeteckningcn för en kamrerartjänst från Ce

25 till Ce 27, dels utbyta en tjänst som radioföreståndare i

Ca 19 mot en radiokommissarietjänst i Ca 22, dels ock uppföra

en förste radiotelegrafisttjänst i Ca 18;

b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 427 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 954 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 440 600

Summa kronor 1 822 600

c) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Verksamheten i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 1 822 600 kronor.

50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

50, s. 110 och 111), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med

800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Undervisning för

budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 8 700 kronor.

51 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska byrån. Kungl. Maj:t har

(punkt 51, s. 111—114) föreslagit riksdagen att dels i en personalförteckning

för undersökningsverksamheten inom hydrologiska byrån vid institutet

uppföra en förste statshydrologtjänst i Ce 29, dels ock till Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten i allmänhet:

Undersökningar inom hydrologiska byrån för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 391 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstal uppfört med 271 000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

60

Institutet har hemställt att anslaget för nästa budgetår liöjes med 120 000

kronor.

Beträffande den närmare innebörden av institutets förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 111—113).

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot den föreslagna

uppräkningen av förevarande anslag med 120 000 kronor, vilken

täckes av på riksstatens inkomstsida redovisade ersättningar från hydrologiska

hyråns uppdragsgivare. Anslaget uppföres sålunda med 391 000

kronor.

Därjämte tillstyrker departementschefen de av institutet föreslagna förbättringarna

i anställningsförhållandena för den med hithörande undersökningar

sysselsatta personalen. I en särskild personalförteckning för

hydrologiska byråns undersökningsverksamhet anses sålunda böra uppföras

eu förste statshydrologtjänst i Ce 29. Det förutsättes vidare få ankomma

på Kungl. Maj:t att bestämma antalet extra-ordinarie hydrologassistenttjänster

vid undersökningsverksamheten.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

alt riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i en personalförteckning

för undersökningsverksamheten inom hydrologiska byrån råd

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut uppföra en

förste statshydrologtjänst i Ce 29;

b) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Verksamheten i allmänhet: Undersökningar inom hydrologiska

byrån för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 391 000 kronor.

52:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Observatörer. Kungl. Maj:t har (punkt 52, s. 114 och 115)

föreslagit riksdagen att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Verksamheten i allmänhet: Observatörer för budgetåret 1952/53 anvisa

ett anslag av 522 200 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 465 400 kronor.

Institutet har hemställt, att anslaget för nästa budgetår höjes med

96 700 kronor. Av den föreslagna anslagsökningen belöpa 89 900 kronor

på av styrelsen som synnerligen angelägna betecknade höjningar av arvodena

till observatörerna vid klimatstationerna och vattenståndsstationerna

samt 6 800 kronor på av ändringar i semesterlagen följande höjningar av

semesterlönerna.

Departementschefen har anfört följande.

»Genom beslut den 15 juni 1951 har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens

skrivelse 1951: 50 medgivit, att förevarande anslag för budgetåret 1951/52

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Statsutskottets utlåtande nr 6.

må överskridas med 40 000 kronor för höjning av arvodena till observatörpersonalen.

Enligt vad jag under hand erfarit har det icke varit möjligt

för institutet att inom ramen för detta belopp höja arvodena till de heltidsanställda

timobservatörerna i samma utsträckning som skett i fråga

om andra arvodister med heltidstjänstgöring inom statsförvaltningen. Utöver

förenämnda belopp av 40 000 kronor torde anslaget därför böra ökas

med ytterligare 10 000 kronor för arvodesregleringar. Därjämte bör i anslaget

inräknas det av institutet begärda beloppet av 6 800 kronor för

höjda semesterer sättningar.

I enlighet härmed uppföres anslaget med (465 400 -(- 40 000 + 10 000 -f

6 800) 522 200 kronor.»

Utskottet. Med tillstyi''kande av Kung]. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för

budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 522 200 kronor.

53:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Telegramkostnader in. in. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 53, s. 115), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår

med 122 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

580 000 kronor.

54:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Underhåll av stationer in. in. 1 enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 54, s. 116), som innebär oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer

m. in. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 39 800 kronor.

55:o) Sveriges meteorologiska oeli hydrologiska institut: Verksamheten

i allmänhet: Övriga omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 55, s. 116), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med

12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Verksamheten i allmänhet: Övriga omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 118 500

kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 6.

56:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda

undersökningar: Geofysiska undersökningar i Riksgränsen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 117), som innebär anslagshöjning

för nästa budgetår med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Geofysiska undersökningar

i Riksgränsen för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag

av 5 600 kronor.

57:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda

undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt

57, s. 117—119) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad stat för väderlekstjänsten för luftfarten, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst

för luftfarten för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

758 700 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 628 500 kronor.

Institutet har hemställt om en anslagshöjning med 149 800 kronor för

nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av institutets förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 117 och 118).

Departementschefen tillstyrker en fortsatt utbyggnad av personalorganisationen

vid Bromma flygplats med ytterligare en meteorologassistent i

Ce 16. Institutets förslag i övrigt har icke givit anledning till annan erinran

än att den föreslagna ökningen av expensposten bör begränsas till 3 000

kronor. I enlighet härmed anses anslaget böra uppföras med 758 700

kronor.

De av institutet berörda frågorna om förändring av vissa tjänster är

departementschefen icke beredd att nu pröva.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1952/53:

Stat.

Avlöningar.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 544 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 175 800

Omkostnader, förslagsvis .................................... 33 500

Summa kronor 758 700

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

63

b) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 758 700

kronor.

58:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Särskilda

undersökningar: Aerologiska stationer. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 58, s. 119 och 120), vilket innebär anslagshöjning med 55 900

kronor för nästa budgetår, huvudsakligen beroende på omräkning av rörliga

tillägget enligt gällande procentsatser samt ökade kostnader för radiosonder

in. m. på grund av prisstegringar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Särskilda undersökningar: Aerologiska stationer

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

461 400 kronor.

59 :o) Bidrag till seismologiska och magnetiska* iakttagelser i Abisko.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 120), som innebär oförändrad

medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till seismologiska och magnetiska

iakttagelser i Abisko för budgetåret 1952/53 anvisa ett

anslag av 8 000 kronor.

60:o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland.

Kungl. Maj :t har (punkt 60, s. 120—123) föreslagit riksdagen att till Bidrag

till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 617 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 870 000

kronor.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har föreslagit att anslaget

sänlces med 253 000 kronor för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av institutets förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 120—122).

Departementschefen har anfört följande.

»I överensstämmelse med institutets förslag i skrivelse den 10 augusti

1951 torde bemyndigande böra lämnas institutet att nu på en gång slutbetala

Sveriges återstående del av inlösningssumman för väderleksskeppen i

Nordatlanten. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå Kungl. Maj :t

att utverka riksdagens bemyndigande att för ändamålet överskrida det för

innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget Bidrag till väderleksstationer

i Nordatlanten och på Grönland med 700 000 kronor.

Därest riksdagen icke framställer erinran mot den i institutets och

luftfartsstyrelsens skrivelse den 12 mars 1951 föreslagna utvidgningen av

Sveriges ekonomiska engagemang i väderlekstjänsten på Grönland, torde

det få ankomma på Kungl. Maj:t alt godkänna föreliggande förslag till

överenskommelse i ämnet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Under här angivna förutsättningar anser jag mig böra tillstyrka institutets

anslagsberäkning för nästa budgetår, enligt vilken bidraget till nordatlantstationen

antages minska med 300 000 kronor och bidraget till grönlandsstationerna

öka med 47 000 kronor.

I enlighet härmed uppföres anslaget med (870 000 — 300 000 -f 47 000 )

617 000 kronor.»

Utskottet. Mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört

och förordat har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten

och på Grönland för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 617 000 kronor.

* Byggnadsväsendet.

61 :o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 61, s.

124—126) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1952/53, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 895 300 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 565 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning för nästa budgetår

med 484 800 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 124 och 125).

Departementschefen har anfört följande.

»Frågan om de förändringar i byggnadsstyrelsens organisation och i länsarkitektsorganisationen,

som föreslagits i betänkandet rörande planväsendets

uppgifter och organisation, står i nära samband med lösningen av vissa

andra aktuella spörsmål. Jag syftar härvid bl. a. på det uppdrag, som lämnats

åt 1947 års byggnadsstyrelseutredning och som ännu ej redovisats.

Vidare må nämnas att 1946 års vatten- och avloppssakkunnigas nyligen

framlagda betänkande (SOU 1951:26) innehåller ett omfattande organisationsförslag,

som direkt berör byggnadsstyrelsen. Slutligen vill jag erinra

om sambandet i arbetsuppgifterna mellan styrelsens stadsplanebyrå och det

organ, som föreslagits av utredningen rörande näringslivets lokalisering

(SOU 1951: 6).

Innan byggnadsstyrelseutredningens betänkande framlagts och överblick

erhållits över det komplex av organisatoriska frågor, som nyss berörts, är

jag icke beredd att tillstyrka några större förändringar i byggnadsstyrelsens

organisation. Ett ytterligare skäl härför är den återhållsamhet med ökningar

av statsutgifterna, som påkallas av det rådande ekonomiska läget.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

65

För att bl. a. ge styrelsen möjlighet att i någon mån öka sin rådgivande

verksamhet på planväsendets område förordar jag, att styrelsens avlöningsanslag

uppräknas med ett belopp av 20 000 kronor för anlitande av experter

och anställande av extra personal. Därjämte synes en provisorisk placering

i Cg 31 såsom byrådirektörer böra genomföras beträffande de förste byråingenjörer

på byggnadsbyrån, vilka enligt styrelsens av byggnadsstyrelseutredningen

tillstyrkta förslag skulle uppflyttas till byrådirektörer i Ce 31.

Denna åtgärd påverkar icke anslagsberäkningen. I övrigt anser jag mig icke

kunna tillstyrka styrelsens nu föreliggande förslag om personalökningar

och förbättrad löneställning för vissa tjänster.

För genomförande av en begränsad höjning av arvodet till generaldirektörens

ställföreträdare bör anslagsposten Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t

uppräknas med 300 kronor.

Med inberäknande av förenämnda belopp av 20 000 och 300 kronor samt

de av styrelsen angivna ökningsbeloppen för löneklassuppflyttningar in. m.

samt för omräkning av rörliga tillägget uppföres anslaget med (1 565 000

+ 20 300 + 310 000) 1 895 300 kronor.»

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 767 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ..................... 1 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 462 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 385 200

Säger kronor 1 616 100

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 115 500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 36 900

Säger kronor 152 400

Byggnadsstyrelsens värmelednings personal.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 39 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 56 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 30 800

Säger kronor 126 800

Summa kronor 1 895 300

5—eio sb Bihang till riksdagens protokoll 1952. (i sand. Nr 6.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 6.

b) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 1 895 300 kronor.

62:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 62, s. 127), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår

med 37 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 208 900 kronor.

63 :o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

63, s. 128—130) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

1 personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen uppföra ytterligare

2 kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

2 694 000 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 192 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om en anslagshöjning

med 673 500 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 128 och 129).

Departementschefen har anfört följande.

»Som jag tidigare framhållit vid behandlingen av byggnadsstyrelsens avlöningsanslag

är jag f. n. icke beredd att upptaga frågan om planväsendets

organisation till avgörande. Med hänsyn till de allt större krav, som ställas

på länsarkitektsorganisationen, synes det emellertid nödvändigt att i någon

utsträckning öka organisationens personella resurser. Denna förstärkning

bör ske i den formen att anslagsposten Avlöningar till biträdande ingenjörer

och arkitekter m. fl. uppräknas med ett belopp av 200 000 kronor.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att någon personalökning utöver

den ursprungligen givna anslagsramen icke ägde rum under budgetåret

1950/51 trots det bemyndigande att överskrida nyssnämnda anslagspost

med 225 000 kronor, som av Kungl. Maj :t meddelades för ifrågavarande

budgetår. Till den del bemyndigandet utnyttjades motsvarades det nämligen

av en minst lika stor besparing under posten till avlöningar till ickeordinarie

personal. Anställes under nästa budgetår personal i hela den utsträckning

anslagsramen det medger, innebär den nu tillstyrkta ökningen

av posten till biträdande ingenjörer och arkitekter en väsentlig förstärkning

av länsarkitektsorganisationens personal.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

67

Vad angår byggnadsstyrelsens yrkanden i övrigt anser jag mig icke

kunna tillstyrka mer än ordinariesättningen av två kontorsbiträdestjänster

samt de föreslagna beloppen för löneklassuppflyttningar och omräkning av

rörliga tillägget.

I enlighet härmed uppföres anslaget med (2 192 000 + 200 000 -f 10 100

+ 9 400 + 282 500) 2 694 000 kronor.»

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

länsarkitektsorganisationen uppföra ytterligare 2 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 484 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 942 500

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

m. fl., förslagsvis .................................... 816 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 451 100

Summa kronor 2 694 000

c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 694 000 kronor.

64:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 64, s. 130 och 131) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

378 000 kronor.

65 :o) Bidrag till upprättande av byggnadsplaner in. m. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 65, s. 131) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av byggnadsplaner

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 10 000 kronor.

66:o) Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 131) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av generalplaner

och regionplaner för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 6.

07 :o) Utredningar rörande tiliämnade byggnadsföretag in. in. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 07, s. 131 och 1321 hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tiliämnade byggnadsföretag

in. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

Tekniska institut.

68:o) Statens vägiiistitut. Kungl. Maj:t har (punkt 68, s. 133—135)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredraganden förordad stat för

statens väginstitut, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1952/53,

dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 520 800 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 430 000 kronor.

Direktionen för statens väginstitut har hemställt om en höjning av anslaget

med 117 500 kronor för nästa budgetår. Beträffande den närmare

innebörden av direktionens förslag torde få hänvisas till propositionen (s.

133).

Kungl. Maj:ts förslag innebär att en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 vid institutet

förändras till en kanslibiträdestjänst i Ce 11. Denna ändring jämte

av institutet angivna omräkningar av överingenjörens lön och det rörliga

tillägget samt löneklassförändringar skulle medföra en ökning av avlöningsstaten

med avrundat 83 800 kronor.

Vidare tillstyrkas föreslagna jämkningar av avlöningsposterna för institutets

verksamhet för särskilda uppdragsgivares räkning.

Beträffande omkostnadsstaten föreslås, att posterna till reseersättningar

och till övriga expenser uppräknas med 1 000 resp. 3 500 kronor. Dessutom

förordas en begränsad höjning av posterna till publikationstryck och till

bibliotek med 2 000 resp. 500 kronor, vilket medför eu uppräkning av omkostnadsstaten

med tillhopa 7 000 kronor.

I enlighet härmed skulle anslaget uppföras med (430 000 + 83 800 -f

7 000) 520 800 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1952/53:

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

69

Stat.

Avlöningar.

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...131 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 195 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 112 300

Säger kronor 439 800

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 228 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 74 500

Säger kronor 302 500

Säger för avlöningar kronor 742 300

Omkostnader.

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, för
-

slagsvis ......................................................... 113 500

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning, förslagsvis ........................ 100 000

Säger för omkostnader kronor 213 500

Summa kronor 955 800

Särskilda uppbördsmedel.

1. Ersättningar för materialkontroll in. m............. 2 000

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. in.......... 433 000

Säger kronor 435 000

Nettoutgift kronor 520 800

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 520 800 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

69 :o) Laboratorieiitrustning för statens väginstitut. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 135 och 136) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Laboratorieiitrustning för statens väginstitut

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

70:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

70, s. 136—138) föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredraganden

förordad avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53, dels ock till Statens geotekniska institut:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 497 800

kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 437 800 kronor.

Direktionen för statens geotekniska institut har för nästa budgetår

hemställt om en höjning av anslaget med 61 200 kronor.

Beträffande den närmare innebörden av direktionens förslag torde få

hänvisas till propositionen (s. 137 och 138).

Kungl. Maj.ts förslag innebär att en kanslibiträdescjänst i Ce 11 vid

geotekniska institutet förändras till kontoristtjänst i Ce 13 samt en kontorsbi

trädest jänst i Ce 8 till kanslibi trädest jänst i Ce 11. Dessa ändringar jämte

i direktionens förslag upptagna omräkningar av överingenjörens lön och

det rörliga tillägget samt posten för lönekiassuppflyttningar skulle sammanlagt

medföra en ökning av avlöningsstaten med (1 500 + 2 100 -f

3 708 -f 50 892) 58 200 kronor.

Vidare tillstyrkes den av direktionen föreslagna omorganisationen av

institutets ledning. För arvoden till ledamöterna i det föreslagna arbetsutskottet

föreslås ett belopp av 1 800 kronor, varav till ordföranden 1 200

kronor och till den andre i utskottet ingående ledamoten av institutets

direktion 600 kronor.

I enlighet härmed skulle anslaget uppföras med (437 800 -f 58 200 -f1

800) 497 800 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 54 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t..................... 1 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 192 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 79 300

5. Avlöningar till biträdande personal för konsulta
tionsuppdrag

m. m., förslagsvis ........................ 170 000

Summa kronor 497 800

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 497 800 kronor.

71 :o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungi.

Maj :ts förslag (punkt 71, s. 139), som innebär anslagshöjning för nästa

budgetår med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

248 200 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

71

Statens elektriska inspektion m. m.

72:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 72, s. 140) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens elektriska inspektion, att tilllämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1952/53, dels ock till Statens elektriska

inspektion: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 211 100 kronor.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 178 700 kronor.

Kommerskollegium har för nästa budgetår hemställt om en höjning av

anslaget med 83 300 kronor.

Departementschefen föreslår, att en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 hos

inspektionen utbytes mot en kanslibiträdestjänst i Ca 11, men är icke för

närvarande beredd att tillstyrka några förändringar i övrigt i inspektionens

personalorganisation.

Den förordade tjänsteförändringen samt löneklassförändringarna och

omräkningen av det rörliga tillägget medföra en ökning av anslaget med

i avrundat tal 32 400 kronor. I enlighet härmed uppföres anslaget med

(178 700 + 32 400) 211 100 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 127 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 33 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 50 700

Summa kronor 211 100

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 211 100 kronor.

73:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. 1 enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 141), som innebär anslagshöjning för

nästa budgetår med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 20 300 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 6.

74:o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 141), som innebär oförändrad inedelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk

ström för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

Djurgårdsnämnden.

75:o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 75, s. 142), som innebär anslagsökning med 12 700 kronor

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .................. 18 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 78 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 13 300

Summa kronor 110 000

b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kronor.

76:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 76, s. 143) och under erinran att samma belopp anvisats

för innevarande budgetår hemställer utskottet,

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 kronor.

Diverse.

77 :o) Ersättning till statens allmänna fastighets!ond: Slottsbyggnadernas

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 144)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 770 000 kronor.

78 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 144) hemställer

utskottet,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

73

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 1 432 000 kronor.

79 :o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungi. Maj:t medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungi.

Maj:ts förslag (punkt 79, s. 144 och 145), som innebär anslagshöjning för

nästa budgetår med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för

av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna

för vissa resor för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 25 000 kronor.

80 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 80, s. 145 och 146) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 30 600 000 kronor.

81 :o) Understöd åt inrikes lufttrafik. Kungl. Maj :t har (punkt 82, s.

148—153) föreslagit riksdagen att till Understöd åt inrikes lufttrafik för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 1 370 000

kronor.

I skrivelse den 26 oktober 1951 har Aktiebolaget Aerotransport (ABA)

anhållit om understöd åt inrikes lufttrafik på linjerna Stockholm/Norr - köping/Malmö—Visby, Stockholm—Luleå, Stockholm—Sundsvall/Härnösand

och Stockholm—Malmö med 450 000 kronor för perioden 1 oktober

1952—30 september 1953, med 400 000 kronor för perioden 1 oktober 1953—

30 september 1954 och med 350 000 kronor för perioden 1 oktober 1954—30

september 1955.

ABA meddelar, att enligt det mellan Det Danske Luftfartsselskab AS,

Det Norske Luftfartselskap AS och bolaget den 8 februari 1951 ingångna

konsortialavtalet skall bl. a. all trafikflygning, vartill bolagen erhålla tillstånd,

bedrivas av konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS). Jämlikt

§ 1 st. 4 i konsortialavtalet skall envar av parterna, därest vederbörande

statliga myndigheter så begära, äga påfordra, att konsortiet — på villkor,

varom överenskommelse kan träffas — åtager sig sådan inrikestrafik,

som icke kan anses motiverad ur affärsmässig synpunkt.

Konsortiet har i samband härmed meddelat, att för att kunna ytterligare

utnyttja de resurser, som måste avdelas för den inrikes lufttrafiken, och

därigenom reducera understödsbehovet ingå i trafikprogrammet från 1

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 6.

oktober 1951 utöver visby- och norrlandslinjerna även linjen Stockholm

-—Malmö samt en begränsad sommartrafik på linjen Malmö—Visby. Det

tilltänkta programmet, som på grund av den gångna sommarens erfarenheter

erhållit något mindre omfattning än det som gällde för perioden 1

oktober 1950—30 september 1951, omfattar följande antal dubbelturer.

Linje

Period

Antal dubbelturer

Stockholm—Visby..................

Vio—l»/s

1 daglig + 1 varje vardag

2%S —19/8

3 dagliga

2% —so/e

1 daglig + 1 varje vardag

Norrköping—Visbv ................

Vio—I9/e

3 per vecka

2°/e —19/8

1 daglig

3% —S0/9

3 per vecka

Stockholm—Luleå..................

Vio—*%>

1 varje vardag

Stockholm—Sundsvall/Härnösand....

74 —SI>/9

1 daglig

Stockholm—Malmö ................

Vio—S%

1 varje vardag

Malmö—Visbv ....................

20/6--»9/8

1 per vecka

Konsortiet har också uppgjort en resultatberäkning för ett inrikes program

omfattande samtliga ifrågavarande linjer. Det totala underskottet,

exklusive andel i konsortiets och dess svenska regions administrationsoch

försäljningskostnader, beräknas i sådant fall, på sätt framgår av följande

uppställning, komma att uppgå till högst 450 000 kronor.

Stockholm/

Norrköping/

Malmö—

Visby

Stockholm—

Luleå

Stockholm—

Sundsvall/

Härnösand

Stockholm—

Malmö

Totalt

Intäkter ..............

1 413 000

1087 000

275 000

622 000

3 397 000

Till linjerna hänförbara

kostnader ..........

1 519 000

1 182 000

426 000

720 000

3 847 000

106 000

95 000

151000

98 000

450 000

SAS ansluter sig helt till det i en ämbetsskrivelse från kommunikationsdepartementet

framförda förslaget, att ett avtal på längre sikt bör upprättas.

En sådan ordning skulle innebära bättre möjligheter att planera

trafiken. De nuvarande osäkra ekonomiska förhållandena utgöra enligt konsortiet

å andra sidan ett hinder för en alltför långfristig överenskommelse.

Avtalet bör därför omfatta en period av tre år. Med ledning av hittillsvarande

erfarenhet har konsortiet utgått från att, genom ytterligare effektivisering

av trafiken, underskottet för perioden 1 oktober 1953—30 september

1954 skall kunna nedbringas med 50 000 kronor i förhållande till räkenskapsåret

1952/53, d. v. s. till 400 000 kronor. Även för räkenskapsåret

1954/55 beräknas en ytterligare reducering av bidragsbehovet med 50 000

kronor till 350 000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6. 75

Över de sålunda framlagda förslagen ha yttranden avgivits av luf tf artsstyrelsen

och statskontoret (s. 151 och 152).

Departementschefen framhåller till en början, att understödet åt den

inrikes lufttrafiken i princip endast omfattar linjerna Stockholm/Norrköping—Visby,

Stockholm—Sundsvall/Härnösand och Stockholm—Luleå.

En utökning av det inrikes trafikprogrammet anses alltjämt böra ifrågakomma

endast för sådana ytterligare inrikeslinjer, för vilka trafikintäkterna

överstiga de merkostnader, som betingas av det utökade linjesystemet,

och vilka sålunda medföra en minskning av det totala bidragsbehovet.

Departementschefen anför vidare följande.

»I sitt utlåtande nr 143 till 1950 års riksdag underströk statsutskottet

önskvärdheten av att till närmare prövning upptoges frågan, huruvida förutsättningar

icke kunde anses föreligga att få till stånd ett system med

successiv reducering av de statliga subventionerna till den inrikes lufttrafiken

under viss tidsperiod. I anslutning härtill framlades i 1951 års statsverksproposition

förslag beträffande beloppens storlek under de följande

två åren. I skrivelse till bolaget den 11 juni 1951 har framhållits önskvärdheten

av att understöden för tiden från och med den 1 oktober 1952 bestämdes

för en längre följd av år.

Scandinavian Airlines System, som bl. a. övertagit all av AB A tidigare

bedriven inrikes lufttrafik, har nu erbjudit sig, att under treårsperioden

1 oktober 1952—30 september 1955 mot ett årligt subventionsbelopp av

högst 450 000 kronor för första året och högst 400 000 respektive 350 000

kronor för de två följande åren uppehålla inrikes lufttrafik enligt redovisat

trafikprogram. SAS har dock förutskickat, att förhandlingar om ändringar

av trafikprogrammets omfattning eller om tilläggsbidrag skola kunna upptagas

under treårsperioden, om sådana kostnadsökningar äga rum, vilka icke

kunna kompenseras med höjda taxor, eller om en otillfredsställande utveckling

på någon av flyglinjerna ger anledning härtill.

Av remissmyndigheterna har statskontoret framhållit att de framförda

anspråken på bidrag av statsmedel icke innebära en sådan minskning av

subventionsbcloppet, som min företrädare i ämbetet förutsatt i 1951 års

statsverksproposition. Med hänsyn härtill ävensom till den väntade gynnsamma

ekonomiska utvecklingen av inrikestrafiken anser statskontoret det

påkallat, att förhandlingarna återupptagas med bolaget om kraftigare reducering

av statsunderstödet.

Statens granskningsman anför, under hänvisning till det under inrikesflygets

nuvarande utvecklingsstadium icke helt tillfredsställande utnyttjandet

av besättningar och flygplan, att förutsättningar finnas för att bl. a.

genom förbättringar i nämnda hänseende successivt reducera understöden,

varför de av SAS redovisade årliga minskningarna i understödsbeloppen

förefalla väl motiverade.

Jag utgår ifrån, att det på grund av den ökade trafiken och möjligheter

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att föi’etaga vissa rationaliseringar skall visa sig möjligt att minska subventionsbeloppet

i betydligt snabbare takt än SAS med hänsyn till den ovissa

ekonomiska utvecklingen vågat förutsätta. I anledning av statskontorets

yttrande vill jag framhålla, att de begärda understöden utgöra maximibelopp

och att bidrag endast utgå med de redovisade driftsunderskotten. Med

hänsyn härtill och då det uppenbarligen kan vara förenat med vissa svårigheter

för SAS att bedöma utvecklingen under den relativt långa tidsperiod

varom här är fråga, anser jag mig böra tillstyrka att det föreliggande förslaget

godtages. SAS bör emellertid inrikta sina strävanden på att så snabbt

som möjligt göra den inrikes lufttrafiken självbärande. Subventionssystemet

bör såvitt möjligt avvecklas efter utgången av perioden 1 oktober 1954—30

september 1955.

Det nu föreslagna trafikprogrammet innebär vissa reduceringar av antalet

turer i förhållande till det tidigare gällande programmet. Häremot har

jag icke något att erinra. I överensstämmelse med vad konsortiet anfört vill

jag understryka vikten av att frågan om det fortsatta trafikerandet av

sådana linjer, vilka visa en otillfredsställande utveckling, fortlöpande

prövas.

Vid mina förhandlingar med SAS har konsortiet meddelat, att det framlagda

förslaget till inrikestrafik under perioden 1 oktober 1952—30 september

1955 baserats på användande av flygplan av typ DC-3. Under denna

treårsperiod räknas dock med att i viss utsträckning ersätta DC-3 med flygplan

av typ Scandia efter hand som sådana plan kunna frigöras från andra

linjer och i den mån denna övergång är ekonomiskt försvarbar. En ändring

av flygplantypen kommer icke att innebära någon förändring av det av SAS

angivna subventionsbehovet.

Jag tillstyrker alltså, att den av Aktiebolaget Aerotransport framlagda

bidragsramen lägges till grund för understöd åt den inrikes lufttrafiken

under treårsperioden 1 oktober 1952—30 september 1955.»

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Scandinavian

Airlines System erbjudit sig att under treårsperioden den 1 oktober

1952—den 30 september 1955 mot ett årligt subventionsbelopp av högst

450 000 kronor för första året och högst 400 000 respektive 350 000 kronor

för de två följande åren uppehålla inrikes lufttrafik enligt visst, i det föregående

närmare redovisat trafikprogram. Förslaget har tillstyrkts av departementschefen,

som bl. a. uttalat att subventionssystemet såvitt möjligt

bör avvecklas efter utgången av ovan angivna tidsperiod.

Utskottet -— som finner det nu framlagda programmet stå i god överensstämmelse

med de synpunkter på hithörande spörsmål åt vilka utskottet

gav uttryck i sitt utlåtande nr 143 till 1950 års riksdag — har intet

att erinra mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört

och förordat. Utskottet tillstyrker sålunda, att anslaget till understöd åt

inrikes lufttrafik för nästa budgetår anvisas med ett belopp av 450 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

i i

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Understöd åt inrikes lufttrafik för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 450 000

kronor.

82 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar in. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 153 och 154), som innebär

oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

in. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

83 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 154), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kronor.

84:o) Extra utgifter.! enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s.

154), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

85 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 86, s. 154), som innebär en anslagsminskning

för nästa budgetår med 3 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 kronor.

Uppskjuten fråga.

86:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande

Kungl. Maj :ts under punkten 81 (Understöd åt skär går dsrederier) framställda

förslag, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 1 april 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 6.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Näsgård,

fröken Andersson, herrar Leander, Eric Ericson, Pålsson, Näsström,

Hesselbom, Lundqvist, Ragnar Persson, Axel Andersson, Edvin Thun, Bergman

och Söderquist; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson

i Uddevalla, Svensson i Ljungskile, Lindholm, Rubbestad, Ståhl, Staxäng,

Åkerström, Johansson i Mysinge och Thapper.

Reservationer.

1) vid punkten 3:o) (Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar) av

herr Lundqvist.

2) vid punkten 9:o) (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen

för budgetåret 1952/53)

a) av fröken Andersson samt herrar Lundqvist, Skoglund i Doverstorp

och Staxäng, vilka ansett att

dels den del av utskottets yttrande, som å s. 19 börjar med »I sin» och

å s. 22 slutar med »hithörande anslag», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»I sin petitaskrivelse för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

med särskild skärpa understrukit nödvändigheten av väsentligt

utökade investeringar på vägväsendets område för att åstadkomma en snabb

och genomgripande förbättring av vägarna. Lägets allvar kräver, att under

de närmaste åren begränsning av väginvesteringarna genomföres endast med

hänsyn till vilken arbetsvolym som är möjlig att uppnå med anspänning

av alla krafter. För att en riktig planläggning av investeringsverksamheten

skall kunna ske, är det enligt styrelsens mening nu ofrånkomligt, att statsmakterna

uttala sig för en bestämd politik härutinnan för de kommande

åren. Beslut anses sålunda böra fattas om ett mera långsiktigt program för

vägväsendets upprustning. I anslutning härtill har styrelsen beträffande

väg- och brobyggnader på landsbygden föreslagit viss minimiomslutning,

innebärande för kalenderåren 1952—1956 investeringsramar av respektive

165, 200, 240, 280 och 320 milj. kronor. Vidare har förutsatts att bidragsanslaget

till de kommunala väginvesteringarna skall på motsvarande sätt

successivt ökas till minst 70 milj. kronor senast år 1956.

Föredraganden har givit uttryck åt den uppfattningen, att en ökning av

anläggningsverksamheten i överensstämmelse med det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagda investeringsprogrammet framstår som i hög

grad önskvärd och därför bör uppställas som ett mål. Samtidigt har emellertid

föredraganden funnit sig böra konstatera, att förutsättningarna för

ett förverkligande av detta program i dagens läge te sig allt annat än ljusa.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

79

Anledningen härtill vore i främsta rummet rådande brist på arbetskraft.

Med hänsyn härtill har föredraganden ansett det vara synnerligen vanskligt

att söka framlägga någon beräkning av den investeringsverksamhet som

kan bli möjlig inom vägväsendet, även om man begränsar sig till den närmaste

framtiden. Inga omständigheter syntes för närvarande föreligga som

ge anledning att räkna med några lättnader på arbetsmarknaden. På grundval

av vissa överväganden har emellertid föredraganden med en optimistisk

bedömning av olika inverkande faktorer funnit sig böra räkna med en omslutning

av högst 140 milj. kronor för år 1952 och högst 170 milj. kronor för

år 1953 emot av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna 165 respektive

200 milj. kronor.

För finansiering av detta program skulle enligt föredragandens beräkningar

anslagen till de statliga väginvesteringarna för nästa budgetår behöva

anvisas med ett sammanlagt belopp av 220,5 milj. kronor. Anslagssumman,

vari inräknats viss medelsreserv, innebär en ökning från innevarande budgetår

med 93,4 milj. kronor. Därvid är emellertid att märka, att huvudparten

av denna förhöjning — ca 60 milj. kronor — sammanhänger direkt med förutsatt

övergång i större utsträckning till kalenderårs- i stället för budgetårsberäkning,

varför anslagssumman för budgetåret 1952/53 är avsedd att

delvis täcka medelsbehovet jämväl under andra halvåret 1953, alltså sammanlagt

under 1,5 år i stället för att vederbörande anslag för innevarande

budgetår avse endast 1 år.

I de båda likalydande motionerna I: 337 och 11:441 har föreslagits, att

riksdagen nu skulle fastställa ett investeringsprogram för vägväsendet, som

med vissa jämkningar ansluter sig till den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagda planen. I samband därmed ha framförts en rad olika synpunkter

på frågan om vägväsendets upprustning. Vidare har gjorts gällande,

att Kungl. Maj :ts förevarande förslag med hänsyn till penningvärdets

fall icke torde innebära någon väsentlig ökning av väginvesteringarnas realvärde.

Enligt motionärernas uppfattning skulle nämligen vid bifall till detta

förslag allenast 199,5 milj. kronor vara disponibla för nu ifrågavarande

ändamål under nästa budgetår. Då motsvarande belopp för innevarande

budgetår med hänsyn till penningvärdeförsämringen anses böra uppskattas

till 202,2 milj. kronor, skulle sålunda eu faktisk reducering av anslagssumman

med ca 3 milj. kronor ha skett.

Till de av motionärerna i förevarande sammanhang förordade åtgärderna

återkommer utskottet i det följande. Beträffande spörsmålet om den närmare

innebörden av Kungl. Maj :ts förslag beklagar utskottet att det siffermaterial

som framlagts i statsverkspropositionen är så oklart att det måste

anses nära nog omöjligt att med stöd enbart av dessa officiella uppgifter

bilda sig en fullt tillförlitlig uppfattning om vad Kungl. Maj :ts förslag innebär.

Att olika meningar här kunna göra sig gällande är därför lättförståeligt.

Utskottet vill således bl. a. framhålla, att Kungl. Maj :t i bilaga 22 till

statsverkspropositionen, Kapitalbudgeten, gjort ett uttalande, enligt vilket

vid utgången av budgetåret 1952/53 en anslagsbehållning av 107 milj. kro
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 6''.

noi- för väginvesteringar skulle återstå. Då av denna anslagsbehållning, vilken

rätteligen borde ha upptagits till 108 milj. kronor, 43,5 milj. kronor

kunna anses utgöra tidigare reservationer, skulle resterande belopp (108

— 43,5 =) 04,5 milj. kronor hänföra sig till det för nästa budgetår anvisade

anslaget å 220,5 milj. kronor. Motionärerna ha uppenbarligen uppfattat

detta så att av det totala anslaget 64,5 milj. kronor avsåg tiden 1 juli—31

december 1953. Omslutningssiffran 156 milj. kronor för budgetåret 1952/53

skulle med utgångspunkt härifrån kunna betraktas även som anslagssumman

för nämnda tidrymd.

Det har under utskottsbehandlingen bestyrkts, att den anslagssiffra motionärerna

räknat med för tiden 1 juli 1952—30 juni 1953 ger en väsentligt

bättre bild av det verkliga läget än den av Kungl. Maj :t gjorda jämförelsen.

Utskottet har sålunda efter inhämtande av kompletterande upplysningar

funnit, att det för senare kalenderhalvåret 1953 avsedda anslaget bör — såsom

ovan angivits — uppskattas till ca 60 milj. kronor, medan det av motionärerna

beräknats till 64,5 milj. kronor. Utskottet kan alltså konstatera

att den del av anslaget (220,5 — 60,o =) 160,5 milj. kronor, som avser tiden

1 juli 1952—30 juni 1953, med hänsyn till penningvärdets fall icke innebär

någon påtaglig förhöjning i jämförelse med innevarande budgetår.

Utskottet vill i detta sammanhang vidare framhålla, att de disponibla

medlen, anslag jämte reservationer, äro av avgörande betydelse för bedömandet

av den totalt möjliga investeringsvolymen. Motionärerna ha uppenbarligen

utgått härifrån. De ha också, som tidigare nämnts, uttalat, att den för

nästa budgetår föreslagna investeringsvolymen med hänsyn till penningvärdets

fall icke väsentligt torde komma att överstiga innevarande års.

Detta antagande bär numera bestyrkts i och med att, enligt vad utskottet

inhämtat, Kungl. Maj :t fastställt en medelsförbrukningsram av 165 milj.

kronor för innevarande budgetår i stället för den i statsverkspropositionen

till 125 milj. kronor beräknade. Detta innebär ‘t. o. in. att den av Kungl.

Maj:t föreslagna investeringsvolymen för nästa budgetår, 156 milj. kronor,

komme att understiga innevarande års med 9 milj. kronor. De disponibla

medlen för nästa budgetår skulle då icke heller vara tillräckliga för en investeringsvolym

av samma storleksordning som innevarande års.

Utskottet har vid upprepade tillfällen under senare år framhållit önskvärdheten

av utökade investeringar på vägväsendets område. Att icke eu

mera väsentlig vidgning av medelsförbrukningsramen nu avses skola

komma till stånd är därför enligt utskottets mening att beklaga. Såsom icke

minst av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petitaskrivelse framgår, har

av skilda anledningar situationen utvecklats därhän, att upprustningen av

vägväsendet f. n. framstår som en statlig angelägenhet av yttersta vikt. Behovet

av målmedvetna åtgärder på förevarande område har jämväl bestyrkts

av 1950 års långtidsutredning. Mot bakgrunden härav kunna vägande

skäl åberopas för den uppfattning som kommit till uttryck i förenämnda

motioner, nämligen att investeringsverksamheten bör ytterligare

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

81

intensifieras och anslutas till en mera långsiktig plan. Utskottet anser sig

därför också böra livligt förorda en sådan intensifiering i anslutning till

det av motionärerna föreslagna investeringsprogrammet. Såsom i förenämnda

motioner framhållits torde därvid, om så skulle visa sig nödvändigt,

frågan om anvisande av tilläggsstatsanslag få upptagas till övervägande.

Såsom föredraganden erinrat, utgör rådande brist på arbetskraft det

kanske största hindret för en mera omfattande utökning av investeringsverksamheten.

Denna fråga har även ingående berörts i motionerna 1:337

och II: 441. Till åtskilliga av de synpunkter som därvid utvecklats kan utskottet

ansluta sig. Utskottet anser sålunda, att i nuvarande läge den fördyring

av vägbyggandet som uppstår genom ökad tillämpning av vinterarbete

bör inom rimliga gränser kunna godtagas. Särskild uppmärksamhet

synes därvid böra ägnas de rent lokala förhållandena; problemet har för

Norrlands vidkommande särskild aktualitet. Med hänsyn till de alltmer

framträdande rubbningarna på den svenska arbetsmarknaden anser sig utskottet

emellertid icke nu böra taga slutlig ställning till frågan om anlitande

av utländsk arbetskraft, men förutsätter att situationen på arbetsmarknaden

noggrant följes och att, om varaktig brist av för vägarbete lämplig arbetskraft

synes uppstå, Kungl. Maj :t i god tid tager frågan under förnyad provning.

I syfte att få till stånd en administrativ förenkling ha motionärerna

vidare föreslagit en mindre rigorös uppdelning av anslagen. Utskottet vill,

utan att taga slutlig ställning till den av motionärerna förslagsvis framförda

indelningsgrunden, uttala att en sådan uppdelning förefaller utskottet vara

fördelaktig ur arbetsplanerings- och arbetseffektivitetssynpunkt. Det synes

därför utskottet angeläget att en sådan kommer till stånd vid framläggandet

av nästa års statsverksproposition.»

dels ock den del av utskottets yttrande, som å s. 23 börjar med »I de»

och å s. 24 slutar med »framställda yrkanden», bort ersättas med text avföljande

lydelse:

»I de förenämnda motionerna 1:337 och 11:441 har berörts visst med

automobilskattemedlens specialbudget sammanhängande spörsmål. Enligt

motionärernas beräkningar skulle sålunda vid bifall till av dem framlagda

förslag nu ifrågavarande anslag sammanlagt komma att icke oväsentligt

överstiga nyss angivna belopp av 505 milj. kronor. Motionärerna ha föreslagit,

att den del av anslagssumman som avser arbeten under tiden den

1 juli—31 december 1953 skall täckas av under budgetåret 1953754 inflytande

medel. Utskottet vill ansluta sig till motionärernas uppfattning att vid

beräknandet av anslagen för en viss tidrymd de under motsvarande tidrymd

inflytande automobilskattemedlen böra medräknas vid fastställandet

av de tillgängliga medlen. I budgetutjämningsfonden finnes per den 30 juni

1951 bokförd en behållning av icke mindre än 255,7 milj. kronor, utgörande

medel som tillförts fonden såsom överskott på autombilskattemed
(i—6io

52 Biliawj Ull riksdagens protokoll 1952. 6 sand. Nr (i.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 6.

lens specialbudget. Därest, på sätt utskottet antytt i det föregående, för upprustningen

av vägväsendet skulle erfordras tilläggsstatsanslag under nästa

kalenderår, kan sålunda även ur specialbudgetens synpunkt täckning för

dessa merutgifter anses föreligga genom den på budgetutjämningsfonden

redovisade behållningen.

Till frågan om anvisandet av ovan berörda anslag återkommer utskottet

under respektive punkter i det följande.»

b) av herr Ståhl.

3) vid punkten 35:o) (Statliga farledsarbeten) av fröken Andersson

samt herrar Eric Ericson, Ragnar Persson, Bergström, Andersson i Malmö,

Lindholm, Åkerström och Thapper, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts förslag och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande å s. 45, som börjar med »För egen»

och slutar med »nästa budgetår», bort ha följande lydelse:

»Såvitt utskottet kan bedöma, skulle ett förverkligande av det av motionärerna

förordade projektet medföra avsevärda fördelar för kusttrafiken i

berörda trakter. Även inom andra delar av vårt land föreligga på nu ifrågavarande

område eftersatta behov av hög angelägenhetsgrad. Det skulle därför

vara önskvärt, om ytterligare medel kunde ställas till förfogande för

statliga farledsarbeten. I rådande ekonomiska läge är det emellertid icke

möjligt att tillgodose alla de behov som här äro aktuella. Utskottet vill i

detta sammanhang särskilt erinra om att för nästa budgetår förutsatts

en betydande ökning av de statliga investeringarna i vägar och järnvägar,

vilket medfört att andra arbetsföretag inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde måst sättas i efterhand. Att nu rubba de principer som

legat till grund för denna avvägningsfråga finner utskottet icke tillrådligt.

Utskottet anser sig därför böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag, att förevarande

anslag anvisas med ett allenast formellt belopp av 100 kronor för

nästa budgetår.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:59 och 11:88, till Statliga farledsarbeten

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.»

4) vid punkten 36:o) (Byggande av fiskehamnar) av herrar Karl Andersson,

Gustaf Karlsson, Pålsson, Axel Andersson, Söderquist, Malmborg

i Skövde, Mårtensson i Uddevalla, Svensson i Ljungskile, Rubbestad, Ståhl

och Staxäng, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 27 och II: 39 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande å s. 47, som börjar med »I detta»

och slutar med »av tilläggsstatsanslag», bort ersättas med text av följande

lydelse:

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6.

83

»I detta sammanhang torde få erinras om att 1944 års fiskehamnsutredning

i sitt den 1 november 1947 avgivna betänkande (SOU 1947:63)

framlagt ett principförslag, vilket avsetts skola tjäna till ledning vid

den fortsatta utbyggnaden av fiskehamnar. Enligt detta förslag skulle

till nu berörda ändamål för budgetåren 1948/53 anvisas sammanlagt

25,5 milj. kronor, varav 3,9 milj. kronor för budgetåret 1948/49 och

5,4 milj. kronor för vart och ett av de följande fyra budgetåren. Detta

byggnadsprogram har emellertid på grund av investeringsbegränsningen

icke kunnat följas. I enlighet härmed har anslagsanvisningen för budgetåren

1948/52 begränsats till icke fullt en fjärdedel av det eljest avsedda

beloppet, oaktat samtidigt en stark penningvärdeförsämring inträtt. Denna

eftersläpning i fiskehamnsbyggandet har, såsom närmare utvecklats i vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens petitaskrivelse, medfört en mycket brydsam

situation på förevarande område.

Med hänsyn till nu berörda omständigheter finner sig utskottet helt

kunna ansluta sig till de synpunkter på förevarande spörsmål som kommit

till uttryck i motionerna I: 27 och II: 39. Enligt utskottets mening böra

sålunda med det snaraste åtgärder vidtagas för att i möjligaste mån avhjälpa

de svåra skadeverkningar som eftersläpningen i det tidigare planerade

fiskehamnsbyggandet medfört. Härvidlag må särskilt uppmärksammas,

att av det anslag Kungl. Maj :t äskat för nästa budgetår 200 000 kronor

avsetts skola tagas i anspråk såsom delbidrag till iståndsättning av hamnen

på Visingsö. Vad som därefter återstår av den föreslagna anslagshöjningen

är icke tillräckligt ens för att kompensera den kostnadsfördyring

som numera inträtt. Detta innebär att några nya företag icke kunna igångsättas

under nästa budgetår liksom att ej heller medel komma att finnas

tillgängliga för löpande underhålls- och iståndsättningsarbeten. Vid en anslagsanvisning

i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag uppstår vidare risk för

att väg- och vattenbyggnadsverket nödgas entlediga sin specialutbildade

muddringspersonal. Utskottet kan för sin del icke finna en sådan utveckling

försvarlig utan anser i likhet med motionärerna, att till förevarande

ändamål bör anvisas ett anslagsbelopp av 3 milj. kronor för nästa budgetår.

»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 27 och II: 39, till Byggande

av fiskehamnar för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor.»

5) vid punkten 40:o) (Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp) av herr Axel Andersson.

6) vid punkten 48:o) (Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande) av herr Rubbestad, som ansett att utskottet bort tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag och därför hemställa,

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 6.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 52 och II: 68 samt I: 260 och

II: 369, till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens

främjande för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

7) vid punkten 81 :o) (Understöd åt inrikes lufttrafik) av herr Karl

Andersson.

Stockholm 1952. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1952:321 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående inrättande av ett nordiskt råd. a1 i texten
  2. Rskr. 1952:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 und s. 1 i texten