Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående anskaffning av vissa yllevaror för försvaret.

1952-03-28 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:65, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående anskaffning av vissa yllevaror för försvaret.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 65.

Nr 65.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående anskaffning

av vissa yllevaror för försvaret.

(1 :a avd.)

I propositionen nr 85 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 29 februari 1952, föreslagit

riksdagen att under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1951/52 till Anskaffning av vissa yllevaror anvisa ett reservationsanslag

av 49 600 000 kronor.

Det svenska marknadsläget i fråga om textilvaror har sedan drygt ett

halvt år tillbaka kännetecknats av en starkt förbättrad varutillgång, minskad

efterfrågan och på Aåssa områden alltmera tilltagande avsättningssvårigheter.

Denna utveckling får ses mot bakgrunden av den närmast hamstringsbetonade

efterfrågestegring, som inträffade under höstmånaderna 1950

och som sammanhängde med de på grund av Koreakriget väntade prisstegringarna

och farhågor för varubrist i framtiden. Nämnda förhållanden gav

upphov till en ansvällning av textilimporten särskilt under första halvåret

1951. Kvantitativt ökade importen av färdiga textilvaror under 1951 med

inemot 50 % jämfört med 1950. Då samtidigt produktionen inom den inhemska

textilindustrien, som normalt kan beräknas svara för ca 80 % av

förbrukningen, bibehölls oförändrad och i fråga om vissa varuslag undergick

en mindre stegring, visar den sammanlagda tillförseln av textilvaror

till marknaden en ökning av omkring 10 %. Vad efterfrågan beträffar har,

främst beroende på tidigare lagringsköp och de höjda priserna, uppenbarligen

en omsvängning ägt rum, så att nu ett betydande köpmotstånd gör sig

gällande. Preliminära beräkningar tyder på att konsumtionen av textilvaror

för hela år 1951 låg ca 10 % lägre än under 1950. Utvecklingen har medfört

en lagerökning, som torde motsvara inemot tre månaders förbrukning.

Det förändrade marknadsläget har för vissa delar av den svenska textilindustrien

medfört kännbara svårigheter. Delvis torde dessa även ha sin

grund i andra faktorer, såsom de starkt stegrade och fluktuerande råvarupriserna.

Ullpriserna undergick exempelvis från våren 1950 till våren 1951

en fyrdubbling för att därefter relativt hastigt sjunka till mindre än hälften

av toppriserna. Svårigheterna att anpassa prissättning och produktion efter

de skiftande råvarupriserna har varit särskilt framträdande inom ylle
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6ö.

industrien. De höga råvarukostnaderna har för en del företag även medfört

ökade påfrestningar för likviditeten. Vad importen av färdiga yllevaror beträffar

kan nämnas, att denna för exempelvis vävnader (inkl. cellullblandade)

under 1951 uppgick till inemot 7 000 ton mot ca 5 000 ton under 1950.

Det finns vidare anledning antaga att det stigande köpmotståndet i första

hand riktat sig mot de relativt sett dyrare yllevarorna. Lönsamheten inom

denna gren av textilindustrien torde dessutom på senare tid genomsnittligt

ha varit avsevärt sämre än inom andra grenar av denna industri. Redan

tidigt i höstas nödgades man inom vissa ylleindustriföretag vidtaga driftsinskränkningar,

huvudsakligen genom en förkortning av arbetstiden.

Det nuvarande läget bedömes av ylleindustrien knappast komma att bli

av längre varaktighet. Det köpmotstånd, som alltjämt gör sig gällande, anses,

sedan kostnadsläget för råvaror och arbetslöner klarnat, komma att

medföra en minskad import och en nedgång i de nu onormalt stora lagren

inom landet. Ylleindustrien befinner sig emellertid just nu i ett brydsamt

läge. Dess avsättning är i icke ringa utsträckning säsongbetonad. Den milda

väderlek, som rått under den hittills tilländalupna delen av vintern, har

ytterligare minskat efterfrågan och medfört ett bortfall i försäljningarna,

som icke kompenseras av ökade försäljningar längre fram under våren.

Med anledning av den kris som sålunda drabbat ylleindustrien har representanter

för denna hemställt att staten genom en större beställning

måtte bereda industrien ökad sysselsättning under den tid som bedömts

såsom mest kritisk. Det har framhållits, att ordertillgången för de närmaste

månaderna är så knapp att avsevärda sysselsättningssvårigheter därunder

måste uppslå.

Departementschefen har därefter anfört följande.

Uppenbart är, att icke varje sysselsättningskris inom industrien bör föranleda

statliga stödåtgärder. En partiell nedgång av sysselsättningen inom

ett visst verksamhetsområde, som kan medverka till ökad tillgång på arbetskraft

inom betydelsefulla industrigrenar där arbetskraftsbrist nu råder, står

icke i strid med vår nuvarande ekonomiska politik. Men om, såsom i fråga

om ylleindustrien synes vara fallet, krisen har karaktär av ett allvarligt

hot mot en näringsgren, som fyller ett viktigt ändamål, bör statliga stödåtgärder

kunna komma i fråga. Från ylleindustrien har upplysts, att en omfattande

permittering av arbetskraft måste äga rum inom de närmaste månaderna,

därest staten icke ingriper med en mycket stor beställning. Det har

å andra sidan bedömts såsom sannolikt, att sysselsättningssvårigheterna i

nyss antydda omfattning kommer att vara av övergående natur och att

sålunda en viss återhämtning kan påräknas inom en icke avlägsen framtid.

Med hänsyn härtill synes det motiverat att genom statliga stödåtgärder underlätta

industriens anpassning till den nivå, som efter den nu berörda krisen

kan befinnas möjlig på längre sikt.

De statliga åtgärder som sålunda kan komma i fråga synes i enlighet med

industriens förslag böra vidtagas i form av statliga beställningar. Verkställda

undersökningar visar, att det inom det militära försvaret, civilförsvaret

och sjukvårdsberedskapen föreligger avsevärda brister, som i detta sammanhang

lämpligen kan fyllas. Om det med de statliga beställningarna avsedda

syftet skall kunna nås är emellertid beställningar som endast avser

att täcka befintliga brister icke tillräckliga. Det blir därför erforderligt att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6ö.

7

nu anskaffa vissa yllevaror för den årliga fredsförbrukningen för ett antal

år framåt. Detta innebär, att de statliga beställningarna på detta område

under dessa år kommer att bli mindre än normalt.

Med dessa utgångspunkter har jag räknat med att drygt 2 miljoner

meter yllevaror och därutöver 100 000 filtar skall kunna anskaffas för det

militära försvaret.

Enligt förhandlingar som förts mellan krigsmaterielverket, å statens

vägnar, och ylleindustrien skulle kostnaderna för en anskaffning av denna

omfattning uppgå till sammanlagt 49 600 000 kronor. Med hänsyn till behovet

av snabba åtgärder synes detta belopp böra anvisas å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår. Frågan om anvisande av anslag för anskaffning

av yllevaror för civilförsvaret och sjukvårdsberedskapen torde

anmälas av chefen för inrikesdepartementet.

Utskottet. Såsom av propositionen framgår har den kris, som drabbat ylleindustrien

medfört för densamma kännbara svårigheter. Det har emellertid

jämväl framhållits, att dessa väsentligen komma att vara av övergående natur.

Uppenbart är, som departementschefen understryker, att icke varje sysselsättningskris

inom industrien bör föranleda statliga stödåtgärder. En partiell

nedgång av sysselsättningen inom ett visst verksamhetsområde, som

kan medverka till ökad tillgång på arbetskraft inom betydelsefulla industrigrenar

där arbetskraftsbrist nu råder, står icke i strid med vår nuvarande

ekonomiska politik. Men om, såsom i fråga om ylleindustrien synes vara fallet,

krisen har karaktär av ett allvarligt hot mot en näringsgren, som fyller ett

viktigt ändamål, böra statliga stödåtgärder kunna komma i fråga i den mån de

av regeringen anses kunna inordnas i dess allmänna ekonomiska politik.

Närmast synes det här gälla att underlätta industriens anpassning till den

nivå, som efter den berörda krisen kan befinnas möjlig på längre sikt. Att

staten i detta fall träder emellan får dock icke tillmätas prejudicerande betydelse.

Den statliga stödåtgärden synes jämväl utskottet lämpligast böra få

form av statliga beställningar.

Inom det militära försvaret föreligga för närvarande avsevärda brister beträffande

uniformspersedlar m. m. Enligt vad utskottet från arméförvaltningen

inhämtat har man för att kunna tillhandahålla för fredstjänsten erforderlig

materiel måst ur beredskapslagret uttaga persedlar i avsevärd

omfattning. För att möta det omedelbara behovet av uniformspersedlar har

det dessutom varit nödvändigt att till bruk utlämna stora delar av de förråd,

som upplagts för att tillgodose det första ersättningsbehovet i händelse av

krig. Även detta talar i sin mån för att det nu uppkomna tillfället begagnas

för att under ganska gynnsamma ekonomiska villkor, vilket enligt vad som

upplysts här synes vara fallet, få dessa brister täckta. För att stödåtgärden

skall få avsedd effekt föreslås anskaffning även skola ske av vissa yllevaror

för den årliga fredsförbrukningen för ett antal år framåt. Departementschefen

har för ändamålet räknat med ett sammanlagt belopp av 49,6

miljoner kronor. Då ur militär behovssynpunkt icke något synes vara att

erinra mot omfattningen av det stöd, som staten i detta fall skulle lämna,

vill utskottet på anförda skäl biträda Kungi. Maj :ts förslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 65.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anskaffning av vissa yllevaror å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 under

fjärde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 49 600 000

kronor.

Stockholm den 28 mars 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 64.

av herr Lundgren.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:122 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till aktieteckning i Aktiebolaget Ceaverken. a1 i texten