Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 under sjunde huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1952-02-26 · 39 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 39 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 under sjunde huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

1

Nr 7.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1952/53 under sjunde huvudtiteln,

avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(5:e avd.)

Finansdepartementet.

l:o) Finansdepartementet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har i propositionen

nr 1 under sjunde huvudtiteln (punkt 2, s. 3—-5 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 4 januari 1952) föreslagit riksdagen

att till Finansdepartementet: Omkostnader för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 446 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 301 000 kronor.

Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1950/51 föreslås en uppräkning

av posten till sjukvård å 2 000 kronor till 5 000 kronor, av posterna

till bränsle, lyse och vatten till eget behov å 7 000 kronor och till annat

än eget behov å 31 000 kronor till 14 000 kronor resp. 37 000 kronor samt

av posten till publikationstryck å 15 800 kronor till 29 800 kronor.

Posten till övriga expenser för eget behov minskades för budgetåret 1950/

51 — i samband med att samtliga ärenden rörande löne- och pensionsväsendet

överfördes från finansdepartementet till det nyinrättade civildepartementet

— från tidigare 42 000 kronor till 35 000 kronor. Trots sträng återhållsamhet

vid dispositionen av ifrågavarande medel ha utgifterna å posten

för nämnda budgetår belöpt sig till 42 480 kronor. Till överskridandet

ha främst bidragit de höjda städerskelönerna för tiden 1 januari—31 maj

1951, då varannandagsstädning infördes, prisstegringen på skrivmaterialier,

papper o. dyl. samt de höjda telefonavgifterna. Med hänsyn till att kostnaderna

för städning, som för innevarande budgetår uppskattas till ca

14 000 kronor, från och med nästa budgetår, såsom av det följande framgår,

avses skola bestridas från posten till övriga expenser för annat än

eget behov skulle posten till övriga expenser för eget behov rätteligen nedräknas

med nämnda belopp. På grund av prisstegringarna anses dock posten

böra bibehållas vid oförändrat belopp, 35 000 kronor.

1 Dihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 7.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Härjämte har emellertid ansetts böra beaktas medelsbehovet för anskaffande

av en automobil vid budsändning för departementens räkning. I 1948

års statsverksproposition (VII ht s. 3) föreslog dåvarande departementschefen

att vid kanslihusen skulle inrättas en budcentral, avsedd att bland annat

medverka vid rationaliseringen av departementens yttre budsändning, d. v. s.

budsändningen till och från kanslihuset och kanslihusannexet samt mellan

de enskilda departementen. Budcentralens inrättande förutsattes komma att

minska behovet av arbetskraft för budsändning inom de enskilda departementen.

Hänsyn till minskningen skulle tagas i mån av erfarenhet och inträffade

avgångar. Detta har kunnat ske i sådan omfattning, att kostnaderna

för expeditionsvaktspersonal vid de till kanslihusen förlagda departementen

för innevarande budgetår beräknas uppgå till ett belopp, som med i

runt tal 49 500 kronor understiger vad kostnaderna för nämnda personal

skulle ha blivit, därest budcentralen ej inrättats. Ytterligare minskat behov

av arbetskraft för budsändning förutses vid departementen. För daglig posthämtning

och s. k. fjärrbud anses emellertid budcentralen böra disponera

en bil. Innan erfarenheter förelegat beträffande utfallet av förevarande omorganisation,

har nyanskaffning av bil ej ansetts böra ske, utan har försvaret

tillhörig bil tillfälligt disponerats för ändamålet. Departementschefen

föreslår nu att medel beräknas för inköp av en bil för budcentralens behov

med ett belopp av i runt tal 10 000 kronor. Posten till övriga expenser för

eget behov beräknas sålunda till 45 000 (-f- 10 000) kronor.

Utgifterna för avlönande av städningspersonalen inom kanslihusen belasta

för närvarande departementens omkostnadsanslag. Vad angår de allmänna

områdena bestridas nämnda kostnader från den i finansdepartementets

omkostnadsstat upptagna posten till övriga expenser för annat än

eget behov. Städerskorna, som äro anställda av resp. departementschefer,

ha tidigare ansetts böra utföra städning endast av det egna departementets

lokaler. I syfte att åstadkomma ändamålsenliga städningsområden i samband

med införandet av varannandagsstädning ha i gällande städningsavtal

med civilförvaltningens personalförbund, varom förhandlingar förts gemensamt

för kanslihusen av härtill förordnad personal inom finansdepartementet,

även upptagits städningsområden, omfattande lokaler i två departement.

För undvikande av därav följande olägenheter vid städerskornas

anställning och avlöning m. m. samt med hänsyn till fördelarna ur

förhandlingssynpunkt har all städningspersonal i kanslihusen från och med

nästa budgetår ansetts böra formellt anställas av det för departementen gemensamma,

till finansdepartementet knutna serviceorganet — statsdepartementens

organisationsavdelning — och avlöningarna bestridas från den

i finansdepartementets omkostnadsstat upptagna posten till övriga expenser

för annat än eget behov. Ifrågavarande avlöningskostnader — inkl. storstädningsersättningar

och ersättningar till vikarier m. m. — ha för de i

kanslihusen förlagda departementen för innevarande budgetår beräknats

uppgå till sammanlagt i runt tal 105 000 kronor. Posten till övriga expenser

för annat än eget behov uppräknas fördenskull med nämnda belopp, vilket

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

3

belopp dock icke beräknas komma att förslå, i den mån avtalsförhandlingarna

medföra en höjd ersättningsnivå. Å andra sidan anses under berörda departements

omkostnadsanslag medel för nästa budgetår ej böra beräknas

för ifrågavarande ändamål.

Omkostnadsanslaget beräknas alltså till 446 000 (+ 145 000) kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till Finansdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 446 000

kronor.

2:o) Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 3, s. 5), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 55 000 kronor.

Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

3:o) Kammarkollegiet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 6—8) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen

förordade ändringar i den för kammarkollegiet gällande personalförteckningen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för kammarkollegiet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53, dels ock till Kammarkollegiet: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 666 100 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 559 100 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär,

att medel anvisas för vikariatsersättningar till byråsekreterare, som enligt

arbetsordningen för kollegiet fullgöra viss föredragningsskyldighet;

att kostnader för erforderlig dubblering av förste advokatfiskalstjänsten

skola bestridas från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

samt att, i enlighet med vad som anförts i propositionen nr 14 till innevarande

års riksdag angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal

m. m., dels en kansliskrivartjänst i Ca 15 inrättas i utbyte mot en kontoristtjänst

i Ce 13, i samband varmed den nuvarande kanslibiträdestjänsten i

Ca 11 kan utgå ur personalförteckningen, dels 2 kontorsbiträdestjänster i

Ca 8 uppflyttas till kanslibiträdestjänster i Ca 11, dels ock medel beräknas

under icke-ordinarieposten för 1 kansliskrivartjänst i Ce 15 i stället för 1

kanslibiträdestjänst i Ce 11.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 357 700 (+ 7 700) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 147 300 (— 2 000) kronor;

rörligt tillägg 161 100 (-f- 101 300) kronor.

Anslaget beräknas alltså till 666 100 (+ 107 000) kronor.

Utskottet får i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i kammarkollegiets personalförteckning

dels uppföra en kansliskrivartjänst i Ca 15

och ytterligare en kanslibiträdestjänst i Ca 11 dels ock avföra

två kontorsbiträdestjänster i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för kammarkollegiet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 357 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 147 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 161 100

Summa kronor 666 100

c) till Kammarkollegiet: Avlöningar för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 666 100 kronor.

4:o) Kammarkollegiet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 5, s. 8 och 9), vilket innebär en av bland annat planerad inflyttning

i nya ämbetslokaler och av prisstegringar orsakad ökning av anslaget

med 15 500 kronor varav 5 000 kronor till sjukvård, 5 000 kronor till

bränsle, lyse och vatten samt 5 500 kronor till övriga expenser, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kammarkollegiet: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 51 900 kronor.

5:o) Kammarkollegiet: Inredning av nya lokaler, m. m. Kungl. Maj :t har

(punkt 6, s. 9 och 10) föreslagit riksdagen att till Kammarkollegiet: Inredning

av nya lokaler, m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 66 000 kronor.

Kammarkollegiet beräknas inflytta i nya ämbetslokaler i kvarteret Västertorn

på Riddarholmen i början av budgetåret 1952/53. Viss nyanskaffning

av inventarier samt renovering av det befintliga inventariebeståndet,

som till stor del är i mindre gott eller i dåligt skick, anses därvid bli nöd
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

5

vändig. Av det begärda, till jämnt tusental kronor avrundade beloppet beräknas

6 000 kronor för anskaffning och renovering av möbler in. m., 3 000

kronor för armatur, 3 000 kronor för gardiner eller markiser, 2 000 kronor

för mattor, 30 180 kronor för inredning av arkivlokaler och bibliotek, 18 800

kronor för transporter inklusive ned- och uppackning av böcker, arkivalier

m. in. samt 3 175 kronor för inträdesavgift för en manuell telefonväxel.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Kammarkollegiet: Inredning av nga

lokaler, m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 66 000 kronor.

6:o) Statskontoret: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 10—12) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen

förordade ändringar i den för statskontoret gällande personalförteckningen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för statskontoret, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53, dels ock till Statskontoret: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 1 134 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 957 400 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

att en tjänst som biträdande ombudsman i Ca 27 indrages och en revisorstjänst

i Ca 24 uppflyttas till förste revisorstjänst i Ca 27;

att för skötseln av statskontorets hålkortsanläggning under icke-ordinarieposten

beräknas medel för en tjänst som maskinoperatör i Ce 11, i samband

varmed en expeditionsvaktstjänst i Ca 9 kan hållas obesatt;

att 5 kontorsbiträden enligt grunderna för reglerad befordringsgång beträffande

biträdespersonal erhålla ordinarie anställning, medförande en

överflyttning av i runt tal 20 000 kronor från icke-ordinarieposten till ordinarieposten;
samt

att, i enlighet med vad som anförts i propositionen nr 14, 6 kanslibiträdestjänster

i Ca 11 uppflyttas till kontoristtjänster i Ca 13, 1 expeditionsvaktstjänst

i Ca 9 på tryckeriexpeditionen ändras till kanslibiträdestjänst

i Ca 11 och 6 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 uppflyttas till kanslibiträdestjänster

i Ca 11, varjämte medel beräknas under icke-ordinarieposten för

1 kontoristtjänst i Ce 13 i stället för 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 616 300 ( + 19 900) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 243 100 (— 14 800) kronor;

rörligt tillägg 274 600 (+ 171 500) kronor.

Anslaget beräknas alltså till 1 134 000 (+ 176 600) kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i statskontorets personalförteckning

dels uppföra ytterligare en förste revisorstjänst

i Ca 27, sex kontoristtjänster i Ca 13 och ytterligare en kanslibiträdestjänst

i Ca 11, dels ock avföra en tjänst som biträdande

ombudsman i Ca 27, en revisorstjänst i Ca 24, en expeditionsvaktstjänst

i Ca 9 och en kontorsbiträdestjänst i

Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statskontoret, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 616 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... 243 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 274 600

Summa kronor 1 134 000

c) till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 1 134 000 kronor.

7:o) Statskontoret: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 8, s. 12 och 13), vilket innebär en anslagsökning med 89 000 kronor

huvudsakligen föranledd av prisstegringar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 377 000 kronor.

8:o) Kammarrätten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 13—15)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen

förordade ändringar i den för kammarrätten gällande personalförteckningen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för kammarrätten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53, dels ock till Kammarrätten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 1 787 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 468 200 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska förändringar,

att det till envar av åtta divisionsordförande utgående befattningsarvodet

å 1 200 kronor för år bl. a. med hänsyn till penningvärdeförändringen uppräknas

med 300 kronor till 1 500 kronor för år;

samt att, i enlighet med vad som anförts i propositionen nr 14, 1 kontoristtjänst

i Ca 13 inrättas, i samband varmed 1 kansliskrivartjänst i Ca 15

föreslås skola föras på övergångsstat, dels 3 kanslibiträdestjänster i Ca 11

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

7

uppflyttas till kontoristtjänster i Ca 13, dels ock medel under icke-ordinarieposten

beräknas för 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 i stället för 1 kontor

sbiträdestjänst i den reglerade befordringsgången. Kontoristtjänsten i

Ca 13 avses ej få besättas så länge kansliskrivartjänsten i Ca 15 å övergångsstat

kvarstår. Beträffande 1 tjänst i Ce 15 och 1 i Ce 13, vilka enligt

propositionen nr 14 böra vara placerade i 13 resp. 11 lönegraden, bör iakttagas,

att tjänsterna vid ledigblivande skola återbesättas i sistnämnda lönegrader.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 678 400 (+ 48 400) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 19 000 ( +

2 400) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 674 400 (+ 1 600) kronor;

rörligt tillägg 415 200 (+ 266 400) kronor.

Anslaget beräknas alltså till 1 787 000 (+ 318 800) kronor;

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i kammarrättens personalförteckning

dels upptaga fyra kontoristtjänster i Ca 13 och

ytterligare två kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels avföra tre

kanslibiträdestjänster i Ca 11, dels ock å övergångsstat uppföra

en kansliskrivartjänst i Ca 15;

b) godkänna följande avlöningsstat för kammarrätten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 678 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 19 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 674 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 415 200

Summa kronor 1 787 000

c) till Kammarrätten: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 1 787 000 kronor.

9:o) Kammarrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 10, s. 15), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kammarrätten: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 72 000 kro
-

nor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 7.

10:o) Kammarrätten: Kammarrättens årsbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 15), vilket — trots vissa mindre uppräkningar av

redaktörsarvoden och referatersättningar — innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kammarrätten: Kammarrättens årsbok

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 8 000

kronor.

11 :o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet. Kungl. Maj :t har (punkt 12, s. 16—20) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen förordade

ändringar i den för statistiska centralbyrån gällande personalförteckningen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statistiska

centralbyrån, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53,

dels ock till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 695 600

kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 387 500 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

att medel anvisas till avlönande av ytterligare 1 amanuens, 1 expeditionsvakt

i Ce 9 och ett biträde i Cg 4—8, de båda sistnämnda tjänsterna avsedda

för centralbyråns bibliotek och arkiv;

att 20 000 kronor ställas till centralbyråns förfogande för biträdeshjälp;

att den för budgetåret 1951/52 medgivna förstärkningen med 1 kontorist i

Cg 13 under 6 månader och 10 årsbiträden för uppläggning av befolkningsregistret

avvecklas;

att, i enlighet med vad som anförts i propositionen nr 14, inrättas 2 kansliskrivartjänster

i Ca 15 i utbyte mot 2 kontoristjänster i Ca 13, 7 kontoristtjänster

i Ca 13 i utbyte mot 5 kanslibiträdestjänster i Ca 11 och 2 kontor sbiträdestjänster

i Ca 8 ävensom 5 kanslibiträdestjänster i Ca 11 i utbyte mot

5 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 samt att medel beräknas under icke-ordinarieposten

för 2 kontoristtjänster i Ce 13 i stället för 1 kanslibiträdestjänst

i Cg 11 och 1 kontorsbiträdestjänst i den reglerade befordringsgången

samt för 15 kanslibiträdestjänster i Ce 11 i stället för 15 kontorsbiträden

i nämnda befordringsgång;

att enligt grunderna för nämnda befordringsgång 19 kontorsbiträden erhålla

ordinarie anställning;

att till experthjälp m. m. anvisas ytterligare 3 000 kronor;

samt att med upprättandet av det centrala sökregistret skall anstå ytterligare

ett år.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 932 400 (+ 117 000) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 338 800 (— 84 100) kronor;

rörligt tillägg 424 400 (-f- 275 200) kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

9

Anslaget föreslås sålunda skola uppföras med 1 695 600 (+ 308 100) kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av fröken Vinge väckt motion (II: 443), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att åt statistiska centralbyrån anvisa medel för

anställande av ytterligare en biblioteksamanuens i reglerad befordringsgång

från den 1 juli 1952.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande yrkande får utskottet hänvisa

till motionen.

Utskottet. Ehuru utskottet behjärtar behovet i och för sig av ytterligare

personalförstärkning å statistiska centralbyråns bibliotek nödgas utskottet

likväl, med hänsyn till nödvändigheten att iakttaga strängaste sparsamhet

vid medelsanvisningen, avstyrka det i motionen II: 443 gjorda yrkandet.

Mot Kungl. Maj :ts under förevarande punkt framställda förslag har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen II: 443,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för statistiska centralbyrån

gällande personalförteckningen uppföra följande

ytterligare tjänster, nämligen två kansliskrivare i Ca 15,

fem kontorister i Ca 13 och tolv kontor sbiträden i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för statistiska centralbyrån,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 932 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 338 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 424 400

Summa kronor 1 695 600

c) till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal

för verksamheten i allmänhet för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 1 695 600 kronor.

12:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1950 års folkräkning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 21), vilket innebär

en anslagsminskning med 231 000 kronor, föranledd av beräknad reservation

å anslaget samt vissa arbetsuppgifters upphörande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar

till personal vid 1950 års folkräkning för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 753 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 7.

13:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1951 års jordbruksräkning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14, s. 21 och 22),

vilket innebär en anslagsökning med 94 500 kronor, förorsakad bl. a. av

höjningen av det rörliga tillägget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar

till personal vid 1951 års jordbruksräkning för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 254 500 kronor.

14:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1952 års valstatistik.

Kungl. Maj:t har (punkt 15, s. 22) föreslagit riksdagen att till Statistiska

centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1952 års valstatistik för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

För budgetåret 1948/49 anvisades 61 300 kronor till avlöningar till personal

vid 1948 års valstatistik och 16 000 kronor till omkostnader för samma

ändamål.

På förslag av statistiska centralbyrån förordar departementschefen, att

medel anvisas för nästa budgetår till statistik över 1952 års andrakammarval.

Ledaren för ifrågavarande statistikarbete anses — liksom vid 1948 års

valstatistik — böra erhålla vikariatslöneförordnande att bestrida göromål,

som eljest ankomma på tjänsteman tillhörande lönegraden Ca 24. Medelsbehovet

för biträdespersonal beräknas efter sammanlagt 108 arbetsmånader.

Avlöningsanslaget beräknas till i runt tal 70 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar

till personal vid 1952 års valstatistik för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

15:o) Statistiska centralbyrån: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 16, s. 23—26) — innebärande en anslagsökning med 257 500

kronor, därvid en ökning föreslås av posterna till bränsle, lyse och vatten,

till ersättning till maskincentralen för hålkortsbearbetning samt till publikationstryck

med respektive 15 000, 272 300 och 45 300 kronor samt en

minskning föreslås av posten till övriga expenser med 70 100 kronor, vartill

kommer en uppräkning av inkomstposten försäljningsmedel för publikationer

med 5 000 kronor —- hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

963 400 kronor.

16:o) Statistiska centralbyrån: Bibliotekets underhåll. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 17, s. 26), vilket innebär en anslagsökning med

1 400 kronor, orsakad av prisstegringar, hemställer utskottet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

11

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Bibliotekets

underhåll för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 5 400 kronor.

17:o) Statistiska centralbyrån: Kostnader för vissa provundersökningar

för omläggning av metoden för skördeuppskattningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 18, s. 26 och 27) föreslagit riksdagen att till Statistiska centralbyrån:

Kostnader för vissa provundersökningar för omläggning av metoden för skördeuppskattningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

8 000 kronor.

Såsom underlag för skördeuppskattningarna användas enligt nuvarande

metod av särskilda ombud sockenvis gjorda bedömningar. Enligt statistiska

centralbyrån ha de svenska skördeberäkningarna, i likhet med vad som påvisats

i andra länder, i vissa fall inneburit rätt betydande underskattningar

av den faktiska skörden. Genom att basera skördeberäkningarna på ett objektivt

material, som anskaffas genom mätning av skörden på ett antal

provytor i samband med utnyttjande av den moderna metodiken för urvalsundersökningar,

skulle, såsom erfarenheterna från utlandet visa, erhållas

ett system av skördeberäkningar, som möjliggör att tillförlitligheten av desamma

kan såväl mätas som kontrolleras. Det föreligger enligt centralbyråns

mening ett betydande behov av skördeuppskattningar av mera exakt

natur, vilket framträder särskilt, när skördestatistiken skall läggas till

grund för undersökningar, som beröra jordbrukets ekonomi — t. ex. i fråga

om den prisreglerande verksamheten på detta område — samt under kristider.

De erfarenheter, som gjorts i utlandet, giva emellertid vid handen, att

användningen av provytmetoder i Sverige skulle förutsätta omfattande och

tidskrävande förberedelser. Då användningen av dessa metoder — som ifrågakomma

även för prognoser — är förenad med högre kostnader än den nu

använda metodiken, torde övergången till dessa metoder böra planeras för

tills vidare endast vissa viktigare växtslag. Centralbyrån beräknar kostnaderna

för ifrågavarande planeringsarbete under nästa budgetår till 8 000

kronor och hemställer, att ett reservationsanslag å nämnda belopp måtte

ställas till ämbetsverkets förfogande för ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har anfört följande.

»En övergång till ett system för skördeberäkningarna, som bygger på ett

objektivt material — skördemätning på ett antal provytor —- och utnyttjande

av den moderna metodiken för urvalsundersökningar i stället för de nuvarande

av särskilda ombud sockenvis gjorda uppskattningarna skulle, såsom

statistiska centralbyrån framhållit, möjliggöra större tillförlitlighet än

den nuvarande metodiken kan erbjuda. En omläggning kräver emellertid

omfattande och tidskrävande förberedelser och medför högre kostnader än

de nuvarande. Med hänsyn till de stora fördelar i olika avseenden som

skulle kunna vinnas vid eu omläggning ansluter jag mig till centralbyråns

förslag att verkställa vissa provundersökningar. Först sedan resultatet av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 7.

dessa föreligger bör emellertid ställning tagas till ett genomförande av en

ändrad metodik av antytt slag. Mot de beräknade kostnaderna har jag ingen

erinran.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Karl

Persson och Pålsson (I: 134) samt den andra inom andra kammaren av

herr Rubbestad in. fl. (II: 164), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

avslå Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkande får utskottet hänvisa till

motionen II: 164.

Utskottet. Med ifrågavarande provundersökningar avses allenast att söka

utröna, huruvida en övergång till den nya metoden för skördeuppskattningar

bör komma till stånd. Ett bifall till Kungl. Maj :ts förslag innebär

alltså icke något ställningstagande till frågan om ett genomförande av en

ändrad metodik på förevarande område. Med hänsyn härtill och då — även

om farhågor av den art, som i motionerna anförts, icke synas helt ogrundade

— provundersökningarna likväl synas utskottet kunna leda till en

tillförlitligare skördeuppskattning än för närvarande antingen enligt det

ifrågasatta nya systemet eller genom förbättring av den nu använda metoden,

vill utskottet icke motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag. Motionerna I: 134

och II: 164 avstyrkas således av utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 134 och II: 164, till Statistiska

centralbyrån: Kostnader för vissa provundersökningar

för omläggning av metoden för skördeuppskattningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 8 000

kronor.

18:o) Statistiska centralbyrån: Kostnader för hålkortsbearbetning av visst

statistiskt material m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 19, s. 27 och 28) föreslagit

riksdagen att till Statistiska centralbyrån: Kostnader för hålkortsbearbetning

av visst statistiskt material in. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 100 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 100 kronor.

I fjolårets statsverksproposition anförde departementschefen under förevarande

anslagsrubrik att det vore lämpligt att avvakta resultatet av verksamheten

under budgetåret 1950/51, innan ställning togs till frågan om

formerna för maskincentralens fortsatta drift. Departementschefen är emellertid

ännu ej beredd att framlägga något förslag om maskincentralens

framtida organisation utan vill härutinnan avvakta ytterligare erfarenhet.

Jämväl för nästa budgetår föreslås därför ett förslagsanslag av 100 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

13

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Kostnader

för hålkortsbearbetning av visst statistiskt material m. m.

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.

19:o) Folkbokföringen: Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 28—30), vilket innebär

en ökning av anslaget med 7 000 kronor, orsakad av bland annat ökade

rese- och traktamentskostnader samt en föreslagen höjning av inspektör sarvodet

från 500 till 550 kronor för år, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättningar till

kyrkobokföringsinspektörer för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 62 000 kronor.

20:o) Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader

för folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 30),

vilket innebär en ökning av anslaget med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till Göteborgs

stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 kronor.

21 :o) Folkbokföringen: Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader

för folkbokföringen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 30),

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Ersättning till

Malmö stad för vissa kostnader för folkbokföringen för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 29 000 kronor.

22:o) Folkbokföringen: Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 23, s. 30 och 31), vilket innebär

en ökning av anslaget med 186 000 kronor, sammanhängande med prisstegringar

inom kontorsmaskinbranschen in. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbokföringen: Viss tillfällig personal

vid länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 1 098 000 kronor.

23:o) Riksräkenskapsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 25, s. 33—35), vilket innebär en anslagsökning med 78 000

kronor, i huvudsak föranledd av prisstegringar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksräkenskapsverket: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

295 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 7.

24:o) Konjunkturinstitutet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 26, s. 35

—37) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i konjunkturinstitutets

personalförteckning uppföra en tjänst som aktuarie i Ce 27,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för konjunkturinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53,

dels ock till Konjunkturinstitutet: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 244 100 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 192 200 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska förändringar,

att 1 aktuarietjänst i Ce 27 inrättas i utbyte mot 1 asisstentbefattning;

att medel beräknas under icke-ordinarieposten för 1 kanslibiträdestjänst

i Ce 11 i stället för 1 kontorsbiträdestjänst i den reglerade befordringsgången;
att

institutets personal förstärkes med 1 kontorsbiträde i nämnda befordringsgång;
samt

att institutet bemyndigas att till assistenter med mera kvalificerade

göromål utbetala arvoden beräknade efter 26 löneklassen.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 79 400 ( + 800) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 22 800 (—

2 400) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 89 100 (+ 18 000) kronor;

rörligt tillägg 52 800 (+ 35 500) kronor.

Anslaget föreslås alltså skola uppföras med 244 100 (+ 51 900) kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i konjunkturinstitutets

personalförteckning uppföra en tjänst som aktuarie i Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för konjunkturinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 79 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 22 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 89 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 52 800

Summa kronor 244 100

c) till Konjunkturinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 244 100 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

15

25:o) Konjunkturinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 27, s. 37 och 38), vilket innebär en ökning av anslaget med

4 500 kronor, huvudsakligen orsakad av prisstegringar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 33 900

kronor.

26:o) Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. I enlighet med

Kungl. Majrts förslag (punkt 28, s. 38), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 kronor.

27 :o) Statens sakrevision: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 29, s. 38 och 39) och under erinran, att riksdagen med bifall till

utskottets utlåtande nr 13 beslutat uppflytta tjänsten som kanslichef från

Cp 14 till Cp 15, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för statens sakrevision

gällande personalförteckningen dels uppföra en tjänst

som kanslichef i Cp 15 och ytterligare en tjänst som kontorsbiträde

i Ca 8, dels ock avföra en tjänst som kanslichef

i Cp 14;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sakrevision,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

...................................... 21900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 34 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 292 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 82 900

Summa kronor 431 000

c) till Statens sakrevision: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 431 000 kronor.

28:o) Statens sakrevision: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 30, s. 39), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens sakrevision: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 50 000

kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 7.

29:o) Statens organisationsnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

31, s. 39—42) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i

den för statens organisationsnämnd gällande personalförteckningen uppföra

två byrådirektörstjänster i Ce 31, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens organisationsnämnd, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Statens organisationsnämnd:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

934 200 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 694 300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

att 2 byrådirektörstjänster i Ce 31 och 1 byrådirektör stjänst i Cg 31

nyinrättas;

att medel för ytterligare ett ledamotsarvode beräknas;

samt att ett belopp av 50 000 kronor beräknas under förevarande anslag

för utförande av arbetsstudier rörande städningsarbetet inom statsförvaltningen.

Till stöd för förslaget om inrättandet av de nya byrådirektörstjänsterna

har departementschefen anfört, att de senaste årens ansvällning av den statliga

förvaltningsapparaten understrukit nödvändigheten — särskilt under

rådande ekonomiska förhållanden — att på alla områden, där detta vore

möjligt, förenkla och rationalisera arbetet för att nedbringa statsutgifterna

och personalbehovet. Det centrala organet för rationaliseringsarbetet, statens

organisationsnämnd, borde därför beredas ökade möjligheter att göra

en effektivare insats i detta arbete. Förutsättningen härför vore att den

högre arbetsledningen successivt förstärktes.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 52 200 (+ 2 700) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 45 600 ( +

9 000) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 731 600 (+ 154 200) kronor;

rörligt tillägg 104 800 (+ 74 000) kronor.

Anslaget föreslås alltså skola upptagas till 934 200 (+ 239 900) kronor.

Utskottet. På de skäl som av Kungl. Maj :t anförts finner sig utskottet

böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet hemställer fördenskull,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i den för statens organisationsnämnd

gällande personalförteckningen uppföra två

byrådirektörstjänster i Ce 31;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens organisationsnämnd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

17

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 52 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 45 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..731 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... 104 800

Summa kronor 934 200

c) till Statens organisationsnämnd: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 934 200 kronor.

30:o) Statens organisationsnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 32, s. 43), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens organisationsnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 212 800 kronor.

31 :o) Valutakontoret: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 33, s. 44), vilket innebär en ökning av anslaget med 30 000 kronor,

föranledd av en med giltighet från och med den 1 juli 1951 genomförd lönereglering

för valutakontorets tjänstemän, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Valutakontoret: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

32:o) Valutakontoret: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 34, s. 44), vilket innebär en ökning av anslaget med 50 000 kronor,

orsakad av prisstegringen å bl. a. blanketter, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Valutakontoret: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 150 000

kronor.

Skatte- och kontrollväsen.

33:o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen.

Kungl. Maj :t har (punkt 35, s. 45—49) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att i generaltullstyrelsens personalförteckning vidtaga

av departementschefen förordade ändringar, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för generaltullstyrelsen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Tullverket: Avlöningar

till befattningshavare hos generaltullstyrelsen för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 894 000 kronor.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 7.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 511 000 kronor.

I anslutning till av generaltullstyrelsen avgivet förslag tillstyrker departementschefen

inrättandet av en byrådirektör stjänst i Ca 31 på tullbehandlingsbyrån,

2 kammarskrivartjänster i Ca 20 på kameralbyrån och 2 expeditionsvaktstjänster

i Ca 9 på centralförrådet. Ehuru departementschefen anser

vissa skäl tala för inrättandet av en byråinspektörstjänst i Ca 27 på huvudlaboratoriet,

anser han sig dock ej för närvarande kunna biträda styrelsens

förslag i denna del. Likaså anses medel, avsedda för förstärkning av personalen

på statistiska avdelningen, ej böra anvisas för nästa budgetår.

Under hänvisning till proposition nr 14 föreslås inrättandet av 2 kansliskrivartjänster

i Ca 15 i utbyte mot 1 kontoristtjänst i Ca 13 och 1 kanslibiträdestjänst

i Ca 11, av 5 kontoristtjänster i Ca 13 i utbyte mot 4 kanslibiträdestjänster

i Ca 11 och 1 kontorsbiträdestjänst i Ca 8 samt av 6 kanslibiträdestjänster

i Ca 11 i utbyte mot 6 kontorsbiträdestjänster i Ca 8, varjämte

medel beräknas under icke-ordinarieposten för 4 kontorisltjänster i

Ce 13 i stället för 4 kanslibiträdestjänster i Ce 11 och för 8 kanslibiträdestjänster

i Ce 11 i stället för 8 kontorsbiträdestjänster i den reglerade befordringsgången.

I detta sammanhang förordar departementschefen att det till generaltulldirektörens

ställföreträdare utgående arvodet å 1 200 kronor för år med

hänsyn till penningvärdeförändringen uppräknas med 300 kronor till 1 500

kronor för år.

De automatiska förändringarna under anslaget beräknas medföra en kostnadsökning

av i runt tal 300 000 kronor.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 1 052 200 (+ 82 500) kronor;

arvode, bestämt av Kungl. Maj :t, 1 500 ( + 300) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 393 700 ( + 13 300) kronor;

rörligt tillägg 446 600 (+ 286 900) kronor.

Anslaget anses alltså böra beräknas till 1894 000 (+ 383 000) kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i generaltullstyrelsens

personalförteckning dels uppföra ytterligare en byrådirektörstjänst

i Ca 31, två kammarskrivartjänster i Ca 20 samt

ytterligare två kansliskrivartjänster i Ca 15, fyra kontoristtjänster

i Ca 13, en kanslibiträdestjänst i Ca 11 och två expeditionsvaktstjänster

i Ca 9, dels ock avföra sju kontorsbiträdestjänster

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/

53:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

19

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ..................................... 1 052 200

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t............ 1 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 393 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 446 600

Summa kronor 1 894 000

c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos

generaltullstyrelsen för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 1 894 000 kronor.

34:o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten. Kungl.

Maj :t har (punkt 36, s. 49—56) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att företaga av departementschefen förordade ändringar i den

för tullstaten gällande personalförteckningen m. in., dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för tullstaten, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Tullverket: Avlöningar

till befattningshavare å tullstaten för nämnda budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 39 322 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 32 134 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska förändringar,

att en ny tullavdelning inrättas i Lundbyhamnen, varvid 1 tullöverkontrollörstjänst

i Ca 27, 1 förste tullkontrollör stjänst i Ca 25, 2 tullkontrollörstjänster

i Ca 24 och 1 tullöveruppsyningsmanstjänst i Ca 16 inrättas och

tillföras avdelningen;

att dels 2 förste tullkontrollör stjänster i Ca 25 vid centraltullkamrarna

i Stockholm resp. Malmö inrättas i utbyte mot 2 tullkontrollörstjänster i Ca

24, dels 1 förste tullkontrollörstjänst i Ca 25 inrättas vid tullavdelningen

Stadsgården III i Stockholm och dels 1 förste tullkontrollörstjänst i

Ca 25 inrättas vid flygtullavdelningen i Göteborg i utbyte mot 1 tullkontrollörstjänst

i Ca 24;

att 4 nya tullkontrollörstjänster inrättas, varav 1 avsedd för sjötullavdelningen

i Göteborg och 1 för personalkontoret i Göteborg;

att 5 förste tullkontoristtjänster i Ce 19 inrättas;

att tullstaten tillföres 1 tullmästartjänst i Ca 19 vid centraltullkammaren i

Göteborg och 1 tullmästartjänst i Ca 19 vid tullstationen i Otterbäcken i utbyte

mot 1 tullöveruppsyningsmanstjänst i Ca 16;

att inrättande sker av dels 4 tullöveruppsyningsmanstjänster i Ca 16 vid

centraltullkamrarna i Göteborg och Malmö samt tullkamrarna i Luleå och

Karlstad, dels 20 tulluppsyningsmanstjänster i Ca 12 i utbyte mot 20 tull
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 7.

vakttjänster i Ca 9 och dels 20 kustuppsyningsmanstjänster i Ca 12 i utbyte

mot 20 kustvakttjänster i Ca 10;

att förevarande anslag minskas med i runt tal 50 400 kronor vid inrättande

av vissa nya tjänster vid generaltullstyrelsen;

att, i enlighet med vad som anförts i propositionen nr 14, dels inrättas

2 kansliskrivartjänster i Ca 15 och 9 kontoristtjänster i Ca 13, i samband

varmed 2 förste tullkontoristtjänster i Ca 19, 7 tullkontoristtjänster i Ca 10

och 2 sådana tjänster i Ce 16 kunna avdelas för sådana tulltaxerings- och

kamerala göromål, som i allmänhet ankomma på tjänstemän i dessa lönegrader,

dels utbyte sker av 2 kanslibiträdestjänster i Ca 11 mot 2 kansliskrivartjänster

i Ca 15, av 1 tjänst som tulluppsyningsman i Ca 12 och 13

kanslibiträdestjänster i Ca 11 mot 14 kontoristtjänster i Ca 13, dels ock

medel beräknas under icke-ordinarieposten för 2 kontoristtjänster i Ce 13

i stället för 2 kanslibiträdestjänster i Ce 11, för 6 kontoristtjänster i Ce 13

i stället för 1 kontorsbiträdestjänst i den reglerade befordringsgången, varjämte

ordinarieposten nedräknas med belopp motsvarande avlöningarna —

frånsett rörligt tillägg — till 5 kontorsbiträden i Ca 8, samt för 54 kanslibiträdestjänster

i Ce 11 i stället för samma antal kontorsbiträdestjänster i

den reglerade befordringsgången;

att till förstärkning av den icke-ordinarie bevaknings- och biträdespersonalen

beräknas 200 000 kronor;

att av de på övergångsstat uppförda tjänsterna 2 befattningar som tillsyningsmän

(Ca 10) avföras ur personalförteckningen;

samt att bemyndigande lämnas för generaltullstyrelsen att utan hinder

av personalförteckningens fördelning å lokaltullförvaltning, kustbevakning

och gränsbevakning vidtaga erforderliga förflyttningar av kammarskrivaroch

biträdespersonal mellan tullstatens nämnda förvaltningsgrenar.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 22 281 000 (+ 417 000) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 7 506 000 (+ 636 000) kronor;

rörligt tillägg 9 535 000 (+ 6 135 000) kronor.

Anslaget anses sålunda böra upptagas till 39 322 000 (+ 7 188 000) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att dels företaga de ändringar

i den för tullstaten gällande personalförteckningen som i

propositionen angivits och dels medgiva generaltullstyrelsen

rätt att — utan hinder av personalförteckningens fördelning

på lokaltullförvaltning, kustbevakning och gränsbevakning

— från och med budgetåret 1952/53 tills vidare vidtaga

erforderliga förflyttningar av kammarskrivar- och biträdespersonal

mellan nämnda förvaltningsgrenar;

b) godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

21

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
vis

.................................... 22 281 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis .............................. 7 506 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................. 9 535 000

Summa kronor 39 322 000

c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

39 322 000 kronor.

35 :o) Tullverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

37, s. 56—60), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 625 000 kronor

— fördelade på anslagsposterna till sjukvård m. m. och till reseersättningar

med 10 000 respektive 100 000 kronor, de i anslagsposten till expenser ingående

delposterna till bränsle, lyse och vatten och till övriga expenser med

50 000 respektive 150 000 kronor, anslagsposten till publikationstryck med

42 000 kronor samt de i anslagsposten till övriga utgifter ingående delposterna

till drift och underhåll av fortskaffningsmateriel, till utbildning i tulltjänst,

till hyra för hålkortsanläggning samt till diverse utgifter med

respektive 100 000, 152 000, 1 000 och 20 000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande omkostnadsstat för tullstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ................ 285 000

2. Reseersättningar, förslagsvis .............. 1 000 000

3. Expenser, förslagsvis ...................... 1 730 000

4. Publikationstryck, förslagsvis .............. 110 000

5. Hemliga utgifter ......................... 2 000

6. Övriga utgifter, förslagsvis ................. 2 142 000

Summa kronor 5 269 000

b) till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 5 269 000 kronor.

36:o) Tullverket: Anskaffning av viss materiel. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 38, s. 60 och 61), vilket innebär en anslagsminskning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tullverket: Anskaffning av viss materiel

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 315 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 7.

37:o) Kontrollstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 39, s. 61—- 64) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga vissa

av departementschefen angivna ändringar i den för kontrollstyrelsen gällande

personalförteckningen, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för kontrollstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53, dels ock till Kontrollstyrelsen: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 118 200 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat upptaget med 784 100 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

att 1 byrådirektörstjänst i Ce 31, 1 förste byråsekreterartjänst i Ce 27, 1

byråinspektörstjänst i Ce 25, 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 och 6 kontorsbiträdestjänster

i Ce 8 uppföras på ordinarie stat;

att 1 byrådirektörstjänst i Ce 31 inrättas i utbyte mot en förste byråinspektörstjänst

i Ce 29;

att medel beräknas för anställande av ytterligare ett kontorsbiträde i den

reglerade befordringsgången;

att 170 000 kronor anvisas under förevarande anslag för bestridande av

kostnader för kontrollen över elskatten;

samt att, i enlighet med vad som anföres i propositionen nr 14, 1 kanslibiträdestjänst

i Ca 11 uppflyttas till kontoristtjänst i Ca 13 och medel beräknas

under icke-ordinarieposten för 3 kanslibiträdestjänster i Ce 11 i

stället för 3 kontorsbiträdestjänster i den reglerade befordringsgången.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 440 200 (+ 86 800) kronor;

avlöningar till icke-ordinarie personal 416 900 (+ 66 500) kronor;

rörligt tillägg 261 100 (+ 180 800) kronor.

Anslaget föreslås alltså i propositionen skola beräknas till 1 118 200 ( +

334 100) kronor.

Med skrivelse den 31 januari 1952 har finansdepartementet till utskottet

överlämnat en promemoria angående kontrollstyrelsens kostnader för kontroll

över skatten vid tillverkning och import av personbilar för budgetåret

1952/53. I promemorian anföres bl. a. följande.

Enligt 4 § förordningen den 24 oktober 1951 (nr 660) om skatt vid tillverkning

och import av personbilar m. m., vilken förordning gäller till och

med den 30 juni 1953, skall kontrollstyrelsen vara kontrollmyndighet beträffande

den skattepliktiga tillverkningen av personbilar in. m. Kostnaderna

för kontrollen belasta styrelsens avlönings- och omkostnadsanslag. För att

täcka dessa kostnader för budgetåret 1952/53 böra de i statsverkspropositionen

till årets riksdag (VII ht p. 39 och 40) beräknade beloppen höjas på

följande sätt.

I förarbetena till förordningen (se prop. nr 218/1951, s. 18) har personalbehovet

för kontrollen beräknats till en förste byråinspektör i lönegraden

Cg 27 och ett biträde i reglerad befordringsgång. Avlöningskostnaderna för

dessa befattningshavare samt för erforderlig tillfällig skrivhjälp ha beräknats

till 30 000 kronor för helt år. För den del av innevarande budgetår, var
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

23

under skatten är i tillämpning, ha motsvarande kostnader beräknats till

högst 20 000 kronor. Sistnämnda belopp har varit föremål för prövning av

riksdagen, som godkänt detsamma (jfr Kungl. Maj :ts brev till kontrollstyrelsen

den 14 december 1951 angående överskridande av viss anslagspost i

styrelsens avlöningsstat för budgetåret 1951/52).

Enligt de erfarenheter, som numera vunnits rörande kontrollarbetets omfattning,

har ovanstående beräkning av årskostnaderna varit något för

knapp. Det har nämligen bland annat visat sig önskvärt att utvidga inspektionsverksamheten

utöver vad som förutsatts vid förordningens tillkomst.

För att möjliggöra en tillfredsställande kontroll erfordras för budgetåret

1952/53 enligt nu verkställd beräkning ett belopp av 35 000 kronor för avlöningar.

Av beloppet hänföra sig 27 000 kronor till avlöningsposten för ickeordinarie

personal och 8 000 kronor till rörligt tillägg. Det i statsverkspropositionen

beräknade avlöningsanslaget för kontrollstyrelsen, uppgående till

1 118 200 kronor, bör i anledning härav höjas till 1 153 200 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att medel under förevarande anslag

beräknas för de ändamål, som angivits i statsverkspropositionen och i

den ovan återgivna promemorian från finansdepartementet. I fråga om

kostnadsberäkningarna vill utskottet allenast framhålla, att kostnaderna

för kontrollen över elskatten synas så väl tilltagna, att det torde kunna

ifrågasättas om icke även kostnaderna för kontrollen över skatten vid tillverkning

och import av personbilar m in. skulle kunna inrymmas i det

härför beräknade beloppet. I avvaktan på närmare erfarenhet av omfattningen

och arten av elskattekontrollen vill utskottet likväl icke motsätta

sig departementschefens förslag i förevarande hänseenden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i den

för kontrollstyrelsen gällande personalförteckningen som i

propositionen angivits;

b) godkänna följande avlöningsstat för kontroll styrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 440 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 443 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 269 100

Summa kronor 1 153 200

c) till Kontrollstgrelsen: Avlöningar för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 1 153 200 kronor.

38:o) Kontrollstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 40, s. 64

och 65) föreslagit riksdagen att till Kontrollstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 129 800 kronor, innebäran
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 7.

de en höjning av anslagsposterna till sjukvård in. in., reseersättningar, expenser

och publikationstryck med respektive 3 500, 16 000, 25 300 och 2 000

kronor.

Den under föregående punkt omförmälda departementspromemorian innehåller

beträffande förevarande anslag följande.

Omkostnaderna för skatten å personbilar in. in. ha för nu löpande budgetår

uppskattats till högst 5 000 kronor (se prop. 218/1951, s. 18). För

budgetåret 1952/53 torde komma att erfordras 9 000 kronor, nämligen 4 000

kronor för reseersättningar och 5 000 kronor för övriga expenser. Omkostnadsanslaget

för kontrollstyrelsen, i statsverkspropositionen beräknat till

129 800 kronor, skulle sålunda, därest beräkningen godkännes, komma att

uppgå till 138 800 kronor, varav å anslagsposten till reseersättningar 45 000

kronor och å delposten till övriga expenser 77 500 kronor.

Utskottet, som finner sig kunna godtaga de i statsverkspropositionen och

i berörda promemoria gjorda kostnadsberäkningarna, hemställer,

att riksdagen må till Kontrollstijrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 138 800

kronor.

39:o) Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen. Kungl. Maj:t har (punkt

41, s. 65—67) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i

personalförteckningen för kontrollstyrelsens lokala skattekontroll uppföra

en kontorsbiträdestjänst i Ca 8, dels ock till Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 911 000

kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 603 300 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska förändringar,

att en kontorsbiträdestjänst i Ce 8 ordinariesättes och en assistenttjänst

i Cf 17—C 24 nyinrättas;

att anslaget uppräknas med 223 000 kronor för kostnader för kontrollen

över elskatten och med 18 000 kronor för höjda kostnader för tjänsteresor;

samt att anslaget nedräknas med 50 000 kronor på grund av det av föregående

års riksdag beslutade slopandet av den statliga kontrollen vid sulfitbrännerierna

samt med 1 000 kronor för expenser.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie personal 6 500 kronor (ny post);

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 206 000

(— 42 000) kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 463 500 (+ 120 200) kronor;

rörligt tillägg 146 000 (+ 111 000) kronor;

sjukvård m. m. 2 000 (+ 1 000) kronor;

reseersättningar 194 000 (+ 78 000) kronor;

expenser 26 000 (+ 11 000) kronor;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

25

övriga utgifter oförändrat 10 000 kronor;

kontrollkostnadsbidrag in. in. 143 000 (— 22 000) kronor.

Anslaget föreslås alltså skola beräknas till 911 000 ( + 307 700) kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för kontrollstyrelsens lokala skattekontroll uppföra en kontor

sbiträdestjänst i Ca 8;

b) till Kontrollstyrelsen: Lokala skattekontrollen för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 911 000 kronor.

40ro) Kontrollstyrelsen: Systembolagsrevisionen. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 42, s. 67 och 68), vilket innebär en anslagsökning av

13 000 kronor, därav 12 000 kronor avse automatiska lönekostnadsökningar

och 1 000 kronor hänföra sig till ökade resekostnads- och traktamentsersättningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontrollstyrelsen: Systembolagsrevisionen

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

92 000 kronor.

41 :o) Mynt- och justeringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 43,

s. 68—70) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för mynt- och justeringsverket vidtaga de ändringar, som

av departementschefen förordats, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för mynt- och justeringsverket, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Mynt- och justeringsverket:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 940 400

kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 779 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, förutom vissa automatiska förändringar,

att uppflyttning verkställes av 1 tjänst såsom föreståndare för justeringsverkstaden

i Ca 24 till tjänst såsom förste justerare i Ca 26, av 1 gravörbiträdes-

och 1 stämplingsbiträdestjänst från Ce 6 till Ce 8 samt av 5 stämplingsbiträdestjänster

från Ce 5 till Ce 7;

samt att 2 tjänster såsom stämplingsbiträden i Cg 7 nyinrättas.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 233 100 ( + 5 100) kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, oförändrat

39 000 kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 153 400 ( + 11 200) kronoi;

rörligt tillägg 126 800 (+ 82 000) kronor;

avlöningar till förmän och arbetare 388 100 (+ 63 100) kronor.

Anslaget föreslås alltså skola uppföras med 940 400 (+ 161 400) kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för mynt- och justeringsverket dels uppföra en tjänst som

förste justerare i Ca 26 och dels avföra en tjänst som föreståndare

för justeringsverkstaden i Ca 24;

b) godkänna följande avlöningsstat för mynt- och justeringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 233 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 39 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 153 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 126 800

5. Avlöningar till förmän och arbetare, förslagsvis 388 100

Summa kronor 940 400

c) till Mynt- och justeringsverket: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 940 400 kronor.

42:o) Mynt- och justeringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44, s. 70), vilket innebär en höjning av sjukvårdsposten

med 2 000 kronor, delposterna till bränsle, elektrisk kraft, lyse och

vatten samt till övriga expenser med 13 000 respektive 2 200 kronor samt

de under posten till övriga utgifter upptagna delposterna till maskiner och

diverse materialier, till omkostnader för myntutväxlingen samt till omkostnader

i övrigt med respektive 15 000, 1 700 och 700 kronor ävensom en

minskning av anslagsposten till reseersättningar med 2 500 kronor samt en

ökning av anslaget med 2 000 kronor för inköp, rengöring och underhåll

av skyddskläder eller alltså en slutlig anslagsökning med 34 100 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mynt- och justeringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

128 600 kronor.

43:o) Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 45, s. 70—72) föreslagit riksdagen att till Myntoch

justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 34 000 kronor.

Mynt- och justeringsverket har hemställt, att för nyanskaffning av vissa

maskiner m. m. måtte för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av

49 115 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

27

Kostnaderna ha av verket beräknats sålunda:

1. Merkostnader för nyanskaffning av en högfrekvensugn........... 20 000

2. Två par valsar............................................... 8 000

3. En friktionskruvpress med motor och elektrisk utrustning ....... 6 500

4. En excenterpress med motor och elektrisk utrustning............ 5 500

5. Omändring av våg och utbyggnad av provanläggning för genomström
ningsmätare.

............................................... 6 000

6. Mätmikroskop................................................ 3115

49 115

M o t i v.

1. För anskaffning av en högfrekvensugn och en myntpress ha anvisats

reservationsanslag av 108 000 kronor för budgetåret 1947/48 samt -— till

täckande av prisstegringar — av 29 000 kronor för budgetåret 1948/49.

Kungl. Maj :t har sedermera medgivit att av ifrågavarande anslag finge för

bestridande av genom devalveringen uppkomna merkostnader disponeras

ytterligare högst 9 300 kronor till myntpressen utöver tidigare beräknat belopp

om 61 185 kronor. Sedan kostnaderna för press, motor och montering

numera gäldats med 72 209 kronor 46 öre, återstå av anslaget 64 790 kronor

54 öre till högfrekvensugnen, vilken ursprungligen kostnadsberäknats

till 69 000 kronor. Enligt uppgift från leverantören måste numera å material

och arbetskostnad beräknas ett tillägg av 20 procent, varför kostnaderna

torde komma att uppgå till 82 800 kronor, eller i runt tal 20 000 kronor

utöver tillgängliga medel.

2. Genom upprepade omslipningar ha de nuvarande Aalsarnas diametrar

minskat i så hög grad att en nyanskaffning erfordras.

3. För framställning av medaljer och medalj tillbehör förfogar verket över

två stora friktionskruvpressar. Pressarna äro numera starkt förslitna, och

för den ena av dem erfordras en genomgående reparation. Då tillverkningen

av småmedaljer och medalj tillbehör förekommer i stor skala, kan produktionen

därav under reparationstiden icke i tillräcklig omfattning uppehållas

medelst den kvarvarande pressen. Då det dessutom innebär en avsevärd

tids- och kraftförlust att använda ifrågavarande stora pressar för småarbeten,

föreslår verket att en mindre press anskaffas.

4. För utklippning av ämnen till medaljer disponeras en ålderdomlig, till

motordrift omändrad stansmaskin, vilkens rörliga delar äro starkt förslitna.

Verket hemställer att medel anvisas för ersättande av ifrågavarande maskin

med en excenterpress.

5. För vägning av större tankbilar, som skola märkas såsom transportredskap,

disponerar verket icke någon tillräckligt stor våg, varför justeringssökandena

för vägningsproceduren måste hänvisas till olika firmor i Stockholm.

För att hela mätningsförfarandet skall kunna utföras vid verket föreslås

viss komplettering av den nuvarande vågen. Arbetena avses skola utföras

av verkets personal, och kostnaden för materielanskaffningen beräknas

till 1 000 kronor. — Verkets resurser för undersökning av genomströinningsmätare

ha till följd av brist på såväl större rymdlikare som förrådstank hittills

varit otillräckliga. Genom gåva har under år 1950 en uppsats större

rymdlikare erhållits. För att kunna utnyttja dessa hemställer verket om anvisande

av tillhopa 5 000 kronor till en förrådstank, en trycktank samt erforderlig

provvätska.

6. Verket föreslår dels att två mätmikroskop, vilka varit i bruk sedan år

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 7.

1923, ersättas med nya och dels att ytterligare fem mätmikroskop anskaffas

för undvikande av onödiga förflyttningar och därmed uppkommande förslitningar

och minskad precision vid genomförandet av vissa mätningsserier.

Departementschef en har anfört följande.

»I enlighet med mynt- och justeringsverkets förslag torde 20 000 kronor

böra beräknas till täckande av uppkomna merkostnader för anskaffning av

högfrekvensugnen. Det materielbehov, ämbetsverket i övrigt redovisat under

förevarande anslagsrubrik, torde för närvarande endast i viss utsträckning

kunna tillgodoses. Sålunda tillstyrker jag anvisande av ett belopp av 10 000

kronor för de nyanskaffningar som av verket bedömas som de mest angelägna.

I detta sammanhang får jag anmäla, att mynt- och justeringsverket och

statens tekniska forskningsråd i gemensam skrivelse den 11 april 1951 —

under hänvisning till att den internationella konferensen för mått och vikt

år 1946 fastställt elektriska och fotometriska enheter att gälla från och med

den 1 januari 1948 — hemställt, såvitt nu är i fråga, att Ivungl. Maj :t måtte

dels anvisa högst 2 400 kronor för inköp hos Compagnie des lampes i Paris

av erforderligt antal ljusnormaler för Sverige samt två förvaringsskåp, att

disponeras av mynt- och justeringsverket, dels ock låta ombesörja transporten

till Sverige av ljusnormalerna. Samtidigt understrykes i skrivelsen

att anskaffandet av de nya ljusnormalerna borde ske snarast med hänsyn

till vissa brådskande forskningsuppgifter på optikens område. Förevarande

förslag anser jag mig böra biträda. Kostnaderna för transporten till Sverige

av ifrågavarande normaler torde belöpa sig till högst 1 200 kronor.

Förevarande anslag till nyanskaffning av vissa maskiner in. in. torde sålunda

kunna beräknas till i runt tal 34 000 kronor. Vid utgången av innevarande

budgetår förefintlig reservation å det för budgetåret 1949/50 upptagna

anslaget till Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner

bör vid bifall till förslaget överföras till nu förevarande anslag.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning

av vissa maskiner m. m. för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 34 000 kronor.

44:o) Statens justerare: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 46, s. 73), vilket innebär en ökning av anslaget med 72 800 kronor,

förorsakad av automatiska kostnadsförändringar samt ett utbyte av ett antal

tjänster för pensionerade militärer mot tjänster i lönegraderna Ce 24 och

Ce 19, hemställer utskottet,

att riksdagen må —

a) godkänna följande avlöningsstat för statens justerare,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

29

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
vis

...................................... 312 100

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 96 900

Summa kronor 409 000

b) till Statens justerare: Avlöningar för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 409 000 kronor.

45:o) Statens justerare: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 47, s. 74), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens justerare: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 115 000 kronor.

46:o) Riksskattenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 48, s. 74—76), vilket innebär en uppräkning av anlaget med

40 800 kronor, orsakad av bl. a. överflyttning av arbetet med upprättandet

och distribuerandet av de s. k. källskattetabellerna från finansdepartementet

till nämnden, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för riksskattenämnden uppföra en tjänst som kontorsbiträde

i Ca 8;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksskattenämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis .. 19 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 21 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 63 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 17 900

Summa kronor 121 800

c) till Riksskattenämnden: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 121 800 kronor.

47:o) Riksskattenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 49, s. 76—78), vilket innebär en nedräkning av anslaget med

2 500 kronor, hemställer utskottet,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 7.

att riksdagen må till Riksskattenämnden: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 27 200

kronor.

48:o) Avsättning till bankinspektionens fond. Avsättning till fondinspektionens

fond. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 50—52, s. 78) och under erinran att ifrågavarande

anslag i gällande riksstat uppförts med 150 000 respektive 40 000

och RO 000 kronor hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Avsättning till bankinspektionens fond ett förslagsanslag

av 175 000 kronor;

b) till Avsättning till fondinspektionens fond ett förslagsanslag

av 40 000 kronor;

c) till Avsättning till jordbrukskassetillsgnens fond ett

anslag av 50 000 kronor.

49 :o) Avsättning till spar banksinspektionens fond. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 53, s. 78) och under erinran, att anslaget i gällande

riksstat uppförts med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till sparbanksinspektionens

fond för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 210 000 kronor.

50:o) Tillsyn över sparbankernas förvaltning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 54, s. 79), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tillsgn över sparbankernas förvaltning

för budgetåret 1952/1953 anvisa ett förslagsanslag

av 275 000 kronor.

51 :o) Stämpelomkostnader. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt

55, s. 79), vilket innebär en ökning av anslaget med 70 000 kronor, huvudsakligen

föranledd av stegrade personalkostnader och ökade kostnader för

tillverkning av statsstämplar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stämpelomkostnader för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 640 000 kronor.

52:o) Kostnader för årlig taxering. Kungl. Maj:t har (punkt 56, s. 79 och

80) föreslagit riksdagen att till Kostnader för årlig taxering för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 9 300 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 7 800 000 kronor.

Ersättningarna för taxeringsarbetet i länen och i Stockholms stad (till

ordförande, ltronoombud, konsulenter m. fl.) utgjorde år 1950 6 326 050

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

31

kronor och år 1951 7 341 765 kronor, däri inbegripet vissa belopp till städernas

tjänstemän för biträde vid taxeringarna och för av städerna vidtagna

särskilda anstalter för taxeringsarbetet. Av ökningen beräknas ca 100 000

kronor sammanhänga med taxeringsmaterialets ökade volym och återstoden

hänföra sig till ändrade grunder för arvodenas beräknande. Enligt Kungl.

Maj:ts beslut den 20 september 1951 har nämligen tillägg till arvodena med

hänsyn till penningvärdeförändringen under år 1951 gjorts med 15 procent.

Därvid förutsattes att ytterligare ändring i grunderna för arvodenas beräknande

icke skulle ifrågakomma vid 1952 års inkomsttaxeringar, därest icke

under första halvåret 1952 en mera betydande förskjutning i levnadskostnaderna

skulle inträffa.

Vad beträffar taxeringarna år 1952 anses den automatiska utgiftsökningen

till följd av taxeringsmaterialets ytterligare tillväxt och stegringen av

övriga utgifter för taxeringsarbetet, däri inbegripet bl. a. tryckningskostnader,

kunna uppskattas till i runt tal 500 000 kronor. Under förutsättning

att de nuvarande arvodestilläggen med 15 procent bibehållas under år 1952

anses anslaget för nästa budgetår böra upptagas till 9,3 miljoner kronor.

Från anslaget föreslås liksom för innevarande budgetår få bestridas kostnader

för utbildningskurser för taxeringstjänstemän.

I detta sammanhang har departementschefen anmält att Kungl. Maj :t genom

beslut den 9 november 1951 — med anledning av en utav Taxeringsnämndsordförandenas

riksförbund gjord framställning — medgivit att till

förbundet finge från förevarande anslag till kostnader för årlig taxering utgå

bidrag med 13 970 kronor för tillhandahållande mot halv avgift under

år 1951 åt förbundets medlemmar av tidskriften »Skattenytt», vari bl. a.

skola inflyta riksskattenämndens förhandsuttalanden i skattefrågor. Därest

riksdagen ej framställer erinran häremot, anses dylikt bidrag jämväl i fortsättningen

böra utgå från förevarande anslag. Någon höjning av anslaget

med hänsyn härtill beräknas ej vara erforderlig.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Kostnader för årlig taxering för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 9 300 000 kronor.

53:o) Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1952. Kungl. Maj :t

har (punkt 57, s. 80) föreslagit riksdagen att till Kostnader för allmänna

fastighetstaxeringen år 1952 för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 600 000 kronor.

För innevarande budgetår ha för ändamålet anvisats 2 600 000 kronor.

Vid anslagets beräkning i fjolårets statsverksproposition (VII ht s. 73) erinrade

departementschefen, att kostnaderna för 1945 års allmänna fastighetstaxering

uppgått till i runt tal 2 700 000 kronor. Det framhölls vidare att den

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 7.

totala kostnaden för 1952 års taxering torde kunna förväntas bliva något

högre än vid 1945 års taxering med hänsyn till under den mellanliggande

tidsperioden inträffade pris- och lönestegringar.

Departementschefen anser, att dessa pris- och lönestegringar samt ansvällningen

av deklarationsmaterialet i förhållande till 1945 års taxering,

såvitt nu kan bedömas, skola medföra att kostnaderna för innevarande budgetår

komma att överstiga det för detta år anvisade beloppet. Anslaget för

nästa budgetår beräknas till 600 000 kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen

år 1952 för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 600 000 kronor.

54 :o) Vissa kostnader för uppbördsväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 58, s. 81), vilket innebär en anslagsökning med 25 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för uppbördsväsendet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

350 000 kronor.

55:o) Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörden. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 59, s. 81 och 82), vilket innebär

en ökning av anslaget med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket m. fl. för

bestyret med skatteuppbörden för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 6 540 000 kronor.

56 :o) Kostnader i anledning av avtal med främmande stat om handräckning

i beskattningsärenden. Observations- och uppbördsprocenter m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 60 och 61, s. 82 och 83), vilka

innebära oförändrad medelsanvisning respektive en anslagsökning av 16 000

kronor, hemställer utskottet,

alt riksdagen må för budgetåret 1952/53 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Kostnader i anledning av avtal med främmande

stat om handräckning i beskattningsärenden 1 000 kronor;

b) till Observations- och uppbördsprocenter m. m. 28 000

kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

33

Ersättningar för särskilda förmåner och

rättigheter m. m.

57 :o) Ersättning till städerna för mistad tolag. Kungl. Maj :t har (punkt

02, s. 84) föreslagit riksdagen att till Ersättning till städerna för mistad tolag

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 19 000 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

med 15 000 000 kronor.

Riksdagen har senast i skrivelse den 10 april 1947 (nr 7) begärt vissa utredningar

rörande tolagsersättningen. I nämnda skrivelse har riksdagen sålunda

anhållit om utredning av frågan, huruvida och i vad mån en avveckling

av tolagsersättningen kunde äga rum. Med hänsyn till frågans invecklade

beskaffenhet och dess sammanhang med andra frågor om rättsförhållandena

mellan staten och städerna har ställning hittills icke kunnat tagas

till densamma.

Med hänsyn till beräknad ökning av tullmedlen har anslaget för nästa

budgetår ansetts böra uppräknas med i runt tal 4 000 000 kronor och upptagas

till 19 000 000 kronor.

Utskottet — som vill erinra att utskottet år 1950 uttalade sin förväntan

att de av riksdagen begärda utredningarna rörande tolagsersättning snarast

möjligt igångsattes — hemställer, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag,

att riksdagen må till Ersättning till städerna för mistad

tolag för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

19 000 000 kronor.

58 :o) Städers friheter. Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i

landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. Vederlag

för nedlagda utskänkningsrättigheter. Ersättning för skattefrälseräntor. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 63—66, s. 84 och 85) och under

erinran om att ifrågavarande anslag i gällande riksstat uppförts med respektive

35 000, 3 100 000, 2 000 och 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Städers friheter eft förslagsanslag av 35 000 kronor;

b) till Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga

i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel

ett anslag av 3 100 000 kronor;

c) till Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter ett

förslagsanslag av 1 500 kronor;

d) till Ersättning för skattefrälseräntor ett förslagsanslag

av 3 500 kronor.

llihang till riksdagens protokoll 1952. (i samt. Yr 7.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 7.

59:o) Bidrag till skattetyngda kommuner. Kungl. Maj:t har (punkt 67, s.

85 och 86) föreslagit riksdagen att till Bidrag till skattetyngda kommuner

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 6 000 000 kronor.

För lindring av det kommunala skattetrycket utgå statsbidrag åt synnerligt

skattetyngda kommuner jämlikt förordningen den 18 maj 1951 (nr 278).

Genom denna förordning, som trätt i tillämpning från och med den 1

januari 1951, upphävdes förordningen den 16 december 1927 (nr 462) angående

understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt skattetyngda kommuner

samt kungörelsen den 18 oktober 1946 (nr 667) om utbetalande av

understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt skattetyngda kommuner.

Sistnämnda förordning och kungörelse skulle dock tillämpas beträffande

understöd, som komme att beviljas för nedbringande av den skatt, som

bestämts till utdebitering för år 1951.

Antalet samhällen, som erhållit understöd enligt tidigare gällande grunder,

utgjorde åren 1948—1951 resp. 113, 39, 33 och 36. Förändringarna i

såväl antalet understödda kommuner som av medelsåtgången för skatteutjämning

sammanhänga främst med storleken av de kommunala skatteunderlagen

och verkningarna av sådana statsbidrag för speciella ändamål, som

utgå med procentuellt högre bidrag till ekonomiskt svaga kommuner än

till andra. För år 1951 ha skatteutjämningsbidrag enligt äldre grunder lämnats

med sammanlagt 4,3 milj. kronor, huvudsakligen till kommuner inom

Norrbottens län.

Enligt de nya grunderna för skattelindring skola understöden till kommunerna

för visst år fastställas i förväg och utbetalas kvartalsvis under

året. För år 1952 ha skattelindringsbidrag i september 1951 beviljats 25

kommuner till ett sammanlagt belopp av 4,2 milj. kronor. Av detta belopp,

som huvudsakligen hänför sig till kommuner i Norrbottens län, kommer

hälften att falla på budgetåret 1951/52 och återstoden på budgetåret 1952/53.

Departementschefen framhåller, att man med hänsyn till de år 1952 starkt

höjda kommunala utdebiteringarna icke torde kunna undgå att räkna med

ökade kostnader för skattelindringsbidrag avseende år 1953. Med understrykande

av att säkrare hållpunkter för anslagsberäkningen icke föreligga

beräknar departementschefen skattelindringsbehovet för år 1953 till 6 milj.

kronor, varav hälften eller 3 milj. kronor kommer att falla å nästa budgetår.

Sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1952/53 skulle alltså kunna

beräknas till (2,i -f- 3 = ) 5,i milj. kronor.

Jämlikt 71 § kommunalskattelagen inflytande skattemedel för gemensamt

kommunalt ändamål, vilka skola tagas till uppbörd å förevarande anslag, ha

uppskattats till omkring 100 000 kronor.

Anslaget föreslås sålunda för nästa budgetår skola uppföras med 5 milj.

kronor.

Departementschefen förutsätter, att Kungl. Maj :t liksom under innevarande

budgetår må besluta om anvisande från förevarande anslag dels

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

35

av bidrag till Landskommunernas förbund för visst biträde i samband med

granskningen av ansökningar om skattelindringsbidrag, dels ock av medel

till kostnader för räkenskapsgranskning och undersökning av kommunernas

ekonomiska förvaltning m. m., som tidigare bestritts från skatteutjämningsmedlens

fond. Från anslaget anses även böra bestridas kostnaderna

för den rådgivande nämnd i skattelindringsfrågor, som tillsatts genom

Kungl. Maj :ts beslut den 7 september 1951.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till skattetgngda kommuner

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

5 000 000 kronor.

60 :o) Provisorisk skatteersättning till kommunerna, m. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 68, s. 86—90) föreslagit riksdagen att till Provisorisk skatteersättning

till kommunerna m. m., för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 47 500 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

med 61 000 000 kronor.

Beträffande anslagsberäkningen för nästkommande budgetår tillåter sig

utskottet hänvisa till statsverkspropositionen.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Provisorisk skatteersättning til!

kommunerna, in. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 47 500 000 kronor.

Diverse.

61 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 91), vilket innebär

en ökning av anslaget med 145 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 050 000 kronor.

62:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Generaltullstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 91), vilket innebär

en ökning av anslaget med 61 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Generaltullstyrelsens delfond för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 211 000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 7.

63 :o) Staten åliggande kommunala och andra utskylder. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 91), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Staten åliggande kommunala och

andra utskylder för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kronor.

64:o) Bidrag till vissa internationella byråer. I enlighet med Kungl. Maj ds

förslag (punkt 72, s. 91 och 92), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella byråer

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

25 000 kronor.

65 :o) Bidrag till GATT-organisationen. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag

(punkt 73, s. 92), vilket innebär en anslagsökning med 5 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till GATT-organisationen

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 55 000

kronor.

66:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj d har

(punkt 74, s. 92 och 93) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 425 000 kronor.

Belastningen på förevarande anslag utgjorde under juli och augusti

1951 ca 30 000 kronor per månad samt under september—december 1951

ca 50 000 kronor per månad. Vid utgången av budgetåret 1950/51 förelåg

på anslaget en reservation av 44 646 kronor. Tillgängliga medel på anslaget

för innevarande budgetår uppgå sålunda till i runt tal 470 000 kronor. Departementschefen

anser en förstärkning av anslaget med hänsyn till kostnaderna

för nu verksamma kommittéer vara erforderlig. I sådant syfte föreslår

departementschefen i annat sammanhang anvisande å tilläggsstat II av

ett särskilt anslag till bestridande av kostnaderna för 1951 års penningvärdeundersökning.

Med hänsyn härtill och då de ökade utgifter på anslaget,

som sammanhänga med höjningen av det rörliga tillägget från 12 till

33 resp. 32 procent, kunna täckas från vederbörligt anslag på tolfte huvudtiteln,

anses, såvitt nu kan bedömas, anslaget för innevarande budgetår komma

att räcka.

För nästa budgetår anses anslaget böra uppräknas med det belopp som

motsvarar den förenämnda höjningen av det rörliga tillägget. Hänsyn anses

även böra tagas till den ökade belastning å anslaget som föranletts av

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

37

uppräkningen från och med den 1 juli 1951 av chefstjänstemännens löner.

Med beaktande av att ca två tredjedelar av anslaget för närvarande åtgå till

bestridande av ersättningar för mistad lön beräknas ifrågavarande merkostnader

till 75 000 kronor.

Anslaget skulle sålunda för nästa budgetår uppföras med 500 000

(+ 75 000) kronor.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

67 :o) 1951 års penningvärdeundersökning. Kungl. Maj :t har (punkt 75,

s. 93) föreslagit riksdagen att till 1951 års penningvärdeundersökning för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

I 1951 års statsverksproposition (bil. 1 s. 17—18) framhölls behovet av

en vetenskaplig undersökning av den fulla sysselsättningens problem, som

kunde ligga till grund för utformningen av en långsiktig ekonomisk politik

för bevarande av full sysselsättning och samhällsekonomisk balans.

Med stöd av Kungl. Maj :ts beslut den 22 juni 1951 ha numera åtta utredningsmän

tillkallats för att verkställa nämnda undersökning. Utredningsmännen

ha antagit benämningen 1951 års penningvärdeundersökning. Enligt

direktiven skall utredningen bedrivas med sådan skyndsamhet att arbetet i

sin helhet kan vara avslutat inom en tidrymd av l1/2 å 2 år. Sedan genom

utredningen en grund lagts för överväganden rörande utformningen av

praktiska ekonomisk-politiska åtgärder, avses en särskild kommitté komma

att tillsättas med uppdrag att framlägga konkreta förslag i sådant hänseende.

Kostnaderna för nu ifrågavarande utredning, som hittills avförts å sjunde

huvudtitelns kommittéanslag, beräknas under innevarande budgetår uppgå

till ca 100 000 kronor. Med hänsyn till storleken av ifrågavarande kostnader

och utredningens speciella karaktär anser departementschefen det lämpligt,

att särskilda medel anvisas för ändamålet. Sålunda föreslås ett reservationsanslag

av 100 000 kronor skola uppföras å tilläggsstat II. Från detta

anslag avses ersättning tillföras sjunde huvudtitelns kommittéanslag för

redan bestridda utgifter för undersökningen.

Jämväl för bestridande av nästa budgetårs kostnader anses böra upptagas

ett särskilt reservationsanslag. Detta anslag beräknas till 150 000 kronor.

Departementschefen understryker dock svårigheten att redan nu mera exakt

bedöma medelsbehovet för utredningen under nästa budgetår.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till 1951 års penningvärdeundersökning

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 7.

68:o) Ränta å spärrkontomedel. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

76, s. 93 och 94), vilket innebär en anslagsminskning med 1 720 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ränta å spärrkontomedel för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 630 000 kronor.

69:o) Spärrkontonämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

77, s. 94), vilket innebär en anslagsminskning med 11 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Spärrkontonämnden för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 4 000 kronor.

70:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 94),

vilket innebär en anslagsökning av 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1952/

53 anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

71 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 79, s. 95), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 60 000 kronor.

72:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande

i fråga om nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda

förslag, nämligen

punkten 1: Finansdepartementet: Avlöningar;

punkten 24: Riksräkenskapsverket: Avlöningar;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 26 februari 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

39

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström,

Pålsson, Näsström, Sundelin, Bergh, Hesselbom, Ragnar Persson och Edvin

Thun; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Svensson

i Grönvik, Andersson i Malmö, Wallentheim, Lindholm, Ståhl, Staxäng,

Johansson i Mysinge, Hoppe, Kollberg, fröken Elmén, herrar Andersson i

Munkaljungby, Wedcn och Gustafsson i Stockholm.

Reservation

vid punkten 17:o) (Statistiska centralbyrån: Kostnader för vissa provundersökningar

för omläggning av metoden för skördeuppskattningar) av

herrar Pålsson, Svensson i Grönvik, Staxäng och Johansson i Mysinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:7 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 und s. 1 i texten